MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BJÖRKDALSGRUVAN

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BJÖRKDALSGRUVAN Ansökan om bearbetningskoncession - Norrberget K nr 1 Framställd för: Björkdalsgruvan AB - Mandalay Resources RAPPORT Uppdragsnummer:

2 Innehållsförteckning 1.0 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Vad ansökan avser Syfte och avgränsning Dialog med myndigheter och markägare Berörda fastigheter SAMMANFATTANDE VERKSAMHETSBESKRIVNING Brytning Vattenhantering Lastning och transporter Den fortsatta bearbetningen vid Björkdalsgruvan Krossning Malning Gravimetrisk avskiljning och flotation Deponering av gråberg och anrikningssand ALTERNATIV LAGSTIFTNING Allmänt Miljökvalitetsnormer OMRÅDESBESKRIVNING Lokalisering, topografi och omgivningar Planförhållanden Översiktsplan Detaljplan och områdesbestämmelser Meteorologiska förhållanden Vind Nederbörd Temperatur Uppdragsnummer i

3 6.4 Luftkvalitet Geologi och hydrologi Berggrund och bergets egenskaper Jordarter Grundvatten och brunnar Sjöar och vattendrag Avrinningsområden Vattendrag Naturmiljö och naturvärden Riksintressen och skyddade områden Naturvärdesinventering Rennäring Kulturmiljö Riksintressen och kulturreservat Kulturmiljöinventering Rekreation och friluftsliv Infrastruktur och andra tekniska anläggningar Bostäder och publika anläggningar Totalförsvaret MILJÖKONSEKVENSER Mark och landskapsbild Grundvattenförhållanden Vattendrag och sjöar Buller och vibrationer Luft Naturmiljö Rennäring Kulturmiljö Samhällsekonomi Miljörisker Uppdragsnummer ii

4 8.0 MOTSTÅENDE INTRESSEN EFTERBEHANDLING REFERENSER TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Medelvärden för nederbörd (mm) vid station Kusmark D, (SMHI, 2016) Tabell 2: Temperatur vid mätstation Skellefteå Tabell 3: Utförda luftmätningar, enhet: µg/m Tabell 4: Sammanställning av utvinningsavfallets egenskaper jämfört med kraven för inert klassificering Tabell 5: Status och miljökvalitetsnormer för ytvattenrecipientsystemet Vidmyrbäcken och Kåge älv Tabell 6: Analyserade parametrar i jämförelse med fastställda miljökvalitetsnormer, medelvärde år (HVMFS 2013:19) FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Principskiss för verksamheten inom bearbetningskoncessionen Norrberget K nr Figur 2: Det sökta koncessionsområdet lokalisering och utbredning... 9 Figur 3: Vattenförekomster och övriga vattendrag i det sökta koncessionsområdets omgivning Figur 4: Bergarter inom sökt koncessionsinområde Figur 5: Jordarter inom och invid sökt koncessionsområde Figur 6: Bergborrade brunnar Figur 7: Månatligt medelvattenföring stationsnummer 2235, Kåge Figur 8: Närliggande vattenförekomster med tillhörande statusklassning avseende kemisk status Figur 9: Inventeringsresultat avseende artskydd och naturvärden i förhållande till det sökta området för bearbetningskoncession Figur 10: Preliminär principskiss för avledande diken för renvatten markerade med heldragen blå färg, moränupplag med grå markering samt arbetsbod Figur 11: Beräknat påverkansområde för grundvattenavsänkning vid koncessionsområdet Rönnberget Uppdragsnummer iii

5 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Björkdalsgruvan AB (nedan benämnt Björkdalsgruvan eller bolaget) ansöker om bearbetningskoncession enligt minerallagen (SFS 1991:45) för en mineralfyndighet inom ett område beläget cirka 35 km nordväst om Skellefteå stad i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Fyndigheten som omfattas av ansökan ligger ca 4,5 km öster om redan tillståndsgiven verksamheten i Björkdal. En bearbetningskoncession ger innehavaren rätt att förfoga över en påvisad utvinningsbar mineralfyndighet i 25 år. Den nu påvisade fyndigheten utgörs av en mineraltillgång omfattande ca ton indikerad tillgång med en medelhalt på 3,7 g Au/t och en antagen tillgång omfattande ca ton med en medelhalt på 2,49 g Au/ton. För att få bedriva gruvverksamhet krävs även tillstånd enligt miljöbalken (SFS 1998:808). Björkdalsgruvan AB bedriver för närvarande verksamhet med stöd av tillstånd meddelat av miljödomstolen (numera mark- och miljödomstolen) vid Umeå tingsrätt (M 25-10) vilket bl.a. omfattar brytning och anrikning av malm, bortledning av vatten samt deponering av gråberg och anrikningssand. En ansökan om ett nytt grundtillstånd enligt miljöbalken gavs in måndag den 3:e april 2017, (M ) delvis på grund av att sandmagasinet behöver byggas ut. Den ansökan omfattar inte brytning av den ny aktuella fyndigheten som alltså kommer att behöva bli föremål för en separat tillståndsprövning enligt miljöbalken. Området kring Norrberget karaktäriseras av skogs- och myrmarker där Norrberget tillsammans med Rösberget och Rönnberget utgör framträdande höjdområden i terrängen. Landskapsbilden domineras av skogsbruk. Närmaste by är Norra Bastuträsk som är beläget ca 1,7 km nordöst om det sökta koncessionsområdet. Vidare ligger Högdal som angränsar till Sandfors i väst och Eriksdal i öst, ca 2-3 km sydväst om det sökta området. Den närmast belägna bebyggelsen utgörs av en fritidsfastighet som är beläget på Rönnberget samt en fritidsfastighet på Norrberget vars avstånd från det sökta koncessionsområdet uppgår till ca 1,2 1,4 km. Det sökta koncessionsområdet berör inga skyddade områden såsom naturreservat och Natura 2000-områden eller riksintressen för naturvård. Det finns heller inte några sådana områden i koncessionsområdets omedelbara närhet. I samband med genomförda natur- och artskyddsinventeringar påträffades ett antal fynd av naturvårdsarter vid två lokaler i direkt östlig angränsning till det sökta koncessionsområdet. Några av dessa fynd, däribland orkidéarter (bl.a. brudsporre och korallrot), omfattas av Artskyddsförordningen (2007:845) bilaga 2. Den planerade brytningen strider inte mot några detaljplaner eller områdesbestämmelser. Dagbrottsbrytning inom det sökta koncessionsområdet kommer medföra en förändring i landskapsbilden i form av själva dagbrottet, upplag av avbanade moränmassor, arbetsbodar och transportvägar. Då den sökta bearbetningskoncessionen avser att använda samma anläggningar, kross, anrikningsverk och upplag som den redan etablerade verksamheten i Björkdal, bedöms sålunda inte landskapsbilden förändras ytterligare när det kommer till själva bearbetningen av malmen. I dagsläget planeras för att all bruten malm och allt gråberg kommer att transporteras till Björkdal för att där integreras i den redan tillståndsgivna verksamhetens masshantering. Dagbrottet kommer att torrhållas genom länshållning av inläckande grundvatten vilket kan leda till en lokal avsänkning av grundvattennivåerna i berg inom närbelägna landområden. Inga brunnar bedöms komma att påverkas av en grundvattensänkning då de närmaste brunnarna som har identifierats (SGU:s kartvisare), är belägna på ett avstånd om ca 3 km från den planerade gruvans mittpunkt (dvs. utanför det s.k. influensområdet). Länshållningsvatten från det planerade dagbrottet kommer att ledas via en sedimentationsdamm och rörledningar till Lillträsket för att där integreras med den, enligt miljöbalken, sökta verksamhetens vattenhantering i Björkdal. Ett mindre antal vattendrag/skogsdiken kommer att ledas runt det Uppdragsnummer

6 sökta koncessionsområdet och anslutas till dess nuvarande vattenfåra att via avskärande diken. Detta bedöms dock inte komma att påverka flödena i de berörda vattendragen. Med tanke på avståndet från det sökta koncessionsområdet till de närmast belägna bostadshusen i Norra Bastuträsk, och med hänsyn till platsens läge bedöms det preliminärt finnas få objekt eller bostadshus som kan ta skada eller störas av vibrationer från sprängningar. Inom det sökta koncessionsområdet finns en övrig kulturhistorisk lämning som utgörs av en husgrund som enligt den genomförda arkeologiska inventeringen inte är övergiven då en enklare jaktkoja har uppförts på grunden och anses därmed inte vara övergiven. I övrigt bedöms inte det sökta koncessionsområdet komma att påverka något av kulturhistoriskt intresse. Då förflyttningen av renar sker norr om Norrberget från trivsellandet söder om Storkågeträsk till Vorsberget bedöms det sökta koncessionsområdet inte skapa barriäreffekter för renarna vandringar i området eller till viktiga kärnområden. Vidare bedöms den sökta verksamheten endast medföra små konsekvenser för rennäringen då påverkan sker på mindre betydelsefulla delar av samebyns marker. Uppdragsnummer

