DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN

Transkript

1 IKANO BOSTAD AB OCH WILLHEM VÄSTERÅS AB DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN LUGNET 1-2 OCH HÖSKRINDAN 1 M.FL. REVIDERING

2 DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN Lugnet 1-2 och Höskrindan 1 m.fl. REVIDERING Två textförtydliganden gjorda på sida 21 om höjdsystem och höjdsättning. IKANO Bostad AB och Willhem Västerås AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box Örebro Besök: Krontorpsgatan 1 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER PROJEKT Frida Blomér, WSP Samhällsbyggnad, Lisa Lysén, IKANO Bostad AB, Pia Hjalmarsson, Willhem Västerås AB, UPPDRAGSNAMN Detaljplan Hammarby, Västerås UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Frida Blomér DATUM ÄNDRINGSDATUM GRANSKAD AV Michaela Alsmyr GODKÄND AV Frida Blomér Detaljplan Hammarby, Västerås

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND OCH SYFTE 4 3 FÖRUTSÄTTNINGAR OMRÅDESBESKRIVNING BEFINTLIG AVRINNING RECIPIENT JORDARTER OCH GRUNDVATTEN VÄSTERÅS KOMMUNS DAGVATTENPOLICY DAGVATTEN VID SKYFALL (100-ÅRS REGN) 9 4 DAGVATTENSITUATION EFTER PLAN 10 5 FLÖDES- OCH MAGASINSBERÄKNINGAR 14 6 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN 15 7 FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING RAIN GARDENS SVACK- OCH KROSSDIKEN SKELETTJORDAR GRÖNA TAK GENOMSLÄPPLIGA BELÄGGNINGAR DAGVATTENDAMM UNDERJORDISKA MAGASIN SKÖTSEL AV FÖRESLAGNA DAGVATTENÅTGÄRDER 21 8 HÖJDSÄTTNING OCH DAGVATTEN VID SKYFALL 21 9 REFERENSER 22 BILAGOR Detaljplan Hammarby, Västerås 3

4 1 SAMMANFATTNING WSP har fått i uppdrag av IKANO Bostad AB och Willhem Västerås AB att göra en dagvattenutredning inför detaljplan för fastigheterna Lugnet 1-2 och Höskrindan 1 m.fl i Hammarby, Västerås. Området är idag exploaterat av bostäder, förskola, äldreboende och centrumverksamhet. Dagvattenutredningens syfte är att redovisa lämpliga åtgärder för hantering och rening av dagvatten anpassade till det aktuella planområdet. Dagvattenutredningen begränsas till planområdet men ska även redovisa vattnets väg och effekter vid skyfall och ge förslag på lämpliga åtgärder så att det inte uppstår skador på andra fastigheter och anläggningar. Föroreningsberäkningar har utförts för planområdet. Samtliga föroreningshalter ligger under riktvärdena för Mälaren. Föroreningsmängderna ökar dock en aning. Dagvattenrening förslås främst vid mer förorenade marktyper som parkeringar och lokalgator för att minska halterna och föroreningsmängderna från området. Rening och fördröjning av dagvatten föreslås ske genom filtrering, sedimentation och översilning av grönytor i exempelvis svack/krossdiken, rain gardens och skelettjordar. Om det är möjligt kan även en dagvattendamm anläggas. Det är en fördel om husen kan förses med gröna tak och om marken förses med genomsläppliga beläggningar istället för asfalt. Ur dagvattensynpunkt är det viktigt att höjdsättningen sker så att skador förhindras på fastigheter och anläggningar vid skyfall och att hänsyn tas till extremregn. Dagvattnet måste kunna rinna ytligt genom och ut från de nya områdena vid skyfall. Vid höjdsättning rekommenderas att hänsyn tas till följande viktiga delar med avseende på dagvatten; att marken lutar ut från fastigheter och att det finns ytliga flödesstråk där vattnet kan rinna igenom bebyggelsen vid skyfall när dagvattenledningsnätet är fullt. Höjdsättning av husen samt placering och dimensionering av dagvattenåtgärder tas fram vid detaljprojektering. 2 BAKGRUND OCH SYFTE WSP har fått i uppdrag av IKANO Bostad AB och Willhem Västerås AB att göra en dagvattenutredning inför detaljplan för fastigheterna Lugnet 1-2 och Höskrindan 1 i Hammarby, Västerås. Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten att förtäta planområdet genom att skapa nya bostäder med tillhörande sophus och en förskola på fastigheter som för närvarande är glest utnyttjade. Området är idag exploaterat av bostäder, förskola, äldreboende och centrumverksamhet. Dagvattenutredningens syfte är att redovisa lämpliga åtgärder för hantering och rening av dagvatten anpassade till det aktuella planområdet. Dagvattenutredningen begränsas till planområdet men ska även redovisa vattnets väg och effekter vid skyfall och långvariga regn (med fokus på så kallade 100- årsregn) och ge förslag på lämpliga åtgärder för dessa så att det inte uppstår skador på fastigheter och anläggningar. En viktig aspekt är också hur vattnet Detaljplan Hammarby, Västerås

5 kan användas i gestaltningen av planområdet och bli en del av en attraktiv utemiljö. Bebyggelseförslaget har tagits fram av arkitektbyråerna Archus (Willhem) och EttElva (IKANO). Det kommer inte föreslås några nya fördröjnings- eller reningsåtgärder för de befintliga husen och marken som förblir oförändrad. Dagvatten från befintliga takytor kommer fortsätta att ledas ner i stuprör och vidare i ledning. Flöden och fördröjningsvolymer i denna utredning redovisas för de nybyggda och förändrade delarna av planområdet. Dagvattenutredningen ska innehålla följande material: - Kartor som visar eventuella översvämningsområden och instängda områden. - En principiell höjdsättning av bebyggelseområden för att förhindra skada på fastigheter och anläggningar. - Ytor som kan orsaka föroreningar, t.ex. större planerade hårdgjorda och trafikerade ytor inom planområdet. - Förslag på åtgärder, som ska vara en del av gestaltningen i området. Förslagen ska baseras på den aktuella begränsningen av det dimensionerande utflöde från planområdet, som är 15 l/s och ha. 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet är 13,5 ha och ligger i Hammarby, Västerås kommun på fastigheterna Lugnet 1 och 2 samt Höskrindan 1, se Figur 1 och Figur 2 nedan. Figur 1. Översiktskarta, där planområdet är markerat i rött. (Lantmäteriet 2017) Detaljplan Hammarby, Västerås 5

6 Figur 2. Översiktskarta, där aktuellt planområde är markerat i rött. (Västerås kommun 2014) Den bebyggda delen inom planområdet består idag mestadels av lamellhus med 7 till 8 våningar som är hyresrätter. Inom planområdet finns även en förskola, ett äldreboende samt centrumverksamhet. I planområdets centrala del finns en grönyta belägen samt en grusplan. Fjärrvärme-, VA- och elledningar går genom området i nord-sydlig riktning och västlig-ostlig riktning. I planförslaget föreslås fjorton hus med tillhörande sophus samt placering av en ny förskola. 3.2 BEFINTLIG AVRINNING Inom hela planområdet är befintlig dagvattenhantering löst med konventionell avvattning med dagvattenbrunnar. Avvattningen från de befintliga byggnaderna sker via inbyggda stuprör som ansluter till dagvattennätet. Detta kommer förbli så även efter planförslagets genomförande. Området har en del höjdskillnader, se ett exempel i Figur 3. Planområdet sluttar cirka 5-6 meter från dess norra ände till dess södra sida och det finns även vissa höjder i planområdets centrala delar. Mitten av planområdet ligger på en höjd och det har identifierats tre lågpunkter i utkanterna av området, i form av tunnlar för gång- och cykelstråk. En ligger i den södra kanten, en i den västra kanten och en i den östra kanten av området, se Figur 4 nedan. Grusplanen som ligger i mitten av området omges av träd och gräsytor, se Figur 5. I det sydvästra hörnet av området ligger ett garage mellan husen. Ovanpå garaget ligger en uteplats, se Figur 6. Vid husen i den sydvästra delen av området ligger en lågpunkt, se Figur 7. Vid garagets infart finns också en lågpunkt. Flödesvägar inom planområdet visas i Figur 9 i avsnitt 3.6 nedan. Det finns befintliga VA-ledningar i området. En dagvattenledning med dimension 600 mm går igenom mitten av området (från norr till söder). I norra hörnet finns en dagvattenledning med dimension 400 mm i Bygatans topp Detaljplan Hammarby, Västerås

7 Figur 3. Exempel på höjdskillnader i planområdet. Figur 4. Tunnel i östra delen av området, där det uppstår en lågpunkt. Figur 5. I mitten av området finns en grusplan som omges av träd och gräsytor. Figur 6. I det sydöstra hörnet av området ligger ett garage mellan husen. Vid garagets infart ligger idag en lågpunkt Detaljplan Hammarby, Västerås 7

8 Figur 7. Vid husen i det sydöstra hörnet av planområdet ligger en lågpunkt. 3.3 RECIPIENT Utredningsområdets recipient är Mälaren Västerås hamnområde. Recipienten omfattas av miljökvalitetsnormer avseende ekologisk och kemisk status. Recipienten omfattas även av krav enligt dricksvattenföreskrifter. Mälaren omfattas även av miljökvalitetsnormer enligt fisk- och musselvattenförordningen. (VISS 2017) Enligt VISS (2017) bedöms den ekologiska statusen till måttlig och Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk potential med tidsfrist till Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Miljökvalitetsnormen för polyaromatiska kolväten (PAH) överskrids och även om åtgärder genomförs är bedömningen att det kommer att ta tid att uppnå miljökvalitetsnormerna med hänsyn till de föroreningar som finns. Vattenförekomsten omfattas därför av ett undantag i form av tidsfrist till 2021 från miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus. För att uppnå god ekologisk och kemisk status måste belastningen av fosfor och tungmetaller minskas kraftigt. Även belastningen av miljögifter behöver minskas. Västerås stad har tagit fram en vattenplan, där en av målsättningarna är att minska mängden fosfor, tungmetaller och organiska miljögifter via dagvattnet med 20 % till år 2021 jämfört med år (Västerås Stad 2016) Området ligger inte inom något markavvattningsföretag. (Länsstyrelsen 2017) 3.4 JORDARTER OCH GRUNDVATTEN Jordarterna i området består av lera och det finns partier med storblockiga ytor samt sandig morän, se Figur 8 nedan (SGU 2017a). Genomsläppligheten i området bedöms vara låg till medelhög. (SGU 2017b). Infiltrationskapaciteten bedöms vara en aning begränsad inom planområdet. Grundvattennivån bedöms ligga cirka 2,5-4,5 meter under marknivå. På grund av jordtypen ger det aningen begränsad infiltrationsmöjlighet. Det rekommenderas därför att inte bara tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten som bygger på infiltration utan avtappning och bräddning måste kunna ske till dagvattenledningar Detaljplan Hammarby, Västerås

9 Figur 8. Jordartskarta över området. Aktuellt område är markerat med röd linje. (SGU 2017a) 3.5 VÄSTERÅS KOMMUNS DAGVATTENPOLICY Flödesbelastning nedströms nya planområden och klimatpåverkan ska beaktas i framtagandet av nya detaljplaner. Västerås stads dagvattenpolicy är en del i arbetet att uppnå god status i Mälaren. Övergripande mål i policyn är att dagvatten ska utredas i alla planer och att dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. (Västerås kommun 2014a) 3.6 DAGVATTEN VID SKYFALL (100-ÅRS REGN) När dagvattenledningsnätets kapacitet överskrids vid extrema regn kommer dagvattnet att rinna av på ytan istället för att rinna ner i ledningsnätet som då är vattenfyllt. Ett definierat krav enligt Plan- och Bygglagen är att ett planlagt område ska klara extrema regn utan att skada sker på byggnader. Det ställer krav på markprojekteringen samt att höjdsättningen för nya byggnader anpassas till detta. Översvämningsbara ytor kan med fördel skapas, som inte ligger i anslutning till byggnader. En analys över flödesvägarna har utförts utifrån befintlig höjddata, noteringar från platsbesök och utifrån Länsstyrelsens underlag för skyfall. Flödesvägarna visas i Figur 9 nedan. (Länsstyrelsen 2017) Skyfallskarteringen är dock en översiktlig studie och ska endast användas som en uppskattning. Det finns riskområden inom planområdet där marken kan översvämmas vid skyfall. Från riskområdena kan inte dagvatten från omgivningen uppströms rinna vidare utan att det samlas på marken (Länsstyrelsen 2017). Figuren ger en översikt över potentiella riskområden, för vattendjup över 0,2 m eller 1 m, det vill säga var regnvatten kan bli stående i instängda områden (lågpunkter) på grund av områdets topografi. Många av dessa riskområden sammanfaller med de identifierade lågpunkterna vid platsbesöket (se avsnitt Detaljplan Hammarby, Västerås 9

10 3.2). I detaljplaneområdet finns endast ett område med risk för 1 meters vattendjup, vilket är vid tunneln för gång- och cykelbana i öster. Det finns fyra större riskområden där det finns risk för att vatten ställer sig vid extremregn. Det är ett område i nordöst, ett område utanför huset i öster, ett område i sydväst och ett område utanför det befintliga garaget i sydöst. Dessa bör tas hänsyn till vid planering av bostäder och dagvattenåtgärder. Se Bilaga 1 för en bild över riskområdena och se Bilaga 2 för en bild över bedömda flödesvägar i området. Figur 9. Uppskattade befintliga flödesvägar (blå pilar) och riskområden (ljusgula och mörkgula) enligt Länsstyrelsens skyfallskartering. I dessa områden riskerar regnvatten att bli stående vid extremregn. 4 DAGVATTENSITUATION EFTER PLAN I planförslaget föreslås tolv hus som ny bostadsbebyggelse, nya parkeringsytor, lekplatser samt en ny förskola, se Figur 10 nedan. I den östra delen av detaljplanområdet planerar Willhem Fastigheter AB att bygga åtta hus för bostäder. I den västra delen av området planerar IKANO Bostad AB att bygga sex hus för bostäder och en ny förskola. Bebyggelseförslaget innebär en ökning av de hårdgjorda ytorna med cirka 13 % och en ökning av takytor med 42 %. Dessa ytor var förut grön- och grusytor, som alltså hade större infiltrationskapacitet för dagvatten än vad de kommer att ha efter planens genomförande. Dock minskar parkeringsytorna med 16 % vilket är positivt ur föroreningssynpunkt Detaljplan Hammarby, Västerås

11 Figur 10. Detaljplaneområdet (markerat med röd linje) med ungefärlig placering av de nya husen. De lila husen i västra delen av området ska byggas av IKANO och de mörkröda husen i östra delen av området ska byggas av Willhem. Figur 11. Detaljplanområdet (markerat med röd linje) efter exploatering med markerade flödesvägar (blåa pilar) och riskområden där det kan bli höga vattennivåer efter exploatering (ljusgula och mörkgula områden) Detaljplan Hammarby, Västerås 11

12 Som Figur 11 ovan visar ligger några av de planerade husen vid riskområden, där det riskerar att bli stående vatten vid höga flöden. De ljusgula områdena visar risk för ett vattendjup på över 0,2 m och det mörkgula området visar risk för ett vattendjup över 1 m. Det är därför viktigt att höjdsätta husen och marken så att fastigheterna inte skadas och så att marken lutar ut från fastigheten. Höjs marken kommer lågpunkten att flyttas någon annanstans och det är viktigt att tänka igenom vart det passar att ha en lämplig lågpunkt där det kan samlas vatten och där det stående vattnet inte orsakar någon skada. Vid extremregn och fulla ledningssystem behövs fördröjningsåtgärder vid dessa områden som är robusta och har möjlighet att ta hand om en större volym. I Figur 12 och 13 nedan visas de hus och ytor som Willhem planerar att bygga. Mycket grönyta behålls och där parkeringar anläggs kommer även planteringar att integreras. Detta möjliggör att anlägga dagvattenåtgärder runt omkring de hårdgjorda ytorna. I Figur visas de hus och ytor som IKANO planerar att bygga, som också visar att det finns utrymme för dagvattenåtgärder då det planeras en del grönyta. Bland annat finns grönyta tillgänglig i det södra hörnet, där det finns ett lågområde, se Figur 11. Figur 12. Willhems hus i nordöstra delen av området Detaljplan Hammarby, Västerås

13 Figur 13. De hus som Willhem planerar att bygga/anlägga i södra delen av området. Figur 14. IKANOs hus i nordvästra delen av området. Figur 15. IKANOs hus, som ska bli en förskola i västra delen av området. Figur 16. IKANOs två hus i den sydvästra delen av området Detaljplan Hammarby, Västerås 13

14 5 FLÖDES- OCH MAGASINSBERÄKNINGAR Dagvattenflöden som teoretiskt sett kan genereras inom planområdet vid ett 10-års regn har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt vatten P110 (Svenskt vatten 2016). Q = kf A φ i där Q = dimensionerade flöde (l/s) kf = klimatfaktor (-) A = avrinningsområdet area (ha) φ = avrinningskoefficient i = dimensionerande regnintensitet (l/s, ha) Återkomsttid som rekommenderas för gles bostadsbebyggelse, som råder i det aktuella planområdet, är 10 år (Svenskt vatten, 2016). Vid höjdsättningen ska hänsyn tas till minst ett 100-års regn. För att klara de flödeskrav som angetts av Västerås stad har flödesutjämningsvolymer beräknats enligt Svenskt vatten P110. Maximalt tillåtet utflöde från planområdet är 15 l/s, ha. Nederbördesintensiteter har beräknats med Dahlströms formel (Svenskt vatten 2011a). Klimatfaktor om 1,25 och avrinningskoefficienter är hämtade från Svenskt vattens publikation P110(Svenskt vatten 2016). Beräkningar har utförts inom planområdet för befintlig och framtida markanvändning (nybyggda husen och förändrad mark), där framtida flöden beräknats med klimatfaktor, se Tabell 1 och Tabell 2. Flödena i området väntas öka efter exploatering, då dagvattnets rinntid minskar och då andelen hårdgjorda ytor ökar. Tabell 1. Markanvändning och genererade dagvattenflöden för befintliga förhållanden vid 10- årsregn. Befintliga flöden Area (ha) φ A red (ha) Flöde 10 år (l/s) Grönytor 8,1 0,1 0, Gång- och cykelväg 2,1 0,8 1, Parkeringsytor 1,6 0,8 1, Takytor 1,3 0,9 1, Grusytor 0,4 0,45 0,2 57 Summa 13,5 5, Detaljplan Hammarby, Västerås

15 Tabell 2. Markanvändning och genererade dagvattenflöden för framtida förhållanden vid 10- årsregn. Framtida flöden Area (ha) φ A red (ha) Flöde 10 år (l/s) Grönytor 7,3 0,1 0, Gång- och cykelväg 2,9 0,8 2, Parkeringsytor 1,3 0,8 1, Takytor 1,8 0,9 1, Grusytor 0,2 0,45 0,10 27 Summa 13,5 5, Den fördröjningsvolym som krävs för att inte öka flödet från de nya ytorna och byggnaderna på planområdet har beräknats enligt Svenskt Vattens P110 med avseende på rinntid. Med en total avtappning från området på 15 l/s, ha ges ett utflöde för planområdet på 203 l/s vid ett 10-årsregn. Med en avtappning från det befintliga området på 15 l/s,ha krävs en fördröjningsvolym på 895 m 3. Volymen som behöver fördröjas från det framtida, ombyggda området är 1100 m 3. Detta resulterar i att de nya delarna av området totalt behöver en fördröjningsvolym på 205 m 3 vid ett 10-årsregn. Fördröjningsvolymen fördelas mellan tak, parkeringar, gång- och cykelväg då det främst är dessa ytor som tillkommer efter plangenomförandet. Dagvatten från takytorna behöver en fördröjningsvolym på cirka 65 m 3, för gång- och cykelväg krävs cirka 85 m 3 och för parkeringsytorna krävs cirka 55 m 3. Noggrannare beräkningar kan göras i ett senare skede för de olika delarna av utbyggnaderna. 6 FÖRORENINGSFÖRHÅLLANDEN Enligt Västerås stads dagvattenpolicy ska dagvatten renas om det bedöms innehålla högre årsmedelhalter av näringsämnen, tungmetaller och olja än vad som redovisas i Tabell 3 (Västerås Kommun 2014a). Planområdets recipient är Mälaren. Riktvärdena under Nivå 1 Mälaren i tabellen är därför lämpliga att använda vid bedömning av planområdets dagvattenreningsbehov. I beräkningen har hela planområdets area använts för att ge en så korrekt bild av föroreningsmängden och reningsbehovet som möjligt Detaljplan Hammarby, Västerås 15

16 Tabell 3. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp hämtad från Västerås dagvattenpolicy. (Västerås kommun 2014a) Årliga genomsnittliga föroreningshalter och föroreningsmängder för planområdet utan dagvattenrening har beräknats i Stormtac, se Tabell 4 och Tabell 5. Samtliga föroreningshalter ligger under riktvärdena. Det sker en viss ökning av föroreningsmängderna efter exploatering. Infarter till planområden och parkeringsytor i marknivå bedöms bidra till ökade mängder tungmetaller som måste renas innan det når Mälaren. Dagvattenrening förslås vid samtliga marktyper, men rekommenderas vid parkeringar och lokalgator för att minska halterna och föroreningsmängderna från området. Rening kan ske genom filtrering, sedimentation och översilning av grönytor i exempelvis svack/krossdiken, skelettjordar och rain gardens. Tabell 4. Genomsnittliga föroreningshalter ut från planområdet utan dagvattenrening. Inga halter överskrider riktvärdena för Nivå 1 Mälaren. Delområde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Enhet µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l Före expl Efter expl Riktvärde Mälaren nivå *Inga schablonhalter finns för marktypen konstgräsplan vilket medför stora osäkerheter i beräkningen. Tabell 5. Föroreningsmängder (kg/år) från planområdet utan dagvattenrening. Delområde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Före expl Efter expl FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING Förslag på dagvattenhantering har tagits fram med målet att uppfylla kraven på rening och flödesutjämning. Ett önskemål från Västerås stad är att dagvattenåtgärder ska vara mångfunktionella och fungera som en attraktiv del av utemiljön. I första hand kommer det därför inte rekommenderas att fördröja dagvatten i underjordiska magasin. Dagvattenåtgärderna beskrivs i Detaljplan Hammarby, Västerås

17 följande avsnitt. På grund av att jordtypen ger en aningen begränsad infiltrationsmöjlighet, rekommenderas det att inte bara tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten som bygger på infiltration utan avtappning och bräddning måste kunna ske till dagvattenledningar. Detta gäller för upp till 10-årsregn, större flöden måste bräddas över marken. För fördröjning och rening av dagvattnet rekommenderas rain gardens, skelettjordar och svack-/krossdiken. För förslag på placering av åtgärderna, se Figur 17 nedan och Bilaga 3. Det krävs att samtliga dagvattenåtgärder sköts om och underhålls på rätt sätt för att säkerställa dagvattenhanteringen. När det är dags för detaljprojektering rekommenderas att se över vilka fördröjningsvolymer som krävs för varje område och yta och hur åtgärderna ska utformas mer exakt för att uppnå fördröjning och rening. Nedan anges ett förslag på dagvattenåtgärder för planområdet. Figur 17. Ett förslag på placering av olika dagvattenåtgärder för att uppnå fördröjning och rening av dagvattnet inom området. Under detaljprojekteringen får man jobba vidare med principförslaget. 7.1 RAIN GARDENS I den västra delen av området ska en förskola anläggas. Där sker avvattningen idag söderut och vatten kommer rinna mot förskolan som riskeras att översvämmas. Där kan dagvattnet fångas upp och ledas vidare till vegetationsytor och rain gardens med flerskiktade planteringar. Cirka 30 % av den totala fördröjningsvolymen vid ett 10-årsregn är dagvatten som kommer från hustaken, vilket motsvarar cirka 65 m 3. Det rekommenderas att rain gardens anläggs i anslutning till stuprören och fördröjer takdagvatten. Ett exempel på hur en rain garden kan kopplas till ett hus och hur den kan se ut i verkligheten visas i Figur 18 nedan. Genom en rain garden synliggörs dagvattenhanteringen och kan också bidra ur en pedagogisk aspekt Detaljplan Hammarby, Västerås 17

18 Ett förslag kan vara 20 planteringsytor (en planteringsyta i anslutning till varje nybyggt/ombyggt hus och dess stuprör, samt i anslutning till några av parkeringarna) som utformas som rain gardens. Om samtliga rain gardens har en area var på 20 m 2 blir den totala arean 400 m 2. Om det genomsnittliga djupet på jordlagret är ca 0,5 m ger det en total jordvolym om 200 m 3. Med en vattenhållande förmåga om 40 % blir den potentiella magasineringsvolymen i jorden ca 80 m 3, vilket motsvarar takens fördröjningsbehov (65m 3 ) samt en del av parkeringarnas fördröjningsbehov. Figur 18. Rain garden och växtbäddar. (Vegtech 2017) 7.2 SVACK- OCH KROSSDIKEN För att uppnå rening och fördröjning av dagvatten vid de nya parkeringsytorna kan det anläggas svack- eller krossdiken i kanten av dessa, innan anslutning till ledning. Ett exempel på hur ett gräsklätt svackdike mellan parkeringsytor kan ses i Figur 19 nedan. Ett 15 m långt dike, fyllt med krossmaterial, med en tvärsnittsarea på 1,5 m 2 och en hålrumsvolym på 30 % ger en fördröjningsvolym på 6,75 m 3 per dike. Fyra diken med motsvarande storlek ger en total volym på 27 m 3. Om totalt cirka 180 meter dike anläggs på planområdet med samma förutsättningar som ovan så ger det en volym på cirka 80 m 3. Dagvattnet renas och fördröjs genom infiltration i dikena och en dräneringsledning läggs i botten. I nedströms ände anläggs en kupolbrunn med bräddningsmöjlighet som kopplas till ledningen. Den kopplas sedan till förbindelsepunkt till det allmänna dagvattennätet. Den exakta placeringen av dikena beror på Detaljplan Hammarby, Västerås

19 markens höjdsättning och utformningen får anpassas efter platsens förutsättningar och tas fram i detaljprojektering. Figur 19. Ett gräsklätt svackdike vid parkeringsyta (Svenskt vatten 2016) 7.3 SKELETTJORDAR En annan fördröjningsåtgärd vid förskolan i väster skulle kunna vara skelettjordar. Det kan vara ett säkrare alternativ än ett alternativ som har vatten stående. Skelettjordar kan kombineras med träd, så att det ändå blir ett grönt inslag i omgivningen. Även vägdagvatten kan ledas via dagvattenbrunnar till skelettjordar, se principskiss i Figur 20 nedan. Skelettjord är en blandning av jord och makadam som har som främsta funktion att säkerställa att träden förses med luft och vatten i hårdgjord miljö. Vattnet tar sig till skelettjorden både via luftningsbrunnar och via vanliga dagvattenbrunnar. Skelettjorden förses med en dräneringsledning samt en bräddmöjlighet. Skelettjord är en typ av biofilter som leder till både fördröjning och rening genom bland annat växtupptag. Fördröjningsvolymen beror på hålrumsvolymen vilket i sin tur beror på blandningen av jordmaterial och makadam. Exakt sektion och volym tas fram vid detaljprojekteringen. Volymen kan antas vara 15 m 3 per träd med en hålrumsvolym på 10 % vilket ger en fördröjningsvolym på 1,5 m 3 per träd. Om cirka 30 träd med skelettjord anläggs i anslutning till parkeringar, gång- och cykelvägar och gårdar så resulterar det i en fördröjningsvolym på cirka 45 m 3. Skelettjordarna föreslås anläggas vid parkeringarna, där det är möjligt för att uppnå rening och fördröjning. Skelettjorden kan anläggas vid träden men också fortsätta under jorden, vilket resulterar i en ännu större fördröjningsvolym. Om skelettjorden anläggs i mark som lutar mycket kan dämmen anläggas i skelettjorden för att hålla vattnet tillgängligt till träden Detaljplan Hammarby, Västerås 19

20 Figur 20. Utformning av skelettjord. Nyplantering av träd i hårdgjord yta med markgaller och infiltration av dagvatten (Svenskt vatten 2011b). 7.4 GRÖNA TAK En annan möjlighet till att skapa fördröjning av dagvatten är att anlägga gröna tak, så kallade sedumtak på bostadshus och förråd/sophus. Det rekommenderas att se över möjligheten till att förse så mycket som möjligt av de nya takytorna med gröna tak. Genom att skapa gröna tak minskar volymerna av takdagvatten. Det skapar även ett grönt och estetiskt inslag ifall gröna tak anläggs på tak som är lägre än de omgivande höghusen. Ett sedumtak med substrattjocklek 50 mm kan magasinera regnvatten från ett 5 mm regn utan att ge någon avrinning alls (vilket motsvarar ett regn med ca 6 månaders återkomsttid och 10 minuters varaktighet). Vid ett större regn så kommer dagvattnet rinna av takytorna trots det gröna taket. Då fördröjningsåtgärderna ska vara dimensionerade för ett 10-årsregn så föreslås stuprören från gröna tak ändå ledas till annan fördröjningsåtgärd som till exempel växtbäddar och/eller planteringar med skelettjordar. 7.5 GENOMSLÄPPLIGA BELÄGGNINGAR Det rekommenderas att göra genomsläppliga beläggningar i så stor utsträckning istället för att asfaltera ytor. Detta för att låta vatten infiltrera ner i marken. Genomsläppliga beläggningar kan minska det totala fördröjningsbehovet. 7.6 DAGVATTENDAMM Ett annat förslag på fördröjning- och reningsåtgärd är en dagvattendamm, som både är estetisk samt synliggör vattnet i området. Ett förslag på placering är mellan husen i den sydvästra delen av området där marken idag är låg, vilket gör att det uppstår ett riskområde för stående vatten vid skyfall. Det kan rekommenderas att utreda förutsättningarna för en dagvattendamm där. Dammen kan ha ett utlopp med bräddningsmöjlighet, som sedan ansluter till en dagvattenledning Detaljplan Hammarby, Västerås

21 7.7 UNDERJORDISKA MAGASIN Ifall det är svårt att nå tillräcklig fördröjningsvolym i gröna fördröjningslösningar, är det möjligt att skapa underjordiska magasin som exempelvis rörmagasin, kassett- eller krossmagasin, som sedan kopplas till ledningsnätet. Underjordiska magasin rekommenderas tillsammans med gröna lösningar i form av exempelvis gröna tak och gårdar. Dock innebär ett underjordiskt magasin att flera naturliga reningsprocesser uteblir, men vattnet fördröjs och belastningen på ledningsnäten minskar. 7.8 SKÖTSEL AV FÖRESLAGNA DAGVATTENÅTGÄRDER Det är viktigt att samtliga föreslagna dagvattenåtgärder underhålls så att funktionen upprätthålls. Rain gardens, skelettjordar, svackdiken och dagvattendamm behöver rensas från växtmaterial och skräp som annars kan sättas igen. 8 HÖJDSÄTTNING OCH DAGVATTEN VID SKYFALL Ur dagvattensynpunkt är det viktigt att höjdsättningen sker så att skador förhindras på fastigheter och anläggningar vid skyfall. Dagvattnet måste där det är möjligt kunna rinna ytligt genom och ut från de nya områdena vid skyfall. Vid höjdsättning av fastigheterna bör hänsyn tas till extremregn. En principiell höjdsättning av bebyggelseområdet har ännu inte tagits fram men när det blir aktuellt rekommenderas det att ta hänsyn till följande viktiga delar med avseende på dagvatten: - Marken ska luta ut från fastigheter. - Den lägsta golvnivån är extra viktig att se över i det norra området där två hus står i direkt anslutning till ett riskområde. Utifrån erhållen höjddata och Länsstyrelsens skyfallskartering, bedöms vattnet kunna stiga till cirka +15 m (i höjdsystem RH2000) och färdig golvnivå bör därför ligga cirka en halvmeter över den nivån. - Det ska finnas ytliga flödesstråk där vattnet kan rinna igenom bebyggelsen vid skyfall när dagvattenledningsnätet är fullt. - I det södra området bildas ett instängt område i anslutning till gångoch cykelbanan och mellan tre hus, som riskerar att översvämmas. Byggnaden i det sydvästra området måste därför höjdsättas så att den inte kan ta skada av den potentiella översvämningen. Utifrån erhållen höjddata och Länsstyrelsens skyfallskartering, bedöms vattnet kunna stiga till cirka +11,40 m (i höjdsystem RH2000) och färdig golvnivå bör därför ligga cirka en halvmeter över den nivån. - Marken höjdsätts så dagvattnet kan rinna med självfall via dagvattensystemet mot ytor anlagda för flödesutjämning Detaljplan Hammarby, Västerås 21

22 9 REFERENSER Lantmäteriet, Tillgänglig Länsstyrelsen, Länsstyrelsen Västmanlands Län WebbGIS, utskrift från tillgänglig SGU, 2017a. Jordartskartan: Tillgänglig SGU, 2017b. Genomsläpplighet: Tillgänglig Svenskt Vatten, Avledning av dag- drän- och spillvatten. Publikation P110. Svenskt Vatten, 2011a. Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem. Publikation P104. Svenskt Vatten, 2011b. Hållbar dag- och dränvattenhantering, Råd vid planering och utformning. Publikation P105. Vegtech, Veg Tech. Sidan besöktes VISS, VattenInformationsSystemSverige: Sidan besöktes Västerås kommun 2014a. Dagvattenpolicy i Västerås, Antagen i Kommunfullmäktige Västerås kommun 2014b. Handlingsplan för dagvatten i Västerås. Antagen i Kommunfullmäktige Verkställd i samband med antagandet av VA-policy i kommunfullmäktige Utskrift från /Handlingsplan+f%C3%B6r+dagvatten+i+V%C3%A4ster%C3%A5s+ Antagen.pdf Västerås Stad Stadsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för dagvattenutredningens innehåll. Dagvattenutredning till detaljplan för Lugnet 1-2 och Höskrindan 1 m.fl., Hammarby Västerås Detaljplan Hammarby, Västerås

23 BILAGOR Bilaga 1. Riskområden vid skyfall. Bilaga 2. Flödesvägar och riskområden. Bilaga 3. Förslag på dagvattenhantering Detaljplan Hammarby, Västerås 23

24 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Stab Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Detaljplan Hammarby, Västerås

25 Bilaga 1 Riskområden vid skyfall = IKANO Bostad ABs nya hus = riskområden för vattendjup över 0,2 meter = riskområden för vattendjup över 1 meter = Willhem Västerås ABs nya hus Bildkälla: Länsstyrelsens webbgis, SMHI:s skyfallskartering, potentiella riskområden.

26 Bilaga 2 Bedömda flödesvägar och riskområden vid skyfall = IKANO Bostad ABs nya hus = riskområden för vattendjup över 0,2 meter = riskområden för vattendjup över 1 meter = Willhem Västerås ABs nya hus = Bedömd flödesriktning Bildkälla: Länsstyrelsens webbgis, SMHI:s skyfallskartering, potentiella riskområden.

27 Bilaga 3 Förslag på dagvattenhantering Förslag på dagvattenåtgärder = Rain garden = Svack-/krossdike = Skelettjordar