Foto framsida: Trafikolycka 2012.

Transkript

1 Räddningstjänstens verksamhetsberättelse 2012

2 Foto framsida: Trafikolycka

3 Till Kommunstyrelsen i Mullsjö kommun Härmed får jag lämna berättelse rörande räddningstjänstens verksamhetsområde för år Mullsjö Bengt Martinsson Räddningschef Politisk ledning Kommunstyrelsen Ledamöter Jansson Henrik Ersättare M ordf Grunditz Agneta M Oskarsson Kent S v ordf Larsson Jimmie M Karlsson Katarina S Nilsson Gun C Rube Christer S Högberg Per Kd Mattsson Jens Mp Abrahamsson Berit Kd Thorstensson Thore Fp Sätterman Anita Kd Eriksson Lars Kd Nilsen Johnny Mf Bäckelid Staffan Kd Danfors Maria Mp Andersson Leif Mf Svensson Kurt-Roland S Lundqvist Mikael Mf Cajfeldt-Carlsson Harrieth S Johansson Mikael V Danielsson Linda S Samuelson Fredrik M Edoff Tom V Larsson Jan-Olof M Lindkvist Stefan M Fakta om Mullsjö kommun Kommunen har en landyta av 220 km² och har invånare ( ). 3

4 Verksamhetsberättelse 2012 Räddningstjänstens mål för såväl den operativa verksamheten som för det förebyggande arbetet avseende bland annat tillsyn, utbildning och information har i stort uppnåtts under år Under året har tillsyn genomförts i enlighet med Lag om skydd mot olyckor och med, den av kommunen antagna, tillsynsplanen. Kommunen har ansvar för att sotning/rengöring och brandskyddskontroll genomförs enligt Lag(2003:778) om skydd mot olyckor. Såväl sotning/rengöring som brandskyddskontroll har genomförts i enlighet med lagstiftningen. Bara ett fåtal av kommunens invånare har utnyttjat möjligheten till egensotning. Sotning/rengöring och brandskyddskontroll i Mullsjö kommun bedrivs på uppdrag av kommunen av Skorsten & Vent Claes Abrahamsson AB. Räddningstjänsten larmades till 125 (109) händelser under året. Av dessa gjordes 30 (33) insatser i annan kommun. Medeltalet för räddningsinsatser under de senaste åren har varit ca 80 händelser. Under året har det inte inträffat någon mer omfattande brand eller större olycka i kommunen var tredje året som räddningstjänsten utförde IVPA-larm (i väntan på ambulans). Räddningstjänstens har larmats till 10 (5) IVPA-larm. Totalt inträffade 21 (14) trafikolyckor i kommunen. Det var under året 7 (8) bränder i byggnader. Arbetet med att utveckla den operativa samverkan i Jönköpings län har fortsatt under året. Det innebär bland annat att det finns en samsyn på operativ organisation i länet samt att räddningstjänsten arbetar med gränslös räddningstjänst i hela länet. En gemensam ledningscentral finns i anslutning till länets SOS-central. Arbetet för fortsatt utveckling av det operativa samarbetet i länet fortsätter. Med start 2011 har ett gemensamt virtuellt kontor att startats upp. Till detta utvecklade arbete har vi bidrag från Regionförbundet. Den 1 september 2010 överfördes ansvaret för handläggning av tillstånd och tillsyn av explosiva varor från polismyndigheten till kommunen. I Mullsjö kommun ansvarar räddningstjänsten för handläggning av dessa ärenden. Under 2012 redovisade Sveriges kommuner och landsting (SKL) den femte sammanställningen av Öppna jämförelser inom området Trygghet och säkerhet. Resultaten för Mullsjö kommun i jämförelse med hela landet är genomgående mycket positiva. Mullsjö kommun rankas i en sammanvägd rankning som en trygg och säker kommun att leva och bo i. Antalet anmälda våldsbrott och stöld och tillgrepp per 1000 invånare är i Mullsjö kommun lågt i jämförelse med andra kommuner i landet. Under året har kommunen färdigställt handlingsprogrammet trygghet och säkerhet, med bl.a. delprogrammen operativa insatser och brandförebyggande verksamhet. Implementering av Rakel har påbörjats i kommunal ledningsplats. Projektet värmebölja i länsstyrelsen regi har startat upp inom kommunen i samverkan med övriga kommuner i F-län med i syfte att förbereda kommunen på omfattande störningar i samhällsstrukturerna vid detta framtidsscenario. Vidare pågår det inom kommunen arbete med Risk- och sårbarhetsanalyser avseende omfattande störningar i infrastrukturen i samverkan med övriga förvaltningar och bolag. Under 2012 har staten avvecklat alla förrådshållning av civilförsvarsmateriel i kommunerna i Jönköpings län. All andningskyddsutrustning av destruerats och övrig materiel har skänkts till kommunerna. 4

5 Räddningstjänstens organisation Kommunstyrelsen i Mullsjö kommun är den nämnd som ansvarar för kommunens uppgifter enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor med undantag för myndighetsutövning avseende kommunala byggnader. Dessa frågor handläggs av byggnadsnämnden. Räddningstjänsten har en brandstation i tätorten Mullsjö. Kommunen utgör eget sotningsdistrikt. Räddningskåren består av en räddningschef enligt avtal med Jönköpings kommun (fr.o.m ), en stf räddningschef (50 %), fyra brandbefäl deltid samt 19 brandmän deltid. Stf räddningschefen fullgör också tjänst på 50 % för samordning av kommunens uppgifter avseende krishantering. Utryckningsberedskapen för räddningstjänst består av en styrkeledare och fyra brandmän med en anspänningstid av fem minuter. Styrkeledaren som också fungerar som förstainsatsperson (FIP), ska däremot så snabbt som möjligt åka mot olycksplatsen då fordonet finns med förstainsatspersonen under hela dygnet. Insatstider till olika delar av kommunen redovisas i bilaga 1. Genom avtal med Habo kommun kan hjälp med räddningstjänst erhållas med en styrkeledare och fyra brandmän. Genom avtal med Jönköpings kommun kan hjälp med räddningstjänst erhållas med i första hand räddningsstyrkan i Jönköping. Avtalet innebär också att Jönköpings kommun biträder med insatsledare och brandingenjör. Enligt avtal med Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund finns avtal där Räddningstjänsten Mullsjö gör förstainsats inom den nordvästra delen av Ulricehamns kommun. Med Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm finns avtal där räddningstjänsten i Falköping-Tidaholm gör förstainsats i Mullsjö kommuns nordvästra delar. I övrigt finns samverkansavtal med samtliga kommuner i Jönköpings län samt Ydre kommun om samverkan vid räddningstjänstinsatser. Räddningstjänsten är ansluten till SOS Alarm i Jönköping (SOS-F). Utgående alarmering sköts via personsökare. Räddningstjänsten Mullsjö gör också förstainsats inom delar av Habo kommun. Brand i byggnad

6 Ekonomi Verksamheten inom räddningstjänsten har under året gett ett underskott på ca kr. Anledningen till underskottet utgörs främst av att kostnaderna för rekrytering och utbildning av personal var höga med anledning av tre nyanställningar under året samt kostnader för kompetensutbildning. Antalet räddningstjänstinsatser var också väsentligt fler än föregående år vilket också bidrar till ökade kostnader. Driftbudget Bokslut 2011 Budget 2012 Bokslut 2012 Räddningstjänst Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Krishantering Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Total nettokostnad Nettokostnaden per invånare i Mullsjö kommun för 2012 var ca 600 kronor (550 kr år 2011). Investeringsbudget Under 2012 har det inköpts räddningstjänstmateriel för utbyte och komplettering. Viss utrustning har inköpts för komplettering av räddningsfordon som inköptes Vidare har radioutrustning inköpts med anledning av Rakel anslutningen och utalarmeringsutrustningen har bytts ut för att anpassas till bland annat Rakelsystemet. Totalt har investerats kr. Vidare har inköpts 18 st hjärtstartare för placering på olika kommunala anläggningar. Total investering kr. Öppna jämförelser I bilaga 2 redovisas utdrag ur Öppna jämförelser 2012 avseende Trygghet och säkerhet. Utdragen visar kommuner i Jönköpings län med liknande storlek och organisation. 6

7 Personal Inom förvaltningen finns en heltidstjänst som fördelas på 50 % som stf räddningschef och 50 % som beredskapssamordnare. Härutöver finns 19 deltidsanställda brandmän och fyra styrkeledare. Avtal om räddningschef finns med Jönköpings kommun. Under året har tre deltidsanställda brandmän nyanställts och två deltidsanställda brandmän har slutat. Av de deltidsanställda brandmännen är fem kvinnor. Medelåldern bland den deltidsanställda personalen är 40,7 (40,4) år Heltidsanställda 1 Deltidsanställda Övning och utbildning Personal med tjänstgöring i utryckningstjänst har övats enligt fastställt övningsschema. Dessutom har viss övrig utbildning förekommit. Totalt utfördes (1 391) övningstimmar. Medelövningstid per helårsanställd var 94 (60) timmar. Anmärkning: I övningstid redovisas även tid för arbets-ekg och vissa tester. Två brandmän har genomgått introduktionsutbildning och två brandmän har genomgått MSB:s utbildning till deltidsanställd brandman (räddningsinsatsutbildningen). Under året har de återkommande länsgemensamma övningarna på Axamo övningsplats genomförts av samtlig personal. I enlighet med krav från Arbetsmiljöverket har alla brandmän läkarundersökts under året och i förekommande fall genomfört arbetsprov med EKG-registrering. Samtlig personal har genomfört lagstadgade arbetsprov. För att kunna uppfylla Arbetsmiljöverkets krav för rökdykare har övningar genomförts. Personalen har också beretts möjlighet till fysisk träning i lokaler som tillhandahålls av arbetsgivaren. 21 av 23 brandmän/befäl är godkända som rökdykare enligt Arbetsmiljöverkets AFS 2007:7 krav avseende rökdykare och AFS 2005:6 krav på medicinska kontroller i arbetet. De som inte klarar de tester som krävs får hjälp att under tre månader träna samt även möjlighet att få medicinsk rådgivning. 7

8 Fordon och materiel Fabrikat Fordonsslag Årsmodell Pump l/min Vattentank Radio Radionummer Scania P94 Släckbil Ja 831 Mitsubishi L200 Terrängbil 2011 Ja 832 Volvo FL10 Tankbil Ja 835 VW Caddy Förstainsatsbil 2008 Ja 837 VW LT Transportfordon 1999 Ja 839 Materiel Antal Anm Andningsskydd 8st Reservflaskor 10 st Rökdykarradio 8 st Bärbar radio 10 st Slang 63/76 mm belagd 1700 m Slang 38/42 mm belagd 2500 m Motorsprutor 2 st Skogsbrandkärra 1 st Hackor, vattenspridare Bärbar motorspruta 2 st Honda WH20 500l/min Båt 1 st Buster XSR, Yamaha F20 Lättskumaggregat 1 st Skum Bil i diket augusti

9 Operativ verksamhet Räddningstjänsten larmades till 125 (109) händelser under året, varav 30 (33) i annan kommun (siffror inom parentes avser föregående år). Under 2012 har både antalet händelser i Mullsjö kommun ökat med ca 15% i förhållande till föregående år. Antal insatser för brand i byggnad var 7 (8) och var ungefär lika som föregående år. Under året har 21 (14) trafikolyckor inträffat i kommunen. Under året inträffade inga större och omfattande insatser i Mullsjö kommun. Räddningstjänsten larmas till andra kommuner och där har räddningstjänsten bland annat medverkat vid ett flertal trafikolyckor. Onödiga larm till objekt skyddade med automatiska brandlarm var ungefär lika som föregående år 27 (28), vilket motsvarar 0,77 (0,8) onödiga larm per objekt. Detta är en mycket låg frekvens i jämförelser med andra kommuner. I Mullsjö kommun finns 35 (35) objekt skyddade med automatiska brandlarm (se sid 13). I tabell på sidan 10 redovisas räddningstjänstens insatser under de senaste nio åren. Vidare redovisas när händelserna har inträffat under året samt fördelat per veckodagar och tid på dygnet. I nedanstående diagram redovisas antalet larm de senaste nio åren. Antal larm Antal insatser Annan kommun Mullsjö 9

10 Räddningstjänstens insatser Olyckstyp Medel Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Förmodad brand undersökning Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Vattenskada Ras/skred 1 1 Stormskada Djurräddning Förmodad räddning Annan kommunal rtj Sanering av vägbana Länspumpning Hiss Akut sjukvårdslarm Annat Insats i annan kommun Totalt Mantimmar vid operativa insatser Insatser i Mullsjö kommun Insatser i annan kommun Insatser av annan räddningsstyrka Trafikolycka Slättäng april

11 Insatser per månad Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Medel Insatser per veckodag Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Totalt Medel Tid på dygnet 00:00-03:00-06:00-09:00-12:00-15:00-18:00-21:00-03:00 06:00 09:00 12:00 15:00 18:00 21:00 00:00 Totalt Medel Uppföljning av larmhanteringstider 2012 Stationsområde Anpänningstid median i sekunder Responstid median i sekunder Antal observationer Mullsjö

12 Trafikolycka Slättäng april

13 Förebyggande verksamhet Det förebyggande brandskyddsarbetet har bedrivits på olika sätt, bland annat genom extern information och utbildning, yttranden till byggnadsnämnden samt råd och information till arkitekter och allmänhet. Dessutom har brandskyddet kontrollerats genom tillsyn på fastigheter och verksamheter enligt antagen tillsynsplan. Tillsyn har också utförts där tillstånd för förvaring och hantering av brandfarlig vara finns års siffror redovisas inom parentes. Under 2012 utfördes 22 (17) tillsyner vilket är huvuddelen av de planerade tillsynerna. Under året gjordes 0 (4) tillsyner enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor. Med anledning av Lag om skydd mot olyckor har arbetet med information och utbildning avseende systematiskt brandskyddsarbete och skriftlig redogörelse fortsatt. Till årsskiftet har ett 50-tal skriftliga redogörelser lämnats in. Bedömningen är att det totala antalet kommer att vara ett 60-tal. Under året har utbildning och information till externa grupper skett vid 15 tillfällen med totalt 134 deltagare Antal kurser Antal utbildade Automatiska brandlarm I Mullsjö kommun finns totalt 35 (35) objekt med automatiskt brandlarm anslutna till räddningstjänsten. Nedan redovisas objekt anslutna Björkgården Äldreboende 19 Eng-Tex AB 2 Magaretas Park servicehus 20 Kyrkekvarn Sörgården 3 Simhallen 21 Nykyrka kyrka 4 Vårdcentralen 22 Bjurbäcks kyrka 5 Hotell Björkhaga 23 Mipac AB 6 Iris Utvecklingscenter AB 24 Ekma Luft AB 7 Gunnarsboskolan 25 Sandhems kyrka 8 Trollehöjdsskolan 26 Modul-System HH AB 9 Kronängsskolan 27 Ekma GasTec AB 10 Kongsberg Automotive AB 28 Flygeln Tunarps gård 11 Damella AB 29 Engelska Villan Hotell 12 Luminator AB 30 Nyhemshallen 13 Modul-System HH AB 31 Kontorshotellet AB 14 Brannan AB 32 Blå huset (fritidsgård) 15 Brandstationen/kommunförråd 33 Hammaren Tunarps gård 16 Hotell Mullsjö 34 Blås ut/engelska villan 17 Kongsberg sjukvförrådet 35 Mullsjö Åkeri 18 Sandhemsskola 13

14 Sotning Sotningsverksamheten inom Mullsjö kommun bedrivs i ett sotningsdistrikt. Sotningsverksamheten i Mullsjö kommun utförs på entreprenad. Sedan 2009 bedrivs verksamheten av Skorsten & Vent Claes Abrahamsson AB. Ansvarig skorstensfejarmästare är Claes Abrahamsson. Verksamheten har under året bedrivits i enlighet med bestämmelserna i lagstiftning och MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Ca 95 % av planerade rengöringar/sotningar och samtliga brandskyddskontroller har genomförts enligt, av kommunen, fastställda frister. Skorsten & Vent Claes Abrahamsson AB har under 2012 haft åtta heltidsanställda. Sotningsverksamhet bedrivs också i Habo kommun. Verksamhetsberättelse för Skorsten & Vent Claes Abrahamsson AB redovisas i bilaga 3. 4 (0) stycken tillstånd för egensotning har beviljats under år Totalt har 17(13) tillstånd för egensotning beviljats. Nuvarande avtal med Skorsten & Vent Claes Abrahamsson AB gäller t o m Rökutveckling från kamin (2011)

15 Krishantering Räddningstjänsten ansvarar, under kommunstyrelsen, för samordning av de uppgifter avseende krishantering som enligt gällande lagstiftning ligger på kommunen. Stf räddningschefen är tillika beredskapssamordnare i Mullsjö kommun på en tjänst på 50 %. Kommunens krishantering styrs av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som: avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Under 2011 genomfördes översyn av de arbetsgrupper som ska arbeta vid extra ordinära situationer. Kommunens krisstödsorganisation har genomgått en översyn av gällande organisation och dokumentation och ska leda fram till en plan för krisstöd. Under året har kommunen färdigställt handlingsprogram för Trygghet och säkerhet med bl.a. delprogrammen operativa insatser och brandförebyggande verksamhet. Implementering av Rakel har påbörjats i kommunal ledningsplats. Projektet värmebölja i länsstyrelsen regi har startat upp inom kommunen i samverkan med övriga kommuner i F-län med i syfte att förbereda kommunen på omfattande störningar i samhällsstrukturerna vid detta framtidsscenario. Vidare pågår det inom kommunen arbete med Risk- och sårbarhetsanalyser avseende omfattande störningar i infrastrukturen i samverkan med övriga förvaltningar och bolag. Under 2012 har arbetet med framtagande av Handlingsplan för krisberedskap påbörjats. Denna handlingsplan är ett delprogram till Handlingsplan för trygghet och säkerhet och ersätter Plan för extraordinära händelser och Handlingsprogram för extraordinära händelser. Material Inom kommunen finns idag flera mobila reservkraftverk. Ett större på 60 kva är placerat på räddningstjänsten. Dessutom finns ca 20 st bärbara mindre reservkraftverk på ca 5 kva. Detta kommer att bidra till att täcka upp behovet vid ett eventuellt el-bortfall. Ytterligare något kraftverk behövs på sikt för vattenförsörjningen och värmestugor. Kontinuerlig provning sker av reservkraftverken. Kommunhuset fungerar som ledningsplats för kommunens krisledning. Övningsverksamheten En beredskapsdag har genomförts tillsammans med Jönköpings och Habo kommuner med deltagare från kommunledning och berörda tjänstemän i kommunen. Utbildning samt övning av kommunens krisledningsnämnd har genomförts. Kommunens säkerhetsgrupp som utgör tjänstemannastaben i kommunens krisorganisation har övats under året. Övningen bestod av ett scenario utspelat inom skolverksamheten. Uppdraget innebar krishantering och samverkan med andra myndigheter samt att möta massmedia. Nätverk Arbete med att skapa olika nätverk pågår. Det är träffar i länsstyrelsens regi, träffar med beredskapssamordnare i andra kommuner samt nätverk med kommunens förvaltningar och bolag och andra krisaktörer i kommunens geografiska område. Under året har dessa överläggningar berört främst elsäkerhet och dricksvattensäkerhet. 15

16 Övrigt Under senare år har det genomförts en utredning avseende avveckling av RUHB- material (räddningsmateriel under höjd beredskap). Sedan många år har kommunen förvarat statlig materiel för den lokala civilförsvarsorganisationen. Omfattningen av lagringen av denna materiel har under senare år minskat. Under 2012 avvecklades all förrådshållning av civilförsvarsmateriel. Statens efterskänkte all förrådshållen materiel till kommunen och all andningsskyddsutrustning skrotades. Brand i byggnad

17 Miljöarbete Inom räddningstjänsten eftersträvas att använda miljöanpassade produkter i största möjliga utsträckning. Lokalvård utförs av tekniska kontoret som genomför detta på ett så miljömässigt bra sätt som möjligt. Pappersavfall källsorteras och det eftersträvas en minimal förbrukning av icke återvinningsbara materiel. I samband med operativa insatser eftersträvas att insatser genomförs så att negativ miljöpåverkan ska vara så liten som möjligt. Trafikolycka aug

18 Framtiden Verksamheten inom räddningstjänstens område har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Det beror bland annat på en förändrad syn på verksamheten med ökad satsning på förebyggande arbete, nya lagstiftningar m.m. Inte minst det senaste årets fokus på klimatförändringar bildades Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ersatte Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB är en viktig samarbetspartner för kommunen i vår verksamhet för att skapa en trygg och säker kommun. MSB:s verksamhet kommer i stor omfattning påverka kommunens verksamhet inom området. Skydd mot olyckor Handlingsprogram Lag (2003:778) om skydd mot olyckor har nu varit i kraft sedan 1 januari I lagstiftningen regleras ett utökat ansvar för kommunen och förvaltningen att förutom det förebyggande brandskyddsarbetet även ägna uppmärksamhet åt förebyggande åtgärder för andra olycksrisker i samhället. Inom det förebyggande brandskyddsarbetet ska insatser göras inom det skadeförebyggande och skadebegränsande området för att minska antalet bränder samt att generellt minska konsekvenserna av bränder antog kommunen det första handlingsprogramet enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Detta första handlingsprogram berörde enbart de olyckor som leder till räddningsinsats. Under 2008 prolongerades beslutet att antaget handlingsprogrammet ska gälla under innevarande mandatperiod. Under 2011 har arbete påbörjats med att ta fram underlag till ett nytt handlingsprogram som inriktas på ett bredare olycksspektra. Många människor omkommer och skadas årligen och genom utvecklat skadeförebyggande arbete bör stora fördelar kunna nås med minskade skador, färre döda och minskade skadekostnader. Under 2012 antog kommunen ett nytt handlingsprogram för trygghet och säkerhet. Brandfarliga och explosiva varor Under flera år har det planerats för ny och förändrad lagstiftning avseende brandfarliga och explosiva varor. Förändringarna innebar att ansvaret för tillståndsgivning av explosiva varor överförts från polisen till kommun (räddningstjänsten) från 1 september Arbetet med dessa nya arbetsuppgifter implementeras successivt i förvaltningens förebyggande arbete. Krishantering Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap gäller sedan Lagen reglerar också kommunens åtagande till följd av överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) avseende ersättning för åtgärder för beredskapshöjande insatser i kommun. Lagen reglerar bland annat kommunernas uppgifter före och under allvarliga påfrestningar i samhället under fred, kris och höjd beredskap antog kommunen Handlingsprogram för extraordinära händelser. Under 2008 beslöt kommunstyrelsen att plan och handlingsprogram ska gälla för De satsningar som redovisas i handlingsprogrammet ska under de kommande åren verkställas av kommunens förvaltningar och bolag. Under 2012 påbörjades arbetet med att ta fram underlag till Handlingsplan för krisberedskap som är ett delprogram till handlingsprogram Trygghet och säkerhet. Denna handlingsplan utgör kommunens handlingsprogram för extra ordinära händelser i kommunen. Ett omfattande arbete har bedrivits med att ta fram Risk- och sårbarhetsanalyser för kommunen. Detta tillsammans med bl a tidigare framtagen skyddsanalys kommer att vara underlag för den nya handlingsplanen som kommer att tas fram under

19 Klimatförändringar Under senare år har förändringar i klimatet uppmärksammats både i Sverige och i andra länder. Samhället har under senare år drabbats av många händelser relaterade till väder och väderstörningar. Det har varit kraftiga översvämningar, stormarna Gudrun och Per m.m. Hänsyn till dessa frågor måste i en allt större omfattning än tidigare tas till förväntade klimatförändringar i samband med samhällsplanering och för planering av samhällets insatser vid allvarliga störningar. Klimatfrågorna har under senare år årligen också uppmärksammas av Krisberedskapsmyndigheten i den årliga rapporten Hot och risker. Detta bland annat som en följd av de stora variationer vi upplever i väder och varningar från olika håll i världen. Övriga hot och risker I före detta Krisberedskapsmyndighetens (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) årliga rapport Hot och risker har förutom klimatförändringar bland annat även terrorism och smittosamma sjukdomar uppmärksammats. Under de senaste åren har arbeten för planering för pandemi varit aktuellt. Dessa frågor måste fortsatt ha en hög prioritet. Övrigt RäddSam F Samverkan mellan räddningstjänsterna i länets kommuner, inom samverkansprojektet RäddSam F, har bedrivits sedan början av 1990-talet i syfte att utveckla och effektivisera räddningstjänsten i kommunerna och i länet. Arbetet har främst varit avseende operativ räddningstjänst och ledning. Detta arbete bör fortsätta att utvecklas dels inom operativ räddningstjänst men också i ett bredare perspektiv. Under 2011 utvecklats detta sammarbeta vidaregenom att ett gemensamt virtuellt kontor skapades för att ytterligare utveckla samverkan och optimera resursutnyttjandet i länets räddningstjänster/ organisationer för skydd och säkerhet. Kommunerna har fått bidrag från Regionförbundet för detta projekt som inledningsvis ska pågå F-samverkan Inom Jönköpings län sker redan idag en omfattande samverkan mellan kommunerna, Polisen i Jönköpings län, Landstinget i Jönköpings län, Länsstyrelsen Jönköpings län, SOS Alarm och Försvarsmakten. Detta arbete syftar till att stärka länets förmåga vid kriser. Detta arbete är viktigt att utveckla de kommande åren. RAKEL Under 2009 slutfördes uppbyggnaden av infrastrukturen för Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning) i Jönköpings län. Mullsjö kommun har beslutat att kommunens räddningstjänst och krisledning skall anslutas till Rakel. Sedan 2012 sker all samverkan mellan blåljusmyndigheter genom Rakel. Under 2012 startades ett länsgemensamt arbete i syfte att pröva om Rakel kan brukas även för annan kommunal verksamhet. Detta projekt samordnas av Länsstyrelsen och skall slutföras under Internt skydd och Brottsförebyggande arbete Kommunens arbete med att utveckla det interna skyddet, bland annat kommunens inre säkerhetsarbete, försäkringsfrågor m.m. bör under perioden utvecklas. Kommunens uppgifter att utveckla det brottsförebyggande arbetet i syfte att verka för en trygg och säker kommun måste utvecklas. Under 2009 tecknades det första samverkansavtalet mellan kommunen och polisen. Detta samverkansavtal följs årligen upp. Nytt samverkansavtal skall tas fram under

20 SOS Alarm Mullsjö kommun har i likhet med övriga kommuner i länet avtal med SOS Alarm avseende alarmering. Nuvarande avtal med SOS Alarm gäller från och till med möjlighet till förlängning upp till 24 mån. Under 2012 påbörjades en utredning i syfte att utvärdera och ge förslag till hur alarmeringsverksamheten skall hanteras i Sverige i framtiden. Utredningen benämnd Alarmeringsutredningen skall lämna sitt förslag 30 april Denna utredning kan få stor påverkan på bland annat räddningstjänstens verksamhet. Sotningsverksamheten Mullsjö kommun har avtal med Skorsten & Vent Claes Abrahamsson AB som utför den lagstadgades rengöring (sotning) och brandskyddskontroll inom kommunen. Detta avtal gäller t o m 31 dec Upphandling av entreprenör för kommande år genomförs under Fågel i kamin 20

21 Bilaga 1 21

22 Bilaga 2 Öppna jämförelser trygghet och säkerhet Inom räddningstjänsten i Mullsjö kommun har vi i några år arbetat med benchmarking, balanced scorecard m.m. Detta är ett led i förvaltningens utvecklingsarbete och löpande uppföljning av verksamheten. Att jämföra kostnader, beredskap etc. med andra organisationer är svårt men resultaten ska ses som indikatorer för utvecklingsarbete och jämförelse. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) gör regelbundet jämförelser mellan olika offentliga verksamheter. Sedan 2008 har Öppna jämförelser gjorts inom området Trygghet och säkerhet. Det finns nu alltså fem års jämförelser av kommunernas arbete. På nästa sida i denna bilaga redovisas jämförelser mellan kommuner i Jönköpings län med liknade organisation och storlek. Bifogad sammanställning avser verksamhetsåret Sammanfattning: I jämförelse med likvärdigt stora kommuner har Mullsjö kommun 10 % mindre personskador 12 % mindre antal utvecklade bränder Mindre antal utbildade Något bättre larmhanteringstid på SOS Något längre tid för förstainsats Klart bättre på jämställdhet, bland de bästa kommunerna i landet 25 % lägre bruttokostnad Kommun Aneby Eksjö Gnosjö Habo Mullsjö Sävsjö Vaggeryd Snitt Antal sjukhusvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per invånare 15,4 13,3 11,7 10,7 10,8 12,2 11,9 12,3 Antal utvecklade bränder i byggnad per invånare Antal personer som utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder per invånare Samverkar landstinget med kommunen om insatser i väntan på ambulans (IVPA)? Antal Rakel-abonnemang per invånare Uppgift saknas 0,96 0,53 0,40 0,81 0,77 0,79 0, , ,9 Larmbehandlingstid för räddningstjänst. Mediantid i minuter. Responstid för räddningstjänst dvs. tid från 112- samtal till första resurs är på plats. Mediantid i minuter. Andel kvinnor som arbetar som brandpersonal i utryckningstjänst Kostnad för räddningstjänst per invånare i kr 0,94 2,51 0,00 0,37 0,57 0,64 0,61 0,8 1,2 1,4 1,5 1,1 1,4 1,3 1,4 1,3 11,3 10,4 12,3 9,5 9,2 9,9 11,4 10,6 4,5 3,3 0,0 0,0 21,7 0,0 8,3 5, Teckenförklaring Röd färg får de 25 procent av kommunerna med sämst värde för respektive indikator Gul färg anger att kommunen ligger bland de 50 procenten i mittfältet Grön färg betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värde 22

23 23

24 Bilaga 3 Verksamhetsberättelse över sotningsverksamheten och brandskyddskontroll 2012 Basfakta Skorsten & Vent Claes Abrahamsson AB utför de lagstadgade sotnings och ventilationsarbeten, som föreskrivs i Lag om skydd mot olyckor för Mullsjö Kommun. Avtalet mellan kommunen och Skorsten & Vent Claes Abrahamsson AB, gäller från och till Verksamheten övertogs från Ove Sotare AB. Aktiviteterna regleras av Lag om skydd mot olyckor och föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Skorsten & Vent Claes Abrahamsson AB ägs och drivs av Claes Abrahamsson. Bolaget är medlem av Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund (SSR). Företaget har även avtal med Habo, Aneby och Hylte kommuner. Personal Bolaget hade åtta anställda Utbildning Antal Brandskyddskontrollanter 3 Skorstensfejare 3 Ventilationsmontör 1 Administration 1 Aktiviteter 2012 De viktigaste aktiviteter bestäms tydligt i de förordningar som gäller för verksamheten och i avtal mellan entreprenör och Mullsjö Kommun. Huvudaktiviteterna är. Lagstadgad sotning av värmepannor/lokaleldstäder. Ekonomisotning Besiktningsarbete i samband med nyinstallation av eldstäder och rökkanaler Brandskyddskontroller Besiktning i samband med husförsäljning Rengöring av ventilationskanaler, imkanaler OVK-besiktningar Råd och anvisningar i samband med ny- och ombyggnation Medgivande om egensotning Under 2012 fattades 4 (0) nya beslut om egensotning. Totalt har i Mullsjö kommun t o m 31 dec 2012 meddelats 17 (13) beslut om egensotning. Verksamhetsbeskrivning Under året har sotning/rengöring och brandskyddskontroll utförts enligt gällande frister fastställda av kommunen. Ca sotningar/rengöringar och ca 700 brandskyddskontroller har utförts. Under året har dessutom PBL-besiktningar och övriga besiktningar utförts. 24

25 Sotningsobjekt 2012 Objekt Antal Sotningsfrist Tid Antal objekt/år Värmepanna olja 59 2 år 25,32 30 Keramisk vp + ack ggr/år 30, Värmepanna ved 83 3 ggr/år 30, Värmepanna pellets år 30, Kakelugnar 92 1 år Kakelugnar år Kaminer 21 1 år Kaminer 83 4 år Braskaminer år Braskaminer år Öppen spis 3 1 år 20 3 Öppen spis år Köksspis år Köksspis år Öppen spis med kamin 53 1 år Öppen spis med kamin 12 4 år 20 3 Större värmepanna 35 1 år Varmluftspanna 5 1 år 60 5 Imkanaler restaurang ggr/år Imkanaler uppvärmning 8 1 år 60 8 Värmepannor ej miljögodkänd 0 Värmepanna med värmepump 91 4 år 30,32 23 Oljepannor i fritidshus 1 4 år 29,32 0 Antal objekt Brandskyddskontroller Objekt Antal Kontrollfrist år Tid Antal objekt per år Värmepanna olja Keramisk vp + ack Värmepanna ved Värmepanna pellets Kakelugnar Kakelugnar Kaminer Kaminer Braskaminer Braskaminer Öppen spis Öppen spis Köksspis Köksspis Öppen spis med kamin Öppen spis med kamin Större värmepanna Varmluftspanna Imkanaler restaurang Imkanaler uppvärmning Värmepannor ej miljögodkänd Värmepanna med värmepump Oljepannor i fritidshus Totalt

26 Trafikolycka

27 27

28 Räddningstjänsten Mullsjö kommun Postadress: Box 800, Mullsjö Besöksadress: Garverigatan 2 Telefon: Fax: E-post: raddningstjansten@mullsjo.se 28