Verksamhetsberättelse 2016 Räddningstjänsten Habo kommun

Transkript

1

2 2

3 Innehåll RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION... 8 EKONOMI... 9 FORDON OCH MATERIEL OPERATIV VERKSAMHET FÖREBYGGANDE VERKSAMHET SOTNING KRISBEREDSKAP INTERNT SKYDD MILJÖARBETE FRAMTIDEN ÖPPNA JÄMFÖRELSER FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET TRAFIKOLYCKOR BRÄNDER ALLA HÄNDELSER UNDER Bild på framsidan: Hyggesbränning 12 maj

4 4

5 Till Kommunstyrelsen i Habo kommun Härmed får jag lämna berättelse rörande räddningstjänstens verksamhetsområde för år Habo Bengt Martinsson Räddningschef Politisk ledning Kommunstyrelsen Ordinarie Ersättare S Pettersson Gunnar S Karlsson Jarl S Wettebring Ewa S Svensson Lis S Kempe Camilla S Carlestav Magnus S Carlsson Nils-Inge S Gustafsson Thomas KD Davidsson Lars KD Lindholm Marie KD Jarstig Hans KD Lantz Rickard Malmborg Morgan C Bertills Ulf C Englund Hanna C Persson Helena M Fungbrandt Niklas L Rickman Anders M Wahlström Susanne M Thorsén Mats M Werthén Thomas M Wärnbring Fredrik SD Moln Teike Olle Karlsson Lennart Insynsplats Insynsplats (ersättare) MP Fick Margareta MP Klasson Kerstin (ersättare) Fakta om Habo kommun Kommunen har en landyta av 330 km² och har invånare ( ). 5

6 Verksamhetsberättelse 2016 Under senare år har vi i Sverige blivit medvetna om att pågående dödligt våld inte bara händer i andra länder. Vi har på olika sätt uppmärksammat detta i kommunens planering för olika allvarliga händelser. Under hösten 2015 inträffade det en händelse med pågående dödligt våld i en skola i Trollhättan. Händelser som denna påverkar kommunen och räddningstjänsten på ett mycket påtagligt sätt. Det är viktigt att vi i samhället arbetar med förebyggande insatser för att om möjligt förhindra att liknande händelser inträffar samt att ha en fungerande organisation som stöder samhället när händelser inträffar. Det förändrade klimatet påverkar också verksamheten i kommunen. Vi får mer extrema vädersituationer med omfattande nederbörd på kort tid vilket i många fall ger omfattande översvämningar. Stormar kommer oftare med nedfallna träd avblåsta tak med mera. Vi förväntas också få perioder med höga temperaturer vilket påverkar bland annat äldreboenden med mera. Vi måste även inom detta område utveckla vår kunskap såväl inom det förebyggande som inom det skadeavhjälpande området. Kommunen och räddningstjänsten har under 2015/2016 påverkats mycket av det som händer runt om i Europa och världen. Under 2015 har flyktingströmmen till Europa och Sverige varit mycket omfattande men fortsatte även under 2016 i mindre omfattning. Det har inneburit att kommunerna har ställts inför nya uppgifter. Vi har också i dessa arbeten samarbetat med många frivilligorganisationer, kyrkor med flera. Dessa uppgifter har hittills lösts på ett mycket bra sätt och jag är övertygad om att detta arbete kommer att påverka oss på olika sätt även under kommande år. Förutom dessa lite mer annorlunda och extrema händelserna har vi alltid ett ansvar att ta hand om de lite mer normala olyckorna, störningarna och tillbuden i samhället. Oftast är dessa ganska begränsade i sin omfattning och räddningstjänsten gör en insats och verksamheten fortsätter snart i nästan normala gängor. Men ibland är det större händelser som ger avtryck i samhället. Så var det även under 2016 med en omfattande skogsbrand i Eksjö där räddningstjänsten i Eksjö kommun i samverkan med resurser från RäddSam F genomförde en framgångsrik insats. Vidare genomfördes i samverkan med Vaggeryds kommun en omfattande insats vid brand i en återvinningsanläggning. Återigen fick vi bekräftelse på att vårt samarbete inom RäddSam F och F Samverkan har stor betydelse för både det skadeförebyggande och skadeavhjälpande arbetet. Antalet räddningsinsatser 157 (142) under året var något fler än föregående år (siffror inom parentes avser föregående år). Under 2016 inträffade något fler trafikolyckor än föregående år och antalet bränder i byggander var fortsatt få i Habo kommun. 2 personer omkom i samband med trafikolyckor. Verksamheten inom förvaltningen har under året bedrivits enligt intentionerna i gällande lagstiftningar för skydd mot olyckor och krisberedskap. De lagar som specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, Lag (2010:101) brandfarliga och explosiva varor samt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 6

7 För kommunen finns också mål och uppdrag inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap som reglerar hur verksamheten ska bedrivas. Det är främst det övergripande programmet Handlingsprogram Trygghet och säkerhet och Delprogrammen Krisberedskap, Operativa insatser och Brandsäkerhet som styr förvaltningens verksamhet. Under 2016 antogs nya program för innevarande mandatperiod. Under 2016/2017 redovisade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den nionde sammanställningen av Öppna jämförelser inom området Trygghet och Säkerhet. Resultaten för Habo kommun, i jämförelse med hela landet, är genomgående mycket positiva. Habo kommun placeras i en sammanvägd rankning som en kommun där det inträffar få brott, bränder och olyckor per invånare. Under 2016 har ombyggnad av brandstationen genomförts. Ambulansverksamheten har därigenom fått tillgång till mer ändamålsriktiga lokaler. I samband med detta har det också skapas kontorslokaler för polisen som därmed samlokaliseras med räddningstjänsten. Vidare har lokaler anpassats för kommunens data- och telekommunikation. Habo kommun är en av landets kommuner där det inträffar minst brott, bränder och olyckor per invånare. 7

8 Räddningstjänstens organisation Kommunstyrelsen i Habo kommun är den nämnd som ansvarar för kommunens uppgifter enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor med undantag för myndighetsutövning avseende kommunala verksamheter. Dessa frågor handläggs av byggnadsnämnden. Räddningstjänsten har en brandstation i tätorten Habo. Kommunen utgör eget sotningsdistrikt. Räddningstjänstens organisation utgörs av en räddningschef enligt avtal med Jönköpings kommun samt en ställföreträdande räddningschef, en serviceman på 60 % samt en räddningskår på tre brandbefäl och 13 brandmän. Stf räddningschefen tjänstgör på 50 % för samordning av kommunens uppgifter avseende krisberedskap. Utryckningsberedskapen för räddningstjänsten består av en styrkeledare och fyra brandmän (varav ett brandbefäl) med en anspänningstid på fem minuter. Insatstider till olika delar av kommunen samt till kommungränserna redovisas på sidan Genom avtal med Mullsjö, Falköping och Tidaholms kommuner kan hjälp med räddningstjänst erhållas med en styrkeledare och fyra brandmän. Genom avtal med Jönköpings kommun kan hjälp med räddningstjänst erhållas med, i första hand, räddningsstyrkan i Bankeryd (en styrkeledare och fyra brandmän) eller räddningsstyrkan i Jönköping. Avtalet innebär också att Jönköpings kommun biträder med insatsledare, brandingenjör och inre befäl. I övrigt finns samverkansavtal med samtliga kommuner i Jönköpings län samt Ydre kommun om samverkan vid räddningstjänstinsatser (RäddSam F). Räddningstjänsten är ansluten till SOS Alarm i Jönköping (SOS-F). Utgående alarmering sköts via personsökare. Övning

9 Ekonomi Verksamheten inom räddningstjänsten har under året drivits inom givna budgetramar och gett ett överskott på kr. Överskottet beror till största delen på att kostnaderna för operativa insatser varit lägre än normalt med anledning av få omfattande och kostnadskrävande insatser samt lägre driftkostnader än ett normalår. Intäkterna högre än budgeterat med anledning av intäkter från externa tjänster. Resultatet på kontot för krishantering balanseras till Driftbudget Kostnader Intäkter Netto Budget Räddningstjänst administration Krishantering Räddningstjänst beredskap/utryckning Räddningstjänst drift/underhåll Räddningstjänst lokaler Totalt Nettokostnaden per invånare i Habo kommun, var för 2016 ca 478 kronor (455 kr) per invånare och år. Investeringsbudget Under året har inga investeringar gjorts på investeringsbudgeten. Öppna jämförelser På sidan 29 redovisas utdrag ur Öppna jämförelser 2016 avseende trygghet och säkerhet. Utdragen visar kommuner i Jönköpings län. Trafikolycka Kapellgatan Kärsvägen

10 Personal Inom förvaltningen finns en heltidsanställd stf räddningschef tillika beredskapssamordnare och en serviceman anställd på 60 %. Den operativa organisationen har 17 (17) deltidsanställda brandmän och befäl. Avtal om räddningschef finns med Jönköpings kommun. Under året har en deltidsanställd brandman nyanställts och en har slutat. Medelåldern bland den deltidsanställda personalen är 44,9 år (44,9 år) Åldersammansättning Dagtidsanställd personal* 2 Personal i operativ tjänst * ingår även i operativ tjänst Övning och utbildning Personal i utryckningstjänst har övat enligt fastställt övningsschema. Dessutom har viss övrig utbildning förekommit. Totalt utfördes 826 (1 067) övningstimmar. Medelövningstid per helårsanställd var 48 (63) timmar. Under 2016 har ingen brandman genom grundläggande brandmannautbildning och en brandman har genomgått utbildning till befäl (RäL A) i MSB:s (Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap) regi. Under året har de återkommande länsgemensamma övningarna på Axamo övningsplats genomförts. I enlighet med anvisningar från Arbetsmiljöverket har alla brandmän läkarundersökts under året och i förekommande fall genomfört arbetsprov med EKG-registrering. Samtlig personal har genomfört lagstadgade arbetsprov. För att kunna uppfylla Arbetsmiljöverkets krav för rökdykare har övningar genomförts. Personalen har också getts möjlighet till fysisk träning i lokaler som tillhandahålls av arbetsgivaren. 16 brandmän av 17 är godkända som rökdykare enligt Arbetsmiljöverkets AFS 2007:7 krav avseende rökdykare och AFS 2005:6 krav på medicinska kontroller i arbetet. Trafikolycka

11 Fordon och materiel Fordon Fabrikat Fordonsslag Årsmodell Pump l/min Vattentank Radio Rakelnummer Scania Släckbil Ja Mitsubishi Terrängfordon Ja Scania Släckbil Ja VW Transporter Transportbil Ja Yamaha Terräng MC Ja VW Caddy Förstainsatsbil Ja Hägglund Bandvagn Ja Materiel Antal Anmärkning Andningsskydd 14 st Reservbehållare 23 st Rökdykarradio 12 st Bärbar radio Rakel 10 st Rakel Slang 76 mm belagd m Slang 38 mm belagd m Motorsprutor 5 st + 2 st Kl 1-3 Skogsbrandkärra 1 st Hackor, vattenspridare, slang 800 m/38. Belysningskärra 1 st Elverk, belysningsmaster 2 st. Båt 1 st Zodiak Futura 2012 Skum 650 l Alkoholbeständig Länsor 150 m Expandi- och engångsläns Utbildningskärra 1 st 11

12 Operativ verksamhet Räddningstjänsten larmades till 157 (142) händelser under året, varav 24 (13) i annan kommun. Vid 19 (9) insatser har styrkor från Mullsjö larmats och vid 42 (65) insatser har styrkor/insatsledare/brandingenjör från Jönköpings kommun larmats. Antal insatser för brand i byggnader var 8 (7) vilket fortfarande är lågt i förhållande till andra likvärdiga kommuner. Under 2016 inträffade inga större bränder eller andra olyckor. Däremot inträffade många trafikolyckor och två personer har omkommit vid dessa olyckor. Antalet trafikolyckor ökade till 38 (35) i förhållande till föregående år. (Trafikolyckor redovisas på sidan 32). I nedanstående diagram redovisas antalet larm de senaste 17 åren. Antal larm Antal larm i Habo kommun Insats i annan kommun Antalet larm med anledning av onödiga larm till objekt skyddade med automatiska brandlarm ökade under året. Totalt larmades räddningstjänsten vid 32 (23) tillfällen på grund av onödiga automatiska brandlarm, vilket motsvarar 0,82 (0,62) onödiga larm per objekt. Detta är en mycket låg frekvens, men insatser görs för att ytterligare minska de onödiga larmen. Antalet objekt skyddade med automatiska brandlarm var vid årsskiftet 39 (37), se sidan 15. I tabeller på sidorna redovisas räddningstjänstens insatser under de senaste tio åren. Vidare redovisas när händelserna har inträffat under året samt fördelat per veckodag och under dygnet. 12

13 Medel Räddningstjänstens insatser Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Förmodad brand/undersökning Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Vattenskada Ras/skred Stormskada Djurräddning Förmodad räddning Annan kommunal räddningstj Hjälp åt ambulans IVPA Annat Insats i annan kommun Totalt Mantimmar vid operativa insatser Insatser i Habo kommun Insatser i annan kommun Insatser av annan räddningsstyrka * *Avser Jönköping och Mullsjö kommun Insatser per månad Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Medel

14 Insatser per veckodag Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Totalt Medel Tid på dygnet :00-03:00 03:00-06:00 06:00-09:00 09:00-12:00 12:00-15:00 15:00-18:00 18:00-21:00 21:00-24: Medel Totalt Uppföljning av larmhanteringstider 2016 Stationsområde Förlarm median i sekunder Habo 77 (74) 148 (142) Huvudlarm median i sekunder Responstid median i sekunder 628 (540) avser släckbil avser FIP Antal observationer 142 (85) 14

15 Förebyggande verksamhet Det förebyggande brandskyddsarbetet har bedrivits på olika sätt, bland annat genom extern information och utbildning, yttranden till byggnadsnämnden samt råd och information till arkitekter och allmänhet. Dessutom har brandskyddet kontrollerats genom tillsyn på fastigheter och verksamheter enligt antagen tillsynsplan. Tillsyn har också utförts där tillstånd för förvaring och hantering av brandfarlig vara finns. Under 2016 utfördes 24 (23) tillsyner vilket är merparten av de planerade tillsynerna. Utöver detta gjordes 3 (2) tillsyner enligt Lag (2010:101) om brandfarliga och explosiva varor. Med anledning av Lag (2003:778)om skydd mot olyckor har arbetet med information och utbildning avseende systematiskt brandskyddsarbete och skriftlig redogörelse fortsatt. Till årsskiftet har 68 skriftliga redogörelser lämnats in. Bedömningen är att det totala antalet kommer att vara cirka 70 stycken. Under året har utbildning och information till externa grupper skett vid 44 (32) tillfällen med totalt 651 (489) deltagare. Räddningstjänsten har också deltagit och informerat om brandskydd vid 6 (9) tillfällen vid större arrangemang i Habo. Utöver detta har 272 (219) personer anställda i Habo kommun utbildats i HLR (Hjärt- och Lungräddning) Antal kurser Antal utbildade Objekt med automatiskt brandlarm anslutet till Räddningstjänsten I Habo kommun finns totalt 39 (37) objekt med automatiskt brandlarm anslutna till räddningstjänsten. Nedan redovisas objekt anslutna Habo vårdcentrum * 22 Gustaf Adolf kyrka 2 Habo kyrka * 23 Brandstorps kyrka * 3 Brandstationen 24 Solhöjdens förskola 4 Bäckgatans förskola 25 Habo Bibliotek 5 Fagerhults Belysning AB * 26 Alléskolan 6 Fagerhults Belysning AB Kontoret 27 Spinneriet * 7 Gunnarsbo Fritidsgård 28 Fagerlid villan 8 Gnotec Habo AB 29 AlpAB 9 Habo Energi AB (kontoret) 30 Fagerhults skola 10 Natumin Pharma AB 31 Habo korttidsboende* 11 Hagenskolan 32 Habo kommunhus 12 Habo Energi AB (panncentralen) 33 Kråkerydsskolan F-Spedtool 14 Slättens Förskola 35 Habo äldrecentrum 15 Bränninge Förskola 36 HVB boende Hovslagargatan* 16 Sporthallen 37 HVB boende Ringvägen 17 XL Bygg AB Bränningeskolan 39 HVB-boende Väster kärr 19 Habo Träfo/Gula Rehab 40 Sankt Johannes kyrka 20 Habo Centrumhusen 41 Hagabodaskolan 21 Bagaregatan förskola * = sprinkler 15

16 Sotning Brandskyddskontroll och rengöring/sotning inom kommunen bedrivs i ett distrikt. Kommunen har lagt ut uppdraget på extern utförare. Sedan 1 januari 2014 är GÖSAB Sotning AB entreprenör för brandskyddskontrollen och rengöring/sotning i Habo kommun. I Jönköpings län har företaget även uppdrag i Mullsjö, Jönköpings, Vaggeryds och Eksjö kommuner. Verksamheten utgår från lokaler i Jönköping. Avtalet med nuvarande entreprenörer gäller till och med GÖSAB Sotning AB övertog uppdraget 2014 och uppstarten medförde störningar i planering av rengöring/sotning och brandskyddskontroll främst med anledning av svårigheter till anpassning av tidigare kontrollbok. Under första åren genomfördes därför rengöring/sotning inte fullt ut enligt gällande lagstiftning och antalet brandskyddskontroll var lågt. Under 2015/2016 har såväl rengöring/sotning som brandskyddskontroll enligt entreprenören utförts enligt gällande lagstiftning. Under 2016 genomfördes 2026 (2129) rengöringar/sotningar samt 237 (968) brandskyddskontroller. Fastighetsägare har enligt Lag (2006:778) om skydd mot olyckor möjlighet att själv utföra rengöring/sotning eller anlita annan entreprenör för uppdraget. Under 2014 har ett stort antal ansökningar om egensotning och ansökan om att anlita annan entreprenör för rengöring/sotning behandlats. Det har medfört ett omfattande arbete för såväl förvaltningen som entreprenören. Vid utgången av 2016 har 46 (43) fastighetsägare erhållit beslut om egensotning och 252 (247) har erhållit beslut om att använda annan entreprenör. Under 2014 genomförde MSB uppföljning och översyn av föreskrifter för brandskyddskontroll och rengöring/sotning. Under hösten 2014 fastställdes nya föreskrifter. Tidigare regler infördes i lagstiftningen De nya reglerna medför att objekten som tidigare besiktigats med frister på 2, 4 respektive 8 år, beroende på typ av eldstad och typ av eldning, från 2015 istället besiktigas med frister på 3 respektive 6 år. Med anledning av förändrad lagstiftning, omfattande utbyggnad av fjärrvärme och installation av värmepumpar är förändringarna i verksamheten omfattande. 16

17 Beslut om egensotning eller annan utförare Egensotning Annans sotare Totalt Ingående ärendebalans Inkomna ansökningar Beviljade Avslag Återtagna under handläggning Under handläggning Gällande tillstånd Upphörda Tillkommande beslut Gällande tillstånd Brand i byggnad

18 Objekt fördelat på objektstyp och användning Objekt Antal Frist Rengöring Frist Brandskyddskontroll Värmepanna olja 63 2 år 6 år Keramisk vedpanna + ackumulatortank 76 2 ggr/år 3 år Värmepanna ved 67 3 ggr/år 3 år Värmepanna pellets år 3 alt 6 år Kakelugnar år 3 år Kakelugnar år 6 år Kaminer 25 1 år 3 år Kaminer 79 3 år 6 år Braskaminer år 3 år Braskaminer år 6 år Pelletskaminer 11 1 år 3 år Pelletskaminer 0 3 år 6 år Öppen spis 7 1 år 3 år Öppen spis år 6 år Köksspis år 3 år Köksspis år 6 år Öppen spis med kamin år 3 år Öppen spis med kamin 96 3 år 6 år Större värmepanna 3 1 år 3 år Större värmepanna tillskott 30 3 år 6 år Varmluftspanna 17 1 alt 2 år 6 år Imkanaler restaurang ggr/år 2 år Imkanaler uppvärmning 14 1 år 2 år Lokaleldstäder övrigt 0 1 år 3 år Lokaleldstäder övrigt 4 3 år 6 år Värmepanna annan uppvärmning 24 3 år 6 år Objekt egensotare 86 Objekt annan sotare 428 Antal objekt

19 Krisberedskap Lagstiftning och samordning Kommunens arbete avseende krisberedskap styrs av Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som: avviker från det normala innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting Plan för krisberedskap och Plan för krisstödssamordning som är underdokument till kommunens Handlingsprogram för trygghet och säkerhet är styrande dokument för kommunens arbete med krisberedskap. Härutöver finns också bland annat Delprogram operativa insatser och Delprogram brandförebyggande verksamhet samt Handlingsplan polis-kommun. Räddningstjänsten ansvarar, under kommunstyrelsen, för samordning av de uppgifter avseende krishantering som enligt gällande lagstiftning ligger på kommunen. På förvaltningen finns en beredskapssamordnare anställd på 50 %. Allmänt Rakel är installerad i räddningstjänstens bilar och har installerats på kommunal ledningsplats och räddningstjänstens ledningsplats. Antenner har satts upp i masterna på kommunhuset och räddningstjänsten för att säkerställa kommunikation vid störningar. Defibrillatorer finns på fem ställen i kommunens anläggningar i centrala Habo. All personal i Habo kommun utbildas i HLR-AED i 3 års intervall. Varje år gör MSB också en uppföljning av kommunens beredskapsarbete via en enkät där frågor om robusthet, aktuella planer, beredskapspengar med mera ska besvaras. Händelser Inga allvarliga händelser har inträffat under året som föranlett att kommunens krisledningsorganisation har sammankallats. Det har vid några tillfällen utfärdats stormvarning som föranlett att information getts ut och förberedelser för framförallt tekniska kontoret, räddningstjänst och hemtjänst har behövts. Låga grundvattennivåer har föranlett att räddningstjänsten har fyllt några enskilda brunnar och gett råd till berörda fastighetsägare. Kommunen har också till följd av läget följt händelseutvecklingen. Habo kommuns vattentäkter har dock klarat sig bra och inga åtgärder har satts in för att spara på vatten. Majoriteten av boende i Habo får sitt vatten från huvudvattentäkten Vättern. Säkerhetsgruppen De kommunala förvaltningarna och bolagen har representanter i säkerhetsgruppen som har träffats tre gånger under året. Säkerhetsgruppen har under året tagit fram krisplanen tillika styrdokumentet för extraordinära händelser och utarbetat ett nytt brottsförebyggande dokument. Säkerhetspolicyn har reviderats. Flyktingfrågan har utvärderats framförallt gällande säkerhetsfrågorna. Vidare har det varit arbete med systematiskt brandskyddsarbete ute på förvaltningarna och en ny rutin för hot och våld har utarbetas. Uppstart av en handlingsplan i vattensäkerhet har påbörjats för att på sikt kunna uppnå en vattensäker kommun enligt riktlinjer från SLS (Sv Livräddningssällskapet) och MSB. 19

20 Reservkraft Inom kommunen finns idag sju stationära och fem större mobila reservkraftverk. De stationära finns i bland annat kommunhuset och på brandstationen som är kommunens ledningsplats och reservledningsplats vid kriser. Dessutom finns det några mindre mobila reservkraftverk som kan lånas ut vid ett eventuellt elbortfall. Ytterligare något kraftverk behövs på sikt för bland annat värmestugor. Kontinuerlig provning sker av reservkraftverken. Utbildning/Information Habo har tillsammans med Jönköping och Mullsjö kommuner genomfört en kommunal beredskapsdag som handlade om hybridkrigföring och höjd beredskap. Deltagare var politiker och ledande tjänstemän. Övningsverksamheten Krisledningsorganisationen har övat kring scenarierna kärnkraftsolycka och magsjukeutbrott. Nätverk Träffar med olika nätverk pågår kontinuerligt för att få erfarenhetsutbyte och hålla kontakter uppdaterade vid en eventuell kris i kommunens geografiska ansvarsområde. Kommande arbetsuppgifter Hålla krisorganisationen ajour med utbildning, övning och omvärldsbevakning. Fortlöpande RSA-arbete (Risk- och Sårbarhetsanalys) Kartlägga samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden Ta fram en vattensäkerhetsplan Ta fram en suicidplan Påbörja arbetet med civilt försvar (höjd beredskap) ihop med myndigheter och berörda aktörer. Brand i byggnad, hösten

21 Internt skydd Inom kommunen finns ett tillbudsrapporteringssystem där inträffade tillbud/skador löpande redovisas och analyseras. Det innebär ett arbete med att förebygga, förhindra och begränsa skador på kommunens lokaler och fastigheter. Samtliga förvaltningar medverkar i detta arbete. Skador och tillbud följs löpande upp och åtgärder vidtas för att minimera konsekvenserna av skadorna. Under 2016 anmäldes 76 händelser och totala skadebeloppet var cirka kr. Statistiken visar på tidpunkter och objekt som drabbats och denna information används vid analyserna som görs av skadegruppen löpande under året. Åtgärder har satts in vid några tillfällen under året, men i stort är skadetrenden fortfarande på en låg nivå. En handlingsplan har tagits fram och ett nätverk har skapats med räddningstjänst, närpolis, skola och tekniska. Nätverket diskuterar tillsammans både tekniska åtgärder och hur unga som är inblandade i skadegörelse ska hanteras. Ett objekt har sedan 2015 kameraövervakning och diskussioner förs om att installera kameraövervakning på ytterligare några andra objekt. Antal händelser per år Medelvärde Antal händelser Varav polisanmälda Totalt skadebelopp Fördelning på skadetyper Medel Glaskross Varav busskurer Klotter Inbrott/stöld Brandtillbud Övriga skador Skadekostnad Medel Glaskross Varav busskurer Klotter Inbrott/stöld Brandtillbud Övriga skador

22 Fördelning på veckodagar Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Medelvärde Fördelning på månader Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Medelvärde

23 23

24 Miljöarbete Inom räddningstjänsten eftersträvar man att använda miljöanpassade produkter i största möjliga utsträckning. Lokalvård utförs av tekniska kontoret som genomför detta på ett så miljömässigt bra sätt som möjligt. Källsortering tillämpas och det eftersträvas en minimal förbrukning av icke återvinningsbara materiel. I samband med operativa insatser eftersträvas att insatser genomförs så att negativ miljöpåverkan ska bli så liten som möjligt. Trafikolycka 26/ Hyggesbränning, maj

25 Framtiden Verksamheten inom området trygghet och säkerhet har under de senaste åren genomgått stora förändringar och kommer att förändras under kommande år. Det beror bland annat på en förändrad syn på verksamheten med ökad satsning på förebyggande arbete, nya lagstiftningar med mera Inte minst de senaste årens fokus på klimatförändringar har bidragit till att förändra kommunens förebyggande arbete. Vi har inom vår kommun under de senaste åren påverkats av omfattande översvämningar och stormar. En helhetssyn på brottsförebyggande frågor, krisberedskap och skydd mot olyckor har också vuxit fram i kommunen. Habo kommuns Handlingsprogram för trygghet och säkerhet är inriktat på ett brett säkerhets- och trygghetsspektra. Handlingsprogrammet med delprogram omfattar hela området trygghet och säkerhet. Kommunens förebyggande arbete inom området skydd mot olyckor omfattar såväl brandförebyggande, trafiksäkerhet, fallprevention, suicidprevention, vattensäkerhet med mera. Det är en stor utmaning att minska antalet skadade och döda till följd av olyckor och då främst inom fallprevention och suicidprevention där flest människor omkommer varje år. För de kommande åren finns en mängd viktiga förändringar för verksamheten trygghet och säkerhet. Klimatförändringar Under senare år har förändringar i klimatet uppmärksammats både i Sverige och i andra länder. Vi har drabbats av många händelser relaterade till väder och väderstörningar. Det har varit kraftiga översvämningar, stormarna Gudrun och Per med mera. Även omfattande skogsbränder har inträffat såväl i vårt län som i övriga landet. I framtiden måste större hänsyn tas till förväntade klimatförändringar i samband med samhällsplanering och för planering av samhällets insatser vid allvarliga störningar. Detta bland annat som en följd av de stora variationer vi upplever i väder och varningar från olika håll i världen. Rapporten Förutsättningar och riktlinjer för anpassning till klimatförändringar som är beslutad i kommunfullmäktige 2009 togs fram i samarbete mellan flera olika förvaltningar. Inom kommunen finns arbetsgrupper för riskhänsyn i fysisk planering med representanter från tekniska kontoret, stadsbyggnadskontoret, miljökontoret och räddningstjänsten samt från andra myndigheter. 25

26 Hot och risker MSB har lämnat över den första nationella riskbedömningen till regeringen. I den identifieras 27 allvarliga risker som kan skapa allvarliga störningar i samhället om de inträffar. Rapporten lyfter fram ett behov av mer regelbunden utbildning och övning inom området krisberedskap, en förbättrad informationssäkerhet och robusthet i infrastrukturen för att minska samhällets sårbarhet i samhällsviktiga verksamheter vid olika typer av störningar. Samverkan mellan offentliga och privata aktörer behöver också utvecklas. De 27 områdena i rapporten 1. Pandemi 2. Kärnkraftsolycka 3. Störningar i transporter 4. Störningar i elektroniska kommunikationer 5. Störningar i elförsörjningen 6. Störningar i drivmedelsförsörjningen 7. Stöld av/oriktig information 8. Dammbrott 9. Isstorm 10. Social oro med våldsinslag 11. Skolskjutning (Pågående dödligt våld) 12. Terrorhandling 13. Förorenad dricksvattentäkt (kemiskt utsläpp) 14. Förorenad dricksvattentäkt (biologisk kontaminering) 15. Solstorm 16. Värmebölja 17. Storm 18. Svaveldimma 19. Epizooti 20. Brand i särskilda objekt 21. Fartygskollision 22. Översvämning av vattendrag 23. Ras och skred 24. Störningar i livsmedelsförsörjningen 25. Kemikaliespridning via bomb 26. Rymdskrot 27. Väpnat angrepp Inom flera av de områden som redovisats i rapporten har arbeten utförts på lokal och regional nivå för att bland annat identifiera problemområden eller vidta åtgärder. Mycket arbete återstår. Krisberedskap Kommunen har enligt gällande lagstiftningar bland annat att ansvara för att vidta åtgärder före och under allvarliga påfrestningar i samhället under fred, kris och höjd beredskap. Detta regleras i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap och gäller sedan Det finns också en Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) avseende ersättning för de beredskapshöjande insatser kommunen genomför. Med anledning av förändringar i vår omvärld och förändrade hot så pågår för närvarande arbete med att förändra och utveckla det civila samhällets beredskap. Det sker inom områdena skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Detta kommer att medföra nya uppgifter för kommunerna under kommande år. 26

27 Social oro, sociala risker och pågående dödligt våld Under senare år har social oro kommit i focus i flera svenska kommuner med tendenser till upplopp och kravaller. Värst var situationen i Husby utanför Stockholm. Även Linköping, Örebro och andra större kommuner drabbades. Denna risk föreligger även i Habo. Kommunen behöver följa utvecklingen inom detta område för att upptäcka och hantera tidiga tecken på gängbildning och social oro. Även ett kraftigt förändrat levnadsmönster hos ungdomarna med sociala medier i fokus ställer andra krav på kommunens trygghets och säkerhetsarbete. Pågående dödligt våld var länge något som vi bara upplevde inträffade i andra länder men det har under senare år kommit närmre oss bland annat genom en händelse i en skola i Trollhättan. Vi har på olika sätt uppmärksammat detta i kommunens planering för olika allvarliga händelser. Händelser av denna typ påverkar kommunen på ett mycket påtagligt sätt. Det är viktigt att vi i samhället arbetar med förebyggande insatser för att om möjligt förhindra att liknande händelser inträffar samt att ha en fungerande organisation som stöder samhället när händelser inträffar. Flyktingsituationen Under 2015/2016 har flyktingströmmen till Europa och Sverige varit mycket omfattande. Det har inneburit att vi som kommun och räddningstjänst har ställts inför nya uppgifter. Kommunen har också i dessa arbeten samarbetat med många frivilligorganisationer, kyrkor med mera. Dessa uppgifter har hittills lösts på ett mycket bra sätt och detta arbete kommer att påverka kommunen på olika sätt även under kommande år. Internt skydd och brottsförebyggande arbete Kommunens arbete med det interna skyddet, bland annat kommunens inre säkerhetsarbete, försäkringsfrågor och säkerhetsskydd bör utvecklas vidare. Kommunens uppgift att utveckla det brottsförebyggande arbetet, i samarbete med bland annat polisen, i syfte att verka för en trygg och säker kommun utvecklas succesivt. Sedan 2009 finns samverkansavtal mellan kommunen och polisen. Detta samverkansavtal konkretiseras i en årlig handlingsplan som beslutas både hos polisen och hos kommunen. Sedan 1 januari 2016 är polisens organisation förändrad till en myndighet för hela landet. Alarmeringsverksamhet - SOS Alarm År 2012 påbörjades en utredning i syfte att utvärdera och ge förslag till hur alarmeringsverksamheten ska hanteras i Sverige i framtiden. Utredningen benämnd 112- utredningen lämnade sitt förslag under Utredningen remissbehandlades under Rimissvaren förkastade stora delar av förslaget. Beslut fattades under 2015 om att en ny utredning skulle genomföras med start 2016 för att sedan vara klar under Alarmeringsverksamhetens framtida utformning och organisation är en fråga som på många sätt kan påverka vår kommun. Habo kommun har i likhet med övriga kommuner i länet avtal med SOS Alarm avseende alarmering. Nuvarande avtal med SOS Alarm gäller från och till Under 2017 kommer nya förhandlingar om framtida avtal att genomföras. 27

28 Samverkan Kommunernas organisationer för att hantera omfattande olyckor och störningar i samhället är i många fall för små. Därför krävs samverkan mellan kommunala organisationer, statliga myndigheter, privata organisationer med mera. I vårt län har vi kommit långt och det är angeläget att detta arbete fortsätter. Samverkan mellan räddningstjänsterna i länets kommuner samt Ydre kommun inom samverkansprojektet RäddSam F har bedrivits sedan början av 1990-talet i syfte att utveckla och effektivisera räddningstjänsten i kommunerna och i länet. Arbetet har främst varit avseende operativ räddningstjänst och ledning. Detta arbete bör fortsätta att utvecklas dels inom operativ räddningstjänst men också i ett bredare perspektiv. Inom länet finns också samverkan i samverkansprojektet F Samverkan mellan kommunerna, Polismyndigheten, Region Jönköping län, Länsstyrelsen Jönköpings län, SOS Alarm och Försvarsmakten. Detta arbete syftar till att stärka länets förmåga vid kriser. Detta arbete är viktigt att bevara och utveckla under de kommande åren. Personal Räddningstjänstens operativa organisation bemannas till stor del av deltidsanställd personal. I Habos kommun har vi cirka 20 deltidsanställda brandmän. Många kommuner har idag svårt att rekrytera och behålla den deltidsanställda personalen vilket på vissa håll medför att beredskapen inte kan upprätthållas. Det är angeläget att kommunen aktivt arbetar med denna fråga och verkar för att förutsättningarna är goda att behålla nuvarande personal samt för framtida rekrytering. För närvarande är personalomsättningen liten och problemen med rekrytering relativt små i Habo kommun. Räddningstjänsten är en organisation som i dagsläget inte har en fördelning av anställda vad avser kön och etnicitet som motsvarar samhällets förväntningar. Det är därför angeläget att vi även arbetar med dessa frågor i samband med rekrytering och verksamhetsutveckling. Brand i byggnad

29 Öppna jämförelser för trygghet och säkerhet Inom räddningstjänsten i Habo kommun har vi i många år arbetat med att mäta och jämföra utfall och resurser med andra organisationer. Detta är ett led i förvaltningens utvecklingsarbete och löpande uppföljning av verksamheten. Att jämföra kostnader, utfall, resurser etc. med andra organisationer är svårt men resultaten ska ses som indikatorer för utvecklingsarbete och jämförelse. Sveriges kommuner och Landsting (SKL) gör regelbundet jämförelser mellan olika offentliga verksamheter. Sedan 2008 har Öppna jämförelser gjorts inom området trygghet och säkerhet. Det finns nu alltså nio års jämförelser av kommunernas arbete. På följande sidor redovisas jämförelser med länets 13 kommuner, räddningstjänstens förmåga till insats med 1 person som FIP (förstainsatsperson) samt räddningstjänstens förmåga till insats med räddningsstyrka. Sammanställning avser statistik baserat på verksamhetsåret Sammanfattning: I jämförelse med länets kommuner har Habo kommun Färre personskador Väsentligt mindre antal utvecklade bränder Färre våldsbrott Färre anmälda stöld- och tillgreppsbrott Kortare tid för förstainsats Skogsbrand väster om Furusjö,

30 Öppna jämförelser Trygghet och Säkerhet 2015 A1. Personskador A2. Utvecklade bränder i byggnad A3. Anmälda våldsbrott A4. Anmälda stöld- och tillgreppsbrott Sammanvägt värde A1-A4 A5. Anmälda brott om skadegörelse A7. Information och utbildning A.10 Riskoch sårbarhetsanalyser A.11 Larmbehandlingstid räddning A.11 Responstid räddning A.11 Larmbehandlingstig ambulans A.11 Responstid ambulans A12. Jämställdhet Min - Max 5,9-22,8 0,12-2,08 2,3-19,3 14,4-94,2 3,1-44, ,4-3,2 8,5-29,9 2,4-3,8 9,1-35,8 0,0-26,7 Median 11,5 0,61 8,0 34,6 9, ,0 12,1 2,9 15,0 4,1 Aneby 12,7 * 6,7 25,5 * 5, ,4 8,8 3,2 20,4 4,8 * Eksjö 13,7 0,66 11,2 41, , ,5 9,4 3,1 13,2 3, Gislaved 10,7 0,61 6,5 28,2 66 7, ,7 10,0 2,9 15,6 2, Gnosjö 10,4 0,56 7,9 25,4 71 7, ,4 8,9 3,0 17,8 2, Habo 9,9 0,42 3,6 18,7 7 5, ,5 9,5 2,7 13,2 0, Jönköping 11,7 0,43 8,4 45, , ,5 9,0 2,8 12,3 2, Mullsjö 13,1 0,61 6,6 23, , ,4 11,3 2,8 20,2 21, Nässjö 13,9 0,57 11,7 44, ,5 31 * 1,7 9,3 2,9 12,9 2, Sävsjö 12,5 0,93 7,3 30, , ,7 10,8 3,0 16,5 0, Tranås 12,3 0,85 10,4 40, , ,4 8,7 2,8 9,1 0, Vaggeryd 11,2 0,63 4,9 28,9 36 5, ,8 11,4 2,9 16,3 5, Vetlanda 12,6 0,56 5,6 26,1 81 9, ,7 10,4 3,0 13,2 2, Värnamo 11,2 0,56 7,4 31, , ,5 9,6 2,8 12,0 2, A13. Samhällets kostnader för olyckor A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A10 A11 A11 A11 A11 A12 A13 * Uppgift saknas Antal sjukhusvårdade (inskrivna på sjukhus minst ett dygn) till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per invånare Antal utvecklade bränder i byggnad per invånare Antal anmälda våldsbrott per invånare Antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott per invånare Sammanvägt värde Antal anmälda brott om skadegörelse per invånare Antal personer som utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder per invånare Antal verksamheter som kommunerna angivit att de involveras av kommunens risk- och sårbarhetsanalys Handläggningstid för räddningstjänst dvs. tid från 112 anropet ankom till första utlarmning. Mediantid i minuter. Responstid för räddningstjänst dvs. tid från när 112 anropet besvarades till första resurs är på plats. Mediantid i minuter. Handläggningstid för ambulans dvs. tid från 112 anropet ankom till första utlarmning. Mediantid i minuter. Responstid för ambulans dvs. tid från när 112 anropet besvarades till första resurs är på plats. Mediantid i minuter. Andel (%) kvinnor som arbetar som brandpersonal i utryckningstjänst Samhällets kostnader för olyckor totalt per invånare i kr

31 Responstider för första resurs

32 Insatstid för första styrka

33 Trafikolyckor Under har räddningstjänsten larmats till 169 stycken trafikolyckor inom Habo kommun. Bränder Under har räddningstjänsten larmats till 47 stycken bränder i byggnader inom Habo kommun. 33

34 Alla händelser under Totalt antal händelser/insatser som räddningstjänsten larmats till under uppgår till 679 stycken. Trafikolycka 26/

35 Hyggesbränning, maj

36 Räddningstjänsten Habo kommun Postadress: Box 212, Habo Besöksadress: Kärrsvägen 15 Telefon: Fax: