MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BJÖRKDALSGRUVAN

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BJÖRKDALSGRUVAN Ansökan om bearbetningskoncession Storheden K nr 1 Framställd för: Björkdalsgruvan AB RAPPORT Uppdragsnummer: Distributionslista: Golder Associates (1 st ex) Björkdalsgruvan AB (1 st ex)

2 Icke-teknisk sammanfattning Björkdalsgruvan AB (nedan benämnt Björkdalsgruvan eller bolaget) ansöker om bearbetningskoncession enligt minerallagen (1991:45) för en mineralfyndighet inom ett område benämnt Storheden som är beläget vid Björkdalsgruvan cirka 35 km nordväst om Skellefteå stad i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Fyndigheten som ansökan avser ligger i direkt anslutning till nuvarande brytningsområden och inom befintligt industriområde, och som omfattas av Björkdalsgruvans nuvarande miljötillstånd. Området runt Björkdalsgruvan utgör riksintresse för mineralutvinning enligt 3 kap 7 miljöbalken. En bearbetningskoncession ger innehavaren rätt att förfoga över en påvisad utvinningsbar mineralfyndighet i upp till 25 år. Den nu påvisade fyndigheten, i fortsättningen benämnd Storheden K nr 1, utgörs av en mineraltillgång omfattande en tillgång motsvarande cirka ton och med medelhalten 2,34 g Au/t. För att få bedriva gruvverksamhet krävs även tillstånd enligt miljöbalken. Björkdalsgruvan bedriver nuvarande verksamhet i enlighet med Mark- och miljödomstolens vid Umeå tingsrätt dom i mål M och omfattar bland annat brytning och anrikning av malm, bortledning av vatten och hantering av gråberg och anrikningssand. Arbetet med en ansökan om ett nytt grundtillstånd enligt miljöbalken påbörjades nyligen, bland annat eftersom sandmagasinet behöver byggas ut. Efter att ytterligare utredningar genomförts lämnades denna ansökan om fortsatt och utökad verksamhet in till mark- och miljödomstolen under våren Ansökan handläggs hos domstolen i mål nr M Landområdet som det sökta koncessionsområdet omfattar utgörs idag av befintligt gruvområde. I sydost, mellan väg 870 och gråbergsupplaget, ligger området Nylund som utgörs av tre bostadshus och som ligger i direkt anslutning till befintligt gruvområde. Vidare österut längs med väg 870 återfinns tre bostadshus i Björkdal vars avstånd till gruvområdet är cirka 800 m. Dessa har dock lösts in av bolaget. Området norr om Storheden K nr 1 utgörs av skogs- och hyggesområden. Större bebyggelser finns cirka 3 km söder om samt cirka 4 km norr om gruvan. Det sökta koncessionsområdet berör inga skyddade områden såsom Natura 2000-områden, naturreservat eller vattenskyddsområden och inte heller några andra riksintressen. Närmaste riksintresse utgörs av Riksväg 95 som är belägen cirka 10 km söder om sökt koncessionsområde. Inga särskilda naturvärden, nyckelbiotoper eller våtmarker har identifierats inom det sökta koncessionsområdet. Den planerade brytningen strider inte mot några detaljplaner eller områdesbestämmelser och planeras ske under jord. Underjordsgruvan kommer att torrhållas genom länshållning av inläckande grundvatten vilket kan leda till en lokal avsänkning av grundvattennivåerna i berg inom närbelägna landområden. På grund av det sökta koncessionsområdets direkta närhet till den pågående tillståndsgivna verksamheten vid Björkdalsgruvan och den framtida verksamhet som avses i ansökan om nytt grundtillstånd vid Björkdalsgruvan (med tillhörande underjordsbrytning) bedöms brytningen vid Storheden inte bidra ytterligare till grundvattenavsänkning i området. Detta på grund av den enligt miljöbalken tillståndssökta underjordsgruvans länshållning, som omfattar länshållning ned till ett avsevärt större djup, kommer vara dominerande avseende grundvattenavsänkningen i området och influensområdet från den verksamheten omfattar koncessionsområdet Storheden. Länshållningsvattnet kommer att kunna innehålla föroreningar i form av kväve (från sprängmedel), petroleumprodukter (i händelse av olyckor och spill) och partiklar (suspenderade ämnen) som frigörs vid brytningen. Det uppsamlade vattnet kommer att pumpas till ett klarningsmagasin för att senare nå recipienten Uppdragsnummer i

3 Kågeälven. Från klarningsmagasinet återvinns vatten till processen i anrikningsverket där den återvunna volymen kommer utgöra ca 50 % av årsbehovet. Bullerpåverkan vid koncessionsområdet Storheden kommer att vara liten avseende bidraget från sprängning, tippning, lastning och transporter då dessa aktiviteter sker under jord. De bullerkällor som kan förutses är primärt från tilluftstationer och arbetsfordon. Vad gäller övriga konsekvenser bedöms ingen påverkan av betydelse, i jämförelse med nuvarande situation, uppkomma på landskapsbild, naturmiljö eller kulturmiljö inom det sökta koncessionsområdet eftersom verksamheten kommer att bedrivas under jord på stort djup. Då bolaget avser att använda befintliga anläggningar ovan jord såsom krossnings- och avfallsanläggningar bedöms heller inte detta utgöra någon ytterligare påverkan på natur- och kulturmiljön eller landskapsbilden. När verksamheten avslutas kommer påverkade markområden att efterbehandlas enligt gällande efterbehandlingsplan. Efterbehandlingsåtgärderna omfattar bland annat vattenfyllning av gruvan (helt eller delvis), avveckling av anläggningar, täckning av avfallsanläggningar och återställning i övrigt av påverkade ytor. Detaljerna kring den slutliga efterbehandlingen kommer att bestämmas efter samråd med tillsynsmyndigheten. Uppdragsnummer ii

4 Innehållsförteckning 1.0 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Vad ansökan avser Syfte och avgränsning Dialog med myndigheter och markägare SAMMANFATTANDE VERKSAMHETSBESKRIVNING Brytning Underjord Tillhörande anläggningar Krossning/sortering Anrikningsverk Vattenhantering Nuvarande verksamhet Processvatten Sandmagasin och klarningsmagasin Gruvvattenhantering Sökt verksamhet ALTERNATIV LAGSTIFTNING Allmänt Miljökvalitetsnormer OMRÅDESBESKRIVNING Lokalisering, topografi och omgivningar Berörda fastigheter Planförhållanden Översiktsplan Detaljplan och områdesbestämmelser Meteorologiska förhållanden... 9 Uppdragsnummer iii

5 6.4.1 Vind Nederbörd Temperatur Luftkvalitet Geologi och hydrologi Berggrund och bergets egenskaper Jordarter Grundvatten och brunnar Sjöar och vattendrag Avrinningsområden Naturmiljö och naturvärden Riksintressen och skyddade områden Naturvärdesinventering Rennäring Kulturmiljö Riksintressen och kulturreservat Rekreation och friluftsliv Infrastruktur och andra tekniska anläggningar Bostäder och publika anläggningar Totalförsvaret MILJÖKONSEKVENSER Mark och landskapsbild Grundvattenförhållanden Vattendrag och sjöar Buller och vibrationer Luft Naturmiljö Rennäring Kulturmiljö Samhällsekonomi Uppdragsnummer iv

6 7.10 Miljörisker och andra risker MOTSTÅENDE INTRESSEN EFTERBEHANDLING REFERENSER TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Kågeälvens medelflöde Tabell 2. Uppmätt normalnederbörd per månad och år (mm) samt korrigerad nederbörd (mm/år) vid nederbördsstationerna Dalliden ( ), Fällfors (1957-) och Fagerheden (1906-) enligt Erikson, Tabell 3: Temperatur vid mätstation Skellefteå Tabell 4: Utförda luftmätningar, enhet: µg/m Tabell 5: Jämförelse av medelhalter i enskilda bergarter gentemot H-klass och gränsvärde enligt Avfallsförordningen Tabell 6: Nuvarande status och miljökvalitetsnormer för ytvattenrecipientsystemet Lillträskbäcken och Kåge älv Tabell 7: Analyserade medelhalter, år , i jämförelse med fastställda gränsvärden (GV) respektive bedömningsgrunder (BG) enligt (HVMFS 2015:4). Metallanalyser gjorda på filtrerade prov FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Transportväg mellan det sökta koncessionsområdet och industriområdet Figur 2: Det sökta koncessionsområdes lokalisering och utbredning i förhållande till befintligt verksamhetsområde Figur 3: Bergarter inom sökt koncessionsinområde Figur 4: Naturliga jordarter inom det sökta koncessionsområdet (SGU, 2017) Figur 5: Brunnskarta, borrade brunnar (Skellefteå kommun, stadsbyggnadskontoret. 2017) Figur 6: Vattenförekomster och övriga vatten i området (VISS, 2017) Figur 7: Vattendragens flödesriktiningar och koncessionsområdet Storheden K nr Figur 8: Månatligt medelvattenföring stationsnummer 2235, Kåge Figur 9: Naturvärdesinventering, Pelagia Figur 10: Beräknat influensområde i berg för befintlig verksamhet och sökt verksamhet enligt miljöbalken (Golder, 2016) BILAGOR No table of contents entries found. Uppdragsnummer v

7 1.0 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Registrerat företagsnamn Mandalay Resources Björkdalsgruvan AB Organisationsnummer Adress Kontaktperson Björkdalsgruvan 1, Kåge Charlotte Odenberger Telefonnummer E-post adress 2.0 INLEDNING 2.1 Vad ansökan avser Björkdalsgruvan AB (nedan benämnt Björkdalsgruvan eller bolaget) ansöker om bearbetningskoncession för en fyndighet benämnd Storheden K nr 1 vilken är belägen inom befintligt gruvområde vid Björkdalsgruvan. Fyndigheten berör ett antal fastigheter som redovisas i bilaga C9 och ligger därtill inom Svaipa samebys renskötselområde i Skellefteå kommun, Västerbotten. Den aktuella fyndigheten utgörs av en mineraltillgång som totalt omfattar cirka ton malm med en medelhalt på 2,14 g Au/t. Den aktuella ädelmetallen som ansökan avser är guld. Enligt 4 kap. minerallagen (1991:45) ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i enlighet med 6 kap. miljöbalken bifogas ansökan. Föreliggande MKB är utformad enligt minerallagens respektive miljöbalkens krav vid ansökan av bearbetningskoncession och har upprättats av Golder Associates AB på uppdrag av bolaget. Björkdalsgruvan bedriver idag verksamhet i enlighet med tillståndsdom (M 25-10) vilket bl.a. omfattar brytning och anrikning av malm, bortledning av vatten och hantering och upplag av gråberg och anrikningssand. Mot bakgrund av bland annat att sandmagasinet behöver byggas ut samt ny mark tas i anspråk för klarningsmagasin lämnades ansökan om fortsatt och utökad verksamhet in till domstolen i mars I samband med denna tillståndsprövning av verksamheten enligt miljöbalken har en mer fullständig MKB upprättats som omfattar konsekvenserna av både den miljöfarliga verksamheten och av den vattenverksamhet som blir nödvändig. 2.2 Syfte och avgränsning Syftet med föreliggande MKB är att översiktligt beskriva de miljökonsekvenser som kan förväntas uppkomma med anledning av sökt bearbetningskoncession samt de intressekonflikter som kan förutses till följd av utvinning inom det sökta området för bearbetningskoncession. MKBn omfattar även en beskrivning av befintlig miljö och omgivningar, gällande lagar och bestämmelser samt den idag bedrivna gruvverksamheten. Beträffande miljökonsekvenser som härrör från den utökade verksamheten riktas fokus på de direkta konsekvenser som själva brytningen av fyndigheten kan medföra inom och i anslutning till sökt koncessionsområde. Uppdragsnummer

8 2.3 Dialog med myndigheter och markägare Enligt minerallagen finns ännu inga formella krav på samråd inför upprättandet av en MKB inför en ansökan om bearbetningskoncession. Vidare ligger det ansökta området i direkt anslutning till nuvarande brytningsområden. Några särskilda samråd har därför inte hållits med närboende, allmänhet eller myndigheter i detta ärende. 3.0 SAMMANFATTANDE VERKSAMHETSBESKRIVNING Det sökta koncessionsområdet har bestämts utifrån borrhålsundersökningar, analyser och malmberäkning och redovisas i Malmbevisning och malmberäkning, bilaga 1 till ansökan. Gruvverksamheten kommer i stort att omfatta borrning, sprängning, lastning och transport av malm, återfyllning med gråberg, vattenhantering och slutligen efterbehandling. All brytningsverksamhet kommer att ske under jord (underjordsbrytning). I de följande avsnitten nedan sammanfattas den planerade verksamheten avseende Storheden K nr 1 (av bolaget föreslagen benämning på den sökta koncessionen) med utgångpunkt i redan tillståndsgiven pågående verksamhet. 3.1 Brytning Underjord Brytning under jord inom Björkdalsgruvan sker i flertal nivåer med en huvudort på respektive nivå. Från huvudorterna bryts sidoorter ut i syfte att följa de guldförande kvartsgångarna. När flera nivåer etablerats borras området upp mellan den nedre och den ovanliggande kvartsgången. Därefter sker laddning och sprängning varefter malmen lastas ut från den nedre orten. De olika nivåerna länkas samman med varandra med hjälp av ramper. Malm från underjordsbrytningen samtransporteras, efter omlastning, till krossverket. Inom vissa områden under jord där kvartsgångarna inte är så tydligt avgränsade från varandra är det fördelaktigare att använda tekniker som medför större brytningsrum. Sprängning sker med emulsionssprängämne av ANFO-typ (ammonium nitrate/fuel oil) samt fasta sprängmedel. Borrutrustningen är av elektrisk typ. Innan uppborrad och sprängd malm transporteras ovan mark tillreds den på en eller flera nivåer nere i gruvan och förs vidare till upplag med hjälp av konventionella gruvtransportsfordon. Vid underjordsbrytning produceras i princip inget gråberg. Utlastning, laddning och betongsprutning sker med dieseldrivna fordon. Utlastning sker via entreprenad av upphandlad entreprenör och sker i huvudsak dygnet runt efter det att spränggaser vädrats ut. 3.2 Tillhörande anläggningar Krossning/sortering Malmen transporteras med truckar från underjordsgruvan och tippas vanligen på ett buffertupplag innan den lastas in i krossen med hjälp av hjullastare. I Figur 1 illustreras den tilltänkta transportvägen ovan jord mellan koncessionsområdet och industriområdet där bearbetning av malmen sker. Uppdragsnummer

9 Figur 1: Transportväg mellan det sökta koncessionsområdet och industriområdet. Krossning sker i flera steg till dess att fraktioner ca 7 mm har erhållits. Malmen transporteras på transportband mellan olika siktsystem och krossar. Bandtransportörerna är överbyggda och damm sugs via ventilationsrör till en reningsanläggning med filterelement. Under senvåren samt under sommar och höst bevattnas dessa via ledningar och spraydysor som används i syfte att minska uppkomsten av damm. Krossen är bemannad dygnet runt under alla veckodagar där krossning sker under dygnets alla timmar. Den krossade malmen transporteras sedan vidare till anrikningsverket för vidare bearbetning. Uppdragsnummer

10 3.2.2 Anrikningsverk Initialt mals den krossade malmen ner till fraktioner <1-2 mm. Efter malningen pumpas slurryn vidare mot gravimetri- och flotationsavdelningarna. En hydrocyklon används för att sortera grova och finmalda produkter ifrån varandra. Mindre och finare guldkorn som sorteras ut pumpas vidare mot flotationsavdelningen där mindre mängder kemikalier tillsätts. Finfördelad luft trycks in i botten på karen och när guldkornen, som har befästs med kemikalier, kommer i kontakt med den tillsatta luften flyter dessa upp till ytan. Uppe på ytan skummas korn och vatten till en ränna, varefter de pumpas till en förtjockarbalja som är förbunden med filter som suger vatten från kornen. Det avvattnade materialet samlas upp i en behållare. 3.3 Vattenhantering Nuvarande verksamhet Processvatten För att processflödena i anrikningen skall fungera behövs cirka 1 m 3 vatten till varje ton malm som ska behandlas i anrikningsverket. Vatten till anrikningen pumpas från två olika platser. I anslutning till klarningsmagasinet ute på magasinsområdet finns en pumpstation med en ledning som återför vatten in till processen. För närvarande utgörs ca 50 % av behovet i anrikningsverket av sådant recirkulerat vatten. I Kåge älv finns en pumpstation med två dränkbara pumpar som är förbundna med två separata ledningar in till verkets vattenförbrukningstankar. Från älven pumpas årligen ca m 3 råvatten genom dessa ledningar till verket. Enligt gällande vattendom får maximalt 50 liter uttas per sekund, motsvarande 180 m 3 per timme eller m 3 per år. Uttaget av råvatten ligger i dagsläget alltså på cirka hälften av det tillåtna. I Tabell 1 redovisas Kågeälvens medelflöde under perioden Tabell 1: Kågeälvens medelflöde Vattenföring Mängd (m 3 /s) Medelvattenföring 3-10 Medelvattenföring, vårflod Från anrikningsverket pumpas processvatten tillsammans med anrikningssand till sandmagasinet som är indelat i två områden, ett östligt och ett västligt. De östra samt centrala delarna av sandmagasinet tillhör det östra tillrinningsområdet som avvattnas mot Nya klarningsmagasinet (K2). Den västra delen avvattnas västerut, därför pumpas vatten från den västra siden till den östra sidan mot K2 via två pumpledningar. Norr om sand- och Nya klarningsmagasinet (K2) leder ett avskärmande dike, med start i myrområdet Bockmyran, vatten norr om sand- och klarningsmagasinet vidare ut till Mörttjärnmyrbäcken Sandmagasin och klarningsmagasin Västra spärrdammen tillhör det västra avrinningsområdet som avvattnas mot Kåge älv. Från de västra delarna av sandmagasinet pumpas vatten österut till gamla klarningsmagasinet (K1). Rening av vatten sker genom sedimentation av partiklar, dels i sandmagasinets västra del, dels genom den östra spärrdammen och genom det gamla klarningsmagasinet K1 och det nya klarningsmagasinet K2 där siltgardiner har installerats. Det vatten som inte återpumpas till anrikningsverket bräddas över utskov till Mörttjärnsmyrbäcken som via Lillträskbäcken mynnar i Kågeälven, se Figur 6 i avsnitt 6.7 Uppdragsnummer