7 1.0 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Registrerat företagsnamn Mandalay Resources Björkdalsgruvan AB Organisationsnummer Adress Kontaktperson Björkdalsgruvan 1, Kåge Charlotte Höglund Telefonnummer E-post adress 2.0 INLEDNING 2.1 Vad ansökan avser Björkdalsgruvan AB (nedan benämnt Björkdalsgruvan eller bolaget) ansöker om bearbetningskoncession för en fyndighet belägen inom fastigheterna Norrberget 1:3/3, Norrberget 1:6, Rönnberget 1:12/2, Rönnberget 1:11, Rönnberget 1:5/1 och Kusmark 15:16/3 i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Fyndigheten ligger inom Svaipa samebys renskötselområde. Området för den sökta koncessionen föreslås benämnas som Norrberget K nr 1. Den nu påvisade och ansökta fyndigheten utgörs av en mineraltillgång omfattande ca ton indikerad tillgång med en medelhalt på 3,7 g Au/t. Området för sökt bearbetningskoncession är beläget ca 4,5 km från befintligt gruv- och verksamhetsområde (Björkdalsgruvan). Den metall som ansökan avser är guld. Enligt 4 kap. minerallagen (SFS 1991:45) ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i enlighet med 6 kap. miljöbalken (1998: 808) bifogas ansökan. Föreliggande MKB är utformad enligt minerallagens respektive miljöbalkens krav vid ansökan av bearbetningskoncession och har upprättats av Golder Associates AB på uppdrag av bolaget. Björkdalsgruvan bedriver idag verksamhet med stöd av tillstånd meddelat av miljödomstolen (numera markoch miljödomstolen) vid Umeå tingsrätt (mål nr M 25-10) vilket bl.a. omfattar brytning och anrikning av malm, bortledning av vatten och deponering av gråberg och anrikningssand. En ansökan om ett nytt grundtillstånd enligt miljöbalken gavs in den 3:e april 2017, (M ), delvis på grund av att sandmagasinet behöver byggas ut. Denna ansökan omfattar inte brytning av den nu aktuella fyndigheten som alltså kommer att bli föremål för en separat tillståndsprövning enligt miljöbalken. 2.2 Syfte och avgränsning Syftet med föreliggande MKB är att översiktligt beskriva de miljökonsekvenser som kan förväntas uppkomma samt de intressekonflikter som kan förutses till följd av utvinning av malm om koncessionen beviljas. MKB:n omfattar även en beskrivning av befintlig miljö och omgivningar, gällande lagar och bestämmelser. Beträffande miljökonsekvenser riktas fokus på de direkta konsekvenser som själva brytningen av fyndigheten kan medföra inom och i omedelbar anslutning till det sökta koncessionsområdet. I vissa delar lämnas också en redogörelse för den befintliga tillståndsgivna verksamheten och dess påverkan på omgivande miljö. Uppdragsnummer

8 2.3 Dialog med myndigheter och markägare Enligt minerallagen finns inga formella krav på samråd inför upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning inför en ansökan om bearbetningskoncession. Några särskilda samråd har därför inte hållits med närboende, allmänhet eller myndigheter. 2.4 Berörda fastigheter Det sökta koncessionsområdet berör följande fastigheter vars ägarförhållanden anges i bilaga D. 3.0 SAMMANFATTANDE VERKSAMHETSBESKRIVNING Det sökta koncessionsområdet har bestämts utifrån prospekteringsborrningar, analyser och malmberäkning vilken redovisas i till ansökan bilagd malmbevisning. Gruvverksamheten kommer att omfatta borrning, sprängning, lastning och transport av malm och gråberg, vattenhantering och slutligen efterbehandling. All brytningsverksamhet kommer att ske i dagbrott. I Figur 1 illustreras den sökta bearbetningskoncessionens utbredning med verksamhetsområdets tillhörande anläggningar och preliminär sträckning för vattenledning till befintlig verksamhet i Björkdal. Figur 1: Principskiss för verksamheten inom bearbetningskoncessionen Norrberget K nr 1. Björkdalsgruvan har nyligen givit in en ansökan om ett nytt grundtillstånd enligt miljöbalken för den befintliga verksamheten. Denna ansökan innefattar även ett antal förändringar av verksamheten, däribland ett utökat sandmagasin samt ianspråktagande av Lillträsket som nytt klarningsmagasin. Ansökan omfattar däremot inte Uppdragsnummer

9 någon del av verksamheten inom nu ansökt koncessionsområde som således kommer att bli föremål för en särskild tillståndsprövning enligt miljöbalken. I följande kapitel sammanfattas den planerade verksamheten avseende bearbetningskoncessionen Norrberget K nr 1. Under avsnittet beskrivs den verksamhet som kommer att bedrivas inom det ansökta koncessionsområdet. Under avsnitt 3.4 ges därefter en orientering om den verksamhet som bedrivs vid Björkdalsgruvan där den fortsatta bearbetningen av malmen (krossning, malning och anrikning) samt deponeringen av gråberg och anrikningssand är planerad att ske. 3.1 Brytning Brytningen vid Norrberget kommer ske i dagbrott med traditionell pallbrytning. Sprängning kommer genomföras med emulsionssprängämne som appliceras i borrhål. Uppborrad och sprängd malm kommer att transporteras till upplag vid den befintliga krossen (vid Björkdalsgruvan) med hjälp av konventionella gruvtransportsfordon. Även det gråberg som losshålles i gruvan kommer att transporteras till Björkdalsgruvan för deponering. 3.2 Vattenhantering Dagbrottet kommer att länshållas genom att en pumpbassäng anläggs i dagbrottets botten. För att förhindra att opåverkat ytvatten rinner ned i dagbrottet kommer skärmdiken att anläggas runt dagbrottet. Den exakta utformningen av dessa avskärmande diken kommer att anpassas till de lokala terrängförhållandena. Länshållningsvattnet kommer att pumpas till en sedimentationsdamm där partiklar kan sedimentera. Vattnet kommer sedan att pumpas via en ledning till sjön Lillträsket (blivande klarningsmagasin), belägen ca 2,5 km nordväst om det sökta koncessionsområdet för att där införlivas i den framtida tillståndssökta verksamhetens vattenhantering. Vattenprover kommer att uttas från såväl det länshållna vatten innan bortledningen från gruvområdet som från utskovet i Lillträsket för analys. 3.3 Lastning och transporter Efter genomförd sprängning lastas malm och gråberg på dieseldrivna dumpers med hjälp av grävmaskiner. Den sprängda malmen transporteras därefter från brytningsområdet till gruvområdet i Björkdal för vidare bearbetning och anrikning. Det är ännu inte utrett till fullo vilken dragning som en framtida transportväg kommer få mellan det sökta koncessionsområdet och det befintliga verksamhetsområdet i Björkdal. Dock undersöks möjligheten att nyttja redan befintliga vägar i området vars kapacitet kan behöva utökas. 3.4 Den fortsatta bearbetningen vid Björkdalsgruvan Krossning Malmen kommer att transporteras från Norrberget till befintligt verksamhetsområde i Björkdal med dumpers och tippas därefter på ett buffertupplag för att sedan lastas in i krossen med hjälp av hjullastare. Från det att malmen anländer till Björkdal kommer den att vara en del i det ordinarie processflödet och behandlas på samma sätt som malmen från den befintliga Björkdalsgruvan. Krossning sker i flera steg till dess att fraktioner <10 mm har erhållits. Malmen transporteras på transportband mellan olika siktsystem och krossar. Bandtransportörer är överbyggda och damm sugs via ventilationsrör till Uppdragsnummer

10 en reningsanläggning med filterelement. Under senvåren samt på sommar och höst bevattnas dessa via ledningar och spraydysor i syfte att minska uppkomsten av damm. Krossen är bemannad hela dygnet och under alla veckodagar, dvs. krossning sker under dygnets alla timmar. Den krossade malmen transporteras sedan vidare till anrikningsverket för vidare behandling Malning Den krossade malmen transporteras med transportband till befintligt anrikningsverk där den mals i två steg (först i en stångkvarn och därefter i en kulkvarn) ner till fraktioner <1-2 mm. I samband med malningen tillsätts vatten vilket skapar en slurry som sedan kan pumpas vidare i bearbetningsprocessen. I stångkvarnen finns stålstänger som malmedia och i kulkvarnen används stålkulor som malkroppar. Därefter pumpas malmslurryn till en våtsikt som återför de grova kornen tillbaka till kulkvarnen för ytterligare malning. Efter malningen pumpas slurryn vidare mot gravimetri- och flotationsavdelningarna Gravimetrisk avskiljning och flotation En hydrocyklon används för att sortera grova och finmalda produkter ifrån varandra. Grova korn hamnar i den gravimetriska utvinningen för fortsatt sortering och uppgradering av guldhalten sker där med utrustningar benämnda Reichertkon, spiraler och skakbord som utnyttjar guldets höga densitet. Densiteten gör att guldet inte påverkas så lätt av de fysikaliska krafterna som de lättare materialen såsom t.ex. gråbergsmineral (silikater) gör. De tunga guldpartiklarna fångas i olika hål och guldfällor. Mindre och finare guldkorn sorterade av hydrocyklonen pumpas vidare mot flotationsavdelningen där små mängder kemikalier tillsätts vilka förändrar ädelmetallernas (sulfiders) egenskaper. Finfördelad luft trycks in i botten på karen och när guldkornen, som har befästs med kemikalier, kommer i kontakt med den tillsatta luften flyter dessa upp till ytan. Uppe på ytan skummas korn och vatten till en ränna, varefter de pumpas till en förtjockarbalja som är förbunden med ett filter som suger vatten från kornen. Det avvattnade materialet samlas upp i en behållare Deponering av gråberg och anrikningssand Som framgått ovan kommer såväl malm som gråberg att efter transport till Björkdalsgruvan att ingå i de ordinarie flödena på samma sätt som malm och gråberg från den befintliga Björkdalsgruvan. Detta innebär bland annat att gråberget kommer att deponeras på befintliga tillståndsgivna och tillståndssökta upplag. Enligt hittills gjorda undersökningar kommer det inte att finnas något behov av att särhålla gråberget från Norrberget från annat gråberg. Samma gäller för anrikningssanden. Den kommer således att ingå i det ordinarie flödet och deponeras på befintligt tillståndsgivet och tillståndssökt magasin. Det kommer att finnas utrymme att deponera gråberget och anrikningssanden från Norrberget inom de markytor för upplag och magasin som ingår i den ansökan om nytt grundtillstånd till verksamheten vid Björkdal som nyligen har givits in och som har nämnts ovan. Några ytterligare markanspråk (utöver vad som omfattas av inneliggande ansökan) vid Björkdal kommer den vidare bearbetningen av malm och gråberg från Norrberget, således inte att ge upphov till. 4.0 ALTERNATIV Fyndighetens läge är given utifrån geologin och alternativa platser för brytning av guldförande malm är inte aktuella eftersom det finns ett tydligt samband mellan Norrberget K nr 1 och redan tillståndsgiven verksamhet vid Björkdalsgruvan. Uppdragsnummer

11 Det kan även tilläggas att det finns uppenbara fördelar ur bl.a. miljösynpunkt med att samutnyttja de anläggningar som redan tillståndsgivits för verksamheten så långt det är möjligt. En MKB ska även innehålla en redovisning av ett s.k. nollalternativ. I detta fall kan nollalternativet beskrivas som det fall den planerade gruvverksamheten vid Norrberget K nr 1 inte kommer till stånd. Detta skulle då innebära att de konsekvenser, såsom de beskrivs i avsnitt 7, inte uppkommer samt att de positiva effekter som t.ex. arbetstillfällen uteblir, vilket skulle påverka samhällsfunktionerna i området negativt. 5.0 LAGSTIFTNING 5.1 Allmänt En miljökonsekvensbeskrivning för en bearbetningskoncession utgår i första hand från miljöbalkens 3 och 4 kapitel vilka anger bestämmelser om hushållning med mark och vatten och avgränsas primärt till konsekvenserna av den sökta bearbetningen. Huvudsyftet med en MKB är således att belysa och beskriva området, pågående markanvändning, eventuella motstående intressen samt de miljökonsekvenser som kan uppkomma i samband med en framtida brytning av malmfyndigheten. Miljökonsekvensbeskrivningen upprättas som underlag för beslut om användning av mark- och vattenområden, d.v.s. om markens användning för gruvdrift är lämplig. Prövning av markanvändningen sker enligt kap. 3-4, miljöbalken (1998:808). Regler avseende bearbetningskoncessionen återfinns i minerallagen (SFS 1991:45). Bearbetningskoncession ges av Bergmästaren efter samråd med den länsstyrelse inom det län vilket koncessionsområdet är beläget. Enligt 4 kap. minerallagen ska en miljökonsekvensbeskrivning bifogas ansökan i ärenden om beviljande om koncession. Förfarandet och kraven på MKB samt planer och planeringsunderlag ska följa 6 kap. 3 och 7, 8 första stycket, 9, 10, 19 och 20 i miljöbalken. Koncessionen får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. En bearbetningskoncession meddelas för 25 år förutsatt att sökande inte begär kortare tid. Koncessionstiden ska förlängas med tio år i sänder om regelbunden brytning pågår när giltighetstiden har gått ut. Enligt mineralförordningen (SFS 1992:285) ska Bergmästaren skicka meddelande om ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen till berörda intressenter, såsom fastighetsägare, nyttjanderättshavare, servitutshavare, industriella företag samt innehavare av företrädesrätt enligt 4 kap. 4 minerallagen (1991:45). Länsstyrelsen ansvarar för bedömningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Eventuella invändningar ska vidare framföras till länsstyrelsen inom samma tid som invändningar mot ansökan, dock minst fyra veckor. Länsstyrelsen ska inhämta yttranden från kommunen i ärenden om beviljande av bearbetningskoncessionen. 5.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. De kan gälla för hela landet eller för ett avgränsat geografiskt område. Syftet är främst att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor. De flesta miljökvalitetsnormer baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dagsläget finns miljökvalitetsnormer specificerade i luftkvalitetsförordningen (2010:477), förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) och förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Uppdragsnummer

12 I luftkvalitetsförordningen (2010:477) specificeras miljökvalitetsnormer för ett flertal luftföroreningar. De föroreningar som är hårdast reglerade som gränsvärdesnormer är partiklar <10 µm/m 3 (PM10), partiklar <2,5 µm/m 3 (2,5), svaveldioxid, kolmonoxid, kvävedioxid, bensen och bly. Utomhusluftkvaliteten i Skellefteå kommun i förhållande till miljökvalitetsnormerna redogörs för i avsnitt 6.4. Konsekvenser av utsläpp till luft från de sökta verksamheterna i förhållande till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft redogörs för i kapitel 0. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten i förordningen 2001:554 gäller för de fiskevatten Havs- och vattenmyndigheten föreskriver. Inget av de i förordningen utpekade vattendragen berörs av verksamheten vid Björkdalsgruvan varför normerna för fisk- och musselvatten inte är relevant för denna ansökan. Det sökta koncessionsområdet ligger inom Bottenhavets vattendistrikt, inom vilket miljökvalitetsnormer finns fastställda. Utöver ovan nämnda normer finns även riktvärdesnormer för grundvatten fastställda av SGU (SGU- FS 2013:2). I samband med Sveriges pågående arbete med att genomföra EU:s ramdirektiv för vatten finns fem regionala vattenmyndigheter tillsatta som ska fastställa kvalitetskrav i form av miljökvalitetsnormer för ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive distrikt. Syftet med normerna är att tillståndet i våra vatten inte ska försämras och att alla vatten på sikt ska uppnå en bestämd miljökvalitet. Information om vattenförekomsters nuvarande status och framtida mål kan hämtas via VattenInformationSystem Sverige (VISS). Kraven i EU-direktivet (2008/105/EG) om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område är vidare införlivat i svensk lagstiftning genom bland annat Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19. I föreskriften regleras numera 45 ämnen med klassgränser. Klassgränserna används av vattenmyndigheterna för klassificering och fastställande av kvalitetskrav för kemisk ytvattenstatus. I april 2015 antogs ändringar i föreskriften 2013:19 genom 2015:4 som innebär en skärpning av vissa gränsvärden (för prioriterade ämnen) samt nya bedömningsgrunder för särskilda förorenande ämnen, SFÄ, (bl.a. zink, koppar, krom, arsenik och uran) som underlag för klassificering av ekologisk status. Den kemiska och ekologiska statusen för vattenförekomster som skulle beröras av brytning av den aktuella fyndigheten, redovisas i kapitel 6.6. Konsekvenser från vattenburna utsläpp från brytningen av fyndigheten i förhållande till miljökvalitetsnormerna för recipientsystemet redogörs för i kapitel 7.3. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller reglerar kartläggning och åtgärdsprogram för buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. I avsnitt 7.4 redogörs de förväntade konsekvenserna avseende buller för det sökta koncessionsområdet. 6.0 OMRÅDESBESKRIVNING 6.1 Lokalisering, topografi och omgivningar Det sökta koncessionsområdet Norrberget K nr 1 i Skellefteå kommun ligger cirka 35 km nordväst om Skellefteå stad. Närmaste by är Norra Bastuträsk som är beläget ca 1,7 km nordöst om det sökta koncessionsområdet. Vidare ligger Högdal som angränsar till Sandfors i väst och Eriksdal i öst ca 2-3 km sydväst om det sökta området. Den närmast belägna bebyggelsen utgörs av en fritidsfastighet som är belägen på Rönnberget samt en fritidsfastighet som är belägen på Norrberget vilka ligger på ett avstånd av cirka 0,6-1,4 km från det sökta koncessionsområdet. Ytterligare mindre bostadsområden, så som Granå och Övre- och Nedre Kläppen, återfinns längs med väg 867 ca 2,5-5 km söder om det sökta koncessionsområdet. Mer omfattande bebyggelse finns i Kusmark cirka 6 km sydöst om området samt i Storkågeträsk cirka 6 km i nordvästlig riktning. Se Figur 2 och Figur 3 för det sökta koncessionsområdets lokalisering och utbredning i förhållande till omgivande bebyggelse. Uppdragsnummer

13 Figur 2: Det sökta koncessionsområdet lokalisering och utbredning I bilaga C1 redovisas en översiktlig redogörelse över verksamhetens lokalisering. Närmast belägna större vattenförekomst enligt VatteninformationsSystem Sverige (VISS, 2017) är Norra Bastuträsket som ligger cirka 1,2 km nordöst om det sökta koncessionsområdet. Norra Bastuträsket är beläget inom delavrinningsområdet Utloppet av Norra Bastuträsket med tillhörande utlopp som benämns Träskbäcken. Träskbäcken går sedan samman med Finntjärnbäcken och bildar Vidmyrbäcken som sedermera övergår till Martinsbäcken innan den mynnar i Kågeälven cirka 2,7 km söder om koncessionsområdet. Norrberget avvattnas i sydostlig riktning via små bäckar-skogsdiken till Vidmyrbäcken som mynnar ut i Kågeälven väster om Granå, se Figur 3. Uppdragsnummer

14 Figur 3: Vattenförekomster och övriga vattendrag i det sökta koncessionsområdets omgivning Det sökta koncessionsområdet är beläget ca 4,5 km öster om Björkdalsgruvan (redan tillståndsgivet gruvområde). Området kring Norrberget karaktäriseras av skogs- och myrmarker och skogsbruk dominerar landskapsbilden. Platsen är relativt kuperat och Norrberget tillsammans med Rösberget och Rönnberget är framträdande i närområdet. Vidare nordväst om det sökta området ligger Björnmyrberget som tillsammans med de redan nämnda höjderna skapar en höjdrygg i sydvästlig-västlig riktning om det sökta koncessionsområdet. 6.2 Planförhållanden Översiktsplan Enligt plan- och bygglagen ska en översiktsplan omfatta hela kommunens yta och vägleda och ge stöd i beslut som rör användning och utveckling av den fysiska miljön. Skellefteå kommuns översiktsplan (ÖP) antogs av kommunfullmäktige Uppdragsnummer

15 Från den kommunala översiktsplanen kan utläsas att det inte finns någon övergripande vägledning avseende markanvändning för det område inom vilket det sökta koncessionsområdet är beläget Detaljplan och områdesbestämmelser En detaljplan är en bindande plan för om hur mark och vatten får användas inom ett område. Enligt Minerallagen 4 kap. 2 får koncessionen inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Det sökta koncessionsområdet berör inte någon detaljplan eller några områdesbestämmelser. 6.3 Meteorologiska förhållanden Vind Vindförhållandena i det aktuella området har inte utretts specifikt inom ramen för föreliggande miljökonsekvensbeskrivning. Dock har vindstatistik inhämtats från SMHIs webbsida för Sverige ( ). Där kan det utläsas att den dominerande vindriktningen vid station Norsjö (belägen 50 km väster om Rönnberget) är nordvästlig (17,5 % av året) och sydlig (16,4 % av året). Lägst frekvens av vindriktningen föreligger från nordost (5,5 % av året) Nederbörd Enligt SMHI uppgår den korrigerade årsnederbörden i de tre närmsta mätstationerna (Fällfors, Fagerheden och Dalliden) till mellan 760 mm/år och 780 mm/år. Data har även inhämtats från Luftwebb som är SMHIs karttjänst för interpolerad nederbörd och lufttemperatur mellan olika nederbördsstationer. Enligt Luftwebb uppgår den årliga korrigerade nederbörden vid Björkdal till 660 mm/år. Enligt SMHIs storskaliga kartor för verklig årsnederbörd över området uppgår nederbörden till strax under 700 mm/år, varför nederbördsdata från Luftwebb bedöms bättre representera rådande förhållanden vid det sökta koncessionsområdet. Motsvarande månadsmedelvärden för Kusmark, ca 6 km sydost om det sökta koncessionsområdet, under perioden redovisas i Tabell 1 nedan. Tabell 1: Medelvärden för nederbörd (mm) vid station Kusmark D, (SMHI, 2016) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 43,2 31,5 31,0 29,8 42,3 62,8 77,2 71,4 64,2 56,9 47,4 51, Temperatur Medel per år Temperaturen vid mätstationen Skellefteå som ligger cirka 35 km sydost om Björkdal har en årsgenomsnittlig referensnormal på 2,5 grader. Månatliga medeltemperaturer i Skellefteå redovisas i Tabell 2 nedan. Tabell 2: Temperatur vid mätstation Skellefteå. Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År -10,2 8,7 4,2 1,2 7,6 13,6 15,7 13,5 8,5 3,2 3,4 7,5 2,5 Uppdragsnummer

16 6.4 Luftkvalitet Urbannätverket, som startades 1986, bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftkvalitén i ett antal av Sveriges kommuner i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet. Kommunernas mätningar inom Urbanmätnätet har bidragit till ökad kunskap om luftkvalitetssituationen inom Sverige. Skellefteå är den närmaste belägna orten som har deltagit i projektet. Mätningar har utförts avseende svaveldioxid, partiklar (PM10) och kväveoxider, dock inte lättflyktiga kolväten (t.ex. bensen). Luftkvalitetsmätningarna, som har utförts i Skellefteås innerstadskärna har skett under perioden och jämförs i Tabell 3 med miljökvalitetsnormerna (MKN) angivna i luftkvalitetsförordningen. I Tabell 3 redovisas uppmätta halter av PM10 samt NO2, SO2 i Skellefteå kommun (IVL 2016) i förhållande till MKN för luftkvalitet enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477). "n" representerar antalet observationer. Tabell 3: Utförda luftmätningar, enhet: µg/m 3. Parameter Skellefteå n Gränsvärdesnorm Partiklar PM10, årsmedelvärde 17, NO2, årsmedelvärde SO2, årsmedelvärde 1, Resultaten visar att uppmätta halter av samtliga undersökta ämnen underskrider fastställda MKN. Baserat på resultaten i Tabell 3 kan man anta att halterna av undersökta ämnen ovan är lägre på landsbygden runt småsamhället Högdal d.v.s. i närheten av det sökta koncessionsområdet. Lokalt i gruvans absoluta närhet kan det dock förväntas att partikelhalterna tidvis kan vara förhöjda vid torr väderlek då damning sker. 6.5 Geologi och hydrologi Berggrund och bergets egenskaper Enligt SGU:s berggrundskarta ligger det sökta koncessionsområdet i den östra delen av det Paleoproterozoiska Skellefteådistriktet ( Skelleftefältet ) vars bergarter är 1,88-1,89 miljarder år gamla. Bergarterna innehåller vanligen massiva sulfidmineraliseringar. Området innehåller även ett flertal guldfyndigheter av vilka Björkdalsgruvan är den största kända. Uppdragsnummer

17 Figur 4: Bergarter inom sökt koncessionsinområde. Inom det sökta koncessionsområdet består bergarterna huvudsakligen av sedimentära bergarter så som kalksten och dolomit, se Figur 4. En karaktärisering av gråberget vid bearbetningskoncessionen Norrberget K nr 1 har genomförts (Golder, 2017). Karaktäriseringen har omfattat analyser och lakförsök bestående av metallanalyser (totalhalter), syrabasräkning (ABA-tester) och statiska (skakförsök) från vilka resultaten redovisas i sin helhet i bilaga B1. Metallhalterna i gråberget bedöms vara låga och i nivå med vad som kan anses vara naturlig bakgrund. Några risker för människors hälsa eller miljö bedöms inte uppkomma vid hanteringen av ett framtida avfall vilket bland annat grundas på att lakbarheten är låg och att någon oxidation inte förefaller kunna ske samt att lakvattnen uppvisar låga halter av oönskade ämnen. Därmed bedöms gråberget i praktiken uppfylla kraven på mindre än ringa risk d.v.s. fritt nyttjande för anläggningsändamål vilket tydliggörs i Tabell 4. Uppdragsnummer

18 Tabell 4: Sammanställning av utvinningsavfallets egenskaper jämfört med kraven för inert klassificering 1. inte i någon betydande grad kan sönderfalla eller lösas upp eller annars förändras på något betydande sätt som kan orsaka skada på människors hälsa eller miljön, 2. inte innehåller mer än a) 0,1 procent sulfidsvavel, eller b) 1 procent sulfidsvavel, om avfallets neutraliseringspotentialkvot är större än 3, beräknad som kvoten mellan neutraliserings-potentialen och syrapotentialen, vid en statisk provning enligt standarden SS-EN 15875:2011, Gråberg Om kravet anses uppfyllt är det markerat med X X X 3. inte riskerar att självantända och inte kan brinna, X 4. varken i sin helhet eller i sin finfraktion innehåller en högre halt av arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, molybden, nickel, bly, vanadin, zink eller något annat ämne som kan vara skadligt för människors hälsa eller miljön än att risken för en sådan skada är obetydlig och halten inte överstiger den halt som kan anses vara den nationella naturliga bakgrundshalten, och 5. i allt väsentligt är fritt från sådana ämnen som används vid utvinning eller bearbetning och kan skada människors hälsa eller miljön. X X Jordarter Enligt SGU:s jordartskarta över området domineras det sökta koncessionsområdet av berg som överlagras av naturliga jordarter i form av morän och tunna eller osammanhängande ytlager av torv. En översiktlig karta över jordarterna i området redovisas i Figur 5. Uppdragsnummer

19 Figur 5: Jordarter inom och invid sökt koncessionsområde Grundvatten och brunnar Enligt hydrogeologisk kartinformation som hämtats från SGU har berggrunden i Norrbergets närområde tämligen goda uttagmöjligheter av grundvatten motsvarande en kapacitet mellan L/h vilket motsvaras av m 3 /dygn. Inom en radie av cirka 3 km från det sökta koncessionsområdet finns enligt SGU:s brunnsarkiv fem stycken bergborrade brunnar. Av dessa brunnar används en till energiförsörjning, tre för vattenförsörjning och en av brunnarna har okänt användningsområde samt ett osäkert läge. Se Figur 6 för brunnslägen. Det sökta koncessionsområdet ligger inte inom eller i direkt anslutning till någon utpekad grundvattenförekomst enligt VatteninformationsSystem Sverige (VISS). Närmast belägna grundvattenförekomst är belägen cirka 6,5 km nordost om sökt område. Denna grundvattenförekomst, Kågeåsen, har en total yta av 22 km 2 som löper i nordvästlig-sydöstlig riktning och är en s.k. sandakvifär. Uppdragsnummer

20 Figur 6: Bergborrade brunnar. 6.6 Sjöar och vattendrag Avrinningsområden Närmast belägna större vattenförekomst är Norra Bastuträsket som ligger cirka 1,2 km nordöst om det sökta koncessionsområdet. Norra Bastuträsket är beläget inom delavrinningsområdet Utloppet av Norra Bastuträsket med tillhörande utlopp som benämns Träskbäcken. Träskbäcken går sedan samman med Finntjärnbäcken och bildar Vidmyrbäcken som sedermera övergår till Martinsbäcken innan den mynnar i Kågeälven cirka 2,7 km söder om det sökta området. Det sökta koncessionsområdet ligger inom delavrinningsområdet Mynnar i Kågeälven vars area uppgår till 9,37 km 2. Kågeälvens huvudavrinningsområde uppgår till 909,3 km 2 och älven har en total längd av cirka 70 km innan den mynnar ut i Bottenhavet i Skellefteå kommun. I Figur 7 redovisas den månatliga medelvattenföringen vid Kåge älvs mynning, stationsnummer 2235 Kåge 2, från 2008 till Uppdragsnummer

21 Figur 7: Månatligt medelvattenföring stationsnummer 2235, Kåge Vattendrag Inom det sökta koncessionsområdet finns tre mindre vattendrag vattendrag-skogsdiken som leds samman innan de slutligen mynnar i Vidmyrbäcken. Enligt uppgifter i VattenInformationSystem Sverige (VISS) uppvisar Kågeälven idag nedströms Martinsbäcken/Vidmyrbäcken måttlig ekologisk status (2017) och uppnår god kemisk ytvattenstatus undantaget kvicksilver och bromerade difenyleter. De beslutade miljökvalitetsnormerna innebär att god ekologisk status ska uppnås år 2027 och god kemisk status. Att god ekologisk status inte uppnåtts tidigare anses främst bero på morfologiska förändringar. I Figur 8 illustreras de närmast belägna vattenförekomsterna med dess tillhörande klassning avseende kemisk status enligt VatteninformationsSystem Sverige (VISS). Uppdragsnummer

22 Figur 8: Närliggande vattenförekomster med tillhörande statusklassning avseende kemisk status. Baserat på uppgifter från VISS har Vidmyrbäcken måttlig ekologisk status (2017) och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. De beslutande miljökvalitetsnormerna innebär att förekomsten ska uppnå god ekologisk status 2021 och god kemisk status. I Tabell 5 sammanfattas informationen från VISS avseende de två ytvattenförekomsterna. Uppdragsnummer

23 Tabell 5: Status och miljökvalitetsnormer för ytvattenrecipientsystemet Vidmyrbäcken och Kåge älv Vattenförekomst Status Miljökvalitetsnorm Kåge älven (SE ) Vidmyrbäcken (SE ) Måttlig ekologisk status Ej god kemisk ytvattenstatus, god status utan överallt överskridande ämnen Måttlig ekologisk status Ej god kemisk ytvattenstatus God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter. God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus med undantag för kvicksilver, kvicksilverföreningar och bromerad difenyleter. Inom ramen kontrollprogrammet för den befintliga tillståndsgivna verksamheten vid Björkdalsgruvan genomförs regelbundna provtagningar i vattenförekomsten Vidmyrbäcken som är belägen ca 1,7 km öster om Rönnberget. Provtagningarna sker vid två lokaler, St F Vidmyrbäcken nära utloppet till Kågeälven samt St I Vidmyrbäcken som ligger ca 1 km uppströms St F. Metaller som idag har gränsvärden för klassificering av kemisk ytvattenstatus (prioriterade ämnen; Cd, Ni, Pb och Hg) eller bedömningsgrunder för klassificering av ekologisk status (särskilda förorenade ämnen (SFÄ); As, Cu, Cr, Zn och U) enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2013:19 har sammanställts och redovisas i Tabell 6. Tabell 6: Analyserade parametrar i jämförelse med fastställda miljökvalitetsnormer, medelvärde år (HVMFS 2013:19). Parameter St F Vidmyrbäcken St I Vidmyrbäcken Övre St C ph 7,30 7,10 7,10 Kåge älv MKN HVMFS 2013:9 GV BG TOC (mg/l) 15,2 15,0 10,5 N-tot (mg/l) 0,47 0,39 0,64 NH4-N (mg/l) 0,02 0,02 0,08 P-tot (µg/l) As (µg/l) 1,25 1,47 1,38 0,5 (n) Cd (µg/l) <0,01 <0,01 <0,01 0,08* Cr (µg/l) 0,45 0,46 0,29 3,4 Cu (µg/l) 0,03 0,02 0,03 0,5 (b) Hg (µg/l) <0,05 <0,05 <0,05 0,07** Ni (µg/l) 0,4 0,4 0,1 4 (b) Pb (µg/l) 0,24 0,25 0,15 1,2 (b) Zn (µg/l) 0,4 0,6 0,7 5,5 (n,b) U (µg/l) 0,09 0,08 0,24 0,17 (n) * Hårdhetsklass 2, ** avser maximal koncentration, (n) hänsyn skall tas till naturlig bakgrund, (b) avser biotillgänglig koncentration. Från sammanställningen ovan kan det konstateras att samtliga av de analyserade parametrarna underskrider de fastställda miljökvalitetsnormerna frånsett halten uran (U) i Kågeälven samt arsenik (As) i alla vattendragen. Uppdragsnummer

24 6.7 Naturmiljö och naturvärden Riksintressen och skyddade områden Det sökta koncessionsområdet berör inga skyddade områden såsom naturreservat och Natura 2000-områden eller riksintressen för naturvård. Det finns heller inte några sådana områden i koncessionsområdets omedelbara närhet. De skyddade områden som finns i omgivningarna är följande: Blylodmyran, naturreservat och skyddat enligt art- och habitatdirektivet beläget ca 10 km väster om sökt område; Brännberget, naturreservat beläget ca 8 km väst-sydväst om sökt område; Nördestmyran, naturreservat beläget ca 10 km väst om sökt område; Byskeälven, vattendrag av riksintresse beläget ca 9 km norr om sökt område; Det sökta koncessionsområdet ligger inte inom något utpekat vattenskyddsområde Naturvärdesinventering Det aktuella området runt Björkdalsgruvan har inventerats med avseende på naturvärden och artskydd av Enetjärn Natur AB (Enetjärn) under Rapporter från inventering redovisas bilaga C3 och bilaga C7. Inventeringen utfördes i syfte att övergripligt kartlägga naturvärdesintressanta områden och innefattar det nu sökta koncessionsområdet. Området kring Norrberget karaktäriseras av stora arealer brukad tall- och barrblandskog vilken övergår till bördiga sumpgranskogar varvat med planterade tallskogar och igenväxande jordbruksmarker ju närmare man kommer Kågeälvens dalgång och sluttningar. Det sökta koncessionsområdet i sig hyser inga särskilda naturvärden, dock påträffades ett antal områden öster och väster om det sökta koncessionsområdet bestående av bland annat skogskärr, sumpskogar och hällmarkstallskog som klassades som påtagliga naturvärden (klass 3). Vidare påträffades ett antal rödlistade och fridlysta arter vid dessa skogsområden. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier varav två av dessa kategorier, nära hotad (NT) och sårbar (VU), påträffades i det sökta koncessionsområdets närhet. Bland annat förekommer buskskvätta (NT) och rosenfink (VU), Jungfru Marie nycklar (fridlyst) samt ett antal mossor och lavar som är upptagna i artskyddsförordningen. I Figur 9 illustreras resultaten från inventeringen samt det sökta området för bearbetningskoncession. Närmast belägna naturvärden utgörs av påtagliga naturvärden klass 3 (AL, mindre myr; AJ, litet skogskärr; AK, litet skogskärr) Vidare norrut, mellan Rönnberget och Bastumyran, återfinns exemplar av fridlysta groddjur och orkidéer i en miljö bestående av Björnmyren som bedöms ha påtagliga naturvärden (klass 3) samt det VMI klass 2- klassificerade (VMI, våtmarksinventerade) området Kalkmoren som bedöms inneha ett högt naturvärde (klass 2) på grund av det inte har påverkas av markavvattning och utgör habitat för en rad kalkindikerande växtarter. Dessa miljöer fortsätter upp till där Bastumyren tar vid och kännetecknas som den största sammanhängande våtmarken inom inventeringsområdet med inslag av mossvegetation och talldominerad myrmark. I myren går en dikad bäck som mynnar i en igenväxt del av Norra Bastuträsk. I direkt östlig anslutning till det sökta koncessionsområdet påträffades ett antal fynd av naturvårdsarter vid två lokaler. Några av dessa fynd, däribland orkidéarter (bl.a. brudsporre och korallrot), omfattas av Artskyddsförordningen (2007:845) bilaga 2. Uppdragsnummer

25 Figur 9: Inventeringsresultat avseende artskydd och naturvärden i förhållande till det sökta området för bearbetningskoncession Inom ramen för naturvärdesinventeringen genomfördes elfiske, bottenfauna- och kiselalgsprovtagning samt undersökning av vattenkemin i bland annat vattenförekomsten Vidmyrbäcken. Elfisket, som ingår i egenkontrollprogrammet för den befintliga tillståndsgiva verksamheten vid Björkdalsgruvan och som har pågått i Vidmyrbäcken sedan 2008, visar på stora mellanårsvariationer i fångsterna av lax och öring. Den ekologiska statusen avseende förekomsten av kiselalgsindex bedömdes av Enetjärn (2016) vara hög Rennäring En rennäringsanalys har genomfört av Enetjärn (2016) på uppdrag av Björkdalsgruvan AB och redovisas i sin helhet i bilaga C5 med tillhörande kartunderlag. Det sökta koncessionsområdet är beläget inom Svaipa samebys renbetesområde vars kärnområde är beläget i Degerträsk cirka 17 km nordväst om det aktuella området. På grund av svåra passager vid Lillkågeträsk sker renarnas förflyttning bland annat förbi Storkågeträsk och vidare österut mot kärnområdena Vorsberget och Drängsmark. Vorsberget är beläget cirka 4 km från Norrberget. Samtliga av dessa kärnområden är klassade som riksintresse för rennäringen. Uppdragsnummer

26 6.8 Kulturmiljö Riksintressen och kulturreservat Det sökta koncessionsområdet berör inga kulturreservat eller riksintressen för kulturmiljövård. Det finns heller inte några sådana områden i koncessionsområdets omedelbara närhet. Enligt Riksantikvarieämbetes webbaserade kartunderlag (2016) återfinns bebyggelselämningar i form av husgrunder som kategoriseras från nyare tid sydost om det sökta koncessionsområdet. Inom sökt koncessionsområde finns inga kända fornlämningar Kulturmiljöinventering Området kring Björkdalsgruvan har inventeras avseende kulturmiljövärden under 2016 av Västerbottens museum och återges i sin helhet i bilaga C4. Från den arkeologiska inventering framgår att en husgrund vilken har klassats som övrig kulturhistorisk lämning påträffades inom det sökta koncessionsområdet. Vidare påträffades, och som bedömdes vara av kulturhistoriskt intresse, det nu övergivna kalkbruket som är beläget mellan Björnmyrberget och sjön Norra Bastuträsk kallat Stråbruket. Detta kalkbrott är sedan år 1960 utmärkt på den ekonomiska kartan och har enligt Riksantikvarieämbetets lämningstyplista bedömts som övrig kulturhistorisk lämning enligt Västerbottens museum. De kalkugnar som nyttjades i samband med kalkbruket, och som är belägna ca 1,5 km nordväst om det sökta koncessionsområdet, har klassat som fornlämning. 6.9 Rekreation och friluftsliv Det sökta koncessionsområdet berör inte något riksintresse för rörligt friluftsliv. Det berör vidare heller inte några utpekade vandringsleder eller fiskevatten Infrastruktur och andra tekniska anläggningar Det sökta koncessionsområdet vid Norrberget berör enligt Länsstyrelsens kartverktyg (webbgis) inte något riksintresse för kommunikationer såsom järnväg eller väg. Närmast belägna väg av riksintresse, Riksväg 95, är belägen cirka 10 km söder om sökt koncessionsområde vilken sträcker sig från Skellefteå till den norska gränsen Bostäder och publika anläggningar Det sökta koncessionsområdet vid Norrberget i Skellefteå kommun ligger cirka 35 km nordväst om Skellefteå stad. De närmast belägna byggnaderna utgörs av två fritidsfastigheter som är belägna på Rönnberget respektive Norrberget, ca 0,6 1,4 km syd-sydväst om det sökta koncessionsområdet. Närmaste by är Norra Bastuträsk som är beläget ca 2 km nordost om området. Vidare återfinns byn Högdal sydväst om området vilket gränsar till Sandfors i väst och Eriksdal i öst. Båda dessa samhällen är belägna vid Jörnsvägen ca 3 km från det sökta koncessionsområdet. Mer omfattande bebyggelse finns i Kusmark cirka 7 km sydöst om området samt i Storkågeträsk cirka 7 km i nordvästlig riktning där det bland annat finns varuhandel. Se bilaga C1 för koncessionsområdets lokalisering och utbredning Totalförsvaret Det sökta koncessionsområdet vid Rönnberget berörs enligt uppgifter i kommunens översiktsplan inte av några restriktioner eller begränsningar till följd av totalförsvarets verksamheter. Uppdragsnummer

27 7.0 MILJÖKONSEKVENSER Den miljöpåverkan som en framtida brytning kan orsaka kan delas in i direkt respektive indirekt påverkan. Med direkt påverkan menas här påverkan på t.ex. mark till följd av brytningen samt vibrationer från sprängningar och effekter till följd av vattenbortledning från dagbrottet genom avsänkt grundvattennivå. De indirekta effekterna är främst de som uppkommer av kringverksamheten såsom emissioner till luft, avfallshantering, transporter etc. Miljöeffekter kommer att uppkomma under hela gruvans och verksamhetens livslängd samt ett antal år efter nedläggning. Den eventuella påverkan som kan förutses av själva gruvan begränsas huvudsakligen till det sökta koncessionsområdet, vattenrecipienten Lillträsket till vilken länshållningsvatten avses att pumpas till samt grundvattenavsänkningen som dagbrottsbytningen medför. I följande avsnitt ges en beskrivning av miljökonsekvenserna tillsammans med förslag på principiella skyddsåtgärder. Fokus i avsnittet ligger på markanvändningsfrågor inom sökt koncessionsområde. 7.1 Mark och landskapsbild Dagbrottsbrytning inom det sökta koncessionsområdet kommer att medföra en förändring av landskapsbilden i form av själva dagbrottet, upplag av avbanade moränmassor, arbetsbodar och transportvägar vilket illustreras i Figur 10. Det för närvarande relativt orörda området kommer öppnas upp då träd avverkas och transportvägar anläggs. Arbetsbodar, kontor, dieseltank och uppställningsplatser för person- och lastfordon kommer preliminärt att placeras i nära anslutning väster om dagbrottet. Avbaningsmassor planeras läggas söder och norr om dagbrottet. Närområdet bär idag inga spår av industriell påverkan vilket den sökta verksamheten kommer att ändra på. Uppdragsnummer

28 Figur 10: Preliminär principskiss för avledande diken för renvatten markerade med heldragen blå färg, moränupplag med grå markering samt arbetsbod Den fortsatta bearbetningen av malmen från den sökta bearbetningskoncessionen kommer att ske i samma anläggningar (kross, anrikningsverk och upplag) som nyttjas i den redan etablerade verksamheten i Björkdal, och sålunda bedöms inte landskapsbilden förändras ytterligare vad avser själva bearbetningen av malm. Skyddsåtgärder och kontroll Träd och vegetation föreslås bevaras orörda i den mån det är möjligt utanför dagbrottet i syfte att begränsa påverkan på natur och landskapsbild. Vidare föreslås bolaget förstärka och nyttja den redan befintliga väg som ansluter till det aktuella området från väg 869 (Fällforsvägen) då detta skulle minska ingreppet i naturmiljön i samband med anläggandet av transportvägar. Efter avslutad gruvdrift planeras all infrastruktur att förflyttas från området (antingen rivas eller säljas för fortsatt användning på annan plats) och åtgärder vidtas i övrigt i enlighet med framtagen efterbehandlingsplan, se kapitel Grundvattenförhållanden Gruvdriften kommer att kräva bortledning av inläckande yt- och grundvatten vilket kommer att generera en lokal avsänkning av grundvattenytan i gruvans närbelägna landområden. Avsänkningen blir som störst i gruvans omedelbara närhet för att sedan klinga av med ökat avstånd. En sådan avsänkning kan medföra en påverkan på vattennivåer i bergborrade hushålls- och energibrunnar om sådana finns i dagbrottets närhet. Uppdragsnummer

29 Avsänkningsområdet, eller det teoretiska influensområdets storlek, i berg har uppskattats utifrån hydrauliska tester och beräkningar samt representativa data för grundvattenbildning i området vilket illustreras av Figur 11. Uppskattningen baseras på en förväntad vattenbortledning på cirka m 3 /dygn vilket inkluderar inläckande grundvatten (800 m 3 /dygn) samt nettonederbörd tillsammans med ytavrinning (450 m 3 /dygn) inom det sökta koncessionsområdet. Radien på det beräknade influensområdet bedöms uppgå till m från dagbrottets centrum. Figur 11: Beräknat påverkansområde för grundvattenavsänkning vid koncessionsområdet Rönnberget. Inom det beräknande influensområdet avsänks även grundvattennivån i jordlager som följd av tillrinning till dagbrottet och en ökad grundvattenbildning till berg (dränering från jordlager till berg). Dock blir avsänkningen i jord inom influensområdet mindre jämfört med avsänkningen i berg. Inga brunnar bedöms påverkas av en grundvattenavsänkning i jord eller berg kopplat till planerade verksamheter inom koncessionsområdet. Detta då de närmaste brunnarna som har identifierats i områdets närhet (SGU:s brunnsarkiv) är belägna inom en radie på ca 3 km från det sökta koncessionsområdet, dvs. Uppdragsnummer

30 utanför influensområdet. Det kan finnas brunnar i området som inte återfinns i SGU:s brunnsarkiv. Eventuell förekomst av sådana brunnar kommer att kartläggas i ett senare skede. Ägare till brunnar som kan påverkas blir sakägare i en kommande prövning enligt miljöbalken. Risken för påverkan på växtlighet m.m. av avsänkningen behandlas nedan under avsnitt 7.6. Skyddsåtgärder och kontroll En fördjupad geohydrologisk undersökning kan komma att krävas inför kommande tillståndsansökan enligt miljöbalken. Denna i syfte för att ge bättre underlag för vilka skyddsåtgärder som eventuellt behöver vidtas. I ett framtida driftskede kan mätning och uppföljning av grundvattennivåer runt gruvan att ingå som en del i verksamhetens kontrollprogram. 7.3 Vattendrag och sjöar Gruvverksamheten kan genom utsläppt överskottsvatten från exempelvis länshållning i gruvan påverka recipienten på tre sätt: Förändrad vattenföring Förändrad vattenkemi och därigenom en påverkan på akvatiskt liv Förändrad vattenkemi och därmed påverkan på vattenförekomsters statusklassningar med tillhörande kvalitetsfaktorer Bolaget avser att anlägga en sedimentationsdamm i syfte att låta det länspumpade vattnet sedimentera innan det pumpas vidare till Lillträsket för att där ingå i den befintliga tillståndsgivna och tillståndssökta verksamhetens vattenhantering. För att begränsa mängden ytvatten som läcker in i dagbrottet kommer avskärande diken att anläggas enligt vad som redovisas i Figur 10. Vattenhanteringen vid det sökta koncessionsområdet bedöms inte påverka de lokala vattenförekomsternas flödesmängder, däribland vattenförekomsten Vidmyrbäcken, då vatten från de avskärmande dikena fortsatt kommer att leda avlett vatten till samma recipient. Dock kommer det sökta koncessionsområdet medföra att de vattendrag-skogsdiken som finns inom koncessionsområdet får en ny sträckning. I dagsläget sker vattenkontroller bland annat i recipienterna Kågeälven och Vidmyrbäcken inom ramen för redan tillståndsgiven verksamhet i Björkdal. Enligt gällande villkor för utsläpp till vatten får månadsmedelvärdet för mineralolja i vattnet härrörande från befintligt klarningsmagasin innehålla högst 0,5 mg/l och ph får ej understiga 6,5. Vidare får halten suspenderat material i utgående vatten från gruvbassängen som månadsmedelvärde inte överstiga 15 mg/l och nitratkväve får som årsmedelvärde uppgå till högst 20 mg/l samt nitrit 0,2 mg/. Skyddsåtgärder och kontroll Länshållningsvattnet kommer att behandlas i en lokal sedimentationsdamm samt i befintligt klarningsmagasin och i enlighet med gällande och framtida villkor för verksamheten vid Björkdalsgruvan. Allt utpumpat länshållningsvatten kommer att provtas och kontrolleras i driftskedet i enlighet med verksamhetens då gällande kontrollprogram. Uppdragsnummer

31 7.4 Buller och vibrationer Vissa delar av den planerade gruvverksamheten kommer att ge upphov till buller i omgivningen under de tider arbeten pågår. De källor till buller som kan förutses är primärt sprängningsarbete, avbaning av moränmassor och transporter. Buller kan även uppkomma vid lastning av gråbergs- och malmmassor på dumprar. Sprängningar i dagbrottet kommer att påverka omgivningen genom vibrationer som fortplantas i berggrunden. I huvudsak är det två möjliga konsekvenser av dessa vibrationer som kan förutses. Dels är det risken för skada på kringliggande byggnader och installationer, dels är det störningar/olägenheter för närboende. När restriktioner sätts på en verksamhet av denna typ är framför allt dessa konsekvenser som ska tas i beaktning. Hur stora vibrationerna kan bli i omgivningen beror på avståndet mellan sprängplats och påverkansobjektet samt bergets egenskaper. Ett längre avstånd medför lägre vibrationsnivåer medan ett tätare berg lättare leder vibrationerna. Närmaste bostadshus är beläget cirka 1,7 km från det sökta koncessionsområdet vilket talar för att störningar från vibrationer inte kommer att utgöra ett problem vid sprängningar i dagbrottet. I den svenska standarden SS : 2011 finns riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader för att undvika skador. Dessa värden tar dock inte hänsyn till hur människor upplever vibrationerna (störningen). Det är utan undantag brukligt att villkor för tillåtna vibrationer fastställs i tillstånd enligt miljöbalken där en anpassning utifrån förväntade olägenheter görs. Typiska begränsningsvärden vibrationer (svängningshastighet) brukar ligga vid 4-6 mm/s vilket är väsentligt lägre än vad en byggnad i regel klarar rent fysiskt samt att värdena normalt får överskridas i 5 alternativt 10 % av sprängningarna. En buller- och vibrationsutredning kommer att utföras inför upprättande av tillståndsansökan enligt miljöbalken. Dessa utredningar kommer att ge underlag för att slutligen bedöma behovet av nödvändiga skyddsåtgärder. Redan på nuvarande stadium kan det dock antas att det inte kommer att bli några egentliga problem att innehålla riktvärdena för buller enligt Naturvårdsverkets vägledning för industribuller. Skyddsåtgärder och kontroll Buller och vibrationsutredningar är planerade att utföras inför upprättande av tillståndsansökan enligt miljöbalken. Dessa utredningar kommer att ge underlag för att slutligen bedöma behovet av lämpliga skyddsåtgärder. Beträffande förväntade bulleremissioner vid arbeten i dagbrottet kommer dessa att minska i takt med att dagbrottet blir djupare med tiden (dagbrottsväggarna skapar avskärmning mot omgivningen). För närvarande bedöms inte transporter av utbruten malm medföra någon påtaglig bullerpåverkan på omgivande bebyggelse. Denna bedömning grundas i den sträckning som transportvägen föreslås ha genom ett relativt kuperat landskap där vägen kommer ledas genom områdets dalar och skärmas därmed av. Detta kommer dock tillsammans med andra bullerkällor att behöva omfattas av den framtida bullerutredningen. När det gäller åtgärder kopplat till att begränsa vibrationer och störningar av dessa är en av få möjliga åtgärder att reducera laddningen i borrhålen genom en minskad håldiameter eller uppdelning av laddningen i varje borrhål i två eller flera delar. Ur störningssynpunkt är det erfarenhetsmässigt också viktigt att sprängningarna sker vid fasta tider så att närboende, som kan komma att störas, på förhand vet när markvibrationerna uppkommer. Preliminärt bedöms dock inga särskilda skyddsåtgärder behöva vidtas då avstånden till bostadshus är långa. Uppdragsnummer

32 7.5 Luft De emissioner till luft som kan komma att ske är följande: Utsläpp av förbränningsgaser från aggregat Utsläpp av spränggaser från gruvan i samband med sprängningar Damning vid lastning och annan hantering av malm och gråberg Utsläpp av förbränningsgaser och damning från dumpers och andra fordon De direkta utsläppskällorna till luft utgörs huvudsakligen av arbetsfordon inom området, sprängningsarbeten samt hantering av malm och gråberg. Avgaserna från dieseldrivna fordon innehåller främst kväveoxider (NOx), koloxid (CO), koldioxid (CO2) samt partiklar (PM). Även kolväten (HC) och svaveldioxid (SO2) kan förekomma. Den malm- och gråbergshantering som kommer att ske på platsen (främst lastning) kan ge upphov till ökad damning lokalt. Vid sprängning med emulsionssprängämne av ANFO-typ (baserat på ammoniumnitrat) bildas under ideala förhållanden helt ofarliga ämnen: kvävgas, vattenånga och koldioxid. Vid icke ideal detonation kan dock nitrösa gaser (NOx) bildas. Moderna sprängämnen är dock välbalanserade och problem med nitrösa gaser är sällsynta. Damning och dammspridning från verksamheten kan komma att belasta närmiljön vid torr väderlek och kraftiga vindar, men några miljökvalitetsnormer bedöms inte överskridas utanför koncessionsområdet till följd av utsläppen sett till de rådande värden som redovisats i avsnitt 6.5. Skyddsåtgärder och kontroll Bevattning av transportvägar kommer ske vid torr väderlek sker då damningsrisk föreligger. Vidare kan ytterligare bevattning ske vid eventuella klagomål från fastighetsägare. Kontrollmätningar av partiklar i luft samt deposition kan behöva göras under driftskedet för att övervaka verksamhetens påverkan på omgivningen. Stoftmätningar i utgående luft från krossningsanläggningen sker i enlighet med befintligt kontrollprogram i syfte att övervaka verksamhetens påverkan på omgivningen. 7.6 Naturmiljö Det sökta koncessionsområdet berör, såsom framgår av beskrivningen under avsnitt 7.6, inga skyddade naturområden eller riksintressen för naturvård. De identifierade naturvärdesarter som återfinns i närheten till det sökta området bedöms inte komma att påverkas av den sökta gruvdriften. Dock kommer försiktighetsåtgärder behöva vidtas i samband med etablering av verksamheten för att säkerställa att dessa objekt inte förstörs. Men bakgrund av det teoretiskt och konservativt beräknade influensområdets yta omkring dagbrottet samt att grundvattenavsänkningen avtar med ökat avstånd från dagbrottskanten bedöms de naturvärdesobjekt, (AL, mindre myr; AJ, litet skogskärr; AK, litet skogskärr) endast komma att beröras i liten omfattning på grund av dess avstånd till koncessionsområdet. Uppdragsnummer

33 Skyddsåtgärder Då samtliga av de identifierade naturvärdesobjekten ligger utanför det sökta koncessionsområdets dagbrottsutbredning bedöms dessa kunna lämnas orörda. Vid en framtida brytning i dagbrott behöver dock hänsyn tas till identifierade naturvärden för att förhindra negativ påverkan. Vidare behöver hänsyn tas till de naturvärden som återfinns norr om Rönnberget för att förhindra negativ påverkan. 7.7 Rennäring Då förflyttningen av renar sker norr om Norrberget från trivsellandet söder om Storkågeträsk till Vorsberget bedöms det sökta koncessionsområdet inte skapa barriäreffekter för renarnas vandringar i området. Dock har renskötare vittnat om att renar under vintern betat långt söderut med följden att de korsar Kågeälven vilket medför att de lämnar Svaipa samebys marker. Därmed kan det sökta koncessionsområdets lokalisering försvåra återföringen av de renar som på det sättet har sökt sig utanför Svaipas betesmarker. Vidare innebär ianspråktagandet av koncessionsområdet ett direkt betesbortfall för de renar som rör sig i det aktuella området. Sammantaget bedöms dock det sökta koncessionsområdet medföra små konsekvenser för rennäringen då påverkan sker på mindre betydelsefulla delar av samebyns marker samt att det endast bedöms medföra en liten på påverkan på passagemöjligheter till viktiga kärnområden. Skyddsåtgärder För att kompensera för det bortfall av betesmark som det sökta koncessionsområdet medför avser bolaget att ersätta samebyn ekonomiskt. I syfte att förhindra att renar kan komma in i gruvområdet kan uppförandet av stängsel runt verksamhetsområdet komma att bli nödvändigt. 7.8 Kulturmiljö Det sökta koncessionsområdet berör, såsom framgår av beskrivningen under avsnitt inga riksintressen för kulturmiljövård eller kulturreservat. Inom det sökta koncessionsområdet, mellan den södra dagbrottskanten och det södra moränupplaget, finns en övrig kulturhistorisk lämning som utgörs av en husgrund som enligt den genomförda arkeologiska inventeringen inte är övergiven då en enklare jaktkoja har uppförts på grunden. I övrigt bedöms inte det sökta koncessionsområdet komma att påverka något objekt av kulturhistoriskt intresse. Det område som återfinns mellan Björnmyrberget och Norra Bastuträsket inom vilket det har bedrivits kalkbrytning kommer att beröras av de transporter som preliminärt planeras att ske via vägen som går genom området. De två kalkugnarna har blivit bedömda som fornlämningar och kalkbrotten som övrig kulturhistorisk lämning. Dessa kan komma att påverkas beroende av hur transporter till och från det sökta koncessionsområdet kommer att ske. Skyddsåtgärder Inför en kommande tillståndsansökan för brytning vid Norrberget K nr 1 enligt miljöbalken kommer utrymme att finnas för utredning av alternativa lokaliseringar av transportvägar som då redovisas i tillhörande MKB. Utgångspunkten bör vara att fornlämningar bevaras i största möjliga utsträckning och i de fall intressekonflikter Uppdragsnummer

34 inte kan undvikas kommer noggrann dokumentation av berörda lämningar behöva genomföras. Samråd med sakkunniga inom länsstyrelsen kommer att vara nödvändig i alla steg som rör kulturhistoriska lämningar. 7.9 Samhällsekonomi Gruvdriften i den tillståndsgivna gruvan i Björkdal har tidigare beräknats ge upphov till både direkta arbetstillfällen inom bolaget och hos entreprenörer till bolaget. Ytterligare ett antal arbetstillfällen har skapats indirekt hos underleverantörer och inom allmän servicenäring som en effekt av gruvverksamheten. Gruvdriften inom det sökta koncessionsområdet kommer att innebära fortsatt sysselsättning för anställda, entreprenörer och inom servicenäringar under ett antal år framöver. De samhällsekonomiska effekterna bedöms sålunda vara positiva både på kort- och medellång sikt. Effekterna kan därtill förstärkas och förlängas i tid om ytterligare områden blir föremål för bearbetning i ett senare skede Miljörisker Gruvverksamhet kan förknippas med att antal miljörelaterade risker. Några av dessa risker är oavsiktliga utsläpp av förorenat vatten eller petroleumprodukter vid olyckor eller haverier och skador på hus eller andra anläggningar till följd av markvibrationer vid sprängningar och brott på eller erosionsskador i dammvallar eller igensättning av utskov vilket kan leda till utsläpp av förorenat vatten och/eller anrikningssand. Vid en utökad gruvverksamhet kan andra miljörisker förekomma utöver de ovan nämnda som inte kan förutses i detta skede. Beträffande sand- och klarningsmagasin inom redan befintlig verksamhet vid Björkdalsgruvan har projektering och konsekvensklassificering enligt GruvRidas (svenska riktlinjer för dammsäkerhet) utförts i samband med tidigare ansökan enligt miljöbalken. Även en avfallshanteringsplan enligt förordningen (SFS 2013:319) om utvinningsavfall har upprättats. Planen innehåller bl.a. uppgifter om förebyggande åtgärder och uppgifter om hur man hanterar faror för och konsekvenser av olyckor. Riskreduktion Sannolikheten för spill eller utsläpp vid hantering av petroleumprodukter kan minskas om förvaring och hantering sker på ett säkert sätt, t.ex. förvaring inom sekundära skydd och påkörningsskydd invid tankar/cisterner. En vibrationsutredning med tillhörande riskanalys kan komma att behöva genomföras inför ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att säkerställa att sprängsalvorna anpassas till risken för skada på näraliggande skyddsobjekt. Löpande övervakning, kontroll och underhåll av sedimentationsdamm kommer utföras enligt då framtaget kontrollprogram. 8.0 MOTSTÅENDE INTRESSEN Det sökta koncessionsområdet berör inga skyddade områden, andra utpekade riksintressen eller detaljplanerade områden. Länshållningen i dagbrottet kan komma att generera en avsänkt grundvattennivå i berg inom närliggande landområden. Denna avsänkning kan komma att påverka vattennivåerna i närbelägna tjärnar och myrar. Vidare kan mindre flödesförändringar uppkomma i närbelägna vattendrag. Uppdragsnummer

35 En avsänkning av vattennivån i en tjärn eller myr kan leda till förändrade förutsättningar för habitat för såväl land- och vattenbaserad flora och fauna. Den ansökta koncessionen berör inget område som är av central betydelse för Svaipa sameby. Brytning av den aktuella fyndigheten kommer emellertid att innebära en viss förlust av betesmark. Bolaget avser att kompensera samebyn ekonomiskt för det betesbortfall som det sökta koncessionsområdet medför. 9.0 EFTERBEHANDLING Efterbehandling syftar till att minimera negativa miljöeffekter från gruvverksamheten efter att denna avslutats. Efterbehandlingsarbetet omfattar i princip vattenfyllning av dagbrottet. Därutöver sker avveckling av verksamhetens anläggningar, bortforsling av rivna anläggningsdelar, stabilisering och täckning av eventuella avfallsanläggningar ovan jord (vare sig gråberg eller anrikningssand kommer dock att deponeras inom koncessionsområdet), utrivning av sedimentationsdammen samt efterbehandling i övrigt av påverkade ytor med hjälp av avbaningsmassor. Efterbehandlingen innebär också att projektspecifika etableringsytor karteras med avseende på föroreningar för underlag till beslut om särskilda avhjälpandeåtgärder behöver genomföras. En preliminär efterbehandlingsplan, som läggs till grund för en ekonomisk säkerhet kommer att tas fram i ett senare skede inför kommande tillståndsansökan enligt miljöbalken. Under arbetet med planen kommer samråd att ske med tillsynsmyndigheten och med sakägare och planen kommer att uppdateras regelbundet i enlighet med kraven i utvinningsavfallsförordningen (2013:319) REFERENSER Förordning (SFS 2013:319) om utvinningsavfall. Kulturmiljölag (SFS 1988:950). Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477). Miljöbalken (SFS 1998:808). Minerallag (SFS 1991:45). Mineralförordning (SFS 1992:285). Granér Natur och Miljö (2016). Naturvärdesinventering Granér Natur och Miljö (2016). Artskyddsinventering Granér Natur och Miljö (2016). Rennäringsanalys Västerbotten museum (2016). Arkeologisk inventering Havs- och vattenmyndigheten (2013). Föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19 (inklusive ändringar genom HVMFS 2015:4). Naturvårdsverket (1999). Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket (1978/1983). Riktlinjer för externt industribuller (UPPHÄVD), 1978:5. Naturvårdsverket (2015). Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller, rapport Uppdragsnummer

36 SIS (2011). Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader, SS :2011. SMHI (2017). Vindstatistik för Sverige Webbaserad information SGUs berg- och jordartskartor, (2017) Riksantikvarieämbetet fornsök, (2017) ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vasternorrland/planeringsunderlag Vatteninformationssystem Sverige, (2017) Detalj- och översiktsplan, (2017) GOLDER ASSOCIATES AB Stockholm, Stockholm, Sebastian Södergren Handläggare Peter Vikström Kvalitetsansvarig SS/PV Org.nr VAT.no SE Styrelsens säte: Stockholm i:\projekt\2016\ björkdalsgruvan - rönnberget\8.rapporter\mkb\rönnberget\mkb norrberget _final.docx Uppdragsnummer

37 Golder Associates AB Box Stockholm Besöksadress: Östgötagatan 12, Stockholm Sverige T: