Sammanfattning från fältdag, Skogsmästarskolan/Skinnskatteberg och Bjurforsbäcken/Avesta, 31 oktober 2017
|
|
- Mona Sandström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning från fältdag, Skogsmästarskolan/Skinnskatteberg och Bjurforsbäcken/Avesta, 31 oktober 2017 En blandning av teori och handfast besök på plats längs vattendrag mötte de 25-talet entusiastiska deltagarna från fiskevårdsområdesföreningar, vattenägare, kommun, företag och fiskeklubbar i Nedre Dalälvsområdet under den vackra höstdagen. En mycket uppskattad dag blev slutbetyget från deltagarna. Vår förmiddagsvärd Johan Törnblom, forskare och lärare vid Skogsmästarskolan, inledde med en bakgrund till uppkomsten av demonstrationssträckan Hedströmmen. Våren 2009, såg han platsen som en anonym torrfåra kantad av kundvagnar, bilbatterier och annat skräp. År 2010 skedde ett plötslig påsläpp av vatten förbi dammanläggningen, som ägs av Mälarenergi, och då framstod tydligt möjligheterna med sträckan. Se Johans bilder på projektets internsida. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken Sida 1 av 11
2 Den idag 658 meter långa sträckan, fördelad i dryga dussinet lokaler, fungerar som lektionslokal och laboratoriemiljö för akvatisk landskapsekologi inom SLU Skogsmästarskola. Syftet är att fungera som lektionssal för akvatisk landskapsekologi och biologi så att elever vid skogsmästarutbildningen ska ges en helhetsutbildning i hur ekologin samspelar och vad skogsbruket har att vinna på ett planera med miljöhänsyn. Avrinningsområdesperspektiv - göra det bästa vi kan, lyfta fram landsbygdens konkurrensfördelar. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken Sida 2 av 11
3 Ekologisk status från har mäts i sträckans olika lokaler. Snittet för sträckans ekologiska status har gått från dålig status till god, på skalan 5 (Dålig) till 1 (Hög). Det handlar inte om raket-vetenskap utan om målmedveten uppföljning för att följa utvecklingen i områdets olika delar som sker över tid m.h.t de åtgärder man gjort längs sträckan. Stabil öring-stam finns och även abborre, mört. Årsyngel öring nu över st. Från ca 250 st. Större än 25 cm 2017 ca 70 st. Fisken används som miljö-indikator. Ursprungligen släpptes vattenvolymen 80 l/sek vilket höjdes till 300 l/sek vid igångsättandet av återskapandet av sträckans vattenmiljöer. Livsmiljön påverkades ett par år av högre flöden p.g.a. driftsproblem i kraftstationen. I dagsläget släpps 400 l/sek. Vattendugga - pedagogiska övningar. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken Sida 3 av 11
4 Sträckan ligger mitt inne i Skinnskatteberg och förbinder sjöarna Övre och Nedre Vättern. Demonstrationssträckan är inte ett initiativ enbart för Skogsmästarskolan utan baseras på ett lokalt engagemang som intresserar befolkningen. Ett s.k. LONA-projekt har finansierat informationsplatser längs sträckan som berättar om bl.a. kulturhistoriens inverkan längs sträckan, om 16 miljö-kvalitetsmål, om åtgärder som gjorts längs sträckan och hur samspelet i naturen längs sträckan fungerar. (LONA = lokalt naturvårdsprojekt. Ska stimulera kommunernas och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. Johan berättar för den intresserade gruppen om åtgärder vid vandringshinder, m.h.t. andra arter som flodpärlmussla, signalkräfta, flodkräfta, bäver... Även om andra åtgärder som utläggning av lekgrus och död ved. Sveaskog, Länsstyrelsen, markägare, arkeologi konsult, SLU har arbetade tillsammans och lärde av varandra. Rykten om tjuvfiske kom När får vi börja fiska? Vi väntar sa fvof. Bryggor har byggts i delar längs sträckan, sammanfogning med träplugg-teknik, vilket ger fler möjlighet att komma nära vattnet och kika på bottendjur, växter och inte minst fiskar. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken Sida 4 av 11
5 Energibolaget Mälarenergi Vattenkraft AB i Västerås, med affärsområdeschefen Mats Lindberg, har varit entusiastisk och engagerad. Mälarenergi vattenkraft AB personal som ingenjörer regleringstekniker, operatörer får utbildning i akvatisk ekologi i regleringspåverkade vatten. Liksom personal vid skogsbolag och elever vid skolan. Akvatisk bristanalys för öring längs hela Hedströmmen. Åtgärder på demosträckan, lekgrus tre lokaler samt död ved. Bryggkonstruktioner som även fungerar som skydd. Lekgruset har flyttats av kraftiga flödestoppar till områden med kulturellt skydd där utlägg av lekgrus ej godkändes vid starten av utvecklingen. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken Sida 5 av 11
