Klimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv
|
|
- Sten Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Seminarium 28 September 211 Växjö
2 Världens primärenergianvändning 27 ( 5 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt fossilt 81% Bioenergi 1% Kärnkraft 6% Övrigt 3% Exa = 1 18 Källa: International Energy Agency, 29. Key World Energy Statistics
3 Klimatsmarta hus i en hållbar byggd miljö Minimera primärenergianvändning och nettoutsläpp av växthusgaser över husens hela livscykel
4 Byggnaders livscykel Produktion av hus Användning av hus Rumsuppvärmning Tappvarmvatten Fastighetsel Verksamhetsel Rivning av hus
5 Life cycle activities and primary energy flows Production phase - Extraction, processing and transport of materials - On-site construction work - Energy recovery from biomass residues Operation phase - Space heating - Electricity for ventilation - Tap water heating - Electricity for household and facility management End-of-life phase - Demolition - Energy recovery from wood, and recycling of concrete and steel Energy supply system - Full energy chain accounting, including conversion / fuel cycle losses Energy supply system - Electric heating, or district heating with biomassbased supplies - Electricity produced in a biomass-fired condensing plant - District heat produced in a CHP-based bio plant - Full energy chain accounting, including conversion / fuel cycle losses Energy supply system - Full energy chain accounting, including conversion / fuel cycle losses
6 Energikedja - exempel eluppvärmning Naturresurs Bränslekedja Elproduktion Elektricitet Eldistribution Värmesystem slutanvändare Värme Värma rum 6
7 Klimatsmarta nya hus 1. Mycket välisolerade 2. Lufttäta 3. Energisnål varmvattenarmatur 4. Energisnåla apparater och vitvaror 5. Energieffektiv tillförsel av förnybar energi 6. Energi- och klimatsmart produktion av hus
8 Svenskt virkesförråd på produktiv skogsmark historisk och framskriven utveckling Milj m 3 sk Miljö Produktion Referens Historiskt virkesförråd År Virkesförråd på all produktiv skogsmark. Historisk utveckling enligt Riksskogstaxeringen fram till 2 och framskriven utveckling i nationella scenarier Källa: Skogsstyrelsen, Skogliga konsekvensanalyser och virkesbalanser 28
9 Elsystemet Elproduktion i ett Europaperspektiv har ofta kolkondens som marginalel Förändrad elanvändning leder då till kraftigt förändrade koldioxidutsläpp Stort överskott av spillvärme (i Sverige är överskottet drygt 2 gånger större än leveranserna av fjärrvärme) Omfattande planerad utbyggnad av fossil kondenskraft i EU ( 15 MW)
10 Sveriges totala energianvändning Källa: Energimyndigheten. Energiläget 21. 1
11 Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service m.m Källa: Energimyndigheten. Energiläget
12 Sveriges elanvändning per sektor Källa: Energimyndigheten. Energiläget
13 Elanvändning inom sektorn bostäder och service m.m , normalårskorrigerad Källa: Energimyndigheten. Energiläget
14 Användning av fjärrvärme Källa: Energimyndigheten. Energiläget
15 Tillförd energi i fjärrvärme Källa: Energimyndigheten. Energiläget
16 Löpande energipriser i Sverige inklusive skatt, Källa: Energimyndigheten. Energiläget
17 Koldioxidbalanser vid produktion av byggnader 1. Fossila koldioxidutsläpp från primärenergianvändning vid produktion och transport av byggmaterial/komponenter, etc samt för att uppföra byggnader 2. Koldioxidbalanser för cementreaktioner (kalcinering och karbonatisering) 3. Substitution av fossilt bränsle med restprodukter från skogsavverkning, träbearbetning och rivning 4. Kollagring i träprodukter 5. Förändrad kollagring i skogen
18 Exempel: Koldioxidbalanser vid produktion av ett fyravåningshus med 16 lägenheter Uppförd byggnad med träregelstomme Referensbyggnad med betongstomme
19 Materialflöden exempel: från naturresurs till byggnad Malm Skog Utvinning Bearbetning Byggande Energitillförsel Restprodukter Byggnad Material flöden Bränsle-/energiflöden
20 Macadam Concrete Mortar Blocks Iron/steel Copper Zinc Lumber Particleboard Plywood Insulation Glass Plasterboard Paper Plastic Paint Putty (fillers) Appliances Porcelain Ceramic tiles Material mass (kg). Många olika byggnadsmaterial att beakta 1,, 1,, 1, Wood frame Concrete frame 1, 1, Källa: Karin Adelberth, LTH 22 Excel fil; Gustavsson et al. 26
21 Energy use (kwh/m2) Primärenergianvändning i produktionsfas Fuel cycle Conversion Distribution Final use Wood Concrete Wood Concrete Wood Concrete Electricity Fossil Biomass Källa: Gustavsson et al. 26
22 Primärenergianvändning för byggandet av huset Indata från norska, holländska respektive svenska studier kwh/m Biomass Electricity NG end-use Oil end-use Coal end-use Wood Concrete Wood Concrete Wood Concrete Fossdal Fossdal Worrell Worrell Björklund Fossdal specificerar inte typ av fossilbränsle. Vi har disaggregerat fossilbränsle med medelvärde för Worrell och Björklund. Data för plywood saknas i studier. Vi har lagt in sådan data baserat på FAO. Källa: Gustavsson et al. 26, Gustavsson and Sathre 26
23 Restprodukter i trä Slutavverkning Träbearbetarbetning Byggande Rivning
24 Heat value (GJ). Trärester vid produktion av byggnaden med träeller betongstomme Demolition Construction Processing Forest Residues for external use Internal use (energy) Internal use (materials) Residues for external use Internal use (energy) Internal use (materials) Wood-frame Concrete-frame Källa: Gustavsson et al. 26
25 Example: Solid biomass (logging residues) replace fossil fuels in non-mobile plants A system analysis from forest area to local (8km), national (6km) and international (11km) end-users Functional unit is 1 MWh of delivered wood chips at the local, national and international end-users Data for forest residues based on experience in central Sweden
26 CO2-balance (tonne C/ha) CO 2 -balans för skogsbränslesystem olika fossila bränslen ersätts i stationära anläggningar Local National International Primary energy -2 Natural gas Oil Coal Källa: Gustavsson, Eriksson och Sathre (211) Costs and CO 2 benefits of recovering, refining and transporting logging residues for fossil fuel replacement. Applied Energy.
27 Net CO2 emission (kg CO2/m2) Kolbalans vid produktion av byggnader med betong- och trästomme vid tidpunkten för uppförandet av byggnaderna 5 4 Wood frame Concrete frame Fossil fuel for material production Cement reactions Biomass for fossil fuel replacement Forest stock change Building stock change Total Kol är referensbränsle Källa: Gustavsson et al. 26
28 Net CO2 emission (kg CO2/m2) Kolbalans vid produktion av byggnader med betongoch trästomme över en 1 års livscykel 3 2 Wood frame Concrete frame Fossil fuel for material production Cement reactions Biomass for fossil fuel replacement Forest stock change Building stock change Total Kol är referensbränsle Källa: Gustavsson et al. 26
29 Slutsatser Primärenergianvändning och koldioxidbalans Lägre primärenergianvändning och koldioxidemissioner för att producera träbyggnaden än betongbyggnaden Utnyttja trärestprodukter för att ersätta fossila bränslen Små nettoförändringar av kollager över livscykeln
30 Koldioxidbalanser vid byggnation är ett komplext område att analysera - Hur stora är osäkerheterna? Referensbyggnad kan vara svår att välja och definiera Produktionssystemen för byggmaterial varierar i tid och rum Energitillförselsystemen kan variera Transportavstånd varierar Få uppskattningar baserat på få byggnader Behovet av byggnadsmaterial varierar med byggnadsutformning och valda konstruktionslösningar
31 Net CO2 emission difference (kg CO2/m2) Minskade nettoutsläpp av CO 2 om huset byggs med trästommar i stället för betongstommar Kol eller fossil gas är referensbränsle Carbon stock in building materials Cement process reaction emission Fossil fuel replacement by biofuels Fossil fuels used for material production Coal Fossil gas Källa: Gustavsson et al. 26
32 Variation i koldioxidutsläpp för olika parametrar Parameter Base Variation. Base case 1. Cement clinker dry process wet process 2. Cement content Portland cement blended cement 3. Concrete aggregate crushed stone natural gravel 4. Concrete carbonation 8% 2% 5. Concrete carbonation 8% 32% 6. Steel material recycled ore-based steel 7. Wood drying batch kiln continuous kiln 8. Material transport short longer distance 9a. Best case for concrete-frame building 9b. Worst case for concrete-frame building a 9b Skillnad mellan betong- och trähus (kg CO 2 /m 2 ) Kol är referensbränsle Källa: Gustavsson and Sathre 26
33 Maximerad karbonatisering Krossa betongen vid rivning Lägg betong på upplag, säg 3 år Karbonatiseringen blir 68% för betonghuset Minskar utsläppen av CO 2 för betonghuset med 5% Källa: Dodoo et al. 29
34 Thermal characteristics of buildings analyzed Building U-value (W/m 2 K) Air leakage Ground floor External walls Windows Doors Roof at 5 Pa (l /s m 2 ) Mechanical ventilation Wood frame Exhaust air Concrete frame Exhaust air
35 Building heat demand (kw) Annual profiles of final space heating demand for the buildings in various locations 6 Wood f rame (Kiruna) Wood f rame [Östersund] Wood f rame {Växjö} Concrete f rame (Kiruna) Concrete f rame [Östersund] Concrete f rame {Växjö} Day Källa: Dodoo et al. 211
36 Final energy use (kwh/m 2 ) Annual final energy use for space heating for the buildings at various locations 14 Concrete frame Wood frame Kiruna Östersund Växjö Källa: Dodoo et al. 211
37 Primary energy use (kwh/m 2 ) Annual primary energy use for space heating at various locations with different heating systems 4 Concrete frame Wood frame Kiruna Östersund Växjö Kiruna Östersund Växjö Kiruna Östersund Växjö Resistance heating Heat pump District heating Energy supply based on BST technology
38 Complete life cycle primary energy use for 5 years (Buildings located at Växjö and heated with district heating) Description Primary energy use (kwh/m 2 ) Concrete frame Wood frame Net difference Production energy use: Material production On-site construction Total Operation energy use: Space heating Ventilation electricity Tap water heating Household electricity Total End-of-life energy use: Demolition Total energy use over life cycle Production biomass residues End-of-life recycling and recovery: Concrete recycling Steel recycling Wood recovery for bioenergy Total Total energy balance over life cycle
39 Conclusions Concrete building has slightly lower operation primary energy use than wood alternative, due to thermal mass Still, wood building has lower net life cycle primary energy balance than concrete alternative Less energy needed for material production More energy available from biomass residues Wood building with CHP-based district heating gives low life cycle primary energy use Källa: Dodoo et al. 211
40 Oil use avoided, GJ Minskad oljeanvändning och minskade CO 2 -utsläpp med 1 GJ skogsbiomassa - Laddhybridbilar med bioel Plug-in hybrids with =47% bioelectricity replace hybrid cars =4% Methanol through BLG replaces diesel Biomass boiler replaces large oil boiler Ethanol Methanol/DME Synthetic diesel Electricity only Plug-in hybrids.5. Biomass CHP replaces electric heating Electricity through BLG replaces fossil electricity Wood replaces concrete in constructions Källa: Joelsson and Gustavsson 21 CO 2 avoided, kg
41 Referenser och lästips Dodoo, A., Gustavsson, L. and Sathre, R. 29 Carbon implications of end-of-life management of building materials. Resources, Conservation and Recycling 53(5): Dodoo, A., Gustavsson, L. and Sathre, R Effect of thermal mass on primary energy balances of a wood and a concrete building. Journal article manuscript. Eriksson, E., Gillespie, A., Gustavsson, L., Langvall, O., Olsson, M., Sathre, R. and Stendahl, J. 27. Integrated carbon analysis of forest management practices and wood substitution. Canadian Journal of Forest Research, 37(3): Gustavsson L., Eriksson L. and Sathre R. (211) Costs and CO2 benefits of recovering, refining and transporting logging residues for fossil fuel replacement. Applied Energy 88(1) Gustavsson, L. and Joelsson, A. 21. Life cycle primary energy analysis of residential buildings. Energy and Buildings 42: Gustavsson, L. Joelsson, A. and Sathre, R. 21. Life cycle primary energy use and carbon emission of an eight-storey wood-framed apartment building. Energy and Buildings 42: Gustavsson, L., Pingoud, K. and Sathre, R. 26. Carbon dioxide balance of wood substitution: comparing concrete- and wood-framed buildings. Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change, 11(3): Gustavsson, L. and Sathre, R. 26. Variability in energy and carbon dioxide balances of wood and concrete building materials. Building and Environment, 41(7): Gustavsson L. and Sathre R Energy and CO 2 analysis of wood substitution in construction. Climatic Change 15(1-2): Joelsson, J. M. and L. Gustavsson 21. Reduction of CO 2 emission and oil dependency with biomass-based polygeneration. Biomass and Bioenergy 34(7): Sathre, R. and Gustavsson, L. (29) Using wood products to mitigate climate change: External costs and structural change. Applied Energy 86: Sathre, R. and Gustavsson, L. 29. Process-based analysis of added value in forest product industries. Forest Policy and Economics 11(1):
42 Specific energy requirements of the Swedish building Code (BBR 29) and the passivhus standard Description BBR 29 electric heated BBR 29 non-electric heated Passivhus Climate zone I II III I II III North South Specific final energy limit * (kwh/m 2 ) North zone * Comprises purchased energy for space and water heating, and electricity for fans and pumps but excludes electricity for household use South zone
43 Analysed building Located in Växjö, Sweden Constructed in the mid 199s Climate zone III / South 4 stories 16 apartments 119 m 2 usable floor area Wood framed Reference We compared versions of this building designed to the BBR 29 or to the Passivhus standard
44 Energy characteristics of analyzed buildings Description Reference BBR 29 electric heated BBR 29 district heated Passivhus Ground floor U-value External walls U-value Windows U-value Doors U-value Roof U-value Airtightness at 5Pa Mechanical Ventilation Exhaust air Heat recovery Exhaust air Heat recovery Hot water taps Conventional Energy efficeint Conventional Energy efficeint Specific final energy (kwh/m 2 yr) U-values in W/m 2 K Airtightness in l/ s m 2
45 Primary energy use (kwh/m 2 ) Primary energy balance: production phase 8 Biomass residues On-site construction Material production Reference BBR 29 Passivhus Electric heated building Reference BBR 29 Passivhus District heated building
46 iiprimary energy use (kwh/m 2 year) Primary energy balance excluding tap water heating, household & facility electricity per year (building lifespan is 5 years) 25 Demolition Ventilation electricity Production Production residues Space heating Demolition residues/end-of-life benefit Reference BBR 29 Passivhus Reference BBR 29 Electric heated building District heated building Passivhus
47 Final energy use (kwh/m 2 year) Final and primary energy use for building operation Household & facility electricity Ventilation electricity Final energy use Reference BBR 29 Passivhus Water heating 5 Space heating Reference BBR 29 Passivhus Reference BBR 29 1 Passivhus Reference BBR 29 Passivhus Reference BBR 29 Passivhus Reference BBR 29 Passivhus iiprimary energy use (kwh/m 2 year) Primary energy use (kwh/m 2 year) Household & facility electricity Water heating Ventilation electricity Space heating Primary energy use Reference BBR 29 P Reference BBR 29 Passivhus Electric heated building District heated building Electric heated building District heated building
48 Primary energy use (kwh/m 2 ) Primary energy balance: end-of-life Wood recovery for energy Steel recycling Concrete recycling Demolition Reference BBR 29 Passivhus Reference BBR 29 Passivhus Electric heated building District heated building
49 iiprimary energy use (kwh/m 2 year) Primary energy balance per year (building lifespan is 5 years) 6 Demolition Household & facility electricity Ventilation electricity Production Production residues Water heating Space heating Demolition residues/end-of-life benefit Reference BBR 29 Passivhus Reference BBR 29 Electric heated building District heated building Passivhus
50 Primary energy use (kwh/m 2 ) Retrofitting the 1995 house to pass house standard Primary energy use over time for materials, space heating and ventilation electricity Existing, RH Retrofit, RH Existing, HP Existing, DH Retrofit, HP Retrofit, DH Year RH =Resistance heating HP = Heat pump DH = District heating, 5% CHP Biomass-based system (steam turbine technology)
51 Byggnadernas energiegenskaper Beskrivning Konventionell Passiv U-värden (W/m 2 K) : Tak.13.8 Ytterväggar.2.1 Fönster Ytterdörrar Markplan Lufttäthet: l /(m 2 s) vid 5 Pa.8.3 Ventilerad volym: (m 3 ) Tillförd luftflödeshastighet: (m 3 /h) Luftbyteshastighet: l /(m 2 s).35.35
52 Final energy use (kwh/m 2 ) Primary energy use (kwh/m 2 ) Primary energy use (kwh/m 2 ) Slutlig och primär energianvändning med respektive utan FTX (VHR) - Värmepump 5 Electricity for household Electricity & facility for Tap water household heating & facility Electricity for ventilation Electricity for Space ventilation heating 5 Slutlig 5 Tap water heating Electricity for household & facility Space heating Primär Tap water heating Conventional Conventional VHR Conventional Passive Passive Conventional VHR VHR Passive Passive VHR Conventional Conventional VHR Passive Passive VHR Tillförselsystem: BST
53 Final energy use (kwh/m 2 ) Primary energy use (kwh/m 2 ) Primary energy use (kwh/m 2 ) Slutlig och primär energianvändning med respektive utan FTX (VHR) - Fjärrvärme, 5% CHP 5 Electricity for household Electricity & facility for Tap water household heating & facility Electricity for ventilation Electricity for Space ventilation heating 5 5 Slutlig Tap Electricity water for household heating & facility Space Electricity for heating ventilation Primär Tap water heating Space heating Conventional Conventional VHR Conventional Passive Passive Conventional VHR VHR Conventional Passive Conventional VHR Passive VHR Passive VHR Tillförselsystem: BST
54 Final energy use (kwh/m 2 ) Primary energy use (kwh/m 2 ) Primary energy use (kwh/m 2 ) Slutlig och primär energianvändning med respektive utan FTX (VHR) - Fjärrvärme, 9% CHP 5 Electricity for household Electricity & facility for Tap household water heating & facility Electricity for ventilation Electricity for Space ventilation heating 5 5 Slutlig Tap water heating Space heating Electricity for household & facility Primär Tap water heating Conventional Conventional VHR Conventional Passive Passive Conventional VHR VHR Conventional Passive Conventional VHR Passive Passive VHR Passive VHR Tillförselsystem: BST
55 Förändrad primärenergianvändning (kwh/m 2 ) Change in primary energy use (kwh/m 2 ) Förändrad primärenergianvändning - FTX 2 2 Ventilation electricity, Ventilation El för BST ventilation electricity, BSTSpace Rumsuppvärmning heating, Space BST heating, BST Conventional, Passive, Conventional, Passive, Conventional, Passive, Conventional, VHR -1 VHR VHR VHR VHR VHR VHR VHR -1 Conventional, Passive, Conventional, Passive, Conventional, Passive, Conventional, Passive, Conventional Passive Conventional Passive Conventional, Passive Conventional, Passive Resistance heating VHR Heat VHRpump VHR District VHR heating, VHR VHR District heating, VHR VHR 5% CHP 9% CHP Resistance heating Heat pump District heating, District heating, Direktverkande el Värmepump Fjärrvärme, Fjärrvärme, 5% CHP 9% CHP 5% CHP Tillförselsystem: Biomassaeldad ångturbin(bst) Passive, 9% CHP
56 Nettobesparing av primärenergi (kwh/m 2 ) Nettobesparing av primärenergi FTX Konventionell Passiv Konventionell Passiv Konventionell Passiv Konventionell Passiv Direktverkande el Värmepump Fjärrvärme, 5% CHP Fjärrvärme, 9% CHP Tillförselsystem: Biomassa ångturbin (BST)
57 Nettobesparing av primärenergi (kwh/m 2 ) Årlig minskat primärenergibehov El för värmeåtervinning uppgår till 4 kwh/m 2 (huvudstapel) El för värmeåtervinning uppgår till 7 kwh/m 2 (felmarginal) 8 BST BIGCC Konventionell Passiv Konventionell Passiv Konventionell Passiv Konventionell Passiv Direktverkande el Värmepump Fjärrvärme, 5% CHP Fjärrvärme, 9% CHP
58 Nettobesparing av primärenergi (kwh/m 2 ) Årligt minskat primärenergibehov när mer optimalt designade kraftvärmsystem används 2 VHR is 4 kwh/m2 VHR is 7 kwh/m Konventionell Passiv Konventionell Passiv Konventionell Passiv Konventionell Passiv 8% CHP-BST 83% CHP-BST 76% CHP-BIGCC 78% CHP-BIGCC
59 Slutsatser FTX resulterar i signifikanta besparingar av slutlig energi Primärenergibesparingarna vid FTX beror av mängd el som används för FTX, byggnadens lufttäthet, och typ av värmesystem Stora primärenergibesparingar uppnås då FTX installeras i byggnader som värms med direktverkande el Låga eller inga primärenergibesparingar uppnås då FTX installeras i byggnader som värms med fjärrvärme med kraftvärmeproduktion
60 Primärenergi- och koldioxidbalans över livscykeln för ett flerbostadshus - Limnologen, Växjö Åttavånings flerbostadshus med trästomme Byggt i Växjö m 2 uppvärmd golvyta 33 lägenheter
61 Limnologen vann Stora Samhällsbyggarpriset 21 Projektet har inriktats på utveckling och lärande kring träbyggnadsteknik. Juryns motivering: "Arkitekturen visar och uttrycker temat träbyggande genom att exponera trä i fasaderna och de generösa balkongerna vilka bidrar till ett intryck av lätthet. Teknikstudierna visar att man klarar högt ställda krav på ljudisolering och frihet från vibrationer. Produktionen har genomförts under torra förhållanden tack vare en innovativ metod för väderskydd som följer bygget allteftersom det reses. Projektet är ett utmärkt exempel på modernt träbyggande och tillvaratar väl tidigare erfarenheter och bidrar med vidare utveckling.
62 Vår analys omfattar Produktionsfasen Utvinning, förädling och transport av material Utvinning av energi från restprodukter av biomassa Uppförande av byggnaden Brukarfasen Uppvärmning och ventilation Hushållsel och driftel Hushållens varmvatten Rivningsfasen Rivning Utvinning av energi från trämaterial Vi tar hänsyn till hela energi- och materialkedjor; från naturresurs till levererad service Källa: Gustavsson et al. 21
63 Produktionsfasen (energi) Använd primärenergi under produktionen (973 kwh/m 2 ) Tillgänglig energi från rester av biomassa (netto) (1182 kwh/m 2 ) Energianvändning på byggarbetsplatsen Materialproduktion (biobränsleförbrukning) Materialproduktion (elanvändning) Materialproduktion (förbrukning av fossilt bränsle) Rester från skogsavverkning Rester från förädling av skogsråvara Rester från byggarbetsplatsen
64 kg CO2/m2 Produktionsfasen (koldioxid) Utsläpp vid produktion av byggnaden -1-2 Utsläpp som undviks genom användning av biobränsle Coal Reference Fossil Gas Reference Utsläpp från cementreaktioner är inkluderade. Förändringar i byggnadens och skogens kollager är inte inkluderade.
65 Primary energy (kwh/m2). Primärenergibalans (kwh/m 2 ) över byggnadens livscykel med en brukartid om 5 år (exklusive varmvatten, fastighetsel och hushållsel) Biomass recovery from demolition Demolition Space heating and ventilation Biomass recovery from production Building production -1-2 Resistance heating Heat pump District heating Biobaserad energitillförsel (ångturbinteknik) Källa: Gustavsson et al. 21
66 Primary energy (kwh/m2) Primärenergibalans (kwh/m 2 ) över byggnadens livscykel med en brukartid om 5 år Biomass recovery from demolition Demolition Household/facility electricity Tap water heating Space heating and ventilation Biomass recovery from production Building production -2 Resistance heating Heat pump District heating Biobaserad energitillförsel (ångturbinteknik) Källa: Gustavsson et al. 21
67 CO2 emissions (kg CO2/m2). CO 2 -balans (kg CO 2 /m 2 ) över byggnadens livscykel med en brukartid om 5 år Biomass recovery from demolition Demolition Household/facility electricity Tap w ater heating Space heating and ventilation Biomass recovery from production Building production -6-8 Resistance heating Heat pump District heating Biobaserad energitillförsel (ångturbinteknik)
68 CO2 emissions (kg CO2/m2) CO 2 -emissioner (kg CO 2 /m 2 ) när byggnaden brukas under 5 år Household/facility electricity Tap water heating Ventilation Space heating CST BST CST BST CST BST Elvärme Värmepump Fjärrvärme CST = Kolbaserad energitillförsel (ångturbinteknik) BST = Biobaserad energitillförsel (ångturbinteknik)
69 Referenser Gustavsson, L. Joelsson, A. and Sathre, R. 21. Life cycle primary energy use and carbon emission of an eight-storey wood-framed apartment building. Energy and Buildings 42: Dodoo A., Gustavsson L. and Sathre R. (21) Life cycle primary energy implication of retrofitting a wood-framed apartment building to passive house standard. Resources, Conservation and Recycling, Vol. 54, No. 12, pp Dodoo A., Gustavsson L. and Sathre R. (211) Building energy-efficiency standards in a life cycle primary energy perspective. Energy and Buildings, Vol. 43, No. 7, pp Dodoo A., Gustavsson L. and Sathre R. (211) Primary energy implications of ventilation heat recovery in residential buildings. Energy and Buildings, Vol. 43, No. 7, pp
70 Frågor?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
Läs merFinns det klimatfördelar med att bygga i trä?
Finns det klimatfördelar med att bygga i trä? Leif Gustavsson (leif.gustavsson@miun.se) Institutionen för teknik och hållbar utveckling, Mittuniversitetet Industriellt träbyggande och trämanufaktur en
Läs merBygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv. Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009
Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009 Disposition Biomassa (från skog) för att reducera utsläpp av fossil koldioxid och användandet av olja
Läs merKlimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö
Klimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö Krushna Mahapatra (Leif Gustavsson) Linnaeus University, Växjö krushna.mahapatra@lnu.se Klimatresan 8-9 september, Oskarshamn Världens primärenergianvändning
Läs merMer klimatvennlig bygging
Mer klimatvennlig bygging Leif Gustavsson (leif.gustavsson@miun.se) Institutionen för teknik och hållbar utveckling, Mittuniversitetet Tre Miljø Innovasjon; TREFF Tre For Framtiden 21-22 oktober 28 Radisson
Läs merEn hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning
En hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Seminarium 2 November 2011 Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21%
Läs merAnna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur
Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara
Läs merEnerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)
Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning
Läs merLågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB
EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,
Läs merForskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter
Forskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Goda Hus Årsmöte 11 april 2012 Målsättning/syfte att bättre förstå hur vi kan minska användningen
Läs merKlimatfrågan som drivkraft för kommunala träbyggnadsstrategier. Per-Erik Eriksson SP Träbyggnadsakademin Trästad 2012
Klimatfrågan som drivkraft för kommunala träbyggnadsstrategier Per-Erik Eriksson SP Träbyggnadsakademin Trästad 2012 Innehåll Varför trä ger minskad klimatbelastning LCA-jämförelser av energianvändning
Läs merBiobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre
Biobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre Markanvändning, bioenergi, resurseffektivitet och klimatpåverkan Leif Gustavsson
Läs merEnergirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket. Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö
Energirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö Global primärenergianvändning 1980-2009 och trender i utveckling till 2035 enligt
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merRapport 2019:1. Strategies for energy and resource efficient building systems
Rapport 2019:1 Strategies for energy and resource efficient building systems Strategies for energy and resource efficient building systems Strategier för energi- och resurseffektiva byggsystem Ambrose
Läs merLönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson
Lönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson Linnéseminarie 4 september 2013 Linnéuniversitetet, Växjö People Research leader Leif Gustavsson Researchers Ambrose Dodoo Krushna Mahapatra
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merEnergibehov och inomhusklimat i lågenergihuset Lindås
Energibehov och inomhusklimat i lågenergihuset Lindås Inledning Bebyggelsen står för ca 35 % av Sveriges årliga totala energianvändning Inledning Bebyggelsen står för ca 35 % av Sveriges årliga totala
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merNenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg
Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen
Läs merprocessindustrin Thore Berntsson
Bioraffinaderier i processindustrin av Thore Berntsson Relationer mellan CO2 utsläpp från bränslen per energienhet Kol 1,25 Olja 1 Naturgas 0,75 Biobränsle 0?? CHALMERS Bioraffinaderikoncept i Processindustrin
Läs merHållbart byggande och energisystemanalys, 7,5 hp
Kurs PM Hållbart byggande och energisystemanalys, 7,5 hp Sustainable Building and Energy Systems Analysis, 7,5 hp Termin: T 2017 Kurskod: 4BY107 Introduktion I den här kursen lär sig studenterna att anta
Läs merASES. Active Solar Energy Storage. Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels
ASES Active Solar Energy Storage Thule Brahed ERRIN EUSEW Brussels 2017-06-21 1 Sweden and cold climate 2 Warm summers 3 Heat and electricity free if produced on the property area. Energy input 150 kwh/m
Läs merIndikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merVilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?
Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs merKan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem?
Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem? Jan-Olof Dalenbäck Excellence profile Buildings Energy use and efficiency SO Energi 5 nov 2010 1 Jan-Olof Dalenbäck Fler frågor..? Hur
Läs merKungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas
Läs merKlimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merBioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi
Bioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi Leif Gustavsson leif.gustavsson@lnu.se Bioenergidagen 2016 25 November, 13.00 13.25 Linnéuniversitetet, Hus H,
Läs merWhy Steam Engine again??
Småskalig ångteknik för värmeåtervinning inom Stålindustrin med modern ångmotor 1 Why Steam Engine again?? Rankine power cycles is more fuel flexible than any other power cycles but in the small scale
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merCelsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.
Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program
Läs merVärmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Värmepumpar i ett nytt teknologiskt perspektiv Vision 2020 2050 Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tydliga tecken! Hot eller Möjlighet??????? Temperaturen ökar! Havsytan stiger! Krympande
Läs merFrån Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!
Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås
Läs merScenarier för Pathways
Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna
Läs merNytt byggande för en Ny tid
D Nytt byggande för en Ny tid D Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council D Sveriges Träbyggnadskansli Bildat 2005 av Skogsindustrierna TMF (Trä-och Möbelföretagen) GS Facket Vad är modernt träbyggande?
Läs merTransforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions
Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merEnergibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet
Energisession 2008 Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet Anders Ådahl Forsknings- och utvecklingsansvarig Göteborg Energi AB Marknadsundersökningen Hur viktigt är det för dig att GE är ett
Läs merModerna trähus det nya sättet att bygga
Moderna trähus det nya sättet att bygga Kommunal Teknik 2009 Hållbar stadsutveckling och livsmiljö 30 september 2009 Anders Jonsson Anders.H.Jonsson@lansstyrelsen.se 070 315 4124 Sveriges Träbyggnadskansli
Läs merEnvironmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs mersystems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar
Forest energy systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar Mosjön 14 April Bulgaria Romaia Share of renewable energy
Läs merSHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?
Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp
Läs merVisst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Läs merBegränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning
Filip Johnsson, 2019-05-15 Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning Byta bränsle/teknik Fånga in och lagra koldioxid Europe (EU-27+NO+CH): Generation up to 2050 Green Policy
Läs merOljeanvändningen har minskat med en tredjedel
EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten
Läs merStor potential för effektivisering. förnybar energi
Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21 22 maj 2016 Medlefors folkhögskola i Skellefteå Stor potential för effektivisering och förnybar energi Thomas B. Johansson Professor em., International Institute
Läs merKoldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden
Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson 2019-01-29 Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Primärenergianvändning [Mtoe] 100
Läs merDet våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,
Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens, 2019 03 13 Globalt Primärenergianvändning [Mtoe] Globalt Globalt Globalt Globalt Globalt
Läs merKonsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH
Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merSystemperspektiv på energieffektivisering i industrin Louise Trygg Tekn. Dr.
Systemperspektiv på energieffektivisering i industrin Tekn. Dr. Energisystem Linköpings universitet Tillförd energi för elproduktion i Sverige Foto: Owen Humphreys/AP Bennewitz nära Wurzen Källa: MDR
Läs merVarför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB
Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Hyresbostäder i Växjö AB Äger och förvaltar» bostäder till en yta av 261 870 m 2 fördelade
Läs merGlobala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Läs merSolallén - Sveriges första mörkgröna bostäder. Åse Togerö Utvecklingschef Hållbar affärsutveckling, Skanska
Solallén - Sveriges första mörkgröna bostäder Åse Togerö Utvecklingschef Hållbar affärsutveckling, Skanska Mörkgröna småhus 21 radhus på 79-91 m 2 7 byggnadskroppar med ca 66 m 2 solceller per byggnad
Läs merTomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.
Tomas Stålnacke Huvudprojektledare Project Manager Stadsomvandlingen City in transformation Kirunabostäder AB tomas.stalnacke@kirunabostader.se 9 1 Upphandling Procurement Alla projekt kommer att upphandlas
Läs merSkogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist
Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist 1 Koldioxidutsläppen - utvecklingen CO 2 -emissioner från användning
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merOlika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Läs merBARBARA RUBINO rubino@chalmers.se. 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus. 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet?
Planera för solvärme! Hur kan Framtidens Solstad se ut? BARBARA RUBINO rubino@chalmers.se 4 aspekter: 1. Aktuell debatt om passivhus 2. En gammal idé. Utopi eller verklighet? 3. Delar ur en verktygslåda.
Läs merElen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet
Pathways to Sustainable European Energy Systems Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet Filip Johnsson, Chalmers Thomas Unger, Profu NEPP 4/2, 216 Europa (EU-27+NO+CH):
Läs merSupplier of complete biofuel installations
Supplier of complete biofuel installations PETRO ETT Company is a part of PETRO group Petrokraft AB in Gothenburg Supplier of oil burners within output range of 2-45MW PPES(Petro Powder Energy System),
Läs merLars Kylefors. www.vosteknik.se
Lars Kylefors www.vosteknik.se Moskogens avfallsanläggning WASTE waste water organic solid waste inflammable harmful Ex. Kalmar 1 year ago Waste treatment plant Moskogen overview of special areas for future
Läs merIgår, idag och imorgon för Europas energisystem
Igår, idag och imorgon för Europas energisystem Sven Werner Högskolan i Halmstad Energiledargruppen 12 nov 29 1 Outline Igår : Vilken är vår energihistoria? Idag : Hur ser situationen ut nu i EU27? Användning
Läs merByggnadstypologier Sverige
Byggnadstypologier Sverige Inneha llsfo rteckning Byggnadstypologier... 3 Bakgrund... 3 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan 1960 (area 125 m 2 )... 4 Exempel klimatzon 3 Enfamiljshus byggt innan
Läs merhur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål
Läs mervilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Läs merRIEEB-projektet skall öka kunskap och medvetenhet i energieffektivitet i byggnader bland deltagande regioner.
Inom RIEEB har energikonsulter analyserat hur nationella regler (BBR mm) påverkar energieffektivitet inom ett 30-tal byggnader (bostäder, kontor, skolor mm). Hänsyn har tagits till de särskilda förhållanden
Läs merKraftig ökning av antalet luftvärmepumpar
EN 16 SM 0601 Energistatistik för småhus 2005 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2005 I korta drag Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar Antalet luftvärmepumpar har ökat kraftigt
Läs merLuftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning
Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat - Förordning 2016/2281 Branschmöte 15 februari 2018 Carlos Lopes, Lina Kinning Luftvärmare, kylprodukter och högtemperatur processkylaggregat
Läs merRÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB
RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB AGENDA INTRODUKTION VEDFÖRSÖRJNING NULÄGE & UTSIKT KONKLUSION RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING PÖYRY GRUPPEN MANAGEMENT
Läs merIngen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment,
Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se
Läs merIntegrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium, 120910
Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium, 120910 Thore Berntsson Roman Hackl Avdelningen för värmeteknik och
Läs merEnergifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB
Energifrågans betydelse för produktionsplanering på SSAB Martin Waldemarsson Doktorand, Produktionsekonomi Linköpings Universitet Linköping Tomas Hirsch Chef för strategisk energiförsörjning SSAB EMEA
Läs merHur kan klimatpåverkan beräknas och kravställas
LFM30 - Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030: Hur kan klimatpåverkan beräknas och kravställas 10 april 2019 Martin Erlandsson Alla dessa begrepp Fossilfri Förnybara
Läs merMejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
Läs merMinskad klimatbelastning för cement genom elektrifiering av tillverkningsprocessen
Minskad klimatbelastning för cement genom elektrifiering av tillverkningsprocessen Bodil Wilhelmsson PhD Projektledare bodil.wilhelmsson@cementa.se www.cementa.se Population growth Goal: Sustainable living
Läs merEnd consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production
End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merFramtidens drivmedel
Framtidens drivmedel Ett försök att bena upp utmaningar och möjligheter med olika alternativa bränslen. Vilka är alternativen? Vad kan sjöfartsektorn göra? Maria Grahn Fysisk Resursteori, Institutionen
Läs merSkogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten
Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella
Läs merSmart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:
Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH Påstående: Ingen använder energi för sin egen skull det är alltid något annat man vill uppnå! 1
Läs merSP biogasar häng med!
Gårdsscenario med vall till både biogas och foder till mjölkkor Carina Gunnarsson, JTI HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK,
Läs merMiljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik
Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September
Läs merFramtida energisystem i Jönköpings län
Framtida energisystem i Jönköpings län Är koldioxidåtervinning något att satsa på i framtiden? 2030 2045 7e September 2016 Maria Taljegård Energi och Miljö, Chalmers maria.taljegard@chalmer.se Globala
Läs merFinns det hållbara drivmedel?
Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola
Läs merOmställning av busstrafiken till eldrift
Omställning av busstrafiken till eldrift Vilka blir konsekveserna? Maria Xylia, Tekn. Lic. KTH Royal Institute of Technology Energy and Climate Studies (ECS) Integrated Transport Research Lab (ITRL) Biodrivmedel
Läs merNytt Byggande för en Ny Tid. Trämarknaden 2011 Karlstad 111124 /Niclas Svensson Sveriges Träbyggnadskansli
Nytt Byggande för en Ny Tid Trämarknaden 2011 Karlstad 111124 /Niclas Svensson Sveriges Träbyggnadskansli Kan politiken göra en skillnad?? La Scala, Milano Lika som bär? Sveriges Träbyggnadskansli Bildat
Läs merRethinking basic materials the GIST research programme and more. LCS-Rnet 8th Meeting, Wuppertal 6-7 September LARS J. NILSSON
Rethinking basic materials the GIST research programme and more LCS-Rnet 8th Meeting, Wuppertal 6-7 September LARS J. NILSSON SPM.4 Mitigation pathways and measures in the context of sustainable development
Läs merUtveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater
Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merRiskhantering. med exempel från Siemens
Riskhantering med exempel från Siemens Gunnel Sundberg Riskhantering Riskidentifiering Riskvärdering Riskåtgärdsplanering Riskbemötande 1 Siemens Industrial Turbomachinery AB R&D, sales, design, manufacturing,
Läs merInsikter från livscykelanalyser
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Insikter från livscykelanalyser Konferensen Hållbar stad 6 maj Stockholm Tove Malmqvist, KTH Stockholm IVA-rapporten På gång Boverkets regeringsuppdrag att utreda forsknings-
Läs merPRODUKTBLAD. A Företagets namn Cylinda S 6364 KVE RF
PRODUKTBLAD Informationen i produktbladet är sammanställd i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 65/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/30/EU vad gäller
Läs merBiobränslebaserad kraftproduktion.
Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk
Läs mer