Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv. Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009
|
|
- Kristin Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009
2 Disposition Biomassa (från skog) för att reducera utsläpp av fossil koldioxid och användandet av olja Energibalanser vid produktion av byggnader Energihushållning i befintlig bebyggelse i ett helhetsperspektiv
3 Världens primärenergianvändning 2006 ( 490 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt fossilt 81% Bioenergi 10% Kärnkraft 6% Övrigt 3% Exa = Källa: International Energy Agency. Key World Energy Statistics 2008.
4 51,5 miljoner ton koldioxidutsläpp Sverige Förbränning i industrin 21 % Industriprocesser m.m. 9 % Bostäder, service m.m. 9 % Förbränning i el-, gas- och värmeverk m.m. 21 % Transporter 39 % Diffusa utsläpp 1 % Källa: Energimyndigheten. Energiläget i siffror 2008.
5 131 TWh slutlig användning av fossil olja Sverige Industri 16% Bostäder, service mm 11% Transporter 73% Bensin 36% Diesel 29% Flygbränsle 8% Källa: Energimyndigheten. Energiläget i siffror 2007.
6 Hur kan vi minska utsläppen av koldioxid och oljeberoendet? Energi- och materialeffektiva system från naturresurs till levererad samhällsservice Ökad användning av förnybara resurser Skogsbiomassa en viktig men begränsad förnybar resurs
7 Att tänka på Beakta energi- och materialkedjor från naturresurs till levererad tjänst Jämför äpplen och äpplen Elproduktion i ett Europa perspektiv är fossil kondensel på marginalen Överskott av spillvärme (främst pga. kondensbaserad elproduktion) Spillvärme kan värderas som skillnad i verkningsgrad mellan kondens- och kraftvärmeproduktion Kraftigt planerad utbyggnad av fossil elproduktion i Europa: MW
8 Minskad oljeanvändning, GJ Minskad oljeanvändning och minskade CO 2 -utsläpp med 1 GJ biomassa Metanol via BLG ersätter diesel Biomasspanna ersätter stor oljepanna Biodrivmedel ersätter diesel Etanol Metanol/DME Syntetisk diesel Endast el Trä ersätter betong i byggande Bioel ersätter kolel Minskade CO 2 -utsläpp, kg Bio-kraftvärme ersätter direkt elvärme Källa: Joelsson, J. M. and L. Gustavsson (2009). "Reduction of CO 2 emission and oil dependency with biomass-based polygeneration." Manuskript. El via BLG ersätter fossil el
9 Minskad oljeanvändning, GJ Minskad oljeanvändning och minskade CO 2 -utsläpp med 1 GJ biomassa Plug-in hybrider η=47% med bioel ersätter hybridbilar η=40% Metanol via BLG ersätter diesel Biomasspanna ersätter stor oljepanna Biodrivmedel ersätter diesel Etanol Metanol/DME Syntetisk diesel Endast el Plug-in hybrider Plug-in hybrider ersätter hybridbilar utan plug-in Trä ersätter betong i byggande 0.0 Bioel ersätter kolel Minskade CO 2 -utsläpp, kg Bio-kraftvärme ersätter direkt elvärme El via BLG ersätter fossil el Källa: Joelsson, J. M. and L. Gustavsson (2009). "Reduction of CO 2 emission and oil dependency with biomass-based polygeneration." Manuskript.
10 Förutsättningar för analyser på byggnadsnivå Hög energieffektivitet i våra tekniska system från naturresurs till samhällstjänst Biomassa för el- och värmeproduktion Expandera fjärrvärmesystemen Bygg fjärrvärmeanläggningar med högt utbyte av högvärdiga energiprodukter Ersätt elvärme och oljepannor Bygg trähus Bioförgasningsteknik ger hög energieffektivitet både vid drivmedels- och elproduktion Laddhybrider med bioel Svartlutsförgasning för produktion av flytande biobränslen
11 Energibalanser vid produktion, renovering och rivning samt för brukarfasen av ett fyravåningshus i Växjö Uppförd byggnad med trästomme Referensbyggnad med betongstomme 16 lägenheter och 1190 m 2 boyta Hypotetisk byggnad med identisk storlek och funktion
12 Vi har beaktat följande i analyserna Primärenergianvändning vid produktion av byggnad Primärenergianvändning för brukarfasen Primärenergianvändning vid renovering Primärenergianvändning vid rivning
13 Materialflöden: från naturresurs till byggnad Malm Skog Energitillförsel Utvinning Bearbetning Byggande Trärester ersätter fossila bränslen Byggnad Material flöden Bränsle-/energiflöden
14 Många olika byggnadsmaterial att beakta 10,000,000 1,000, ,000 10,000 1, Wood frame Concrete frame 1 Macadam Concrete Mortar Blocks Iron/steel Copper Zinc Lumber Particleboard Plywood Insulation Glass Plasterboard Paper Plastic Paint Putty (fillers) Appliances Porcelain Ceramic tiles Material mass (kg).
15 Primärenergianvändning vid produktion av byggnader med trä- och betongbyggnaden Energy use (GJ) Fuel cycle Conversion Distribution Final use 0 Wood Concrete Wood Concrete Wood Concrete Electricity Fossil Biomass Källa: Gustavsson et al. 2006
16 Källor för biomassa - restprodukter Slutavverkning Träbearbetarbetning Byggande Rivning
17 Återvinning och användning av restprodukter från skogsbiomassa Heat value (GJ) Demolition Construction Processing Forest Residues for external use Internal use (energy) Internal use (materials) Residues for external use Internal use (energy) Internal use (materials) Wood-frame Källa: Gustavsson et al Concrete-frame
18 Slutlig användning av energi i befintlig byggnad med trästomme (kwh/m 2 year) Byggnadsuppvärmning 70 Tappvarmvatten 40 Hushållsel och driftel (ej ventilation) 52 El för ventilation 4 Summa 166
19 Minskad slutlig energianvändning (kwh/m 2,år) med olika energihushållningsåtgärder Parameter Retrofitting measure Space heating Tap water heating Ventilation electricty Household/ facility electricity Total Reference Taps From conventional to efficient taps Roof U-value from 0.13 to Windows U-value from 1.9 to Doors U-value from 1.19 to Ground floor U-value of 0.23 maintained External walls U-value from 0.20 to Ventilation Heat recovery, η = 85% Energihushållningsåtgärder genomförs Sedan nyttjas byggnaden under 50 år. Vi har inte gjort ekonomiska analyser. Energibalans värmeåtervinning ventilation baserad på föreslagna krav vid teknikupphandling. U-värden i W/m 2 K
20 Primärenergianvändning i brukarfasen under 50 år Primary energy use (kwh/m 2 ) Space heating Tap water heating Ventilation Houeshold electricty 0 Existing Existing Retrofit Retrofit Existing Retrofit Resistance heating Heat pump District heating, 50% CHP Biomass-based steam turbine Household electricity includes facility electricity excluding for ventilation
21 Primärenergibalans för produktion av byggnaden och energihushållningsåtgärderna Description Primary energy used (kwh/m 2 ) Initial construction Retrofitting Production of building materials On-site construction work 50 9 Recovered biomass residues Total
22 Primärenergibalans för rivningsfas Description Primary energy used (kwh/m 2 ) Original building Retrofitted building Disassembly Concrete recycling -3-3 Steel recycling Wood recovery for fuel Total
23 Primärenergianvändning för produktion av byggnad och energihushållningsåtgärder samt för byggnadsuppvärmning med olika uppvärmningssystem Primary energy use (kwh/m 2 ) Existing, RH Retrofit, RH Existing, HP Retrofit, HP Existing, DH Retrofit, DH Year DH = District heating, 50% CHP; RH = Resistance heating; HP = Heat pump BST= Biomass-based steam turbine supply technology
24 Total primärenergianvändning över livscykeln med olika energitillförselsystem Existing, RH Primary energy use (kwh/m 2 ) Retrofit, RH Existing, HP Existing, DH Retrofit, HP Retrofit, DH Year DH = District heating, 50% CHP; RH = Resistance heating; HP = Heat pump BST= Biomass-based steam turbine supply technology
25 Primärenergianvändning för byggnadsuppvärmning över livscykeln Original building Retrofitted building Primary energy use (kwh/m 2 ) Resistance heating Heat pump District heating, 50% CHP District heating, 90% CHP Resistance heating Heat pump District heating, 50% CHP District heating, 90% CHP Biomass-based steam turbine Biomass-based integrated gasification combined-cycle
26 Primärenergianvändning för byggnadsuppvärmning och tappvarmvatten över livscykeln Primary energy use (kwh/m 2 ) Original building Retrofitted building 0 Resistance heating Heat pump District heating, 50% CHP District heating, 90% CHP Resistance heating Heat pump District heating, 50% CHP District heating, 90% CHP Biomass-based steam turbine Biomass-based integrated gasification combined-cycle
27 Årlig primärenergianvändning för byggnadsuppvärmning och tappvarmvatten Primary energy use (kwh/m 2 year ) Reference Efficient taps Efficient taps + Roof Efficient taps + Roof+ Windows Efficient taps + Roof+ Windows + Doors Efficient taps + Roof+ Windows + Doors + External walls Efficient taps + Roof+ Windows + Doors + External walls + Heat recovery 0 Resistance heating Heat pump District heating, 50% CHP Biomass-based steam turbine
28 Årlig primärenergianvändning för byggnadsuppvärmning och tappvarmvatten Primary energy use (kwh/m 2 year ) Reference Efficient taps Efficient taps + Roof Efficient taps + Roof+ Windows Efficient taps + Roof+ Windows + Doors Efficient taps + Roof+ Windows + Doors + External walls Efficient taps + Roof+ Windows + Doors + External walls + Heat recovery 0 District heating, 50% CHP District heating, 90% CHP District heating, 50% CHP District heating, 90% CHP Electricity use increase by 15 kwh/m 2 year due to heat exchanger Electricity use increase by 7.5 kwh/m 2 year due to heat exchanger Biomass-based steam turbine
29 Årlig primärenergianvändning för byggnadsuppvärmning och tappvarmvatten Primary energy use (kwh/m 2 year ) Reference Efficient taps Efficient taps + Roof Efficient taps + Roof+ Windows Efficient taps + Roof+ Windows + Doors Efficient taps + Roof+ Windows + Doors + External walls Efficient taps + Roof+ Windows + Doors + External walls + Heat recovery 0 Heat pump Electricity use increase by 15 kwh/m 2 year due to heat exchanger Heat pump Electricity use increase by 7.5 kwh/m 2 year due to heat exchanger Biomass-based steam turbine
30 Energi- och klimateffektiv byggd miljö några slutsatser Långsiktigt strategiskt perspektiv Förnybara resurser Energi- och materialeffektiva system Energisnåla byggnader (täta och mycket välisolerade) och energieffektiva tillförselsystem (t.ex. fjärrvärme med kraftvärmeproduktion) Använd restprodukter på ett bra sätt (t. ex. trärester för att ersätta fossil energi)
31 Energihushållning Lågt primärenergibehov för att producera energihushållningsåtgärder Kombinera energihushållning och effektiv energitillförsel Minimera användandet av el och undvik elvärme Lågt elbehov krävs för värmeåtervinningssystem Förstå interaktionen mellan energianvändning och energitillförsel
32
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
Läs merFinns det klimatfördelar med att bygga i trä?
Finns det klimatfördelar med att bygga i trä? Leif Gustavsson (leif.gustavsson@miun.se) Institutionen för teknik och hållbar utveckling, Mittuniversitetet Industriellt träbyggande och trämanufaktur en
Läs merAnna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur
Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara
Läs merKlimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv
Klimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Seminarium 28 September 211 Växjö Världens primärenergianvändning 27 ( 5 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt fossilt
Läs merEnerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)
Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning
Läs merMer klimatvennlig bygging
Mer klimatvennlig bygging Leif Gustavsson (leif.gustavsson@miun.se) Institutionen för teknik och hållbar utveckling, Mittuniversitetet Tre Miljø Innovasjon; TREFF Tre For Framtiden 21-22 oktober 28 Radisson
Läs merKlimatfrågan som drivkraft för kommunala träbyggnadsstrategier. Per-Erik Eriksson SP Träbyggnadsakademin Trästad 2012
Klimatfrågan som drivkraft för kommunala träbyggnadsstrategier Per-Erik Eriksson SP Träbyggnadsakademin Trästad 2012 Innehåll Varför trä ger minskad klimatbelastning LCA-jämförelser av energianvändning
Läs merKlimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö
Klimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö Krushna Mahapatra (Leif Gustavsson) Linnaeus University, Växjö krushna.mahapatra@lnu.se Klimatresan 8-9 september, Oskarshamn Världens primärenergianvändning
Läs merEn hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning
En hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Seminarium 2 November 2011 Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21%
Läs merBiobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre
Biobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre Markanvändning, bioenergi, resurseffektivitet och klimatpåverkan Leif Gustavsson
Läs merEnergirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket. Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö
Energirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö Global primärenergianvändning 1980-2009 och trender i utveckling till 2035 enligt
Läs merLågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB
EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,
Läs merLönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson
Lönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson Linnéseminarie 4 september 2013 Linnéuniversitetet, Växjö People Research leader Leif Gustavsson Researchers Ambrose Dodoo Krushna Mahapatra
Läs merForskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter
Forskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Goda Hus Årsmöte 11 april 2012 Målsättning/syfte att bättre förstå hur vi kan minska användningen
Läs merEnergibehov och inomhusklimat i lågenergihuset Lindås
Energibehov och inomhusklimat i lågenergihuset Lindås Inledning Bebyggelsen står för ca 35 % av Sveriges årliga totala energianvändning Inledning Bebyggelsen står för ca 35 % av Sveriges årliga totala
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merBioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi
Bioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi Leif Gustavsson leif.gustavsson@lnu.se Bioenergidagen 2016 25 November, 13.00 13.25 Linnéuniversitetet, Hus H,
Läs merScenarier för Pathways
Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna
Läs merKan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem?
Kan framtidens byggnader klara sig utan energiförsörjningssystem? Jan-Olof Dalenbäck Excellence profile Buildings Energy use and efficiency SO Energi 5 nov 2010 1 Jan-Olof Dalenbäck Fler frågor..? Hur
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merprocessindustrin Thore Berntsson
Bioraffinaderier i processindustrin av Thore Berntsson Relationer mellan CO2 utsläpp från bränslen per energienhet Kol 1,25 Olja 1 Naturgas 0,75 Biobränsle 0?? CHALMERS Bioraffinaderikoncept i Processindustrin
Läs merBengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014
Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510
Läs merCelsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.
Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merHur klimateffektiv är etanol?
Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merNenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg
Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merVi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
Läs merEnvironmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merFrån Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!
Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merEtt nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel
Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel - Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för?
Läs merRapport 2019:1. Strategies for energy and resource efficient building systems
Rapport 2019:1 Strategies for energy and resource efficient building systems Strategies for energy and resource efficient building systems Strategier för energi- och resurseffektiva byggsystem Ambrose
Läs merKlimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Läs merSkogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Läs merStor potential för effektivisering. förnybar energi
Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21 22 maj 2016 Medlefors folkhögskola i Skellefteå Stor potential för effektivisering och förnybar energi Thomas B. Johansson Professor em., International Institute
Läs merSveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merSankey-diagram över Sveriges energisystem 2015
Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey-diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Läs merSkogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist
Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist 1 Koldioxidutsläppen - utvecklingen CO 2 -emissioner från användning
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merGas och LNG för hållbara transporter. Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning
Gas och LNG för hållbara transporter Gas i tunga transporter? Trafikverkets bedömning Olle Hådell 7 februari 2012 Uthållig energiförsörjning för transporter är en kritisk fråga. Transporter krävs om samhället
Läs merKungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Läs merOljeanvändningen har minskat med en tredjedel
EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merEnergiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh
Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,
Läs merVäxjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Läs merVisst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merAlternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.
Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merGamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar
14 5 14 Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola par.johansson@chalmers.se 14-5-8 1 De svenska flerfamiljshusen % % av of byggnadsbeståndet
Läs merHur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning
Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merDML/HBL rapporteringen
Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Fredag 30 januari 2015 DML/HBL rapporteringen 2011, 2012, 2013-års mängder Marianne Pettersson Analysavdelningen Energimyndigheten DML årlig rapportering Färdiga
Läs merHållbara drivmedel finns de?
Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter
Läs merMöjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Läs merNeova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB
Neova/Vapo Syntetdiesel 18.11.2008 Stefan Östlund Neova AB Råsjö Torv (Hudiksvall), grundat 1982 och SÅBI (Jönköping), grundat 1964 I bioenergibranchen sedan 70 talet Råsjö Torv + SÅBI = Neova 2006 Ägare
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel
ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet
Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merIntegrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium, 120910
Integrations- och Systemaspekter vid Produktion av Biomassabaserade Material/Kemikalier Föredrag vid Styrkeområde Energis seminarium, 120910 Thore Berntsson Roman Hackl Avdelningen för värmeteknik och
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merEnergianvändning i byggnadssektorn Fokuserar vi på rätt saker?
Energianvändning i byggnadssektorn Fokuserar vi på rätt saker? Jan-Olof Dalenbäck Profilledare Byggnader Energianvändning och -effektivisering Energidag 14 dec 2012 1 Jan-Olof Dalenbäck CHALMERS Profilen
Läs merKlimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
Läs merFrån kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut
Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merEnergiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Läs merInnovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås
Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi
Läs merVarför ett nytt energisystem?
Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merEnergianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson
Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merGamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar
Gamla byggnader med vakuumisolering, mätningar och beräkningar Bygg- och miljöteknik Chalmers tekniska högskola par.johansson@chalmers.se 14-3-25 1 De svenska flerfamiljshusen % % av of byggnadsbeståndet
Läs merEnergisamhällets framväxt
Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen
Läs merFinns det hållbara drivmedel?
Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merSP biogasar häng med!
Gårdsscenario med vall till både biogas och foder till mjölkkor Carina Gunnarsson, JTI HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK,
Läs mer