6 Syfte att sprida erfarenheter till kommunekologer, kommunfullmäktige, fortifikationsverket, SLU, journalister. Utrustning för märkning och pejling har just införskaffats. Åldersbestämning planeras nu. Återintroduktion av stensimpa. Än har inte stensimpan påverkat öringens rom, genom att äta upp den. Lärdom genetiska åsikter - den ursprungliga stammen står sig starkare än utsatta odlade, konnevesistam. Läs mer i PowerPoint-serien: Hedströmmen i Bergslagen en demonstrationssträcka för ekologisk status i ett regleringspåverkat vattendrag av Johan Törnblom på länken Johan Törnblom hade också gjort iordning ett bord med referenslitteratur som behandlar restaurering och återställning av vattendrag samt överlämnande ett exemplar av kompendiet WWFs verktygslåda för god vattenhänsyn i skogen till varje deltagare. Bygga förtroende och tillit! Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken Sida 6 av 11
7 Efter lunchen åkte vi i karavan österut mot Bjurforsbäcken strax utanför Avesta på gränsen till Norberg. Där vi under kunnig ledning av Böril Jonsson, vattenvårdskonsulten Allumite, med brett arbetsområde fick en bakgrund till restaureringen av Bjurforsbäcken. Idag blir det allt vanligare att vid återställningsarbeten i mindre vattendrag att designa med trösklar, höljor, block som skapar strömvariationer och död ved som ger förutsättningar för näring, skydd och samspel över säsonger. Daniel Lindstein är kommunekolog i Avesta kommun och har tillsammans med Böril arbetat längs Bjurforsbäcken. Nyfikenheten var stor hos deltagarna som frågade, tyckte, gjorde jämförelser och diskuterade. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken Sida 7 av 11
8 I bildens mitt syns färska spår av hur en utlagd grusbädd nyligen gjort tjänst som lekbotten. Det av fiskhonorna rensopade substratet lyser ljust mot de mörkare bottenpartierna. Det rör sig om några hinkar av stenmaterial, fraktion ca mm, som här har hällts ut och nu gör tjänst som lekplats. Enkel åtgärd som kan göras med handkraft. Nix, det är inte en salig röra av skräp i bäcken! Stammar har planerats och lagts ut för att styra vattenströmmen på ett för naturen optimalt sätt, minska risker för erosionsskador och ge skydd etc. Ofta förankras större stammar i botten med armeringsjärn för att fungera över tid. Nedströms stammarnas v-bildning skapas en grop som är en ypperlig näringskälla för öringen. När öringen är ca 3-4 somrar och cm stor kan den leka första gången. I den här typen av vattendrag blir öring ej så stor. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken Sida 8 av 11
9 Vägtrummor är till antalet den enskilt största påverkan på mindre åars och bäckars möjlighet att låta fisken röra sig upp- och nedströms. I runda tal rör det sig om ca vägtrummor i landet som utgör hinder. Just den här vägtrumman där Bjurforsbäcken rinner fram ligger så djupt att den trots sin ålder ger tillfredställande möjlighet för fisken att röra sig. Men runt om i landet är det vanligt med små vattenfall om ca en halvmeter på trummans nedsida av vägbanken som effektivt stoppar fisken från att ta sig uppströms. Bild lånad från Länsstyrelsen Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken Sida 9 av 11
10 Vid Bjurfors gamla mässingsbruk finns falltrösklar fisken ej kan ta sig förbi. Men omlöpet till vänster gör det möjligt för fisken att söka sig uppströms. Nivåskillnaden mellan vattenytan under den gamla vägbrons valv och lugnet på hitsidan av trädstammarna är 1,8 meter. Den grunda forssträckan restaureras nu så att kulturvärdena med bron bibehålls, m.h.a länsmuseet, samtidigt som nya höljor skapas med hjälp av naturstenar och de stora stammarna så att fisken får ett vattendjup de kan ta sig upp genom. De kraftiga stammarna förankras rejält i botten för att ligga kvar stabilt. Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken Sida 10 av 11
11 Under landsvägen passerar bäcken i en modern fiskpassage. Den gamla runda vägtrumman har ersatts av en gjuten bottenbädd med stenar, block och grus utlagt för variation i flödet. En valvformad galvad korrugerad plåt monterats på grundkonstruktionens kantbalkar. En ny metod med prefabricerade grundelement har nu utvecklats och provas av Trafikverket. Förenklar, förbättrar, förlänger hållbarhet. Bara att ge sig ut och leta lämpliga restaureringsprojekt runt vägnätet hemmavid Pengar finns kvar i Trafikverkets pott för åtgärder på det allmänna nätet. Hör av dig NU med önskemål om innehåll till nästa fältdag och planerade seminariedagar henrik@nedredalalven.se eller mobil För information och frågor om du vill göra fiskevårdsarbete välkommen kontakta undertecknad alternativt: Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Dalarna, Håkan Danielsson, Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Västmanland, Sven-Erik Åkerman, Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Uppsala, Daniel Brelin, Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Gävleborg, Karl Gullberg, Ordförande Leader Nedre Dalälven3, tillika fiskenestor, Kalle Hedin, Webbmaster, Fiskevård i Nedre Dalälvsområdet, Johan Hedin, Vänlig hälsning Henrik Thomke Projektledare Fiskevård i Nedre Dalälvsområdet Fältdag i praktisk fiskevård, Skinnskatteberg o Bjurforsbäcken Sida 11 av 11
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt.
Tidigare kunde fiskevård handla om att slå ihjäl så mycket storgädda som möjligt. Eller så sågs utsättningar av främmande arter/stammar som en viktig fiskevård. Idag vet de med intresse för fiskevård att
Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Saxat från Slutseminarium Kraft i liv och vatten, Energiforsk, Älvkarleby, 22 september 2017
Saxat från Slutseminarium Kraft i liv och vatten, Energiforsk, Älvkarleby, 22 september 2017 Arbetet kring vattenkraft och miljöfrågor är inne i en mycket viktig fas som även kan få praktisk betydelse
Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Restaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)
1(7) Västansjö Samfällighetsförening c/o Gerd-Marie Alenius gerd-marie.alenius@umu.se Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor) Länsstyrelsen godkänner att
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)
2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30 2 Bakgrund
Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
l JÖNKÖPING$ KOMMUN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.
Norra Nissandalens FVOF l JÖNKÖPING$ KOMMUN Länsstyrelsen i Jönköpings län o FISKEVARD l NISSANS KALLFLODEN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan
SKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Åtgärd för att främja flodpärlmusslan
Lekbottenåterställning i Tallån 2016 Åtgärd för att främja flodpärlmusslan Datum: 2016-11-17 Flodpärlmussla Flodpärlmusslan (figur 1) är sedan 1994 fridlyst i hela Sverige, och klassas som Starkt hotad
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!
Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder
2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske
Elfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren
En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren C:A 98-03-20 Vi skickade första utkastet på ansökan till Länsstyrelsen. 98-04 98-08 Med jämna mellanrum kontaktade vi Länsstyrelsen för
Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07
Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Kvarn (Smedjeholmen) Elverksdammen, fiskväg finns, nivå regleras med automatlucka, ingen vattenkraftproduktion idag. (Svartån) Foto: L Gustafsson
Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun
memo01.docx 2012-03-28-14 UPPDRAG Ljustorpsån 2018 UPPDRAGSNUMMER 13005505 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM 2018-10-05 Restaurering av lekbottnar vid Lagfors i Ljustorpsån, Timrå kommun Lekbottenområdet
Flodkräftfiskevård i praktiken!
Flodkräftfiskevård i praktiken! Tomas Jansson biolog/limnolog Vatten, kräftor, fisk & naturvård Hushållningssällskapet i Värmland Plantera ut mera kräftor så ordnar det sig!! - Riktigt så enkelt är det
Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag
ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag 2 2 REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten 2014 Johan Persson och Tomas Remén Loreth Författare Johan Persson och Tomas Remén Loreth Foto Författarna produktion och Layout Upplandsstiftelsen
RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2018 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i Rosénparken
Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson
Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola
Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.
Hur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Bernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Damminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.
1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen
MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1
MILJÖENHETEN Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta
Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Vad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:
Fysiska processer i vattendrag något som krånglar till det eller nödvändighet att känna till Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt johan.kling@lansstyrelsen.se Vad avgränsar ett vattendrag?
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser
PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN
Författare: Granskad av: Joakim Scharp PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN Sammanfattning Det har utförts en bedömning av de vägtrummor som finns i Rosersbergsbäcken, nedströms det
Projektplan för Den levande Nyköpingsån
Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid
Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Levande laxälvar. Program. Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti 2015. H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar
Levande laxälvar Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti 2015 H.M. Konung Carl XVI Gustaf medverkar Program Välkommen till Nationell vattenkonferens i Umeå 18-20 augusti Hjärtligt välkommen till
Angående anlagd tröskeldamm i Verkmyraån/Hillesjön, Gävle kommun
FÖRFRÅGAN 1 (5) Miljöenheten Hans Sjöberg 010-225 12 12 hans.sjoberg@lansstyrelsen.se Enligt sändlista Angående anlagd tröskeldamm i Verkmyraån/Hillesjön, Gävle kommun Bakgrund Mark- och miljödomstolen
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006
Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda
Stöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån
2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46
Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang. Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen
Ett ungt gäng med väldigt stort engagemang Text: Jonathan Jansson Foto: Sista Droppen ista Droppen är ett drygt tvåårigt filmprojekt som handlar om ekologi, fiskevård, ekoturism och hur stor negativ påverkan
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk
Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge
Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden
Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Vägtrummor som vandringshinder
Publikation 2004:199 Vägtrummor som vandringshinder Samarbetsprojekt Dalarna 2005-03 Titel: Samarbetsprojekt Dalarna Foto: Anders Bruks Ove Eriksson Solfrid Kulstadvik Orsa kommun Bildarkivet Utgivningsdatum:
Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb
Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb Innehåll 1 Öringen 2 Vegeåns status 3 Vad klubben kan göra Fiskevård i Vegeån Mikael Pertmann maj 2012 sid 2 av 18 Finns bara en sort av öring, nämligen öring.
Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti
Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering
Bevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Allmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån
2013-11-13 Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Trottorps damm,
Flottledsåterställning i Bureälven
Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...
Elfisken Vojmån 2010
2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra
Åbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå. Studieresa VRO
Åbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå Studieresa VRO 7 2010-09-15 Tåmeälven, klassningar av ekologisk status Fiskvandringskontroll Tåmeälven april-maj 2007 Harr siluettbild
Elfiske i Jönköpings kommun 2016
Elfiske i Jönköpings kommun 216 Juni 217 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 216... 1 Resultat och kommentarer...
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum (onsdag) Tid 18:00 Protokoll nr :1 Plats Säters Folkets Hus
Styrelseprotokoll för Säters FVOF Datum 2017-02-15 (onsdag) Tid 18:00 Protokoll nr. 43 2017:1 Plats Säters Folkets Hus Närvarande Anders Norman Patrik Andersson Tore Fahlholm Leif Eriksson, suppleant 1
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005-12-20 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat
Bevara barnens skogar
Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en
Restaurering av vattendrag
Restaurering av vattendrag från teori till praktik Erik Degerman & Anton Halldén SLU, Institutionen för akvatiska resurser & Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012 10 23 Planeringssnurran idag och i framtiden
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Svennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Biotoprestaurering i Väljeån 2015
Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
DÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
BIOTOPVÅRDSÅTGÄRDER SOM GJORDES I
1 REDOVISNING ÖVER DE BIOTOPVÅRDSÅTGÄRDER SOM GJORDES I LUMSÅN UNDER 2010-2012 Projektets omfattning har bestått i att anlägga lekbottnar genom att tillföra lekmaterial för öring i vattendraget och förbättra
EKOLIV. Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder
Länsstyrelsen i Jönköpings län EKOLIV Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder Slutseminarium Kraft och liv i vatten 21-22 september 2017 Älvkarleby Leonard
Fiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Elfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...