11 Gruvvattenhantering Dräneringsvatten från gråbergs- och B-malmsupplag leds till befintligt dagbrott. Därifrån pumpas vattnet, tillsammans med nederbörd som faller över dagbrottet och till viss del inläckande grundvatten, till tre stycken sedimentationsdammar. Vattnet som leds till sedimentationsdammarna passerar en olje- och sedimentavskiljare varefter vattnet leds till vattendraget Bondmyrbäcken, se Figur 6 i avsnitt 6.7 Pumpstationen i dagbrottet består av två tryckpumpar och separata ledningar med en pumpkapacitet på 40 l/s vardera. Vattnet pumpas upp till 50 meters höjd till en tank som rymmer 50 m 3 där tre pumpar transporterar vattnet vidare med 70 meters lyfthöjd, över höjdpunkten på dagbrottskanten, där det sedan får självrinna i ledning ned till gruvbassängen. Det genomsnittliga flödet från dagbrottet under år 2016 uppgick till ca 0,01 m 3 /s. Idag pumpas länshållningsvatten från underjordsgruvan till huvudpumpstationen under jord och vidare ut till sand- och klarningsmagasinet. Under år 2015 pumpades ca m 3 från underjordsgruvan och år 2016 pumpades ca m 3 ut. Vattenprov tas ut vid utskovet från klarningsmagasinet enligt gällande kontrollprogram och sänds till ackrediterat laboratorium för analys enligt fastställt kontrollprogram för verksamheten. Överskottsvatten avbördas via klarningsmagasinets utskov till Mörttjärnmyrbäcken. Vid framtida gruvdrift kommer inläckande grundvatten till underjordsgruvan att pumpas till sandmagasinets östra delar vidare till Lillträsket via överföringskanalen. Även länshållningsvatten från dagbrottet kommer i framtiden att avledas till sandmagasinet och vidare till Lillträsket via överföringskanalen Sökt verksamhet Vattnet från underjordsbrytningen vid Storheden kommer att utgöra en integrerad del i Björkdalsgruvans vattenhantering och behandlas på samma sätt som allt övrigt vatten i verksamheten. De förändringar som planeras och som ingår i kommande tillståndsansökan enligt miljöbalken och som berör bearbetningskoncessionen Storheden K nr 1 rörande vattenhantering kan sammanfattas enligt nedan. De vattendrag som nämns nedan finns illustrerade i Figur 6. Vatten från samtliga underjordsverksamheter inklusive Storheden kommer att ledas till sandmagasinet och Nya klarningsmagasinet (K2), och vidare via en kanal till det planerade klarningsmagasinet Lillträsket. Endast bräddat vatten från sandmagasinet samt vatten som når de avskärmande dikena norr om sandmagasinet kommer att släppas till Mörttjärnmyrbäcken. Finntjärnsbäcken och Björnhålmyrbäcken kommer att ledas runt Lillträsket och anslutas till Lillträskbäcken söder om Lillträsket. Vatten kommer att pumpas från Lillträsket tillbaka till anrikningsverket för att där täcka delar av vattenbehovet. Det avskärmande diket norr om sandmagasinet och K2 kommer att förflyttas norrut i takt med den föreslagna utvidgningen av magasinen. Vatten från avskärmningsdiket kommer fortsatt att ledas till Mörttjärnmyrbäcken. Uppdragsnummer

12 4.0 ALTERNATIV Fyndighetens läge är given utifrån de geologiska förutsättningarna och alternativa platser för brytning av guldförande malm är inte aktuella eftersom det finns ett tydligt samband mellan fyndigheten och redan tillståndsgiven verksamhet vid Björkdalsgruvan. Det kan även tilläggas att det finns uppenbara fördelar ur bland annat transportsynpunkt med att samutnyttja de anläggningar som redan tillståndsgivits för verksamheten så långt det är möjligt. En MKB ska även innehålla en redovisning av ett s.k. nollalternativ. I detta fall kan nollalternativet beskrivas som det fall den planerade brytningen vid Storheden inte kommer till stånd. Detta skulle då innebära att de konsekvenser, såsom de beskrivs i avsnitt 7, inte uppkommer samt att de positiva effekter i form av arbetstillfällen uteblir, vilket skulle påverka samhällsfunktionerna i samhället negativt. 5.0 LAGSTIFTNING 5.1 Allmänt Regler om bearbetningskoncession återfinns i minerallagen (1991:45). Bearbetningskoncession ges av Bergmästaren i samråd med den länsstyrelse inom det län koncessionsområdet är beläget. Enligt 4 kap. minerallagen ska en MKB bifogas ansökan i ärenden om beviljande om koncession. Förfarandet och kraven på MKB samt planer och planeringsunderlag ska följa 6 kap. 3 och 7, 8 första stycket, 9, 10, 19 och 20 i miljöbalken. En MKB för en bearbetningskoncession utgår i första hand från miljöbalkens 3 och 4 kapitel vilka innehåller bestämmelser om hushållning med mark och vatten och avgränsas primärt till konsekvenserna av den sökta bearbetningen. MKB:n upprättas som underlag för beslut om användning av mark- och vattenområden, d.v.s. om markens användning för gruvdrift är lämplig. Prövning av markanvändningen sker utifrån kap. 3-4, miljöbalken. Huvudsyftet med en MKB är således att belysa och beskriva området, pågående markanvändning, eventuella motstående intressen samt de miljökonsekvenser som kan uppkomma i samband med en framtida brytning av malmfyndigheten. Koncessionen får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. En bearbetningskoncession meddelas för 25 år förutsatt att sökande inte begär kortare tid. Koncessionstiden ska förlängas med tio år i taget om regelbunden brytning pågår när giltighetstiden har gått ut. Enligt mineralförordningen (1992:285) ska Bergmästaren skicka meddelande om ansökan och MKB:n till berörda intressenter, så som fastighetsägare och sakägare, industriella företag samt innehavare av företrädesrätt enligt 4 kap. 4 minerallagen (1991:45). Länsstyrelsen ansvarar för bedömningen av MKB:n. Eventuella invändningar ska vidare framföras till länsstyrelsen inom samma tid som invändningar mot ansökan, dock minst fyra veckor. Länsstyrelsen ska inhämta yttranden från kommunen i ärenden om beviljande av bearbetningskoncessionen. Uppdragsnummer

13 5.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. De kan gälla för hela landet eller för ett avgränsat geografiskt område. Syftet är främst att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor. De flesta miljökvalitetsnormer baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dagsläget finns miljökvalitetsnormer specificerade i luftkvalitetsförordningen (2010:477), förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HMVFS 2013:19) samt i och förordning (2004:675) om omgivningsbuller. I luftkvalitetsförordningen (2010:477) specificeras miljökvalitetsnormer för ett flertal luftföroreningar. De föroreningar som är hårdast reglerade som gränsvärdesnormer är partiklar <10 µm/m 3 (PM10), partiklar <2,5 µm/m 3 (2,5), svaveldioxid, kolmonoxid, kvävedioxid, bensen och bly. Utomhusluftkvaliteten i Skellefteå kommun i förhållande till miljökvalitetsnormerna redogörs för i avsnitt 6.5. Konsekvenser av utsläpp till luft från den sökta verksamheten i förhållande till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft redogörs för i kapitel 7.5. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten i förordningen 2001:554 ska vidare tillämpas på de fiskevatten Havs- och vattenmyndigheten föreskriver. Inget av de utpekade vattendragen berörs av verksamheten vid Björkdalsgruvan varför normerna för fisk- och musselvatten inte är relevanta för den sökta bearbetningskoncessionen. Det sökta koncessionsområdet ligger inom Bottenhavets vattendistrikt, inom vilket miljökvalitetsnormer finns fastställda. Utöver ovan nämnda normer finns även riktvärdesnormer för grundvatten fastställda av SGU (SGU- FS 2013:2). I samband med Sveriges pågående arbete med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten finns fem regionala vattenmyndigheter tillsatta som ska fastställa kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive distrikt. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Information om vattenförekomsters nuvarande status och framtida mål kan hämtas via Vatteninformationssystem Sverige (VISS). Kraven i EU-direktivet (2008/105/EG) om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område är vidare införlivat i svensk lagstiftning genom Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19. I föreskriften regleras numera 45 ämnen med klassgränser. Klassgränserna används av vattenmyndigheterna för klassificering och fastställande av kvalitetskrav för kemisk ytvattenstatus. I april 2015 antogs ändringar i föreskriften 2013:19 genom 2015:4 som innebär en skärpning av vissa gränsvärden (för prioriterade ämnen) samt nya bedömningsgrunder för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, (bl.a. zink, koppar, krom, arsenik och uran) som underlag för klassificering av ekologisk status. Den kemiska och ekologiska statusen för vattenförekomster som berörs av Björkdalsgruvans verksamhet, redovisas i kapitel 7.6. Konsekvenser från vattenburna utsläpp i förhållande till miljökvalitetsnormerna för recipientsystemet redogörs för i kapitel OMRÅDESBESKRIVNING 6.1 Lokalisering, topografi och omgivningar Björkdalsgruvan ligger cirka 35 km nordväst om Skellefteå stad med ansamlingar av byggnader och mindre samhällen i områdets närhet. Öster om Björkdalsgruvan ligger Nylund som utgörs av tre bostadshus som direkt angränsar till befintligt gruvområde. Vidare österut längs med väg 870 återfinns tre bostadshus i Björkdal vars avstånd till gruvområdet är cirka 800 m. Sydöst om gruvan är samhället Sandfors beläget, cirka 2 km, där vägarna 867, 869 och 870 möts och skapas en knutpunkt i området. Väster om befintligt gruvområde ligger Kvarnforsliden där det finns ett antal fritidshus. Uppdragsnummer

14 I Figur 2 illustreras det sökta koncessionsområdet Storheden K nr 1 med svart färgmarkering. Figur 2: Det sökta koncessionsområdes lokalisering och utbredning i förhållande till befintligt verksamhetsområde. I redovisas en översiktskarta över verksamhetens lokalisering. Närområdet utanför det befintliga gruvområdet karaktäriseras av skogsmark samt våtmarker i form av myr- och sumpskogar i de flackare partierna. Mellan östra delen av gruvområdet och Lillträsket finns ett antal mindre jordbruksmarker som delvis är uppdelade av väg 870 som leder förbi gruvområdet i nord-sydlig riktning. Kvarnmoberget som ligger mellan industriområdet och sandmagasinet utgörs huvudsakligen av tallskog. Markanvändningen inom det sökta koncessionsområdet utgörs för närvarande i huvudsak av upplag av gråberg, sandmagasin och klarningsmagasinet K2 samt körytor. Uppdragsnummer

15 6.2 Berörda fastigheter Berörda fastigheter och dess ägarförhållanden redovisas i bilaga C Planförhållanden Översiktsplan Enligt plan- och bygglagen ska en översiktsplan omfatta hela kommunens yta och vägleda och ge stöd i beslut som rör användning och utveckling av den fysiska miljön. Skellefteå kommuns översiktsplan (ÖP) antogs av kommunfullmäktige Det sökta koncessionsområdet finns beskrivet i kommunens översiktsplan (daterad 1991) där det på tillhörande plankarta kan utläsas att befintliga och framtida gruvor (utmål) samt anrikningsverk där verksamhet pågår redovisas som D-område med tillägget (Ut) där tillägget redovisar en befintlig eller framtida gruva. Bestämmelserna avseende D-område innebär att nyetablering av bebyggelse regleras genom detaljplan, i vissa fall är planutredning eller liknande tillräckligt Detaljplan och områdesbestämmelser En detaljplan är en bindande överenskommelse om hur mark och vatten får användas inom ett område. Enligt Minerallagen 4 kap. 2 får koncessionen inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Det sökta koncessionsområdet omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. Däremot är området behandlat i Skellefteå kommuns översiktsplan (daterad 1991) och där angetts som utmål och befintlig eller framtida gruva. 6.4 Meteorologiska förhållanden Vind Vindförhållandena i det aktuella området har inte utretts specifikt inom ramen för föreliggande MKB. Dock har vindstatistik inhämtats från SMHIs webbsida för Sverige ( ). Där kan det utläsas att den dominerande vindriktningen vid station Norsjö (belägen 40 km väster om det sökta koncessionsområdet) är nordvästlig (17,5 % av året) och sydlig (16,4 % av året). Lägst frekvens av vindriktningen föreligger från nordost (5,5 % av året) Nederbörd SMHI har mätt nederbörden vid Dalliden 18 km NV, vid Fällfors 25 km NNO och vid Fagerheden 48 km NNO om Björkdalsgruvan, se Tabell 1. Den uppmätta nederbörden måste korrigeras för olika typer av mätfel, såsom vind, vätning och avdunstning. Den närmsta station där SMHI beräknat månadskorrigeringar är Fagerheden (Eriksson, 1980). Här varierar månadskorrektionen mellan 17 % och 36 %. Den korrigerade årsnederbörden vid stationerna Fällfors och Fagerheden uppgår i medeltal till 780 mm/år för perioden 1951 till 1980, medan den vid Dalliden uppgår till 760 mm/år. Fördelningen över året är förhållandevis lika vid de tre stationerna, se Tabell 2. Data har även inhämtats från Luftwebb som är SMHI:s karttjänst för interpolerad nederbörd och lufttemperatur mellan olika nederbördsstationer. Enligt Luftwebb så uppgår den årliga korrigerade nederbörden vid Björkdal till 660 mm/år. Uppdragsnummer

16 Den verkliga nederbörden enligt Luftwebb är som synes lägre än vad som uppmätts vid SMHI:s klimatstationer. Enligt SMHI:s storskaliga kartor för verklig årsnederbörd över området uppgår nederbörden till strax under 700 mm/år varför nederbördsdata från Luftwebb bedöms bättre representera rådande förhållanden vid gruvområdet. Tabell 2. Uppmätt normalnederbörd per månad och år (mm) samt korrigerad nederbörd (mm/år) vid nederbördsstationerna Dalliden ( ), Fällfors (1957-) och Fagerheden (1906-) enligt Erikson, Station Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År Korr. Dalliden Fällfors Fagerheden Temperatur Temperaturen vid mätstationen Skellefteå som ligger cirka 35 km sydost om Björkdal har en årsgenomsnittlig referensnormal på 2,5 grader. Månatliga medeltemperaturer i Skellefteå redovisas i Tabell 3 nedan. Tabell 3: Temperatur vid mätstation Skellefteå. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År -10,2 8,7 4,2 1,2 7,6 13,6 15,7 13,5 8,5 3,2 3,4 7,5 2,5 6.5 Luftkvalitet Urbannätverket, som startades 1986, bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvalitén i ett antal av Sveriges kommuner i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till ökad kunskap om luftkvalitetssituationen inom Sverige. Skellefteå är den närmaste belägna orten som har deltagit i projektet. Mätningar har utförts avseende bland annat svaveldioxid, partiklar (PM10) och kväveoxider, dock inte lättflyktiga kolväten (t.ex. bensen). Luftkvalitetsmätningarna, som har utförts i Skellefteås innerstadskärna har skett under perioden och jämförs i Tabell 4 med miljökvalitetsnormerna (MKN) angivna i luftkvalitetsförordningen. I Tabell 4 redovisas uppmätta halter av PM10 samt NO2, SO2 i Skellefteå kommun (IVL 2016) i förhållande till MKN för luftkvalitet enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477). "n" representerar antalet observationer. Tabell 4: Utförda luftmätningar, enhet: µg/m 3. Parameter Skellefteå n Gränsvärdesnorm Partiklar PM10, 17, årsmedelvärde NO2, årsmedelvärde SO2, årsmedelvärde 1, Uppdragsnummer

17 Resultaten visar att uppmätta halter av samtliga undersökta ämnen underskrider fastställda MKN. Baserat på resultaten i Tabell 4 kan man anta att halterna av undersökta ämnen ovan är lägre på landsbygden runt småsamhället Högdal d.v.s. i närheten av det sökta koncessionsområdet. Lokalt i gruvans absoluta närhet kan det dock förväntas att partikelhalterna tidvis kan vara förhöjda vid torr väderlek då damning sker. 6.6 Geologi och hydrologi Berggrund och bergets egenskaper Koncessionsområdet Storheden K nr 1 är beläget i den centrala delen av Skellefteådistriktet, en ca 1,88 1,89 miljarder år paleoproterozoisk öbåge, som innehåller en stor mängd massiva sulfidmineraliseringar och guldmineraliseringar. Bergarterna i Skellefteådistriktet delas stratigrafiskt in i två olika grupper; Skellefteågruppen nederst bestående av mestadels metavulkaniter och Vargforsgruppen bestående till mestadels av metasediment. I kontakten mellan dessa grupper sitter de flesta massiva sulfidmineraliseringarna. Området innehåller även ett flertal guldfyndigheter av vilka Björkdalsgruvan är den största kända. Figur 3: Bergarter inom sökt koncessionsinområde. Uppdragsnummer

18 Inom sökt koncessionsområde består bergarterna huvudsakligen av sura vulkaniska bergarter såsom ryolit och dacit samt kvarts-fältspatrika sedimentära bergarter såsom sandsten, gråvacka m.m., se Figur 3. Den malm som bryts vid Björkdalsgruvan i dagsläget innehåller förutom guld, kopparkis, järnoxider, scheelit, kalcit och pyrit. En avfallskaraktärisering har utförs av gråberget inom koncessionsområdet Storheden K nr 1 enligt avfallsförordningen (2011:927). Karaktäriseringen har omfattat kompletterande analyser och lakförsök, både metallanalyser (totalhalter), syra-basräkning (ABA-tester) och statiska (skakförsök). Gråberget uppvisar höga ph-värden och god buffertkapacitet. Metallhalterna är låga och i nivå med vad som kan anses vara naturlig bakgrund. Några risker för människors hälsa eller miljö bedöms inte uppkomma vid hanteringen av avfallet vilket framgår av tabell 5 nedan där gråbergets uppmätta medelhalter av metaller jämförs med Avfallsförordningens H-klass samt gränshalter för farligt avfall enligt avfallsförordningen. Tabell 5: Jämförelse av medelhalter i enskilda bergarter gentemot H-klass och gränsvärde enligt Avfallsförordningen. Ämne Enhet 1, m Enhet 2, m Enhet 3, m Farlig egenskap enligt Avfallsförordningen Farligt avfall enligt Avfallsförordningen 1 Halt (mg/kg Halt (mg/kg Halt (mg/kg H-klass Gräns (mg/kg TS) TS) TS) TS) Arsenik 0,55 8,92 1,88 H6, H7, H8, H Barium ,5 491,5 H Kadmium 0,06 0,13 0,04 H5, H6, H7, H10, H11, H Kobolt 15,5 10,24 14,1 H Krom ,95 69,6 H6, H Koppar 29,5 19,5 100 H4, H5, H Molybden 1,75 2,95 2,1 H4, H Nickel 7,81 4,76 22,2 H7, H Bly 1,98 1,98 1,37 H5, H10, H Vanadin H4, H5, H6, H10, H11, H Zink 66,2 89,5 62,3 H5, H8, H Metallhalterna i gråberget är låga och i nivå med vad som kan bedömas vara naturlig bakgrund och liknar väl det avfall som i dagsläget produceras vid gruvan. Några risker för människors hälsa eller miljö bedöms inte uppkomma vid hanteringen av ett framtida avfall. Lakbarheten är låg och någon oxidation förefaller inte kunna ske. Lakvattnen uppvisar även de på låga halter av oönskade ämnen. Gråberget uppvisar lakegenskaper och innehåll som i praktiken uppfyller kraven på mindre än ringa risk d.v.s. fritt nyttjande för anläggningsändamål. Bolaget har idag tillstånd till att avyttra gråberget som ett återvinningsmaterial då det efter utförda laktester betraktas som inert. 1 Om flera H-klasser är listade har lägsta gränsen redovisats i tabell. Gräns är hämtad från Naturvårdsverkets handledning Klassning av farligt avfall detta är farligt avfall Uppdragsnummer

19 6.6.2 Jordarter Enligt SGU:s jordartskarta (2017) över området dominerades det sökta koncessionsområdet ursprungligen av berg överlagrat av naturliga jordarter i form av lera med inslag av lera-silt samt morän i de centrala delarna av det aktuella området. Stora delar av det sökta koncessionsområdet domineras numer av tillfört jordmaterial såsom anrikningssand och gråberg. De jordarter som redovisas av SGU framgår av Figur 4. Figur 4: Naturliga jordarter inom det sökta koncessionsområdet (SGU, 2017) Grundvatten och brunnar Bergarterna inom befintligt gruvområde och dess omgivning är relativt täta och bedöms enligt den hydrogeologiska kartan över Västerbottens län (SGU, 2002) ha mindre goda uttagsmöjligheter, d.v.s. brunnar som är borrade i denna berggrund bedöms ha en mediankapacitet <600 l/h. Detta innebär en hydraulisk konduktivitet i berggrundens spricksystem som är mindre än ca 5 x 10-8 m/s beräknat utifrån brunnarnas specifika kapacitet och djup. I gruvans närområde finns totalt sju stycken bergborrade brunnar registrerande i SGUs brunnsarkiv men ingen i direkt anslutning till det sökta koncessionsområdet. De kända brunnar som förekommer kring gruvan redovisas i Figur 5 nedan. Vidare finns en brunn i Sandfors samt en i Häbbersfors vars användningsområde inte är känt. Uppdragsnummer

20 Figur 5: Brunnskarta, borrade brunnar (Skellefteå kommun, stadsbyggnadskontoret. 2017) Gruvområdet ligger inte inom eller i direkt anslutning till någon utpekad grundvattenförekomst enligt VatteninformationsSystem Sverige (VISS). Närmast belägna grundvattenförekomst är belägen cirka 6,5 km nordost om gruvan. Denna grundvattenförekomst, Kågeåsen, har en total yta av 22 km 2 som löper i nordvästlig-sydöstlig riktning och är en s.k. porakvifär. Uppdragsnummer

21 6.7 Sjöar och vattendrag Avrinningsområden Det sökta koncessionsområdet tillsammans med den redan tillståndsgivna verksamheten ligger inom huvudavrinningsområdet Kågeälven. Inom avrinningsområdet utgör systemet Lillträskbäcken-Kågeälven den huvudsakliga recipienten. Lillträskbäcken, se Figur 7, tar i dagsläget emot vatten från gruvområdet i form av diffus avrinning från gråbergsupplag (via Röjmyrbäcken), behandlat länshållningsvatten från dagbrottet (via Bondmyrbäcken) samt bräddvatten och diffust läckage från sand- och klarningsmagasin (via Mörttjärnmyrbäcken). I Figur 6 nedan illustreras vattenförekomster och övriga vatten i området. Figur 6: Vattenförekomster och övriga vatten i området (VISS, 2017). Uppdragsnummer

22 Figur 7: Vattendragens flödesriktningar och koncessionsområdet Storheden K nr 1. Kågeälvens totala avrinningsområde uppgår till 909,3 km 2 och älvens totala längd är cirka 70 km innan den mynnar ut i Bottenhavet i Skellefteå kommun. I Figur 8 redovisas den månatliga medelvattenföringen vid Kåge älvs mynning, stationsnummer 2235 Kåge 2, från 2008 till Uppdragsnummer

23 Figur 8: Månatligt medelvattenföring stationsnummer 2235, Kåge 2. Enligt uppgifter i Vatteninformationsystem Sverige (VISS) har Kågeälven nedströms Björkdalsgruvan måttlig ekologisk status (2009) och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus pga kvicksilver och bromerade difenyleter. De beslutade miljökvalitetsnormerna är god ekologisk status 2027 och god kemisk status. Att god ekologisk status inte uppnåtts anses bero på morfologiska förändringar och bedöms inte vara tekniskt möjliga att åtgärda. Lillträskbäcken som är belägen cirka 900 m öster om befintligt gruvområde har enligt VISS måttlig ekologisk status (2017) och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus pga kvicksilver och bromerade difenyleter. De beslutade miljökvalitetsnormerna är att förekomsten ska uppnå god ekologisk status 2021 och god kemisk status. Att god ekologisk status inte uppnåtts anses bero på otillfredsställande konnektivitet. I syfte att förbättra konnektiviteten har Lillträskbäcken tidigare omfattats av ett åtgärdsprogram där vägtrummor som utgjort vandringshinder för vandrande fiskarter såsom öring bytts ut i en lokal mellan Lillträsket och Kåge älv enligt VISS (2017). Tabell 6: Nuvarande status och miljökvalitetsnormer för ytvattenrecipientsystemet Lillträskbäcken och Kåge älv. Vattenförekomst Status Miljökvalitetsnorm Kåge älven (SE ) Lillträskbäcken (SE ) Måttlig ekologisk status Ej god kemisk ytvattenstatus Måttlig ekologisk status Ej god kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus 2015 God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och bromerad defenyleter I enlighet till verksamhetens kontrollprogram för recipientprovtagning genomförs regelbundna provtagningar och analyser av kemiska parametrar i flera lokala vattendrag. Processvattnet från gruvverksamheten uppvisar högre medelvärden för ph jämfört med motsvarande värden i Lillträskbäcken och Kågeälven. De relativt höga ph- och alkalinitetsvärdena i det bräddade vattnet tyder på tillförsel av vätekarbonatjoner (HCO3-) genom utlakning från anrikningssanden. ph sjunker något ju längre ned i systemet man kommer. Resultaten från de senaste åren indikerar ett neutralt tillstånd och tyder inte på någon risk för försurning i systemet Lillträskbäcken-Kågeälven. Uppdragsnummer

24 Metaller som idag har gränsvärden för klassificering av kemisk ytvattenstatus (prioriterade ämnen; Cd, Ni, Pb och Hg) eller bedömningsgrunder för klassificering av ekologisk status (särskilda förorenade ämnen, SFÄ; As, Cu, Cr, U och Zn) har statusklassats i Lillträskbäcken och Kåge älv, se Tabell 7. Tabell 7: Analyserade medelhalter, år , i jämförelse med fastställda gränsvärden (GV) respektive bedömningsgrunder (BG) enligt (HVMFS 2015:4). Metallanalyser gjorda på filtrerade prov. Parameter St C Kåge älv St B Lillträskbäcken ph 7,10 7,50 TOC (mg/l) 10,46 10,70 N-tot (mg/l) 0,64 8,45 NH4-N (mg/l) 0,08 1,87 P-tot (µg/l) MKN HVMFS 2013:9 As (µg/l) 1,38 1,60 0,5 (n) Cd (µg/l) <0,01 <0,01 0,08* Cr (µg/l) 0,29 0,45 3,4 Cu (µg/l) 0,03 0,02 0,5 (b) Hg (µg/l) <0,05 <0,05 0,07** Ni (µg/l) 0,1 0,4 4 (b) Pb (µg/l) 0,15 0,20 1,2 (b) Zn (µg/l) 0,7 0,6 5,5 (n,b) U (µg/l) 0,24 5,96 0,17 (n) * Hårdhetsklass 2, ** avser maximal koncentration, (n) hänsyn skall tas till naturlig bakgrund, (b) avser biotillgänglig koncentration. Analysdata visar att metallhalterna underskrider bedömningsgrunderna enligt HVMFS 2015:4 och gränsvärden med undantag för arsenik och uran där bedömningsgrunden överskrids i båda provtagningslokalerna. Det bör dock påpekas att för arsenik och uran skall hänsyn tas till naturlig bakgrundshalt vid klassificering av status Naturmiljö och naturvärden Riksintressen och skyddade områden Det sökta koncessionsområdet berör inga skyddade områden såsom naturreservat, Natura 2000-områden eller riksintressen för naturvård. Det finns heller inte några sådana områden i koncessionsområdets omedelbara närhet. De skyddade områden som finns i omgivningarna är följande: Blylodmyran, naturreservat och skyddat enligt art- och habitatdirektivet beläget ca 5 km väster om sökt område; Brännberget; naturreservat beläget ca 5 km väst-sydväst om sökt område Nördestmyran naturreservat beläget ca 5,5 km väst om gruvområdet; Det sökta koncessionsområdet ligger inte inom eller nära något utpekat vattenskyddsområde. GV BG Uppdragsnummer

