Finns det klimatfördelar med att bygga i trä?
|
|
- Gunnel Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finns det klimatfördelar med att bygga i trä? Leif Gustavsson (leif.gustavsson@miun.se) Institutionen för teknik och hållbar utveckling, Mittuniversitetet Industriellt träbyggande och trämanufaktur en väg ur lågkonjunkturen VINNOVA och Lean Wood Engineering september 29, Clarion Hotell, Ringvägen 98, Stockholm Världens primärenergianvändning 26 ( 49 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt fossilt 81% Bioenergi 1% Kärnkraft 6% Övrigt 3% Exa = 1 18 Källa: International Energy Agency. Key World Energy Statistics 28.
2 Hur kan vi kraftigt minska utsläppen av koldioxid? Energi- och materialeffektiva system från naturresurs till levererad samhällsservice Ökad användning av förnybara resurser Skog viktig men begränsad resurs Hur bygger vi klimateffektiva byggnader i ett livscykelperspektiv? Produktion (finns det klimatfördelar med att bygga i trä?) Brukarfas (vilken roll spelar produktionsfas jämfört med brukarfas?) Energitillförsel (vilken betydelse har val av uppvärmningssystem?)
3 Vi har beaktat följande i analyserna Primärenergianvändning vid produktion av byggnader Primärenergianvändning för byggnadsuppvärmning Elproduktion i kondensanläggningar med fossila bränslen Fossila koldioxidutsläpp över bränslecykel Substitution av fossila bränslen med restprodukter i trä CO 2 balansen för cementreaktioner Kolcykeln för träprodukter inklusive skogsbruk Elsystemet Elproduktion i ett Europaperspektiv har ofta kolkondens som marginalel (fossil kondensproduktion 45%; kärnkraft 3%) Förändrad elanvändning leder då till kraftigt förändrade koldioxidutsläpp Omfattande planerad utbyggnad av fossil kondenskraft i EU
4 Koldioxidbalanser vid produktion av byggnader 1. Fossila koldioxidutsläpp från primärenergianvändning vid produktion och distribution av byggmaterial samt för uppförande och rivandet av byggnader 2. Substitution av fossilt bränsle med restprodukter från skogsavverkning, träbearbetning och rivning 3. Koldioxidbalanser för cementreaktioner (kalcinering och karbonatisering) 4. Kollagring i träprodukter och förändrade kollager i skog Materialflöden: från naturresurs till byggnad Malm Skog Utvinning Bearbetning Byggande Energitillförsel Restprodukter Byggnad Material flöden Bränsle-/energiflöden
5 Koldioxidbalanser vid produktion av ett fyravåningshus med 16 lägenheter och 119 m 2 boyta Uppförd byggnad med trästomme Referensbyggnad med betongstomme Hypotetisk byggnad med identisk storlek och funktion Många olika byggnadsmaterial att beakta 1,, Material mass (kg). 1,, 1, 1, 1, Wood frame Concrete frame Macadam Concrete Mortar Blocks Iron/steel Copper Zinc Lumber Particleboard Plywood Insulation Glass Plasterboard Paper Plastic Paint Putty (fillers) Appliances Porcelain Ceramic tiles
6 Primärenergianvändning vid produktion av byggnader med trä- och betongbyggnaden Energy use (GJ) Fuel cycle Conversion Distribution Final use Wood Concrete Wood Concrete Wood Concrete Electricity Fossil Biomass Källa: Gustavsson et al. 26 Källor för biomassa - restprodukter Slutavverkning Träbearbetarbetning Byggande Rivning
7 Trärester vid produktion av byggnader med träoch betongstomme 35 Heat value (GJ) Demolition Construction Processing Forest 5 Residues for external use Internal use (energy) Internal use (materials) Residues for external use Internal use (energy) Internal use (materials) Wood-frame Källa: Gustavsson et al. 26 Concrete-frame Skog är en begränsad resurs men träbyggande kväver förhållandevis lite virke 2 tusen lägenheter i trähus kräver,18 miljoner skogskubikmeter mer stamved än betonghus (,2% av svensk tillväxt*) 1 miljon lägenheter i trähus kräver 9,2 miljoner skogskubikmeter mer stamved än betonghus ( 1,3% av europeisk tillväxt*) * Net Annual Increment on forest available for wood supply UNECE/FAO Temperate and Boreal Forest Resources Assessment, 2
8 Kolbalans vid produktion av byggnader med trä- och betongstomme över en 1 års livscykel 8 6 Wood frame Concrete frame 4 Net CO 2 emission (t C) Fossil fuel for material production Cement reactions Biomass for fossil fuel replacement Forest stock change Building stock change Total Källa: Gustavsson et al. 26 Kol är referensbränsle Ökade nettoutsläpp av CO 2 om huset byggs med betongstommar i stället för trästommar Kol eller fossil gas är referensbränsle 9 Net CO 2 emission difference (tc) Carbon stock in building materials Cement process reaction emission Fossil fuel replaced by biofuels Fossil fuels used for material production Coal Natural gas Källa: Gustavsson et al. 26
9 Slutsatser Primärenergibehov och koldioxidutsläpp Lägre primärenergianvändning för att producera träbyggnaden Lägre koldioxidemissioner för att producera träbyggnaden Utnyttja trärestprodukter för att ersätta fossila bränslen Små nettoförändringar av kollager över livscykeln Koldioxidbalanser vid byggnation är ett komplext område att analysera - Hur stora är osäkerheterna? Referensbyggnad kan vara svår att välja och definiera Energitillförselsystemen kan variera Transportavstånd varierar Produktionssystemen för byggmaterial varierar i tid och rum Behovet av byggnadsmaterial varierar med byggnadsutformning och valda konstruktionslösningar Få uppskattningar baserat på få byggnader Karbonatisering Skog kan teoretiskt användas för enbart bioenergi
10 Ökade nettoutsläpp av CO 2 om huset byggs med betongstommar i stället för trästommar Kol eller fossil gas är referensbränsle Net CO 2 emission difference (tc) Coal Natural gas Carbon stock in building materials Cement process reaction emission Fossil fuel replaced by biofuels Fossil fuels used for material production Källa: Gustavsson et al. 26 Slutsats - osäkerheter Känslighetsanalyser visar att trähuset har lägre primärenergianvändning och lägre koldioxidutsläpp än betonghuset över ett brett spektrum av parametervariationer Dodoo, A., Gustavsson, L. and Sathre, R. Carbon implications of end-of-life management of building materials. Resources, Conservation and Recycling 53(5): Gustavsson, L., Pingoud, K. and Sathre, R. 26. Carbon dioxide balance of wood substitution: comparing concrete- and wood-framed buildings. Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change, 11(3): Gustavsson, L. and Sathre, R. 26. Variability in energy and carbon dioxide balances of wood and concrete building materials. Building and Environment, 41(7):
11 Energi- och klimateffektiva byggnader över dess livscykel - några reflektioner Energisnåla byggnader i brukarskedet (täta och mycket välisolerade) Energieffektiva energitillförselsystem (t.ex. fjärrvärme med kraftvärmeproduktion) och minimera elanvändandet Förnybar energi och förnybara material Använd restprodukter på ett bra sätt t. ex. trärester för att ersätta fossil energi Referenser 1.Dodoo, A., Gustavsson, L. and Sathre, R. 29 Carbon implications of end-of-life management of building materials. Resources, Conservation and Recycling 53(5): Eriksson, E., Gillespie, A., Gustavsson, L., Langvall, O., Olsson, M., Sathre, R. and Stendahl, J. 27. Integrated carbon analysis of forest management practices and wood substitution. Canadian Journal of Forest Research, 37(3): Gustavsson, L., Pingoud, K. and Sathre, R. 26. Carbon dioxide balance of wood substitution: comparing concrete- and wood-framed buildings. Mitigation and Adaptation Strategies for Global Change, 11(3): Gustavsson, L. and Sathre, R. 26. Variability in energy and carbon dioxide balances of wood and concrete building materials. Building and Environment, 41(7): Gustavsson, L. and Joelsson, A. 29. Life cycle primary energy analysis of residential buildings. Energy and Buildings. (in press) 6. Gustavsson, L. Joelsson, A. and Sathre, R. 29. Life cycle primary energy use and carbon emission of an eight-storey wood-framed apartment building. Energy and Buildings. (in press) 7.Sathre, R. and Gustavsson, L. 27. Effects of energy and carbon taxes on building material competitiveness. Energy and Buildings, 39(4): Sathre, R. and Gustavsson, L. 29. Process-based analysis of added value in forest product industries. Forest Policy and Economics 11(1):
12 Studerade byggnader produktion och brukarfas Typ av byggnad Byggnadsår Uppvärmningsbehov (kwh/m2 år) Växjö betong 16 lägenheter Växjö trä 16 lägenheter Växjö trä, förbättrat 16 lägenheter Karlstad 44 lägenheter Karlstad passiv 44 lägenheter 26 2
13 Studerade byggnader U-värden U-värden i konstruktionsdelarna i de studerade byggnaderna U-värde (W/m 2 K) Väggar Golv Fönster Vindsbjälklag Växjö betong,2,23 1,9,13 Växjö trä,2,23 1,9,13 Växjö trä, förbättrat,2,23 1,,13 Karlstad,11,13 1,,6 Karlstad passiv,11,13 1,,6 Primärenergianvändning för att producera olika hus och för byggnadsuppvärmning under 5 år Primary energy use (kwh/m2) space heat RH CST HP CST DH BIG/CC Production Växjö concrete Växjö wood Växjö retrofit Karlstad Karlstad passive RH =Resistance heating HP = Heat pump DH= District heating CST = Coal-fired steam turbine BIG/CC = Biomass-fired integrated gasification combined cycle Källa: Gustavsson and Joelsson 28
14 CO 2 nettoutsläpp vid produktion och uppvärmning av byggnaderna under 5 år med olika uppvärmningssystem Emission (kg C/m2) space heat RH CST HP CST DH BIG/CC Production -1 Växjö concrete Växjö wood Växjö retrofit Källa: Gustavsson and Joelsson 28 Materialproduktion Kostnad för energi och CO 2 -utsläpp Kostnaden för energin för materialproduktion är 1-2% av byggkostnaden och lägre för trähuset Utan ekonomiska styrmedel är det inte lönsamt att ta tillvara biomasserester för att ersätta fossila bränslen Konkurrenskraften för träbyggande ökar vid ökade koldioxidavgifter Sociala kostnader för koldioxidutsläpp enligt Stern-rapporten är högre än dagens (25) industriella energi- och koldioxidskatter Källa: Sathre and Gustavsson 27
15 Träbyggande ger högt förädlingsvärde per hektar skogsmark Value added per hectare per year (Ū/ha-yr) Sawlogs Pulpwood 8 Forest residue Scenario Low Scenario Medium Scenario High Scenario Grot Massaved Timmer Low Pellets Avsalumassa Sågat virke * Medium Etanol Tidningspapper Hyvlat sågat virke * High Metanol Journalpapper (LWC) Limträbalk och hyvlat sågat virke * Grot är grenar och toppar Källa: Sathre and Gustavsson 28 * Biprodukter värderas som biobränsle (flis)
Mer klimatvennlig bygging
Mer klimatvennlig bygging Leif Gustavsson (leif.gustavsson@miun.se) Institutionen för teknik och hållbar utveckling, Mittuniversitetet Tre Miljø Innovasjon; TREFF Tre For Framtiden 21-22 oktober 28 Radisson
Läs merBygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv. Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009
Bygganden som system om energihushållning i ett helhetsperspektiv Leif Gustavsson Växjö 6 april 2009 Disposition Biomassa (från skog) för att reducera utsläpp av fossil koldioxid och användandet av olja
Läs merÄr passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden?
Är passivhus lämpliga i fjärrvärmeområden? Leif Gustavsson Energiting Sydost 2011 5 maj 2011 Linnéuniversitetet, Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt
Läs merKlimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv
Klimatsmarta byggnader i ett livscykelperspektiv Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Seminarium 28 September 211 Växjö Världens primärenergianvändning 27 ( 5 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21% Totalt fossilt
Läs merAnna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur
Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara
Läs merKlimatfrågan som drivkraft för kommunala träbyggnadsstrategier. Per-Erik Eriksson SP Träbyggnadsakademin Trästad 2012
Klimatfrågan som drivkraft för kommunala träbyggnadsstrategier Per-Erik Eriksson SP Träbyggnadsakademin Trästad 2012 Innehåll Varför trä ger minskad klimatbelastning LCA-jämförelser av energianvändning
Läs merKlimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö
Klimatsmarta hus i en hållbart byggd miljö Krushna Mahapatra (Leif Gustavsson) Linnaeus University, Växjö krushna.mahapatra@lnu.se Klimatresan 8-9 september, Oskarshamn Världens primärenergianvändning
Läs merEnerwoods. Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul)
Enerwoods WP3: Strategic Analyzes and Optimization of Woody Biomass Energy Systems Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Temadag Højproduktivt skovbrug for en bæredygtig fremtid 19 Juni 212 Världens primärenergianvändning
Läs merRÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB
RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB AGENDA INTRODUKTION VEDFÖRSÖRJNING NULÄGE & UTSIKT KONKLUSION RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING PÖYRY GRUPPEN MANAGEMENT
Läs merForskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter
Forskargruppen: Hållbar byggd miljö Pågående och planerade aktiviteter Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Goda Hus Årsmöte 11 april 2012 Målsättning/syfte att bättre förstå hur vi kan minska användningen
Läs merprocessindustrin Thore Berntsson
Bioraffinaderier i processindustrin av Thore Berntsson Relationer mellan CO2 utsläpp från bränslen per energienhet Kol 1,25 Olja 1 Naturgas 0,75 Biobränsle 0?? CHALMERS Bioraffinaderikoncept i Processindustrin
Läs merEn hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning
En hållbar byggd miljö - Pågående och planerad forskning Leif Gustavsson Linnéuniversitetet Seminarium 2 November 2011 Växjö Världens primärenergianvändning 2007 ( 500 Exajoul) Olja 34% Kol 26% Gas 21%
Läs merEnergirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket. Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö
Energirenovering av flerbostadshus Lönsamma renoveringspaket Linnéseminarie 11 december 2014 Linnéuniversitetet, Växjö Global primärenergianvändning 1980-2009 och trender i utveckling till 2035 enligt
Läs merModerna trähus det nya sättet att bygga
Moderna trähus det nya sättet att bygga Kommunal Teknik 2009 Hållbar stadsutveckling och livsmiljö 30 september 2009 Anders Jonsson Anders.H.Jonsson@lansstyrelsen.se 070 315 4124 Sveriges Träbyggnadskansli
Läs merNytt Byggande för en Ny Tid. Trämarknaden 2011 Karlstad 111124 /Niclas Svensson Sveriges Träbyggnadskansli
Nytt Byggande för en Ny Tid Trämarknaden 2011 Karlstad 111124 /Niclas Svensson Sveriges Träbyggnadskansli Kan politiken göra en skillnad?? La Scala, Milano Lika som bär? Sveriges Träbyggnadskansli Bildat
Läs merVilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?
Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av
Läs merLågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB
EJ/yr Lågtemperaturfjärrvärme i nya bostadsområden P39646-1 i samverkan med Växjö kommun, Växjö Energi AB och Växjö-bostäder AB Leif Gustavsson, Linnéuniversitetet E2B2s årskonferens 19, 7 februari 19,
Läs merBiobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre
Biobränsle i Energisystemet Dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar 6:e maj 2015 Stockholm City Conference Centre Markanvändning, bioenergi, resurseffektivitet och klimatpåverkan Leif Gustavsson
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merHållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Läs merTommy Lennartsson. Biobränsle och klimat
Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat Uttag av biobränsle Klimat: Positivt Biologisk mångfald: Positivt eller negativt Problemet Lösningen För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol För höga utsläpp
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merRapport 2019:1. Strategies for energy and resource efficient building systems
Rapport 2019:1 Strategies for energy and resource efficient building systems Strategies for energy and resource efficient building systems Strategier för energi- och resurseffektiva byggsystem Ambrose
Läs merTräets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN
Träets betydelse för ett bättre klimat EN SAMMANFATTNING AV ARGUMENTEN Förord Trä spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna En ökad användning av träprodukter i stället för fossilbränsleintensiva
Läs merFinns det hållbara drivmedel?
Finns det hållbara drivmedel? VÄGEN TILL FRAMTIDENS TRANSPORTER 12 september 2013 Karin Pettersson Avdelningen för Värmeteknik och maskinlära, Institutionen för Energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola
Läs merVäxjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merNya värdekedjor i skogen
Nya värdekedjor i skogen Lisa Sennerby Forsse, Formas, Nordisk Skogskonferens, Danmark, Augusti 29-30 2005 Projekt Nya Värdekedjor i Skogen Uppdrag från Nordiska Ministerrådet Arbetet har letts av en referensgrupp
Läs merOlika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merHållbart byggande och energisystemanalys, 7,5 hp
Kurs PM Hållbart byggande och energisystemanalys, 7,5 hp Sustainable Building and Energy Systems Analysis, 7,5 hp Termin: T 2017 Kurskod: 4BY107 Introduktion I den här kursen lär sig studenterna att anta
Läs merScenarier för Pathways
Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merLönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson
Lönsamhetsberäkningar energihushållningsåtgärder Leif Gustavsson Linnéseminarie 4 september 2013 Linnéuniversitetet, Växjö People Research leader Leif Gustavsson Researchers Ambrose Dodoo Krushna Mahapatra
Läs merKlimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären
Läs merBegränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning
Filip Johnsson, 2019-05-15 Begränsa den globala temperaturökningen < 2ºC: Minskad energianvändning Byta bränsle/teknik Fånga in och lagra koldioxid Europe (EU-27+NO+CH): Generation up to 2050 Green Policy
Läs merKoldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden
Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson 2019-01-29 Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Primärenergianvändning [Mtoe] 100
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merNytt byggande för en Ny tid
D Nytt byggande för en Ny tid D Niclas Svensson, Swedish Wood Building Council D Sveriges Träbyggnadskansli Bildat 2005 av Skogsindustrierna TMF (Trä-och Möbelföretagen) GS Facket Vad är modernt träbyggande?
Läs merUtvecklingsvägar för Europas energisystem
Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar
Läs merSHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?
Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp
Läs merKlimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merNordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Läs merKungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merNenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg
Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen
Läs merMinskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?
Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merTransforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions
Chalmers University of Technology Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96,
Läs merVarför ett nytt energisystem?
Varför ett nytt energisystem? Bo Diczfalusy, Departementsråd F.d. Director of Sustainable Energy Technology and Policy, International Energy Agency, Paris Näringsdepartementet OECD/IEA 2012 ETP 2012 Choice
Läs merÖkad fjärrvärmeleverans till industrin
Ökad fjärrvärmeleverans till industrin Danica Djuric Ilic a, Louise Trygg a a Division of Energy Systems, Department of Management and Engineering, Linköping University, SE-581 83 Linköping, Sweden Inledning
Läs merSkogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merIndikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen
Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers
Läs merKlimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer
Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer meningen och skillnader Tomas Rydberg Att deklarera dina transporters klimatpåverkan Trafikverket/NTM 2010-10-05 Miljövarudeklaration Klimatdeklaration SO 2
Läs merBiogas - en av framtidens energikällor
Biogas - en av framtidens energikällor Kol+olja Naturgas Biobränsle + vindkraft Idag 2050 Anders Hedenstedt Vd Göteborg Energi AB and also. Renewable energies Increase the level of renewable energies in
Läs merBioekonomi från ord till handling
Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se
Läs merVisst finns det mark och vatten för biobränslen!
Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,
Läs merIngen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment,
Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se
Läs merKlarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen
Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad Dagens ämnen Återvinningssystem Värmemarknaden i Sverige Energieffektivisering Nytta med fjärrvärme Råvaruförsörjning
Läs merSkogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist
Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist 1 Koldioxidutsläppen - utvecklingen CO 2 -emissioner från användning
Läs merRethinking basic materials the GIST research programme and more. LCS-Rnet 8th Meeting, Wuppertal 6-7 September LARS J. NILSSON
Rethinking basic materials the GIST research programme and more LCS-Rnet 8th Meeting, Wuppertal 6-7 September LARS J. NILSSON SPM.4 Mitigation pathways and measures in the context of sustainable development
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merKostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova
Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merTrygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson
Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways
Läs merEnvironmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merMejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
Läs merKOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN BYGGNADSMATERIAL
AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ KOLDIOXIDUTSLÄPP FRÅN BYGGNADSMATERIAL En jämförelse mellan projekten Maskinisten och Gävle Strand Etapp 2 Ramiz Shamoun Augusti, 2013 Examensarbete/15 hp Byggnadsteknik Byggnadsingenjörsprogrammet
Läs merResilienta mikroregioner
Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av
Läs merBioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi
Bioenergi och bilar: Primärenergianvändning, koldioxid och integrering av förnybar energi Leif Gustavsson leif.gustavsson@lnu.se Bioenergidagen 2016 25 November, 13.00 13.25 Linnéuniversitetet, Hus H,
Läs merVad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?
Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? Måns Nilsson (SEI) / Lars J Nilsson (LU) CANES-konferansen, Håndtverkeren Oslo, torsdag 3. februar 2011 1. Hur signifikant är omställningen? Ökning och
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs mervilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Läs merhur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet
Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med
Läs merFacilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment
Facilita'ng biomass conversion by thermal pretreatment Anders Nordin Umeå University BioEndev Torrefac'on the ideal pretreatment process close to the biomass produc'on in the supply chain 1. Fossil fuel
Läs merKlimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar. INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD
Klimat och konkurrenskraft - stora utmaningar och smarta lösningar INDUSTRIDAGEN 24/11 Fredrik Winberg, VD Cementindustrin påverkar klimatet Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2005 (% av total CO2e)* Energi
Läs merHållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall. Askdagen 2015
Hållbar energiproduktion kräver helhetssyn Helle Herk-Hansen, miljöchef Vattenfall Askdagen 2015 2015 04 21 Översikt Vattenfall miljö i hela värdekedjan Ökad användning av askor och restprodukter - behov,
Läs merTorv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion
Torv en viktig naturresurs En presentation om torv och torvproduktion Innehållsförteckning 1. Vad är torv och var finns torven 2. Svensk Torv 3. Vad använder vi torv till 4. Vilka torvmarker använder vi
Läs merFramtida energisystem i Jönköpings län
Framtida energisystem i Jönköpings län Är koldioxidåtervinning något att satsa på i framtiden? 2030 2045 7e September 2016 Maria Taljegård Energi och Miljö, Chalmers maria.taljegard@chalmer.se Globala
Läs merSmart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling. Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH. Påstående:
Smart och effektiv energianvändning nyckeln till hållbar utveckling Per Lundqvist, prof Energiteknik, KTH Påstående: Ingen använder energi för sin egen skull det är alltid något annat man vill uppnå! 1
Läs merBioenergi mer än bara biogas
Bioenergi mer än bara biogas Sveriges största energikälla, bidrar till minskade koldioxidutsläpp! Hampus Mörner, Svebio Gävle-Dala Drivmedelskonvent, 22 mars, 2012 Svenska Bioenergiföreningen Att öka användningen
Läs merKlimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?
Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se
Läs merMiljöaspekter på val av stommaterial i byggnader
RAPPORT Miljöaspekter på val av stommaterial i byggnader Kompletterande kartläggning av kunskapsläget Tomas Ekvall B1663 Januari 2006 Rapporten godkänd: 2006-02-03 Peringe Grennfelt Forskningsdirektör
Läs merCelsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer.
Celsius - konkurrenskraftig och hållbar fjärrvärme och fjärrkyla till Europas städer. GAME Dagen 2014 Klimatneutral konsumentmarknad 9 Oktober, Chalmers Jonas Cognell, Göteborg Energi AB Senior Program
Läs merKonkurrenskraft och Klimatmål
Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme
Läs merKärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid
RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets
Läs merGlobala energitrender, klimat - och lite vatten
, klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merSkog Klimat Miljö. Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle
Skog Klimat Miljö Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle BIOAVFALL KOLDIOXID BARN SYRE BIOMASSA Opinion of the EEA Scientific Committee on Greenhouse Gas Accounting in Relation to Bioenergy
Läs merStadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Miljökontoret
Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Miljökontoret CHECKLISTA Nedan anges under respektive rubrik de krav som måste uppfyllas av exploatör som skall bygga inom området. Under varje rubrik finns dessutom
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merAtt påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU
19 februari, Gothenburg Sustainability Day Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU Sebastian Marx 60, 70, 80% Majoriteten av lagstiftning som påverkar Sverige har sitt ursprung i EU.
Läs merVad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region?
Vad kan industrin göra? Industrin som energislukare eller föregångare i omställningen mot en hållbar region? Simon Harvey Professor i industriella energisystem Industriella energisystem och -tekniker,
Läs merGrönt kväve - Mineralkväve baserat på förnybara resurser 1. Bakgrund Dagens produktion av kvävegödsel är baserad på fossila och ändliga resurser, och är en av de största energiinsatserna i det svenska
Läs merHur klimateffektiv är etanol?
Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet
Läs merIgår, idag och imorgon för Europas energisystem
Igår, idag och imorgon för Europas energisystem Sven Werner Högskolan i Halmstad Energiledargruppen 12 nov 29 1 Outline Igår : Vilken är vår energihistoria? Idag : Hur ser situationen ut nu i EU27? Användning
Läs mer