Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll OMSORGSSTYRELSEN Plats och tid Omsorgsförvaltningen, kl. 14: Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Susanne Berger (S), ordförande Kirsti Andersson (S) Eva Blixt (S), ersättare för Anders Westman (S) Maria Seger (S) Tom Andersson (S) Hans Danielsen (S) Marianne Lövgren (S) Thomas Hedberg (V), ersättare för Pia Aronsson (V) Gunvor Månsson (MP), ersättare för Heidi Sjungargård (MP) Kerstin Kalin (C), ersättare för Maarit Hessling (M) Birgitta Westermark (M) Christina Kaloinen (L), ersättare för Rolf Rickmo (M) Jerry Harrysson (C) Anne Axelsson (KL) Per-Ola Ahlström (SD) Ann-Christine Magnusson, socialchef Anna Nurmilehto, vård- och omsorgschef Mia Lindmark, förvaltningsekonom Ewa Welén, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Tove Winqvist, enhetschef Malin Westin, processledare hemtjänsten Bengt Pontén, följeforskare/utredare Åsa Lantz, sekreterare Jerry Harrysson (C) Justeringens plats och tid Omsorgsförvaltningen 21 maj kl. 13:00 Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Sammanträde ANSLAG Datum Anslag sätts upp Anslag tas ner Protokollets förvaring Omsorgsförvaltningens kansli Åsa Lantz

2 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 2 ÄRENDELISTA 62 Information Fyllnadsval efter Rolf Rickmo (KL) t o m Fyllnadsval i individutskott efter Rolf Rickmo (KL) t o m Rapport från verksamheten 5 65 Rapport från kontaktperson 6 66 Ekonomisk rapport 7 67 Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen 8 68 Yttrande Mest sjuka äldre samgranskning Dalarna Hemtjänsttimme och brukartid Dataskyddsombud för Sekretessparagraf Anmälan om delegationsbeslut Delgivningar 21

3 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 3 62 Information Fyllnadsval efter Rolf Rickmo (KL) t o m 2018 Kommunfullmäktige beslutade 23 april 2018 att utse Anne Axelsson (KL) till ny ledamot i omsorgsstyrelsen till och med 31 december 2018 efter Rolf Rickmo (KL). Kommunfullmäktige beslutade 23 april 2018 att utse Anneli Karlsson (KL) till ny ersättare i omsorgsstyrelsen till och med 31 december 2018 efter Anne Axelsson (KL).

4 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 63 Fyllnadsval i individutskott efter Rolf Rickmo (KL) t o m 2018 Ersättare i omsorgsstyrelsens individutskott till och med 2018 efter Rolf Rickmo (KL) utses vid omsorgsstyrelsens nästa sammanträde eftersom nominering saknas.

5 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 64 Rapport från verksamheten Projekt förtroendearbetsmodell Vid möte den 19 september 2017, 117, fastställde omsorgsstyrelsen förvaltningens plan för projekt förtroendearbetsmodell. Vid dagens möte informerar delar av projektgruppen och dess följeforskare/utvärderar om arbetet med projektet, vad som gjorts hittills och vad som planeras för framtiden. Patientsäkerhetsberättelse Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Ewa Welén redovisar patientsäkerhetsberättelse för första kvartalet 2017, hälso- och sjukvård (dnr OS ).

6 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 65 Rapport från kontaktperson - s individutskott rapporterar från verksamhetsbesök på Grytnäsvägens gruppbostad LSS. - Kerstin Kalin (C) rapporterar hennes och Maarit Hesslings (M) besök på Tallbackens hemtjänst.

7 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 66 Ekonomisk rapport OS Budgetutfall till och med april 2018 för omsorgsstyrelsens verksamhetsområde redovisas. Resultatet visar underskott för socialtjänst med :- och underskott för vård och omsorg med :-. Med den buffert som fanns under perioden på :- var det ackumulerade underskott :-. Beslut - Redovisningen godkänns.

8 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 67 Johan Thomassons (M) och Maarit Hesslings (M) motion om äldres säkerhet i hemmen OS Sammanfattning Trygghetsfrågorna i hemmet berör det kommunala åtagande som regleras i lagstiftningen och som svarar väl mot ambitionen om äldres säkerhet i hemmet. Motionen som framställts av Johan Thomasson (M) och Maarit Hessling (M) om äldres säkerhet i hemmen, är mycket relevant till sin frågeställning eftersom den berör trygghetsfaktorer för en målgrupp som är i behov av sådana för sitt fortsatta liv i eget boende. Det pågår i Avesta kommuns sedan november 2015 ett välutarbetat kvalitetsarbete inom området trygghetsfaktorer i hemmet. Motionen föreslås avslås på grundbasis av det pågående trygghetsarbetet som omsorgsförvaltningen redan uppvisar. Bakgrund Författarna av motionen har anfört följande: Andelen äldre personer i Avesta ökar och äldre är oftast mera utsatta vid olyckssituationer i hemmen. För att minska risker för dödsbränder i hemmen kan alla med hemtjänst få trygghetslarmet sammankopplat med ett brandlarm som är direkt kopplat till räddningstjänsten. Författarna pekar på att detta har man infört i Mora kommun, där man anser att kostnaderna för personer med hemtjänst inte har ökat men de har fått ett tryggare liv. Motionens författare yrkar: Att omsorgsförvaltningen startar ett samarbete med Räddningstjänstensförbundet i södra Dalarna för att trygga äldre säkerhet i hemmet. Motionen remitterades Yttrande I lagen om skydd mot olyckor (2003:778), förs fram i 3 kapitel 1, att kommunen har ett ansvar för att arbeta förebyggande i frågan om individers hälsa, egendom och miljö. Detta är något som man runt om i Sverige agerat olika i fråga om biståndsbeviljande av brandlarm (rökdetektorer) för äldre, främst beroende på en tolkning av samma lagstiftning som i 2 kapitel Kommunfullmäktige Utredningssekreterare

9 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 67 (forts.) 2 slår fast att den som äger sin bostad också skall se till att lämplig utrustning för brandsläckning finns tillgänglig. Det primära ansvaret identifieras alltså på den enskilda, att förebygga bränder och begränsa skador till följd av brand. Det är dock att anmärka att kommunen skall arbeta förebyggande och i åtskilliga rapporter om äldres situation i hemmet beskrivs behovet av en bättre tillsyn från myndigheternas sida i frågan om säkerhet. Den allt åldrande befolkningen verkar samtidig föredra att bo hemma så långt som detta är möjligt och i den mening höjs också kraven på trygghet för dem som bor kvar och väljer att ha hemtjänst. I fråga om motionens kommunala exempel framträder det att: Mora kommun har angett att det inte föreligger fördyrande omkostnader i samband med åtgärden om rökdetektorer i hemmet för alla de som får trygghetslarm, men installation och införskaffande av rökdetektorerna anges till en kostnad på mellan 800 till 1000 kronor för varje enhet. Något som för Avesta kommun skulle innebära en investering på cirka 500 tusen kronor, utan att där inräkna underhållskostnaderna och andra faktorer som kan fördyra driften. Omsorgsförvaltningen utarbetade rutiner för brandskydd i ordinärt boende i november Dessa rutiner har godkänts av Räddningstjänstförbundet. Det handlar om ett antal dokument vars syfte är att bland annat förebygga brandtillbud i hemmet, men också ge tydliga direktiv om hur personal, inom äldreomsorgen, ska agera i fråga om identifiering av riskfaktorer i hemmet. Detta är alltså ett pågående arbete inom omsorgen allt sedan november Dessa dokument är som följer: - Checklista för riskinventering - Informationsblad brandsäkerhet - Rapport brandrisk - Rutin för brandskydd - Rutin sprinkler Handlingarna visar på en gott beredskap och väl utarbetat kvalitetsarbete i frågan om förebyggandearbete inom ramen för vad lagstiftningen föreskriver kommunen att tillhandahålla. Förebyggandearbetet baseras på kunskapen om vilka individuella behov som föreligger hos individen och därmed en behovsorienterad hjälp och stöd. Kommunfullmäktige Utredningssekreterare

10 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Förvaltningens förslag till beslut: - Motionen avslås. Vid arbetsutskottets möte yrkar Maarit Hessling (M), med instämmande av Birgitta Westermark (M), att motionen ska anses besvarad. Susanne Berger (S) yrkar att motionen ska avstyrkas. Efter fastställd propositionsordning att motionen ska anses besvarad eller avstyrkas meddelar ordförande att arbetsutskottet beslutar att föreslå att motionen avstyrks. Reservationer - Maarit Hessling (M) och Birgitta Westermark (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för Maarit Hesslings (M) förslag. Beredning - Förvaltningens skrivelse 19 mars s arbetsutskott 2 maj Vid omsorgsstyrelsen behandling av ärendet yrkar Tom Andersson (S) att motionen avstyrks. beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Förslag till Kommunfullmäktige - Motionen avstyrks. Kommunfullmäktige Utredningssekreterare

11 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Yttrande Mest sjuka äldre samgranskning Dalarna OS Syfte Syftet med granskningsrapporten Mest sjuka äldre en samgranskning i Dalarna är att bedöma om den kommunala vård-och omsorgen respektive landstingets hälso- och sjukvård planeras utifrån relevanta förutsättningar och senaste kunskaper på området. Syftet är också att undersöka om det finns goda förutsättningar att skapa en sammanhåller vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Inledning Samhällets kostnader för de mest sjuka äldre är betydande. Denna grupp har ett mångfacetterat behov av stöd och hjälp som förutsätter effektiv samverkan mellan huvudmän. Under relativt lång tid har kommuner och landsting arbetat med förbättringar för målgruppen. Avesta kommun har, precis som de flesta andra kommuner i landet, deltagit i den nationella satsningen för mest sjuka äldre. I Region Dalarnas regi utformades Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre Avestas vård och omsorgschef är representant i regional utvecklingsgrupp för äldre (RUG äldre) och deltar i det fortsatta utvecklingsarbetet. Förvaltningschef är representant i chefnätverket i regionen där samverkan sker inom hela området för hälso- och sjukvård och socialtjänst. MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska deltar i MAS/MAR närverket i regionen och Avesta-Hedemora närsjukvårdsområde bedriver samverkan för sammanhållen vård och omsorg mellan kommunerna och landstinget sedan 2005 i Hand i Hand. I den gemensamma beredningen mellan politiker och tjänstemän för landstinget och för Avesta kommun som träffas 4 ggr per år diskuteras gemensamma välfärdsfrågor och samverkan mellan huvudmännen. Revisionsresultat och svar Revisionen rekommenderar att: Säkerställa den vidare utvecklingen av att biståndsbesluten innehåller individuella mål att uppnå för den äldre och att dessa mål följs upp och bildar grund för en samlad uppföljning av verksamheten. Svar: Individens behov i centrum (IBIC) införs 2018 i Avesta i enlighet med handlingsplan för digitalisering som beslutades av omsorgsstyrelsen Genomförandet av IBIC kommer att ge individuella mål och utformningen av individens genomförandeplan kommer att säkerställa KPMG AB

12 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) hur målen ska uppfyllas. Genomförandeplanen ska vara ett levande dokument och även där har arbetet påbörjats med att förbättra rutinerna. Verka för att tanken om uppgiftsansvar realiseras i syfte att förbättra förutsättningarna för att vård och omsorg för målgruppen är samordnad och sammanhållen. Svar: I de nya Lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård regleras uppgiftsansvar på ett mycket tydligt sätt mellan kommun och landsting. Huvudmännen är skyldiga att upprätta en samordnad individuell plan =>2 kap.7 SoL och 16 kap. 4 HSL om den enskilde samtycker till detta. Målgruppen Mest sjuka äldre har insatser från både kommun och landsting. Förvaltningen anser att det finns tillräckligt stöd i lagstiftningen kring uppgiftsansvar för att samordna vården. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i sin tillsynsrapport för 2017 konstaterat att det är tre behovsgrupper som det är svårast att få till samordning kring: 1. Personer med samsjuklighet (ex. med missbruk-psykisk hälsa). 2. Barn och unga, psykisk hälsa och 3. De mest sjuka äldre. IVO konstaterar att god samordning förutsätter engagemang på organisatorisk nivå mellan huvudmännen. Avesta kommun har ett väl utvecklat samarbete och engagemang på organisatorisk nivå med landstinget i Södra Dalarnas närsjukvårdsområde, se inledning. Omsorgsförvaltningen har svårt att se hur ett uppgiftsansvar ska tillföras gruppen mest sjuka äldre. Alla personalkategorier som arbetar hos oss har skyldighet att ansvara för att alla personer inom kommunens ansvarsområde får hälso- och sjukvård och socialtjänst av god kvalitet. Varje biståndsbedömare, enhetschef, sjuksköterska eller undersköterska (kontaktperson) ska utifrån sin profession delta i samordningen kring varje brukare. I Omsorgsförvaltningens ledningssystem (SOSFS 2011:9) för systematiskt kvalitetsarbete för hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS, säkerställer och utvecklar vi kvaliteten i våra verksamheter. Ledningssystemet är ett system för att fastställa principer för ledning av verksamheten. Ledningssystemet omfattar verksamhetens alla delar för att vi tillsammans ska kunna planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra våra verksamheter. Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Ledningssystemet möjliggör ordning och reda i verksamheten så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser från de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter kan förebyggas. KPMG AB

13 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Vidare så diskuterar revisionsgranskningen om att uppgiftsansvar ur ett systemiskt perspektiv kan innehas av Region Dalarna. Om detta är möjligt är svårt att svara på. Dels med tanke på nuvarande regionsbildning men också utifrån varje kommuns suveränitet att arbeta med målstyrning, uppföljning och samordning. Vidareutveckla arbetet med att säkra att medarbetarna närmast de mest sjuka äldre har de förmågor som är avgörande för en god vård och omsorg. Svar: och kommunfullmäktige har beslutat om Äldrestrategi 2035 (Program för äldre). I programmet framkommer att tkr avsätts per år till kompetensförsörjning. Vårdbiträde ges möjlighet att utbilda sig till undersköterska, en utbildning som omsorgen erbjuder på arbetstid. Demensutbildning bedriver omsorgen i egen regi, vi erbjuder sjuksköterskor vidareutbildning till äldresjuksköterska på betald arbetstid. Vi ger hälso- och sjukvårdsstöd och läkemedelsgenomgångar för undersköterskor, inkontinensutbildningar, tandvårdsutbildningar, kost utbildningar, delegeringsutbildningar, utbildning i samsjuklighet och mycket mer. Undersöka möjligheten att i större utsträckning samverka med landstinget/grannkommuner för att minska bristen på sjuksköterskor i kommunen. Svar: Vi har sen utredningen började påbörjat ett bra samarbete/utvecklingsarbete med lasarettet och primärvården för rekrytering. Tyvärr är vi inte ensamma om att ha brist och det är lätt att flytta mellan olika huvudmän och kommuner. Beredning - Förvaltningens skrivelse 11 april s arbetsutskott 2 maj Beslut - Yttrandet godkänns. KPMG AB

14 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Hemtjänsttimme och brukartid OS Bakgrund beslutade om införande av hemtjänsttimme utifrån Avestas behov och förutsättningar. Åtgärden avsåg att få en ökad fokusering av medelstilldelningen ur ett brukarperspektiv, en rättvisare fördelning av budgeten mellan de olika enheterna samt en mer prestationsinriktad ersättningsmodell. I hemtjänstarbetet ingår många arbetsuppgifter och olika moment. Det grundläggande ur verksamhetens synpunkt är att så mycket som möjligt av arbetstiden används hos och för brukaren. Vad som ska göras hos den enskilde fastställs av biståndshandläggare. I den s.k. kringtiden (den arbetstid som inte används hos och för brukaren) ingår också många moment. Ex. rapporttid, utbildning, APT, planering, schemaläggning, vikariebeställning, lokalvård, mathantering etc. För att få en sådan rättvis fördelning av budget som möjligt beslutade styrelsen att det i Avestas hemtjänsttimme ingår brukartid, reell restid, dubbelbemanning och bomtid och att målet ska vara en brukartid på 85 %. Analys Åtgärden att få en mer rättvis fördelningsmodell mellan hemtjänstgrupperna har infriats. Modellen har också inneburit att hemtjänstens behov har kunnat påvisas i högre grad än tidigare. Däremot har brukartiden inte ökat och inte heller har den prestationsinriktade ersättningen ökat effektiviteten i hemtjänstgrupperna med minskad kringtid som följd. Hemtjänstgrupperna har i stället upplevt en ökad stress när brukartiden med 85 % inte uppnås. Enhetschefer har upplevt hemtjänsttimmen varierande allt från att den utförda brukartiden är svår att relatera till budget och underskott till en mer positiv klang där man uppleverar att man fått ett instrument som direkt påvisar ökade och minskade behov införde SKL ett utvecklingsnyckeltal som redovisas i kommun och landstingsdatabasen (Kolada) en gång per år. Nyckeltalet heter brukartid hemtjänst och baseras på timmar utförd brukartid under oktober månad dividerat med timmar arbetad tid för anställda under oktober månad, multiplicerat med 100. I nyckeltalet ingår utförd brukartid för hemtjänstpersonal men också administrativ personal (ex. planerare) och enhetschefer. Nyckeltalet är framtaget på försök och 2017 rapporterade 30 kommuner in sin brukartid mot 50 kommuner Resultatenhetschef

15 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 15 Tabellen visar att hemtjänsten i Avesta 2017 är 8 % mindre effektiv jämfört med de kommuner som rapporterat in brukartid. Resultatet är i paritet med Avesta hemtjänsttimme där enheterna redovisar ca 77 % mot 85 %. Kostnad hemtjänst, kr/brukare Tabellen visar att Avestas kostnader för hemtjänst per brukare 2016 var kr högre än medelkommunen i Sverige, kr. Alla kommuner rapporterar in detta mått. Resultat från 2017 kommer vid halvårsskiftet. Då önskade effekter av Avestas hemtjänsttimme uteblivit avseende ökad effektivitet och ökad brukartid föreslår förvaltningen att fördelningsmodellen med hemtjänsttimme upphör. Enheterna återtar ansvaret för hela årsbudgeten som fördelas utifrån de behov som noterats per enhet den sista november föregående år. Behovet inkluderar administration, arbetsledning, brukartid, reell restid och dubbelbemanning. Detta innebär att rättvisemodellen kvarstår per enhet. Precis som tidigare är Resultatenhetschef

16 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) enheterna förpliktigade att föra över ofinansierad tid vid minskade behov och/eller vid disponibel tid till andra enheter via Bemanningsenheten. Som måttstock på Avestas kommuns effektivitet i hemtjänsten kommer förvaltningen att använda SKL:s utvecklingsnyckeltal brukartid i hemtjänsten samt kostnad för hemtjänst per brukare i jämförelser. Vidare kommer förvaltningen att följa utveckling och utbildningsinsatser i Kommunalekonomisk förening (KEF) som bedriver ett utvecklingsarbete kring bemanningsekonomi, budget per timme och uppföljning av personalkostnader i omsorgen. Omsorgens stora utmaning vid ökat behov är ju att budgetramen består till % av personalkostnader som då utgör den största påverkningsbara delen av budgeten. Beredning - Förvaltningens skrivelse 12 april s arbetsutskott 2 maj 2018 Beslut - Hemtjänsttimme upphör 1 juni Resultatenhetschef

17 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Dataskyddsombud för OS Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 5 februari 2018, paragraf 9, att utse Hedemora kommuns kommunjurist, Ann-Christine Östlund Bäckehag, till dataskyddsombud från och med 1 januari 2018 för Avesta kommuns kommunstyrelse, nämnder och kommunala bolag. SKL:s vägledning om dataskyddsombud Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har gett ut en vägledning för kommunernas arbete med nya dataskyddsförordningen som införs den 25 maj Där framgår det följande om utseende av dataskyddsombud: Kommuner, landsting och regioner och deras självständiga nämnder är myndigheter och måste utse dataskyddsombud. Det är varje självständig nämnd som är personuppgiftsansvarig för behandlingar inom sitt verksamhetsområde och som ansvarar för att utse ett ombud. Bestämmelsen omfattar även kommunalförbund och gemensamma nämnder. Även andra aktörer såsom privat, kommunala eller landstingsägda bolag vars verksamhet medför särskilt riskfyllda behandlingar ska utse ett dataskyddsombud. Enligt förordning (art. 37.1) är exempel på riskfylld behandling, regelbunden och systematisk övervakning av registrerade i stor skala eller omfattande behandling av känsliga personuppgifter.. SKL:s vägledning om kontaktpersoner Sedan tidigare har Avesta kommun utsedda kontaktpersoner för respektive nämnd/bolag till dåvarande personuppgiftsansvarige. SKL:s vägledning är följande för det fortsatta arbetet: En av de största förändringarna med de nya reglerna är att ombudets kontrollerande och rådgivande funktion för organisationen renodlas. Det innebär samtidigt att organisationen självständigt måste bedriva ett aktivt dataskyddsarbete som inte leds av dataskyddsombudet. Organisationens arbete ska följas upp av ombudet, men det är en rekommendation att varje organisation parallellt med dataskyddsombudet även utser någon i ledningsposition som har ett övergripande ansvar för genomförandet av det interna dataskyddsarbetet inom förvaltningen, antingen övergripande eller per nämnd. Kommunsekreterare

18 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida (forts.) Konsekvenser för Avesta kommun SKL:s vägledning innebär att kommunstyrelsen, omsorgsstyrelsen, bildningsstyrelsen, Västmanland-Dalarna miljö- och byggnadsnämnd, valnämnden, Gamla Byn AB/Avesta Industristad AB och Avesta Vatten och Avfall AB måste ta egna självständiga beslut om att i god tid innan den 25 maj 2018 utse Ann-Christine Östlund Bäckehag, till dataskyddsombud. Hon ska nämligen senast detta datum meddela Dataskyddsinspektionen Respektive nämnd/bolag bör även utse någon som ersätter de tidigare kontaktpersonerna vilket lämpligen kan vara samma person som tidigare. Beredning - Kommunsekreterarens skrivelse 26 april Beslut - Hedemora kommuns kommunjurist, Ann-Christine Östlund Bäckehag, utses till dataskyddsombud för omsorgsstyrelsens verksamhet från och med den 25 maj Kommunsekreterare

19 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Sekretessparagraf

20 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Anmälan om delegationsbeslut - Arbetsutskottets protokoll Individutskottets protokoll , , Delegationsbeslut socialtjänsten april Delegationsbeslut vård och omsorg april Delegationsbeslut enligt alkohollagen till och med

21 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida Delgivningar Avsändare Innehåll Kvartalsrapport per 1 mars 2018 till Inspektionen för vård och omsorg över gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap, 1 SoL inom vård och omsorg som inte verkställts inom tre månader efter beslutsdatum eller verkställigheten avbrutits och inte återupptagits inom tre månader. Vård och omsorg har inga beslut att rapportera. Kvartalsrapport per 1 mars 2018 till Inspektionen för vård och omsorg över sex gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap, 1 SoL inom socialtjänsten som inte verkställts inom tre månader efter beslutsdatum eller verkställigheten avbrutits och inte återupptagits inom tre månader.