Sammanträdesprotokoll 1 (39)

Transkript

1 1 (39) Plats och tid Landstingssalen, landstingshuset, Frösön den 15 juni 2005 kl juni 2005 kl Beslutande Enligt närvaroförteckning Utses att justera Justeringens plats och tid Gunnar Geijer och Nina Fållbäck-Svenson Underskrifter Sekreterare Paragrafer Jan Rönngren Ordförande Hans Lundqvist Justerande Gunnar Geijer BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag ( ) Organ Jämtlands läns landstingsfullmäktige Nina Fållbäck-Svenson Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Landstinget, Fritzhemsgatan 1, Frösön Underskrift Åsa Norlin

2 2 (39) NÄRVAROFÖRTECKNING Östersunds valkrets Ingemar Olsson Christer Åkerlind, Ann-Sofie Sundstedt, Robert Uitto Harriet Svaleryd, Britt Semb, 79-95, Björn Sandal Torgny Haraldsson, Sture Olsson Carina Akay Carl-Arne Åhlin, Alvi Berglund Thomas Andersson Arne Eskilsson, Marianne Larm-Svensson Danuta Finke Nina Fållbäck-Svenson Runar Englund Elin Hoffner Birgitta Franzon Annelie Bengtsson Finn Cromberger Börje Frisk, Birgitta Cameron, Owen Laws Gunni Holm Åke Westerlind, Tapani Bergbacka Lars-Olof Eliasson Västra valkretsen Ulla-Britt Lindblad Gudrun Belin Jonny Springe Mikael Abramsson Astrid Olausson, 79-99, Mikael Hålén, Ann-Marie Johansson Göte Norlander, 79- del av 106 Olle Arnsten, del av Jan-Erik Eriksson Bernt Söderman Klas Hallman Monalisa Norrman Bo Danielsson Jöns Broström Anna-Britt Bromée Kerstin Weimer Jan-Olof Dahlin Jan Jonsson Margareta Persson Östra valkretsen Mona Nyberg Bengt Bergqvist Harriet Jorderud Elmer Andersson Bojan Edfors Hans Lundqvist, ordförande Gunnar Geijer Yngve Hamberg Catarina Antán, Kjell Nilsson, Bertil Eriksson

3 3 (39) 79 Sammanträdets öppnande Ordföranden förklarar landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat och hälsar samtliga välkomna. 80 Upprop av ledamöter Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 81 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde Anmäls att fullmäktiges ordförande den 7 juni 2005 utfärdat kungörelse i enlighet med arbetsordning för landstingsfullmäktige. S BESLUT Till protokollet antecknas att kungörelse skett i laga ordning. 82 Interpellation från Finn Cromberger (fp) om tillgängligheten och dess problematik (LS 581/2005) Finn Cromberger hade lämnat en interpellation med följande lydelse: Landstinget har ett skamfilat rykte i att vara nåbart. Så har det varit så länge jag kan minnas. Skräckhistorierna kan staplas på varandra, den ena dråpligare än den andra om hur patienter i förtvivlan har försökt komma i kontakt med sin HC. När det inte gått per telefon har de gått dit och fått besked i luckan om att man endast kan nå centralen per telefon. Patienten har då bett att få låna telefon och har måst ringa sin Hc från Hc:s väntrum. Ibland når man fram, men får inte boka tid för det sköter doktorn om själv och denne har man inte nått. Minuter och timmar har patienter fått sitta i telefon för att nå sin Hc. Detta har hela tiden varit känt hos administration och majoritetspartierna och man har ständigt meddelat

4 4 (39) att man jobbar på det. Jag minns själv när man sade att om inte alla Hc lyckades att minimera kön så skulle man peka med hela handen, alltså tvinga hälsocentralen att rätta in sig i ledet. Säkert har något hänt denna mandatperiod, men tyvärr alldeles för lite kan man konstatera efter att ha noterat att telefonkön kan vara över 35 minuter lång vid vissa hälsocentraler. Har man någon vision från majoriteten på hur telefontillgängligheten skall vara till våra hälsocentraler, vid våra sjukhusmottagningar och vid Sjukvårdsrådgivningen. Visst finns det anledning att skriva in max telefonkötid i Landstingsplanen, helst som kortsiktiga mål. Att nå sin sjukvårdskontakt inom några få minuters telefonkö är det minsta man kan begära verkar vara något, som samtliga landstingspolitiker önskar länets invånare, i varje fall i debatten. Vad gör Du för att uppfylla denna rimliga begäran? Det minsta man kan begära är att få bort det oacceptabelt långa telefonköandet till sjukvårdens olika inrättningar. S BESLUT Interpellationen får ställas. 83 Interpellation från Kerstin Weimer (fp) om förändringsarbetet inom landstinget enligt landstingsplanen (LS 592/2005) Kerstin Weimer hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: Det förändringsarbete som ska genomföras enligt förslag i det avslutade Karolina-projektet är i full gång på många håll inom landstingets olika verksamheter. Jag ställer därför följande frågor: Hur långt har man kommit med förändringarna inom administrationen? Hur många färre anställda på ledningsnivå har man idag och med hur mycket har man minskat kostnaderna för administrationen jämfört med tidigare? Hur långt har man kommit med det processinriktade arbetet? S BESLUT Interpellationen får ställas.

5 5 (39) 84 Interpellation från Owen Laws (mp) om EMAS-certifieringen och arbete med miljöfrågorna i landstingets nya organisation (LS 593/2005) Owen Laws hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: Ifjol blev Jämtlands läns landsting landets enda landsting som är miljöcertifierat enligt miljöledningssystemen ISO och EMAS. Det är ingen dålig bedrift. Tyvärr är dock risken överhängande att också bli det första landsting som blir av med sin miljöcertifiering, om inte brister inom landstingets miljöorganisation som följd av Karolinaarbetet snabbt klaras upp. Miljöledning är ett arbetssätt där strävan är att minska sin miljöpåverkan och målet är en ständig förbättring. Miljöcertifieringen av landstinget är en del av projektet Nordens gröna bälte ( Ett av målen med Nordens gröna bälte är att Jämtlands län och Nord- och Sør Trøndelag ska bli första regionen i EU att miljöcertifiera sig. Ambitionen omfattar såväl den offentliga sektorn som näringslivet. Meningen är att samtliga kommuner ska bli miljö-certifierade, och hittills har över 70 företag i Jämtlands län och 30 i Tröndelag infört miljölednings-system. Arbetet går alltså framåt. EMAS- certifieringen är ett kontinuerligt arbete som förpliktigar. Hela miljöledningssystemet följs upp genom en årlig revision, årets revision sker vecka 41 då tre externa revisorer tillbringar 1 vecka på landstinget och kontrollerar att allt är som det ska vara. Bland annat gör man slumpvisa nedslag i organisationen för att t.ex. kontrollera personalens kunskap i landstingets miljöhandlingsplan. Det är oroande att väldigt mycket finns kvar att göra inför årets EMAS-revision. I kölvattnet efter Karolinaomorganisationen har dock EMAS-arbetet hamnat i ett vakuum som snabbt måste åtgärdas om landstinget ska klara årets revision: 1. Miljöledningssystemet har administrerats av en miljökoordinator. Idag finns dock inte denna tjänst kvar, det var en projektanställning som försvann vid årsskiftet 04/05 och har sedan dess förlängts med några månader i taget senast fram till årsskiftet 05/06. Risken är alltså överhängande att nuvarande miljökoordinatorn när som helst slutar och tar fast anställning någon annanstans. 2. Miljöledningssystemet befästs i organisationen genom EMAS-handläggare i varje förvaltning motsvarande totalt 1,65% tjänst, som i sin tur hållit kontakt med miljösamordnare på varje arbetsplats, totalt ungefär 150 st. I samband med att förvaltningarna försvann försvann också de flesta EMAS-handläggare. En finns kvar, den som dessutom arbetat närmast tillsammans med miljökoordinatorn under hela projekttiden, och haft mycket ansvar.

6 6 (39) Denne går dock i pension vid årsskiftet. Ingen ersättare har skolats in, och det finns ingen klarhet i hur arbetet ska föras vidare. Risken är alltså överhängande att landstinget pga organisatorisk oreda vid årsskiftet samtidigt blir av med båda de två personer som hållit i EMAS-arbetet operativt. Det säger sig självt att sådana förhållanden äventyrar EMAS-certifieringen. Läget är kritiskt och åtgärder måste vidtas utan dröjsmål. Med anledning av ovanstående undrar jag bland annat: 1.Vad kommer att göras för att säkerställa EMAS-certifieringen? 2. EMAS är inte längre ett projekt utan i och med certifieringen ett kvalificerat åtagande som löper tills vidare, och som kräver sin ledning. Är det verkligen meningen att miljökoordinatorn (dvs den som leder arbetet operativt) ska vara korttidsprojektanställd? 3. Hur kommer miljöorganisationen att se ut i den nya organisationen? S BESLUT Interpellationen får ställas. 85 Interpellation från Jan-Olof Dalin (mp) om chefers avtal och förmåner (LS 594/2005) Jan-Olof Dahlin hade till ordföranden i personalpolitiska delegationen lämnat en interpellation med följande lydelse: I spåren av landstingets ändrade organisation har det framkommit saker som är av principiellt viktig karaktär att belysa och medvetet förhålla sig till. Det ena är de löner som sattes för chefer i den nya organisationen. Vad som framskymtat är att det har blivit mycket kraftiga lönehöjningar i just chefsskiktet. Detta rimmar illa med den grundinställning som finns att försöka utjämna löneskillnaderna mellan såväl könen som mellan låglönegrupper och de högsta lönegrupperna. Det förefaller som den politiska styrningen är obefintlig. Hur ser lönerna ut för den högsta chefsgruppen i landstinget, deras senast tidigare lön och chefstitlar då och nu? Anser du det skall råda fri lönesättning eller skall det finnas en politisk styrning? En annan fråga som dykt upp är utbildning för chefer. Dyra Masters- utbildningar och kanske andra också som sker på arbetstid. Exempelvis har det framkommit att förre sjukhusdirektören Kjell Jönsson fått utbildning som avslutas i samband med att han slutar i landstinget. Att Almis VD Marie Simonsson fått en utbildning som är klar lagom till att hon slutar sin tjänst.

7 7 (39) Nuvarande t f landstingsdirektör Karin Strandberg - Nöjd har fått en utbildning. Samma chefer har också, i en del fall åtminstone, fått deltaga i den dyra LOTS-utbildningen. Hur ser policyn ut för utbildningar? Vilka chefer har gått eller går utbildning, vilken typ av utbildning och till vilken kostnad? Hur stor del av arbetstiden har tagits i anspråk? Har inte cheferna rätt kompetens för sina uppdrag? Delas det ut utbildningar som extra löneförmån eller som avskedsgåva? Anser inte du att det måste finnas avtal för utbildning bekostad av offentliga medel att den utbildade förbinder sig att jobba kvar en längre period efter avslutad utbildning? I tillskapandet av den nya personalpolitiska delegationen var syftet bl a att följa löneutveckling, rekrytering och anställningsförhållanden samt att styra mot jämlikhet mellan könen. Vad är personalpolitiska delegationens egentliga uppgift enligt din mening? S BESLUT Interpellationen får ställas. 86 Interpellation från Marianne Larm-Svensson (c) om valmöjligheter i hälso- och sjukvården (LS 600/2005) Marianne Larm-Svensson hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: Från den 1 november 2003 har alla landsting antagit rekommendationen om valmöjligheter i hälso-och sjukvården. Syftet var att tydliggöra och förenkla patienternas möjlighet att välja vårdgivare. Dock beslöt Jämtlands läns landstingsfullmäktige den 14 oktober 2004 att begränsa patienternas möjlighet att välja annan vårdgivare utanför Jämtlands läns landsting. 178: Rätten till att utnyttja valmöjligheten i vården begränsas fr.o.m så att en patient får välja annan vårdgivare utanför Jämtlands läns landsting, endast i de fall där den bedömda vårdinsatsen kan ske vid Östersunds sjukhus senare än 3 månader efter bedömningstillfället. Vårdgaranti kommer att införas i vårt landsting (och i övriga landsting) 1 november I överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet kan man läsa att man enats om en långsiktig satsning för att förbättra kvalitet, tillgänglighet och patientinflytande i vården. Vårdgarantin innebär att patienten efter bedömning och beslut om behandling skall i första hand erbjudas detta i hemlandstinget. Om landstinget inte kan erbjuda patienten behandling inom 90 dagar ska landstinget hjälpa patienten att få vård i annat landsting inom garanterad tid.

8 8 (39) Kommer socialdemokraterna vidhålla sin uppfattning att de patienter som av andra skäl (närhet till anhöriga, vårdkvalitet osv.) vill få sin vård utförd av andra vårdgivare måste vänta 90 dagar innan detta tillåts? S BESLUT Interpellationen får ställas. 87 Interpellation från Jan-Olof Dahlin (mp) om pensioner för politiker (LS 601/2005) Jan-Olof Dahlin hade till personalpolitiska delegationens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: En aktuell fråga är hur det förhåller sig med pensioner och pensionsavtal för politiker. Reglerna är många gånger frikostiga och i de fall pensionen skall samordnas med andra inkomster är det problem med redovisningen av denna. Dessutom har landstinget regler som gör det möjligt att erhålla pension från väldigt unga år ända fram till ordinarie pension. Detta innebär enligt min mening allt för stor skillnad mot vad som är normalt för vanligt folk. Det innebär också en uppenbar risk att andelen skattemedel till hälso- och sjukvården minskar genom ökade pensionsutgifter. Med anledning av detta ställs följande frågor: Vilka förtroendevalda har de senaste 25 åren uppburit eller uppbär pension från landstinget? Hur lång tidsperiod och vilka årliga belopp rör det sig om för de berörda? Hur sker redovisning och uppföljning gentemot andra inkomster? Är du beredd att göra en översyn av pensionsreglerna och förändra dessa till mer normala förhållanden? S BESLUT Interpellationen får ställas. 88

9 9 (39) Interpellation från Börje Frisk (fp) om fortsättningen på landstingets förändringsarbete (LS 602/2005 Börje Frisk hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en interpellation med följande lydelse: Inom Jämtlands läns landsting har det varit skakigt de senaste veckorna. Byte av landstingsdirektör har skett oerhört snabbt. Ett landstingsråd har avsagt sig. Stor oro har rätt och råder ute i verk-samheten. Många undrar vad som sker med Karolinaprojektet. Avstannar den påböjrade processen eller fortsätter arbetet mot ett effektivare landsting där förhoppningsvis köer kan avskaffas. Får länets invånare, som behöver, den vård de så ivrigt längar efter? Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor: Hur säkerställs den påbörjade processen? Klarar landstinget att hålla ångan uppe? S BESLUT Interpellationen får ställas. 89 Fråga från Kerstin Weimer (fp) om sjukskrivningskommitténs arbete (LS 50/2005) Kerstin Weimer hade till landstingsstyrelsens ordförande lämnat en fråga med följande lydelse: Efter initiativ från folkpartiet, i form av en motion hösten 2003, fattade fullmäktige beslut att inrätta en sjukskrivningskommittée. Syftet var att minska långtidssjukskrivningarna i vårt län genom att skapa gemensamma riktlinjer för sjukskrivning i samarbete mellan läkare i landstinget, försäkringskassa, företagshälsovård och representanter för arbetsgivare. Min fråga lyder: Hur långt har den nybildade sjukskrivningskommittéen kommit i sitt arbete? S BESLUT Frågan får ställas. 90

10 10 (39) Fråga från Finn Cromberger (fp) om anlitande av konsult för arbete med delårsbokslutet (LS 50/2005) Finn Cromberger hade lämnat en fråga med följande lydelse: I Karolinaprocessens fotspår har det uppenbarats allvarliga brister i personaltillgången. Det har nämligen konstaterats att det saknas eller man har inte använt befintlig kvalificerad personal inom området ekonomi. En stor del av arbetet med delårsbokslutet har man inte haft resurser till utan man har anlitat utomstående konsult. Man hänvisar till graviditetsledig personal (vilket i och för sig är trevligt) och föräldrarledighet. Samtidigt som den personal som tidigare utfört detta arbete finns i organisationen men används i andra arbetsuppgifter. En tillfällig personalomflyttning hade kunnat bespara landstinget på en icke föraktlig summa pengar. Dom hamnar nu hos konsulten. Ryktet säger att samma sak kommer att hända med årsbokslutet, alltså att utomstående konsult kommer att användas. Som om det inte räcker med det omtalade kosulteriet med Landstingsplanen, där ju LOTS varit inblandat. Jag anser det vara ett fattigdomsbevis och en dumhet att inte ha egen personal för grundläggande ekonomisk hantering i vår organisation som omsluter mer än 3,5 miljarder kronor. På vad sätt kommer Du att agera för att landstinget skall ha egen personal för bokslutsoch budgetarbeten? Eller kommer Du inte att agera? Kanske gillar Du läget? S BESLUT Frågan får ställas. 91 Meddelanden 1. Länsstyrelsen beslutar att som ny ledamot i fullmäktige utse Alf Högström (s), Krokom efter Maidie Wiklund som avsagt sig uppdraget. Som ny ersättare utses Sixen Persson (s), Duved. 2. Tackskrivelse från Staffan Granström med anledning av present vid avtackning. 92 Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag m m FULLMÄKTIGEPRESIDIETS FÖRSLAG

11 11 (39) 1. Motion från Tapani Bergbacka (sjp) om användning av överskottet för 2004 (LS 429/2005) överlämnas till ekonomiberedningen för beredning. Motionen ska behandlas av landstingsfullmäktige i november Medborgarförslag från Hammerdals intresseförening med förslag om bildande av Gemenskapsföretaget Hammerdals Hälsocentral AB (LS 619/2005) överlämnas till vård- och rehabiliteringsberedningen för beredning. Medborgarförslaget ska behandlas av landstingsfullmäktige i november Demokrati- och länsutvecklingsberedningen föreslår att beredningen får i uppdrag att se över landstingets Koncernpolicy. Uppdraget lämnas till demokrati- och länsutvecklingsberedningen och behandlas av fullmäktige i februari S BESLUT Enligt presidiets förslag. 93 Val av ordförande, ledamot, vice ordförande och ersättare i landstingsstyrelsen för tiden t o m som följd av att Maidie Wiklund (s) avsagt sig uppdragen som ledamot och ordförande VALBEREDNINGENS FÖRSLAG Ordförande Robert Uitto (s), Frösövägen 37 D, Frösön Ledamot tillika vice ordförande Harriet Jorderud (s), Ringvägen 6, Pilgrimstad Ersättare Stefan Wikén (s), Orionvägen 41, Östersund YRKANDEN Owen Laws (mp), Jan-Olof Dahlin (mp) och Åke Westerlind (sjp) yrkar att ärendet skall återremitteras. Nina Fållbäck-Svenson (v), Ann-Marie Johansson (s), Ulla-Britt Lindblad (s), Christer Åkerlind (s), Bengt Bergqvist (s), Runar Englund (v), och Björn Sandal (s) yrkar bifall till valberedningens förslag. Finn Cromberger (fp) och Bertil Eriksson (m) yrkar att fullmäktige ajournerar sig.

12 12 (39) Tapani Bergbacka, Monalisa Norrman, Jöns Broström, Thomas Andersson, Lars-Olof Eliasson, Mikael Abramsson och Anna-Britt Bromée yttrar sig. Landstingsfullmäktige ajournerar sig 30 minuter för partigruppsammanträden. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner detta avslaget. Ordföranden ställer proposition på valberedningens förslag och finner detta antaget. S BESLUT På förslag av valberedningen utses Ordförande Robert Uitto (s), Frösövägen 37 D, Frösön Ledamot tillika vice ordförande Harriet Jorderud (s), Ringvägen 6, Pilgrimstad Ersättare Stefan Wikén (s), Orionvägen 41, Östersund Denna paragraf förklaras omedelbart justerad. I beslutet deltar ej Owen Laws, Jan-Olof Dahlin och Gunni Holm (samtliga mp), Thomas Andersson, Arne Eskilsson, Marianne Larm-Svensson, Danuta Finke, Gunnar Geijer, Yngve Hamberg, Göte Norlander, Jan-Erik Eriksson, Bernt Söderman och Klas Hallman (samtliga c), Birgitta Franzon, Annelie Bengtsson, Bertil Eriksson, Jöns Broström och Anna-Britt Bromée (samtliga m), Finn Cromberger, Börje Frisk och Kerstin Weimer (samtliga fp) samt Lars-Olof Eliasson och Margareta Persson (båda kd). RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Åke Westerlind (sjp) till förmån för återremissyrkande. Owen Laws (mp) lämnar följande reservation: Oredan i Karolinaprojektets kölvatten gör att jag nu helt saknar förtroende för Robert Uittos förmåga att leda landstinget. Alla korten är dessutom inte på bordet, revisorerna har ännu inte sagt sitt, de träffar landstingsstyrelsen först den 22 juni. Det självklara är ju normalt att de politiska partierna själva utser sina företrädare utan att andra partier lägger sig i. Men det måste också ställas vissa krav på kompetens och ledningsförmåga hos ett landstingsråd, det handlar inte bara om hans person eller om partiet utan om en stor

13 13 (39) verksamhet och ett förtroende från allmänheten. För mig är gränsen nådd, och det är en hederssak att våga säga ifrån. Det lämpligaste hade varit att också Robert Uitto avgått självmant. När han nu inte gjort det valde jag att i första hand yrka att valet av landstingsstyrelsens ordförande återremitteras i avvaktan på reviso-rernas yttrande och följderna av detta. När återremissyrkandet avslogs valde jag att inte delta i beslutet. Jag reserverar mig således till förmån för återremiss. PROTOKOLLSANTECKNING Jan-Olof Dahlin, Gunni Holm och Owen Laws (samtliga mp) antecknar till protokollet: Undertecknade lägger ner sina röster i valet av Robert Uitto som ny ordförande i landstingsstyrelsen. Vi anser att Uitto visat prov på uppenbara ledningsbrister i funktionen som styrelsens förste vice ordförande och heltidsarvoderad förtroendevald. Detta gör att vi saknar förtroende för Uitto även i denna roll. Thomas Andersson (c), Annelie Bengtsson (m), Finn Cromberger (fp) och Lars-Olof Eliasson (kd) antecknar till protokollet: Alliansen i landstinget deltar ej i valet av ny ordförande och ny vice ordförande i landstingsstyrelsen, bägge med beteckningen landstingsråd. Landstinget är inne i en turbulent period som resulterat i en mycket allvarlig förtroendekris hos allmänheten. Orsaken är alla de oklarheter som uppenbarats kring konsultarvodena för införandet av den så kallade LOTS-metoden. Resultatet hittills är att landstingsidrektören har skiljts från sin tjänst och ett landstingsråd har avgått både som råd och landstingsledamot. Utredningar pågår för närvarande på minst två håll, hos administrationen och hos revisorerna för att räta ut alla frågestecken som finns. För att inte ytterligare förvärra förtroendet för landstinget hade det varit klokare att först invänta utredningarna innan man tillsätter nya landstingsråd. Det värsta som nu kan hända är att de nyvaldas trovärdighet kan ifrågasättas av utredningarna och därmed av allmänheten. Vi avsäger oss ansvaret för dessa val och deltar därför ej i besluten. 94 Val av 1:e vice ordförande i landstingsfullmäktiges presidium för tiden t o m för Harriet Jorderud (s) som avsagt sig uppdraget

14 14 (39) S BESLUT Alvi Berglund (s), Nyby 205, Lit Denna paragraf förklaras omedelbart justerad. 95 Landstingsstyrelsens rapport Thomas Andersson redogör för arbetet i ledningsgruppen för omställningsarbete, försvarsnedläggning där man behandlar frågor om försvarets avveckling samt lokalisering av statliga och privata företag till Östersund. 96 Beredningarnas och revisorernas dialog med fullmäktige Demokrati- och länsutvecklingsberedningen Björn Sandal informerar om att beredningens ledamöter till medborgarna ställt 10 frågor om landstingspolitik. Svaren kommer att redovisas vid fullmäktiges sammanträde i oktober. Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur Harriet Svaleryd informerar om beredningens pågående uppdrag ; arbetsgrupper i livsstil och barns hälsa samt arbetet med att förverkliga folkhälsoplanen. Vård- och rehabiliteringsberedningen Nina Fållbäck-Svenson informerar om beredningens kontakter med olika brukarorganisationer. Beredningen planerar en studieresa till primärvården i Härjedalen. Landstingets revisorer Nils-Gunnar Molin informerar om den granskning av konsultkostnader som ska redovisas vid landstingsstyrelsens sammanträde den 22 juni samt granskningen av landstingsplanen. 97 Svar på interpellation från Finn Cromberger (fp) om tillgängligheten och dess problematik (LS 581/2005)

15 15 (39) Bengt Bergqvist (s) besvarar den av Finn Cromberger inlämnade och under 82 antecknade interpellationen och anför följande: Tillgänglighet inom vården handlar om olika delar där telefonframkomligheten är en del. Andra delar kan vara att inte behöva vänta länge för att få sitt besök. Det har under de senaste åren, på vissa håll, varit svårt att hitta en balans mellan att ha en hög telefontillgänglighet och samtidigt inte få långa väntetider och köer för ett besök. Inom landstinget har det funnits ett mål de senaste åren på att minst 75 % av befolkningen skall vara mycket nöjda eller nöjda med telefontillgängligheten till vården. Detta mäts i landstingets årliga patientenkät. Primärvården har totalt uppnått målet 75 % nöjda bland befolkningen. Resultatet blev 83 % vid oktobermätningen Vid tre hälsocentraler finns fortfarande problem med telefontillgängligheten. Det är vid Svegs hälsocentral, Lugnviks hälsocentral och Torvalla hälsocentral. Dessa har utarbetat handlingsplaner för att förbättra telefontillgängligheten. Strömsund har sedan beslutet om omstrukturering av Hammerdals hälsocentral och Backe hälsocentral haft vissa problem med tillgänglighet bl.a. på telefon. Åtgärder är vidtagna med omorganisation och genombrottsprojekt. Ny patientenkät genomförs hösten Ett annat mål som har införts under 2005 är att medelväntetiden för att komma fram på telefon inte skall överstiga 3 minuter. För att kunna mäta det har alla hälsocentraler fått tillgång till ett statistikverktyg. I samband med delårsbokslutet i höst kommer en uppföljning och utvärdering av detta mål. Sveriges kommuner och landsting har framgångsrikt utifrån Genombrottsmetoden arbetat med tillgänglighetsproblematiken, så även i Jämtlands län. Flera hälsocentraler har efter genombrotts-projekt uppnått målet på 75 %. Under 2005 har flera påbörjat med nya genombrottsprojekt för att förbättra tillgängligheten. Som ett komplement till telefonen har HC på nätet införts till i stort sett alla hälsocentraler, vilket har upptäckts och uppskattats av många. Inom sjukvårdsrådgivningen pågår nu en viktig utveckling. Vårdråd per telefon (VPT) - projektet för nationell samordnad sjukvårdsrådgivning har pågått sedan Syftet med projektet är att skapa de organisatoriska, ekonomiska och tekniska förutsättningar som krävs för att landets olika sjukvårdsrådgivningar ska kunna samverka i ett nätverk och på ett säkert sätt följa upp effekterna av en välfungerande sjukvårdsrådgivning T.ex. ökad trygghet och tillgänglighet för den vårdsökande och ökad kvalitet i tjänsten. En helhetslösning med bland annat ett nationellt kortnummer (1177), telefoni - och stödsystem samt kvalitetssystem är under uppbyggnad Genom 1177-tjänsten får befolkningen en dygnet-runt-öppen sjukvårdsrådgivning med mycket hög tillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet - en regional service med en nationell standard. I nätverket får landstinget både tillgång till en säker teknik, nationella tjänster och stöd för utveckling av den egna tjänsten tjänstens syfte är att höja

16 16 (39) kvaliteten på sjukvårdsrådgivningen och göra den mer enhetlig över landet samt öka tillgängligheten. Vid dagens sammanträde föreslår styrelsen fullmäktige besluta att Jämtlands läns landsting ansluter sig till den nationella 1177 tjänsten. Finn Cromberger yttrar sig. 98 Svar på interpellation från Kerstin Weimer (fp) om förändringsarbetet inom landstinget enligt landstingsplanen (LS 592/2005) Harriet Jorderud (s) besvarar den av Kerstin Weimer inlämnade och under 83 antecknade interpellationen och anför följande: Adminstrationsförändringarna är genomförda så att den gamla organisationen ersatts av nya enheter. Av totalt 387 registrerade administrativa befattningar har 56 st. dragits in eller är obesatta pga. genomförda förändringar. Det motsvarar en helårsbesparing på 22,9 mkr. På landstingsservice, som är den största nya enheten, pågår arbetet med att konsolidera den nya organisationen. Bl. a. kommer tydliga spelregler för samarbetet med kärnverksamheten att utarbetas. Arbetet med processorienteringen pågår. Status just nu är följande: Barn med neuropsykiatriska funktionshinder - Verksamhetsplan klar, utvecklingsarbetet pågår med fram för allt kompetensutveckling. Arbetet i det nya kompetensteamet har startat. Ont i höften - Verksamhetsplan under utarbetande, vissa aktiviteter har startat t ex operationer med samverkan med andra samhällsorgan, remissmallar etc. Stroke - Verksamhetsplan 1: a version klar. Slutförslag i augusti lämnas därefter för beslut om genomförande. För nedanstående processer har seminarier genomförts (=analysarbete har påbörjats) t o m denna vecka: Diabetes Alkohol - folkhälsoprocess Uppsökande tandvård för äldre SVR - patientens väg in i vården Planering pågår i följande processer: Kvinnofrid och barn som far illa Vårdplanering Sjukskrivning

17 17 (39) Vuxenhabilitering Patientsäkerhet/riskprocess Stöd till barn med funktionshinder Diskussioner förs kring: Vuxenpsykiatri, Geriatrik samt barn och ungdomars hälsa. I de olika processerna sker samverkan med andra aktörer och myndigheter som försäkringskassan, kommunerna och polisen. Ovanstående innebär att arbetet med processorienteringen bedrivs planenligt. Kerstin Weimer, Jan-Olof Dahlin, Nina Fållbäck-Svenson och Finn Cromberger yttrar sig. 99 Ajournering Fullmäktige ajournerar sig kl för att åter sammanträda den 16 juni kl juni 100 Upprop Upprop företas av de för valkretsarna i länet utsedda fullmäktigeledamöterna och de till tjänstgöring inkallade ersättarna. 101 Fullmäktiges frågestund Robert Uitto (s) och Harriet Jorderud (s) besvarar frågor från Lars-Olof Eliasson, Owen Laws, Finn Cromberger, Åke Westerlind och Gunnar Geijer. 102 Anslutning till det nationella nätverket av sjukvårdsrådgivningar (LS 463/2005) ÄRENDEBESKRIVNING

18 18 (39) Vårdråd per telefon (VPT) - projektet för nationell samordnad sjukvårdsrådgivning har pågått sedan Syftet med projektet är att skapa de organisatoriska, ekonomiska och tekniska förutsättningar som krävs för att landets olika sjukvårdsrådgivningar ska kunna samverka i ett nätverk och på ett säkert sätt följa upp effekterna av en välfungerande sjukvårdsrådgivning Tex ökad trygghet och tillgänglighet för den vårdsökande och ökad kvalitet i tjänsten. Genom att samverka i nätverket istället för att driva den egna sjukvårdsrådgivningen separat får landstinget möjlighet att göra denna tjänst ännu bättre. Helhetslösningen med ett bland annat nationellt kortnummer (1177), telefoni - och stödsystem samt kvalitetssystem är under uppbyggnad och landstingen/regionerna erbjuds att ansluta sig till nätverket. Genom nätverkssamarbetet säkras: Ökad tillgänglighet till vården Ökad samverkan över landstingsgränserna och en kvalitetssäkrad sjukvårdsrådgivningstjänst med rimliga svarstider för allmänheten och till rimliga kostnader för landstinget Tillgänglighet till tjänsten för alla, Rimligt enhetliga råd över hela landet Ett nationellt system för kvalitetssäkring för att garantera en hög patientsäkerhet. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Landstinget ansluter sig till det nationella nätverket för sjukvårdsrådgivningar , fr o m Engångskostnaden för införandet, 900 tkr, godkänns och anvisas från i finansieringen avsatta medel för införande av kapitering. 3. Årskostnaden för år 2005, 272 tkr, godkänns och anvisas från i finansieringen avsatta medel för införande av kapitering. 4. Årskostnaden fr.o.m. år 2006, tkr (avgift till nätverket 4,25 kr/invånare samt kostnad för 1,5 tjänst på SVR), godkänns och beaktas inom befintliga ramar för hälso- och sjukvården i kommande landstingsplan. YRKANDEN Robert Uitto (s) och Finn Cromberger (fp) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Nina Fållbäck-Svenson yttrar sig.

19 19 (39) S BESLUT Enligt landstingsdirektörens förslag. 103 Utarbetande av handlingsplan för barns och ungdomars hälsa (LS 250/2005) ÄRENDEBESKRIVNING Beredningen för folkhälsa, livsmiljö och kultur har föreslagit att ett projekt tillskapas för att upprätta en handlingsplan för arbetet med barns och ungdomars hälsa. Landstingsfullmäktige överlämnade i februari ärendet till landstingsstyrelsen för beredning. Arbetet med barns och ungdomars hälsa är en prioriterad uppgift i landstinget. Det är bl.a. en logisk följd av att målgruppen är prioriterad i landstingsplanen. Det är således en viktig fråga som beredningen initierat. Arbete med barns och ungdomars hälsa bedrivs på många plan och inom flera verksamhetsområden i landstinget och hos ex kommunerna. Det är viktigt att arbetet samordnas och att det sker i ett processperspektiv. I innevarande landstingsplan är barns och ungdomars hälsa identifierat som en av de processer som ska påbörjas och utvecklas under innevarande år. Med hänsyn till ovanstående bör arbetet med en handlingsplan vara en integrerad del i processutvecklingen. Det av beredningen föreslagna projektet bör således istället genomföras inom ramen för ordinarie arbete med utveckling av denna process. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Det föreslagna arbetet att utarbeta en handlingsplan för arbetet med barns och ungdomars hälsa genomförs inom ramen för utvecklingen av den process som skall starta hösten Förslaget att bilda ett särskilt projekt avstyrks. YRKANDEN Birgitta Cameron (fp) yrkar: Processen barns och ungdomars hälsa är fortfarande bara i diskussionsstadiet trots att landstingsfullmäktige är enigt om att det är ett prioriterat område. Kommande landstingsplan saknar nästan totalt texter om barns och ungdomars hälsa. Beredningen för folkhälsa har lagt ner ett intensivt arbete för att starta upp denna viktiga uppgift. För att acceptera liggande förslag yrkar vi:

20 20 (39) att processen barns och ungdoms hälsa startar omgående med behövliga resurser vad avser pengar och personal, att projekt inom processen accepteras om det påskyndar själva arbetet, att en återredovisning av denna prioriterade process sker kommande fullmäktigesammanträde och även framgent. Harriet Svaleryd (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Marianne Larm-Svensson (c), Lars-Olof Eliasson (kd), Jan Jonsson (sjp), Jan-Olof Dahlin (mp) Kerstin Weimer (fp), Finn Cromberger (fp), Bertil Eriksson (m) och Thomas Andersson (c) yrkar bifall till Birgitta Camerons tilläggsyrkande. Robert Uitto (s) yrkar avslag på Birgitta Camerons yrkande. Nina Fållbäck-Svenson, Harriet Jorderud, Björn Sandal, Monalisa Norrman, Tapani Bergbacka och Elin Hoffner yttrar sig. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på Birgitta Camerons tilläggsyrkande och finner yrkandet avslaget. VOTERING Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: Den som bifaller Birgitta Camerons tilläggsyrkande röstar nej, den som avslår detsamma röstar ja. Vid voteringen avges 28 ja-röster och 26 nej-röster. En ledamot är frånvarande. (Se bif voteringsprotokoll). S BESLUT 1.Det föreslagna arbetet att utarbeta en handlingsplan för arbetet med barns och ungdomars hälsa genomförs inom ramen för utvecklingen av den process som skall starta hösten Förslaget att bilda ett särskilt projekt avstyrks. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Birgitta Cameron, Finn Cromberger, och Kerstin Weimer (samtliga fp), Owen Laws, Jan-Olof Dahlin och Gunni Holm (samtliga mp), Thomas Andersson, Arne Eskilsson, Marianne Larm-Svensson, Danuta Finke, Gunnar Geijer, Yngve Hamberg, Göte Norlander, Jan-Erik Eriksson, Bernt Söderman och Klas Hallman (samtliga c), Birgitta Franzon, Annelie Bengtsson, Bertil Eriksson, Jöns Broström och Anna-Britt Bromée (samtliga m), samt Lars-Olof Eliasson och Margareta Persson (båda kd).

21 21 (39) 104 Allmänhetens frågestund Robert Uitto (s) och Monalisa Norrman (v) besvarar frågor från Åke Durre, Östersund Robert Uitto (s) besvarar fråga från Thomas Prinz, Östersund. 105 Delårsbokslut samt prognos (LS 524/2005) ÄRENDEBESKRIVNING Delårsbokslut Delårsbokslutet per april 2005 visar ett resultat på +18,2 mkr. Resultatet samma tid föregående år var +5,8 mkr. I resultatet ingår 6 mkr lägre skatteintäkter än budgeterat. Prognos Prognosen per är +2,1 mkr vilket motsvarar fastställd budget för året. I prognosen ingår sänkta skatteintäkter med 18 mkr. Denna intäktsminskning bedöms kunna kompenseras genom lägre läkemedelskostnader i öppenvård än budgeterat samt att kostnaderna för löner, jourkomp, utbildning, verksamhetsutveckling understiger det belopp som budgeterats i finansen. Verksamhetsområdena prognostiserar tillsammans ett underskott på 3,9 mkr. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Delårsbokslut per och prognos per godkänns. 2. Förslag till omdisponering från landstingsdirektörens strategiska medel enligt nedan godkänns: 3,5 mkr omdisponeras till område Medicinsk service för att kompensera en för området svårstyrd efterfrågeökning samt en kostnadsökning för köpta tjänster som kraftigt överstiger budgetuppräkning på 1%. 0,688 mkr omdisponeras till område Berg/Härjedalen för att kompensera området för uppkomna kostnader när korttidsvården i Sveg stängde den 1 mars istället för som budgeterat den 1 januari. 3. De verksamhetsområden som i delårsbokslutet avviker från budget skall till landstingsstyrelsen i juni 2005 redovisa en åtgärdsplan.

22 22 (39) YRKANDEN Robert Uitto (s) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag. Bernt Söderman, Lars-Olof Eliasson och Harriet Jorderud yttrar sig. S BESLUT Enligt landstingsstyrelsens förslag. 106 Landstingsplan (LS 501/2005) ÄRENDEBESKRIVNING Landstingsdirektörens förslag till landstingsplan har beretts av ekonomiberedningen vid sammanträde , 26. Planen har justerats i enlighet med majoritetens förslag. EKONOMIBEREDNINGENS FÖRSLAG Beredningen föreslår landstingsfullmäktige att anta av ekonomiberedningen utarbetat förslag till landstingsplan LANDSTINGSSTYRELSENS YTTRANDE Av ekonomiberedningen utarbetat förslag till landstingsplan antas. YRKANDEN Robert Uitto (s) yrkar bifall till ekonomiberedningens förslag samt utarbetat förslag till ändringar från socialdemokraterna och vänsterpartiet. (Bil 1) Thomas Andersson (c) yrkar bifall till centerpartiets, folkpartiets, kristdemokraternas och moderaternas budgetförslag. (Bil 2) Jan-Olof Dahlin (mp) yrkar bifall till miljöpartiets ändringar och yrkanden i budget och landstingsplan (Bil 3) och begär att yrkandena ska prövas separat. Tapani Bergbacka (sjp) yrkar bifall till sjukvårdspartiets yrkanden i budget och landstingsplan. (Bil 4)

23 23 (39) Klas Hallman (c) yrkar: En utvärdering av kapiteringsmodellen genomförs och föreläggs landstingsfullmäktige senast november 2005 där glesbygdsfaktorn särskilt belyses. Kerstin Weimer (fp) yrkar: Barns och ungdomars hälsa är ett prioriterat område som grundar sig på barnkonventionen. Handlingsplanen för barns och ungdomars hälsa samt innebörden av barnkonventionen bör därför beskrivas under en separat rubrik i landstingsplanen. Gunnar Geijer (c) yrkar följande tillägg i kap 9:2, stycket om Närvården utveckling: Distriktssköterskemottagningarna i Backe och Hammerdal uppgraderas till hälsocentraler. Anna-Britt Bromée (m) yrkar: De två stycken under rubriken som handlar om vårdmobilen stryks och texten ersätts med: Många akuta problem för äldre patienter borde kunna lösas i hemmet så att den som är sjuk inte ska behöva resa. Så är det sällan idag. De distriktsläkare som finns har fullt upp med den sjukvårdsservice som är knuten till hälsocentralen. Därför vill vi att landstinget startar ett försök med äldreläkare i två kommuner. En läkare stationeras i Strömsund och en i Härjedalen. Projektet ska pågå i två år för att sedan utvärderas. Projektet finansieras av de medel som finns avsatta för vårdmobilen. Björn Sandal (s) yrkar att i sista stycker på sid 53 ska första och andra meningen utgå. Sista meningen slutar med att orden koncernbolagens utveckling och ägardirektiv. Jan Jonsson (sjp) yrkar att mobila enheten kan prövas under förutsättning att den finansieras till 100% externt eller stryks helt ur planen. Klas Hallman (c) yrkar följande tillägg på sid 41under rubriken Organisation för Regional utveckling: Avtalen för Mittlinjen och Nabotåget går ut i juni De öst-västliga kommunikationerna är viktiga för regionens utveckling. Landstinget kan komma att via Länstrafiken vara en av aktörerna för en fortsatt drift. Klas Hallman yrkar vidare att meningen under rubriken Länstrafiken på sid 67 skall ha följande lydelse: Landstingsbidraget uppgår till preliminärt 53,0 milj kr. Thomas Andersson (c) yrkar följande tillägg I kap 11.4 stycket om Länsstyrelsen: Att landstinget med kraft medverkar i Länsstyrelsens omställningsarbete, särskilt i arbetet att bidra till att skapa 100 privata arbetstillfällen inom området Hälsa. Owen Laws (mp) yrkar att landstinget inte ingår i ett indirekt valt regionalt organ. Robert Uitto (s) yrkar att ordet nukleärmedicin i första meningen på sidan 60 stryks. Lars-Olof Eliasson (kd) yrkar bifall till det gemensamma yrkandet från c, m, fp och kd som lades i ekonomiberedningen. Ulla-Britt Lindblad (s), Harriet Jorderud (s), Mikael Abramsson (s), Carina Akay (s), Mona

24 24 (39) Nyberg (s), Astrid Olausson (s), Ann-Marie Johansson (s), Bengt Bergqvist (s), Jonny Springe (s), Nina Fållbäck-Svenson (v), Monalisa Norrman (v), Runar Englund (v) och Elin Hoffner (v) yrkar bifall till ekonomiberedningens förslag till landstingsplan med socialdemokraternas och vänster-partiets ändringar. Bernt Söderman (c), Marianne Larm-Svensson (c), och Kerstin Weimer (fp) yrkar bifall till centerpartiets, folkpartiets, kristdemokraternas och moderaternas förslag till landstingsplan. Owen Laws (mp) yrkar bifall till miljöparitets förslag till landstingsplan. Åke Westerlind (sjp) yrkar avslag på alla yrkanden från socialdemokraterna och vänsterpartiet. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på ekonomiberedningens förslag och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på centerpartiets, folkpartiets, kristdemokraternas och moderaternas budgetförslag och finner förslaget avslaget. Ordföranden ställer proposition på socialdemokraternas och vänsterpartiets ändringsyrkanden och finner dessa antagna. Ordföranden ställer proposition på miljöpartiets yrkande under punkten (om att komplettera vårdutbudet med alternativa behandlingsmetoder)och finner yrkandet avslaget. VOTERING Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: Den som biträder miljöpartiets yrkande röstar nej, den som avslår yrkandet röstar ja. Vid voteringen avges 32 ja-röster och 21 nej-röster. En ledamot är frånvarande och en ledamot avstår från att rösta. (Se bif voteringsprotokoll). PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på miljöpartiets yrkande under punkten (om att enbart inhandla ekologitskt producerat kaffe) och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på miljöpartiets yrkande under punkten (om avsättningen till framtida pensionsutbetalningar) och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på miljöpartiets yrkande under rubriken närvården punkt 9 (att Backe och Hammerdal återfår fullgoda hälsocentraler) och finner yrkandet avslaget.

25 25 (39) VOTERING Votering begärs. Följande voteringsproposition godkänns: Den som biträder miljöpartiets förslag röstar nej, den som avslår yrkandet röstar ja. Vid voteringen avges 31 ja-röster och 23 nej-röster. En ledamot är frånvarande. PROPOSITION Ordföranden ställer proposition på miljöpartiets yrkande under rubrik närvården punkt 9 (om redovisning av funktion och ekonomi vid ett eventuellt införande av mobil hälsocentral) och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på miljöpartiets yrkande under rubriken folktandvården punkt 12 (att dentallaboratorierna i Strömsund och Östersund blir kvar i någon form) och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på miljöpartiets yrkande under rubriken folktandvården punkt 13 (att röntgen vid Järpen hälsocentral inte avvecklas utan att en konsekvensanalys redovisas) och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på miljöpartiets yrkande under rubriken Den centraliserade vårdens utveckling punkt 14 (att tidigare fullmäktigebeslut om elsanerat rum på sjukhuset verkställs) och finner yrkandete avslaget. Ordföranden ställer proposition på miljöpartiets yrkande under rubriken 11.3 Internationellt samarbete (att landstinget lämnar AER och de uppdrag som är förknippade med det) och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på miljöpartiets yrkande under rubriken 11.4 Landstingsservice (att landstinget inte inför köp och sälj inom organisationen och att kostfunktionen inom landstinget beslutas vara en kärnverksamhet) och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på miljöpartiets yrkande under rubriken 12.9 Landstingets politiska organisation (att arvodena för förtroendevalda fryses år och att de fria datorerna med tillhörande abonnemang för förtroendevalda avvecklas inför nästa mandatperiod) och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på miljöpartiets yrkande under rubriken 13.2 Ekonomiska mål 2006 (att utöver fördelning avsätta 50 mkr att användas till riktade insatser gentemot olika patientgrupper inom hälso- och sjukvård att fördelas under år 2006) och finner yrkandet avslaget.

26 26 (39) Ordföranden ställer proposition på sjukvårdspartiets yrkanden till budget och landstingsplan och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på Robert Uittos yrkande om att stryka ordet nukleärmedicin i första meningen på sid 60 och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Anna-Britt Bromées yrkande om att starta ett försök med äldreläkare i två kommuner och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på Björn Sandals yrkande om ändring och tillägg på sid 53 och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Owen Laws yrkande om att landstinget inte ingår i ett indirekt valt regional organ och finner ykandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på Klas Hallmans yrkande om Länstrafikens avtal för Mittlinjen och Nabotåget och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Klas Hallmans yrkande om att landstingsbidraget till Länstrafiken uppgår till preliminärt 53,0 mkr och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Thomas Anderssons yrkande om medverkan i Länsstyrelsens omställningsarbete och finner yrkandet antaget. Ordföranden ställer proposition på Klas Hallmans yrkande om en utvärdering av kapiteringsmodellen och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på Kerstin Weimer yrkande om att beskriva barns och ungdomars hälsa under en separat rubrik i landstingsplanen och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på Gunnar Geijers yrkande om att uppgradera distriktssköterskemottagningarna i Backe och Hammerdal till hälsocentraler och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på Lars-Olof Eliassons yrkande om bifall till det gemensamma yrkande från c, m, fp och kd som lades i ekonomiberedningen och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på Jan Jonssons yrkande om att den mobila enheten kan prövas under förutsättning att den finansieras 100% externt och finner yrkandet avslaget. Ordföranden ställer proposition på den särskilda budgetberedningens förslag vad gäller revisorernas budget och finner förslaget antaget. Ordföranden ställer proposition på den särskilda budgetberedningens förslag vad gäller patientnämndens budget och finner förslaget antaget.

27 27 (39) S BESLUT Av ekonomiberedningen utarbetat förslag till landstingsplan antas med ovan antagna ändringar och tillägg. RESERVATIONER Mot beslutet reserverar sig Thomas Andersson, Arne Eskilsson, Marianne Larm-Svensson, Danuta Finke, Gunnar Geijer, Yngve Hamberg, Jan-Erik Eriksson, Bernt Söderman och Klas Hallman (samtliga c), Birgitta Franzon, Annelie Bengtsson, Bertil Eriksson, Jöns Broström och Anna-Britt Bromée (samtliga m), Finn Cromberger, Birgitta Cameron och Kerstin Weimer (samtliga fp), Owen Laws, Gunni Holm och Jan-Olof Dahlin (samtliga mp), Åke Westerlind, Tapani Bergbacka och Jan jonsson (samtliga sjp) samt Lars-Olof Eliasson och Margareta Persson (båda kd) till förmån för egna yrkanden. 107 Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan försäkringskassa, Bräcke kommun och Jämtlands läns landsting med syfte att etablera samordningsförbundet Bräcke i Bräcke kommun (LS 465/2005) ÄRENDEBESKRIVNING Bakgrund Den första januari 2004 trädde lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet i kraft. Lagen ger allmän försäkringskassa, kommun, landsting och länsarbetsnämnd möjlighet att i samarbete inom ramen för en ny organisation och tillika juridisk person, s.k. FINSAM-förbund, arbeta tillsammans på ett nytt sätt inom rehabiliteringsområdet. Den finansiella samordningen mellan huvudmän inom rehabiliteringsområdet ska underlätta en effektiv resursanvändning bland annat genom att finansiera samordnade insatser. Dessa insatser ska syfta till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Inom Bräcke kommun har sedan januari 2005 samtal ägt rum om bildande av ett s.k. FINSAM-förbund. I den process som då inleddes och fortskridit är samtliga parter på lokal nivå, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, Bräcke kommun och Jämtlands läns landsting överens om att man har ett gemensamt intresse av att bilda ett samordningsförbund. Bildande av samordningsförbund Bräcke

28 28 (39) Syfte med bildandet av ett samordningsförbund Bräcke i Bräcke kommun är att underlätta för de olika huvudmännen inom rehabiliteringsområdet att få till stånd en effektiv resursanvändning. De disponibla resurserna ska användas för samordnade insatser som syftar till att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Samordningsförbundet ska besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen samt stödja samverkan mellan samverkansparterna. Samordningsförbundet ska, inom ramen för den finansiella samordningen, finansiera samordnande rehabiliteringsinsatser och andra aktiva åtgärder t ex förebyggande insatser, olika analyser och kartläggningar inom de sam-verkande parternas samlade ansvarsområden. Samordningsförbundet ska också svara för lokal uppföljning och utvärdering. Däremot ska samordningsförbundet inte ägna sig åt myndighets-utövande gentemot enskilda personer. Det ansvarar följaktligen inte för rehabiliteringsinsatser och andra aktiva åtgärder i enskilda fall. Förbundet anses bildat när förbundsordningen har fastställts av medlemmarna, dock senast 1 augusti Budget för samordningsförbundet Bräcke För perioden mellan har kostnaden för samordningsförbundet beräknats till 1000 tkr. Försäkringskassan ska bidra med hälften av medel till den finansiella samordningen, Jämtlands läns landsting en fjärdedel samt Bräcke kommun en fjärdedel. Kostnaderna för år 2006 täcks in i det årets landstingsplan. Uppgifter för samordningsförbundet Bräcke Beträffande förbundets arbetsuppgifter har varje part identifierat de målgrupper man har för avsikt arbeta gemensamt med inom ramen för förbundet. Målgrupp för den finansiella samordningen utgörs av människor som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Konkret innebär detta, arbetslösa arbetshandikappade, arbetslösa ungdomar i åldern år, långtidssjukskrivna (>24 mån), unga sjukskrivna (< 3 mån), sjukskrivna som väntar på behandling, individer med missbruksproblematik eller med psykiska diagnoser eller en kombination av båda dessa diagnoser. För landstingets del gäller den främsta prioriteringen möjligheten att arbeta förebyggande med livsstilsfrågor samt möjligheten att göra kartläggningar och analyser i syfte att förbättra, stärka samt föreslå nya aktiviteter inom det förebyggande hälsoarbetet i Bräcke kommun. LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG 1. Jämtlands läns landsting ingår från och med 1 augusti som part i finansiellt samordningsförbund (lag om finansiell samordning SFS nr: 2003:1210) inom Bräcke kommuns geografiska område.