Sammanträdesprotokoll 1 (6)

Transkript

1 1 (6) Plats och tid Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Nina Fållbäck Svenson (v) Ann Marie Johansson (s) Astrid Olofsson (s) Sven Åke Draxten (s) Carina Akay (s) Bo Danielsson (v) Marianne Larm Svensson (c) Eva Östling (fp) Margareta Persson (kd) Annelie Bengtsson (m) Åke Westerlind (sjp) Kjell Nilsson (v) Elin Hoffner (v) Owen Laws (mp) Karin Strandberg Nöjd Bengt Sandhammar Marit Nilsson Ewa Lundberg Vally Lindberg Monica Drugge Hjortling Marianne Larm Svaensson ordförande för Christer Åkerlind vice ordförande för Kerstin Weimer ej tjänstgörande ersättare ej tjänstgörande ersättare ej tjänstgörande ersättare Brukare sekreterare Justeringens plats och tid Landstingets kansli Underskrifter Sekreterare Paragrafer Ordförande Justerande Organ Monica Drugge Hjortling Nina Fållbäck Svenson Marianne Larm Svensson BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan Frösön Underskrift Monica Drugge Hjortling

2 2 (6) 91 Fastställande av föredragningslista Enligt landstingsfullmäktiges arbetsordning för permanenta fullmäktigeberedningar 17, punkt 6, hade preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare VÅRD OCH REHABILITERINGSVEREDNINGENS BESLUT Preliminär föredragningslista fastställdes som slutlig föredragningslista 92 Föregående protokoll Protokollet från beredningens sammanträde lades till handlingarna 93 Processarbete Bengt Sandhammar, Karin Strandberg Nöjd och Marit Nilsson informerade om nuläget i jobbet med processerna. I januari kommer jobbet med processer att påbörjas och varje process skall ha sin ledare. En kartläggning pågår nu, mer information kommer i januari om hur arbetet skall bedrivas. Några pilotprocesser har startat och några står i startgroparna. En verksamhetsplan skall tas fram före mars månads utgång där bl.a införandet av VAS, telemedicin och hälsofrämjande sjukhus finns med. Politikerna vill följa de olika processerna och beredningen har utsett personer för detta. Beredningen kommer att få en ny lägesrapport över hur arbetet med processer fortskrider i början av 2005, därefter kan kontakt tas med de påbörjade processerna av de utsedda kontaktpersonerna. En utbildning är planerad för politikerna och Marit och Nina för en dialog om detta för att bäst anpassas i tiden. 94 Tolkfrågor Vally Lindberg, företrädare för brukarna och Ewa Lundberg handikappsamordnare och för närvarande chef för tolkcentralen informerade beredningen om aktuella frågor inom området. Behovet av tolk finns hos både barndomsdöva och vuxendöva varav gruppen vuxendöva tilltar.

3 3 (6) Pensionärsorganisationerna har förstått betydelsen av tolk och skärmar med text är ett allt mer använt hjälpmedel. Två tjänster som vuxendövtolkar för denna grupp finns vid s tolkcentral. Eftersom teckenspråk är ett särskilt språk är det ibland svårt för barndomsdöva att förstå text på skärmar och det är då bättre med teckenspråkstolkar. För denna grupp finns två tolkar men den ena av tjänsten är för närvarande vakant. Ibland blir det toppar och då måste arvodestolkar användas. Tolkcentralens budget som omfattar ca 2 mkr och utgörs till hälften av stadsbidrag. Pga att beställningar av tolktjänster har ökat, främst från vuxendöva visar budgeten nu på ett underskott. 95 Förslag motionssvar Motion angående Inrättande av äldrevårdscentral Jll 853/2004 ÄRENDEBESKRIVNING Inger Jonsson och Göte Norlander (båda c) föreslår att Jämtlands läns landsting snarast utreder förutsättningarna för inrättandet av en äldrevårdscentral i Jämtlands län. YTTRANDE I landstingsplanen under rubriken Utredning om Samordnad närvårdsverksamhet i Jämtlands län är denna inriktning dokumenterad. Förutsättningarna för att skapa en äldrevårdscentral skall utredas och till denna skall knytas geriatrikerkompetens samt ett antal äldrevårdsinriktade sjuksköterskor. Utredningen skall vara klar senast 1 juli Beredningen anser att en breddning av uppdraget med inrättande av äldrevårdscentral behöver göras. Man bör titta mer på innehåll, den geriatriska kompetensen och utbildning av personal, konsultverksamhet, rådgivning, brukarnas behov osv VÅRD OCH REHABILITERINGSBEREDNINGENS BESLUT Beredningen föreslår landstingsstyrelsen att föreslå fullmäktige att uppdraget breddas och att beredningen ges uppdrag att fortsätta arbetet i samverkan med s och kommunernas verksamheter

4 4 (6) att motionen därmed är besvarad 96 Förslag motionssvar Motion angående ambulansverksamhet på entreprenad från Kerstin Weimer, Börje Frisk och Finn Cromberger (Jll 578 /2004) ÄRENDEBESKRIVNING Kerstin Weimer, Börje Frisk och Finn Cromberger samtliga (fp) yrkar att Jämtlands läns landsting konkurrensutsätter hela eller till att börja med, delar av ambulansverksamheten för att utröna om den går att bedriva mer kostnadseffektivt och till minst samma höga kvalitet som idag. Som skäl anger man att ambulanssjukvården i länet behöver utvecklas, att verksamhet i annan driftform som finns i våra grannlän Västernorrland och Västerbotten är billigare och fungerar bättre än den landstingsdrivna verksamheten. YTTRANDE En arbetsgrupp i beredningen för vård och rehabilitering har fått i uppdrag att utreda frågan närmare i samråd med s ambulanschefer och vårdutvecklaren för ambulansverksamheten. Försök till jämförelser av pris och kvalitet mellan Jämtlands läns landstings ambulansverksamhet och privata entreprenader i grannlänen har gjorts, men det har visat sig mycket svårt att få fram jämförbara fakta. Orsaken är att förutsättningarna är så olika. T ex har ambulanserna i Jämtland betydligt längre körsträckor än i andra län, vilket innebär att uppdragen tar längre tid. Det är också osäkert vad som ingår i de redovisningar som inkommit från andra landstings verksamheter, material, läkemedel osv. I kontakt med Västerbotten har man beskrivit verksamheten på orter med halv entreprenad. Det innebär att man upphandlar ambulans sjukvårdare som är chaufför på ambulansen med en anspänningstid på 5 minuter. Sjuksköterskan utan prehospital utbildning hämtar man från vårdcentralen. Hel entreprenad finns också, där har personalen en anspänningstid på fem minuter och finns inte i sjukvården. Den personalen får inte räkna anställningstid i vilket kan bli problem om man söker tjänst i. Det är svårt att rekrytera sjuksköterskor till denna verksamhet och det blir ofta problem vid sjukdom, ledigheter och semester, det blir dyra lösningar med kvalificerad övertid med personal från annan station. Det kan vara en lättsam lösning för att lämna verksamheten till en entreprenör, en kontroll skall dock göras 1 ggr/år. Entreprenad lever kvar sedan många årtionden när ambulanssjukvården bl.a var taxibaserad. I Västernorrland lever också entreprenaden kvar sedan många år tillbaka och där finns endast hel entreprenad. Stationerna på de fem orterna drivs som egna företag. Anställningskraven är att varje ambulans skall bemannas med en ambulanssjukvårdare och en ambulanssjuksköterska.

5 5 (6) I Västernorrlands län är anspänningstiden 90 sekunder. Ambulanschefen upplever idag att det är billigare att driva entreprenad eftersom det då är fyra personer som bemannar en ambulans i jämförelse med att behöva sex personer. Andra arbetstidslagar gäller vid privat verksamhet men om ny arbetstidslag (EU-direktiv) kommer 2007 blir detta dyrare då åtta personal behövs för att bemanna en dygnsambulans. Här är det också så att man inte får räkna tiden om man söker jobb i. Det är problem med vikarier och personalen får ofta jobba för varandra under långa arbetspass. Lösningarna blir därmed dyra och anställningsförhållandena är osäkra då upphandling sker med vissa tidsintervaller. Frågan om alternativa driftformer är en genuint politisk fråga och diskussioner har förts i arbetsgruppen. Bland de politiska argument som framförts för konkurrensutsättning och överlåtande av drift i privat regi finns följande exempel Det kan finnas en önskan hos vissa individer att få använda sin kreativitet i en egen verksamhet. För att tillgodose deras önskan skulle ett upphandlingsförfarande kunna stimulera. Det kan vara en bra process för dem som jobbar i offentlig verksamhet att ta fram ett upphandlingsunderlag. Jämförelser mellan verksamheter i olika driftformer kan stimulera anställda i offentliga verksamheter och ge utvecklingseffekter. Argument som kan sägas vara mer negativa till privatisering är försvårande av samordningsfrågor, där man integrerar ambulanspersonal i annat vårdarbete, exempelvis på hälsocentraler. En privatisering av en ambulansstation kan också vara svårare att samordna med andra stationer. I nuläget pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom ambulansverksamheten som står i direkt motsats till vad motionärerna anför. Kompetensutveckling och utveckling av medicinsk teknik i ambulansverksamheten är omfattande. Eftersom det visat sig svårt att jämföra kostnader och effektivitet finns inte tillräckliga incitament som talar för en privatisering. Ambulansverksamhet är en starkt regelstyrd verksamhet som gör det svårt att hitta var friheten med egen verksamhet finns.. VÅRD OCH REHABILITERINGSBEREDNINGENS FÖRSLAG Beredningen föreslår landstingsstyrelsen att föreslå fullmäktige Att avslå motionen YRKANDEN Margareta Persson (kd), Åke Westerlind (sjp), Eva Östling (fp), Annelie Bengtsson (m), Marianne Larm Svensson (c) yrkar bifall till motionen Ann Marie Johansson (s) yrkar bifall till beredningens förslag om att avslå motionen PROPOSITION Ordförande ställer proposition på beredningens förslag som innebär avslag på motionen och yrkandet om bifall till motionen

6 6 (6) VÅRD OCH REHABILITERINGSBEREDNINGENS FÖRSLAG att avslå motionen RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Margareta Persson (kd), Åke Westerlind (sjp), Eva Östling (fp), Annelie Bengtsson (m), Marianne Larm Svensson (c) till förmån för eget yrkande 97 Inkommen motion Mobila husläkare Finn Cromberger, Kerstin Weimer och Börje Frisk samtliga (fp) yrkar i en motion att prövar modellen med mobila husläkare. Arbetessättet går ut på att doktorn gör hembesök hos äldre istället för att de skall sändas till akutmottagning för läkarundersökning. Frågan om en möjlig försöksverksamhet inom Östersunds området har diskuterars. Motionen skickas till primärvårdsförvaltningen och länssjukvårdsförvaltningens akutområdet. 98 Finansiell samordning Marianne Larm Svensson och Carina Akay informerade från konferensen om Finansiell samordning den 19 november på Folkets Hus i Östersund Försörjningsstödet har ökat sedan 2001 med 11 %. Jämtland har den näst högsta nivån i landet vad gäller försörjningsstöd, behovet är därför stort att komma igång. Det finns en ny lag sedan ett år som handlar om att öka möjligheterna till Finansiell samordning mellan flera huvudmän och därmed underlätta rehabiliteringsprocesser och återgång till arbete. För samlad information i detta ämne se: