Verksamhetsberättelse 2016 Räddningstjänsten Mullsjö kommun 2

Transkript

1

2 2

3 Innehåll VERKSAMHETSBERÄTTELSE RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION... 7 EKONOMI... 8 PERSONAL SOTNING MILJÖARBETE FRAMTIDEN ÖPPNA JÄMFÖRELSER FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET RESPONSTIDER FÖR FÖRSTA RESURS INSATSTID FÖR FÖRSTA STYRKA HÄNDELSER TRAFIKOLYCKOR BRÄNDER I BYGGNADER Foto framsida: Villabrand 3

4 Till Kommunstyrelsen i Mullsjö kommun Härmed får jag lämna berättelse rörande räddningstjänstens verksamhetsområde för Mullsjö Bengt Martinsson Räddningschef Politisk ledning Kommunstyrelsen Ledamöter Ersättare Danielsson Linda S ordf Rube Christer S Jansson Henrik M v ordf Cajfeldt-Carlsson Harrieth S Elf Tomas S Karlsson Katarina S Oskarsson Kent S Oswald Liza S Mattsson Jens MP Bjerenius Sara MP Götbrink Eva MP Bergqvist Adam V Johansson Mikael V Eriksson Lars KD Bäckelid Staffan KD Tornell Joseph KD Abrahamsson Berit KD Nilsson Gun C Thorstensson Thore FP Larsson Jimmie M Carlsson Annika M Larsson Lars-Olof M Nilsen Johnny MF Lindkvist Stefan MF Andersson Leif MF Stenberg Joachim MF Fakta om Mullsjö kommun Kommunen har en landyta av 220 km² och har invånare ( ). 4

5 Verksamhetsberättelse 2016 Under senare år har vi i Sverige blivit medvetna om att pågående dödligt våld inte bara händer i andra länder. Vi har på olika sätt uppmärksammat detta i kommunens planering för olika allvarliga händelser. Under hösten 2015 inträffade det en händelse med pågående dödligt våld i en skola i Trollhättan. Händelser som denna påverkar kommunen och räddningstjänsten på ett mycket påtagligt sätt. Det är viktigt att vi i samhället arbetar med förebyggande insatser för att om möjligt förhindra att liknande händelser inträffar samt att ha en fungerande organisation som stöder samhället när händelser inträffar. Det förändrade klimatet påverkar också verksamheten i kommunen. Vi får mer extrema vädersituationer med omfattande nederbörd på kort tid vilket i många fall ger omfattande översvämningar. Stormar kommer oftare med nedfallna träd avblåsta tak med mera. Vi förväntas också få perioder med höga temperaturer vilket påverkar bland annat äldreboenden med mera. Vi måste även inom detta område utveckla vår kunskap såväl inom det förebyggande som inom det skadeavhjälpande området. Kommunen och räddningstjänsten har under 2015/2016 påverkats mycket av det som händer runt om i Europa och världen. Under 2015 har flyktingströmmen till Europa och Sverige varit mycket omfattande men fortsatte även under 2016 i mindre omfattning. Det har inneburit att kommunerna har ställts inför nya uppgifter. Vi har också i dessa arbeten samarbetat med många frivilligorganisationer, kyrkor med flera. Dessa uppgifter har hittills lösts på ett mycket bra sätt och jag är övertygad om att detta arbete kommer att påverka oss på olika sätt även under kommande år. Förutom dessa lite mer annorlunda och extrema händelserna har vi alltid ett ansvar att ta hand om de lite mer normala olyckorna, störningarna och tillbuden i samhället. Oftast är dessa ganska begränsade i sin omfattning och räddningstjänsten gör en insats och verksamheten fortsätter snart i nästan normala gängor. Men ibland är det större händelser som ger avtryck i samhället. Så var det även under 2016 med en omfattande skogsbrand i Eksjö där räddningstjänsten i Eksjö kommun i samverkan med resurser från RäddSam F genomförde en framgångsrik insats. Vidare genomfördes i samverkan med Vaggeryds kommun en omfattande insats vid brand i en återvinningsanläggning. Återigen fick vi bekräftelse på att vårt samarbete inom RäddSam F och F Samverkan har stor betydelse för både det skadeförebyggande och skadeavhjälpande arbetet. Antalet räddningsinsatser 132 (121) under året var något fler än föregående år (siffror inom parentes avser föregående år). Ökningen utgörs främst av insatser i annan kommun. Under 2016 inträffade inga större eller omfattande olyckor i kommunen och inga personer har omkommit vid händelser som föranlett räddningsinsats. Verksamheten inom förvaltningen har under året bedrivits enligt intentionerna i gällande lagstiftningar för skydd mot olyckor och krisberedskap. De lagar som specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, Lag (2010:101) brandfarliga och explosiva varor samt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. För kommunen finns också mål och uppdrag inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap som reglerar hur verksamheten ska bedrivas. Det är främst det övergripande programmet Handlingsprogram Trygghet och säkerhet och Delprogrammen Krisberedskap, Operativa insatser och Brandsäkerhet som styr förvaltningens verksamhet. Under 2015/2016 antogs nya program för innevarande mandatperiod. Under 2016/2017 redovisade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den nionde sammanställningen av Öppna jämförelser inom området Trygghet och Säkerhet. Resultaten för 5

6 Mullsjö kommun, i jämförelse med hela landet, är genomgående positiva. Mullsjö kommun placeras i en sammanvägd rankning som en kommun där det inträffar få brott, bränder och olyckor per invånare och placeras sig bland de 25 % bästa i landet.. 6

7 Räddningstjänstens organisation Kommunstyrelsen i Mullsjö kommun är den nämnd som ansvarar för kommunens uppgifter enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor med undantag för myndighetsutövning avseende kommunala verksamheter. Dessa frågor handläggs av Byggnadsnämnden. Räddningstjänsten har en brandstation i tätorten Mullsjö. Kommunen utgör eget sotningsdistrikt. Räddningskåren består av en räddningschef enligt avtal med Jönköpings kommun (fr.o.m ), en stf räddningschef (50 %), fyra brandbefäl deltid samt 20 brandmän deltid. Stf räddningschefen fullgör också tjänst på 50 % för samordning av kommunens uppgifter avseende krisberedskap. Utryckningsberedskapen för räddningstjänst består av en styrkeledare och fyra brandmän med en anspänningstid av fem minuter. Styrkeledaren som också fungerar som förstainsatsperson (FIP) ska vid larm direkt åka mot olycksplatsen. Insatstider till olika delar av kommunen redovisas på sidorna Genom avtal med Habo kommun kan hjälp med räddningstjänst erhållas med en styrkeledare och fyra brandmän. Genom avtal med Jönköpings kommun kan hjälp med räddningstjänst erhållas med i första hand räddningsstyrkan i Jönköping. Avtalet innebär också att Jönköpings kommun biträder med insatsledare, inre befäl och brandingenjör. Med Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm finns avtal där räddningstjänsten i Falköping- Tidaholm gör förstainsats i Mullsjö kommuns nordvästra delar. Enligt avtal med Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund så gör Räddningstjänsten Mullsjö förstainsats inom den nordvästra delen av Ulricehamns kommun. Räddningstjänsten Mullsjö gör också förstainsats inom delar av Habo kommun. I övrigt finns samverkansavtal med samtliga kommuner i Jönköpings län samt Ydre kommun om samverkan vid räddningstjänstinsatser. Räddningstjänsten är ansluten till SOS Alarm i Jönköping (SOS-F). Utgående alarmering sköts via personsökare. Villabrand

8 Villabrand 2016 Villabrand

9 Ekonomi Verksamheten inom räddningstjänsten har under året gett ett underskott på ca kr. Under 2016 har 132 (121) operativa insatser genomförts och det är något fler i jämförelse med de senaste åren vilket också bidrar till ökade kostnader. Underskottet påverkas också av att det är fortsatt höga kostnader för personalutbildning främst med anledning av högre personalomsättning än tidigare år. Under 2016 genomförde 2 brandmän grundläggande brandmannautbildning och 1 brandmän genomförde kompetensutbildning till befäl. Härutöver genomfördes omfattande utbildning till följd av ökade krav ur arbetsmiljösynpunkt. Driftbudget Bokslut 2015 Budget 2016 Bokslut 2016 Räddningstjänst Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Krishantering Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Total nettokostnad Nettokostnaden per invånare i Mullsjö kommun för 2016 var ca 772 kronor (733 kr år 2015). Investeringsbudget Under 2016 har det köpts in räddningstjänstmateriel för utbyte och komplettering. Totalt har det investerats för kr. Vidare har upphandling påbörjats av nytt fordon för förstainsatsperson. Leverans sker under 1:a halvåret Resterande anslag på för inköp av mobila boendesprinkler har inte utnyttjats under 2015/2016 utan återförs i avvaktan på ytterligare behov av sprinkler. Öppna jämförelser På sidorna redovisas utdrag ur Öppna jämförelser 2015 avseende Trygghet och säkerhet. Sammanställningen avser kommunerna i Jönköpings län. Villabrand Mullsjö

10 Personal Inom förvaltningen finns en heltidstjänst som fördelas på 50 % som stf räddningschef och 50 % som beredskapssamordnare. Härutöver finns 20 (19) deltidsanställda brandmän och fyra styrkeledare. Avtal om räddningschef finns med Jönköpings kommun. Under året har tre deltidsanställda brandmän nyanställts och fem deltidsanställda brandmän har slutat. Av de deltidsanställda brandmännen är en kvinna. Medelåldern bland den deltidsanställda personalen är 39,75 (41,43) år. Ålderssammansättning Heltidsanställda Deltidsanställda Övning och utbildning Personal med tjänstgöring i utryckningstjänst har övats enligt fastställt övningsschema. Dessutom har viss övrig utbildning förekommit. Totalt utfördes (1795) övningstimmar. Medelövningstid per helårsanställd var 63 (78) timmar. Under året har tre brandmän genomgått introduktionsutbildning för deltidsansställda brandmän. Två brandmän har under året genomgått MSB:s utbildning till deltidsanställd brandman (räddningsinsatsutbildningen). En brandman har genomgått MSB:s utbildning Räddningsledare A. Under året har de återkommande länsgemensamma övningarna på Axamo övningsplats genomförts av samtlig personal. I enlighet med krav från Arbetsmiljöverket har alla brandmän läkarundersökts under året och i förekommande fall genomfört arbetsprov med EKG-registrering. Samtliga brandmän och befäl har under året genomfört lagstadgade arbetsprov. För att kunna uppfylla Arbetsmiljöverkets krav för rökdykare har övningar genomförts. Personalen har också beretts möjlighet till fysisk träning i lokaler som tillhandahålls av arbetsgivaren. Samtliga brandmän/befäl är godkända som rökdykare enligt Arbetsmiljöverkets AFS 2007:7 krav avseende rökdykare och AFS 2005:6 krav på medicinska kontroller i arbetet. De som inte klarar de tester som krävs får hjälp att under tre månader träna samt även möjlighet att få medicinsk rådgivning. 10

11 Fordon och materiel Fordon Fabrikat Fordonsslag Årsmodell Pump l/min Vattentank Radio Radionummer Scania P94 Släckbil Ja 8510 Mitsubishi L200 Terrängbil 2011 Ja 8550 Volvo FM9 Tankbil Ja 8540 VW Caddy Förstainsatsbil 2008 Ja 8508 Mitsubishi L200 Transportfordon 2002 Ja 8570 Materiel Antal Anm Andningsskydd 8st Reservflaskor 10 st Rökdykarradio 9 st Bärbar radio 10 st Slang 63/76 mm belagd 1700 m Slang 38/42 mm belagd 2500 m Motorsprutor 2 st Skogsbrandkärra 1 st Hackor, vattenspridare Bärbar motorspruta 2 st Honda WH20 500l/min Båt 1 st Buster XSR, Yamaha F20 Lättskumaggregat 1 st Skum Släckgranater 11

12 Operativ verksamhet Räddningstjänsten larmades till 132 (121) händelser under året, varav 28 (12) i annan kommun (siffror inom parentes avser föregående år). Under 2016 var antalet händelser i Mullsjö kommun fortsatt på samma nivå som de senaste fyra åren men väsentligt fler händelser i annan kommun i förhållande till åren dessförinnan. Antal insatser för brand i byggnad var 7 (5) och var lågt i jämförelse med tidigare år. Under året har 16 (22) trafikolyckor inträffat i kommunen. Under året inträffade inga stora och omfattande räddningsinsatser. Antalet onödiga larm till objekt skyddade med automatiska brandlarm var färre än föregående år 23 (26), vilket motsvarar 0,49 (0,57) onödiga larm per objekt. Detta är en mycket låg frekvens i jämförelser med andra kommuner. Antalet objekt som är skyddade med automatiska brandlarm i Mullsjö kommun ökade från tidigare år till 47 (45) objekt (se sid 16). I tabell på sidorna redovisas räddningstjänstens insatser under de senaste tio åren. Vidare redovisas när händelserna har inträffat under året samt fördelat per veckodagar och tid på dygnet. I nedanstående diagram redovisas antalet larm de senaste 13 åren. Antal operativa insatser

13 Räddningstjänstens insatser Olyckstyp Medel Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Förmodad brand/undersökning Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Vattenskada Ras/skred 1 1 Stormskada Djurräddning Annan kommunal rtj Hiss 1 1 Hjälp till ambulans Akut sjukvårdslarm Annat Insats i annan kommun Totalt Mantimmar vid operativa insatser Insatser i Mullsjö kommun Insatser i annan kommun Insatser av annan räddningsstyrka* *Avser Jönköping och Habo kommun Insatser per månad Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Medel

14 Insatser per veckodag Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Totalt Medel Tid på dygnet :00-03:00 03:00-06:00 06:00-09:00 09:00-12:00 12:00-15:00 15:00-18:00 18:00-21:00 21:00-00: Medel Totalt Uppföljning av larmhanteringstider 2016 Stationsområde Förlarm median i sekunder Mullsjö 76 (72) 88,5 (122) Huvudlarm median i sekunder Responstid median i sekunder 684 (660) 450 avser FIP Antal observationer 40 (45) 14

15 Trafikolycka väg 26/47, 2016 Trafikolycka

16 Förebyggande verksamhet Det förebyggande brandskyddsarbetet har bedrivits på olika sätt, bland annat genom extern information och utbildning, yttranden till byggnadsnämnden samt råd och information till arkitekter och allmänhet. Dessutom har brandskyddet kontrollerats genom tillsyn på fastigheter och verksamheter enligt antagen tillsynsplan. Tillsyn har också utförts där tillstånd för förvaring och hantering av brandfarlig vara finns års siffror redovisas inom parentes. Under 2016 utfördes 9 (17) tillsyner vilket är huvuddelen av de planerade tillsynerna. Under året gjordes 0 (1) tillsyner enligt Lag (2010:101) om brandfarliga och explosiva varor. Med anledning av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor har arbetet med information och utbildning avseende systematiskt brandskyddsarbete och skriftlig redogörelse fortsatt. Till årsskiftet har ett 60-tal skriftliga redogörelser lämnats in. Bedömningen är att det totala antalet kommer att vara ett 70-tal. Under året har utbildning och information till externa grupper skett vid 22 tillfällen med totalt 225 deltagare Antal kurser Antal utbildade Objekt med automatiska brandlarm anslutet till räddningstjänsten I Mullsjö kommun finns totalt 47 (45) objekt med automatiskt brandlarm anslutna till räddningstjänsten. Nedan redovisas objekt anslutna Björkgården äldreboende 22 Bjurbäcks kyrka 2a Magaretas Park äldreboende 23 RPC Superfos Sweden AB 2b Margaretas Park Hilton 24 Ekma Luft AB 3 Simhallen 25 Kyllemohallen 4 Kommunhuset 26 Sandhems kyrka 5 Hotell Björkhaga 27 Modul-System HH AB 6 Iris Utvecklingscenter AB 28 Ekma GasTec AB 7 Gunnarsboskolan 29 Tunarps gård flygeln 8 Trollehöjdsskolan 30 Iris Utvecklingscenter AB Ryfors 9 Kronängsskolan 31 Nyhemshallen 10a Kongsberg Automotive AB, KA1 32 Kontorshotellet AB 10b Kongsberg Automotive AB, KA2 33 Gunnarsboskolan hus F 10c Kongsberg Automotive AB, KA3 34 Tunarps gård Hammaren 11 Damella AB 35 Boende Kyrkvägen Elfa Doors AB 36 Ekma GasTec AB 13 Nya RPC Superfos Sweden AB 37 Werinova AB 14 Nyhemsgården 38 Servicehuset Stråkenvägen 15 Brandstationen/kommunförråd 39 Gunnarsbohallen hus E 16 Hotell Mullsjö 40 Gunnarsboskolan hus ABC 17 Skogsgläntan förskola 41 Gunnarsboskolan hus D 18 Sandhemsskola 42 Benny Johansson 19 Engtex AB 43 LA Leif Arvidsson 20 Kyrkekvarn Sörgården 44 Falkgatans gruppboende 21 Nykyrka kyrka 16

17 Sotning Brandskyddskontroll och rengöring/sotning inom kommunen bedrivs i ett distrikt. Kommunen har lagt ut uppdraget på extern utförare. Sedan 1 januari 2014 är GÖSAB Sotning AB entreprenör för brandskyddskontrollen och rengöring/sotning i Mullsjö kommun. I Jönköpings län har företaget även uppdrag i Habo, Jönköpings, Vaggeryds och Eksjö kommuner. Verksamheten utgår från lokaler i Jönköping. Avtalet med nuvarande entreprenörer gäller till och med GÖSAB har under året sagt upp avtal avseende rengöring/sotning och en tillfällig lösning har gjorts för Upphandling av ny entreprenör inför 1 jan 2018 genomförs under GÖSAB Sotning AB övertog uppdraget 2014 och uppstarten medförde störningar i planering av rengöring/sotning och brandskyddskontroll främst med anledning av svårigheter till anpassning av tidigare kontrollbok. Under 2014 genomfördes därför rengöring/sotning inte fullt ut enligt gällande lagstiftning och antalet brandskyddskontroller var lågt. Under 2016 har såväl rengöring/sotning som brandskyddskontroll enligt entreprenören genomförts enligt gällande lagstiftning. Under 2016 genomfördes 1045 rengöringar/sotningar samt 153 brandskyddskontroller. Fastighetsägare har enligt Lag (2006:778) om skydd mot olyckor möjlighet att själv utföra rengöring/sotning eller anlita annan entreprenör för uppdraget. Under främst 2014 har ett stort antal ansökningar om egensotning och ansökan om att anlita annan entreprenör för rengöring/sotning behandlats. Det har medfört ett omfattande arbete för såväl förvaltningen som entreprenören. Vid utgången av 2016 har 51 (48) fastighetsägare erhållit beslut om egensotning och 310 (306) har erhållit beslut om att använda annan entreprenör. Under 2014 genomförde MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) uppföljning och översyn av föreskrifter för brandskyddskontroll och rengöring/sotning. Under hösten 2014 fastställdes nya föreskrifter. Tidigare gällande regler infördes i lagstiftningen Nya reglerna medför att objekten som har besiktigats med frister på 2, 4 respektive 8 år, beroende på typ av eldstad och typ av eldning, kommer att besiktigas med frister på 3 respektive 6 år istället. Med anledning av förändrad lagstiftning, omfattande utbyggnad av fjärrvärme och installation av värmepumpar är förändringarna i verksamheten omfattande. 17

18 Beslut om egensotning eller annan utförare Egensotning Annans sotare Totalt Ingående ärendebalans Inkomna ansökningar Beviljade Avslag Återtagna under handläggning Under handläggning Gällande tillstånd Upphörda Tillkommande beslut Gällande tillstånd Objekt fördelat på objektstyp Objekt Antal Oljepannor över 60 kw samt större förbränningsanläggning 39 Oljepannor under 60 kw (villapannor) 46 Fastbränslepannor (konventionella) 113 Fastbränslepannor (keramik) 114 Pelletspannor (pannor som eldas med pellets eller annat ur sotningssynpunkt liknande bränsle) 138 Lokaleldstäder Lokaleldstäder (pellets) 12 Imkanaler (storkök) 19 Gas 0 Antal objekt

19 Objekt fördelat på objektstyp och användning Objekt Antal Frist Rengöring Frist Brandskyddskontroll Värmepanna olja 20 2 år 6 år Keramisk vedpanna + ackumulatortank 33 2 ggr/år 3 år Värmepanna ved 35 3 ggr/år 3 år Värmepanna pellets 86 1 år 3 alt 6 år Kakelugnar 61 1 år 3 år Kakelugnar år 6 år Kaminer 13 1 år 3 år Kaminer 72 3 år 6 år Braskaminer år 3 år Braskaminer år 6 år Pelletskamin 8 1 år 6 år Pelletskamin 3 3 år 6 år Öppen spis 9 1 år 3 år Öppen spis år 6 år Köksspis 60 1 år 3 år Köksspis år 6 år Öppen spis med kamin 45 1 år 3 år Öppen spis med kamin 41 3 år 6 år Större värmepanna 22 1 år 3 alt 6 år Varmluftspanna 4 1 alt 2 år 6 år Imkanaler restaurang ggr/år 2 år Imkanaler uppvärmning 4 1 år 2 år Lokaleldstäder övrigt 3 1 år 3 år Lokaleldstäder övrigt 15 3 år 6 år Värmepanna annan uppvärmning år 6 år Objekt egensotare 48 Objekt annan sotare 424 Antal objekt

20 Trafikolycka

21 Krisberedskap Lagstiftning och samordning Kommunens arbete avseende krisberedskap styrs av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som: avviker från det normala innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting Plan för krisberedskap och Plan för krisstödssamordning som är underdokument till kommunens Handlingsprogram för trygghet och säkerhet är styrande dokument för kommunens arbete med krisberedskap. Härutöver finns också bland annat Delprogram operativa insatser och Delprogram brandförebyggande verksamhet samt Handlingsplan polis-kommun. Räddningstjänsten ansvarar, under kommunstyrelsen, för samordning av de uppgifter avseende krishantering som enligt gällande lagstiftning ligger på kommunen. På förvaltningen finns en beredskapssamordnare anställd på 50 %. Allmänt Rakel används som kommunikationsmedel av räddningstjänsten och har också installerats på kommunal ledningsplats och räddningstjänstens ledningsplats. Antenner har satts upp i masterna på kommunhuset och brandstationen för att säkerställa kommunikation vid störningar. Defibrillatorer finns på tio ställen i kommunala anläggningar i centrala Mullsjö. Ansvariga för hjärtstartarna har under året genomgått förnyad specialutbildning och all personal i Mullsjö kommun kommer att erbjudas HLR-AED utbildning i 3 års intervall. Varje år gör MSB också en uppföljning av kommunens beredskapsarbete via en enkät där frågor om robusthet, aktuella planer, beredskapspengar med mera ska besvaras. Händelser Inga allvarliga händelser har inträffat under året som föranlett att kommunens krisledningsorganisation har sammankallats. Däremot har några vattenavbrott inträffat under året. Likaså har vid några tillfällen stormvarningar utfärdats som föranlett att information getts och förberedelser för framförallt tekniska kontoret, räddningstjänst och hemtjänst har behövts. Ebolautbrottet i Västafrika har följts kontinuerligt och frågor från allmänheten har besvarats. Säkerhetsgruppen De kommunala verksamheterna och bolagen har representanter i säkerhetsgruppen som har träffats tre gånger under året. Säkerhetsgruppen har under året arbetat med bland annat riskanalyser i respektive verksamhet, inventerat och planerat arbetsordning för säkerhetsgruppen, inventerat behovet av planer vid kris i respektive verksamhet. 21

22 Reservkraft Inom kommunen finns idag flera mobila reservkraftverk. Två större elverk på 75 kva resp 60 kva är placerade på tekniska kontoret. Dessutom finns ca 20 st bärbara mindre reservkraftverk på ca 5 kva. Detta kommer att bidra till att täcka upp behovet vid ett eventuellt elbortfall. Ytterligare något kraftverk behövs på sikt för vattenförsörjningen och värmestugor. Kontinuerlig provning sker av reservkraftverken. Kommunhuset fungerar som ledningsplats för kommunens krisledning och brandstationen fungerar som reservplats för krisledning. Kommunhuset och brandstationen är utrustade med reservkraft. Utbildning/Information Mullsjö kommun har tillsammans med Jönköping och Habo kommuner genomfört en kommunal beredskapsdag som handlade om våldsbejakande extremism. Deltagare var politiker och ledande tjänstemän. Övningsverksamheten Under året har en stabsutbildning genomförts med kommunens säkerhetsgrupp (tjänstemän) genom länsstyrelsens medverkan. Nätverk Arbete för att stärka samhällets krisberedskap pågår på flera områden. Det är träffar i länsstyrelsens regi, träffar med beredskapssamordnare i andra kommuner samt nätverk med kommunens förvaltningar och bolag och andra krisaktörer i kommunens geografiska område. Under året har dessa överläggningar berört främst elsäkerhet och dricksvattensäkerhet. Kommande arbetsuppgifter Hålla krisorganisationen ajour med utbildning, övning och omvärldsbevakning. Fortlöpande RSA-arbete (Risk- och Sårbarhetsanalys) Ta fram nytt styrdokument och krishanteringsplan för kommunens arbete med krisberedskap Ta fram en vattensäkerhetsplan Ta fram en suicidplan 22

23 Miljöarbete Inom räddningstjänsten eftersträvas att använda miljöanpassade produkter i största möjliga utsträckning. Lokalvård utförs av tekniska kontoret som genomför detta på ett så miljömässigt bra sätt som möjligt. Pappersavfall källsorteras och det eftersträvas en minimal förbrukning av icke återvinningsbara materiel. I samband med operativa insatser eftersträvas att insatser genomförs så att negativ miljöpåverkan ska vara så liten som möjligt. Brandmän efter en villabrand

24 Framtiden Verksamheten inom området trygghet och säkerhet har under de senaste åren genomgått stora förändringar och kommer att förändras under kommande år. Det beror bland annat på en förändrad syn på verksamheten med ökad satsning på förebyggande arbete, nya lagstiftningar m.m. Inte minst de senaste årens fokus på klimatförändringar har bidragit till att förändra kommunens förebyggande arbete. Vi har inom vår kommun under de senaste åren påverkats av omfattande översvämningar och stormar. En helhetssyn på brottsförebyggande frågor, krisberedskap och skydd mot olyckor har också vuxit fram i kommunen. Mullsjö kommuns handlingsprogram för trygghet och säkerhet är inriktat på ett brett säkerhets- och trygghetsspektra. Handlingsprogrammet med delprogram omfattar hela området Trygghet och Säkerhet. Kommunens förebyggande arbete inom området skydd mot olyckor omfattar såväl brandförebyggande, trafiksäkerhet, fallprevention, suicidprevention, vattensäkerhet m m. Det är en stor utmaning att minska antalet skadade och döda till följd av olyckor och då främst inom fallprevention och suicidprevention där flest människor omkommer varje år. För de kommande åren finns en mängd viktiga förändringar för verksamheten trygghet och säkerhet. Hot och risker MSB har lämnat över den första nationella riskbedömningen till regeringen. I den identifieras 27 allvarliga risker som kan skapa allvarliga störningar i samhället om de inträffar. Rapporten lyfter fram ett behov av mer regelbunden utbildning och övning inom området krisberedskap, en förbättrad informationssäkerhet och robusthet i infrastrukturen för att minska samhällets sårbarhet i samhällsviktiga verksamheter vid olika typer av störningar. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer behöver också utvecklas. De 27 områdena i rapporten 1. Pandemi 2. Kärnkraftsolycka 3. Störningar i transporter 4. Störningar i elektroniska kommunikationer 5. Störningar i elförsörjningen 6. Störningar i drivmedelsförsörjningen 7. Stöld av/oriktig information 8. Dammbrott 9. Isstorm 10. Social oro med våldsinslag 11. Skolskjutning (Pågående dödligt våld) 12. Terrorhandling 13. Förorenad dricksvattentäkt (kemiskt utsläpp) 14. Förorenad dricksvattentäkt (biologisk kontaminering) 15. Solstorm 16. Värmebölja 17. Storm 18. Svaveldimma 19. Epizooti 20. Brand i särskilda objekt 21. Fartygskollision 22. Översvämning av vattendrag 24

25 23. Ras och skred 24. Störningar i livsmedelsförsörjningen 25. Kemikaliespridning via bomb 26. Rymdskrot 27. Väpnat angrepp Inom flera av de områden som redovisats i rapporten har arbeten utförts på lokal och regional nivå för att bland annat identifiera problemområden eller vidta åtgärder. Mycket arbete återstår. Krisberedskap Kommunen har enligt gällande lagstiftningar bland annat att ansvara för att vidta åtgärder före och under allvarliga påfrestningar i samhället under fred, kris och höjd beredskap. Detta regleras i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap gäller sedan Det finns också en Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) avseende ersättning för de beredskapshöjande insatser i kommunen genomför. Med anledning av förändringar i vår omvärld och förändrade hot så pågår för närvarande arbete med att förändra och utveckla det civila samhällets beredskap. Det sker inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Detta kommer att medföra nya uppgifter för kommunerna under kommande år. Klimatförändringar Under senare år har förändringar i klimatet uppmärksammats både i Sverige och i andra länder. Vi har under senare år drabbats av många händelser relaterade till väder och väderstörningar. Det har varit kraftiga översvämningar, stormarna Gudrun och Per m.m. Under senare år har ett flertal omfattande skogsbränder inträffat i landet. I framtiden måste större hänsyn tas till förväntade klimatförändringar i samband med samhällsplanering och för planering av samhällets insatser vid allvarliga störningar. Klimatfrågorna har under senare år också uppmärksammats av Krisberedskapsmyndigheten (numer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) i rapporten Hot och risker. Detta bland annat som en följd av de stora variationer vi upplever i väder och varningar från olika håll i världen. Rapporten Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar som är beslutad i kommunfullmäktige 2009 togs fram i samarbete mellan flera olika förvaltningar. Inom kommunen finns arbetsgrupper för riskhänsyn i fysisk planering med representanter från tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret, miljökontoret och räddningstjänsten samt från andra myndigheter. Social oro och sociala risker samt pågående dödligt våld m m Under våren 2013 kom fokus, i flera svenska kommuner, att hamna på social oro och tendenser till upplopp och kravaller. Värst var situationen i Husby utanför Stockholm i maj. Även Linköping, Örebro och andra större kommuner drabbades. Denna risk föreligger även i Mullsjö kommun. Kommunen behöver följa utvecklingen inom detta område för att upptäcka och hantera tidiga tecken på gängbildning och social oro. Även ett kraftigt förändrat levnadsmönster hos ungdomarna med sociala medier i fokus ställer andra krav på kommunens trygghets och säkerhetsarbete. Under 2015 har vi i Sverige blivit medvetna om att pågående dödligt våld inte bara händer i andra länder. Vi har på olika sätt uppmärksammat detta i kommunens planering för olika allvarliga händelser. Under hösten inträffade det en händelse med pågående dödligt våld i en skola i Trollhättan. Händelser som denna påverkar kommunen på ett mycket påtagligt sätt. Det är viktigt att vi i samhället arbetar med förebyggande insatser för att om möjligt förhindra att liknande händelser inträffar samt att ha en fungerande organisation som stöder samhället när händelser 25

26 inträffar. Flyktingsituationen Under 2015/2016 har flyktingströmmen till Europa och Sverige varit mycket omfattande. Det har inneburit att vi som kommun och räddningstjänst har ställts inför nya uppgifter. Kommunen har också i dessa arbeten samarbetat med många frivilligorganisationer, kyrkor m m. Dessa uppgifter har hittills lösts på ett mycket bra sätt och detta arbete kommer att påverka kommunen på olika sätt även under kommande år. Internt skydd och Brottsförebyggande arbete Kommunens arbete med att utveckla det interna skyddet, bland annat kommunens inre säkerhetsarbete, försäkringsfrågor och säkerhetsskydd bör utvecklas vidare. Kommunens uppgift att utveckla det brottsförebyggande arbetet, i samarbete med bl.a. polisen, i syfte att verka för en trygg och säker kommun utvecklas succesivt. Sedan 2009 finns samverkansavtal mellan kommunen och polisen. Detta samverkansavtal konkretiseras i en årlig handlingsplan som beslutas både hos polisen och hos kommunen. Sedan jan 2016 är polisen organisation förändrad till en myndighet för hela landet. Det innebär förändringar som också påverkar kommunen. Alarmeringsverksamhet - SOS Alarm År 2012 påbörjades en utredning i syfte att utvärdera och ge förslag till hur alarmeringsverksamheten ska hanteras i Sverige i framtiden. Utredningen benämnd Alarmeringsutredningen lämnade sitt förslag under Utredningen remissbehandlades under Rimissvaren stödde inte stora delar av förslaget. Beslut har under 2015 fattats om att en ny utredning skall genomföras och skall vara klar under Alarmeringsverksamhetens framtida utformning och organisation är en fråga som på många sätt påverkar vår kommun. Mullsjö kommun har i likhet med övriga kommuner i länet avtal med SOS Alarm avseende alarmering. Nuvarande avtal med SOS Alarm gäller från och till Under 2017 kommer nya förhandlingar om framtida avtal att genomföras. Samverkan Kommunernas organisationer för att hantera omfattande olyckor och störningar i samhället är i många fall för små. Därför krävs samverkan mellan kommunala organisationer, statliga myndigheter, privata organisationer m m. I vårt län har vi kommit långt och det är angeläget att detta arbete fortsätter. Samverkan mellan räddningstjänsterna i länets kommuner samt Ydre kommun inom samverkansprojektet RäddSam F har bedrivits sedan början av 1990-talet i syfte att utveckla och effektivisera räddningstjänsten i kommunerna och i länet. Arbetet har främst varit avseende operativ räddningstjänst och ledning. Detta arbete bör fortsätta att utvecklas dels inom operativ räddningstjänst men också i ett bredare perspektiv. Inom länet finns också samverkan i samverkansprojektet F Samverkan mellan kommunerna, Polismyndigheten, Region Jönköping län, Länsstyrelsen Jönköpings län, SOS Alarm och Försvarsmakten. Detta arbete syftar till att stärka länets förmåga vid kriser. Detta arbete är viktigt att bevara och utveckla under de kommande åren. 26

27 Personal Räddningstjänstens operativa organisation bemannas till stor del av deltidsanställd personal. I Mullsjö kommun har vi ca 20 deltidsanställda brandmän. Många kommuner har idag svårt att rekrytera och behålla den deltidsanställda personalen vilket på vissa håll medför att beredskapen inte kan upprätthållas. Det är angeläget att kommunen aktivt arbetar med denna fråga och verkar för att förutsättningarna är goda att behålla nuvarande personal samt för framtida rekrytering. Under senare år har personalomsättningen av deltidsanställd brandpersonal ökat. För närvarande är problemen med rekrytering relativt små i Mullsjö kommun. Räddningstjänsten är en organisation som i dagsläget inte har en fördelning av anställda vad avser kön och etnicitet som motsvarar samhällets förväntningar. Det är därför angeläget att vi arbetar med dessa frågor i samband med rekrytering och verksamhetsutveckling. Trafikolycka väg 26/47,

28 Öppna jämförelser för trygghet och säkerhet 2016 Inom räddningstjänsten i Mullsjö kommun har vi i många år arbetat med att mäta och jämföra utfall och resurser med andra organisationer. Detta är ett led i förvaltningens utvecklingsarbete och löpande uppföljning av verksamheten. Att jämföra kostnader, utfall, resurser etc. med andra organisationer är svårt men resultaten ska ses som indikatorer för utvecklingsarbete och jämförelse. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) gör regelbundet jämförelser mellan olika offentliga verksamheter. Sedan 2008 har Öppna jämförelser gjorts inom området trygghet och säkerhet. Det finns nu alltså sju års jämförelser av kommunernas arbete. På sidan 29 redovisas jämförelser mellan länets 13 kommuner. På sidan 30 redovisas räddningstjänstens förmåga till insats med 1 person som FIP (förstainsatsperson). På sidan 31 redovisas räddningstjänstens förmåga till insats med räddningsstyrka. Sammanställning avser statistik baserat på verksamhetsåret Sammanfattning: I jämförelse med länets kommuner har Mullsjö kommun Fler personskador Relativt få utvecklade bränder Färre anmälda stöld- och tillgreppsbrott Färre utbildade Något längre tid till förstainsats Korta larmhanteringstider Mycket bra på jämställdhet 28

29 A1. Personskador A2. Utvecklade bränder i byggnad A3. Anmälda våldsbrott A4. Anmälda stöld- och tillgreppsbrott Sammanvägt värde A1-A4 A5. Anmälda brott om skadegörelse A7. Information och utbildning A10. Risk- och sårbarhetsanalyser A11. Larmbehandlingstid räddning A11. Responstid räddning A11. Larmbehandlingstid ambulans A11. Responstid ambulans A12. Jämställdhet Min - Max 5,9-22,8 0,12-2,08 2,3-19,3 14,4-94,2 3,1-44, ,4-3,2 8,5-29,9 2,4-3,8 9,1-35,8 0,0-26,7 Median 11,5 0,61 8,0 34,6 9, ,0 12,1 2,9 15,0 4,1 Aneby 12,7 * 6,7 25,5 * 5, ,4 8,8 3,2 20,4 4,8 * Eksjö 13,7 0,66 11,2 41, , ,5 9,4 3,1 13,2 3, Gislaved 10,7 0,61 6,5 28,2 66 7, ,7 10,0 2,9 15,6 2, Gnosjö 10,4 0,56 7,9 25,4 71 7, ,4 8,9 3,0 17,8 2, Habo 9,9 0,42 3,6 18,7 7 5, ,5 9,5 2,7 13,2 0, Jönköping 11,7 0,43 8,4 45, , ,5 9,0 2,8 12,3 2, Mullsjö 13,1 0,61 6,6 23, , ,4 11,3 2,8 20,2 21, Nässjö 13,9 0,57 11,7 44, ,5 31 * 1,7 9,3 2,9 12,9 2, Sävsjö 12,5 0,93 7,3 30, , ,7 10,8 3,0 16,5 0, Tranås 12,3 0,85 10,4 40, , ,4 8,7 2,8 9,1 0, Vaggeryd 11,2 0,63 4,9 28,9 36 5, ,8 11,4 2,9 16,3 5, Vetlanda 12,6 0,56 5,6 26,1 81 9, ,7 10,4 3,0 13,2 2, Värnamo 11,2 0,56 7,4 31, , ,5 9,6 2,8 12,0 2, A13. Samhällets kostnader för olyckor A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A10 A11 A11 A11 A11 A12 A13 * Uppgift saknas Antal sjukhusvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per invånare Antal utvecklade bränder i byggnad per invånare Antal anmälda våldsbrott per invånare Antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott per invånare Sammanvägt värde Antal anmälda brott om skadegörelse per invånare Antal personer som utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder per invånare Antal verksamheter som kommunerna angivit att de involveras av kommunens risk- och sårbarhetsanalys Handläggningstid för räddningstjänst dvs. tid från 112 anropet ankom till första utlarmning. Mediantid i minuter. Responstid för räddningstjänst dvs. tid från när 112 anropet besvarades till första resurs är på plats. Mediantid i minuter. Handläggningstid för ambulans dvs. tid från 112 anropet ankom till första utlarmning. Mediantid i minuter. Responstid för ambulans dvs. tid från när 112 anropet besvarades till första resurs är på plats. Mediantid i minuter. Andel (%) kvinnor som arbetar som brandpersonal i utryckningstjänst Samhällets kostnader för olyckor totalt per invånare i kr

30 Responstider för första resurs

31 Insatstid för första styrka

32 Händelser

33 Trafikolyckor Under har räddningstjänsten larmats till 55 stycken trafikolyckor inom Mullsjö kommun. 33

34 Bränder i byggnader

35 35

36 36