Passivhus ur en brukares perspektiv

Transkript

1 Institutionen för teknik och design, TD Passivhus ur en brukares perspektiv Passive houses from a user s perspective Växjö, juni poäng BY9903 Examensarbete Handledare: Magnus Bengtsson och Emma Sandersson, FLK Sverige AB Handledare: Anders Olsson, Växjö universitet, Institutionen för teknik och design Examinator: Bertil Bredmar, Växjö universitet, Institutionen för teknik och design Examensarbete nr: TD 010/2009 Författare: Marcus Samuelsson och Thomas Lüddeckens

2 Organisation/ Organization VÄXJÖ UNIVERSITET Institutionen för teknik och design Växjö University School of Technology and Design Författare/Author(s) Dokumenttyp/Type of Document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/Diploma Work Magnus Bengtsson/FLK Anders Olsson Titel och undertitel/title and subtitle Passivhus ur en brukares perspektiv Passive houses from a user s perspective Emma Sandersson/FLK Sammanfattning (på svenska) Ett passivhus är ett hus som i stort sett enbart värms upp av människorna och elapparaterna som finns i huset. Särskilda krav för att få kalla huset för passivhus måste uppfyllas. Vi har gjort en enkätundersökning på tre olika passivhusprojekt för att utreda vad de boende tycker om inomhusklimatet. De utvalda projekten finns i Värnamo, Frillesås och Glumslöv. Enkätsvaren visar att de boende i Frillesås är mycket nöjda, medan mer än 50 % av dem som bor i Glumslöv tycker att det är för varmt på sommaren och för kallt på vintern. För att utreda om de olika konstruktionerna har någon inverkan på inomhusklimatet har beräkningar och simuleringar i datorprogrammen VIP+ och IDA gjorts. Resultaten från de båda programmen visar att vilken av de två konstruktionerna som valts inte bör ha någon påverkan på inomhusklimatet. Nyckelord Passivhus, Inomhusklimat, VIP+, IDA, Energi, U-värde, Energiförbrukning, Klimatskal Abstract (in English) A passive house is a house that is mostly heated with energy from humans and from electric devices in the house. Special requirements need to be followed if you want to call the house a passive house. We did a survey on three different passive house projects to investigate the tenants opinion about the indoor climate. The chosen projects are located in Värnamo, Frillesås and Glumslöv. The result of the survey shows that the tenants in Frillesås are very satisfied, while more than 50 % of the tenants in Glumslöv think it s too hot in the summer and too cold in the winter. To investigate if the construction has any effect on the indoor climate, we did calculations and simulations in the computer programs VIP+ and IDA. The result from both of the programs shows that the chosen construction should not effect the indoor climate. Key Words Passive houses, Indoor climate, VIP+, IDA, Energy, U-value, Energy consumption, Climate shell Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/number of pages 2009 Svenska/Swedish 73 II

3 Sammanfattning I media är klimatfrågan ständigt aktuell. Vad kan göras för att rädda vår miljö? Byggbranschen står för en stor del av energiförbrukningen och mycket av energin går åt till att värma byggnader. Genom att bygga välisolerade hus med hög lufttäthet och minimalt med köldbryggor, kan energiförbrukningen minskas drastiskt. Passivhus är ett begrepp som börjar bli alltmer känt och flera fastighetsbolag har valt att satsa på tekniken. Passivhustekniken kommer från Tyskland där Dr Wolfgang Feist byggde första passivhuset i Darmstadt Det första svenska projektet är radhusen i Lindås som blev klara Ett passivhus är ett hus som till största delen värms upp av människorna och elapparaterna som finns i huset. Genom att använda en FTX-värmeväxlare utnyttjas värmen i frånluften för att värma tilluften. Huset byggs mycket lufttätt och välisolerat, vilket gör att mindre värme läcker ut. Den enda tillskottsvärmen är ett litet värmebatteri som ger extra värme under kalla vinterdagar. För att få kalla ett hus för passivhus finns, sedan 2007, en svensk kravspecifikation att följa. Eftersom klimatet i Sverige varierar mycket, beroende på var huset är beläget, är landet indelat i två zoner, norra och södra. Effektkravet för klimatzon söder är 10 W/m 2 och energikravet, exklusive hushållsel, är för södra zonen 30 kwh/m 2. Husen som vi har studerat är belägna i den södra zonen. Syftet med examensarbetet är att utreda hur de boende i passivhus upplever inomhusklimatet. En enkätundersökning utfördes på tre olika passivhusprojekt. Enkäter skickades till Oxtorget i Värnamo, Karl Johans väg i Frillesås och Vidablick i Glumslöv. Svaren jämfördes sedan med varandra. De visade att de boende i Frillesås är mycket nöjda, medan de som bor i Glumslöv är mindre nöjda. I Glumslöv upplever över hälften att det är för varmt sommartid och för kallt vintertid. I Värnamo tycker 30 % att det är för varmt under sommaren och 54 % att det är för kallt under vintern. För att utreda om de olika konstruktionerna, som valts i de olika projekten, har någon inverkan på inomhusklimatet, gjordes beräkningar och simuleringar i datorprogrammen VIP+ och IDA. I VIP+ beräknas energiförbrukningen och i IDA simuleras inomhusklimatet. Två olika modeller skapades. Modell 1 enligt den konstruktion som används i Glumslöv och Modell 2 enligt den konstruktion som används i Frillesås. Resultaten från VIP+ visar att energiförbrukningen för de två modellerna inte skiljer särskilt mycket. Den årliga energiförbrukningen, exklusive hushållsel, blir 27,5 kwh/m 2 för Modell 1 och 28,5 kwh/m 2 för Modell 2. Båda modellerna klarar alltså passivhuskraven på den punkten. Simuleringarna i IDA visar att det inte heller skiljer mycket på rumstemperaturen i de olika modellerna. Resultatet visar att effekten på värmebatteriet är tillräckligt för att få varmt även på vintern. Ett problem med datorprogrammen är att det är svårt att lägga in byggnaderna exakt som de ser ut i verkligheten, vilket gör att avvikelser kan förekomma. Problemen med inomhustemperaturen vintertid kan inte förklaras genom våra beräkningsresultat. Det är troligt att de förutsättningar som gäller för beräkningarna inte gäller i verkligheten. Frillesås klarar det problemet genom att ha större marginal för effekten. III

4 Problemen med för hög inomhustemperatur på sommaren beror sannolikt på dålig avskärmning av sol i söderläge och att t ex sovrum vetter åt söder. Beräkningarna som visar sommartemperaturer inomhus på över 29ºC visar tydligt att det är för varmt. Studien visar att bra inomhusklimat kan uppnås med passivhusteknik. Husen i Frillesås är ett bra exempel på detta. Det är dock viktigt att i projekteringsskedet uppmärksamma risken för alltför hög inomhustemperatur på sommaren och otillräcklig uppvärmning på vintern. Fantastiskt bra lösning (Kommentar från boende i Frillesås, 2009). IV

5 Abstract In media, the climate issue is constantly coming into question. What can be done to save our environment? The building trade is responsible for a big part of the energy consumption and a lot of the energy is used for heating buildings. By constructing well isolated houses with high airtightness and with as few thermal bridges as possible, the energy consumption will reduce drastically. Passive houses are a concept that is starting to get more and more well known and several real estate concerns have chosen to invest in the technology. The passive house technology started in Germany, where Dr. Wolfgang Feist built the first passive house in Darmstadt, The first Swedish project is the row houses in Lindås, which was finished in A passive house is a house that is mostly heated with energy from humans and from electrical devices in the house. By using a FTX-heat exchanger, the heating in the exhaust air is used to heat the supply air. The house has to be built very airtightly and well isolated, which prevents heat from leaking out. The only extra heating that is necessary is a small heating battery, which is used in cold winter days. Since 2007, there is a Swedish specification of requirements that needs to be followed if a house should be called a passive house. The climate in Sweden varies a lot, depending on where in the country the house is located. Therefore the country is divided in two zones, north and south. The power requirement for the south zone is 10 W/m 2. The energy requirement, excluding domestic electricity, is 30 kwh/m 2 for the south zone. The houses we have studied are all located in the south zone. The purpose of this diploma work is to investigate how the indoor climate in passive houses is experienced. A survey was made in three different passive house projects, Oxtorget in Värnamo, Karl Johans väg in Frillesås and Vidablick in Glumslöv. The answers from the survey were compared with each other and the result showed that the tenants in Frillesås are very satisfied with their apartments, while the tenants in Glumslöv are less satisfied. More than half of the tenants in Glumslöv think that it s too hot during the summer and too cold during the winter. In Värnamo 30 % think that it s too hot during the summer, and 54 % think that it s too cold during the winter. Calculations and simulations were made in VIP+ and IDA to investigate if the different constructions, which have been used in the different projects, has any effect on the indoor climate. The energy consumption is calculated in VIP+ and the indoor climate is simulated in IDA. Two different models were created in the programs. Model 1 was created with the construction that was used in Glumslöv and Model 2 was created with the construction that was used in Frillesås. The result from VIP+ shows that the energy comsumption doesn t vary so much between the two models. The yearly energy comsumption, excluding domestic electricity, is 27,5 kwh/m 2 for Model 1 and 28,5 kwh/m 2 for Model 2. The simulations in IDA show that the indoor temperatures don t vary much between the two models. The result shows that the power on the heating battery is enough to get warm inside during the winter. A problem with the programs is that it s difficult to create the buildings exactly as they look in real life. Therefore differences can occur. The problems V

6 with the indoor temperature during the winter can t be explained by the results from the calculations. It s most likely that the conditions for the calculations doesn t refer to reality. Frillesås handles that problem by having a larger margin for the power on the heating battery. The problems with too high indoor temperature during the summer probably depends on bad shielding of the sun. The calculations for the summer temperature shows over 29ºC, which obviously is too hot. The survey shows that a good indoor climate can be reached with passive house technology. The houses in Frillesås is a good example. Though it is important in the planning phase to be aware of the risks of too high indoor temperature during the summer and insufficient heating during the winter. Fantastic solution (Comment from a tenant in Frillesås, 2009) VI

7 Förord Detta examensarbete, om 15 högskolepoäng, ingår som avslutande del i utbildningen till högskoleingenjör med inriktning byggteknik vid Växjö Universitet. Arbetet har utförts i samarbete med FLK Sverige AB. Där har vi haft tillgång till arbetsplats och handledning. Under examensarbetets gång har vi haft stor hjälp av flera personer som vi vill tacka. Extra stort tack till: - Våra handledare på FLK Sverige AB: Magnus Bengtsson och Emma Sandersson. - Vår handledare på Växjö Universitet: Anders Olsson. Vi vill också tacka Per Petersson och Mikael Andersson på FLK Sverige AB för all hjälp med beräkningar och simuleringar. Ett stort tack till Ann-Christin Samuelsson, för all hjälp med korrekturläsning. Ett tack ges också till övrig personal på FLK, som under hela examensarbetet har hjälpt till och ställt upp med sin tid och kunskap. Sist ett stort tack till FLK Sverige AB för att vi har fått sitta hos Er. Vi tycker det har varit en mycket trevlig och givande period. Växjö VII

8 Innehållsförteckning Sammanfattning...III Abstract... V Förord... VII Innehållsförteckning...VIII 1. Introduktion Bakgrund Syfte och mål Metod Avgränsningar Definitioner och krav för passivhusstandard Historik Passivhusteknik Kravspecifikation Svensk definition av passivhus Klimatzoner Effektkrav, krav som skall uppfyllas Energianvändning, krav som bör uppfyllas Byggnadskrav Innemiljökrav Beskrivning av undersökta objekt Flerbostadshus på Oxtorget i Värnamo Flerbostadshus i Frillesås Radhus i Glumslöv Jämförelse av objekten Enkätundersökning avseende boendes upplevelser Enkät Resultat av enkät/studie Beräkningar i VIP+ och IDA Klimat och Energi Inledning...46 VIII

9 5.2 Beräkningsmodell Energiberäkningar i VIP Introduktion Indata Resultat Klimatberäkningar i Ida Klimat och Energi Introduktion Indata Resultat Diskussion Slutsatser Referenser Böcker Tidsskrifter Elektroniska källor Uppsatser och rapporter Muntliga källor Bilagor IX

10 1. Introduktion 1.1 Bakgrund Människans intresse för energifrågor har ökat betydligt de senaste åren bl a på grund av att människans energianvändning påverkar jordens klimat och att energipriserna har ökat. Klimatfrågan har därför blivit föremål för en ständig diskussion i media och kraven på att energieffektivisera ökar stort. Byggbranschen är inget undantag för det och frågan är viktig även där eftersom byggsektorn står för den största delen av energiförbrukningen i Sverige. Att bygga energieffektiva hus är en satsning som gjorts för att åtgärda en del av problemet. Vi fick en förfrågan från FLK Sverige AB i Växjö om att skriva ett examensarbete inom området passivhus, vilket vi tyckte lät som en bra idé. Passivhus är fortfarande ganska nytt i byggbranschen och FLK kände att de ville utöka sina kunskaper om passivhus. Efter diskussioner om hur vi skulle utforma arbetet så kom vi fram till att vi skulle undersöka hur de boende i passivhus upplever inneklimatet i de passivhus som finns färdiga idag. De boende är de som verkligen upplever hur passivhus är och målet är att få fram information som går att jobba vidare på ifrån dem. Vårt eget intresse i arbetet ligger i att fördjupa oss mer i passivhus, om hur passivhus är uppbyggda och fungerar. Samtidigt vill vi läsa in oss på vad det är som har lett fram till att passivhus har börjat byggas och historiken bakom passivhus. Vi har själva vissa tankar om att det t ex kan bli för varmt eller för kallt i ett passivhus och är nyfikna på att utreda detta genom att göra undersökningar hos de boende i passivhus. 1

11 1.2 Syfte och mål Syftet med arbetet är att: Undersöka hur de boende i passivhus upplever inneklimatet. Presentera en beskrivning av hur passivhus är uppbyggda och hur de fungerar. Hitta anledningar till eventuella problem som upptäcks i enkätstudien. Vi har själva vissa tankar om att det t ex kan bli för varmt under sommartid eller för kallt under vintertid i passivhus. Syftet är att utreda detta genom att göra undersökningar hos de boende i passivhus. 1.3 Metod Rapporten är uppbyggd i tre delar. Första delen går in mer precist på de tre passivhusobjekt som har valts, hur konstruktionen ser ut och hur de fungerar. För att få kännedom om detta har vi bedrivit mycket litteraturstudier till att börja med. Litteraturen vi har läst igenom har vi hittat på biblioteket, i tidsskrifter, böcker, rapporter, gamla examensarbeten och genom internet. Det vi har läst igenom har inte alltid givit oss så mycket. Den källa som har givit oss mest relevant information är olika hemsidor på internet, framförallt Passivhuscentrums hemsida ( och hemsidor för de tre olika passivhusprojekten som vi har valt ut. I den andra delen utreds hur de boende upplever hur det är att bo i passivhus, framförallt hur de upplever inneklimatet. För att få fram information om detta har vi gjort en enkätundersökning hos de boende i våra tre utvalda passivhusprojekt. Enkäten fastställde vi och skickade ut innan själva examensarbetet drog igång. Detta för att ge de boende tid att svara och för att vi skulle ha information att jobba med när examensarbetet började. I den tredje delen görs beräkningar i programmen VIP+ och IDA Energi och Klimat. För att lära oss programmen har vi fått hjälp av personal på FLK. Beräkningarna görs för att kunna jämföra med resultat som fås genom enkätstudien. 2

12 1.4 Avgränsningar Undersökningen begränsas till passivhus i Sverige. Av de passivhus som är i bruk idag har vi valt ut tre objekt: flerbostadshus på Oxtorget i Värnamo, flerbostadshus i Frillesås och radhus i Glumslöv. Dessa tre objekt valde vi för att de är relativt lika i form och funktion. Enkätstudien som vi har utfört är gjord i dessa tre områden och avser enbart inomhusklimatet. Andra aspekter som ekonomi, hållfasthet, arkitektur med mera utreds inte i examensarbetet. 3

13 2. Definitioner och krav för passivhusstandard I kapitlet beskrivs historiken bakom passivhus, hur passivhus är uppbyggda och fungerar. Beskrivning görs också av Kravspecifikationen som finns för passivhus i Sverige. 2.1 Historik Passivhus började utvecklas under 1970-talet i Tyskland av en byggnadsfysiker vid namn Dr. Wolfgang Feist som grundade Passivhaus Institut i Darmstadt. Dr. Wolfgang Feist började med att skissa på hus som hade mycket isolering och höll en låg energiförbrukning. Det ledde till att han kom fram till att hus i stort sett kan byggas helt utan konventionella värme- och kylsystem. Tekniken utvecklades och husen började senare kallas passivhus. Ordet passivhus kommer från det tyska ordet Passivhaus. Uttrycket blev känt efter att det första passivhuset byggdes i Darmstadt 1991 (Se Figur 2.1). Efter det började byggandet med passivhusprincipen sprida sig i Tyskland och vidare, främst i Österrike och Schweiz där passivhus nu är ett känt begrepp. Passivhaus Institut, som grundades 1996, har utvecklat och marknadsfört passivhus och idag har ca passivhus byggts över världen 1. Figur 2.1: Det första passivhuset, Darmstadt Tyskland. Källa: ( ) 1 Passive House Institute, ( ) 4

14 I Sverige har passivhus etablerats genom arkitekten och passivhusförespråkaren Hans Eek. Han har sedan 1970-talet samarbetat med Wolfgang Feist. Tillsammans har de arbetat för att utveckla passivhustekniken och infört den i Sverige. Hans Eek var den som först använde tekniken i Sverige och är en stor initiativtagare när det gäller passivhus 2. Han har en lång erfarenhet av energieffektivt och miljövänligt byggande som har lett fram till att han blev den förste i Sverige att konstruera ett passivhus. Första passivhusprojektet i Sverige blev 20 radhus i Lindås som stod klara Hans Eek arbetar även med ett svenskt passivhuscentrum som samlar information och erfarenheter och bedriver utbildning inom området passivhus. När passivhusprojektet i Lindås stod klart 2001 så bidrog det till att fler i Sverige fick upp ögonen för att bygga passivhus. Antalet passivhus har ökat och enligt en beräkning så kommer Sverige under 2009 att ha 900 lägenheter med passivhusstandard 3. Troligen så kommer antalet passivhus öka ännu mer i framtiden. Anledningarna till att passivhus börjat byggas är flera. Bland annat har människans intresse för energieffektivisering och miljövänlighet ökat stort de senaste åren. Det p g a att människans energianvändning påverkar jordens klimat. Klimatfrågan har därmed blivit en ständig fråga i dagens samhälle och även för den svenska byggmarknaden. I byggbranschen och övriga områden diskuteras det hur samma funktion som tidigare kan erhållas, fast med betydligt mindre tillförd energi. I byggsektorn utgör energianvändningen den största belastningen för miljön. Byggsektorn står för 39 % av den totala energiförbrukningen i Sverige idag. 60 % av denna del är energi för uppvärmning av byggnader och tappvarmvatten 4. Det i kombination med höga energipriser har gjort passivhus till ett intressant alternativ att satsa på för att bidra till minskad klimatpåverkan. 2 Passivhuscentrum, ( ) 3 Energimyndigheten, ( ) 4 Janson, U. Energisnål nybyggnation,

15 Tidigare försök har gjorts i Sverige att bygga energieffektiva byggnader. Under oljekrisen på 1970-talet byggdes hus som ansågs vara välisolerade och täta. Ett av misstagen som gjordes då var att det nästan totalt saknades effektiv ventilation, vilket ledde till att många hus blev för täta och fick fukt- och mögelskador 5. Passivhusen är en rejäl utveckling av hur husen byggdes då och har istället en god ventilation. Mer information om hur passivhus fungerar och är uppbyggda ges nedan. 2.2 Passivhusteknik Passivhus är välisolerade byggnader som till största delen värms upp genom den energi som redan finns i huset. Människor och olika hushållsapparater alstrar mycket energi. Genom användandet av hushållsapparater och kroppsvärme från de boende, samt en värmeväxlare som återvinner värmen i ventilationsluften så fås värme i passivhus utan att nödvändigtvis behöva använda radiatorer eller golvvärme. Solinstrålning utnyttjas, när det är möjligt, för att värma både hus och varmvatten 6. Energin tas tillvara genom att värmeförlusterna är mycket små och kan därför täcka den största delen av värmebehovet i byggnaden. Den kalla tilluften utifrån värms i en värmeväxlare med hjälp av den varma frånluften från byggnaden. En väl injusterad värmeväxlare kan återvinna 85 % av värmen från den använda luften. Den uppvärmda tilluften fördelas sedan i husets olika rum 7. I tilluftskanalen finns ett litet värmeelement med en effekt på ca 1kW, vilket är jämförbart med effekten i en hårtork. De kallaste dagarna kan det behövas en lätt uppvärmning. Uppvärmningen görs då med hjälp av värmeelementet och sker med varmvatten eller el 8. Möjlighet finns också att använda radiatorer eller golvvärme, men dessa behöver då inte avge lika mycket värme som i ett konventionellt boende. Figur 2.2 illustrerar principen för passivhus. 5 Energimyndigheten, ( ) 6 Passivhuscentrum, ( ) 7 Passivhuscentrum, ( ) 8 Passivhuscentrum, ( ) 6

16 Figur 2.2: Förklaring av passivhus. Källa: ( ) Ett passivhus har ett minimerat behov av aktiva uppvärmningssystem. För att de låga uppvärmningsbehoven ska uppnås i byggnaden krävs att tre tekniska förutsättningar uppfylls: o Att klimatskalet har en hög lufttäthet o Att klimatskalet har en bra värmeisolering o Att ventilationen har styrd från- och tilluft med värmeåtervinning. Så kallat FTX-system 9. De tekniska förutsättningarna som anges ovan är till för att minska värmeförlusterna. Värmeförluster sker genom luftläckage, värmetransmission och ventilationsförluster 10. Luftläckage kan uppstå genom och runt fönster, dörrar, väggar, golv och tak. Om luftläckaget är för stort så upplevs det som drag i byggnaden. Det leder även till ökade energikostnader och dåligt inneklimat. Luftläckage förhindras 9 Martinsson, L. Passivhus i ett svenskt klimat, Passivhuscentrum, ( ) 7

17 oftast genom ett lufttätt skikt i betong eller med en plastfolie som tätas noggrant i alla skarvar 11. Värmetransmission är överföring av värme från en varmare kropp till en kallare. Överföring sker på tre olika sätt: 1) Ledning Fortplantning av värme genom fasta material eller stillastående vätskor eller gaser. 2) Konvektion Förflyttning av värme genom rörelse i vätskor eller gaser. 3) Strålning Överföring av värme genom elektromagnetiska vågor 12. Värmetransmission förhindras genom bra värmeisolering, extra bra isolerade fönster och genom att minimera köldbryggor i klimatskalet. Ventilationsförluster uppstår genom ventilationen, där det finns otätheter och öppningar. Ventilationsförlusterna kan minskas genom att det installeras ett FTX-system med hög temperaturverkningsgrad i en lufttät byggnad 13. Det gör sedan att förlusterna reduceras. Genom att de olika förlusterna minimeras så kan sedan de passiva värmekällorna täcka upp nästan hela uppvärmningsbehovet. Passiva värmekällor är de tidigare nämnda värmekällorna: hushållsapparater, kroppsvärme och solinstrålning. De olika förutsättningarna som har beskrivits ovan finns specificerade i Kravspecifikationen för passivhus i Sverige (2009). I den finns ett antal krav för att en byggnad på svensk mark ska få kallas för passivhus. Kravspecifikationen beskrivs mer ingående i avsnittet 2.3 Kravspecifikation Svensk definition av passivhus. Utöver kravspecifikationen går det sedan i ett passivhusprojekt att välja fritt mellan typer av: - Värmedistributionssystem (luft- eller vattenburen värme). - Energikälla (fjärrvärme, direktel, solvärme, biopanna eller värmepump dock ej fossila bränslen). 11 Martinsson, L. Passivhus i ett svenskt klimat, Paroc AB. Isolerteori, Martinsson, L. Passivhus i ett svenskt klimat,

18 - Andra tekniska installationer. - Övrig utformning av byggnaden Kravspecifikation Svensk definition av passivhus På uppdrag från energimyndigheten har Forum för energieffektiva byggnader tagit fram en kravspecifikation för passivhus. Utgångspunkten har varit tyska passivhuskrav, men sedan har de omarbetats så att de skall passa för svenska förhållanden. För att få använda begreppet Passivhus krävs att ett antal krav uppfylls. Det för att säkra upp kvaliteten av begreppet i marknadsförings- och kommunikationssyfte. Eftersom inget certifieringssystem finns tillgängligt skall följande två begrepp användas: - Projekterad för Passivhus - Verifierat Passivhus I båda fallen krävs det att Kravspecifikationen för passivhus uppfylls. För att använda Verifierat Passivhus krävs att byggnaden körts i drift och att det verifierats att kraven uppfyllts. Utöver de krav som finns i Kravspecifikationen för passivhus gäller naturligtvis krav enligt Boverkets Byggregler (BBR). 14 Martinsson, L. Passivhus i ett svenskt klimat,

19 2.3.1 Klimatzoner Eftersom klimatet skiljer väldigt mycket inom Sverige har landet delats upp i två zoner: Södra zonen motsvarar klimatzon 3 enligt BBR. Till klimatzon III hör Västra Götaland, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Stockholms, Uppsala, Skåne, Hallands, Blekinge och Gotlands län. Norra zonen motsvarar klimatzon I och II enligt BBR. Till klimatzon I hör Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. I klimatzon II ingår Norrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Figur 2.3 visar en uppdelning av klimatzonerna. Figur 2.3: Klimatzonsindelning enligt BBR. Källa: ( ) 10

20 2.3.2 Effektkrav, krav som skall uppfyllas Effektkrav för klimatzon söder: P max = 10 W/m 2 Effektkrav för klimatzon norr: P max = 14 W/m 2 Mindre bostäder än 200m 2 som är fristående, t ex en- och tvåfamiljshus har effektkrav P max200 = P max + 2 W/m 2 Dessa siffror gäller för en dimensionerande vinterutetemperatur enligt svensk standard, innetemperaturen 20ºC och frivärme från apparater, personer och soltillskott på max 4 W/m Energianvändning, krav som bör uppfyllas Klimatzon söder: E krav = 30kWh/m 2 år Klimatzon norr: E krav = 45kWh/m 2 år Energikravet, E krav, är summan av köpt energi, exklusive hushållsel, dvs. varmvatten, värme, driftsel, samt övrig fastighetsel. Som råd ges också att A-klassade vitvaror och lågenergilampor används, samt att boende försöker hålla nere förbrukningen av hushållsel. Det för att begränsa den totala energianvändningen och för att inte få för varmt i bostaden. 11

21 2.3.4 Byggnadskrav Luftläckage genom klimatskalet får vara max 0,3 l/s m² vid +/- 50 Pa. För att kunna kontrollera energianvändningen och att byggnaden lever upp till dess förväntade egenskaper, skall mätningar och avläsningar göras för hushållsel, fastighetsel och värmeenergi var för sig. För att verifiera effektkravet noteras medelvärdet för innetemperaturen och utetemperaturen veckovis. Även vattenvolymen till varmvattenberedaren och antal boende noteras. I flerfamiljshus bör ventilationsaggregat vara utrustade med fasta mätuttag för luftflöde och temperatur. Fönster och glaspartier ska ha ett genomsnittligt U-värde på 0,9 W/m 2 K för hela byggnaden Innemiljökrav I sovrum skall ljudklass B följas med hänsyn till ventilationssystem. Varmluften som blåses ut i tilluftsdon får högst vara 52 C. Innetemperaturen får ej överskrida 26 C mer än högst 10 % av tiden i mest utsatta rummet, under perioden april - september. Informationen i detta avsnitt är hämtat från Energieffektiva bostäder Kravspecifikation för passivhus i Sverige Version 2009, remissversion. 12

22 3. Beskrivning av undersökta objekt Kapitlet beskriver de objekt där enkätundersökningen är genomförd. 3.1 Flerbostadshus på Oxtorget i Värnamo Figur 3.1: Flerbostadshus på Oxtorget i Värnamo. Källa: ( ) Beskrivning av projektet Kvarteret Oxtorget ligger i Värnamo centrum och är ett passivhusprojekt med 5 flerfamiljshus byggda som hyresrätter, där byggherren är Finnvedsbostäder. I juni 2006 stod husen klara med totalt 40 lägenheter från 2 till 5 rum och kök, fördelat på 2,5 plan. Takhöjden är 2,50 m och alla lägenheter har balkong eller uteplats. Kvarteret Oxtorget var från början tänkt att bli ett vanligt lägenhetsprojekt. Men grannarna hade klagomål på att det skulle byggas på ett grönområde som de ville bevara. Klagomålen gjorde att projektet drog ut på tiden och samtidigt var Finnvedsbostäders ledning på en konferens som bl a handlade om underhåll under en längre tid. Företaget fick då upp ögonen för passivhus och dess låga driftskostnader i förhållande till byggkostnaderna. Klagomålen togs upp i regeringen men grannarnas protester hjälpte inte. Arkitekten, 13

23 konstruktören, VVS-konsulten och Finnvedsbostäder började projektera för passivhus. Finnvedsbostäder kom snabbt fram till att det behövdes riktlinjer att följa och bestämde sig för att gå på de krav som använts i Lindås-projektet. 15 Krav som projekterades för: U-värden: Fönster: 0,85 W/m 2 K Ytterväggar: 0,1 W/m 2 K Tak: 0,08 W/m 2 K Golv mot mark: 0,09 W/m 2 K Ytterdörr: 0,6 W/m 2 K Lufttäthet: 0,2 l/s m² vid +/- 50 Pa Akustik: Ljudklass B, vilket innebär att i sovrum och vardagsrum är den högsta tillåtna ljudvolym från fläktsystem 26 db(a), och i kök är den högsta tillåtna ljudnivån 35 db(a). Oljud utifrån får inte överskrida 26 db(a) i rummen och 31 db(a) i kök. Vitvaror: Energiklass A++ Värmeväxlare: 85 % verkningsgrad Solfångare: Ja, för varmvatten 15 Jansson, U. Passive houses in Sweden,

24 Konstruktion Stomme Bjälklaget är uppbyggt av betong och i gavlarna finns stålpelare. Betongen är gjuten på plats och även gjutformarna byggdes på plats. (Se figur 3.2). Genom att använda betongbjälklag erhålls en jämnare dygnstemperatur vilket innebär att lägenheterna blir behagligare under sommartid. Grund Figur 3.2: Platsgjuten betong. Källa: Jansson, U. Passive houses in Sweden, För att minimera köldbryggor genom grunden användes dubbla L-element. (Se figur 3.3). Betongplattan är 100 mm tjock och under den ligger 350 mm isolering. Runt huset ligger 100 mm tjock tjälisolering för att förhindra tjälskjutning Brandt, F. Jonnson, M. Passivhusen på Oxtorget,

25 Figur 3.3: Dubbla L-element. Källa: Jansson, U. Passive houses in Sweden, 2008 Ytterväggar Ytterväggarna av trästomme byggdes på plats och är cirka 500 mm tjocka, något varierande beroende på fasadmaterial (mineritskivor på gavlarna och träpanel på långsidorna). Eftersom isolerskiktet i mitten inte innehåller några reglar undviks köldbryggor.(se figur 3.4). Figur 3.4: Snitt genom ytterväggen. Källa: FLK Växjö 16

26 Tak Två olika typer av tak finns beroende på att tre av husen är 2,5-plans där översta våningen är inredd. Det medför en konstruktion med tre lager isolering. (Se figur 3.5). Figur 3.5: Konstruktion för taket på hus med inredd vindsvåning. Källa: Jansson, U. Passive houses in Sweden, 2008 De två andra husen är 2-planshus och har en konstruktion med kall vind. Där används istället 800 mm lösull, eftersom isoleringen då ligger horisontellt. (Se figur 3.6). 17

27 Figur 3.6: Sektion visar isolering av vindsutrymme. Källa: Jansson, U. Passive houses of Sweden, 2008 Lufttäthet I ett passivhus är det mycket viktigt att få klimatskalet lufttätt och eftersom innersta isoleringslagret är 120 mm tjockt finns det gott om plats för installationer utan att plasten punkteras. Entreprenören kunde dock inte garantera kravet på 0,2 l/s m² +/- 50 Pa, så tillsammans med byggherren gjordes en överenskommelse om ett nytt krav på 0,4 l/s m² +/- 50 Pa, men att försöka komma ner till 0,2 l/s m² +/- 50 Pa 17. Det lyckades till slut. U-värden Slutliga U-värden stämmer ganska bra överens med de U-värden som husen projekterades för. Finnvedsbostäder ville ha en viss typ av öppningsbara fönster vilket gjorde att de slutligen fick lite sämre U-värden. 17 Jansson, U. Passive houses in Sweden,

28 U-värden 18 : Fönster: 0,94 W/m 2 K Yttervägg: 0,095 W/m 2 K Tak: 0,07 W/m 2 K Golv mot mark: 0,09 W/m 2 K Ytterdörr: 0,6 W/m 2 K Ventilation Varje lägenhet har en egen FTX-värmeväxlare som enligt tillverkaren har en verkningsgrad på 85 %. Till värmeväxlarna finns också ett värmebatteri som skjuter till värme när det är kallt ute. Beroende på lägenhetens storlek finns två olika värmebatterier, ett på 0,9 kw och ett på 1,8 kw. För att hålla nere ljudvolymerna på systemet sitter ljuddämpare monterade. När de boende åker hemifrån kan de sänka flödet på ventilationen för att spara energi. Om temperaturen då skulle bli för låg, höjs automatiskt flödet för att höja temperaturen till normal standard igen. Normalflödet i två- och trerumslägenheterna är 30 l/s, i fyra- och femrumslägenheter är normalflödet 40 l/s respektive 45 l/s. Den tänkta inomhustemperaturen är 20 C men kan justeras av de boende. Ventilationsaggregaten är utrustade med en by-pass funktion, vilket innebär att sommartid skickas tilluften förbi aggregaten utan att värmas. Köksfläkten är styrd av en timer och den luften går inte tillsammans med övrig ventilation 19. Funktionsbild för Oxtorget visas i figur Jansson, U. Passive houses in Sweden, Jansson, U. Passive houses in Sweden,

29 Figur 3.7: Funktionsbild för hus på Oxtorget. Källa: ( ) Tappvarmvatten På taket på varje hus sitter en 25 m 2 stor solfångare, som är tänkt att klara 50 % av tappvärmevattnet. Resten av varmvattnet värms upp i ackumulatortanken av ett elektriskt batteri som försörjs av el via vindkraft 20. För att hålla nere vattenförbrukningen är snålspolande blandare installerade som standard Brandt, F. Jonnson, M. Passivhusen på Oxtorget, Finnvedsbostäder, ( ) 20

30 3.2 Flerbostadshus i Frillesås Figur 3.8: Flerbostadshus i Frillesås. Källa: ( ) Beskrivning av projektet I Frillesås, söder om Kungsbacka, har det byggts tre flerfamiljshus, som passivhus, beställda av Eksta Bostads AB. Husen är tvåvåningshus och innehåller 12 hyreslägenheter. Lägenheterna är utformade som två-, tre- och fyrarumslägenheter. Inflyttning var under december Eksta Bostads AB är det kommunägda bostadsbolaget i Kungsbackaområdet. Bolaget har sedan 70-talet haft stort fokus på energi- och miljöfrågor när det gäller planering av nya bostäder. Deras befintliga bostäder har en mycket låg energianvändning 23. Att starta upp passivhusprojektet i Frillesås kändes därför som ett naturligt steg för företaget Janson, U. Passive houses in Sweden, BeBostad, ( ) 24 Janson, U. Passive houses in Sweden,

31 Sedan 1982 har Eksta Bostads AB alltid installerat solfångare vid nybyggda bostäder. Alla deras nuvarande hus har ett mycket ambitiöst energikrav. Det tack vare noggrant planerade byggnader. Med det som bakgrund så har det inte varit ett speciellt stort steg för företaget att börja bygga passivhus 25. En arbetsgrupp sattes ihop för att starta planeringen av passivhusbygget. Arbetsgruppen bestod av byggherren (Eksta Bostads AB), arkitekten, VVSkonsulter och konstruktörer. Målet var att husen skulle bli demonstrationsobjekt för Energimyndigheten. Därför kom gruppen fram till att följande krav på husen skulle gälla: U-värden: Fönster: 0,85 W/m 2 K Ytterväggar: 0,10 W/m 2 K Tak: 0,08 W/m 2 K Golv mot mark: 0.10 W/m 2 K Ytterdörr: 0,6 W/m 2 K Lufttäthet: 0,25 l/s m 2 Akustik: Svensk klass B. I vardagsrum och sovrum innebär det att 26 db är den högsta tillåtna ljudnivån från fläktsystem. I kök är 35 db tillåtet. Ljud från utsidan ska inte vara högre än 26 db i rummen och 31 db i köken. Vitvaror: Energiklass A++ Värmeväxlare: 85 % verkningsgrad Solfångare: Ja, för varmvatten 25 Janson, U. Passive houses in Sweden,

32 Värmeväxlare avlopp: Nej 26 Eksta Bostads AB valde att genomföra projektet med en totalentreprenör som de tidigare hade haft ett bra samarbete med. Det för att kravet på noggrannhet är stort när passivhus byggs 27. Innan byggandet startade fick alla snickare en utbildning i passivhustekniken. Lägenheterna i Frillesås har två, tre eller fyra rum. Lägenheterna på andra våningen har balkong och de på första våningen har terrass. Takhöjden 28 är 2,6 m. Eksta Bostads AB:s inställning till lägenheterna är att det inte är något specialprojekt. För att få det som ett passivhus har den energieffektivaste tekniken använts. När det gäller lufttäthet har det byggts extra noga för att få husen täta 29. Byggnadskonstruktion Grund Grunden till husen är byggda på ett dränerande lager av makadam. Över det lades mm cellplast. Mellan de båda lagren av cellplast lades en plastfolie. Över cellplasten lades 100 mm platsgjuten betong. (Se Figur 3.9). 26 Janson, U. Passive houses in Sweden, BeBostad, ( ) 28 Janson, U. Passive houses in Sweden, BeBostad, ( ) 23

33 Figur 3.9: Grundkonstruktionen. Källa: Carlsson, H. WSP Byggprojektering Passivhusprojekt inom WSP, 2008 Innerväggar De bärande innerväggarna i konstruktionen är prefabricerade och uppbyggda av stålreglar. Bjälklag Bjälklaget mellan de två våningarna är ett 300 mm tjockt filigranbjälklag. Tjockleken på bjälklaget valdes både för att det ska vara bärande och för att reducera ljudet mellan våningsplanen. Ytterväggar Ytterväggarna är prefabricerade. Väggelementen är 6 m höga och 2,5 m breda. Med den storleken så täcker elementen både under- och övervåning, samt att de båda planen inte behövde sammanfogas 30. Det förbättrar lufttätheten i byggnaderna. Efter att ytterväggselementen kommit på plats så isolerades de med både cellplast och vanlig mineralull. Totalt uppgår isoleringen till 500 mm. På insidan lades en plastfolie och ett installationsutrymme så att plastfolien inte skadas. Även plastfolien sträcker sig från golv till tak, vilket ger ett tätare hus 31. Ytterväggskonstruktionen kan ses i Figur BeBostad, ( ) 31 BeBostad, ( ) 24

34 Figur 3.10: Ytterväggskonstruktion. Källa: Carlsson, H. WSP Byggprojektering Passivhusprojekt inom WSP, 2008 Fönster och dörrar Både de vanliga fönstren och badrumsfönstren har ett totalt U-värde på 0,7 W/m 2 K. Fönstren består av två lågenergiglas och ett vanligt glas, med ett 16 mm tjockt kryptonskikt 32. Dörren till balkongen är en glasdörr med tre skikt och har ett totalt U-värde på 1,1 W/m 2 K. Ytterdörren har ett totalt U-värde på 1,0 W/m 2 K. Utanför ytterdörren finns en inglasad entré som fungerar som vindfång. Vindfånget är till för att minska värmeförlusterna när ytterdörren öppnas. Tak Takkonstruktionen är uppbyggd av fackverkstakstolar i trä med en plastfolie som förhindrar att fukt och luft rör sig mellan vind och lägenheter. Isoleringen består av 500 mm lösull. Yttertaket är isolerat med 70 mm cellplast. Konstruktionen visas i Figur BeBostad, ( ) 25

35 Figur 3.11: Takkonstruktion. Källa: Carlsson, H. WSP Byggprojektering Passivhusprojekt inom WSP, Ventilation I köket i varje lägenhet finns ett FTX-aggregat placerat. Verkningsgraden i aggregatet är 85 %. Ett fjärrvärmevärmt vattenbatteri finns också för att hjälpa till att värma tilluften under kalla dagar. För att undvika att ljudet ska bli för högt från ventilationssystemet så har två ljuddämpare installerats. Luftflödet i ventilationen är något högre än vad som är normalt för att undvika för höga temperaturer på tilluften när det behövs maximal uppvärmning 33. Uppnådda U-värden U-värdena skiljde sig mot de värden som projekterats för. De slutliga U- värdena blev: Grund Ytterväggar Tak Fönster Ytterdörr 0,11 W/m 2 K 0,11 W/m 2 K 0,08 W/m 2 K 0.85 W/m 2 K 1,0 W/m 2 K 33 Janson, U. Passive houses in Sweden,

36 Tappvarmvatten Varmvattnet värms i en separat byggnad med solfångare på taket och av Eksta Bostads AB:s biobränslebaserade närvärmenät. På taket på den separata byggnaden finns det 52 m 2 med solfångare. (Se Figur 3.12). I varje lägenhet är energieffektiva vattenkranar installerade för att användningen av tappvarmvatten ska minska 34. Figur 3.12: Separat byggnad med solfångare. Källa: Kaufmann, H. Eksta Bostads AB Ekonomi i förnybar närvärme, BeBostad, ( ) 27

37 3.3 Radhus i Glumslöv Figur 3.13: Färdigt 1-plans radhus i Glumslöv. Källa: kron.pdf, ( ) Beskrivning av projektet Våren 1999 utlyste Landskronahem en arkitekttävling som vanns av Mernsten Arkitektkontor AB. I början på 2003 startade projekteringen och hyran beräknades då till 1285 kr/m 2 och år. För att få ner hyran gjordes beräkningar och optimeringar och slutsatsen drogs att om det byggs självuppvärmande hus sjunker livscykelkostnaden. I juni 2003 godkände Landskronahems styrelse en hyra på 984 kr/m 2 och år, och beslut om bygge fattades. I juli började bygget och efter ännu en kostnadsberäkning hamnade hyran på 933 kr/m 2 och år. Totalt byggdes 35st lägenheter i 1- och 2-plans radhus, och första inflyttningen ägde rum 31 maj, Beräknad energianvändning för husen är 60 kwh/m Prime Project. Kv Nornan Landskrona, ( ) 36 sl%c3%b6v+-+ied+exempel.pdf, ( ) 28

38 U-värden U-värden 37 : Golv: 0,10 W/m 2 K (350mm isolering) Väggar: 0,1 W/m 2 K (450mm isolering) Tak: 0,08 W/m 2 K (550mm isolering) Ytterdörr: 0,8 W/m 2 K Fönster: 0,9-1,0 W/m 2 K (beroende på storlek) Lufttäthet Målet med husen var att de skulle vara 3-5 gånger tätare än kravet i BBR. Genom att ha genomgång, handledning, uppföljning, samt provtryckning på plats lyckades de komma ner i 5-8 gånger tätare än kravet. Uppmätt resultat vid provtryckning var 0,1 l/m 2 s vid +/- 50 Pa 38. Det innebar ett nytt svenskt rekord i lufttäthet vilket är mycket viktigt för att förhindra drag och att fuktig inomhusluft strömmar ut i konstruktionen 39. Konstruktion Golvkonstruktionen består av 100 mm betong, 350 mm cellplast och 200 mm makadam. Ytterväggarna består av ett lager cellplast och tre lager mineralull. Cellplasten står ytterst och har ett cementlager som bildar fasadskikt. Stommen i väggarna består av trä- och aluminiumreglar och på insidan sitter gips. I taket finns 550 mm mineralull i form av lösull 40. Från insidan är taket uppbyggt enligt följande: gips, mineralull, cellplastplattor, plastfolie, masonitebalkar med lösull, råspont, papp, läkt och taktegelpannor. Takbalkarna är I-balkar byggda i masonite vilket gör att de blir mycket smala på mitten och köldbryggor minskar. (Se figur 3.14). 37 Prime Project. Kv Nornan Landskrona, ( ) 38 Prime Projet. sl%c3%b6v+-+ied+exempel.pdf, ( ) 39 Prime Project. Kv Nornan Landskrona, ( ) 40 Prime Project. sl%c3%b6v+-+ied+exempel.pdf, ( ) 29

39 Figur Till vänster, vanlig regel, jämför med I-balk till höger Masonite byggsystem. Källa: ( ) Fönster Fönsterytan är 20 % av golvytan och fönstren är någorlunda jämt fördelade runt huset för att inte få alltför mycket solinstrålning från söder med övertemperaturer som följd. Ett takutsprång på 1 meter gör att solen skärmas av under sommaren, då den står som högst. Alla fönster är öppningsbara för att de boende ska kunna vädra effektivt när de vill 41. Ventilation Alla lägenheter har ett FTX-system med värmeväxlad från- och tilluft. Effektiviteten på systemet är 85 % och luftflödet ligger på 0,5 omsättningar per timme. Vid kalla dagar behövs eventuellt tillskottsvärme och för det sitter ett elbatteri installerat med en effekt på 900 W sl%c3%b6v+-+ied+exempel.pdf, ( ) 30

40 Figur 3.15: Ritning på ett av 2-planshusen i Glumslöv. Källa: kron.pdf, ( ) 31

41 3.4 Jämförelse av objekten Nedan följer en tabell med en sammanställning av fakta om de olika objekten. Objekt Oxtorget Frillesås Glumslöv Byggår Antal våningsplan 2 eller 2,5 2 1 eller 2 Storlek m m m 2 Luftläckage 0,2 l/s m 2 0,25 l/s m 2 0,1 l/s m 2 Uppvärmning Ventilation Ventilation Ventilation Värmebatteri El Vatten El Ventilation Effekt värmebatteri Vatten FTX 85 %, lägenhetsvis 900W för 2:or och 3:or / 1800W för 4:or och 5:or Snålspolande blandare FTX 85 %, lägenhetsvis 1000W Snålspolande blandare FTX 85 %, lägenhetsvis 900W Snålspolande blandare Bärande stomme Betong/stålpelare Stålreglar Trä- och aluminiumreglar Bjälklag Betong Filigran/betong Träbalkar U-värden W/m 2 K W/m 2 K W/m 2 K Grund 0,09 0,11 0,1 Ytterväggar 0,095 0,11 0,1 Tak 0,07 0,08 0,08 Fönster 0,94 0,7 0,95 Ytterdörr 0,6 1 0,8 Hyreskostnad 980kr/m 2 970kr/m 2 933kr/m 2 Solfångare Ja, 50 % av Nej tappvarmvattenbehov et Ja, 40 % av tillförd energi Individuell mätning varmvatten, el varmvatten, el varmvatten, el Jämfört med Kravspecifikationen så skulle inget av objekten få kallas för passivhus eftersom de inte klarar effektkravet på 10 W/m 2 (Klimatzon söder). Första kravspecifikationen kom 2007 och alla tre objekten är byggda tidigare. Kravet på luftläckage (0,3 l/s m2) uppfylls i alla tre objekten. 32

42 4. Enkätundersökning avseende boendes upplevelser I kapitlet beskrivs hur enkätundersökning är utförd, vad den innehåller och resultatet av den. 4.1 Enkät En enkätstudie genomfördes för att ta reda på hur brukare upplever inneklimatet i ett passivhus, samt för att få veta deras övriga synpunkter om hur det är att bo i ett passivhus. Enkäten skickades ut till samtliga boende i passivhusen på Oxtorget i Värnamo, Karl Johans väg i Frillesås och Vidablick i Glumslöv. Efter att ha fått ett godkännande från hyresvärdarna så togs adresslistor fram till de boende i områdena, och enkäterna skickades ut tillsammans med svarskuvert. Det totala antalet enkäter som skickades ut var 87st. 40st till Värnamo, 12st till Frillesås och 35st till Glumslöv. Beskrivning av de olika områdena finns i avsnitt 3.2 Beskrivning av undersökta objekt. Utformningen av enkäten gjordes enkel och mestadels med fasta svarsalternativ för att det skulle gå snabbt och vara enkelt att svara. Enkäten kunde besvaras anonymt, men de som svarade med namn och adress fick vara med i en utlottning av 2st biobiljetter. Det för att få in så många svar som möjligt. Tillsammans med enkäten skickades också information om vad enkäten skulle användas till. Enkäten delades upp i fyra delar: Allmänna frågor om boendet Inomhusklimat, sommarhalvår Inomhusklimat, vinterhalvår Övrigt Den första delen med allmänna frågor om boendet bestod av frågor om: o Storlek på lägenheten (antal m 2 ) o Antal rum o Antal boende o Vilken våning o Antal ytterväggar 33

43 Delarna om inomhusklimat sommarhalvår/vinterhalvår bestod av frågor om: o Hur temperaturen upplevs i lägenheten o I vilket temperaturintervall rumstemperaturen ligger o Det upplevs att det är drag i lägenheten o Hur inomhusluften upplevs o Hur rumstemperaturen varierar mellan rummen i lägenheten o De boende kan påverka temperaturen i de olika rummen Sista delen bestod av övriga frågor om: o De boende känner till begreppet passivhus o De boende fått information om vad som ska tänkas på när man bor i passivhus o Hur de boende försöker minska energianvändningen o Hur passivhuset uppfyller förväntningarna som fanns innan inflyttningen Efter de olika delarna med frågor fanns det möjlighet för de boende att komma med övriga synpunkter och kommentarer. Enkätens exakta utformning ges i bilaga 1. Resultatet på enkätstudien redovisas i avsnitt 3.3 Resultat av enkät/studie. 34

44 4.2 Resultat av enkät/studie Totalt skickades 87st enkäter ut och det gav 53st svar, vilket innebär att svarsfrekvensen blev 61 %. Från Oxtorget inkom 26 av 40st (65 %), Frillesås 9 av 12st (75 %) och Glumslöv 18 av 35st (51 %). Resultatet av enkätstudien redovisas nedan i text och diagram. Frågor om Inomhusklimatet Frågor ställdes till de boende om hur de upplever inneklimatet, både under sommartid och vintertid. Inomhustemperatur Oxtorget, inomhustemperatur Bra Ofta för varmt Ofta för kallt Hur är temperaturen i lägenheten under sommarhalvåret? Hur är temperaturen i lägenheten under vinterhalvåret? Figur 4.1 Hur inomhustemperaturen upplevs på Oxtorget. På Oxtorget tycker 31 % att det är för varmt sommartid och 54 % att det är för kallt vintertid. 13 av 26st svarade att de har 25ºC eller varmare under sommarhalvåret och 16st har 19ºC eller kallare under vinterhalvåret Frillesås, inomhustemperatur Bra Ofta för varmt Ofta för kallt Hur är temperaturen i lägenheten under sommarhalvåret? Hur är temperaturen i lägenheten under vinterhalvåret? I Frillesås tycker 11 % att det är för varmt sommartid och 11 % att det är för kallt vintertid. Majoriteten har runt 22ºC under sommarhalvåret och runt 20ºC under vinterhalvåret. Figur 4.2 Hur inomhustemperaturen upplevs i Frillesås. 35

45 Glumslöv, inomhustemperatur Hur är temperaturen i lägenheten under sommarhalvåret? Hur är temperaturen i lägenheten under vinterhalvåret? I Glumslöv tycker 56 % att det är för varmt sommartid och 67 % att det är för kallt vintertid. 12 av 18st svarade att de har 25ºC eller varmare under sommarhalvåret och 13st har 19ºC eller kallare under vinterhalvåret. 0 Bra Ofta för varmt Ofta för kallt Figur 4.3 Hur inomhustemperaturen upplevs i Glumslöv. Undersökningen visar att den tänkta temperaturen på 20ºC hålls mycket bättre i Frillesås än i de övriga objekten. I Glumslöv tycker 10 av 18st att det ofta är för varmt sommartid. I Glumslöv och på Oxtorget är det mer än hälften som tycker det är för kallt på vintern. I Glumslöv syns en tydlig koppling mellan de större lägenheterna och att temperaturen är för låg vintertid. Drag 25 Oxtorget,drag På Oxtorget tycker 15 % att det uppstår drag sommartid och 31 % att det uppstår drag vintertid Upplever du att det är drag i lägeneheten under sommarhalvåret? Upplever du att det är drag i lägeneheten under vinterhalvåret? 0 Nej, aldrig Ja, ibland Ja, ofta Figur 4.4 Hur de boende på Oxtorget upplever drag. 36

46 Frillesås, drag Nej, aldrig Ja, ibland Ja, ofta Upplever du att det är drag i lägeneheten under sommarhalvåret? Upplever du att det är drag i lägeneheten under vinterhalvåret? I Frillesås tycker 11 % att det uppstår drag sommartid och 22 % att det uppstår drag vintertid. Figur 4.5 Hur de boende i Frillesås upplever drag. Glumslöv, drag I Glumslöv tycker 17 % att det uppstår drag sommartid och 56 % att det uppstår drag vintertid Upplever du att det är drag i lägeneheten under sommarhalvåret? Upplever du att det är drag i lägeneheten under vinterhalvåret? 2 0 Nej, aldrig Ja, ibland Ja, ofta Figur 4.6 Hur de boende i Glumslöv upplever drag. Undersökningen visar att det oftare uppstår drag i Glumslöv och på Oxtorget, speciellt vintertid. I Frillesås upplevs det sällan drag. Inomhusluft Oxtorget, inomhusklimat Hur upplever du inomhusluften under sommarhalvåret? Hur upplever du inomhusluften under vinterhalvåret? På Oxtorget tycker 81 % att luften är bra sommartid och 73 % att luften är bra vintertid. 4 % tycker att luften känns fuktig vintertid. 12 % tycker att luften är torr sommartid och 23 % tycker att luften är torr vintertid. 7 % tycker att luften känns instängd sommartid. 0 Bra Fuktig Torr Instängd Figur 4.7 Hur inomhusluften upplevs på Oxtorget. 37

47 Frillesås, inomhusluft Hur upplever du inomhusluften under sommarhalvåret? Hur upplever du inomhusluften under vinterhalvåret? I Frillesås tycker 78 % att luften är bra sommartid och 56 % att luften är bra vintertid. 22 % tycker att luften är torr sommartid och 44 % tycker att luften är torr vintertid Bra Fuktig Torr Instängd Figur 4.8 Hur inomhusluften upplevs i Frillesås Glumslöv, inomhusklimat Hur upplever du inomhusluften under sommarhalvåret? Hur upplever du inomhusluften under vinterhalvåret? I Glumslöv tycker 72 % att luften är bra både sommartid och vintertid. 11 % tycker att luften är torr vintertid. 28 % tycker att luften känns instängd sommartid och 17 % tycker att luften känns instängd vintertid. 2 0 Bra Fuktig Torr Instängd Figur 4.9 Hur inomhusluften upplevs i Glumslöv. Undersökningen visar att majoriteten upplever inomhusluften som bra. Temperaturskillnader mellan rummen i lägenheten Ja, det skiljer lite Oxtorget, temperaturskillnader mellan rum Ja, det skilljer mycket Nej Upplever du att rumstemperaturen varierar mycket mellan rummen i lägenheten under sommarhalvåret? Upplever du att rumstemperaturen varierar mycket mellan rummen i lägenheten under vinterhalvåret? På Oxtorget tycker 54 % att temperaturen skiljer sig mellan de olika rummen i lägenheten sommartid och 66 % att temperaturen skiljer sig mellan de olika rummen i lägenheten vintertid. Figur 4.10 Hur temperaturskillnader upplevs mellan de olika rummen på Oxtorget. 38

48 Frillesås, temperaturskillnader mellan rum Upplever du att rumstemperaturen varierar mycket mellan rummen i lägenheten under sommarhalvåret? Upplever du att rumstemperaturen varierar mycket mellan rummen i lägenheten under vinterhalvåret? I Frillesås tycker 22 % att temperaturen skiljer sig mellan de olika rummen i lägenheten sommartid och 33 % att temperaturen skiljer sig mellan de olika rummen i lägenheten vintertid. 0 Ja, det skiljer lite Ja, det skilljer mycket Nej Figur 4.11 Hur temperaturskillnader upplevs mellan de olika rummen i Frillesås Glumslöv,temperaturskillnader mellan rum Upplever du att rumstemperaturen varierar mycket mellan rummen i lägenheten under sommarhalvåret? Upplever du att rumstemperaturen varierar mycket mellan rummen i lägenheten under vinterhalvåret? I Glumslöv tycker 78 % att temperaturen skiljer sig mellan de olika rummen i lägenheten sommartid och 55 % att temperaturen skiljer sig mellan de olika rummen i lägenheten vintertid. 0 Ja, det skiljer lite Ja, det skilljer mycket Nej Figur 4.12 Hur temperaturskillnader upplevs mellan de olika rummen i Glumslöv. Undersökningen visar att temperaturerna varierar mellan de olika rummen på alla objekten. Följdfråga om temperaturskillnader var: Hur gör du för att påverka rumstemperaturen i de olika rummen? Svar från de boende i de olika objekten följer nedan: Kommentarer från Oxtorget: Sommartid Genom ventilation Vädra Skruva ner termostat i botten 39

49 Vädra där solen inte ligger på, t ex nattetid Ha öppet ut till slussen/vindfånget där det inte finns värme Rulla ner och öppna fönster Ha takfläkt i sovrum Vintertid Datorn på dygnet runt för att få värme Beror på hur många tv-apparater, köksmaskiner, datorer, människor, lampor, ljus man har där Sätta på elpatronen Sänka friskluftsintaget Trycka på gå bort-knappen Vara hemma Stänga dörrar Rörelse Stödvärme Öppen dörr till badrum vid tvättning Mycket värmeljus Ugnsvärme Starta värmebatteriet i luftkanalen Extravärme med separat fläkt Kommentarer från Frillesås: Sommartid Stänga dörrar mellan rum Vädra Ställa ventiler olika Vintertid Stänga dörrar Sätta på extraelement Öppna fönster Stearinljus 40

50 Styra ventilationsintagen Kommentarer från Glumslöv: Sommartid Öppna fönster Fläkt Öppna dörrar och fönster och skapa drag Vintertid Har köpt fristående element, annars kan vi inte vistas i lägenheten Värmefläkt eller konvektorelement Övrigt Övriga frågor om passivhus ställdes till de boende. De fick också i slutet chansen att ge sina egna synpunkter och kommentarer om boendet Oxtorget, passivhus Känner ni till begreppet passivhus? Har du fått information om vad man ska tänka på när man bor i passivhus? Försöker du aktivt minska din energianvändning? På Oxtorget känner 92 % till begreppet passivhus och har fått information om vad en boende i passivhus ska tänka på. 65 % försöker aktivt minska sin energianvändning. 5 0 Ja Nej Figur 4.13 Vad de boende på Oxtorget känner till om passivhus. 41

51 Frillesås, passivhus Känner du till begreppet passivhus? I Frillesås känner 100 % till begreppet passivhus och har fått information om vad en boende i passivhus ska tänka på. 100 % försöker aktivt minska sin energianvändning Har du fått information om vad man ska tänka på när man bor i passivhus? Försöker du aktivt minska din energianvändning? 0 Ja Nej Figur 4.14 Vad de boende i Frillesås känner till om passivhus Glumslöv, passivhus Känner ni till begreppet passivhus? Har du fått information om vad man ska tänka på när man bor i passivhus? Försöker du aktivt minska din energianvändning? I Glumslöv känner 89 % till begreppet passivhus. 78 % har fått information om vad en boende i passivhus ska tänka på. 61 % försöker aktivt minska sin energianvändning. 2 0 Ja Nej Figur 4.15 Vad de boende i Glumslöv känner till om passivhus. 42

52 Förväntningar på passivhus Oxtorget, passivhus förväntningar På Oxtorget tycker 84 % att passivhus uppfyller de förväntningar som fanns innan inflyttning, mycket bra eller bra Hur uppfyller passivhuset de förväntningar som du hade innan du flyttade in? 2 0 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt Figur 4.16 Förväntningar på passivhus på Oxtorget. 5 4 Frillesås, passivhus förväntningar I Frillesås tycker 89 % att passivhus uppfyller de förväntningar som fanns innan inflytt, mycket bra eller bra. 3 2 Hur uppfyller passivhuset de förväntningar som du hade innan du flyttade in? 1 0 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt Figur 4.17 Förväntningar på passivhus i Frillesås Glumlsöv, passivhus förväntningar Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt Hur uppfyller passivhuset de förväntningar som du hade innan du flyttade in? I Glumslöv tycker 60 % att passivhus uppfyller de förväntningar som fanns innan inflytt, mycket bra eller bra. Figur 4.18 Förväntningar på passivhus i Glumslöv. 43

53 Övriga kommentarer och synpunkter från de boende De boende skrev sina egna synpunkter på sitt boende. Både positiva och negativa. Synpunkterna följer nedan. Oxtorget Går åt mer energi till uppvärmning än vad som sades i informationen innan inflytt Väldigt bra ljudisolering Mycket bra lägenhet Högt ljud från ventilation Kalla golv på vintern Kallt i badrummet Hade varit bra med golvvärme Blåser kallt från ventilation i duschen Extravärme är ett måste när det är kallt ute Allt är bra utom värmen Frillesås Fantastiskt bra lösning Väldigt bra ljudisolering Kan bli instängt när det är mycket personer i lägenheten Ventilationsaggregatet låter lite väl mycket Upplever att det alltid är drag i huset under de kalla månaderna Glumslöv Svårt att få jämn temperatur då det saknas reglering för detta Kan skilja upp till 3-4ºC mellan rummen vintertid Ventilationen fungerar inte eller är underdimensionerad Damm som åker med i ventilationssystemet är ett problem, får damma ca 4 ggr/vecka Väder och vind påverkar innetemperaturen mycket Känns som att man blir sjuk av att vistas här, försöker hitta annat boende 44

54 Stor besvikelse på att informationen var bristfällig innan inflytt Måste ha fristående element i hela huset, vilket påverkar elförbrukningen betydligt Inte nöjda med detta boende Höga hyror, samt hög elförbrukning Bra på vintern men alldeles för varmt på sommaren och svårt att göra nånting åt det För kallt under vinterhalvåret Mycket kalla golv, dragigt från de stora fönstren På sommaren är det som en bastu i vardags- och sovrum som ligger i söderläge 45

55 5. Beräkningar i VIP+ och IDA Klimat och Energi I kapitlet beskrivs olika problem som kan bidra till sämre inomhusklimat, vilka beräkningar och simuleringar som gjorts och resultatet av dem. 5.1 Inledning Enkätstudien visar att de hus som ligger i Frillesås har högst procent nöjda boende, medan de som bor i Glumslöv inte alls är lika nöjda gällande inomhusklimatet. Därför ställer vi oss frågan: Vad är det som gör att inomhusklimatet upplevs som sämre i passivhusen i Glumslöv? Två saker som kan vara problem är: Effekten på värmebatteriet och den lätta stommen som Glumslövshusen har. Genom att köra simuleringar i IDA kan vi kontrollera det. För att kontrollera energiförbrukningen görs beräkningar i VIP Beräkningsmodell Beräkningar och simuleringar görs på ett utvalt hus i Glumslöv. (Planritning, se Bilaga 7). Byggnaden som beräknas och simuleras i VIP+ och IDA är uppbyggd enligt två modeller: Modell 1 är uppbyggd helt enligt ritningar som huset i Glumslöv ser ut idag. Modell 2 är uppbyggd med grund, väggar, bjälklag och takkonstruktion från passivhusen i Frillesås, men med samma mått som huset i Glumslöv. Hur de olika konstruktionerna är uppbyggda, går att läsa om i kapitel 3 Beskrivning av undersökta objekt. 5.3 Energiberäkningar i VIP Introduktion VIP+ är ett program som används för att beräkna energiförbrukningen i byggnader. Beräkningar görs för all typ av energi som förbrukas, t ex tappvarmvatten, ventilation och värmesystem. De värden som fås ut jämförs sedan med kraven för energihushållning i BBR. Vanligast är att beräkningarna görs på en tidsperiod om ett år. Programmet tar hänsyn till klimatfaktorer som t ex utetemperatur, sol och vind. Information om byggnaden läggs in i 46

56 programmet. Information om klimatskalets uppbyggnad, typ av ventilation, installationer och de boendes levnadsvanor läggs in. Var någonstans i landet som huset är placerat är också viktigt för att få rätt värden på klimatparametrarna Indata Huset som vi valt att beräkna i VIP+ är ett av parhusen från Glumslöv där de boende inte var nöjda med inomhusklimatet. Vi har valt att göra två beräkningar. Vi räknar först på konstruktionen enligt Modell 1. Sedan läggs data in för konstruktionen enligt Modell 2. Det gör vi för att jämföra den beräknade energiförbrukningen och konstruktionens betydelse mellan de två modellerna. Huset innehåller två lägenheter, något som vi inte behövt ta hänsyn till när vi lagt in byggnaden i VIP+. Mellan lägenheterna sker ingen värmeförlust eftersom båda lägenheter är bebodda och kommer således att vara varma. Därför ligger inga innerväggar utan enbart klimatskalet inlagt i programmet. Mot söder finns en altandörr som är helt i glas. Därför har vi valt att räkna in den i fönsterarean. Konstruktion enligt Modell1, uppbyggd i VIP+. Byggnadsdel Orientering Area (m2) U-värde (W/m2 C) U-värde inklusive köldbryggor och mark (W/m2 C) Lägsta nivå (m) Högsta nivå (m) Yttervägg norr 49,7 0,093 0, ,3 Yttervägg söder 51,1 0,093 0, ,3 Yttervägg öster 57,5 0,093 0, ,7 Yttervägg väster 57,5 0,093 0, ,7 Platta på mark 0-1m 40,8 0,099 0, Platta på mark 1-6m 66,0 0,099 0, Snedtak 111,2 0,085 0,115 5,1 6,2 Fönster norr 19,9 0,95 0,95 0 4,8 Fönster söder 20,8 0,95 0,95 0 4,8 Fönster öster 0,7 0,95 0,95 1,2 4,6 Fönster väster 0,7 0,95 0,95 1,2 4,6 Ytterdörr norr 4,2 0,8 0,8 0 2,3 47

57 Konstruktion enligt Modell 2, uppbyggd i VIP+. Byggdel Orientering Area (m2) U-värde (W/m2 C) U-värde inklusive köldbryggor och mark (W/m2 C) Lägsta nivå (m) Högsta nivå (m) Yttervägg norr 49,7 0,084 0, ,3 Yttervägg söder 51,1 0,084 0, ,3 Yttervägg öster 57,5 0,084 0, ,7 Yttervägg väster 57,5 0,084 0, ,7 Platta på mark 0-1m 40,8 0,115 0, Platta på mark 1-6m 66,0 0,115 0, Snedtak 111,2 0,094 0,124 5,1 6,2 Fönster norr 19,9 0,7 0,7 0 4,8 Fönster söder 20,8 0,7 0,7 0 4,8 Fönster öster 0,7 0,7 0,7 1,2 4,6 Fönster väster 0,7 0,7 0,7 1,2 4,6 Ytterdörr norr 4,2 1,0 1,0 0 2,3 Köldbryggor: I programmet har vi byggt upp byggnadsdelarna så som de ser ut i verkligheten. U-värdet som vi har hämtat ur Isolerguiden Bygg 06 är ett påslag som görs på byggnadsdelarna som tar hänsyn till köldbryggor. Påslaget 0,03 W/m 2 K för väggar och tak, och 0,02 W/m 2 K för golvet. I programmet anges, när byggnadsdelarna läggs in, hur stort U-värde som skall gälla för varje byggnadsdel. Platta på mark: Plattan på mark delas in i två olika zoner. Den innersta zonen isoleras mer av marken och får mindre värmeförluster. Därför blir det slutliga U-värdet lite lägre där. Lägsta/högsta nivå: Lägsta/högsta nivå anges för varje byggnadsdel. Detta för att kunna simulera luftläckage p g a termiktryck som byggs upp p g a temperaturskillnader 42. Driftfall: Under indata driftfall, läggs information om verksamhetsenergi, personvärme, tappvarmvatten och 42 VIP+ Manual version s 40 48

58 högsta och lägsta rumstemperatur. Här har vi använt de värden som programmet föreslagit. Verksamhetsenergi W/m 2 2,51 Personvärme W/m 2 1,0 Tappvarmvatten W/m 2 2,05 Lägsta temp C 20 Högsta temp C 27 Ventilationssystem: För att beräkna energiförbrukningen och för ventilationssystemet måste data anges för fläkttryck och återvinningsgrad. Värdena för fläkttrycket för tilluft och frånluft tas från Manualen för VIP+. Återvinningsgraden för värmeåtervinningen är enligt tillverkaren Temovex under optimala förhållanden 85 %. I våra beräkningar har vi satt värmeåtervinningen till 80 %. Flödet för frånluften har vi räknat fram efter Minikrav på luftväxling utgåva 7, Flödet för tilluften har vi sedan satt lite lägre än frånluften för att få lite undertryck i lägenheten. Det för att inte fuktig inomhusluft skall tryckas ut i konstruktionen. Tilluft fläkttryck Pa 600 Tilluft flöde l/s 77 Frånluft fläkttryck Pa 500 Frånluft flöde l/s 83 Verkningsgrad fläkt % 55 Verkningsgrad återvinning % 80 Normer: Här anges om det räknas på lokal eller bostad och vilken klimatzon som gäller. Vår byggnad är en bostad som ligger i södra klimatzonen. Resultat redovisas enligt BBR 10 och BBR Resultat I VIP+ fås resultatet utskrivet i tabeller och diagram. De visas i sin helhet i Bilaga 2 och 3. Resultatmässigt skiljer sig de två olika konstruktionerna inte mycket åt. Energiförbrukningen, exklusive hushållsel, blir 55kWh/m 2 och år för Modell 1 och 57kWh/m 2 och år för Modell 2. Observera att beräkningarna är gjorda för ett parhus, dvs. 2st lägenheter. Det ger att energianvändningen för en lägenhet med Modell 1 blir 27,5 kwh/m 2 och år. I tabellen nedan redovisas beräknade värden per lägenhet. 49

59 Modell 1 Modell 2 BBR12 Kravspecifikation, passivhus, 2009 U-värde (sammanvägt för hela byggnaden) W/m 2 K 0,194 0,196 0,5 Energianvändning exkl. hushållsel kwh/m 2 27,5 28, (södra zonen) Energianvändning inkl. hushållsel kwh/m Energiförbrukning värmesystem kwh 1039, Energiförbrukning tappvarmvatten kwh Luftläckage vid 50 Pa l/s m 2 0,16 0,25 0,3 Avgiven energi transmission kwh 5722,5 6181,5 Avgiven energi luftläckage kwh 186,5 391,5 5.4 Klimatberäkningar i Ida Klimat och Energi Introduktion Ida Klimat och Energi är ett program som ger möjlighet att studera både inomhusklimatet i enskilda rum i en byggnad och energiförbrukningen för hela byggnaden 43. Beräkningen görs under en dag med vald årstid och vald plats. I programmet finns en förskapad datafil med klimatet som stämmer överens med den valda platsen. Det gör att vi kan kontrollera hur inomhusklimatet blir sommar- och vintertid, samt se om det skiljer sig i värdena om Modell 1 eller Modell 2 används. Byggnaden som ska beräknas byggs upp i programmet IDA Klimat och Energi. Varje byggnadsdel skapas för sig, med rätta mått. Grund, väggar och bjälklag skapas och fönster och dörrar läggs in där de ska placeras. Sedan skapas en zon i byggnaden där beräkningen ska göras. I zonen väljs vilken typ av ventilation och uppvärmning som används och mängd belysning, personlast och elektrisk utrustning skapas. Eventuell solavskärmning läggs in där det förekommer. Byggnaden skapas, med så lika förhållanden som möjligt, jämfört med verkligheten, innan en simulering görs. 43 Användarmanual, IDA Klimat och Energi 3.0 s

60 5.4.2 Indata Huset, som har beräknats i IDA Klimat och Energi, är ett av parhusen i Glumslöv där de boende inte var så nöjda med inomhusklimatet. Beräkningar har gjorts dels med en konstruktion som Modell 1 och dels med en konstruktion som Modell 2. Storleken på huset är samma som det är i Glumslöv i båda fallen. Det för att jämföra om det blir någon skillnad på temperaturen inomhus om Modell 2 används. Vi valde att göra jämförelsen med den modellen för att de boende i Frillesås var nöjda, enligt deras svar på enkätstudien. Hur de båda modellerna är uppbyggda går att läsa i det tidigare kapitlet 3 Beskrivning av undersökta objekt. Lägenheten, som simuleringen gjorts på, har två våningar och är på 103m 2. Varje våning har skapats som en egen zon i programmet. I alla fönster har gardiner lagts in. På andra våningen (zon 2) har ett takutsprång lagts in som skapar solavskärmning. Simuleringen görs både sommar- och vintertid. Sommartid har beräknats med att vissa fönster är öppna för vädring och vintertid har beräknats med att alla fönster alltid är stängda. Indata som matats in i programmet: Ort: Malmö Klimat: Syntetiskt (sommar)(vinter) Vindprofil: Normal tätort Verkningsgrad värmeväxlare: 0.8 Börvärde för tilluftstemperaturen: 16ºC Konstant Maxeffekt, panna: 0,9 kw Kylmaskinens drift: Alltid av Beräkningsmodell: Klimat Luftbehandlingssystem: CAV, frånluftsflöde 0,42 l/s m 2 I övrigt har simuleringsmodellen skapats så lik som möjligt jämfört med huset i Glumslöv. Antalet personer i lägenheten har beräknats till 3 st. Mängden av belysning, personlast och elektrisk utrustning har uppskattats och skapats till den mängd som vi antagit vara rimlig för en lägenhet på 103 m 2 med 3 personer. Frånluftsflödet på 0,42 l/s m 2 har räknats fram enligt Minimikrav på luftväxling, utgåva 7, Beräkningar går att se i Bilaga 6. 51

61 5.4.3 Resultat Sommartid Resultatet av simuleringen sommartid visar att temperaturen inomhus blir i stort sett samma med de båda modellerna. Både på plan 1 och plan 2. Figurerna nedan visar huvudtemperaturerna på de olika planen. C 29.0 Simuleringens sista dag: Operativtemperatur 1, Deg-C Rumsluftens medeltemperatur, Deg-C Figur 4.1Huvudtemperaturer Plan 1 med Modell 1. Operativ temperatur är den upplevda temperaturen. Ett medelvärde av luftens temperatur och de omgivna ytornas temperatur. 52

62 C Simuleringens sista dag: Operativtemperatur 1, Deg-C Rumsluftens medeltemperatur, Deg-C Figur 4.2 Huvudtemperaturer Plan 1 med Modell 2. C Simuleringens sista dag: Operativtemperatur 1, Deg-C Rumsluftens medeltemperatur, Deg-C Figur 4.3 Huvudtemperatur sommartid Plan 2 med Modell 1. 53

63 C Simuleringens sista dag: Operativtemperatur 1, Deg-C Rumsluftens medeltemperatur, Deg-C Figur 4.4 Huvudtemperatur sommartid Plan 2 med Modell 2. Vintertid Resultatet av simuleringen visar att temperaturen, även vintertid, blir i stort sett samma med de båda modellerna, både på plan 1 och plan 2. Figurerna nedan visar huvudtemperaturerna på de olika planen. 54

64 C Simuleringens sista dag: Operativtemperatur 1, Deg-C Rumsluftens medeltemperatur, Deg-C Figur 4.5 Huvudtemperatur vintertid Plan 1 med Modell 1. C Simuleringens sista dag: Operativtemperatur 1, Deg-C Rumsluftens medeltemperatur, Deg-C Figur 4.6 Huvudtemperatur vintertid Plan 1 med Modell 2. 55

65 C Simuleringens sista dag: Operativtemperatur 1, Deg-C Rumsluftens medeltemperatur, Deg-C Figur 4.7 Huvudtemperatur vintertid Plan 2 med Modell 1. C Simuleringens sista dag: Operativtemperatur 1, Deg-C Rumsluftens medeltemperatur, Deg-C Figur 4.8 Huvudtemperatur vintertid Plan 2 med Modell 2. 56

66 Resultatet från simuleringen visar att temperaturen, som blir inomhus, inte beror så mycket på konstruktionen i Modell 1. Ett byte till Modell 2 förändrar inte temperaturen så mycket. Resultatet visar också att det finns tillräckligt med effekt på värmebatteriet för att kunna få en bra temperatur inomhus vintertid. De simulerade temperaturerna, under sommaren, visar att det blir upp till 29ºC. Beräkningarna som gjorts med VIP+ handlar om energiförbrukning, inte effektbehovet eller innetemperatur. Beräkningarna gjordes för att jämföra de två modellerna och se hur konstruktionen påverkar energiförbrukningen. Modell 1 och Modell 2 skiljer sig egentligen bara i förhållande till varandra när de gäller U-värden. Avseendet med simuleringarna var att jämföra om konstruktionen från Frillesås hade fungerat bättre än Glumslövs konstruktion. Största anledningen är att i Frillesås är det ett bjälklag i betong, medan i Glumslöv är det ett träbjälklag. Vi ville se om de påverkade inomhusklimatet. Fler resultat i tabeller och diagram går att se i Bilaga 4 och 5. 57

67 6. Diskussion I samband med att människans intresse för energifrågor har ökat de senaste åren, har intresset för att bygga energieffektivt ökat. Att bygga med passivhusteknik är ett sätt att minska energibehovet i byggnader. Enkätundersökningen, som vi har gjort, visar dock att det finns flera orsaker som gör att boende i passivhus inte är helt nöjda med inomhusklimatet. Vad är det som gör att boende i Glumslöv är missnöjda, medan boende i Frillesås är mer nöjda? Efter sammanställningen av enkätundersökningen, tänkte vi på två saker som vi trodde kunde bidra till att inomhusklimatet inte blir bra: Typ av stomme. Kan en tung stomme, istället för en lätt, göra någon skillnad? En tung stomme ger en jämnare dygnstemperatur, eftersom den sommartid lagrar kyla under natten och vintertid lagrar värme under dagen. Installerad effekt på värmebatteriet. Vi hade en tanke att värmebatteriet har för dålig effekt i vissa lägenheter. I resultatet av enkätundersökningen går det att utläsa att det oftast är de större lägenheterna som har problem med att det är för kallt vintertid. Vi gjorde simuleringar och beräkningar för att undersöka båda teorierna. De resultat vi kom fram till, visar att byggnaderna ska fungera utan att behöva ändra varken stomme eller effekt. Vi började då diskutera och kom fram till att det finns flera orsaker som kan bidra till att det blir problem med inomhusklimatet i ett passivhus, men som vi valt att inte undersöka. För att avhjälpa problemet med att det blir för varmt sommartid så är solavskärmning det klart bästa alternativet. Det är också viktigt att redan i projekteringsskedet tänka på husets orientering med hänsyn till väderstrecken. I enkätundersökningen är det flera som har klagat på att det blir för varmt i rum med stora fönster mot söder. Problem med för låga temperaturer inomhus under vintertid kan inte förklaras av beräkningsresultaten. Det är dock troligt att de förutsättningar som gäller för beräkningarna, inte gäller i verkligheten. Detta gäller för samtliga hus, men husen i Frillesås har en större marginal för effekten. Värmebatteriet i Frillesås är på 1000 W och den största lägenheten är på 97m 2. Detta ger en värmeeffekt på 10,3 W/m 2. Jämfört med största lägenheten i Glumslöv som är på 115m 2 och har ett värmebatteri på 900 W, vilket ger en värmeeffekt på 7,8 W/m 2. Det är främst de boende i de större lägenheterna i Glumslöv som har klagat på att det är för kallt vintertid. 58

68 Andra orsaker som vi tror kan påverka inomhusklimatet, men som inte är lika självklara: Att FTX-systemets återvinning på 80 % ej kan hållas. Enligt tillverkaren klarar aggregatet upp till 85 % återvinning, men vi vet inte om den verkligen har så bra återvinning. Återvinningen kanske bara ligger på t ex 75 %. Det kan bidra till att det inte blir tillräckligt varmt i lägenheten och värmebatteriet får skjuta till mer värme, vilket leder till större energiförbrukning. När en simulering görs, kan det vara svårt att skapa byggnaden exakt som den ser ut i verkligheten. Köldbryggor är t ex svåra att beräkna och få något exakt värde på. Det leder till att resultaten från simuleringen, kanske inte stämmer överens med hur det blir i verkligheten. Varmluften blåses in via luftdon, som sitter högt upp. Om luften blåses in för sakta så stannar värmen uppe vid taket och golven blir kalla. Vi tror att kalla golv kan göra att en del boende då upplever inomhustemperaturen som lägre än vad termometern visar. Justering av värmen kan endast ske centralt för lägenheten, vilket innebär att systemet blåser in lika mycket värme i alla rum. Det kanske behövs mer värme i något rum där inte lika många personer vistas? En utveckling av ventilationsaggregaten behövs, så att värmen och luftflödet går att styra i varje rum. I Glumslöv upplevde 56 % av de boende att det uppstod drag i lägenheten Är luftläckaget en del av problemet? Troligtvis inte, då Glumslöv har slagit svenskt rekord med ett luftläckage på 0,1 l/s m 2. Är de interna värmelasterna inte så stora som de som angivits i simuleringen? Nya energisnåla apparater, som kyl och frys, avger inte lika mycket värme som de äldre modellerna. Information och utbildning av de boende kan bidra till att de förstår hur huset fungerar. Vi tror det är viktigt att de boende får information, t ex för att de ska veta hur man vädrar på rätt sätt och hur uppvärmningen fungerar. Alla faktorerna kan vara bidragande till att det verkliga inomhusklimatet inte blir samma som det beräknade. En kombination av dem tillsammans gör att inomhusklimatet inte blir det förväntade. Kanske kan beräknings- och simuleringsprogrammen utvecklas och göras mer noggranna? Vissa av problemen som har uppstått i husen som vi har studerat, hade även kunnat förekomma i konventionellt byggda hus. En jämförelse mellan 59

69 passivhus och konventionella hus hade varit intressant, men är något som vi valt att inte undersöka i examensarbetet. Kanske hade vi upptäckt missnöje i enkätsvaren även från boende i konventionella hus? Vidare är det vikigt att tänka på att människor upplever temperaturer olika. Resultaten i enkätundersökningen kan bli olika, beroende på vilka människor som bor i de olika områdena. Det vi inte nämnt så mycket från enkätundersökningen, är att det också finns många som är nöjda med sitt boende. Vi själva tror starkt på konceptet passivhus. Villor och höghus byggs nu som passivhus och det ska bli intressant att följa utvecklingen. Kunskapen om passivhus finns, men förmodligen är det kunskaperna i byggbranschen som brister. De som bygger husen måste vara utbildade i hur passivhus fungerar när byggandet sker. Samtidigt måste utveckling ske av material och ventilationslösningar. Passivhustekniken är bra, men kan utvecklas och bli bättre. 60

70 7. Slutsatser I studien har vi undersökt hur boende i passivhus upplever inomhusklimatet. Resultatet har vi fått fram genom en enkätundersökning i Värnamo, Frillesås och Glumslöv. Undersökningen visar att det ofta blir för varmt eller för kallt i lägenheterna i Glumslöv. En tydlig koppling syns mellan de större lägenheterna i Glumslöv och att temperaturen är för låg vintertid. I Värnamo blir det för kallt i flera lägenheter på vintern. I Frillesås är de boende nöjda med inomhustemperaturen hela året. Vi gjorde beräkningar och simuleringar på två saker som vi trodde kunde vara anledning till för dåliga inomhustemperaturer i lägenheterna: Typ av stomme och installerad effekt på värmebatteriet. Beräkningarna visar att typ av stomme inte har någon påverkan på inomhusklimatet. Den installerade effekten visade sig också vara tillräcklig i beräkningarna. Beräkningarna kan dock bara göras utifrån givna förutsättningar och om någon förutsättning skiljer väsentligt från de verkliga förhållandena så blir naturligtvis också beräkningsresultaten missvisande. Slutsatsen som vi drar av det är att det är svårt att hitta en specifik orsak till att det blir för varmt i lägenheterna under sommarhalvåret. Det är flera orsaker som spelar in, speciellt dålig solavskärmning vid fönster i söderläge. Det är även svårt att hitta en specifik orsak till att det blir för kallt i lägenheterna under vinterhalvåret. Ett problem är att effekten på värmebatteriet är för låg för de större lägenheterna. Enkätundersökningen visar också att det finns många nöjda, av de som bor, i passivhusen. Husen i Frillesås är ett exempel på att passivhustekniken fungerar. Slutsatsen är att passivhustekniken är bra, men att tekniken måste utvecklas och förbättras för att kunna fylla önskad funktion. Inomhusklimatet kan bli klart bättre. 61

71 8. Referenser 8.1 Böcker Wall, Maria. (2005) Bygg energieffektivt Kunskapen finns! Fälth & Hässler, Värnamo. Janson, Ulla. (2008) Passive houses in Sweden. KFS AB, Lund. Forum för energieffektiva byggnader (2009) Energieffektiva bostäder Kravspecifikation för passivhus i Sverige. Version Statens Energimyndighet (2007) Energiläget i siffror. Modintryckoffset. Holmstedt, Boel (2008) Installationspärm. Kurslitteratur till BY9332 Paroc AB (2002) Isolerteori Hemgren, Per och Wannfors, Henrik (2003) Husets ABC. ICA Bokförlag, Västerås. VIP+ Manual. Ingår i programmet.(2008) Användarmanual IDA Klimat och Energi 3.0. Ingår i programmet. (2001) Anderlind, Gunnar och Stadler, Claes-Göran (2006) Isolerguiden Bygg 06. Swedisol Enberg, Håkan (2006) Minimikrav på luftväxling, utgåva 7. H. Enberg Ventilationskonsult AB. 8.2 Tidsskrifter Energivärlden 4/2008. s Tema Passivhus. Energi & Miljö 3/2009. s Tema Lågenergihus. Bygg & Teknik 2/2009. s Lågenergihus och passivhus möjligheter och risker 8.3 Elektroniska källor Avdelningen för Energi och byggnadsdesign, Lunds Universitet ( ) 62

72 BeBostad ( ) Byggahus.se ( ) Byggindustrin Byggsveriges nyhetstidning ( ) Byggmagroup, Prime Project Kv. Nornan Landskrona ( ) Eksta Bostads AB ( ) Energikontor Sydost ( ) Energimyndigheten ( ) Finnvedsbostäder, Oxtorget i Värnamo ( ) Forum för Energieffektiva byggnader ( ) IED Integrerad energidesign i bygg ( ) Institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala Universitet ( ) Passive House Institute ( ) Passivhuscentrum ( ) Roxull AB ( ) Uppsatser och rapporter Martinsson, Linda. (2008) Passivhusteknik i ett svenskt klimat. Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Brandt, Fredrik och Jonsson, Mathilda (2008) Passivhusen på Oxtorget. Växjö Universitet Janson, Ulla. (2008) Energisnål byggnation. Lunds Universitet Carlsson, Henrik (2008) Passivhusprojekt inom WSP. WSP Byggprojektering 63

73 8.5 Muntliga källor Lars Tirén. Telefonintervju ( ), VD Eksta Bostads AB, Kungsbacka Andreas Farving. Telefonintervju ( ), Kvartersvärd Finnvedsbostäder, Värnamo. 64

74 9. Bilagor Bilaga 1 Enkät Bilaga 2 Beräkningar i VIP+ (Modell 1) Bilaga 3 Beräkningar i VIP+ (Modell 2) Bilaga 4 Beräkningar i IDA Klimat och Energi (Modell 1) Bilaga 5 Beräkningar i IDA Klimat och Energi (Modell 2) Bilaga 6 Bilaga 7 Beräkning av frånluftsflöde Planritning, Glumslöv 65

75 Bilaga 1 (3 sidor) 1

76 2

77 3

78 Bilaga 2 (5 sidor) 4

79 5

80 6

81 7

82 8

83 Bilaga 3 (5 sidor) 9

84 10

85 11

86 12

87 13