Policy för hjälpmedelsförskrivning inom Landstinget i Uppsala län

Transkript

1 Bilaga 111 Policy för hjälpmedelsförskrivning inom Landstinget i Uppsala län Denna policy gäller för alla verksamheter som hanterar hjälpmedel inom, eller via vårdavtal med, Landstinget i Uppsala län. Den grundläggande principen för denna policy är att hjälpmedelsförskrivning ska ha samma utgångspunkter, syfte och mål som övriga insatser inom landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet. Förskrivningsprocessen ska därmed kännetecknas av likvärdig bedömning och tillgång till hjälpmedel oberoende av var i Uppsala län patient/brukare är bosatt. Därtill ska rätten till delaktighet och inflytande i processen säkerställas, liksom att samverkan och övergångar mellan verksamheter inom och utom landstinget är välfungerande och för individen överskådliga. Denna policy utgår från riksdagens lagar och riktlinjer, däribland den etiska plattformen. Därtill finns viktiga styrande dokument såsom; FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning; FN:s konvention om barns rättigheter (Barnkonventionen); och landstingets likabehandlingsplan och likabehandlingspolicy. Den etiska plattformen ska enligt riksdagens beslut ligga till grund för prioriteringar inom hälso- och sjukvård. Den består av tre principer vilka har en inbördes rangordning. Människovärdesprincipen är den övergripande principen och säger att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Det är alltså inte förenligt med denna etiska princip att låta människor stå tillbaka enbart på grund av till exempel ålder, livsstil, sociala eller ekonomiska förhållanden. Behovs-solidaritetsprincipen säger att om prioriteringar inom hälso- och sjukvården måste ske så ska resurserna satsas på dem som har de största behoven. Kostnadseffektivitetsprincipen är underordnad de andra principerna men ska alltid beaktas. Denna säger att vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör det eftersträvas en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och livskvalitet. Landstingets huvudsakliga ansvar är att med hälso- och sjukvårdsinsatser stödja och främja medborgarnas strävan efter hälsa. Denna policy utgår från WHO:s klassifikationer ICF/ICF-CY vid bedömning av hälsa, där kroppsfunktion och anatomisk struktur samt aktivitet och delaktighet i kombination med omgivningsfaktorer och personliga faktorer kan påverka hälsotillståndet.

2 Bilaga (2) Syftet med hjälpmedelsförskrivning är att med hjälpmedel möjliggöra eller underlätta uppfyllandet av de behov av funktion, aktiviteter och delaktighet som behövs för att uppnå hälsa och undvika ohälsa. Vid behovsbedömning inför en hjälpmedelsförskrivning är det problemets svårighetsgrad och insatsens effekt på hälsan i kombination med kostnadseffektiviteten som utgör grunden för beslut och val av produkt. Denna bedömning ska ske på individnivå då likartade behov eller insatser kan ha olika hälsoeffekt beroende av hälsoproblemets svårighetsgrad, personliga faktorer och omgivningsfaktorer. Förskrivningsinsatser ska prioriteras enligt följande ordning: Prioriteringsnivå 1 Livsuppehållande insatser och insatser vid allvarlig, eller risk för allvarlig, nedsättning av kroppsfunktioner - som andning, cirkulation Insatser för att kunna ta emot och förmedla grundläggande budskap som att påkalla uppmärksamhet Prioriteringsnivå 2 Insatser som möjliggör dagliga aktiviteter - som personlig vård, förflyttning och vardagskommunikation i hemmet Insatser som ger barn förutsättningar att utvecklas genom lek och trygghet Prioriteringsnivå 3 Insatser som möjliggör vardagsaktiviteter som att utföra ärenden, utveckla ett självständigt och aktivt liv i relation till sin omgivning Prioriteringsnivå 4 Insatser för fritt valda aktiviteter som att vistas i fritidsboende, utöva sport och andra fritidsaktiviteter som kräver specialutrustning Uppfyllande av de behov som ligger inom prioriteringsnivå 4 ligger utöver de som i allmänhet behövs för att uppnå hälsa och undvika ohälsa. Därför ska insatser inom denna nivå anses som egenansvar. Undantagsvis kan förskrivning ske även inom denna nivå om den individuella behovsbedömningen ger stöd för detta. Landstinget ansvarar för de merkostnader insatsen kan innebära för en person med funktionsnedsättning i förhållande till de normalkostnader som skulle finnas för att tillgodose behovet för personer utan funktionsnedsättning. Normalkostnaden kan tas ut som egenavgift. Då egenavgift är aktuellt ska avgiftens storlek bestämmas så att den säkerställer att kostnaden för att uppnå hälsa för en person med funktionsnedsättning varken överstiger eller understiger kostnaden för en person utan funktionsnedsättning. Denna policy ska kompletteras med allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning samt förvaltningsspecifika riktlinjer som beaktat denna policy.

3 Bilaga Dnr CK Landstingsarkivet Anne Hallvig Tfn E-post Landstingsarkivets verksamhetsberättelse 2012 Inledning Landstingsarkivet är arkivmyndighetens beredande och verkställande organ. Arkivmyndighetens huvuduppgift är, enligt arkivlagen, att utöva tillsyn över landstingets verksamheter och omhänderta överlämnade arkiv. Tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen, patientdatalagen samt personuppgiftslagen är exempel på andra lagar som rör verksamhetsområdet. Verksamheten styrs även av interna regler, bland annat arkivreglerna som är beslutade av landstingsfullmäktige. Genom tillsyn och genom att utarbeta strategiska rutiner och riktlinjer, ge råd och utbilda bidrar landstingsarkivet till att effektivisera och höja kvaliteten på landstingsverksamheternas dokumenthantering och arkivvård. I landstingsarkivets tillsynsuppdrag ingår också Upplandsmuseet, Musik i Uppland, Upplandsstiftelsen och Stiftelsen för ett medicinhistoriskt museum i Uppsala samt att vara arkivresurs till Regionförbundet. Tillsyn Arkivhantering inom offentlig sektor utgår från det lagstadgade kravet på insyn, den s.k. offentlighetsprincipen. Tillsynen är ett verktyg för granskning av att arkivlagen efterlevs och att offentlighetsprincipen upprätthålls. Landstingsarkivet har under året inte gjort någon tillsyn. Dokumentstyrning Att styra information genom upprättande av dokumenthanteringsplaner är grundläggande för en ändamålsenlig arkivvård. Arbetet med att ta fram verksamhetsbaserad/processorienterad arkivredovisning fortgår. Smittskyddsenheten Bevarande- och gallringsplanen för Smittskyddsenheten har slutförts. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

4 Bilaga (6) Patientnämndens kansli En verksamhetsbaserad arkivredovisning har framtagits i samarbete med kansliet. Barnskyddsteamet Ett samarbete rörande verksamhetsbaserad arkivredovisning har inletts med det i januari invigda Barnskyddsteamet (BST). Teamet är ett treårigt projekt tillhörande kvinno- och barndivisionen vid Akademiska sjukhuset med uppdrag att verka för att underlätta utredningar av misshandlade och sexuellt utnyttjade barn. Projektet kan övergå i permanent verksamhet med ett nationellt uppdrag. Personalaktens innehåll En bevarandeplan för vad som ska finnas i en personalakt har tagits fram i samarbete mellan landstingsarkivet, huvudregistrator vid Akademiska sjukhuset och personalfunktioner vid Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. Frågan om en bevarandeplan blev aktuell i samband med beslut om skanning av personalakter och därmed frågan om någon dokumenttyp kräver underskrift på papper. Ledningssystem för kvalitet delprojekt dokumentstyrning inkl. kvalitetshandboken Landstingsarkivets medverkan i delprojektet har inneburit diskussioner kring indelningsgrunder för dokument, metadata och versionshantering av styrande dokument. Projektet är del av det landstingsövergripande projektet med att införa ett processbaserat ledningssystem för kvalitet inom Landstinget i Uppsala län i enlighet med SOSFS 2011:9. Deltagande i Riksarkivets projekt e-arkiv och e-diarium, e-ard, delprojekt 5 Metadata och e-tjänster för e-diarium Landstingsarkivet deltog som representant från landstingssektorn tillsammans med hurvudregistrator Akademiska sjukhuset i delprojekt 5, som hade till syfte att ta fram en förvaltningsgemensam specifikation (FGS) för e-tjänster och e-diarium som förväntas bli vägledande för framtida system på området. Därigenom gavs möjlighet att lyfta fram informationsstrukturen i R7e-arkivs inleveransspecifikationer på samma område. Ordningsarbeten och leveranser Under våren stod det klart att Riksarkivet önskade till landstinget återlämna arkiven från Akademiska sjukhusets statliga tid. Av denna anledning införde landstingsarkivet tillfälligt stopp för leveranser från förvaltningarna för att kunna förbereda mottagandet. Arkivet - som förutom sjukhusdirektionens arkiv består av handlingar från 17 st. kliniker med ett omfång av drygt 1100 hyllmeter från 1780-talet till år är delvis förtecknat, men i mycket varierande skick. Det kommer under de närmaste åren att föranleda speciella insatser för att kunna bevaras och för att förbättra sökbarheten. Arkivet mottogs under november månad och har från första början varit efterfrågat av forskare och allmänhet. Till följd av den ökande arbetsbördan har ordnings- och förteckningsarbeten fått nedprioriteras under år 2012.

