MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BJÖRKDALSGRUVAN

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BJÖRKDALSGRUVAN Ansökan om Bearbetningskoncession, Nylunds K nr 1 Framställd för: Björkdalsgruvan AB Björkdalsgruvan Kåge RAPPORT Uppdragsnummer:

2 Icke-teknisk sammanfattning Björkdalsgruvan AB (nedan benämnt Björkdalsgruvan eller bolaget) ansöker om bearbetningskoncession enligt minerallagen (SFS 1991:45) för en mineralfyndighet inom ett område kallat Nylund som är beläget cirka 35 km nordväst om Skellefteå stad i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Fyndigheten som omfattas av ansökan ligger i direkt anknytning till nuvarande brytningsområden och inom befintligt industriområde. Området runt Björkdalsgruvan utgör riksintresse för mineralutvinning enligt 3 kap 7 miljöbalken. En bearbetningskoncession ger innehavaren rätt att förfoga över en påvisad utvinningsbar mineralfyndighet i 25 år. Den nu påvisade fyndigheten utgörs av en mineraltillgång omfattande ca ton indikerad tillgång med en medelhalt på 2,14 g Au/t och en antagen tillgång omfattande ca ton med en medelhalt på 1,86 g Au/ton. För att få bedriva gruvverksamhet krävs även tillstånd enligt miljöbalken (SFS 1998:808). Björkdalsgruvan bedriver nuvarande verksamhet i enlighet med dom daterad vilket bl.a. omfattar brytning och anrikning av malm, bortledning av vatten och deponering av gråberg och anrikningssand. Arbetet med en ansökan om ett nytt grundtillstånd enligt miljöbalken påbörjades under våren 2016 bl.a. eftersom sandmagasinet behövde byggas ut, i ansökan har även brytning av den fyndighet vid Nylund som avses i denna ansöka om bearbetningskoncession. Inom ansökan enligt miljöbalken har ytterligare utredningar genomförts och en mer omfattande miljökonsekvensbeskrivning har upprättas. Landområdet inom det sökta koncessionsområdet är relativt kuperat och angränsar till fastigheter där bolaget för närvarande bedriver gruvverksamhet. I öst, mellan väg 870 och gråbergsupplaget, ligger Nylund som utgörs av tre bostadshus som ligger i direkt anslutning till befintligt gruvområde. Vidare österut längs med väg 870 återfinns tre bostadshus i Björkdal vars avstånd till gruvområdet är cirka 800 m. Större bebyggelser finns cirka 3 km söder om samt cirka 4 km norr om gruvan. Det sökta koncessionsområdet berör inga skyddade områden såsom Natura 2000-områden, naturreservat eller vattenskyddsområden och inte heller några andra riksintressen. Närmaste riksintressen utgörs av Riksväg 95 som är belägen cirka 10 km söder om sökt koncessionsområde. Inga särskilda naturvärden, nyckelbiotoper eller våtmarker har identifierats inom berört landområde. Den planerade brytningen strider inte mot några detaljplaner eller områdesbestämmelser. Dagbrottet kommer att torrhållas genom länshållning av inläckande grundvatten vilket kan leda till en lokal avsänkning av grundvattennivåerna i berg inom närbelägna landområden. På grund av det sökta koncessionsområdets direkta närhet till den pågående tillståndsgivna verksamheten vid Björkdalsgruvan och den framtida verksamhet som avses i ansökan om nytt grundtillstånd vid Björkdalsgruvan (med tillhörande underjordsbrytning) kommer dagbrottsbrytningen vid Nylund inte att bidra ytterligare till grundvattenavsänkning i området. Detta på grund av underjordsgruvans länshållning kommer vara helt dominerande avseende grundvattenavsänkningen i området och influensområdet från den verksamheten omfattar med marginal koncessionsområdet Nylund. Länshållningsvattnet kommer att kunna innehålla föroreningar i form av kväveföreningar (från sprängmedel), petroleumprodukter (i händelse av olyckor och spill), partiklar (suspenderade ämnen) som frigörs vid brytningen. Det uppsamlade vattnet kommer att pumpas till en sedimentationsdamm och klarningsmagasin för att senare nå recipienten Kågeälven. Från sedimentationsdammen återvinns vatten till processen i anrikningsverket, den återvunna mängden kommer utgöra ca 70 % /år av behovet. Bullersituationen vid koncessionsområdet Nylund kommer att vara låg avseende bidraget från tippning, lastning och transporter. Dock kommer bullret att öka vid bostadshusen i Björkdal från borrningsarbeten vilket Uppdragsnummer

3 kommer att kräva att bullerdämpande åtgärder vidtas. Riktvärdena för dagtid i Östra Björkdal kommer att kunna innehållas utan egentliga problem men för kvällstid kommer åtgärdas att krävas för att riktvärdet inte ska överskridas. Beträffande bidragande buller från gråbergsupplagen blir de maximala bullernivåerna härrörande från tippning och lastning dimensionerande. Bolaget kommer att lösa in de bostäder som är belägna inom fastigheter i närområdet där riktvärden för buller överskrids Området kring Nylund karaktäriseras tydligt av den pågående gruvdriften som direkt angränsar till det aktuella koncessionsområdet. I samband med att den planerade gruvdriften är i fullt bruk kommer det berörda området utgöras av en dagbrottsyta som ökar i takt med ökat djup vilket medför en påtaglig visuell förändring i förhållande till den växtlighet som nu råder där. Denna påverkan bedöms dock bli begränsad till gruvans direkta närhet. Vid ett beviljande av bearbetningskoncession inom det aktuella området samt etablering av gruvverksamheten kommer bolaget behöva ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen i Västerbotten för att flytta alternativt avlägsna fornlämningen vid Nylund då alla fornlämningar omfattas av ett generellt skydd enligt kulturmiljölagen (1988:950). I övrigt berör det sökta koncessionsområdet inget riksintresse avseende kulturmiljö. Beträffande rennäringen bedöms det sökta koncessionsområdet endast medföra små konsekvenser för rennäringen då påverkan sker på mindre betydelsefulla delar av samebyns marker samt att det aktuella området under en längre tid har påverkats av gruvverksamheten. Björkdalsgruvan avser träffa avtal med samebyn avseende ersättning. När verksamheten avslutas kommer påverkade markområden att efterbehandlas enligt gällande efterbehandlingsplan. Efterbehandlingsåtgärderna omfattar bland annat vattenfyllning av gruvan (helt eller delvis), avveckling av anläggningar, täckning av avfallsanläggningar och återställning i övrigt av påverkade ytor. Detaljerna kring den slutliga efterbehandlingen kommer att bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten. Uppdragsnummer

4 Innehållsförteckning 1.0 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Vad ansökan avser Syfte och avgränsning Dialog med myndigheter och markägare SAMMANFATTANDE VERKSAMHETSBESKRIVNING Brytning Dagbrott Tillhörande anläggningar Krossning/sortering Anrikningsverk Vattenhantering Nuvarande verksamhet Sökt verksamhet ALTERNATIV LAGSTIFTNING Allmänt Miljökvalitetsnormer OMRÅDESBESKRIVNING Lokalisering, topografi och omgivningar Berörda fastigheter Planförhållanden Översiktsplan Detaljplan och områdesbestämmelser Meteorologiska förhållanden Vind Nederbörd Temperatur... 9 Uppdragsnummer i

5 6.5 Luftkvalitet Geologi och hydrologi Berggrund och bergets egenskaper Jordarter Grundvatten och brunnar Sjöar och vattendrag Avrinningsområden Naturmiljö och naturvärden Riksintressen och skyddade områden Naturvärdesinventering Rennäring Kulturmiljö Riksintressen och kulturreservat Kulturmiljöinventering Rekreation och friluftsliv Infrastruktur och andra tekniska anläggningar Bostäder och publika anläggningar Totalförsvaret MILJÖKONSEKVENSER Mark och landskapsbild Grundvattenförhållanden Vattendrag och sjöar Buller och vibrationer Luft Naturmiljö Rennäring Kulturmiljö Samhällsekonomi Miljörisker MOTSTÅENDE INTRESSEN Uppdragsnummer ii

6 9.0 EFTERBEHANDLING REFERENSER TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Kågeälvens medelflöde Tabell 2. Uppmätt normalnederbörd per månad och år (mm) samt korrigerad nederbörd (mm/år) vid nederbördsstationerna Dalliden ( ), Fällfors (1957-) och Fagerheden (1906-) enligt Erikson, Tabell 3: Temperatur vid mätstation Skellefteå Tabell 4: Utförda luftmätningar, enhet: µg/m Båda typerna av material uppvisar höga ph-värden och bra buffertkapacitet. Metallhalterna i fasta material är låga och i nivå med vad som kan anses vara naturlig bakgrund. Några risker för människors hälsa eller miljö bedöms inte uppkomma vid hanteringen av avfallet vilket redogörs i Tabell 5-Tabell 6 där de båda avfallsslagens uppmätta medelhalter av metaller jämförs med Avfallsförordningens H-klass samt gränsvärden för farligt avfall Tabell 5: Jämförelse av medelhalter i anrikningssand gentemot H-klass och gränsvärde enligt Avfallsförordningen Tabell 6: Jämförelse av medelhalter i enskilda bergarter gentemot H-klass och gränsvärde enligt Avfallsförordningen Tabell 7: Nuvarande status och miljökvalitetsnormer för ytvattenrecipientsystemet Lillträskbäcken och Kåge älv Tabell 8: Analyserade medelhalter, år , i jämförelse med fastställda gränsvärden (GV) respektive bedömningsgrunder (BG) enligt (HVMFS 2013:9). Metallanalyser gjorda på filtrerade prov FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Sand- och klarningsmagasin. Foto taget från norr i sydöstlig riktning Figur 2: Det sökta koncessionsområdes utbredning Figur 3: Bergarter inom sökt koncessionsinområde Figur 4: Jordarter inom och invid sökt koncessionsområde Figur 5: Utdrag ut SGUs brunnsarkiv (SGU, 2016) Figur 6: Vattenförekomster och övriga vatten i området Figur 7: Månatligt medelvattenföring stationsnummer 2235, Kåge Figur 8: Schematisk profilskiss, befintlig verksamhet, planerat verksamhet samt utbredning modellerade influensområden för grundvattensänkning i berg Uppdragsnummer iii

7 1.0 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Registrerat företagsnamn Mandalay Resources Björkdalsgruvan AB Organisationsnummer Adress Kontaktperson Björkdalsgruvan 1, Kåge Charlotte Höglund Telefonnummer E-post adress 2.0 INLEDNING 2.1 Vad ansökan avser Björkdalsgruvan AB (nedan benämnt Björkdalsgruvan eller bolaget) ansöker om bearbetningskoncession för en fyndighet benämnd Nylund belägen strax öster om det befintliga dagbrottet vid Björkdalsgruvan. Fyndigheten ligger inom ett antal fastigheter som redovisas i BILAGA F och ligger därtill inom Svaipa samebys renskötselområde i Skellefteå kommun, Västerbotten. Den aktuella fyndigheten utgörs av en mineraltillgång omfattande ca ton indikerad tillgång med en medelhalt på 2,14 g Au/t och en antagen tillgång omfattande ca ton med en medelhalt på 1,86 g Au/ton. Området för sökt bearbetningskoncession är beläget i direkt anslutning till befintligt gruv- och verksamhetsområde vilket ägs av bolaget, se Figur 2. Dock ägs inte fastigheterna inom vilka det sökta koncessionsområdet är beläget. Den aktuella ädelmetallen som ansökan avser är guld. Enligt 4 kap. minerallagen (SFS 1991:45) ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i enlighet med 6 kap. miljöbalken (1998: 808) bifogas ansökan. Föreliggande MKB är utformad enligt minerallagens respektive miljöbalkens krav vid ansökan av bearbetningskoncession och har upprättats av Golder Associates AB på uppdrag av bolaget. Björkdalsgruvan bedriver idag verksamhet i enlighet med dom daterad vilket bl.a. omfattar brytning och anrikning av malm, bortledning av vatten och deponering av gråberg och anrikningssand. Arbetet med en ny ansökan enligt miljöbalken påbörjades under våren 2016 bl.a. på grund av att sandmagasinet behövde byggas ut samt ny mark tas i anspråk för klarningsmagasin. I samband med tillståndsprövningen av verksamheten enligt miljöbalken har en mer fullständig MKB upprättats som omfattar konsekvenserna av både den miljöfarliga verksamheten och av den vattenverksamhet som blir nödvändig. 2.2 Syfte och avgränsning Syftet med föreliggande MKB är att översiktligt beskriva de miljökonsekvenser som kan förväntas uppkomma samt de intressekonflikter som kan förutses till följd av utökad utvinning om koncessionen beviljas. MKBn omfattar även en beskrivning av befintlig miljö och omgivningar, gällande lagar och bestämmelser samt den idag bedrivna gruvverksamheten och dess innehavda tillstånd i enlighet med rådande miljölagstiftning. Beträffande miljökonsekvenser som härrör från den utökade verksamheten riktas fokus på de direkta konsekvenser som själva brytningen av fyndigheten kan medföra inom och i anslutning till sökt koncessionsområde. Uppdragsnummer

8 2.3 Dialog med myndigheter och markägare Enligt minerallagen finns inga formella krav på samråd inför upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning inför en ansökan om bearbetningskoncession. Vidare ligger det ansökta området i direkt anslutning till nuvarande brytningsområden. Några särskilda samråd har sålunda inte hållits med närboende, allmänhet eller myndigheter i detta ärende. Dock har berörda informerats om ansökan inom ramen för de samråd som har föregått ansökan om nytt grundtillstånd enligt miljöbalken. 3.0 SAMMANFATTANDE VERKSAMHETSBESKRIVNING Det sökta koncessionsområdet har bestämts utifrån borrhålsundersökningar, analyser och malmberäkning och redovisas i till ansökan bilagd malmbevisning. Gruvverksamheten kommer i stort att omfatta borrning, sprängning, lastning och transport av malm, återfyllning med gråberg, vattenhantering och slutligen efterbehandling. All brytningsverksamhet kommer att ske i dagbrott. I de följande avsnitten nedan sammanfattas den planerade verksamheten avseende Nylunds K nr 1 (av bolaget föreslagen benämning på den sökta koncessionen) med utgångpunkt från redan tillståndsgiven verksamhet. 3.1 Brytning Dagbrott Brytning i dagbrott inom Björkdalsgruvan sker med konventionell pallsprängning där de borrade spränghålen laddas med sprängmedel. Salvorna som sprängs bedöms genom provtagning och geologisk modellering för att möjliggöra en särskiljning mellan guldförande malm och gråberg. Det utbrutna materialet transporteras sedan vidare till antingen krossverk eller gråbergsupplag med hjälp av truckar. Brytningen inom Nylunds K nr 1 kommer att ske på motsvarande sätt. Sprängning beräknas kommas att ske dagtid 1-2 ggr/vecka medan lastning och transport av malm och gråberg kommer att ske kontinuerligt. 3.2 Tillhörande anläggningar Krossning/sortering Malmen transporteras med truckar från gruvområdet och tippas vanligen på ett buffertupplag innan den lastas sedan in i krossen med hjälp av hjullastare. Krossning sker i flera steg till dess att fraktioner <10 mm har erhållits. Malmen transporteras på transportband mellan olika siktsystem och krossar. Bandtransportörerna är överbyggda och damm sugs via ventilationsrör till en reningsanläggning med filterelement. Under senvåren samt under sommar och höst bevattnas dessa via ledningar och spraydysor som används i syfte att minska uppkomsten av damm. Krossen är bemannad dygnet runt under alla veckodagar där krossning sker under dygnets alla timmar. Den krossade malmen transporteras sedan vidare till anrikningsverket för vidare bearbetning Anrikningsverk Initialt mals den krossade malmen ner till fraktioner <1-2 mm. Efter malningen pumpas slurryn vidare mot gravimetri- och flotationsavdelningarna. Uppdragsnummer

9 En hydrocyklon används för att sortera grova och finmalda produkter ifrån varandra. Mindre och finare guldkorn som sorteras ut pumpas vidare mot flotationsavdelningen där mindre mängder kemikalier tillsätts. Finfördelad luft trycks in i botten på karen och när guldkornen, som har befästs med kemikalier, kommer i kontakt med den tillsatta luften flyter dessa upp till ytan. Uppe på ytan skummas korn och vatten till en ränna, varefter de pumpas till en förtjockarbalja som är förbunden med filter som suger vatten från kornen. Det avvattnade materialet samlas upp i en behållare. 3.3 Vattenhantering Nuvarande verksamhet För att processflödena i anrikningen skall fungera behövs cirka 1 m 3 vatten till varje ton malm som ska behandlas i anrikningsverket. Vatten till anrikningen pumpas från två olika ställen. I anslutning till klarningsmagasinet ute på deponeringsområdet finns en pumpstation med en ledning som återför vatten in till processen. Målet är hela tiden att försöka återvinna så mycket vatten som är möjligt från pumpstationen och andelen ligger för närvarande på ca % av behovet i anrikningsverket. I Kåge älv finns en pumpstation med två dränkbara pumpar som är förbundna med två separata ledningar in till verkets vattenförbrukningstankar. Från älven pumpas årligen ca m 3 råvatten genom dessa ledningar till verket. Enligt gällande vattendom får maximalt 50 liter uttas per sekund, motsvarande 180 m 3 per timme eller m 3 per år. Uttaget av råvatten ligger i dagsläget på mindre än hälften av det tillåtna. I Tabell 1 redovisas Kågeälvens medelflöde under perioden Tabell 1: Kågeälvens medelflöde Vattenföring Mängd (m 3 /s) Medelvattenföring 3-10 Medelvattenföring, vårflod Från anrikningsverket pumpas processvatten tillsammans med anrikningssand till sandmagasinet som är indelat i två områden, ett östligt och ett västligt. De östra samt centrala delarna av sandmagasinet tillhör det östra tillrinningsområdet som avvattnas mot Nya klarningsmagasinet (K2). Norr om sand- och Nya klarningsmagasinet (K2) leder ett avskärmande dike, med start i myrområdet Bockmyran, vatten längs med deponeringsområdet vidare ut till Mörttjärnmyrbäcken. Västra spärrdammen tillhör det västra avrinningsområdet som avvattnas mot Kåge älv. Från de västra delarna av sandmagasinet pumpas vatten österut till gamla klarningsmagasinet (K1). Rening av vatten sker genom sedimentation av partiklar, dels i sandmagasinets västra del, genom den östra spärrdammen samt genom det gamla klarningsmagasinet K1 och det nya klarningsmagasinet K2 där siltgardiner har installerats. Det vatten som inte återpumpas till anrikningsverket bräddas över utskov till Mörttjärnsmyrbäcken som via Lillträskbäcken mynnar i Kågeälven. Dräneringsvatten från gråbergs- och B-malmsupplag leds till dagbrottet genom avrinning. Därifrån pumpas vattnet, tillsammans med nederbörd som faller över dagbrottet och till viss del inläckande grundvatten till tre stycken sedimentationsdammar. Vattnet som leds till sedimentationsdammarna passerar en olje- och sedimentavskiljare varefter vattnet leds till vattendraget Bondmyrbäcken. Pumpstationen i dagbrottet består av två tryckpumpar och separata ledningar med en pumpkapacitet på 40 l/s vardera. Vattnet pumpas upp till 50 meters höjd till en tank som rymmer 50 m 3 där tre pumpar transporterar vattnet vidare med 70 meters lyfthöjd, över höjdpunkten på dagbrottskanten, där det sedan får självrinna i Uppdragsnummer

10 ledning ned till gruvbassängen. Det genomsnittliga flödet från dagbrottet under år 2016 uppgick till ca 0,01 m 3 /s. Figur 1: Sand- och klarningsmagasin. Foto taget från norr i sydöstlig riktning Sökt verksamhet Vattnet från dagbrottet i Nylund kommer att utgöra en integrerad del i Björkdalsgruvans vattenhantering och behandlas på samma sätt som allt övrigt vatten i verksamheten. De förändringar som planeras och som ingår i kommande tillståndsansökan enligt miljöbalken, och som berör bearbetningskoncessionen Nylunds K nr 1 rörande vattenhantering kan sammanfattas enligt följande: Vatten från samtliga dagbrott inklusive Nylund kommer att ledas till sandmagasinet och Nya klarningsmagasinet (K2), och vidare via en kanal till klarningsmagasinet Lillträsket. Endast bräddat vatten från sandmagasinet samt vatten som når de avskärmande dikena norr om sandmagasinet kommer att släppas till Mörttjärnmyrbäcken. Finntjärnsbäcken och Björnhålmyrbäcken kommer att ledas runt Lillträsket och anslutas till Lillträskbäcken söder om Lillträsket. Vatten kommer att pumpas från Lillträsket tillbaka till anrikningsverket för att säkerställa vattenförsörjningen. Det avskärmande diket norr om sandmagasinet och K2 kommer att förflyttas norrut i takt med den föreslagna utbredningen av magasinen ändras. Vatten från avskärmningsdiket kommer fortsatt att ledas till Mörttjärnmyrbäcken. Uppdragsnummer

11 4.0 ALTERNATIV Fyndighetens läge är given utifrån geologin och alternativa platser för brytning av guldförande malm är inte aktuella eftersom det finns ett tydligt samband mellan fyndigheten och redan tillståndsgiven verksamhet vid Björkdalsgruvan. Det kan även tilläggas att det finns uppenbara fördelar ur bl.a. transportsynpunkt med att samutnyttja de anläggningar som redan tillståndsgivits för verksamheten så långt det är möjligt. En MKB ska även innehålla en redovisning av ett s.k. nollalternativ. I detta fall kan nollalternativet beskrivas som det fall den planerade gruvverksamheten inte kommer till stånd. Detta skulle då innebära att de konsekvenser, såsom de beskrivs i avsnitt 7, inte uppkommer samt att de positiva effekter i form av arbetstillfällen uteblir, vilket skulle påverka samhällsfunktionerna i området negativt. 5.0 LAGSTIFTNING 5.1 Allmänt En miljökonsekvensbeskrivning för en bearbetningskoncession utgår i första hand från miljöbalkens 3 och 4 kapitel vilka anger bestämmelser om hushållning med mark och vatten och avgränsas primärt till konsekvenserna av den sökta bearbetningen. Huvudsyftet med en MKB är således att belysa och beskriva området, pågående markanvändning, eventuella motstående intressen samt de miljökonsekvenser som kan uppkomma i samband med en framtida brytning av malmfyndigheten. Miljökonsekvensbeskrivningen upprättas som underlag för beslut om användning av mark- och vattenområden, d.v.s. om markens användning för gruvdrift är lämplig. Prövning av markanvändningen sker enligt kap. 3-4, miljöbalken (1998:808). Regler avseende bearbetningskoncessionen återfinns i minerallagen (SFS 1991:45). Bearbetningskoncession ges av Bergmästaren i samråd med den länsstyrelse inom vilkens län koncessionsområdet är beläget. Enligt 4 kap. minerallagen ska en miljökonsekvensbeskrivning bifogas ansökan i ärenden om beviljande om koncession. Förfarandet och kraven på MKB samt planer och planeringsunderlag ska följa 6 kap. 3 och 7, 8 första stycket, 9, 10, 19 och 20 i miljöbalken. Koncessionen får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. En bearbetningskoncession meddelas för 25 år förutsatt att sökande inte begär kortare tid. Koncessionstiden ska förlängas med tio år i sänder om regelbunden brytning pågår när giltighetstiden har gått ut. Enligt mineralförordningen (SFS 1992:285) ska Bergmästaren skicka meddelande om ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen till berörda intressenter, så som fastighetsägare, nyttjanderättshavare, servitutshavare, industriella företag samt innehavare av företrädesrätt enligt 4 kap. 4 minerallagen (1991:45). Länsstyrelsen ansvarar för bedömningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Eventuella invändningar ska vidare framföras till länsstyrelsen inom samma tid som invändningar mot ansökan, dock minst fyra veckor. Länsstyrelsen ska inhämta yttranden från kommunen i ärenden om beviljande av bearbetningskoncessionen. 5.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. De kan gälla för hela landet eller för ett avgränsat geografiskt område. Syftet är främst att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor. De flesta miljökvalitetsnormer baseras på krav i olika direktiv inom EU. Uppdragsnummer

12 I dagsläget finns miljökvalitetsnormer specificerade i luftkvalitetsförordningen (2010:477), förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HMVFS 2013:19) sant i och förordning (2004:675) om omgivningsbuller. I luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) specificeras miljökvalitetsnormer för ett flertal luftföroreningar. De föroreningar som är hårdast reglerade som gränsvärdesnormer är partiklar <10 µm/m 3 (PM10), partiklar <2,5 µm/m 3 (2,5), svaveldioxid, kolmonoxid, kvävedioxid, bensen och bly. Utomhusluftkvaliteten i Skellefteå kommun i förhållande till miljökvalitetsnormerna redogörs för i avsnitt 6.5. Konsekvenser av utsläpp till luft från den sökta verksamheten i förhållande till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft redogörs för i kapitel 7.5. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten i förordningen 2001:554 ska vidare tillämpas på de fiskevatten Havs- och vattenmyndigheten föreskriver. Inget av de utpekade vattendragen berörs av verksamheten vid Björkdalsgruvan varför normerna för fisk- och musselvatten inte är relevanta för den sökta bearbetningskoncessionen. Det sökta koncessionsområdet ligger inom Bottenhavets vattendistrikt, inom vilket miljökvalitetsnormer finns fastställda. Utöver ovan nämnda normer finns även riktvärdesnormer för grundvatten fastställda av SGU (SGU- FS 2013:2). I samband med Sveriges pågående arbete med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten finns fem regionala vattenmyndigheter tillsatta som ska fastställa kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive distrikt. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Information om vattenförekomsters nuvarande status och framtida mål kan hämtas via VattenInformationSystem Sverige (VISS). Kraven i EU-direktivet (2008/105/EG) om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område är vidare införlivat i svensk lagstiftning genom Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19. I föreskriften regleras numera 45 ämnen med klassgränser. Klassgränserna används av vattenmyndigheterna för klassificering och fastställande av kvalitetskrav för kemisk ytvattenstatus. I april 2015 antogs ändringar i föreskriften 2013:19 genom 2015:4 som innebär en skärpning av vissa gränsvärden (för prioriterade ämnen) samt nya bedömningsgrunder för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, (bl.a. zink, koppar, krom, arsenik och uran) som underlag för klassificering av ekologisk status. Den kemiska och ekologiska statusen för vattenförekomster som berörs av Björkdalsgruvans verksamhet, redovisas i kapitel 7.6. Konsekvenser från vattenburna utsläpp i förhållande till miljökvalitetsnormerna för recipientsystemet redogörs för i kapitel 7.3. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller reglerar kartläggning och åtgärdsprogram för buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller gäller kommuner med mer än invånare vilket innebär att Skellefteå kommun inte omfattas. Dock omfattas industriell verksamhet och i avsnitt 7.4 redogörs de förväntade konsekvenserna avseende buller för det sökta koncessionsområdet. 6.0 OMRÅDESBESKRIVNING 6.1 Lokalisering, topografi och omgivningar Björkdalsgruvan ligger cirka 35 km nordväst om Skellefteå stad med ansamlingar av byggnader och mindre samhällen i områdets närhet. Öster om befintligt gruvområde och dagbrott mellan väg 870 och gråbergsupplaget, ligger Nylund som utgörs av tre bostadshus som direkt angränsar till befintligt gruvområde. Vidare österut längs med väg 870 återfinns tre bostadshus i Björkdal vars avstånd till gruvområdet är cirka 800 m. Sydöst om gruvan är samhället Sandfors beläget, cirka 2 km, där vägarna 867, 869 och 870 möts och skapar därigenom en knutpunkt i området. Uppdragsnummer

13 I Figur 2 illustreras det sökta koncessionsområdet Nylunds K nr 1 med röd färgmarkering. Figur 2: Det sökta koncessionsområdes utbredning. I BILAGA A redovisas en översikt över verksamhetens lokalisering. Närområdet karaktäriseras av skogsmark inom vilken det sker avverkning samt våtmarker i form av myr- och sumpskogar i de flackare partierna. Mellan gruvområdet i öst och Lillträsket finns ett antal mindre jordbruksmarker som delvis är uppdelade av väg 870 som leder förbi gruvområdet i nord-sydlig riktning. 6.2 Berörda fastigheter Det sökta koncessionsområdet berör ett antal fastigheter vars ägarförhållanden anges i BILAGA F. Uppdragsnummer

14 6.3 Planförhållanden Översiktsplan Enligt plan- och bygglagen ska en översiktsplan omfatta hela kommunens yta och vägleda och ge stöd i beslut som rör användning och utveckling av den fysiska miljön. Skellefteå kommuns översiktsplan (ÖP) antogs av kommunfullmäktige Det sökta koncessionsområdet finns beskrivet i kommunens översiktsplan (daterad 1991) där det på tillhörande plankarta kan utläsas att befintliga och framtida gruvor (utmål) samt anrikningsverk där verksamhet pågår redovisas som D- område med tillägget (Ut) där tillägget redovisar en befintlig eller framtida gruva. Bestämmelserna avseende D-område innebär att nyetablering av bebyggelse regleras genom detaljplan, i vissa fall är planutredning eller liknande tillräckligt Detaljplan och områdesbestämmelser En detaljplan är en bindande överenskommelse om hur mark och vatten får användas inom ett område. Enligt Minerallagen 4 kap. 2 får koncessionen inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Det sökta koncessionsområdet omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. Däremot är området behandlat i Skellefteå kommuns översiktsplan (daterad 1991) och har där angett som utmål och befintlig eller framtida gruva. 6.4 Meteorologiska förhållanden Vind Vindförhållandena i det aktuella området har inte utretts specifikt inom ramen för föreliggande miljökonsekvensbeskrivning. Dock har vindstatistik inhämtats från SMHIs webbsida för Sverige ( ). Där kan det utläsas att den dominerande vindriktningen vid station Norsjö (belägen 50 km väster om Rönnberget) är nordvästlig (17,5 % av året) och sydlig (16,4 % av året). Lägst frekvens av vindriktningen föreligger från nordost (5,5 % av året) Nederbörd SMHI har mätt nederbörden vid Dalliden 18 km NV, vid Fällfors 25 km NNO och vid Fagerheden 48 km NNO om Björkdalsgruvan, se Tabell 1. Den uppmätta nederbörden måste korrigeras för olika typer av mätfel, såsom vind, vätning och avdunstning. Den närmsta station där SMHI beräknat månadskorrigeringar är Fagerheden (Eriksson, 1980). Här varierar månadskorrektionen mellan 17 % och 36 %. Den korrigerade årsnederbörden vid stationerna Fällfors och Fagerheden uppgår i medeltal till 780 mm/år för perioden 1951 till 1980, medan den vid Dalliden uppgår till 760 mm/år. Fördelningen över året är förhållandevis lika vid de tre stationerna, se Tabell 2. Data har även inhämtats från Luftwebb som är SMHIs karttjänst för interpolerad nederbörd och lufttemperatur mellan olika nederbördsstationer. Enligt Luftwebb så uppgår den årliga korrigerade nederbörden vid Björkdal till 660 mm/år. Den verkliga nederbörden enligt Luftwebb är som synes lägre än vad som uppmätts vid SMHIs klimatstationer. Enligt SMHIs storskaliga kartor för verklig årsnederbörd över området uppgår nederbörden till strax under 700 mm/år varför nederbördsdata från Luftwebb bedöms bättre representera rådande förhållanden vid gruvområdet. Uppdragsnummer

15 Tabell 2. Uppmätt normalnederbörd per månad och år (mm) samt korrigerad nederbörd (mm/år) vid nederbördsstationerna Dalliden ( ), Fällfors (1957-) och Fagerheden (1906-) enligt Erikson, Station Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År Korr. Dalliden Fällfors Fagerheden Temperatur Temperaturen vid mätstationen Skellefteå som ligger cirka 35 km sydost om Björkdal har en årsgenomsnittlig referensnormal på 2,5 grader. Månatliga medeltemperaturer i Skellefteå redovisas i Tabell 3 nedan. Tabell 3: Temperatur vid mätstation Skellefteå. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År -10,2 8,7 4,2 1,2 7,6 13,6 15,7 13,5 8,5 3,2 3,4 7,5 2,5 6.5 Luftkvalitet Urbannätverket, som startades 1986, bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvalitén i ett antal av Sveriges kommuner i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till ökad kunskap om luftkvalitetssituationen inom Sverige. Skellefteå är den närmaste belägna orten som har deltagit i projektet. Mätningar har utförts avseende bland annat svaveldioxid, partiklar (PM10) och kväveoxider, dock inte lättflyktiga kolväten (t.ex. bensen). Luftkvalitetsmätningarna, som har utförts i Skellefteås innerstadskärna har skett under perioden och jämförs i Tabell 4 med miljökvalitetsnormerna (MKN) angivna i luftkvalitetsförordningen. I Tabell 4 redovisas uppmätta halter av PM10 samt NO2, SO2 i Skellefteå kommun (IVL 2016) i förhållande till MKN för luftkvalitet enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477). "n" representerar antalet observationer. Tabell 4: Utförda luftmätningar, enhet: µg/m 3. Parameter Skellefteå n Gränsvärdesnorm Partiklar PM10, årsmedelvärde 17, NO2, årsmedelvärde SO2, årsmedelvärde 1, Resultaten visar att uppmätta halter av samtliga undersökta ämnen underskrider fastställda MKN. Baserat på resultaten i Tabell 4 kan man anta att halterna av undersökta ämnen ovan är lägre på landsbygden runt småsamhället Högdal d.v.s. i närheten av det sökta koncessionsområdet. Lokalt i gruvans absoluta närhet kan det dock förväntas att partikelhalterna tidvis kan vara förhöjda vid torr väderlek då damning sker. Uppdragsnummer

16 6.6 Geologi och hydrologi Berggrund och bergets egenskaper Enligt SGU:s berggrundskarta ligger det sökta koncessionsområdet i den östra delen av det Paleoproterozoiska Skellefteådistriktet ( Skelleftefältet ) med bergarter som är 1,88-1,89 miljarder år gamla och innehåller vanligtvis massiva sulfidmineraliseringar. Området innehåller även ett flertal guldfyndigheter av vilka Björkdalsgruvan är den största kända. Figur 3: Bergarter inom sökt koncessionsinområde. Inom sökt koncessionsområde består bergarterna huvudsakligen av sura intrusiva bergarter såsom granit, granodiorit, monzonit m.m, se Figur 3. Den malm som bryts vid Björkdalsgruvan i dagsläget innehåller bland annat guld, kopparkis, järnoxider, scheelit, kalcit och pyrit. Laktester och avfallskaraktärisering har utförs enligt avfallsförordningen (SFS 2011:927) av anrikningssanden och gråberget vid Björkdalsgruvan. Karaktäriseringen har omfattat kompletterande analyser och lakförsök, Uppdragsnummer

17 både metallanalyser (totalhalter), syra-basräkning (ABA-tester) samt statiska (skakförsök) och även kinetiska försök (fuktkammarförsök). Äldre datamaterial från tidigare karaktäriseringar har använts för att bedöma variation i fallande material och representativiteten. Båda typerna av material uppvisar höga ph-värden och bra buffertkapacitet. Metallhalterna i fasta material är låga och i nivå med vad som kan anses vara naturlig bakgrund. Några risker för människors hälsa eller miljö bedöms inte uppkomma vid hanteringen av avfallet vilket redogörs i Tabell 5-Tabell 6 där de båda avfallsslagens uppmätta medelhalter av metaller jämförs med Avfallsförordningens H-klass samt gränsvärden för farligt avfall. Tabell 5: Jämförelse av medelhalter i anrikningssand gentemot H-klass och gränsvärde enligt Avfallsförordningen. Ämne Anrikningssand 2016 Farlig egenskap enligt avfallsförordningen Farligt avfall enligt Avfallsförordningen* Medelhalt (mg/kg TS) H-klass Arsenik 2,48 H6, H7, H8, H Barium 864 H Kadmium 0,06 H5, H6, H7, H10, H11, H14 Gräns (mg/kg TS) Kobolt 10,9 H Krom 124 H6, H Koppar 29 H4, H5, H Molybden e.a. H4, H Nickel 33,5 H7, H Bly 4,96 H5, H10, H Vanadin 109 H4, H5, H6, H10, H11, H14 Zink 49,1 H5, H8, H Tabell 6: Jämförelse av medelhalter i enskilda bergarter gentemot H-klass och gränsvärde enligt Avfallsförordningen. Ämne Gråberg 2016 Medelhalt (mg/kg TS) Farlig egenskap enligt Avfallsförordningen H-klass 1000 Arsenik 2,35 H6, H7, H8, H Barium 1050 H Kadmium 0,0537 H5, H6, H7, H10, H11, H14 Farligt avfall enligt avfallsförordningen 2 Gräns (mg/kg TS) 1000 Kobolt 13,8 H Krom 117 H6, H Halter från Naturvårdsverket. Klassning av farligt avfall detta är farligt avfall Om flera H-klasser är listade har lägsta gränsen redovisats i tabell. Gräns är hämtad från Naturvårdsverkets handledning Klassning av farligt avfall detta är farligt avfall Uppdragsnummer

18 Koppar 47,5 H4, H5, H Molybden e.a. H4, H Nickel 32,7 H7, H Bly 6,66 H5, H10, H Vanadin 107 H4, H5, H6, H10, H11, H Zink 69,7 H5, H8, H Lakbarheten är låg och någon oxidation förefaller inte ske. Lakvattnen uppvisar även de på låga halter av oönskade ämnen. Både anrikningssanden och gråberget uppvisar lakegenskaper och innehåll som i praktiken uppfyller kraven på mindre än ringa risk d.v.s. fritt nyttjande för anläggningsändamål. Bolaget har idag tillstånd till att avyttra gråberget som ett återvinningsmaterial då det efter utförda laktester betraktas som inert Jordarter Enligt SGU:s jordartskarta över området domineras det sökta koncessionsområdet av berg som överlagras av naturliga jordarter i form av morän och tunna eller osammanhängande ytlager av svallsediment som framförallt utgörs av grus. I de lågt liggande områdena runt fyndigheten dominerar lera. Jordarterna framgår av Figur 4. Figur 4: Jordarter inom och invid sökt koncessionsområde. Uppdragsnummer

19 6.6.3 Grundvatten och brunnar Bergarterna inom befintligt gruvområde och dess omgivning är relativt täta och bedöms enligt den hydrogeologiska kartan över Västerbottens län (SGU, 2002) ha mindre goda uttagsmöjligheter, d.v.s. brunnar som är borrade i denna berggrund bedöms ha en mediankapacitet < 600 l/h. Detta innebär en hydraulisk konduktivitet i berggrundens spricksystem som är mindre än ca 5 x 10-8 m/s beräknat utifrån brunnarnas specifika kapacitet och djup. I gruvans närområde finns det totalt sju stycken bergborrade brunnar registrerande i SGUs brunnsarkiv varav en återfinns inom det sökta koncessionsområdet. De kända brunnar som förekommer kring gruvan redovisas i Figur 5 nedan. Vidare finns en brunn i Sandfors samt en i Häbbersfors vars användningsområde inte är känt. Figur 5: Utdrag ut SGUs brunnsarkiv (SGU, 2016) Gruvindustriområdet ligger inte inom eller i direkt anslutning till någon utpekad grundvattenförekomst enligt VatteninformationsSystem Sverige (VISS). Närmast belägna grundvattenförekomst är belägen cirka 6,5 km Uppdragsnummer

20 nordost om gruvan. Denna grundvattenförekomst, Kågeåsen, har en total yta av 22 km 2 som löper i nordvästlig-sydöstlig riktning och är en s.k. porakvifär. 6.7 Sjöar och vattendrag Avrinningsområden Det sökta koncessionsområdet tillsammans med den redan tillståndsgivna verksamheten ligger inom huvudavrinningsområdet Kågeälven. Inom avrinningsområdet utgör systemet Lillträskbäcken-Kågeälven den huvudsakliga recipienten. Lillträskbäcken tar i dagsläget emot vatten från gruvområdet i form av diffus avrinning från gråbergsupplag (via Röjmyrbäcken), behandlat länshållningsvatten från dagbrottet (via Bondmyrbäcken) samt bräddvatten och diffust läckage från sand- och klarningsmagasin (via Mörttjärnmyrbäcken). I Figur 6 nedan illustreras vattenförekomster och övriga vatten i området. Även flödesriktningar har illustrerats där så har bedömts vara nödvändigt. Figur 6: Vattenförekomster och övriga vatten i området Uppdragsnummer

21 Kågeälvens totala avrinningsområde uppgår till 909,3 km 2 och älvens totala längd är cirka 70 km innan den mynnar ut i Bottenhavet i Skellefteå kommun. I Figur 7 redovisas den månatliga medelvattenföringen vid Kåge älvs mynning, stationsnummer 2235 Kåge 2, från 2008 till Figur 7: Månatligt medelvattenföring stationsnummer 2235, Kåge 2. Enligt uppgifter i VattenInformationSystem Sverige (VISS) har Kågeälven nedströms Björkdalsgruvan måttlig ekologisk status (2009) och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus pga kvicksilver och bromerade difenyleter. De beslutade miljökvalitetsnormerna är god ekologisk status 2027 och god kemisk status. Att god ekologisk status inte uppnåtts anses bero på morfologiska förändringar och bedöms inte vara tekniskt möjliga att åtgärda. Lillträskbäcken som är belägen cirka 800 m öster om Nylund har enligt VISS otillfredsställande ekologisk status (2017) och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus pga kvicksilver och bromerade difenyleter. De beslutade miljökvalitetsnormerna är att förekomsten ska uppnå god ekologisk status 2021 och god kemisk status. Att god ekologisk status inte uppnåtts anses bero på otillfredsställande konnektivitet. I syfte att förbättra konnektiviteten har Lillträskbäcken tidigare omfattats av ett åtgärdsprogram där vägtrummor som utgjort vandringshinder för vandrande fiskarter så som öring bytts ut i en lokal mellan Lillträsket och Kåge älv enligt VISS (2017). Tabell 7: Nuvarande status och miljökvalitetsnormer för ytvattenrecipientsystemet Lillträskbäcken och Kåge älv. Vattenförekomst Status Miljökvalitetsnorm Kåge älven (SE ) Lillträskbäcken (SE ) Måttlig ekologisk status Ej god kemisk ytvattenstatus Måttlig ekologisk status Ej god kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus 2015 God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och bromerad defenyleter I enlighet till verksamhetens kontrollprogram för recipientprovtagning genomförs regelbundna provtagningar och analyser av miljökemiska parametrar i flera lokala vattendrag. Näringstillståndet i systemet Lillträskbäcken- Kågeälven är förhöjt med avseende på maximalt tillåtna koncentration (HVMFS 2013:9) för kväve. Uppdragsnummer

22 Processvattnet från gruvverksamheterna uppvisar högre medelvärden för ph jämfört med motsvarande värden i Lillträskbäcken och Kågeälven. De relativt höga ph- och alkalinitetsvärdena i det bräddade vattnet tyder på tillförsel av vätekarbonatjoner (HCO3-) genom utlakning från anrikningssanden. ph sjunker något ju längre ned i systemet man kommer. Resultaten från de senaste åren indikerar ett neutralt tillstånd och tyder inte på någon risk för försurning i systemet Lillträskbäcken-Kågeälven. Metaller som idag har gränsvärden för klassificering av kemisk ytvattenstatus (prioriterade ämnen; Cd, Ni, Pb och Hg) eller bedömningsgrunder för klassificering av ekologisk status (särskilda förorenade ämnen, SFÄ; As, Cu, Cr, U och Zn) har statusklassats i Lillträskbäcken och Kåge älv, se Tabell 8. Tabell 8: Analyserade medelhalter, år , i jämförelse med fastställda gränsvärden (GV) respektive bedömningsgrunder (BG) enligt (HVMFS 2013:9). Metallanalyser gjorda på filtrerade prov. Parameter St C Kåge älv St B Lillträskbäcken ph 7,10 7,50 TOC (mg/l) 10,46 10,70 N-tot (mg/l) 0,64 8,45 NH4-N (mg/l) 0,08 1,87 P-tot (µg/l) MKN HVMFS 2013:9 As (µg/l) 1,38 1,60 0,5 (n) Cd (µg/l) <0,01 <0,01 0,08* Cr (µg/l) 0,29 0,45 3,4 Cu (µg/l) 0,03 0,02 0,5 (b) Hg (µg/l) <0,05 <0,05 0,07** Ni (µg/l) 0,1 0,4 4 (b) Pb (µg/l) 0,15 0,20 1,2 (b) Zn (µg/l) 0,7 0,6 5,5 (n,b) U (µg/l) 0,24 5,96 0,17 (n) * Hårdhetsklass 2, ** avser maximal koncentration, (n) hänsyn skall tas till naturlig bakgrund, (b) avser biotillgänglig koncentration. Analysdata visar att metallhalterna underskrider bedömningsgrunder enligt HVMFS 2013:19 och gränsvärden med undantag för arsenik som överskrids i samtliga provtagningslokaler och uran som överskrider relevant riktvärde. Någon beräkning av bakgrundshalten avseende arsenik och uran har dock inte genomförts vilket innebär att det inte säkert kan avgöras om bedömningsgrunderna överskrids. 6.8 Naturmiljö och naturvärden Riksintressen och skyddade områden Det sökta koncessionsområdet berör inga skyddade områden såsom naturreservat, Natura 2000-områden eller riksintressen för naturvård. Det finns heller inte några sådana områden i koncessionsområdets omedelbara närhet. De skyddade områden som finns i omgivningarna är följande: Blylodmyran, naturreservat och skyddat enligt art- och habitatdirektivet beläget ca 5 km väster om sökt område; Brännberget; naturreservat beläget ca 5 km väst-sydväst om sökt område GV BG Uppdragsnummer

23 Nördestmyran naturreservat beläget ca 5,5 km väst om gruvområdet; Det sökta koncessionsområdet ligger inte inom eller nära något utpekat vattenskyddsområde Naturvärdesinventering Det aktuella området vid Björkdal har inventerats med avseende på naturvärden under 2016 av Enetjärn Natur AB (Enetjärn). Inventeringen utfördes i syfte att översiktligt kartlägga naturvärdesintressanta områden öster om det redan tillståndsgivna gruvområdet vilket innefattar det nu sökta koncessionsområdet. Området kring Nylund karaktäriseras tydligt av den pågående gruvdriften som direkt angränsar till det aktuella området och inga särskilda naturvärden påträffades vid inventeringen. Endast igenväxande åkermark samt en rödlistad art (buskskvätta) återfanns i området. Inom ramen för naturvärdesinventeringen genomfördes elfiske i bland annat Lillträskbäcken. Resultatet redovisas i sin helhet i BILAGA B. Elfisket, som igår i gruvans egenkontrollprogram och som har pågått i Lillträskbäcken sedan 1995, har återkommande visat på förekomster av öring. En gradvis försämring har skett för flera bottenfaunaindex i gruvans närområde sedan 1990-talet men det förekommer fluktuationer i index mellan åren. Generellt har många mätparametrar stabiliserats något under de senaste uppföljningstillfällena inom kontrollprogrammet. Mätparametern DJ-index (näringsbelastning) har dock minskat relativt mycket från 2014 till 2016 i Lillträskbäcken. DJ-index har minskat två indexklasser i Lillträskbäcken, från hög status 2014 till måttlig status 2016 vilket är en tydlig minskning. Samtidigt har ASPTindex inte minskat under samma period (legat stilla eller ökat något) vilket enligt Enetjärn är motsägelsefullt. De undersökta vattenmiljöerna visar på en varierad och till största delen naturlig sammansättning av påväxtalger med hög status för IPS-index vid fem lokaler och god status vid en lokal (Lillträskbäcken). Det lägre värdet i Lillträskbäcken avspeglar troligen tidigare kända förhållanden med mycket fint ljust minerogent sediment som delvis täcker bottnarna i denna del av bäcken nedströms gruvområdet. Dessa förhållanden försvårar troligen etableringen av vissa arter vilket avspeglas i ett lägre indexvärde. Statusen är godkänd men sett till att de andra fem lokalerna har mycket höga indexvärden kring 19 eller högre, så sticker Lillträskbäckens värde under 2016 på < 16 ut vid en jämförelse. Indexet har också försämrats över tid. I utredningen 2016 gjordes en deformationsanalys av kiselalgskal vilken visade att lokalen i Lillträskbäcken hade något förhöjd deformationsfrekvens, inte mycket över gränsvärdet men en svag förhöjning som pekar på en generell miljöbelastning i bäcken nedströms gruvan. Ingen motsvarande påverkan syns längre ner i vattensystemet i Kågeälven där kiselalgskalen återigen har en normal frekvens deformerade skal Rennäring Björkdalsgruvan ligger inom Svaipa samebys marker. Svaipa sameby är en fjällsameby i Norrbottens län med åretruntmarker i Arjeplogs kommun och vinterbetesmarker i Skellefteå, Umeå och Vindelns kommuner. Samebyns areal omfattar ca 4513 km 2. Antalet renskötselföretag inom byn är 15 stycken vars trivselland är belägna norr om Björkdal. Det sökta koncessionsområdet inklusive befintliga gråbergsupplag, buffertmagasin samt sand- och klarningsmagasin berör inga områden som är upptagna som riksintresse för rennäringen. 6.9 Kulturmiljö Riksintressen och kulturreservat Det sökta koncessionsområdet berör inga kulturreservat eller riksintressen för kulturmiljö. Det finns heller inte några sådana områden i koncessionsområdets omedelbara närhet. Uppdragsnummer

24 6.9.2 Kulturmiljöinventering Inför planerad tillståndsansökan enligt miljöbalken har Björkdalsgruvan låtit Västerbottens museum (2016) utföra en riktad arkeologisk inventering vilken innefattade det sökta koncessionsområdet. Resultaten från den arkeologiska inventeringen återges i sin helhet i BILAGA D. I samband med inventeringen påträffades en kalkugn på sluttningen av Nylundberget vilken gavs klassningen fornlämning i enlighet med Riksantikvarieämbetets lämningstypslista Rekreation och friluftsliv Det sökta koncessionsområdet berör inte något riksintresse för rörligt friluftsliv Infrastruktur och andra tekniska anläggningar Det sökta koncessionsområdet vid Nylund berör enligt Länsstyrelsens kartverktyg (webbgis) inte något riksintresse avseende järnväg eller väg. Närmast belägna väg av riksintresse, Riksväg 95, som går från Skellefteå till den norska gränsen, är belägen cirka 10 km söder om sökt koncessionsområde Bostäder och publika anläggningar Det sökta koncessionsområdet ligger cirka 35 km nordväst om Skellefteå stad med ansamlingar av byggnader och mindre samhällen i områdets närhet. I nära anslutning i väster om befintligt gruvområde återfinns den mindre bebyggelsen Kvarnforsliden intill sjön Mörttjärn som utgörs av ett fåtal bostads- och fritidshus. Cirka 1,5 km sydväst om gruvområdet ligger en samling bostadshus i Häbbersfors längs väg 867 och cirka 4 km norr om gruvområdet utgörs bebyggelsen huvudsakligen av det större samhället Storkågeträsk där det bland annat finns ett sågverk och varuhandel. I öst, mellan väg 870 och gråbergsupplaget, ligger Nylund som utgörs av tre bostadshus som direkt angränsar till befintligt gruvområde. Vidare öster ut längs med väg 870 återfinns tre bostadshus i Björkdal vars avstånd till gruvområdet är cirka 800 m. Sydöst om gruvan är samhället Sandfors beläget, cirka 2 km, där vägarna 867, 869 och 870 möts och skapar därigenom en knytpunkt i området Totalförsvaret Det sökta koncessionsområdet vid Nylunds berörs enligt uppgifter i kommunens översiktsplan inte av några restriktioner eller begränsningar till följd av totalförsvarets verksamheter. 7.0 MILJÖKONSEKVENSER Den miljöpåverkan som den framtida brytningen orsakar kan delas in i direkt respektive indirekt påverkan. Med direkt påverkan menas här påverkan på t.ex. mark till följd av brytningen samt vibrationer från sprängningar och effekter till följd av vattenbortledning från gruvan genom avsänkt grundvattennivå. De indirekta effekterna är främst de som uppkommer av kringverksamheten såsom emissioner till luft, avfallshantering etc. Miljöeffekter kommer att uppkomma under hela gruvans och verksamhetens livslängd samt ett antal år efter nedläggning. Den påverkan som kan förutses av själva gruvan begränsas huvudsakligen till det sökta koncessionsområdet samt vattenrecipienter och grundvatten. I följande avsnitt ges en beskrivning av miljökonsekvenserna tillsammans med förslag på principiella skyddsåtgärder. Fokus i avsnittet ligger på markanvändningsfrågor inom sökt koncessionsområde. Uppdragsnummer