Verksamhetsberättelse 2014 Räddningstjänsten Mullsjö kommun

Transkript

1

2 2

3 Innehåll RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION... 7 FORDON OCH MATERIEL FÖREBYGGANDE VERKSAMHET SOTNING KRISBEREDSKAP MILJÖARBETE ÖVRIGT ÖPPNA JÄMFÖRELSER FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET RESPONSTIDER FÖR FÖRSTA RESURS INSATSTID FÖR FÖRSTA STYRKA TRAFIKOLYCKOR Foto framsida: Villabrand i Sandhem december

4 Till Kommunstyrelsen i Mullsjö kommun Härmed får jag lämna berättelse rörande räddningstjänstens verksamhetsområde för Mullsjö Bengt Martinsson Räddningschef Politisk ledning Kommunstyrelsen Ledamöter Ersättare Jansson Henrik M ordf Grunditz Agneta M Danielsson Linda S v ordf Larsson Jimmie M Karlsson Katarina S Nilsson Gun C Rube Christer S Högberg Per KD Mattsson Jens MP Abrahamsson Berit KD Thorstensson Thore FP Hedström Niklas KD Eriksson Lars KD Nilsen Johnny MF Bäckelid Staffan KD Danfors Maria MP Andersson Leif MF Svensson Kurt-Roland S Lundqvist Mikael MF Cajfeldt-Carlsson Harrieth S Johansson Mikael V Oskarsson Kent S Samuelson Fredrik M Bergqvist Adam V Larsson Jan-Olof M Lindkvist Stefan MF Fakta om Mullsjö kommun Kommunen har en landyta av 220 km² och har invånare ( ). 4

5 Verksamhetsberättelse 2014 Räddningstjänstens mål för såväl den operativa verksamheten som för det förebyggande arbetet avseende bland annat tillsyn, utbildning och information har i stort uppnåtts under Under året har tillsyn genomförts i enlighet med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:101)om brandfarliga och explosiva varor samt med den av kommunen antagna tillsynsplanen. Räddningstjänsten larmades till 124 (128) händelser under året. Av dessa gjordes 9 (21) insatser i annan kommun. Medeltalet för räddningsinsatser under de senaste åren har varit ca 95 händelser. Totalt inträffade 19 (15) trafikolyckor i kommunen som föranledde räddningsinsats samt 7 (15) bränder i byggnader. Under året inträffade inga större händelser. Arbetet med att utveckla samverkan mellan räddningstjänsterna i Jönköpings län har fortsatt under året. Det innebär bland annat att det finns en samsyn på operativ organisation i länet samt att räddningstjänsten arbetar med gränslös räddningstjänst i hela länet. En gemensam ledningscentral finns i anslutning till länets SOS-central. Med start 2011 har ett gemensamt virtuellt kontor att startats upp. Under 2014 undertecknade samtliga kommuner i Jönköpings län och Ydre kommun ett samverkansavtal avseende RäddSam F. Sedan 2010 har kommunen genom räddningstjänsten ansvaret för handläggning av tillstånd och tillsyn av explosiva varor. Kommunen har ansvar för att rengöring/sotning och brandskyddskontroll genomförs enligt Lag(2003:778) om skydd mot olyckor. Sotning/rengöring och brandskyddskontroll i Mullsjö kommun har under året bedrivs på uppdrag av kommunen av GÖSAB. GÖSAB tillträdde som entreprenör 1 jan Rakel är numer det huvudsakliga kommunikationsmedlet inom blåljusmyndigheterna i Jönköpings län. För närvarande används Rakel i begränsad omfattning bland andra organisationer eller i kommunen i övrigt. Med anledning av detta har staten och Sveriges kommuner och Landsting kommit överens om ny finansieringsmodell i syfte att stimulera användandet. Detta innebär också att bidraget för kommunens arbete med krisberedskap har sänkts från Under 2014 redovisade Sveriges kommuner och landsting (SKL) den sjunde sammanställningen av Öppna jämförelser inom området Trygghet och säkerhet. Resultaten för Mullsjö kommun i jämförelse med hela landet är genomgående mycket positiva. Mullsjö kommun rankas i en sammanvägd rankning som varande en kommun där det inträffar minst brott, bränder och olyckor per invånare. Antalet anmälda våldsbrott och stöld och tillgrepp per 1000 invånare är i Mullsjö kommun lågt i jämförelse med andra kommuner i landet. 5

6 6 Villabrand i Sandhem december 2013

7 Räddningstjänstens organisation Kommunstyrelsen i Mullsjö kommun är den nämnd som ansvarar för kommunens uppgifter enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor med undantag för myndighetsutövning avseende kommunala verksamheter. Dessa frågor handläggs av Byggnadsnämnden. Räddningstjänsten har en brandstation i tätorten Mullsjö. Kommunen utgör eget sotningsdistrikt. Räddningskåren består av en räddningschef enligt avtal med Jönköpings kommun (fr.o.m ), en stf räddningschef (50 %), fyra brandbefäl deltid samt 20 brandmän deltid. Stf räddningschefen fullgör också tjänst på 50 % för samordning av kommunens uppgifter avseende krisberedskap. Utryckningsberedskapen för räddningstjänst består av en styrkeledare och fyra brandmän med en anspänningstid av fem minuter. Styrkeledaren som också fungerar som förstainsatsperson (FIP) ska vid larm direkt åka mot olycksplatsen. Insatstider till olika delar av kommunen redovisas på sidorna Genom avtal med Habo kommun kan hjälp med räddningstjänst erhållas med en styrkeledare och fyra brandmän. Genom avtal med Jönköpings kommun kan hjälp med räddningstjänst erhållas med i första hand räddningsstyrkan i Jönköping. Avtalet innebär också att Jönköpings kommun biträder med insatsledare, inre befäl och brandingenjör. Med Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm finns avtal där räddningstjänsten i Falköping- Tidaholm gör förstainsats i Mullsjö kommuns nordvästra delar. Enligt avtal med Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund så gör Räddningstjänsten Mullsjö förstainsats inom den nordvästra delen av Ulricehamns kommun. Räddningstjänsten Mullsjö gör också förstainsats inom delar av Habo kommun. I övrigt finns samverkansavtal med samtliga kommuner i Jönköpings län samt Ydre kommun om samverkan vid räddningstjänstinsatser. Räddningstjänsten är ansluten till SOS Alarm i Jönköping (SOS-F). Utgående alarmering sköts via personsökare. Villabrand i Sandhem december

8 Ekonomi Verksamheten inom räddningstjänsten har under året gett ett överskott på ca kr. Under 2014 har 124 (128) operativa insatser genomförts och det är på ungefär samma nivå som de senaste tre åren vilket också bidrar till ökade kostnader. Driftbudget Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Räddningstjänst Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Krishantering Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Total nettokostnad Nettokostnaden per invånare i Mullsjö kommun för 2014 var ca 711 kronor (635 kr år 2013). Investeringsbudget Under 2014 har det köpts in räddningstjänstmateriel för utbyte och komplettering. Totalt har det investerats för kr. Vidare har ytterligare några hjärtstartare köpts in för placering inom olika kommunala verksamheter. Investeringskostnaden 2014 var kr. Resterande anslag på för inköp av mobila boendesprinkler har inte utnyttjats under 2014 utan balanseras till 2015 för kompletterande inköp. Öppna jämförelser På sidorna redovisas utdrag ur Öppna jämförelser 2013 avseende Trygghet och säkerhet. Sammanställningen avser kommunerna i Jönköpings län. Sanering av diesel efter en dieselstöld i Mullsjö - november 8

9 Personal Inom förvaltningen finns en heltidstjänst som fördelas på 50 % som stf räddningschef och 50 % som beredskapssamordnare. Härutöver finns 19 (20) deltidsanställda brandmän och fyra styrkeledare. Avtal om räddningschef finns med Jönköpings kommun. Under året har två deltidsanställda brandmän nyanställts och en deltidsanställd brandman har slutat. Av de deltidsanställda brandmännen är tre kvinnor. Medelåldern bland den deltidsanställda personalen är 42,83 (41,6) år. Ålderssammansättning Heltidsanställda 1 Deltidsanställda Övning och utbildning Personal med tjänstgöring i utryckningstjänst har övats enligt fastställt övningsschema. Dessutom har viss övrig utbildning förekommit. Totalt utfördes 1866 (2 254) övningstimmar. Medelövningstid per helårsanställd var 74,6 (93) timmar. Tre brandmän har genomgått introduktionsutbildning för deltidsansställda brandmän. Ingen brandman har under året genomgått MSB:s utbildning till deltidsanställd brandman (räddningsinsatsutbildningen). Under året har de återkommande länsgemensamma övningarna på Axamo övningsplats genomförts av samtlig personal. I enlighet med krav från Arbetsmiljöverket har alla brandmän läkarundersökts under året och i förekommande fall genomfört arbetsprov med EKG-registrering. 23 brandmän och befäl har under året genomfört lagstadgade arbetsprov. För att kunna uppfylla Arbetsmiljöverkets krav för rökdykare har övningar genomförts. Personalen har också beretts möjlighet till fysisk träning i lokaler som tillhandahålls av arbetsgivaren. 20 av 23 brandmän/befäl är godkända som rökdykare enligt Arbetsmiljöverkets AFS 2007:7 krav avseende rökdykare och AFS 2005:6 krav på medicinska kontroller i arbetet. De som inte klarar de tester som krävs får hjälp att under tre månader träna samt även möjlighet att få medicinsk rådgivning. 9

10 Fordon och materiel Fordon Fabrikat Fordonsslag Årsmodell Pump l/min Vattentank Radio Radionummer Scania P94 Släckbil Ja 8510 Mitsubishi L200 Terrängbil 2011 Ja 8550 Volvo FL10 Tankbil Ja 8540 VW Caddy Förstainsatsbil 2008 Ja 8508 VW LT Transportfordon 1999 Ja 8570 Materiel Antal Anm Andningsskydd 8st Reservflaskor 10 st Rökdykarradio 8 st Bärbar radio 10 st Slang 63/76 mm belagd 1700 m Slang 38/42 mm belagd 2500 m Motorsprutor 2 st Skogsbrandkärra 1 st Hackor, vattenspridare Bärbar motorspruta 2 st Honda WH20 500l/min Båt 1 st Buster XSR, Yamaha F20 Lättskumaggregat 1 st Skum Trafikolycka i Mullsjö augusti

11 Operativ verksamhet Räddningstjänsten larmades till 124 (128) händelser under året, varav 9 (21) i annan kommun (siffror inom parentes avser föregående år). Under 2014 var antalet händelser i Mullsjö kommun fortsatt på samma nivå som de senaste tre åren men väsentligt fler i förhållande till åren dessförinnan. Antal insatser för brand i byggnad var 7 (15) och var mycket lågt i jämförelse med tidigare år. Under året har 19 (15) trafikolyckor inträffat i kommunen. Under året inträffade inga stora och omfattande räddningsinsatser. Antalet onödiga larm till objekt skyddade med automatiska brandlarm var fler än föregående år 34 (23), vilket motsvarar 0,77 (0,64) onödiga larm per objekt. Detta är en mycket låg frekvens i jämförelser med andra kommuner. Antalet objekt som är skyddade med automatiska brandlarm i Mullsjö kommun ökade från tidigare år till 44 (36) objekt (se sid 15). I tabell på sidorna redovisas räddningstjänstens insatser under de senaste tio åren. Vidare redovisas när händelserna har inträffat under året samt fördelat per veckodagar och tid på dygnet. I nedanstående diagram redovisas antalet larm de senaste elva åren. Antal operativa insatser Antal operativa insatser Mullsjö Annan kommun

12 Medel Räddningstjänstens insatser Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Förmodad brand/undersökning Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Vattenskada Ras/skred 1 1 Stormskada Djurräddning Förmodad räddning Annan kommunal rtj Sanering av vägbana 1 1 Länspumpning Hiss 1 1 Hjälp till ambulans Akut sjukvårdslarm Annat Insats i annan kommun Totalt Mantimmar vid operativa insatser Insatser i Mullsjö kommun Insatser i annan kommun Insatser av annan räddningsstyrka* *Avser Jönköping och Habo kommun Insatser per månad Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Medel

13 Insatser per veckodag Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Totalt Medel Tid på dygnet :00-03:00 03:00-06:00 06:00-09:00 09:00-12:00 12:00-15:00 15:00-18:00 18:00-21:00 21:00-00: Medel Totalt Uppföljning av larmhanteringstider 2014 Stationsområde Handläggningstid median i sekunder Responstid median i sekunder Mullsjö 85 (119) 654 (452) 51 (105) Antal observationer Brand efter järnvägen i Sandhem som förorsakats av tåget april

14 Trafikolycka på väg 26/47 utanför Mullsjö - september 14

15 Förebyggande verksamhet Det förebyggande brandskyddsarbetet har bedrivits på olika sätt, bland annat genom extern information och utbildning, yttranden till byggnadsnämnden samt råd och information till arkitekter och allmänhet. Dessutom har brandskyddet kontrollerats genom tillsyn på fastigheter och verksamheter enligt antagen tillsynsplan. Tillsyn har också utförts där tillstånd för förvaring och hantering av brandfarlig vara finns års siffror redovisas inom parentes. Under 2014 utfördes 11 (10) tillsyner vilket är huvuddelen av de planerade tillsynerna. Under året gjordes 0 (3) tillsyner enligt Lag (2010:101) om brandfarliga och explosiva varor. Med anledning av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor har arbetet med information och utbildning avseende systematiskt brandskyddsarbete och skriftlig redogörelse fortsatt. Till årsskiftet har ett 50-tal skriftliga redogörelser lämnats in. Bedömningen är att det totala antalet kommer att vara ett 60-tal. Under året har utbildning och information till externa grupper skett vid 15 tillfällen med totalt 181 deltagare Antal kurser Antal utbildade Objekt med automatiska brandlarm anslutet till räddningstjänsten I Mullsjö kommun finns totalt 36 (35) objekt med automatiskt brandlarm anslutna till räddningstjänsten. Nedan redovisas objekt anslutna Björkgården Äldreboende 23 RPC Superfos Sweden AB 2 Magaretas Park servicehus 24 Ekma Luft AB 3 Simhallen 25 Kyllemohallen 4 Kommunhuset 26 Sandhems kyrka 5 Hotell Björkhaga 27 Modul-System HH AB 6 Iris Utvecklingscenter AB 28 Ekma GasTec AB 7 Gunnarsboskolan 29 Tunarps gård flygeln 8 Trollehöjdsskolan 30 Engelska Villan Hotell 9 Kronängsskolan 31 Nyhemshallen 10 Kongsberg Automotive AB 32 Kontorshotellet AB 11 Damella AB 33 Gunnarsboskolan hus F 12 Luminator AB 34 Tunarps gård Hammaren 13 Nya RPC Superfos Sweden AB 35 Blås Ut, Engelska villan 14 Rexotherm AB 36 Ekma GasTec AB 15 Brandstationen/kommunförråd 37 Werinova AB 16 Hotell Mullsjö 38 Servicehuset Stråkenvägen 17 Kongsberg KA3 39 Gunnarsbohallen hus E 18 Sandhemsskola 40 Gunnarsboskolan hus ABC 19 Engtex AB 41 Gunnarsboskolan hus D 20 Kyrkekvarn Sörgården 42 Benny Johansson 21 Nykyrka kyrka 43 LA Leif Arvidsson 22 Bjurbäcks kyrka 44 Falkgatans gruppboende 15

16 Sotning Brandskyddskontroll och rengöring/sotning inom kommunen bedrivs i ett distrikt. Kommunen har lagt ut uppdraget på extern utförare. Sedan 1 januari 2014 är GÖSAB Sotning AB entreprenör för brandskyddskontrollen och rengöring/sotning i Mullsjö kommun. I Jönköpings län har företaget även uppdrag i Habo, Jönköpings, Vaggeryds och Eksjö kommuner. Verksamheten utgår från lokaler i Jönköping. Avtalet med nuvarande entreprenörer gäller till och med med möjlig förlängning med 24 månader. GÖSAB Sotning AB övertog uppdraget 2014 och uppstarten medförde störningar i planering av rengöring/sotning och brandskyddskontroll främst med anledning av svårigheter till anpassning av tidigare kontrollbok. Under 2014 genomfördes därför rengöring/sotning inte fullt ut enligt gällande lagstiftning och antalet brandskyddskontroller var lågt. Under 2015 kommer såväl rengöring/sotning som brandskyddskontroll att genomföras enligt gällande lagstiftning. Fastighetsägare har enligt Lag (2006:778) om skydd mot olyckor möjlighet att själv utföra rengöring/sotning eller anlita annan entreprenör för uppdraget. Under 2014 har ett stort antal ansökningar om egensotning och ansökan om att anlita annan entreprenör för rengöring/sotning behandlats. Det har medfört ett omfattande arbete för såväl förvaltningen som entreprenören. Vid utgången av 2014 har 48 (29) fastighetsägare erhållit beslut om egensotning och 293 (0) har erhållit beslut om att använda annan entreprenör. Under 2014 har MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) genomfört uppföljning och översyn av föreskrifter för brandskyddskontroll och rengöring/sotning. Nuvarande regler infördes i lagstiftningen Under hösten fastställdes nya föreskrifter. Det kommer att medföra att objekten som har besiktigats med frister på 2, 4 respektive 8 år, beroende på typ av eldstad och typ av eldning, kommer att besiktigas med frister på 3 respektive 6 år istället. Med anledning av förändrad lagstiftning, omfattande utbyggnad av fjärrvärme och installation av värmepumpar är förändringarna i verksamheten omfattande. 16

17 Beslut om egensotning eller annan utförare Egensotning Annans sotare Totalt Ingående ärendebalans Inkomna ansökningar Beviljade Avslag Återtagna under handläggning Under handläggning Upphörda Gällande tillstånd Tillkommande beslut Gällande tillstånd Objekt fördelat på objektstyp Objekt Antal Oljepannor över 60 kw samt större förbränningsanläggning 26 Oljepannor under 60 kw (villapannor) 64 Fastbränslepannor (konventionella) 111 Fastbränslepannor (keramik) 108 Pelletspannor (pannor som eldas med pellets eller annat ur sotningssynpunkt liknande bränsle) 163 Lokaleldstäder Lokaleldstäder (pellets) 7 Imkanaler (storkök) 17 Gas 0 Antal objekt Samverkansövning mellan polis, ambulans och räddningstjänst mars

18 Objekt fördelat på objektstyp och användning Objekt Antal Frist Rengöring Frist Brandskyddskontroll Värmepanna olja 64 2 år 4 år Keramisk vedpanna + ackumulatortank ggr/år 2 år Värmepanna ved ggr/år 2 år Värmepanna pellets år 2 år Kakelugnar 84 1 år 2 år Kakelugnar år 8 år Kaminer 17 1 år 2 år Kaminer 68 4 år 8 år Braskaminer år 2 år Braskaminer år 8 år Pelletskaminer 7 1 år 2 år Öppen spis 29 1 år 2 år Öppen spis år 8 år Köksspis år 2 år Köksspis år 8 år Öppen spis med kamin 61 1 år 2 år Öppen spis med kamin 37 4 år 8 år Större värmepanna 26 1 år 2 år Varmluftspanna 6 1 år 4 år Imkanaler restaurang ggr/år 2 år Imkanaler uppvärmning 0 1 år 2 år Lokaleldstäder övrigt 5 1 år 2 år Lokaleldstäder övrigt 15 4 år 8 år Antal objekt 2990 Brand efter järnvägen i Sandhem som förorsakats av tåget april

19 Krisberedskap Lagstiftning och samordning Kommunens arbete avseende krisberedskap styrs av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som: avviker från det normala innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting Plan för krisberedskap och Plan för krisstödssamordning som är underdokument till kommunens Handlingsprogram för trygghet och säkerhet är styrande dokument för kommunens arbete med krisberedskap. Härutöver finns också bland annat Delprogram operativa insatser och Delprogram brandförebyggande verksamhet samt Handlingsplan polis-kommun. Räddningstjänsten ansvarar, under kommunstyrelsen, för samordning av de uppgifter avseende krishantering som enligt gällande lagstiftning ligger på kommunen. På förvaltningen finns en beredskapssamordnare anställd på 50 %. Allmänt Rakel används som kommunikationsmedel av räddningstjänsten och har också installerats på kommunal ledningsplats och räddningstjänstens ledningsplats. Antenner har satts upp i masterna på kommunhuset och brandstationen för att säkerställa kommunikation vid störningar. Defibrillatorer finns på tio ställen i kommunala anläggningar i centrala Mullsjö. Ansvariga för hjärtstartarna har under året genomgått förnyad specialutbildning och all personal i Mullsjö kommun kommer att erbjudas HLR-AED utbildning i 3 års intervall. Varje år gör MSB också en uppföljning av kommunens beredskapsarbete via en enkät där frågor om robusthet, aktuella planer, beredskapspengar med mera ska besvaras. Händelser Inga allvarliga händelser har inträffat under året som föranlett att kommunens krisledningsorganisation har sammankallats. Däremot har några vattenavbrott inträffat under året. Likaså har vid några tillfällen stormvarningar utfärdats som föranlett att information getts och förberedelser för framförallt tekniska kontoret, räddningstjänst och hemtjänst har behövts. Ebolautbrottet i Västafrika har följts kontinuerligt och frågor från allmänheten har besvarats. Säkerhetsgruppen De kommunala förvaltningarna och bolagen har representanter i säkerhetsgruppen som har träffats tre gånger under året. Säkerhetsgruppen har under året arbetat med bland annat åtgärder mot skadegörelse i kommunen, inventering av brandskydd i förskolor samt inventering av frivilligresurser i kommunal verksamhet i samband med kriser och skyfallsprojektet. 19

20 Reservkraft Inom kommunen finns idag flera mobila reservkraftverk. Två större elverk på 75 kva resp 60 kva är placerade på tekniska kontoret. Dessutom finns ca 20 st bärbara mindre reservkraftverk på ca 5 kva. Detta kommer att bidra till att täcka upp behovet vid ett eventuellt elbortfall. Ytterligare något kraftverk behövs på sikt för vattenförsörjningen och värmestugor. Kontinuerlig provning sker av reservkraftverken. Kommunhuset fungerar som ledningsplats för kommunens krisledning och brandstationen fungerar som reservplats för krisledning. Kommunhuset och brandstationen är utrustade med reservkraft. Utbildning/Information Mullsjö har tillsammans med Jönköping och Habo kommuner genomfört en kommunal beredskapsdag som handlade om social oro. Deltagare var politiker och ledande tjänstemän. Övningsverksamheten Under året har en scenariobaserade övning avseende tågurspåring har genomförts med kommunens säkerhetsgrupp (tjänstemän). Nätverk Arbete för att stärka samhällets krisberedskap pågår på flera områden. Det är träffar i länsstyrelsens regi, träffar med beredskapssamordnare i andra kommuner samt nätverk med kommunens förvaltningar och bolag och andra krisaktörer i kommunens geografiska område. Under året har dessa överläggningar berört främst elsäkerhet och dricksvattensäkerhet. Kommande arbetsuppgifter Uppstart av riskanalyser med mera för framtagande av nytt handlingsprogram (Handlingsprogram ska antas under varje mandatperiod) Suicidplan Trafiksäkerhetsplan (ska antas under våren 2015) Vattensäkerhetsplan Hålla krisorganisationen ajour med utbildning, övning och omvärldsbevakning. Fortlöpande RSA-arbete (Risk- och Sårbarhetsanalys) Styr-elprioritering ska revideras under 2015 Ta fram nytt styrdokument och krishanteringsplan för kommunens arbete med krisberedskap Stabsutbildning av krisledningen 20

21 Miljöarbete Inom räddningstjänsten eftersträvas att använda miljöanpassade produkter i största möjliga utsträckning. Lokalvård utförs av tekniska kontoret som genomför detta på ett så miljömässigt bra sätt som möjligt. Pappersavfall källsorteras och det eftersträvas en minimal förbrukning av icke återvinningsbara materiel. I samband med operativa insatser eftersträvas att insatser genomförs så att negativ miljöpåverkan ska vara så liten som möjligt. Brand efter järnvägen i Sandhem som förorsakats av tåget april

22 Framtiden Verksamheten inom området trygghet och säkerhet har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Det beror bland annat på en förändrad syn på verksamheten med ökad satsning på förebyggande arbete, nya lagstiftningar med mera. Inte minst de senaste årens fokus på klimatförändringar har bidragit till att förändra kommunens förebyggande arbete. Inom landet har det under de senaste åren inträffat omfattande översvämningar, stormar och omfattande skogsbränder. En helhetssyn på brottsförebyggande frågor, krisberedskap och skydd mot olyckor har också vuxit fram i kommunen. Mullsjö kommun antog 2012 ett handlingsprogram inriktat på ett bredare säkerhets- och trygghetsspektra. Handlingsprogrammet med delprogram omfattar hela området Trygghet och Säkerhet. Under de senaste åren har mycket arbete genomförts inom kommunen med att implementera handlingsprogrammet och dess underliggande delprogram. Handlingsprogam ska antas av kommunen varje mandatperiod vilket medför att arbetet med revidering av handlingsprogrammet med delprogram har påbörjas under 2014 och planeras slutföras under Skydd mot olyckor Förebyggande I lagstiftningen regleras ett utökat ansvar för kommunen och förvaltningen att förutom det förebyggande brandskyddsarbetet även ägna uppmärksamhet åt förebyggande åtgärder för andra olycksrisker i samhället. Inom det förebyggande brandskyddsarbetet ska insatser göras inom det skadeförebyggande och skadebegränsande området för att minska antalet bränder samt att generellt minska konsekvenserna av bränder. Hjärtstoppsassistans Räddningstjänsten har under många år haft ett samarbete med Landstinget i Jönköpings län omfattande bland annat utbildning, ledningssamverkan, insatser vid sjukvårdslarm med mera. Under senare år har detta samarbete utvecklats genom att räddningstjänsten getts möjlighet att medverka vid hjärtstoppsassistans och sedan 2012 utförs IVPA-larm av samtliga räddningsstyrkor i länet. Suicid och fallprevention Dessa områden är mycket viktiga för kommunen att arbeta vidare med. Inom dessa områden omkommer varje år många människor och många skadas. Cirka personer omkommer årligen till följd av fallolyckor och lika många till följd av suicid. 22

23 Krisberedskap Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i till följd av fredstid och under höjd beredskap gäller sedan Lagen reglerar också kommunens åtagande överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) avseende ersättning för åtgärder för beredskapshöjande insatser i kommunen. Lagen reglerar bland annat kommunernas uppgifter före och under allvarliga påfrestningar i samhället under fred, kris och höjd beredskap. Under 2012 antog kommunen Delprogram krisberedskap. Detta är ett delprogram till kommunens handlingsprogram för trygghet och säkerhet och utgör även kommunens plan för extraordinära händelser. Under 2014 påbörjades arbetet med framtagandet av nytt delprogram. Klimatförändringar Under senare år har förändringar i klimatet uppmärksammats både i Sverige och i andra länder. Vi har under senare år drabbats av många händelser relaterade till väder och väderstörningar. Det har varit kraftiga översvämningar, stormarna Gudrun och Per bland annat. Under sommaren 2014 inträffade den omfattande skogsbranden i Västmanland och nästan samtidigt inträffade omfattande översvämningar i västra Sverige. I framtiden måste större hänsyn tas till förväntade klimatförändringar i samband med samhällsplanering och för planering av samhällets insatser vid allvarliga störningar. Klimatfrågorna har under senare år också uppmärksammats av Krisberedskapsmyndigheten (numer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) i rapporten Hot och risker. Detta bland annat som en följd av de stora variationer vi upplever i väder och varningar från olika håll i världen. Vårmarknad i Mullsjö i maj 23

24 Övriga hot och risker MSB har lämnat över den första nationella riskbedömningen till regeringen. I den identifieras 27 allvarliga risker som kan skapa allvarliga störningar i samhället om de inträffar. Rapporten lyfter fram ett behov av mer regelbunden utbildning och övning inom området krisberedskap, en förbättrad informationssäkerhet och robusthet i infrastrukturen för att minska samhällets sårbarhet i samhällsviktiga verksamheter vid olika typer av störningar. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer behöver också utvecklas. De 27 områdena i rapporten 1. Pandemi 2. Kärnkraftsolycka 3. Störningar i transporter 4. Störningar i elektroniska kommunikationer 5. Störningar i elförsörjningen 6. Störningar i drivmedelsförsörjningen 7. Stöld av/oriktig information 8. Dammbrott 9. Isstorm 10. Social oro med våldsinslag 11. Väpnat våld i skolan (skolskjutning) 12. Terrorhandling 13. Förorenad dricksvattentäkt (kemiskt utsläpp) 14. Förorenad dricksvattentäkt (biologisk kontaminering) 15. Solstorm 16. Värmebölja 17. Storm 18. Svaveldimma 19. Epizooti 20. Brand i särskilda objekt 21. Fartygskollision 22. Översvämning av vattendrag 23. Ras och skred 24. Störningar i livsmedelsförsörjningen 25. Kemikaliespridning via bomb 26. Rymdskrot 27. Väpnat angrepp Inom flera av de områden som redovisats i rapporten har arbeten utförts på lokal och regional nivå för att bland annat identifiera problemområden eller vidta åtgärder. Mycket arbete återstår. Social oro och sociala risker Under våren 2013 kom fokus, i flera svenska kommuner, att hamna på social oro och tendenser till upplopp och kravaller. Värst var situationen i Husby utanför Stockholm i maj. Även Linköping, Örebro och andra kommuner drabbades. Denna risk föreligger även i vårt län och vår kommun. Mellan bl.a. polis och kommunens olika funktioner finns ett väl fungerande nätverk för att upptäcka och hantera tidiga tecken på gängbildning och social oro. Mycket arbete kommer framöver att behöva riktas mot denna typ av risker, eventuellt även i Mullsjö kommun. Även ett kraftigt förändrat levnadsmönster hos ungdomarna med sociala medier i fokus ställer andra krav på kommunens trygghets och säkerhetsarbete. 24

25 Övrigt RäddSam F Samverkan mellan räddningstjänsterna i länets kommuner samt Ydre kommun inom samverkansprojektet RäddSam F har bedrivits sedan början av 1990-talet i syfte att utveckla och effektivisera räddningstjänsten i kommunerna och i länet. Arbetet har främst varit avseende operativ räddningstjänst och ledning. Detta arbete bör fortsätta att utvecklas dels inom operativ räddningstjänst men också i ett bredare perspektiv. Under året utvecklades detta vidare då bl.a. ett gemensamt virtuellt kontor har bedrivit gemensamt arbete och optimerat resursutnyttjandet i länets räddningstjänster/organisationer för skydd och säkerhet. Under 2014 har RäddSam F tagit fram och fastställt en gemensam överenskommelse och en broschyr, där samarbetet beskrivs mellan de samverkande kommunerna. Inre befäl Funktionen med gemensamt inre befäl för Mullsjö, Habo, Vaggeryd, Nässjö, Vetlanda och Jönköpings kommuner har under 2014 utvecklats vidare bland annat i och med att funktionen nu även stödjer Sävsjö kommun. Detta har skett genom omfördelning av resurser i berörda kommuner. Syftet är att stödja de operativa styrkorna samt att i nära samverkan med SOS Alarm utveckla ledning av de ingående kommunernas resurser. Inre befäl ska också upprätthålla en aktuell lägesbild inom krisberedskapsområdet. Funktionen har prövats under tre år och avses bli permanent under 2015 och eventuellt utökas till fler kommuner i mån av intresse. F-samverkan Inom Jönköpings län sker redan idag en omfattande samverkan mellan kommunerna, Polismyndigheten, Landstinget Jönköping (numer Region Jönköping län), Länsstyrelsen Jönköpings län, SOS Alarm och Försvarsmakten. Detta arbete syftar till att stärka länets förmåga vid kriser. Detta arbete är viktigt att bevara och utveckla under de kommande åren. RAKEL RAKEL är numer det huvudsakliga kommunikationsmedlet för samhällets blåljusorganisationer. Spridningen till andra organisationer och övrig kommunal verksamhet är ännu begränsat. Satsningar görs för att bredda användandet och på så vis få bättre ekonomiska förutsättningar för framtiden för RAKEL. Under har ett projekt genomförts i Jönköpings län för att se över kommunernas behov och möjligheter av att använda RAKEL även för annan kommunal verksamhet. Detta projekt slutfördes under Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarsdepartementet och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har tecknat överenskommelse om framtida finansiering av RAKEL. Från 2014 har avgifterna för RAKEL sänkts och finansierats genom att statens ersättning till kommunernas arbete med krisberedskapsplanering har reducerats. Internt skydd och Brottsförebyggande arbete Kommunens arbete med att utveckla det interna skyddet, bland annat kommunens inre säkerhetsarbete, försäkringsfrågor och säkerhetsskydd bör utvecklas ytterligare. Vidare bör det brottsförebyggande arbetet, i samarbete med bl.a. polisen, i syfte att verka för en trygg och säker kommun utvecklas succesivt. År 2009 tecknades det första samverkansavtalet mellan kommunen och polisen. 25

26 Detta samverkansavtal konkretiseras i en årlig handlingsplan som beslutas både hos polisen och hos kommunen. Under 2012 beslutades om en ny organisation av polisens verksamhet. Polismyndigheten har från 1 januari 2015 förändrat sin organisation till en myndighet för hela landet. Alarmeringsverksamhet - SOS Alarm År 2012 påbörjades en utredning i syfte att utvärdera och ge förslag till hur alarmeringsverksamheten ska hanteras i Sverige i framtiden. Utredningen benämnd Alarmeringsutredningen lämnade sitt förslag under Denna utredning kan få stor påverkan på bland annat räddningstjänstens verksamhet. Under 2015 förväntas besked från regeringen hur utredningen ska hanteras vidare. Jönköpings kommun har i likhet med övriga kommuner i länet avtal med SOS Alarm avseende alarmering. Nuvarande avtal med SOS Alarm gäller från och till med möjlighet till förlängning upp till 24 mån. Personal En stor del av räddningstjänstens operativa organisation bemannas av deltidsanställd personal. I Mullsjö kommun finns för närvarande 23 deltidsanställda brandmän/brandbefäl. Att kunna rekrytera och behålla den deltidsanställda personalen är en mycket viktig fråga för förvaltningen. Många kommuner har idag svårt att rekrytera och behålla den deltidsanställda personalen vilket på vissa håll medför att beredskapen inte kan upprätthållas. Det är angeläget att kommunen löpande arbetar med denna fråga och verkar för att förutsättningarna är goda för rekrytering. För närvarande är problemen med rekrytering små i vår kommun. Räddningstjänsten i landet är en organisation som i dagsläget inte har en fördelning av anställda vad avser kön och etnicitet som motsvarar samhällets förväntningar. Mullsjö kommun är en av landets bästa kommuner vad avser att ha kvinnor anställda inom räddningstjänsten. Det är dock angeläget att vi arbetar vidare med dessa frågor i samband med rekrytering och verksamhetsutveckling. Samverkansövning mellan polis, ambulans och räddningstjänst mars

27 Öppna jämförelser för trygghet och säkerhet Inom räddningstjänsten i Mullsjö kommun har vi i många år arbetat med att mäta och jämföra utfall och resurser med andra organisationer. Detta är ett led i förvaltningens utvecklingsarbete och löpande uppföljning av verksamheten. Att jämföra kostnader, utfall, resurser etc. med andra organisationer är svårt men resultaten ska ses som indikatorer för utvecklingsarbete och jämförelse. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) gör regelbundet jämförelser mellan olika offentliga verksamheter. Sedan 2008 har Öppna jämförelser gjorts inom området trygghet och säkerhet. Det finns nu alltså sju års jämförelser av kommunernas arbete. På sidan 28 redovisas jämförelser mellan länets 13 kommuner. På sidan 29 redovisas räddningstjänstens förmåga till insats med 1 person som FIP (förstainsatsperson). På sidan 30 redovisas räddningstjänstens förmåga till insats med räddningsstyrka. Sammanställning avser statistik baserat på verksamhetsåret Sammanfattning: I jämförelse med länets kommuner har Mullsjö kommun Något färre personskador Ungefär lika många utvecklade bränder Färre utbildade Färre Rakelabonnemang Något längre tid till förstainsats Mycket bra på jämställdhet 27

28 % Mullsjö kommuns avvikelse mot snittet i länet Jämförelsetal (data till diagrammen), Jönköpings län 28

29 Responstider för första resurs 29

30 Insatstid för första styrka

31 Trafikolyckor Under har räddningstjänsten larmats till 55 stycken trafikolyckor inom Mullsjö kommun. 31

32 Räddningstjänsten Mullsjö kommun Postadress: Box 800, Mullsjö Besöksadress: Garverigatan 2 Telefon: Fax: E-post: raddningstjansten@mullsjo.se 32