5 Bilaga (6) Som framhölls i föregående års verksamhetsberättelse kommer det att dröja flera år innan balans uppnåtts i ordnings- och förteckningsarbetena. R7e-arkiv R7e-arkivprojektet avslutades och övergick i förvaltning i december Under det gångna året har tid ägnats åt uppbyggnad av en lokal förvaltning samt åt informationsinsatser, såväl internt som externt. Ett större informationsmöte hölls under hösten riktat till landstingsstyrelsen, förvaltningschefer, förvaltningsledare och förvaltningsledare IT, registratorer m.fl. R7e-arkivförvaltningen deltog även under årets IT-dag. Arbete med arkivering av patientjournaldata ur Journal III som påbörjats redan inom R7e-arkivprojektet återupptogs och statusen på det tidigare arbetet utreddes. På grund av det kommande Windows 7-införandet inom landstinget uppmärksammades behovet ytterligare, eftersom Journal III inte är kompatibelt med den nya operativsystemsversionen och vårdens tillgång till informationen därför måste säkras. Mycket arbete har lagts på att få fram en fungerande samarbetsform mellan de landsting som använt Journal III inom R7e-samarbetet, i syfte att dela på kostnaderna för nödvändiga exportprogram. Landstingets första egna projekt för inleverans av elektronisk information till R7e-arkiv påbörjades. Det är information ur det tidigare patientadministrativa systemet Infomedix, IMx RoS, laboratoriesvar som ska levereras till R7e-arkivs mellanarkiv för direktåtkomst för vården via Cosmic. Arkivpedagogisk verksamhet Arkivens dag Andra lördagen i november äger Arkivens dag rum. Årets tema var Framtiden. Landstingsarkivets bidrag var hämtat från Framtidens Ulleråker ur ett historiskt perspektiv. Landstingsarkivet har haft en regional samordnarfunktion och därmed sammankallande till planeringsmöten inför Arkivens dag samt ekonomiansvarig. Länets aktiviteter var lokaliserat till 5 platser med sammanlagt 13 institutioners deltagande. Landstingsarkivet deltog vid Uppsala stadsbibliotek där ett tiotal arkiv, bibliotek och museer i Uppsala hade utställning och aktiviteter. Övriga platser i länet som hade Arkivens Dag-öppet var Landsarkivet i Uppsala (som även deltog vid Uppsala stadsbibliotek), Leufsta bruksarkiv, Heby kommunarkivs depå i Morgongåva - Rungårdsarkivet och Tierps bibliotek. Daglig verksamhet Samarbetet med Fyris Daglig verksamhet har fortsatt under året med skanning och registrering av fotografier och pressklipp. Kulturnatten Landstingsarkivet deltog i Kulturnattsprogrammet den 8 september tillsammans med Arkiveringen vid Fyris Daglig verksamhet. Temat på utställningen var Fotografier från hälso- och sjukvård i Uppsala län förr och nu. Fotograf Lennart Engström visade ett urval av sina bilder i ett bildspel.

6 Bilaga (6) Information Landstingsarkivet har tagit emot ett flertal studiebesök, både landstingspersonal och externa grupper. Däribland Enecopia släktforskarförening med säte i Enköping. Information om verksamhetsbaserad arkivredovisning till registratorerna vid deras nätverksträff, Primärvårdens kansli. Föreläsningsserien I samarbete med de övriga arkivinstitutionerna i Uppsala deltog landstingsarkivet i föreläsningsserien vid Arkivcentrum. Landstingsarkivet bidrog med föreläsningen Dräkt och mode i arkivens källor av Håkan Liby etnolog, landsantikvarie och chef för Upplandsmuseet. Jubileumsboken Landstingsarkivet har varit referensgrupp under framväxt av boken En demokratisk samhällsbyggare under 150 år Landstinget i Uppsala län genom bland annat att tillsammans med författaren diskutera de olika kapitlen. Avslutningsvis bidrog landstingsarkivet med att ta fram förslag till bildmaterial från olika institutioner. Marknadsföring Markandsföring av, En demokratisk samhällsbyggare under 150 år Landstinget i Uppsala län, landstingets 150-årsjubileumsbok genom att sälja in boken till länets bokhandlare och via webbplatsen. Samarbete med museer inför landstingets 150-års jubileum Landstingsarkivet har i samarbete med Upplandsmuseets utställningsproducent varit behjälplig med att ge förslag på arkivhandlingar aktuella för utställningen. I samarbete med Medicinhistoriska museet arrangera utställningen om Folke Bernadottehemmets 50-års jubileum. Verksamhetsbesök inför psykiatridivisionens leverans Inför psykiatridivisionens flytt till Psykiatrins Hus och andra lokaliseringar har verksamhetsbesök gjorts. Detta i samarbete med Akademiska sjukhusets huvudregistrator och den nyutexaminerade arkivarie som anlitats av psykiatridivisionen för att få arkiven godkända inför leverans till landstingsarkivet. Syftet med verksamhetsbesöken var att introducera arkivarien med nyckelpersoner inför sommarens arbete med att få arkivhandlingarna i godtagbart skick inför leverans. Personal Landstingsarkivet har sju anställda arkivarier, inklusive landstingsarkivarien. Minst på denna nivå bör verksamheten befinna sig för att kunna uppfylla det uppdrag som är fastställt i landstingets arkivregler. Detta med anledning av att arbetsbördan har ökat och kommer att öka i framtiden. Landstingsarkivet har under året fått en utökad arbetsuppgift, att ansvara för det lokala objektspecialistuppdraget för R7e-arkiv. En av arkivarierna engagerades för uppdraget på ca 75 procent.

7 Bilaga (6) Antalet ärenden har under året ökat jämfört med tidigare år och förväntas fortsätta öka i minst samma takt. Samtidigt förväntas att övriga arbetsuppgifter ska upprätthållas i oförminskad grad. Samarbete och nätverkande Under året bildades ett nätverk för arkivarier i de R7e-arkivsanslutna landstingen, med syfte att samarbeta kring e-arkivfrågor samt utbyta erfarenheter och framtagna dokument såsom systemdokumentationer, gallringsplaner m.m. En första nätverksträff genomfördes i september i Örebro med temat gallring. Landstingsarkivet har även anslutit till ett nätverk för arkivarier inom landstingsarkiven på det nationella planet samt även ett lokalt nätverk för arkivverksamma i Uppsala. Nätverksträffar har hållits på teman som e-arkivering och verksamhetshetsbaserad arkivredovisning samt hantering av vårdinformation som inkommit från privata vårdgivare. I år tog landstingsarkivet emot fem studenter från arkivarieutbildningen vid Uppsala universitet för praktik. En av dessa valde senare att utöver praktiken genomföra sitt examensarbete vid landstingsarkivet. Webbplatser Landstingsarkivets webbplatser är fortsatt välbesökta. Nytt för i år är sidor på den externa webbplatsen om landstingets jubileumsbok och försäljning av den. Där har vi även publicerat sidor om landstingets historia, som består av författaren Mats O Karlssons extramaterial till landstingets jubileumsbok. Till materialet hör även förteckning över alla landstingsledamöter åren Dessa sidor har genererat många nya besökare till webbplatsen. Våra webbformulär, som använts för bland annat journalbeställningar, har vi varit tvungna att ta bort eftersom man inte längre har kunnat garantera beställarnas integritet sedan Episerver uppgraderades. Detta har inneburit betydande försämringar i dels tillgängligheten för användarna, dels landstingsarkivets hantering av beställningarna. Förhoppningsvis kommer en lösning på problemen under år Utbildning Arkivuppdraget utbildning för nytillträdda chefer inom Primärvården. Ekonomi Landstingsarkivet har ett underskott som beror på en felaktighet i budgeten för år Landstingsarkivet fortsatte att under året ansvara för R7e-arkivs ekonomiadministration. Ärenden Antalet ärenden var under året 973, en ökning med 191 stycken eller 20 procent jämfört med förra året. De externa ärendena var under året ungefär sju gånger fler än de interna, som minskat något för första gången sedan mätningarna började. Över tid har

8 Bilaga (6) förhållandet mellan sekretessärenden och offentliga ärenden förändrats med tyngdpunkt på de förra. 789 av årets ärenden gällde sekretessbelagda handlingar. Bakom statistiken döljer sig stora skillnader från ärende till ärende då vissa är enkla medan andra är komplexa och tar mycket tid i anspråk. Nyckeltal 2012 Antal forskarbesök forskare på heltid Antal förfrågningar 973 Antal leveranser 490 Antal förvarade hyllmeter 4591 Förtecknade arkiv: (Hyllmeteruppgift avser efter ordningsarbetet) Barnmorskestyrelsen 1 hyllmeter (hm) Landstingets kulturutredning 1 hm Utbildningsnämnden 18,5 hm Näringspolitiska kommittén 2,5 hm 4 st små kommittéarkiv m.m. 1 hm Förtecknade delar av Landstingsstyrelsens arkiv: Sökregister m.m. till huvuddiarier 11,5 hm Verksamhetsbesök: Psykiatridivisionernas enheter inför leverans av arkiv Habilitering och hjälpmedel inför leverans av rapportserie Landstingsservice rörande processer

9 Bilaga Överenskommelse om samverkan mellan Älvkarleby kommun, Landstinget i Uppsala län och Polismyndigheten Uppsala län för en god och jämlik hälsa och trygghet hos befolkningen i Älvkarleby kommun. 1

10 Bilaga 115 Överenskommelse om samverkan mellan Älvkarleby kommun, Landstinget i Uppsala län och Polismyndigheten Uppsala län för en god och jämlik hälsa och trygghet hos befolkningen i Älvkarleby kommun. Denna överenskommelse omfattar det samverkansarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvård, utbildning och omsorg, samhällsbyggnad och polismyndigheten. I överenskommelsen framgår vilka parter som ingår, bakgrund, syfte, mål, viljeinriktning, styrning och struktur för samverkan. Parter Denna överenskommelse ingås mellan Älvkarleby kommun, Landstinget i Uppsala län, och Polismyndigheten i Uppsala Län. Bakgrund Under många år har samverkan inom hälso- och sjukvård och social omsorg utvecklats mellan Älvkarleby kommun och Landstinget Uppsala Län. Från 2008 har arbetet pågått under begreppet närvårdsutveckling i Uppsala län, ett samarbete mellan landstinget och respektive kommun. Den politiska styrgruppen 1 för närvård i Älvkarleby beslutade i januari 2012 att en skriftlig överenskommelse om den fortsatta utvecklingen av samverkan skulle tas fram. Beslutet grundar sig på identifierade behov av effektivare styrning, struktur och samsyn i närvårdsarbetet. I utvecklingen av samverkan önskade kommunens politiker att polisen ska finnas med i den nya samverkansorganisationen, då denna samverkan är viktig för befolkningens trygghet och hälsa. Älvkarleby kommun och polisen har sedan flera år tillbaka en överenskommelse om samverkan för trygghet, som ska revideras Polismyndigheten är positivt inställd till en överenskommelse som även omfattar Landstinget i Uppsala län. Syfte Syftet med överenskommelse är att genom samverkan mellan berörda parter skapa bättre förutsättningar för en god och jämlik hälsa och trygghet hos befolkningen i Älvkarleby kommun. Mål Målet med överenskommelsen är att skapa en effektiv ledning, styrning och struktur för samverkan mellan hälso- och sjukvård, utbildning och omsorg, samhällsbyggnad och polisen. 1 Den politiska styrgruppen består av representanter från kommunens utbildnings- och omsorgsnämnd och landstingets norra länsdelsberedning 2

11 Bilaga 115 Viljeinriktning Viljeinriktningen för utvecklingen av samverkan i Älvkarleby kommun ska ses som en del i ett samhällsutvecklingsarbete som bygger på kunskap om folkhälsa 2 och folkhälsoarbete 3. Utvecklingsarbetet ska utgå ifrån det främjande och förebyggande perspektivet. Huvudmännens uppdrag omfattar samverkan kring hälsofrämjande, förebyggande, diagnostiserande, behandlande, rehabiliterande, omvårdande och stödjande insatser som är samhällsekonomiskt rimliga att bedriva lokalt. Invånarna i hela Uppsala län får sitt samlade behov av hälso- och sjukvård och social omsorg genom insatser nära bostaden i så hög grad som möjligt. Varje person ska få den hjälp den behöver, bli bemött med respekt, få information och ha inflytande över vården och omsorgen oavsett vilken huvudman som är involverad i insatserna. 4 Styrning Kommunen och landstingets verksamhet styrs via lagstiftning och genom de styrande dokument som framförallt kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige fattat beslut om. För ledning av polismyndigheten finns en polisstyrelse. Polisstyrelsen består av länspolismästaren och av det antal övriga ledamöter som regeringen beslutar. Älvkarleby Kommun Politisk nivå Utbildnings- och omsorgsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för de verksamheter som omfattas av denna överenskommelse. Kommunstyrelsen ansvarar för den övergripande planeringen och samordningen av kommunens folkhälso- och preventions arbete 5. Tjänstemannanivå Kommunchefen ansvarar för den övergripande ledningen och samordningen av kommunens folkhälso- och preventionsarbete. Förvaltningscheferna för utbildning- och omsorg respektive samhällsbyggnad ansvarar för ledningen av de verksamheter som omfattas av denna överenskommelse. 2 Folkhälsa definieras som ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd.som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa innebär inte bara att hälsan genomsnittligt bör vara så god som möjligt, skillnaderna mellan olika grupper (sociala, geografi ska, ekonomiska etc.) bör också vara så liten som möjligt 3 Folkhälsoarbete innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer (frisk-, skydds- och risk-) och förhållanden (struktur och miljö) som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara samhälls- och/eller grupp respektive individinriktade. 4 Utdrag ur Inriktningsdokument av närvårdsutveckling i Uppsala län Se styrdokument för folkhälsa-prevention 3

12 Bilaga 115 Landstinget Uppsala Län Politisk nivå Landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen ansvarar i olika avseenden för beslut som berör utvecklingen av samverkan som omfattas av denna överenskommelse. Landstingsstyrelsen har ett övergripande ansvar och förbereder alla frågor som landstingsfullmäktige ska besluta om. Hälso- och sjukvårdstyrelsen beställer den vård som befolkningen behöver. Produktionsstyrelsen ansvarar för styrning av landstingets förvaltningar som bedriver vård. Norra länsdelsberedningen har hälso- och sjukvårdstyrelsens mandat att föra dialog kring utvecklingen av den samverkan som omfattas av denna överenskommelse. Tjänstemannanivå Landstingsdirektören, hälso- och sjukvårdsdirektören och produktionsdirektören ansvarar i olika avseenden för verkställandet av beslut som berör utvecklingen av den samverkan som omfattas av denna överenskommelse. Närvårdsstrategen har hälso- och sjukvårdsdirektörens mandat att representera landstinget i det lokala arbetet som omfattas av denna överenskommelse. Närvårdsstrategens uppdrag är att vara en länk mellan landstinget och kommunen i samverkansfrågor som berör de områden som omfattas av denna överenskommelse. Närvårdsstrategen utgör även ett stöd till den interna processen i landstingets olika verksamheter och politiska organ i närvårdsfrågor. Hälso- och sjukvårdsdirektören har ansvaret att kontinuerligt informera berörda styrelser och förvaltningar i landstinget om den lokala utvecklingen i enlighet med denna överenskommelse. Polismyndigheten Uppsala Län Enligt polislagen utgör varje län ett polisdistrikt. I varje polisdistrikt finns en polismyndighet. Länspolismästaren är chef för polismyndigheten. Arbetet grundar sig på en lokal problembildsanalys som arbetas fram varje år. Utifrån denna analys skapas lokala handlingsplaner för de områden som är aktuella. Dessa handlingsplaner följs upp kontinuerligt och resultatet av den planlagda verksamheten utvärderas och uppdateras årligen. Närpolischefen vid närpolisområde Tierp/Älvkarleby har huvudansvaret för utveckling av samverkan och det lokala arbetet som omfattas av denna överenskommelse. 4

13 Bilaga 115 Skiss över organisering av samverkan 5

14 Bilaga 115 Beskrivning av organisering av samverkan Samverkansrådet för folkhälsa- närvård- trygghet I samverkansrådet träffas representanter från landstinget, kommunen och polisen för att göra gemensamma prioriteringar i arbetet med en god och jämlik hälsa och trygghet i Älvkarleby kommun. Politisk styrgrupp Den politiska styrgruppen består av följande representanter från kommunen och landstinget. Kommunen Ordförande för utbildnings- och omsorgsnämnden Ordförande för samhällsbyggnadsnämnden Ordförande för kommunstyrelsen Oppositionsråd Landstinget Ordförande och två ledamöter från norra länsdelsberedningen på uppdrag av hälso- och sjukvårdstyrelsen Tjänstemannastyrgrupp Tjänstemannastyrgruppen består av följande representanter från kommunen, landstinget och polisen. Kommunen Kommunchef Förvaltningschef för utbildnings- och omsorgsnämnden Förvaltningschef för samhällsbyggnadsnämnden Landstinget Hälso- och sjukvårdsdirektören och närvårdsstrateg på uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören Polisen Närpolischef Samfinansierad tjänst mellan kommun och landsting Folkhälso- och närvårdskoordinatorn är en samfinansierad tjänst mellan kommun och landsting. Tjänsten är placerad i kommunstyrelsens förvaltning. Uppdraget som närvårdskoordinator är att vara ett stöd för det lokala samverkansarbetet mellan kommunen och landstinget inom hälso- och sjukvård, social omsorg och skola. Uppdraget innebär också att vara ett stöd till kommunens interna folkhälsoarbete, men också ett stöd för samordning/koordinering i samarbete/samverkan med andra aktörer som polis, näringsliv, ideella organisationer m.fl. Denna funktion är en viktig förutsättning för att arbetet ska kunna bedrivas i enlighet med denna överenskommelse. 6

15 Bilaga 115 Ledningsgrupper Verksamhetsansvariga för målgrupperna barn och familj, vuxna, äldre och inriktningen tryggare samhälle bildar ledningsgrupp för respektive område. Andra samverkande aktörer Består av personer och verksamhetsföreträdare som är betydelsefulla för arbetet. Mötesstruktur och arbetsordning 1. Samverkansrådet träffas för att utifrån politiska mål och uppdrag från kommun, landsting och polis fastställa gemensamma prioriterade mål och uppdrag för det kommande året. 2. Samverkansrådet ger ledningsgrupperna Barn och familj, Vuxna, Äldre och Tryggare samhälle i uppdrag att ta fram handlingsplaner 6 för respektive uppdrag. 3. Ledningsgrupperna arbetar med stöd av koordinatorn med uppdragen. Vid behov tillsätter respektive ledningsgrupp arbetsgrupp/er utifrån ett avgränsat område med ett tidsbestämt uppdrag. 4. Ledningsgrupperna rapporterar kontinuerligt resultatet av uppdragen till Samverkansrådets tjänstemannastyrgrupp. 5. Uppdragen redovisas enligt överenskommen tidsplan till Samverkansrådet och eventuella nya prioriteringar och uppdrag fastställs. Uppföljning av överenskommelsen Överenskommelsen följs upp en gång per år. Respektive samverkande part ansvarar för att uppdragen och åtgärderna finns med i ordinarie kvalitetssystem för verksamhetsplanering och måluppföljning. Giltighetstid Denna överenskommelse gäller från och med och tills vidare. Önskar någon av parterna säga upp överenskommelsen ska det göras senast tolv månader i förväg. Revidering Den 1 januari 2015 sker sammanslagningen av landets polismyndigheter till en myndighet. Detta innebär att överenskommelsen kommer att behöva revideras efter Handlingsplanerna ska innehålla mål, motivering av valda utvecklingsområden, process och effektmått, aktiviteter, ansvariga, tidsplan och plan för uppföljning. 7

16 Bilaga 115 Denna överenskommelse har upprättats i tre exemplar varav parterna har tagit varsitt. Underskrifter Älvkarleby kommun Landstinget i Uppsala län Polismyndigheten Inga-Lill Tegelberg Kommunalråd Erik Weiman ordf Landstingsstyrelsen Anna-Karin Jacobsson Eva Ljung Erik Steen Kommunchef t f Landstingsdirektör Länspolismästare 8

17 Bilaga 115 Bilaga 1 Styrande och vägledande dokument ett urval Kommun Mål- och budgetdokumentet för Älvkarleby kommun Styrdokument för folkhälsa-och prevention Älvkarleby kommun Landsting Landstingsplan och vårdavtal Polis Regleringsbrevet från regeringen Rikspolischefens inriktningsdokument Gemensamt kommun -landsting Inriktningsdokument av närvårdsutveckling i Uppsala län RUS Regional utvecklingsstrategi Uppsala läns folkhälsopolicy Gemensamt kommun-landsting-polis Barnkonventionen 9

18 Bilaga 116 a Dnr CK Administrativa enheten Jens Larsson Tfn E-post jens.larsson@lul.se Försvarsdepartementet Ulrica Gradin Stockholm Angående betänkandet En myndighet för alarmering - (SOU 2013:33) Sammanfattning Landstinget i Uppsala län (landstinget) ställer sig positivt till en statlig myndighet för alarmering Landstinget anser att det bör förtydligas att den utveckling som skett inom den prehospitala vården ska bibehållas och vidareutvecklas Landstinget bedömer att verksamheten kan inordnas under den existerande myndigheten för samhällsskydd och beredskap Landstinget är tveksamt till ytterligare centraliseringar av larmcentraler Landstinget anser att det bör vara tydligt att det görs en vårdbedömning av medicinskt skolad personal i ett larmsamtal därefter kan andra resurser tas i anspråk Landstinget anser att det bör förtydligas att staten tar ansvar för larmtjänsten och övriga aktörer hanterar sina delegerade frågor även ur ett ekonomiskt hänseende Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

19 Bilaga 116 a Landstingets överväganden Inledningsvis välkomnar landstinget utredningen det är kritiska frågor för vården och medborgarna. Den nuvarande situation är otillfredsställande, och riskerar leda till att resurser dräneras ur vården som står inför stora ekonomiska prövningar. Prehospital vård Utredningen bekräftar den utveckling som skett inom vårdkedjan, där modern prehospital vård påbörjas vid första kontakt med den vårdbehövande. Dagens alarmoperatörer kan instruera den nödlidande (eller nödringaren) vilka åtgärder som kan vidtas i väntan på ambulans. Modern teknik medför att avancerad vård kan utföras på plats av utbildad personal, och patienten kopplas upp mot sjukhusresurser redan på olycksfallsplatsen. I många fall behöver inte ens patienten komma till sjukhus för annat än efterkontroll, trots att man kan ha drabbats av omfattande trauma. Denna utveckling leder till mindre patientskador, och har bieffekten att systemet blir mer kostnadseffektivt. Landstinget har förståelse för att vårdkvalitet och kostnadsaspekter inte legat i utredningens fokus. Det är dock landstingets övertygelse att utredningens avsikt inte är att utvecklingen ska gå bakåt gällande det till landstingen delegerade vårduppdraget. En sådan utveckling vore mycket olycklig för Sverige som nation. Medborgarna förväntar sig bästa möjliga samhällsservice vid traumafall. Det kan med fog sägas vara själva kärnan av en alarmeringstjänst. De direkta vårdsamtalen uppgår till 49 % av alla samtal till 112 den absoluta merparten av alla larmsamtal (närmast efter är polisen med 36 % av alla samtal se utredningen s 69). Landstinget vill därför förtydliga ställningstaganden för vidare överväganden, med utgångspunkten att en eventuell statlig alarmeringsmyndighet ska leda till förbättringar för medborgarna. För tydlighets skull följer vi utredningens numrering under utredningens kapitel 11 Överväganden och förslag En nationell alarmeringsfunktion Landstinget är positivt till en tydlig nationell alarmeringsfunktion, med ökat statligt ansvarstagande Verksamhet och uppgifter Landstinget är i grunden positivt till utredarens förslag. Dock måste det vara medicinskt skolad personal som står för medicinsk bedömning av prioritet, vilket bör förtydligas. I annat fall riskeras liv och hälsa vid felaktiga bedömningar (särskilt om landstingets resurser felutnyttjas genom att ambulanser prioriteras fel och inte finns tillgängliga när akuta fall inträffar). Gällande samhällets övriga resurser delar landstinget utredarens syn att de är nedprioriterade i förhållande till räddandet av liv (utredningen s 150). Landstinget delar synen att larmoperatören bör ha långtgående befogenhet att kalla in resurser. Landstinget välkomnar en likvärdighet gällande vad som ska gälla nationellt för s k IVPA-larm.

20 Bilaga 116 a 11.4 En statlig alarmeringsmyndighet Landstinget ställer sig positiv till myndighetsformen. Landstinget förordar dock en inordning av arbetsuppgifterna till myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Former för samverkan Landstinget delar utredningens syn att det finns all anledning att samråda och samverka även i en ny organisationsform (liksom sker idag) Närmare om Alarmeringsmyndighetens roll inom krisberedskap Landstinget är positivt till utredningens förslag gällande arbetsuppgifterna i både vardag som kris Organisation Landstinget oroas av förslaget att centralisera larmcentralerna ytterligare. Det kan finnas effektiviseringsvinster, men samtidigt stora risker. Det finns fördelar med att larmoperatörerna har lokalkännedom, och stora risker när sådan helt saknas. Sverige är ett stort land, och en geografisk uppgift kan peka på flera platser i landet. Kännedom om tillfartsvägar och hinder kan visa sig kritiska i en larmsituation. Det är inte ovanligt att larmresurser dirigeras fel i dagens system. Med en ökad centralisering ökar riskerna för fel i dirigeringen ytterligare. Landstinget är sammantaget tveksamt till att utredningens bedömningar gällande vinster med centralisering inte samtidigt leder till ännu större risker för felnavigering och patientskador. Landstinget har förståelse för utredningens resonemang, men menar att centraliseringsfrågan måste övervägas ytterligare och inte kan vara målet med utredningen Teknik Landstinget är positivt till att en Alarmeringsmyndighet kan komma att bidra till standardiserade och öppna tekniska lösningar. Det finns både patientsäkerhetsvinster och ekonomiska vinster med att skapa en renhet i den tekniska miljön. Landstingen understryker att vid tydliga och öppna tekniska lösningar kan underaktörer oförhindrat stödja t ex vårdkedjan Kompetens Landstingets uppfattning är att vården påbörjas redan vid larmsamtalet. Det ställs därför krav på larmoperatören att kunna göra medicinska bedömningar, och stötta den 1 Detta skulle kunna ge utrymme för privata och offentliga lokala initiativ, ytterst till gagn för medborgarna. Utredningens 10.9 alternativ 1 ger den bästa totallösningen ett tydligt statligt ansvar på den s k 112-nivån.

21 Bilaga 116 a nödlidande under samtalet. När sedan rättdirigerad larmresurs kommer på plats övertas vården av den resursen för senare överlämnande till sjukhus. Landstinget har nu säkrat den medicinska kompetensen genom att den s k sekundära intervjun sker av medicinskt utbildad personal. Det måste vara helt säkerställt att så även sker i framtiden. Att ersätta denna del av larmsamtalet med den av utredaren föreslagna nya yrkesutbildningen kan enbart fungera vid en uppdelning av primärintervju och sekundärintervju, där den enklare primärintervjun kan handläggas av personer med medicinsk introduktionsutbildning. Vårdbedömningen måste 2 dock göras av medicinskt skolad personal i en sekundärintervju. Det finns enligt landstinget utrymme för ytterligare förbättring i dessa delar, och leder till stora patientrisker vid en eventuell tillbakagång till äldre ordning med avseende på kompetens m m Renodling av nödnummer 112 Landstinget välkomnar utredningens förslag att söka renodla 112-numret. Det kan visa sig vara ett svårt uppdrag, varför man samtidigt bör ha beredskap på att samtalen kan öka vid ökad tillgänglighet (det är en utveckling som har noterats vid ökad tillgänglighet inom vården). Det bör finnas en beredskap att hantera felaktiga samtal som trots allt kommer till 112-numret Säkerhet och funktionalitet Landstinget är positivt inställt till utredningens förslag som syftar till att öka larmtjänsternas robusthet Tillsyn Landstinget ställer sig inte avvisande till utredningens förslag att MSB får en utökad roll. Landstinget förordar dock en totallösning där MSB blir helt ansvarigt. Av det skälet bör tillsyn ske av annan myndighet Författningsreglering Landstinget bifaller utredningens förslag att alarmeringen regleras i lag Kostnader och finansiering Landstinget välkomnar ett statligt ansvarstagande. Landstinget välkomnar även utredarnas stöd i vår syn att staten låtit underfinansiera 112-tjänsten (s 104). Att med den tydliga slutsatsen resonera kring medfinansiering från landsting och primärkommunernas sida upplevs dock som främmande (s 213). Landstinget vänder sig mot att utredningen så enkelt kan omdimensionera verksamheten från ca 570 larmoperatörer till stycken. Motiveringen till varför det skulle kunna vara möjligt upplevs bristfällig. Utredningen tycks inte här inte heller räknat in 2 Se utredningen s 87 och där angivna författningar.

22 Bilaga 116 a de operatörer som sitter utanför SOS Alarm i Sverige AB (t ex Polisen och Sjukvårdens larmcentral). Landstingets syn är snarare att en förstärkning bör ske på larmoperatörssidan i syfte att få ner arbetsbelastningen. En sådan förstärkning medför även att extraordinära händelser kan hanteras på ett än mer robust sätt. Det bör ske en renodling i att en statlig myndighet hanterar larmsamtalen (enligt tidigare kan dock MSB övervägas ytterligare). Uppgiften för t ex landstingen blir att utföra dessa uppdrag, och i viss mån återkoppla och samverka med larmcentralerna. De ökade kostnader som landstingen kan komma att få beroende av eventuella brister i den medicinska kompetensen på larmcentralen får landstingen hantera (felprioriterade larm). Landstinget pekar även på att staten bör ansvara för en ordnad avveckling av SOS Alarm i Sverige AB samt de samarbetsavtal som kan ha träffats med andra aktörer beroende av nuvarande ordning (i landstingets fall t ex Medhelp AB). Omstruktureringskostnader i dessa delar bör inte belasta den operativa ambulansutryckningsstjänsten. Landstinget förordar att staten tar ansvar för avveckling och uppbyggnad av det ansvar som tydligt utpekas (alarmeringsstjänsterna), och lämnar åt övriga aktörer att hantera frågorna där statens gränssnitt slutar (i landstingets fall påbörjandet av vårdåtgärder). Det bör ske ett tydliggörande på dessa punkter. Finansieringsfrågan är enligt landstinget en viktigt pusselbit till varför nuvarande system nu visar brister Genomförande Landstinget har ingen synpunkt på ett snabbt agerande i denna viktiga fråga. Mycket arbete kan bygga på etablerade strukturer, existerande teknik och personal som redan är skickade för uppdraget. Det som saknas är en tydlighet i finansierings- och ansvarsfrågor, vilket staten kan bidra med. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung T.f. landstingsdirektör

23 Bilaga 116 b

24 Bilaga Dnr CK Landstingsdirektörens stab Lars Olof Fagerström Tfn E-post Regionförbundet Uppsala län Remissvar angående förslag till Strategi för en hållbar besöksnäring i Uppsala län Regionförbundets remissförslag Strategi för en hållbar besöksnäring i Uppsala län tar sin utgångspunkt i den nationella strategin för besöksnäringen från Strategin knyter också an till de mål som finns i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för länet, Uppländsk drivkraft 3.0. Ett mål som finns med i bägge dessa dokument utgörs av att besöksnäringen på tio år ska fördubbla sin omsättning och målet för den regionala strategin i Uppsala län är densamma. Därutöver är de långsiktiga målsättningarna i den regionala strategin att antalet årsanställda ska öka med 65 % och anta gästnätter fördubblas. Synpunkter Det finns ett behov av att intensifiera arbetet med besöksnäringen och ta tillvara den potential som finns i Uppsala län. Besöksnäringen har genom det rika kulturlandskapet, Vallonbruken, spåren från yngre järnåldern och medeltiden stora möjligheter att intressera både nationella och internationella gäster. Den uppländska naturmiljön har i sig mycket att bjuda på i form av inland och kust. Därför är det positivt att Regionförbundet Uppsala län har tagit nästa steg i arbetet med besöksnäringen och presenterat en regional strategi. Den nationella strategin lägger fast sex strategiska inriktningar, vilka även utgör grunden i den regionala strategin. Det är både en styrka och en svaghet att skapa en regional strategi som så tydligt utgår från den nationella. Styrkan är att besöksnäringsarbetet i hela landet vilar på samma grund, medan svagheten är att de lokala förutsättningarna förutsätts passa in i en given mall. Nu är de givna strategiska inriktningarna övergripande och av karaktären destinationsutveckling, finansiering, marknadsföring etc., vilket är frågor som bör finnas med i ett dylikt arbete. Men en fråga som bör ställas är: Vad är egentligen det specifika med Uppsala län och hur ska det utvecklas för att locka fler besökare och nå de högt satta målen? Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

25 Bilaga (3) Det är positivt att initiativet Vikingar med förfäder tas upp som ett viktigt arbete att föra vidare, samtidigt som det är svårt att exakt se hur detta projekt kan fungera som lärprojekt i andra sammanhang. Förstudier och marknadsanalyser har gjorts i Vikingar med förfäder, vilka är viktiga erfarenheter att ta vidare i det övriga arbetet med besöksnäringen. Samtidigt känner inte landstinget till några större satsningar eller specifik destinationsutveckling som projektet ännu lett till. Dock finns alla anledning att intensifiera detta arbete och ta tillvara på den rika historiska förekomsten av vikingatid i länet, något som bör göras i nära samarbete med kommuner och platser i Stockholms län, som Sigtuna, Vallentuna, Täby och Birka. Vidare är det positivt att de kulturella och kreativa näringarna (KKN) lyfts fram i den regionala strategin. Exakt vilka delar av KKN som lämpar sig bäst för att utveckla besöksnäringen behöver dock närmare analyseras. Det finns idag endast ett fåtal internationella evenemang i länet, i första hand i Uppsala kommun, samtidigt som kulturinstitutioner som Uppsala konsert och kongress bär upp en stor del av det internationella programmet. Här finns möjlighet att i ökad utsträckning utveckla den internationella lyskraften genom flera större evenemang, vilka med fördel kan handla om musik, bildkonst och samtida dans. Ett rikt kulturutbud av högsta internationella kvalitet är i sig en grundförutsättning för att nå framgång i utvecklingsarbetet med besöksnäringen i Uppsala län. Möjliga konsekvenser för landstinget Strategin vänder sig till besöksnäringen i sin helhet (privata och offentliga aktörer) och ska ge en samlande inriktning för arbetet med att utveckla besöksnäringen i regionen. Under kapitel 6, Finansiering, beskrivs kraven på investeringar och nya finansieringslösningar, vilket ställer krav på regionens aktörer. Framgångsfaktorerna har identifierats men svårigheterna ligger i hur strategin ska bli genomförbar, hur arbetet lyckas. Ansvar, mandat och genomförbarhet är återkommande frågor, där hur-frågan hur strategin faktiskt ska kunna realiseras är svår att uttyda ur strategin. I strategin talas om vikten av att strategin omsätts i handlingsplaner. För att det ska kunna ske krävs tydlig rollfördelning mellan besöksnäringens aktörer, vilket också nämns i strategin. Detta nämns även mer specifikt i kapitel 7 som avslutas i beskrivningen av ett antal strategiska insatser. Strategin anger att en förutsättning för utveckling inom besöksnäring är investeringar och utveckling av kommunikation och infrastruktur. Kollektivtrafiken har en roll i detta då linjenätet idag omfattar flera av de aktuella besöksmålen, vilket med fördel kan kommuniceras i olika sammanhang. Men kollektivtrafikmyndighetens ansvar är att tillgodose kollektivtrafik som tillmötesgår ett vardagligt resande. Det är mycket tveksamt om turism faller in under den benämningen, vilket sannolikt innebär att den allmänna kollektivtrafiken inte bör ha sin utgångspunkt i/utvecklas utifrån besöksnäringens behov. Ökad samverkan mellan privata och offentliga aktörer anges som en viktig framgångsfaktor och en förutsättning för utvecklingen av besöksnäringen i vår region, liksom vikten att utveckla effektiva arbetsformer. Det är viktigt att slå fast vem som

26 Bilaga (3) ansvarar för att så sker. Det står under punkten 7.3 att Regionförbundet har ansvar för uppföljning och utvärdering av genomförandet av strategin. Förutsättningar för bra uppföljning är bra struktur/organisation och tydlighet i genomförande. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung T.f. landstingsdirektör

27 Bilaga Dnr CK UPPH Upphandlingsenheten Christina Södergren Tfn E-post Landstingsrevisionen Svar på rapport Granskning av landstingets arbete med upphandlingar utifrån regelverk och lagstiftning Landstingets revisorer har för yttrande överlämnat rubricerade rapport. Landstingsstyrelsen lämnar härmed följande svar. Av rapporten framgår att landstingets upphandlingsprocess inte är helt ändamålsenlig. I rapporten ges rekommendationer att landstinget beslutar om ny upphandlingspolicy, tar fram och dokumenterar interna riktlinjer för att beskriva upphandlingsprocessen, tar fram riktlinjer avseende vilka som ska kontaktas vid tillsättning av referensgrupp, säkerställer att de som deltar i referensgrupperna har adekvat utbildning i upphandling, upprättar rutiner för utökad kvalitetssäkring av förfrågningsunderlag. Upphandlingspolicy En ny upphandlingspolicy har beslutats av landstingsfullmäktige Interna riktlinjer för att beskriva upphandlingsprocessen I början på 2000-talet arbetades en upphandlingshandbok fram som skulle fungera som ett stöd för upphandlaren. Erfarenheten av denna upphandlingshandbok har visat att uppdatering över tid är ett mycket tidsödande arbete. Vad som hänt de senaste åren är att Kammarkollegiet har inrättat ett upphandlingsstöd där upphandlingsprocesser är väl beskrivna. Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet ska bidra till en mer effektiv, kvalitetsmedveten och rättssäker offentlig upphandling. Upphandlingsstödet arbetar för att: underlätta upphandlingsprocessen för upphandlande myndigheter och leverantörer, underlätta för små och medelstora företag att delta i upphandlingar, stärka den strategiska betydelsen av offentlig upphandling, Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten Box Uppsala tfn vx fax org nr

28 Bilaga (3) förebygga korruption och jäv i offentlig upphandling, hela inköpsprocessen ska kunna genomföras elektroniskt, uppnå målen om en långsiktigt hållbar utveckling, samt uppmuntra den innovationsfrämjande upphandlingen. Kammarkollegiet tar bland annat fram vägledningar och informationspaket för offentlig upphandling, arrangerar konferenser och seminarier och publicerar nyhetsbrev med aktuella nyheter på området. Landstinget anser att Upphandlingsstödet till stor del uppfyller de krav som revisorerna tar upp i sin granskning. Interna rutiner kommer dock att tas fram för att beskriva de landstingsspecifika delarna av upphandlingsprocessen. Ta fram riktlinjer avseende vilka som ska kontaktas vid tillsättning av referensgrupp Landstinget ser svårigheter med att ta fram generella riktlinjer avseende vilka som ska kontaktas vid tillsättning av referensgrupper. För de mest frekventa grupperna som ingår som referensgrupp, exempelvis MSI, vårdhygien och miljö, kommer riktlinjer att arbetas fram. Säkerställa att de som deltar i referensgrupperna har adekvat utbildning i upphandling Landstinget finner det oklart vad revisorerna avser med adekvat utbildning. Vad en referensgrupp behöver i detta avseende varierar beroende på upphandlingens omfattning och inriktning. För referensgrupperna ges normalt en kort information om sekretess, jäv och upphandlingens olika faser. Ansvaret för den formella delen av en upphandling åvilar upphandlaren. Landstinget kommer att se över vilka behov som kan finnas av regelbundna utbildningar inom upphandlingsområdet, för deltagare i referensgrupper. Upprätta rutiner för utökad kvalitetssäkring av förfrågningsunderlag Ett förfrågningsunderlag arbetas i de flesta fall fram i nära samarbete mellan upphandlare och representanter för uppdragsgivaren. Uppdragsgivaren är den som besitter de tekniska kunskaperna för vad varan eller tjänsten ska uppfylla, d.v.s. vilka villkor som ska ställas i underlaget. Upphandlaren ser till att underlaget blir formellt korrekt. Underlaget har ofta arbetats fram under en längre period. Det är således svårt för en utomstående att vid en genomläsning upptäcka eventuella brister. Det är dessutom en mycket tidsödande process vars värde kan ifrågasättas. Landstinget vill påpeka att 2012 blev 2,7 % av landstingets upphandlingar föremål för överprövning. Genomsnitt för riket är 7 %. Som framkommer i revisorernas rapport finns en resursbrist både på upphandlingsenhet och på juristenhet i perioder av många eller omfattande

29 Bilaga (3) överprövningar. Att säkerställa att det vid varje tillfälle skulle finnas tillräckliga resurser, d.v.s. att i princip en överkapacitet ständigt finns, är inte realistiskt. Som i de flesta verksamheter måste prioriteringar göras när omständigheterna så kräver. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung T.f. landstingsdirektör

30 Bilaga Dnr CK Administrativa enheten Jens Larsson Tfn E-post Landstingets revisorer Svar avseende Granskning av landstingets användning av konsulter Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Landstingsstyrelsen har en tydlig ambition att upphandlingar ska göras på bästa sätt och allra minst lagligt. De frågetecken som revisionen pekar på vidarebefordras för landstingsdirektörens omedelbara korrigerande åtgärder. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung T.f. landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

31 Bilaga Dnr CK Teknik och infrastruktur, KTF Johan Hammar Tfn E-post Landstingsstyrelsen Svar angående Motion om bättre komfort i kollektivtrafiken Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad med det som anförs nedan. Ärendet I en motion av Pavel Gamov (SD) föreslås att kollektivtrafiknämnden ges i uppdrag att utreda möjligheterna till kostnadsfritt trådlöst internet och eluttag på samtliga länsbussar och Upptåget. Kollektivtrafiknämnden föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att besluta att anse motionen besvarad. Kollektivtrafiknämnden hänvisade vid sitt sammanträde , 27, till den utredning som gjorts i samband med upphandlingen av nytt regionbussavtal Inför upphandlingen av ett nytt regionbussavtal 2010 utreddes vilken komfort som skulle erbjudas resenärerna. Bland förslagen då fanns bland annat Internet ombord samt eluttag. Bedömningen var dock att efterfrågan på de här tjänsterna var relativt låg, vilket också innebar att nyttoeffekten ställd mot kostnaderna bedömdes som begränsad. Även bland de förslag på förbättringar som inlämnas till Kollektivtrafikförvaltningen är efterfrågan från allmänheten på denna typ av service liten. Efterfrågan förväntas även minska i takt med att allt fler har en internetuppkopplad telefon eller surfplatta och därmed internetaccess och batteritid för hela resan. Efter samråd med en leverantör uppskattas kostnaden för installation av eluttag i cirka 300 bussar till cirka 12 mnkr. För installation av trådlöst Internet uppskattas kostnaden till cirka 3,5 mnkr. För tåg är installationerna erfarenhetsmässigt mer komplicerade och därmed betydligt dyrare. Eluttag finns dock redan på Upptåget. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

32 Bilaga (2) Förutom installationskostnaderna tillkommer också abonnemangskostnader samt drift- och underhållskostnader. Den preliminära storleken på investeringen samt årliga driftkostnader för att utrusta hela regiontrafiken med eluttag och internetaccess är svår att motivera ställd mot den svaga efterfrågan på dessa tjänster. En begränsad satsning på internetaccess på vissa linjer skulle kunna vara motiverad samt att i framtiden ställa krav på att nya fordon är utrustade med teknik för att underlätta dessa tjänster.

33 Bilaga Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport juni 2013 Hälso- och sjukvård Inspektionen för vård och omsorg Den 1 juni 2013 övergår Socialstyrelsens verksamheter inom tillsyn och vissa tillstånd till Inspektionen för vård och omsorg ( IVO). IVO övertar tillsynen av: - hälso- och sjukvård - hälso- och sjukvårdspersonal - socialtjänst - verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ( LSS). IVO ansvarar även för tillståndsprövning inom dessa områden samt de register som behövs för att utöva verksamheten. Från den 1 juni kommer Socialstyrelsens samtliga regionala tillsynsenheter ( Stockholm, Göteborg, Malmö, Örebro, Umeå och Jönköping ) att övergå till IVO. Socialstyrelsens verksamhet kommer fortsättningsvis att vara samlad på en ort, Stockholm. Socialstyrelsen fortsätter att: - styra med regler, kunskap och statsbidrag, t ex utarbeta föreskrifter, allmänna råd, nationella riktlinjer och vägledningar - genomföra uppföljningar, utvärderingar och öppna jämförelser - hantera regeringsuppdrag. Miljö Landstinget är bra på eko-livsmedel Landstinget i Uppsala län köper ekologiska livsmedel i mycket större utsträckning än de flesta andra landsting och kommuner. Landstinget i Uppsala län ligger på sjätte plats, med 36,9 procent ekologiska livsmedel. Bara i fyra kommuner och i Landstinget Kronoberg är andelen ännu större. I genomsnitt köpte offentlig sektor 21 procent ekologiska livsmedel under Det var en ökning med 18 procent sedan Det är den ideella föreningen Ekomatcentrum som sammanställer statistiken.

34 Bilaga HR Karriärsidor I maj lanserades landstingets nya karriärsidor på landstingets externa webb, Den röda tråden i arbetet att stärka arbetsgivarvarumärket är "Här växer människor och kunskap", så också för innehållet på karriärsidorna. Karriärsidorna ska spegla mångfalden av yrken och möjligheterna att utvecklas inom landstinget. Detta görs bland annat genom filmer och intervjuer med medarbetare från olika yrkesgrupper inom landstinget. På förvaltningsnivå pågår arbete med att harmonisera deras karriärsidor med landstingets övergripande budskap. Löneöversyn Överläggningar inför löneöversyn 2013 har nu hållits med samtliga fackliga förbund. Landstinget har 23 fackliga organisationer med kollektivavtal som motparter. De nya lönerna ska utbetalas i juni, september respektive oktober beroende på facklig tillhörighet. Arbetet med utvecklingen av löneöversynsprocessen fortsätter. I och med att de centrala löneavtalen framöver sträcker sig över tre eller fyra år ser vi nu en möjlighet att på ett mer långsiktigt sätt planera löneöversynsarbetet. Ledarskapsutveckling Operativt chefsprogram OPC 4 block A+B med 20 deltagare från sju förvaltningar samt Operativt chefsprogram OPC 5A med 21 deltagare från sju förvaltningar har genomförts. Det andra Strategiska chefsprogrammet med 20 deltagare från åtta förvaltningar har startat med Modul 1, Medborgare och kund perspektivet. En landstingsövergripande modell med verktyg för chefsrekryterings- och chefsintroduktionsprocessen har tagits fram. Juridiska frågor Försäljningen av vårdcentraler Förvaltningsrätten har nu meddelat utslag i den överklagade försäljningen av tre vårdcentraler till Carema Sjukvård AB (numera Capio). Landstingets hantering godkänns av förvaltningsrätten, och för det fall avgörandet vinner laga kraft kommer landstinget fullfölja försäljningen. Landstingsservice Framtidens Akademiska Projektet är inne i en intensiv period. Ett förslag till utformning av J-huset har arbetats fram utifrån beräkningar för de närmaste 40 åren och med input från verksamheten. Detta förslag förankras nu. Den 29 maj hölls ett seminarium med politikerna i landstingsstyrelsen och produktionsstyrelsen, som bjudits in tillsammans med samtliga landstingsråd och landstingledningen. Då presenterades förslag till gestaltning och innehåll i huset. Det kommer att ligga till grund för det förslag till genomförandebeslut som kommer i september till produktionsstyrelsen.

35 Bilaga Städ En ny kravspecifikation för upphandling av städ annonserades i slutet av maj. Anbud infordras till sista augusti för städ för hela landstinget uppdelat i fyra områden. Det nya avtalet ska gälla från den 1 maj Personal Ny avdelningschef för Logistik/Transport anställd från den 20 maj. Björn Kardell kommer närmast från SAS Cargo som ansvarig för Sverige. Resultat Prognosen för året är förbättrad med 3,3 Mkr till -22,5 Mkr vilket är en följd av underskotten som blir genom annuitetsavtal i hyresdebitering. Detta kommer att omhändertas i den nya hyresmodellen från Mediebilden av landstinget 1-31 maj 2013 Större nyheter: Dirigeringen av landstingets ambulanser fick stor medieuppmärksamhet i maj efter att leverantören Medhelp hotat att säga upp avtalet om de inte fick högre ersättning. Mediebilden som gavs av landstingets agerande var huvudsakligen neutral. Lasarettet i Enköping ska som första sjukhus i landet HBT-certifieras. Detta fick positivt genomslag i media. Utformningen av psykiatrins hus blev ifrågasatt, främst på insändarsidor, men även på redaktionell plats, vilket gav ett negativt intryck. Strokedagen uppmärksammades positivt med anledning av att Akademiska sjukhuset kortat ledtiderna för trombolysbehandling. Nyheten att sjukhusmaten på nytt ska lagas lokalt på Akademiska sjukhuset och i Enköping beskrevs i positiva ordalag. Andra exempel på mediehändelser: Positivt: Akademiska sjukhuset öppnar egen hudbank Nytt vårdcentrum gläder Vården av brännskadade förenklas Elhybridbussar ska göra luften bättre Väntetider till proteser ska minskas Nytt verktyg för infektionsspårning Ett lyft på 200 ton för bättre cancer Fetmaoperation gav ny start i livet Nu ska sjukhuset renoveras Släggslag början på miljardrenovering Ullapriset för en väl förberedd enhet Vårdpersonal utbildas i att upptäcka barn i fara

36 Bilaga Bättre hygien ger effekt på Ackis Barn i Uppsala erbjuds hemdialys Datorn vapen mot infektioner i vården Landstinget öppnar för listning i andra län Negativt: Busstrafiken ställs in Patienter i behov av psykiatrisk vård efter cancerbesked på nätet Neddragningar ledde till överbeläggning Brist på vårdplatser befaras till sommaren Akademiskas lösningar misstros av personal Ledarskapet på Akademiska kritiseras Onkologiavdelning stängs i sommar Upptåg utan ombordpersonal kan innebära säkerhetsrisk Planerade operationer ställs in på Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhusets sköterskor mer pressade Akademiskas arbetsmiljö får dåligt betyg IT-brister hotar säkerhet Neutralt: Ny logistikcentral på Akademiska ska utredas DI slår fast att landstinget ska låta dig få insyn Inga stora satsningar på landstinget i budgeten Så ska Akademiska lösa platsbristen Ledningen på Akademiska medger att det finns en del att göra. Hälsoäventyret blir kvar P-hus på fem våningar byggs vid Akademiska Ny regi inom psykvården Helikopterplattan stängs Fuktskadade vårdcentraler i Tierp och Gottsunda Scheman måste läggas om

37 Bilaga (7) Ekonomiavdelningen, LLK Landstingsdirektörens ekonomirapport maj 2013

38 Ekonomi På grund av det varaktigt mycket låga ränteläget i den svenska ekonomin har SKL beslutat att sänka diskonteringsräntan (RIPS07) med 0,75 procentenheter. Sänkt diskonteringsränta innebär att landstingets pensionsskuld ökar. Ökningen av pensionsskulden belastar resultatet 2013 med 452 miljoner kronor inklusive särskild löneskatt. Således blir landstingets prognostiserade årsresultat efter maj månad minus 259 miljoner kronor. Effekten av den sänkta diskonteringsräntan påverkar dock inte balanskravsresultatet. Balanskravsresultatet prognostiseras därför till plus 193 miljoner kronor. Detta är en negativ avvikelse mot budget 1 med 34 miljoner kronor och en försämring jämfört med föregående prognos med 16 miljoner kronor. Utöver landstingets prognos så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en prognos på plus 11 miljoner kronor innan dispositioner och skatt. Detta är en förbättring med 2 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. I landstingets prognostiserade resultat ingår inte heller en eventuell återbetalning av AFA-försäkringar för åren SKL har informerat om att en återbetalning är högst trolig men beslut tas först i juni. För Landstinget i Uppsala innebär det en intäkt på cirka 130 miljoner kronor. Mnkr Budget Prognos Avvik Verks intäkter Personalkostnader Övr kostn (inkl avskr) Nettokostnad Skatteintäkter Statsbidrag Övrigt Finansiering Årets resultat Landstinget har i budget 2013 räknat med att kömiljarden uppnås. Med tanke på utfal- 1 I LPB är budgeten 227 mnkr. I den budgeten är utgångspunkten att alla förvaltningar har ett nollresultat i budget. PS har dock tagit beslut om resultatmål för vissa förvaltningar. Detta innebär att budgeten förbättras med totalt 17 mnkr. För att den totala budgeten ändå ska vara 227 mnkr så har Finansförvaltningen en budgetpost på minus 17 mnkr. Bilaga (7) let 2012 och inledningen av 2013 har landstinget av försiktighetsskäl minskat kömiljardsintäkterna från 35 till 10 miljoner kronor. Statsbidragen har totalt försämrats med 93 miljoner kronor jämfört med budget. Försämringen beror främst på att statsbidraget för läkemedel inte kommer att nå budgeterad nivå. Efter maj har prognosen för läkemedelsbidraget försämrats med ytterligare 15 miljoner kronor. Anledningen till att statsbidragsintäkterna minskar beror på att även kostnaderna för läkemedel inom förmånen minskar. Mnkr Avvik jmf budget Intäkter kömiljarden -25 Skatteintäkter +43 Intäkter statsbidrag -93 Pensionskostnader inkl schablondebiterade pensioner till förvaltn +79 RIPS-effekt pensionsskuld -452 Ökat anslag HSS för köer -55 HoS-förvaltningar -14 Övriga förvaltningar +27 Övrigt +4 Avvikelse mot budget -486 De förvaltningar som avviker positivt mot budget är Kollektivtrafikförvaltningen, Landstingsservice och ledningskontoret. De förvaltningar som avviker negativt mot budget är Primärvården, Lasarettet i Enköping och Habilitering och hjälpmedel. Nettokostnad i landstinget Kostnadseffekten av den sänkta diskonteringsräntan ska konteras som en finansiell post, vilket innebär att den inte påverkar nettokostnaden. Den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen är 6,0 procent precis som föregående prognos. Den höga nettokostnadsutvecklingen 2013 beror på de satsningar som görs inom hälsooch sjukvård och kollektivtrafik, med den nya SL-pendeln. I och med dessa satsningar höjdes skatten med 30 öre vilket motsvarar 200 miljoner kronor. Till följd av detta ökar även nettokostnaderna med 200 miljoner kronor. Bortser man från denna särskilda satsning är nettokostnadsutvecklingen 3,5 procent. Procent Prog 2013 Budg Nettokostnutv 6,0 6,0 3,2 4,0 5,8

39 Bilaga (7) Likviditet och finansiella placeringar Landstingets korta finansiella placeringar inklusive likvida medel uppgår till miljoner kronor per den sista maj. Jämfört med föregående månad så är det en förbättring med 46 miljoner kronor. Jämfört med budget så ser likviditeten något bättre ut men det beror främst på en förskjutning av betalningarna. Medelavkastningen på de korta finansiella placeringarna uppgår till 1,88 procent. De långfristiga placeringarna har ett marknadsvärde på miljoner. Sedan årsskiftet har marknadsvärdet på de långfristiga placeringarna ökat med 15 miljoner kronor. Det bokförda värdet uppgår till 934 miljoner kronor. Genomsnittlig avkastning till och med maj för långfristiga placeringarna är 1,5 procent. Investeringar Landstingets totala investeringsbudget är miljoner kronor. Årsprognosen efter maj är miljoner kronor. Budgeten för fastighetsinvesteringar är 907 miljoner kronor. Prognosen efter maj är 722 miljoner kronor, vilket är densamma som föregående prognos. Budgetavvikelsen beror främst på att planerade projekt ännu ej påbörjats. Exempel på sådana är Mikrobiologen (D1), parkeringsdäck, patientkök, ombyggnation av ingång (A1). V1:an vid den nedre infarten till Akademiska skulle enligt planen grundförstärkas men då huset var i för dåligt skick så kommer det istället att rivas. Budgeten för utrustningsinvesteringarna är 322 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en prognos på 287 miljoner kronor. Avvikelsen beror på att Akademiska sjukhuset prognostiserar ett utfall 35 miljoner kronor lägre än budget. Medarbetare Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 1,9 procent jämfört med Förändringen av timlönekostnaden förklaras framför allt av utfallet från föregående års löneöversyn. Utöver löneöversyn bidrar även personalstrukturförändringar till ett något högre utfall. Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en minskning med 9 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet för januari till och med maj i år med samma period i fjol. Akademiska sjukhuset har minskat närvarotiden med 71 årsarbetare. Akademiska skriver i sin månadsrapport att personalförsörjningssituationen är fortsatt mycket bekymmersam framför allt gällande specialistsjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och specialistläkare inom vissa specialiteter. De åtgärder som har satts in har fått viss effekt bland annat har sjuksköterskor återtagit sina uppsägningar och det är fler sökande till utannonserade tjänster. En sjuksköterskebrist finns fortfarande över sommaren och en åtgärd kommer att vara att anställa sköterskor från bemanningsföretag under de mest kritiska veckorna vid vissa avdelningar. Akademiska skriver att effekten av nuvarande personalbrist är att sjukhuset inte kan producera vård enligt planering. Kostnaderna för inhyrd personal är 27 miljoner kronor till och med maj. Kostnaden samma period i fjol var 32 miljoner kronor. Årsprognosen för de tre förvaltningarna Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården ligger kvar på 46 miljoner kronor och för jämförelse var utfallet miljoner kronor. Av de tre förvaltningarna är det Primärvården som prognostiserar en ökad kostnad i år jämfört med Akademiska signalerar att årsprognosen är osäker beroende på hur sommaren utvecklar sig. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat något jämfört med föregående månad och är efter maj 4,8 procent. Landstingets mål 2013 är att den totala sjukfrånvaron är högst 4,4 procent. Sjukfrånvaron har ökat inom samtliga åldersgrupper och hos både kvinnor och män. Den korta sjukfrånvaron 2-14 dagar har minskat jämfört med föregående månad och är 1,4 procent efter maj. Den är fortfarande något högre i år jämfört med helår 2012 då den var 1,3 procent. Fler fall av influensa, förkylningar och magsjuka är troliga förklaringar. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer är kvar på 2,5 procent vilket är på samma nivå som Sjukfrånvaron i intervallet

40 Bilaga (7) dagar har ökat och är efter maj 0,7 procent. Det kan jämföras med 2012 då den var 0,6 procent. efter maj och det är 1,4 miljoner kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 5 procent. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom drygt 26 miljoner kronor Diagram: Total sjukfrånvaro Uppföljning total sjukfrånvaro 2013, LUL mål 4,4 % 5,0 Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 Ack jan Ack febr Ack mars Ack april Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug Ack sept Ack okt Ack nov Årsutfall År 2012 År 2013

41 Bilagor Årsprognos Årsprognos Landstinget i Uppsala län tkr Bokslut 2012 Budget 2013 Bilaga (7) Årsprog 2013 Budgetavvikelse årsprog Rörlig ersättning från HSS Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Patientavgifter tandvård Trafikintäkter Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader läkare Lönekostnader övrig personal Övriga personalkostnader Verksamhetens personalkostnader Inhyrd personal Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar/nedskrivningar Avskrivningar/nedskrivningar VERKS. NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Finansiell nettokostnad Landstingsanslag Fast ersättning från HSS Övrig finansiering Finansiering PERIODENS RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Investeringar i immateriella och investeringar i utrustning Försäljning av fastigheter Not

42 Bilaga (7) Likviditet Justerad budget Utfall LIKVIDITETSUTVECKLING 2013 mnkr Prognos Jan Feb Mar Apr Maj Jun Juli Aug Sep Okt Nov Dec Likviditetsutveckling (mnkr) Summa likvida medel och korta placeringar vid månadens slut. Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Justerad budget Utfall Prognos Diff budget-utfall Den justerade likviditetsbudgeten utgår från likviditeten och korta placeringar per och sålunda ej från landstingsfullmäktiges budgetbeslut. Från och med 2010 ingår ej långa placeringar, det vill säga placeringar över ett år i sammanställningen. Likvida medel inkl korta placeringar Belopp Till och med Ränta % SEB 25, ,80 SEB 50, ,80 SEB 50, ,80 SEB 50, ,80 Totalt SEB 175,0 GUB 25, ,25 Nordea 75, ,82 Nordea/Plusgirot 418,9 Löpande 0,84 Totalt Nordea/Plusgirot 493,9 Swedbank 387,1 Löpande 1,64 Övrigt 30,6 Löpande SUMMA 1 111,6 Genomsnittsränta % exkl. Plusgirot 1,88 Genomsnittsränta % inkl. Plusgirot 1,48

43 Bilaga (7) Långa placeringar Anskaffning, Aktuellt värde, mnkr 2013, % maj, % Förfall, år Avkastning Avkastning ( över 1 år) mnkr Nordea obligation 50,0 60, ,3 1,8 Nordea obligation 100,0 121, ,4 0,0 Agenta Hedgefond 300, ,7 0,7 SEB obligation 84,3 104, ,6 0,3 Nordea obligation* 150,0 158, * 0,4 0,9 SEB strukturerad 100,0 100, ,0 0,0 produkt SEB strukturerad 150,0 153, ,4-3,8 produkt Totalt 934, ,3 1,5 *Avkastning per sista april Portföljen består värdemässigt (anskaffningsvärde) av 9 % obligationer, 32 % hedgefonder och 59 % strukturerade produkter. Genomsnittlig löptid på pensionsplaceringar mindre än 3 år. Indexjämförelser saknas. Långfristiga skulder Skuldbelopp, Förfall, år Prel. ränta inkl mnkr swapränta, % Nordea lån depå för kollektivtrafik 403, ,18

44 Bilaga 126 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning CK Brådskande Remissvar Erik Weiman, landstingsstyrelsens ordförande CK Beslut om anställningsvillkor för landstingsdirektör T.f. landstingsdirektör under Eva Ljungs semester Erik Weiman, landstingsstyrelsens ordförande

45 Bilaga 126 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning CK Avtalstecknande Samverkansavtal avseende Center för ehälsa i samverkan (CeHis) formellt undertecknande Anställning av förvaltningschef Anställning av förvaltningschef för Kultur i länet Eva Ljung, t.f. landstingsdirektör Eva Ljung, t.f. landstingsdirektör

46 Bilaga 126 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning CK Kollektivavtal 2.8 Lokalt kollektivavtal BEA Eva Wikström, HR-direktör CK Kollektivavtal 2.8 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor mm LOK 13 Eva Wikström, HR-direktör

47 Bilaga 126 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp PV Avtalstecknare PV Avtalstecknare PV Avtalstecknare PV Avtalstecknare Ärenderubrik Avtal Enkelt uppdragsavtal - Sven Wåhlin Avtal Samverkansavtal kring Familjecentral Tierps kommun Avtal Ersättning för medverkan i Säker Läkemedelsanvändning i Primärvård Avtal Överenskommelse mellan United Action och primärvården i Östhammars kommun Beslutsfattare med namn och befattning Per Elowsson, primärvårdsdirektör Per Elowsson, primärvårdsdirektör Per Elowsson, primärvårdsdirektör Per Elowsson, primärvårdsdirektör Primärvårdens administration Ulleråkersvägen Uppsala

48 Bilaga 126 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - Avtal juni Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Plattform för internetbaserad vård konsultavtal Arkivförvaltning ramavtal HMS Plus Läkarkonsult avtal mellan AS och KS Anafylaximöte 25 april Uppsala föreläsningsuppdrag Christer Janson Föreläsningsuppdrag Paul Skorup Operationstjänster enlig Karolinskamodellen avropsavtal Konsultation av fall inom hudpatologi 2013 AS och KS/Huddinge Överenskommelse Diagnostik KPC och Stefan Cajander Brita Winsa, divisionschef Lennart Persson, sjukhusdirektör Ulrica Fjärstedt, avdelningschef MSI Mikael Köhler, verksamhetschef Mikael Köhler, verksamhetschef Björn Eriksson, divisionschef Jan-Erik Sundquist, ekonomidirektör Irina Alafuzoff, sektionschef Irina Alafuzoff, sektionschef

49 Bilaga 126 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - Avtal juni AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Analys av patientdata för publikation av registerstudien Certain uppdrag för Bengt Von Zur-Mühlen Forskningsuppdrag databashantering för strålbehandling Undervisning av infektionsläkare - Föreläsningsuppdrag för Anna Ljunghill Hedberg Fortbildningsaktivitet astma/kol Central neuropsykiatrisk samverkan CNS Städ- och servicetjänster ingång 10 omklädningsrum psykiatridivisionen Musikterapi uppdrag för Daniel Lanz Implementering av psykosociala riktlinjer Regionala processledare Landstinget i Dalarna Implementering av psykosociala riktlinjer - Kvalitetsregister regionala processledare Landstinget i Jönköpings län Implementering av psykosociala riktlinjer - Kvalitetsregister regionala processledare Norrbottens läns landsting Claes Juhlin, verksamhetschef Eva Telne, divisionschef Göran Günther, verksamhetschef Mikael Köhler, verksamhetschef Sven Ernstsson, verksamhetschef Åsa Hagberg, divisionschef Inga Nigam, verksamhetschef Ing-Marie Wieselgren, överläkare Ing-Marie Wieselgren, överläkare Ing-Marie Wieselgren, överläkare

50 Bilaga 126 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - Avtal juni AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Leasing/hyresavtal Kopiator Neurokirurgen sekreterare Kopiator NIVA ingång 85 /sekreterare Kopiator ir Advance C5235i Friskhuset Kopiator Ögonavd 35 D, ingång 35 Kopiator Brännskadecentrum ingång 85 Kopiator Smärtmottagningen ingång 79 Kopiator NIMA, 85F kopieringsrum Kopiator Geriatrikens medicinavdelning ingång 30 Kopiator Geriatriska mottagningen Tierps sjukhus Brita Winsa, divisionschef Brita Winsa, divisionschef Björn Ragnarsson, bitr sjukhusdirektör Brita Winsa, divisionschef Brita Winsa, divisionschef Brita Winsa, divisionschef Brita Winsa, divisionschef Brita Winsa, divisionschef Brita Winsa, divisionschef

51 Bilaga 126 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - Avtal juni AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Kopiator ir Advance Enköping Kaffeautomat ingång 12 Psykakuten Kaffeautomat ingång 10 ECT-enheten Kaffeautomat ingång 10 Administrationens pausrum entréplan Psykiatridivisionen Kaffeautomat ingång 10 Administrationens pausrum entréplan Psykiatridivisionen Kaffeautomater, ing 10 Psykosmottagningen personalkök Kaffeautomater ingång 10 vån 2 Affektiva mottagningen personalkök Kaffeautomat ingång 10 Affektiva mottaagningen vån 3 personalkök Kaffeautomat ingång 10 Beroendemedicisnka mottagningen vån 4 personalkök Kaffeautomat ingång 10 Neuropsykiatriska mottagningen vån 4 personalkök Eva Telne, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef

52 Bilaga 126 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - Avtal juni AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Kopiator iradvance - ingång 10 Psykiatridivisionen rum 5E051 Kopiator iradvance ingång 10 psykiatridiv rum 8E51 Kopiator iradvance ingång 10 psykiatridiv rum 3G124 Kopiator Canon iradvance C5235i - Psykiatridivisionen, Ingång 10, Rum 5D085 Kopiator Canon iradvance C5235i - Psykiatridivisionen, Ingång 10, Rum 4H031 Kopiator Canon iradvance C5235i - Psykiatridivisionen, Ingång 10, Rum 6E051 Kopiator Canon iradvance C5235i - Psykiatridivisionen, Ingång 10, Kopiator Canon iradvance C5235i - Psykiatridivisionen, Ingång 10, Rum 3E054 Kopiator Canon iradvance C5235i - Psykiatridivisionen, Ingång 10, Rum 8D085 Kopiator Canon iradvance C5235i - Psykiatridivisionen, Ingång 10, Rum 7E051 Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef

53 Bilaga 126 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - Avtal juni AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, AS Avtalsteckning, Kopiator Canon iradvance C5235i - Psykiatridivisionen, Ingång 10, Rum 7D085 Kaffeautomat - Ulleråkersvägen 23, Rättspsykiatriska öppenvårdsmottagningens lunchrum - Kaffeautomater - Strålbehandlingen ing 78, personalkök Kaffeautomat - Ortopedmottagningen ing 70, personalrum Åsa Hagberg, divisionschef Åsa Hagberg, divisionschef Ingrid Andersson, avdelningschef Mariana Edberg, undersköterska

54 Bilaga 126 Anmälan av delegationsbeslut till Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län - Avtal juni Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning KP Avtalsteckning, Tocilizumab, Protocol no WA28119 vo reumatologi Sune Larsson, FoU-direktör

55 Bilaga 128 a