25 6.8.2 Naturvärdesinventering Omgivningarna runt Björkdalsgruvan har inventerats med avseende på naturvärden och miljöförhållanden under 2016 av Enetjärn Natur AB (Enetjärn). Inom ramen för naturvärdesinventeringen genomfördes även elfiske i bland annat Lillträskbäcken. Resultatet redovisas i sin helhet i bilaga C4. Elfisket, som ingår i gruvans egenkontrollprogram och som har pågått i Lillträskbäcken sedan 1995, har återkommande visat på förekomster av öring. En gradvis försämring har skett för flera bottenfaunaindex i gruvans närområde sedan 1990-talet men det förekommer fluktuationer i index mellan åren. Generellt har många mätparametrar stabiliserats något under de senaste uppföljningstillfällena inom kontrollprogrammet. Mätparametern DJ-index (näringsbelastning) har dock minskat relativt mycket från 2014 till 2016 i Lillträskbäcken. DJ-index har minskat två indexklasser i Lillträskbäcken, från hög status 2014 till måttlig status 2016 vilket är en tydlig minskning. Samtidigt har ASPTindex inte minskat under samma period (legat stilla eller ökat något) vilket enligt Enetjärn är motsägelsefullt. De undersökta vattenmiljöerna visar på en varierad och till största delen naturlig sammansättning av påväxtalger med hög status för IPS-index vid fem lokaler och god status vid en lokal (Lillträskbäcken). Det lägre värdet i Lillträskbäcken avspeglar troligen tidigare kända förhållanden med mycket fint ljust minerogent sediment som delvis täcker bottnarna i denna del av bäcken nedströms gruvområdet. Dessa förhållanden försvårar troligen etableringen av vissa arter vilket avspeglas i ett lägre indexvärde. Statusen är godkänd men sett till att de andra fem lokalerna har mycket höga indexvärden kring 19 eller högre, så sticker Lillträskbäckens värde under 2016 på < 16 ut vid en jämförelse. Indexet har också försämrats över tid. I utredningen 2016 gjordes en deformationsanalys av kiselalgskal vilken visade att lokalen i Lillträskbäcken hade något förhöjd deformationsfrekvens, inte mycket över gränsvärdet men en svag förhöjning som pekar på en generell miljöbelastning i bäcken nedströms gruvan. Ingen motsvarande påverkan syns längre ner i vattensystemet i Kågeälven där kiselalgskalen återigen har en normal frekvens deformerade skal. Under augusti år 2017 genomförde Pelagia Nature & Environment AB (Pelagia) en ny naturvärdesinventering inom området vilken sammanfattas i Figur 9 nedan. Inventeringsresultatet redovisas i sin helhet i bilaga C3. Området Kvarnmorberget-Kvarnforsliden (utanför sökt koncessionsområde) i väst utgjordes av skog av varierande typ och ålder som domineras av tallskog. Inom tallskogen påträffades tio stycken plantor av orkidén nattviol och tre plantor av orkidén knärot vilka båda är fridlysta. Knäroten är rödlistad enligt Artdatabanken (2017) i kategorin Nära hotad (NT). Sammantaget bedömdes området Kvarnmorberget-Kvarnforsliden inneha naturvärdesklass 4, visst naturvärde. Uppdragsnummer

26 Figur 9: Naturvärdesinventering, Pelagia Mellan det norra gråbergsupplaget och sandmagasinet påträffades stråk av lövskog utan några naturvärden. Det påträffades även en mindre damm, cirka 0,25 ha, söder som sandmagasinet vars flora bedömdes vara tämligen normal utan några specifika rödlistade eller andra ovanliga arter. Öster om gruvområdet, sydost om klarningsmagasinet K2, påträffades en granskog. Granskogen hade två skepnader, dels som en gransumpskog, dels som en granskog av blåbärsris-typ. Området hade ett stort inslag av björk och till viss del av gråal och hägg. Gransumpskogen bedömdes även vara relativt artrik med arter som älggräs, vänderot, styltstarr, klotpyrola, ormbär, mossviol, skogsbräken och ekorrbär. Sammantaget bedömdes Granskogsområdet inneha naturvärdesklass 4, visst naturvärde. Genom granskogen leder en gammal bäckfåra som vid inventeringstillfället innehöll mycket lite vatten, dock gjordes en bedömning baserat på vegetationen att bäckfåran översvämmas. Längs med bäckfåran växer bland annat brunrör, vide och björk. Uppdragsnummer

27 6.8.3 Rennäring Björkdalsgruvan ligger inom Svaipa samebys marker. Svaipa sameby är en fjällsameby i Norrbottens län med åretruntmarker i Arjeplogs kommun och vinterbetesmarker i Skellefteå, Umeå och Vindelns kommuner. Samebyns areal omfattar ca 4513 km 2. Antalet renskötselföretag inom byn är 15 stycken vars trivselland är belägna norr om Björkdal. Det sökta koncessionsområdet inklusive befintliga gråbergsupplag, buffertmagasin samt sand- och klarningsmagasin berör inga områden som är upptagna som riksintresse för rennäringen. 6.9 Kulturmiljö Riksintressen och kulturreservat Det sökta koncessionsområdet berör inga kulturreservat eller riksintressen för kulturmiljö. Det finns heller inte några sådana områden i koncessionsområdets omedelbara närhet. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister ( återfinns inga kulturhistoriska lämningar inom det sökta koncessionsområdet. Närmast belägna fornlämning återfinns sydost om det aktuella området i Nylunds och utgörs av en kalkugn (objekt id ). Denna bedöms dock inte komma att påverkas då brytning kommer att ske under jord Rekreation och friluftsliv Det sökta koncessionsområdet berör inte något riksintresse för rörligt friluftsliv Infrastruktur och andra tekniska anläggningar Det sökta koncessionsområdet Storheden K nr 1 berör enligt Länsstyrelsens kartverktyg (webbgis) inte något riksintresse för kommunikationer (järnväg eller väg). Närmast belägna väg av riksintresse, Riksväg 95, som går från Skellefteå till den norska gränsen, återfinns cirka 10 km söder om sökt koncessionsområde Bostäder och publika anläggningar Det sökta koncessionsområdet ligger cirka 35 km nordväst om Skellefteå stad med ansamlingar av byggnader och mindre samhällen i områdets närhet. I nära anslutning i väster om befintligt gruvområde återfinns den mindre bebyggelsen Kvarnforsliden intill sjön Mörttjärn som utgörs av ett fåtal bostads- och fritidshus. Cirka 1,5 km sydväst om gruvområdet ligger en samling bostadshus i Häbbersfors längs väg 867 och cirka 4 km norr om gruvområdet utgörs bebyggelsen huvudsakligen av det större samhället Storkågeträsk där det bland annat finns ett sågverk och varuhandel. I öst, mellan väg 870 och gråbergsupplaget, ligger Nylund som utgörs av tre bostadshus som direkt angränsar till befintligt gruvområde. Dessa har dock lösts in av bolaget. Vidare österut längs med väg 870 återfinns tre bostadshus i Björkdal vars avstånd till gruvområdet är cirka 800 m. Sydost om gruvan är samhället Sandfors beläget, cirka 2 km, där vägarna 867, 869 och 870 möts och skapar därigenom en knytpunkt i området Totalförsvaret Det sökta koncessionsområdet Storheden K nr 1 berörs enligt uppgifter i kommunens översiktsplan inte av några restriktioner eller begränsningar till följd av totalförsvarets verksamheter. Uppdragsnummer

28 7.0 MILJÖKONSEKVENSER Den miljöpåverkan som den framtida brytningen orsakar kan delas in i direkt respektive indirekt påverkan. Med direkt påverkan menas här påverkan på t.ex. mark till följd av brytningen samt vibrationer från sprängningar och effekter till följd av vattenbortledning från gruvan genom avsänkt grundvattennivå. De indirekta effekterna är främst de som uppkommer av kringverksamheten såsom emissioner till luft, avfallshantering etc. Miljöeffekter kommer att uppkomma under hela gruvans och verksamhetens livslängd samt ett antal år efter nedläggning. Den påverkan som kan förutses av själva gruvan begränsas huvudsakligen till det sökta koncessionsområdet samt vattenrecipienter och grundvatten. I följande avsnitt ges en beskrivning av miljökonsekvenserna tillsammans med förslag på principiella skyddsåtgärder. Fokus i avsnittet ligger på markanvändningsfrågor inom sökt koncessionsområde. 7.1 Mark och landskapsbild Bearbetningen inom det sökta koncessionsområdet avser brytning av guldförande malm genom underjordsbrytning. Därmed kommer landskapsbilden inom det aktuella området inte att förändras jämfört med nuvarande förhållanden. Då området för koncessionen är beläget inom områden för redan tillståndsgiven gruvbrytning och avfallshantering har det redan kommit att präglas av pågående gruvverksamhet. Därmed bedöms den sökta verksamheten inte medföra ytterligare konsekvenser för landskapsbilden på platsen. För behandling av malmen från nu aktuell fyndighet kommer samma anläggningar (kross, anrikningsverk och upplag) att användas som den redan etablerade verksamheten. Därmed bedöms inte landskapsbilden förändras ytterligare till följd av dessa ovanjordsanläggningar. Gråberg kommer att läggas upp inom samma områden som för den övriga verksamheten. Den totala mängden massor kommer att medföra en visuell inverkan på landskapet då dessa upplag kommer att synas på långt avstånd. Dock bedöms massorna från det sökta koncessionsområdet utgöra en mycket liten del den totala mängden massor som har hanterats och kommer att hanteras inom Björkdalsgruvan. Skyddsåtgärder och kontroll Efter avslutad gruvdrift planeras huvuddelen av infrastrukturen att förflyttas från området (antingen rivas eller säljas för fortsatt användning på annan plats) och åtgärder vidtas i övrigt i enligt med gällande efterbehandlingsplan, se kapitel Grundvattenförhållanden Gruvdriften kommer att kräva bortledning av inläckande grundvatten vilket leder till en lokal avsänkning av grundvattenytan i gruvans närbelägna landområden. Avsänkningsområdets utbredning i berg och jord beror av underjordsgruvans djup samt eventuella sprickzoner som kan löpa genom området. I Figur 10 redovisas länshållningsdjup och beräknat influensområdet för den redan tillståndsgivna verksamheten samt motsvarande värden för influensområdet för den enligt miljöbalken tillståndsansökta verksamheten. Den tillståndsgivna verksamhetens underjordsgruva har sin länshållningsnivå vid -180 m.ö.h och länshållningsdjupet för den sökta verksamhetens underjordsgruva ligger vid -390 m.ö.h. Storheden K nr 1 avses bli en förlängning till den enligt miljöbalken sökta underjordsgruvan och är därför belägen i nära anslutning. Brytningsdjupet inom det sökta koncessionsområdet avses bedrivnas ned till cirka 205 m.ö.h. Uppdragsnummer

29 På grund av det sökta koncessionsområdets direkta närhet till den befintliga gruvan med sökt utökning enligt miljöbalken bedöms underjordsbrytningen vid Storheden inte att bidra till ytterligare grundvattenavsänkning i området. Detta på grund av att den tillståndssökta underjordsgruvans länshållning bedöms komma att bli helt dominerande avseende grundvattenavsänkningen i området, inom vilket koncessionsområdet Storheden K nr 1 ligger. Figur 10: Beräknat influensområde i berg för befintlig verksamhet och sökt verksamhet enligt miljöbalken (Golder, 2016). Skyddsåtgärder och kontroll I ett framtida driftskede kommer mätning och uppföljning av grundvattennivåer runt gruvan fortsatt att ingå som en del i verksamhetens kontrollprogram. Uppdragsnummer

30 7.3 Vattendrag och sjöar Gruvverksamheten kan genom utsläppt överskottsvatten från länshållning i gruvan påverka recipienten på två sätt: Förändrad vattenföring Förändrad vattenkemi och därigenom en påverkan på akvatiskt liv Det bör återigen påpekas att vattnet från underjordsgruvan i det sökta koncessionsområdet kommer att hanteras integrerat med övrigt vatten från Björkdalsgruvan. Länshållningsvatten från gruvan kan innehålla föroreningar i form av kväveföreningar (från sprängmedel), petroleumprodukter (i händelse av olyckor och spill), partiklar (suspenderade ämnen) som frigörs vid brytningen. Bolagets avser att skapa en naturlig nedbrytning av kvävet genom att anlägga en konstgjord våtmark genom vilken det kvävehaltiga vattnet kommer att ledas. Pumpstationer kommer att via en pumpledning länshålla underjordsgruvan upp till markytan och vidare ut till sand- och klarningsmagasinet. Prov tas redan idag ut i utskovet från klarningsmagasinet och sänds till ackrediterat laboratorium enligt fastställt kontrollprogram för verksamheten. Dessa provtagningar kommer fortsatt att ske i samband med att den enligt miljöbalken tillståndssökta verksamheten tar sjön Lillträsket i anspråk som nytt klarningsmagasin. De analyser som utförts på gråbergsprover och anrikningssand från Björkdalsgruvan, som följer kraven i utvinningsavfallsförordningen (SFS 2013:319), visar att utlakningen av metaller vid skaktest är låg och att avfallet är att betrakta som inert. Testerna talar för att utlakningen från ett framtida utvinningsavfall inte kommer utgöra ett problem ur miljösynpunkt. Enligt gällande villkor för utsläpp till vatten får månadsmedelvärdet för mineralolja i vattnet härrörande från klarningsmagasinet innehålla högst 0,5 mg/l och ph får ej understiga 6,5. Vidare får halten suspenderat material i utgående vatten från gruvbassängen som månadsmedelvärde inte överstiga 15 mg/l samt nitratkväve får som årsmedelvärde uppgå till högst 20 mg/l och nitrit 0,2 mg/l. Skyddsåtgärder och kontroll Länshållningsvattnet kommer att behandlas naturligt i sandmagasinet och det planerade klarningsmagasinet Lillträsket. Allt utpumpat länshållningsvatten kommer att provtas och analyseras i driftskedet i enlighet med verksamhetens kontrollprogram. 7.4 Buller och vibrationer Vissa delar av den planerade gruvverksamheten kommer att ge upphov till buller i omgivningen under de tider arbeten pågår. De källor till buller som kan förutses är primärt tilluftsstationer, arbetsfordon och transporter. Övriga bullerkällor har främst koppling till den redan tillståndsgivna verksamheten inom industriområdet vid Björkdalsgruvan, etableringsytor (krossning av malm och gråberg) och bortforsling av massor. Sprängningar kan komma att påverka omgivningen genom vibrationer som fortplantas i berggrunden. I huvudsak är det två möjliga konsekvenser av dessa vibrationen som kan förutses. Dels är det risken för skada på kringliggande byggnader och installationer, dels är det störningar/olägenheter för närboende. När restriktioner sätts på en verksamhet av denna typ ska dessa konsekvenser tas i beaktning. Hur stora vibrationerna kan bli i omgivningen beror på avståndet mellan sprängplats och påverkansobjektet samt bergets Uppdragsnummer

31 egenskaper. Ett längre avstånd medför lägre vibrationsnivåer och ju tätare berg desto lättare fortplantas vibrationerna. I den svenska standarden SS : 2011 finns riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader för att undvika skador. Dessa värden tar dock inte hänsyn till hur människor upplever vibrationerna (störningen). Det är utan undantag brukligt att villkor för tillåtna vibrationer fastställs i tillstånd enligt miljöbalken där en anpassning utifrån förväntade olägenheter görs. Typiska begränsningsvärden vibrationer (svängningshastighet) brukar ligga vid 4-6 mm/s vilket är väsentligt lägre än vad en byggnad i regel klarar rent fysiskt samt att värdena normalt får överskridas i 5 alternativt 10 % av sprängningarna. Gällande tillståndsvillkor avseende buller anger att den ekvivalenta bullernivån vid bostäder inte får överstiga 50 db(a) under dagtid, 40 db(a) under nattetid och 45 db(a) under övrig tid. Nattetid gäller även att den momentana bullernivån maximalt får uppgå till 60 db(a). Skyddsåtgärder och kontroll Bullermätningar utförs inom redan befintlig verksamhet vid behov och avses att så även göra i framtiden. För att säkerställa att riktvärdena för buller innehålls kommer bolaget att installera avskärmningar i form av vallar i samband med att borrningarna initieras. Vid behov kan bolaget komma att använda ljuddämpade riggar. När det gäller åtgärder kopplat till att begränsa vibrationer och störningar av dessa är en av få möjliga åtgärder att reducera laddningen i borrhålen genom en minskad håldiameter eller uppdelning av laddningen i varje borrhål i två eller flera delar. Ur störningssynpunkt är det erfarenhetsmässigt också viktigt att sprängningarna sker vid fasta tider så att närboende, som kan komma att störas, på förhand vet när markvibrationerna uppkommer. I driftskedet kan regelbundna vibrationsmätningar komma att genomföras i samband med sprängningarna för att övervaka vibrationsnivåerna i omgivningen. 7.5 Luft De emissioner till luft som kan komma att ske är följande: Damm från krossanläggning Damm vid hantering av gråberg Utsläpp av förbränningsgaser från aggregat Utsläpp av spränggaser från gruvan i samband med sprängningar De direkta utsläppskällorna till luft utgörs huvudsakligen av arbetsfordon inom området, sprängningsarbeten, hantering av gråberg och krossning av bergmaterial. Avgaserna från dieseldrivna fordon innehåller främst kväveoxider (NOx), koloxid (CO), koldioxid (CO2) samt partiklar (PM). Även kolväten (HC) och svaveldioxid (SO2) kan förekomma. Gråbergshanteringen kan ge upphov till ökad damning lokalt. Vid sprängning med emulsionssprängämne av ANFO-typ (baserat på ammoniumnitrat) bildas under ideala förhållanden helt ofarliga ämnen: kvävgas, Uppdragsnummer

32 vattenånga och koldioxid. Vid icke ideal detonation kan dock nitrösa gaser (NOx) bildas. Moderna sprängämnen är dock välbalanserade och problem med nitrösa gaser är sällsynta. Damning och dammspridning från sand- och klarningsmagasinet och hantering av gråberg kan komma att belasta närmiljön vid torr väderlek och kraftiga vindar, men några miljökvalitetsnormer bedöms inte överskridas utanför arbetsområdena till följd av utsläppen sett till de rådande värden som redovisats i avsnitt 6.5. Enligt gällande tillståndsvillkor för befintlig gruvverksamhet får utsläppen av stoft från krossningsanläggningen får ej överstiga 50 mg/m 3 ntg. Skyddsåtgärder och kontroll Bevattning samt utspridning av flis och frösådd på sandmagasin, gråbergsupplag och transportvägar sker vid torr väderlek då damningsrisk föreligger. Vidare utförs ytterligare bevattning av gråbergsupplag och transportvägar eller flispridning om närliggande fastighetsägare upplever damningsproblem. Stoftmätningar i utgående luft från krossningsanläggningen sker i enlighet med befintligt kontrollprogram och miljötillstånd i syfte att övervaka verksamhetens påverkan på omgivningen. 7.6 Naturmiljö Det sökta koncessionsområdet berör, såsom framgår av beskrivningen under avsnitt inga skyddade naturområden eller riksintressen för naturvård. I samband med de genomförda naturvärdesinventeringarna har inga naturvärden påträffats som kan komma att påverkas av den sökta verksamheten. Det finns enligt Länsstyrelsens kartverktyg (webbgis) inte heller några särskilda naturvärden, nyckelbiotoper, våtmarker eller ingångna naturvårdsavtal inom området. Eftersom verksamheten är planerad att bedrivas under jord på stort djup och där vid behov stabiliserande pelare lämnas för att skapa stabilitet i gruvan, bedöms ingen påverkan av betydelse ovan jord uppkomma. Några sättningsproblem bedöms inte heller förekomma. Detta innebär att naturmiljön inte torde påverkas av själva brytningen. Skyddsåtgärder Inga särskilda skyddsåtgärder föreslås. Beträffande efterbehandling av underjordsgruvan se avsnitt Rennäring Det sökta koncessionsområdet är inte beläget inom utpekat riksintresseområde för rennäring. Dock utgör redan i nuläget befintligt gruvområde en barriär för renarnas bete i området vilket finns beskrivet i den rennäringsanalys som Enetjärn natur AB har gjort på uppdrag av bolaget. Rennäringsanalysen redovisas i bilaga C6. Sammantaget bedöms det sökta koncessionsområdet inte medföra ytterligare konsekvenser för rennäringen baserat på att påverkan sker på mindre betydelsefulla delar av samebyns marker, att det aktuella området under en längre tid har påverkats av gruvverksamheten samt att brytningen sker under jord. Skyddsåtgärder Inga särskilda skyddsåtgärder föreslås då brytning kommer ske underjord inom befintligt gruvområde. Uppdragsnummer

33 7.8 Kulturmiljö Det sökta koncessionsområdet berör, såsom framgår av beskrivningen under avsnitt 6.9.1, inga riksintressen för kulturmiljövård eller kulturreservat. Eftersom verksamheten är planerad att bedrivas under jord på stort djup, inom befintligt gruvområde, kommer ingen påverkan av betydelse ovan jord att uppkomma. Skyddsåtgärder Inga särskilda skyddsåtgärder utöver de som är planerade för att skapa stabilitet i gruvan bedöms vara nödvändiga. 7.9 Samhällsekonomi Gruvdriften i den tillståndsgivna gruvan i Björkdal har tidigare beräknats ge upphov till både direkta arbetstillfällen inom bolaget och hos entreprenörer till bolaget. Ytterligare ett antal arbetstillfällen har skapats indirekt hos underleverantörer och inom allmän servicenäring som en effekt av gruvverksamheten. Gruvdriften inom det sökta koncessionsområdet kommer att innebära fortsatt sysselsättning för anställda, entreprenörer och inom servicenäringar under ett antal år framöver. De samhällsekonomiska effekterna bedöms sålunda vara positiva både på kort- och medellång sikt. Effekterna kan därtill förstärkas och förlängas i tid om ytterligare områden blir föremål för bearbetning i ett senare skede Miljörisker och andra risker Gruvverksamhet kan förknippas med att antal miljörelaterade risker. Några av dessa risker är oavsiktliga utsläpp av förorenat vatten eller petroleumprodukter vid olyckor eller haverier, skador på anläggningar/objekt till följd av markvibrationer vid sprängningar och brott på eller erosionsskador i dammvallar eller igensättning av utskov vilket kan leda till utsläpp av förorenat vatten och/eller anrikningssand. Det kan även förekomma risker kopplat till hantering av processkemikalier i anrikningsverket och underjordsgruvan. I och med att brytningsverksamheten planeras att ske underjord kommer såväl arbetsmiljö- och miljöriskerna att vara viktiga att hantera vid en framtida gruvdrift. Vid en utökad gruvverksamhet kan andra miljörisker förekomma utöver de ovan nämnda som inte kan förutses i detta skede. Beträffande sand- och klarningsmagasin har projektering och konsekvensklassificering enligt GruvRidas (svenska riktlinjer för dammsäkerhet) utförts i samband med tidigare ansökan enligt miljöbalken. Även en avfallshanteringsplan enligt förordningen (SFS 2013:319) om utvinningsavfall har upprättats. Planen innehåller bl.a. uppgifter om förebyggande åtgärder och uppgifter om hur man hanterar faror för och konsekvenser av olyckor. Innan brytningen under jord påbörjas inom det sökta koncessionsområdet behöver stabilitetsberäkningar genomföras för att fastställa vilken bergtäckning som är nödvändig ur säkerhetssynpunkt mellan underjordsgruvan och ovanliggande avfallsanläggning. Riskreduktion Sannolikheten för spill eller utsläpp vid hantering av petroleumprodukter kan minskas om förvaring och hantering sker på ett säkert sätt, t.ex. förvaring inom sekundära skydd och påkörningsskydd invid tankar/cisterner. Löpande övervakning, kontroll och underhåll av dammkonstruktionen avses utföras enligt RIDAS. Uppdragsnummer

34 8.0 MOTSTÅENDE INTRESSEN Det sökta koncessionsområdet ligger inom ett detaljavgränsat riksintresse för mineralutvinning och berör inga skyddade områden, andra utpekade riksintressen eller detaljplanerade områden. Länshållningen i en framtida underjordsgruva kommer att generera en avsänkt grundvattennivå. Denna avsänkning blir dock försumbar jämfört med den beräknande grundvattenavsänkning som den redan tillståndsgivna och tillståndsansökta verksamheten medför. En stor avsänkning av vattennivån i en energibrunn kan leda till energiförluster. Närmast belägna brunn är belägen cirka 800 m sydväst om det sökta koncessionsområdet. Preliminärt bedöms inga brunnar utanför influensområdet komma att påverkas då inga brunnar återfinns i direkt närhet till det sökta koncessionsområdet. Då det sökta koncessionsområdet avser brytning under jord inom befintligt gruvområde bedöms detta inte medföra ytterligare bortfall för rennäringen avseende betestillgång. 9.0 EFTERBEHANDLING Efterbehandling syftar till att minimera negativa miljöeffekter från gruvverksamheten efter att denna avslutats. Efterbehandlingsarbetet omfattar i princip vattenfyllning av underjordsgruvan eventuellt i kombination med utfyllning med gråberg. Därutöver sker avveckling av verksamhetens anläggningar, bortforsling av rivna anläggningsdelar, stabilisering och täckning av avfallsanläggningar ovan jord samt återställning i övrigt av påverkade ytor. Efterbehandlingen innebär också att projektspecifika etableringsytor karteras med avseende på föroreningar för underlag till beslut om särskilda avhjälpandeåtgärder behöver genomföras. En preliminär efterbehandlingsplan, som ligger till grund för en ekonomisk säkerhet, finns utarbetad inom ramen för upprättad tillståndsansökan enligt miljöbalken. Efterbehandlingsplanen kommer att fastställas i samråd med tillsynsmyndigheten och uppdateras regelbundet REFERENSER Enetjärn Natur och Miljö (2016). Naturvärdesinventering Enetjärn Natur och Miljö (2016). Artskyddsinventering Enetjärn Natur och Miljö (2016). Rennäringsanalys Förordning (SFS 2013:319) om utvinningsavfall. Havs- och vattenmyndigheten (2013). Föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19 (inklusive ändringar genom HVMFS 2015:4). Kulturmiljölag (SFS 1988:950) Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477) Miljöbalken (SFS 1998:808) Minerallag (SFS 1991:45) Mineralförordning (SFS 1992:285). Uppdragsnummer

35 Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket (1978/1983). Riktlinjer för externt industribuller (UPPHÄVD), 1978:5. Naturvårdsverket (2015). Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller, rapport Pelagia Nature & Environment (2017). Naturvärdesinventering av området kring Björkdalsgruvan SIS (2011). Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader, SS :2011. SMHI (2006). Vindstatistik för Sverige Skellefteå kommun, stadsbyggnadskontoret (2017). Brunnsunderlag Webbaserad information ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vasternorrland/planeringsunderlag GOLDER ASSOCIATES AB Som ovan Som ovan Sebastian Södergren Handläggare Peter Vikström Kvalitetsansvarig SS/PV Org.nr VAT.no SE Styrelsens säte: Stockholm Uppdragsnummer

36 Golder Associates AB Box Stockholm Besöksadress: Östgötagatan 12, Stockholm Sverige T: