KRISTIANSBORGSBADET 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 1:36

Transkript

1 KRISTIANSBORGSBADET 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 1:36 DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN SLUTRAPPORT

2 KRISTIANSBORGSBADET 1 OCH DEL AV VÄSTERÅS 1:36 DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN KUND Västerås Stad KONSULT WSP Samhällsbyggnad WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: wsp.com UPPDRAGSNAMN Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Lea Levi DATUM ÄNDRINGSDATUM KONTAKTPERSONER Jenny Andersson, Uppdragsledare Lea Levi, Handläggare Malin Björklund jenny.andersson@wsp.com lea.levi@wsp.com malin.bjorklund@vasteras.se Granskad av Maria Näslund Godkänd av Jenny Andersson Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND OCH SYFTE 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN MARKANVÄNDNING OCH TOPOGRAFI GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN MILJÖKVALITETSNORMER OCH RECIPIENT AVRINNINGSOMRÅDE OCH BEFINTLIG LEDNINGSNÄT ÖVERSVÄMNINGSRISKER 13 4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 15 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING VÄSTERÅS DAGVATTENPOLICY 16 6 ANALYS OCH BERÄKNINGAR KARTERING AV NULÄGE OCH PLANERAD MARKANVÄNDING BERÄKNINGAR AV DIMENSIONERADE FLÖDEN AVRINNING OCH FÖRDRÖJNINGSVOLYMER DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL 23 7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING ÖVERGRIPANDE PRINCIPER DAGVATTENHANTERING Växtbädd / biofilter Skelettjord 28 8 KONSEKVENSBESKRIVNING DAGVATTENHANTERING VID SKYFALL MKN 29 9 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER KÄLLOR Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 3

4 1 SAMMANFATTNING WSP har fått i uppdrag av Västerås stad att göra en dagvattenutredning inför detaljplan för fastigheterna Kristiansborgsbadet 1 och del av fastigheten Västerås 1:36, Västerås. Området består idag av den Kristiansborgsbadet, en stor park samt parkeringsplatser och vägar. I framtiden planeras en ombyggnation av badet samt ny exploatering i form av två nya hus och två parkeringar samt små justeringar av befintliga vägar. Planerad exploatering ska utformas med hänsyn till det kulturvärde som badets byggnad utgör och vara så litet intrång i parken som möjligt. Dagvattenutredningens syfte är att redovisa lämpliga åtgärder för hantering och rening av dagvatten anpassade till det aktuella planområdet. Åtgärdsförslag begränsas till planområdet men vattnets väg och effekter vid skyfall redovisas för att ge förslag på lämpliga åtgärder så att det inte uppstår skador på andra fastigheter och anläggningar. Föroreningsberäkningar har utförts för planområdet. Samtliga föroreningshalter ligger under eller är lika med riktvärdena. Det sker även en viss minskning av föroreningsmängderna efter ombyggnation och exploatering med reningsåtgärder. Dagvattenrening förslås främst vid mer förorenade marktyper som nya takytor samt parkeringar och lokalgator för att minska halterna och föroreningsmängderna från området. Rening och fördröjning av dagvatten föreslås ske genom infiltrering, sedimentation och översilning genom grönytor i exempelvis växtbäddar och skelettjordar. Ur dagvattensynpunkt är det viktigt att höjdsättningen sker så att skador förhindras på fastigheter och anläggningar vid skyfall och att hänsyn tas till extremregn. Dagvattnet måste kunna rinna ytligt genom och ut från de nya områdena vid skyfall. Vid höjdsättning rekommenderas att hänsyn tas till följande viktiga delar med avseende på dagvatten vid skyfall; att marken lutar från fastigheter och att det finns ytliga flödesstråk där vattnet kan rinna över parkeringar samt mellan nya huskropparna. Höjdsättning av husen samt placering och dimensionering av dagvattenåtgärder tas fram vid detaljprojektering Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

5 2 BAKGRUND OCH SYFTE Västerås stad planerar att utveckla Kristiansborgsbadet, anlägga två nya parkeringar vid befintligt badhus samt att bygga två flerfamiljshus inom den befintliga parken intill badet i Västerås (Figur 1). Ombyggnation av badet samt ny exploatering planeras med tanke på att bäst värna om det kulturvärde som badets byggnad utgör och att göra ett så litet intrång i parken som möjligt. WSP har fått i uppdrag av Västerås stad att göra en dagvattenutredning inför detaljplan för fastigheten Kristiansborgsbadet 1 och del av fastigheten Västerås 1:36. För en enklare översikt har hela planområdet fördelats i tre delområden (Figur 2): område 1 som inkluderar det befintliga Kristiansborgsbadet som ska ombyggas samt tillhörande bebyggelse, område 2 som inkluderar planerad exploatering med två familjehus och område 3 som inkluderar omgivande vägar inom planområdet. I utredningen studeras hur dagvattenflödena från respektive områdena förändras vid ombyggnation av badets anläggning och nybyggnation av parkeringarna och flerfamiljshus samt vilka typer av lösningar för omhändertagande av dagvatten som är lämpliga inom planområdet. De föreslagna lösningarna föreslås i linje med Västerås dagvattenpolicy (Västerås stad, 2014) och dokument Dagvattenutredning till detaljplan för Kristiansborgsbadet DP 1897, Västerås (Västerås stad, 2018). Utredningen undersöker även vilken föroreningsbelastning som exploateringen bidrar med samt hur den påverkar recipienten. Figur 1 Översiktskarta. Exploateringsområdet är markerat med svart linje. (Bildkälla: eniro.se) Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 5

6 Figur 2 Situationsplan över planområdet med indelning i område 1, 2 och 3. 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3.1 MARKANVÄNDNING OCH TOPOGRAFI Planområdet ligger mellan Skrågatan i väster, Kristiansborgsallén i öster, Vallgatan samt Rytterborgsgatan på södra sidan och sju villafastigheter längs norra planområdesgränsen. Område 1 utgörs idag av Kristiansborgsbadets bebyggelse, en plan asfalterad yta som nyttjas som parkeringsplats (Figur 2) och en kombination av kuperad naturmark samt gräsyta (Figur 3). Marknivåer inom området 1 varierar mellan ca +22,1 och +25,6 (RH 2000). Område 2 utgörs av en kombination av kuperad naturmark och gräs-/ängsyta (Figur 4) med en gammal magasinsbyggnad i norra delen av området (Figur 5) och en större parkering längs norra sidan av Rytterborgsgatan (Figur 6). Marknivåer inom området 2 varierar mellan ca +16,7 och +22,5. Område 3 är idag en kombination av asfalterade ytor som utgörs av Kristiansborgsallén, Ryttersborgsgatan, Vallgatan och Skrågatan samt en del träd Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

7 och gräsytor längs vägarna (Figur 7). Marknivåer i detta område varierar mellan ca +18,40 och +22,1 (RH 2000). Figur 3 Kristianborgsbadet, vy från Rytterborgsgatan. Figur 4 Sydöstra gränsen av område 2, vy från Rytterborgsgatan. Figur 5 Område 2, vy från sydväst Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 7

8 Figur 6 Den befintliga parkeringen i område 2, vy från norr. Figur 7 Rytterborgsgatan, vy från sydöst Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

9 3.2 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Geologiska förhållanden i planområdet visas i Figur 8. Område 1 ligger delvis på sandig morän och berg. Hela området 2 ligger på sandig morän. Området 3 ligger på en kombination av berg, sandig morän samt glacial lera. Morän är en blandjordart med olika partikelstorlekar. Beroende på vilket andel av sten och grus det består av kan det vara mer eller mindre genomsläppligt. Berg i kombination med morän samt glacial lera betyder generellt sett att förutsättningen för infiltration är dålig. Större delen av planområdet bedöms ha medelgenomsläpplighet där en liten del i västra kanten av planområdet har låg genomsläpplighet (Figur 9). Utan att undersöka i mer detalj infiltrations möjligheter i den sandiga morän rekommenderas det inte att tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten som bygger på infiltration. Figur 8 Jordartskarta från SGU med ungefärlig placering av planområdet markerat i svart med tre delområden inom planområdet. De röda områdena visar berg, de gula områdena visar glacial lera och de ljusblåa sandig morän. (Bildkälla: SGU, 2018a) Figur 9 Genomsläpplighetskarta från SGU med ungefärlig placering av planområdet markerat i svart och de tre delområdena inom planområdet. De gröna områdena visar låg genomsläpplighet och de gula områdena visar medelgenomsläpplighet (Bildkälla: SGU, 2018b) Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 9

10 3.3 MILJÖKVALITETSNORMER OCH RECIPIENT Planområdet är beläget inom ett delavrinningsområde tillhörande Mälaren-Västeråshamnområde (Figur 10). Recipienten ligger inom Västerås kommun och huvudsaklig markanvändning inom det aktuella tillrinningsområdet samt recipientens övriga tillrinningsområden är bostadsområden samt industriområde med några stora parkeringar. Recipienten är en vattenförekomst (WA ) och omfattas därför av miljökvalitetsnormer. En sammanfattning av den ekologiska och kemiska statusklassificeringen av Mälaren- Västeråshamnområde samt MKN för recipienten redovisas nedan i Tabell 1. Den ekologiska statusen bedöms utifrån en femgradig skala som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. Kemisk status klassificeras antingen som god eller uppnår ej god. Den kemiska statusen klassificeras även utan överallt överskridande ämnen vilket innebär att ämnena kvicksilver och bromerade difenyleter (flamskyddsmedel) exkluderas som ett resultat av att gränsvärdet för dessa ämnen överskrids i alla Sveriges ytvattenförekomster. Miljökvalitetsnormer finns beslutade för alla ytvattenförekomster och anger vilken status vattenförekomsten ska uppnå till år 2021 (VISS, 2018). Figur 10 Delavrinningsområde till Mälaren-Västeråshamnomr. Planområdets ungefärliga placering är utmarkerat med rött (VISS, 2018). Mälaren-Västeråshamnområde har klassats med en måttlig ekologisk status baserad på helårs mätningar gjorda under perioden Recipienten har problem med övergödning, miljögifter samt försurning. Kvalitetsfaktorn näringsämnen har måttlig status pga halterna av totalfosfor. Den Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

11 kemiska statusen uppnår ej god status enligt mätningar gjorda fram till år De ämnen som överskrider gränsvärden är antracen och tributyltenn föreningar (TBT) samt kvicksilver och kvicksilverföreningar och bromerad difenyleter (PBDE) som är så kallade överallt överskridande ämnen eftersom de överskrider gränsvärdet i hela Sverige. Dagvatten från kvartersmark är inte en betydande källa till utsläpp av dessa ämnen. Det finns ett flertal påverkanskällor med betydande påverkan på den generella vattenkvaliteten inom recipientens tillrinningsområde. Däribland finns avloppsreningsverk, förorenade områden från industrier/tidigare industrier, urban markanvändning, jordbruk, transport/infrastruktur, atmosfärisk deposition samt enskilda avlopp (VISS, 2018). Enligt miljökvalitetsnormen skulle recipienten uppnå måttlig ekologisk och god kemisk status. Tabell 1 Sammanställning av ekologisk och kemisk status för Mälaren- Västeråshamnomr (VISS, 2018). Status Klassificering Miljökvalitetsnorm Kommentar Ekologisk status Måttlig Måttlig ekologisk status Kemisk status Uppnår ej god God kemisk status med följande undantag: antracen, bromerad difenyleter (PBDE), kvicksilver och kvicksilverföreningar, tributyltenn föreningar (TBT). Undantag- mindre stränga krav: PBDE, TBT, kvicksilver och kvicksilverföreningar. Tekniskt omöjligt att uppnå MKN för PBDE och kvicksilver. Undantag med tidsfrist till 2027: antracen, TBT. Kemisk status utan överallt överskridande ämnen Uppnår ej god God kemisk status Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 11

12 3.4 AVRINNINGSOMRÅDE OCH BEFINTLIG LEDNINGSNÄT Figur 11 Avrinningsområden för varje delområde. Uppskattade befintliga flödesvägar är markerade med blå pilar. Ytorna som avrinner från planområdet baseras på analys av höjdkurvor i grundkartan. Eftersom centrum av planområdet ligger på toppen av en kulle har det identifierats en vattendelare på mitten av planområdet som utgör gränsen mellan två avrinningsområden: avrinningsområde 1 (rosa i Figur 11 ) som är ca 2 ha stor och avrinningsområde 2 (grön i Figur 11) med en yta av ca 2,8 ha. Båda avrinningsområdena avrinner mot grannfastigheter, norrut och österut från avrinningsområde 1 och västerut och söderut från avrinningsområde 2. Ett lågpunktområde har identifieras i nord-västra delen av planormådet (markerad med svart cirkel i Figur 11, se också Figur 12). Figur 12 Lågpunkt inom planområdet. Vy från nord-väst Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

13 Figur 13 Befintliga dagvattenledningar inom planområdet. I Figur 13 visas ett utdrag ur ledningskartan. I Kristiansborgsalléen, vid östra kanten av område 2, finns en befintlig dagvattenledning med dimension 160 mm som ansluter till en befintlig dagvattenledning i Ryttersborgsgatan av samma dimension, se Figur 13. Anslutningar för ny bebyggelse föreslås på ledningen i Ryttersborgsgatan om kapaciteten tillåter. Antal anslutningspunkter beror på om flera anslutningspunkter är möjliga. En befintlig dagvattenledning med dimension 110 mm finns i västra delen av planområdet, där Kristianborgsbadet kopplas till det kommunala ledningsnätet. 3.5 ÖVERSVÄMNINGSRISKER Kommunala dagvattensystem för tät bostadsbebyggelse bör dimensioneras för regn med en återkomsttid på 20 år (Svenskt vatten, 2016), vilket medför att stora och intensiva regn (t.ex. regn med 100-års återkomsttid) kan medföra risk för översvämning i glesa orter. Vid höjdsättning av nybyggnation inom planområdet bör hänsyn tas till vattennivåerna som kan komma att uppstå vid ett 100-årsregn så att inga instängda områden skapas och att risk för översvämning minskas. Översvämningsbara ytor kan med fördel skapas, som inte ligger i anslutning till byggnader. Vid överbelastning av ledningssystemet vid skyfall ska flöden styras mot mindre känsliga områden eller avledas ytligt på ett säkert sätt. Det är viktigt att säkra denna möjlighet inom planområdet så att tillräckligt utrymme skapas för att kunna avleda stora dagvattenflöden ytligt vid kraftig nederbörd. En analys över flödesvägarna har utförts utifrån Länsstyrelsens underlag för skyfall. Flödesvägarna visas i Figur 14 nedan (Länsstyrelsen, 2018). Skyfallskarteringen är dock en översiktlig studie och ska endast användas som en uppskattning. Det finns riskområden inom planområdet där marken kan översvämmas vid skyfall. Från riskområdena kan inte dagvatten från omgivningen uppströms rinna Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 13

14 vidare utan att det samlas på marken (Länsstyrelsen 2018). Figuren ger en översikt över potentiella riskområden, för vattendjup över 0,2 m (röda linjen i Figur 14) och 1 m (gula linjen i Figur 14) det vill säga var regnvatten kan bli stående i instängda områden (lågpunkter) på grund av områdets topografi. Ett riskområde i nord-väst av planområdet sammanfaller med den identifierade lågpunkten vid platsbesöket (se avsnitt 3.4 och Figur 12). Figur 14 Huvudflödesvägar (blå) vid kraftiga regn och riskområden (röda linje för vattendjup 0,2 m och gul färg för vattendjup av 1 meter) enligt Länsstyrelsens skyfallskartering. I dessa områden riskerar regnvatten att bli stående vid extrema regn Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

15 4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN Nya exploateringar som planeras inom planområdet är planerade i alla tre områden (Figur 15 och Figur 16). I område 1 (rött, Figur 15 och Figur 16) planeras Kristiansborgsbadet att upprustas och bli en modern tränings- och spaanläggning. På badhusets tak planeras en utbyggnad för gymverksamheten. I område 2 (blå i Figur 15) planeras två flerfamiljshus i kanten av parken nedanför simhallen. Bostäderna ska upplevas som hus i parklandskap med tillgång till park för allmänhetenen. Bebyggelseskalan hålls i nivå med trädridån kring 4-5 våningar, med en indragen takvåning och takterrass högst upp. Den befintliga faluröda magsinbyggnaden ska stå kvar på samma plats. Ryttersborgsgatan - Vallgatan öppnas upp för biltrafik och två nya parkeringar med tillfart från båda håll tillskapas. Ändrad utbredning av vägen i område 2 kan samtidigt påverkas av mindre ombyggnation i område 3 (gul i Figur 15) Figur 15 Översikt från öst över hela planområdet med befintliga Kristianborgsbadet bebyggelse. Delområdena är markerade: område 1 med den röda linjen, område 2 med den blå linjen och område 3 med den gula linjen (Reiton och Bau, 2019). Figur 16 Översikt från söder över hela planområdet med befintliga Kristianborgsbadets bebyggelse. Delområdena är markerade: område 1 med den röda linjen, område 2 med den blå linjen och område 3 med den gula linjen (Reiton och Bau, 2019) Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 15

16 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING 5.1 KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING Med en genomtänkt dagvattenhantering kan risken för översvämningar och föroreningar i sjöar och vattendrag minska. Det är kommunens ansvar att se till att det finns möjlighet att hantera dagvatten inom allmän platsmark, att avleda dagvatten från privat och samfälld mark och att rådande lagstiftning följs. Vattendirektivet (2000/60/EG) syftar till att skydda och förbättra kvalitén i alla vattenförekomster i EU och är införd i svensk lagstiftning sedan För att kunna mäta vattenkvaliteten i olika vattendrag har miljökvalitetsnormer som bygger på ett flertal olika parametrar införts. Under 2016 kom ett nytt beslut från EU-domstolen, Weserdomen, som innebär strängare tolkning av miljökvalitetsnormerna och i praktiken innebär ett det försämringsförbud av samtliga parametrar eller ämnen som påverkar miljökvalitetsnormen. För att dagvattenhanteringen skall uppnå rådande miljökvalitetsnormer är det viktigt att klargöra recipientens status och vilka kvalitetsfaktorer som är relevanta för vattenförekomsten. Den parameter som främst rör dagvattenhantering är särskilt förorenande ämnen och näringsämnen. I denna utredning följs riktlinjer från Svenskt Vattens publikation P110 som beskriver funktionskrav, dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem samt innehåller anvisningar för en klimatsäker samhällsplanering. Då området topografiskt ligger inom Mälaren-Västeråshamnområde innebär det att utsläpp av dagvatten från omgjorda eller nybyggda hårdgjorda ytor inte får ske direkt till ytvattnet utan föregående rening. 5.2 VÄSTERÅS DAGVATTENPOLICY Västerås dagvattenpolicy innebär en hållbar dagvattenhantering som ska skapa mervärden för stadsmiljön och minimera negativ påverkan på naturen. Målet är att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva lösningar för att rena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt område. Dagvatten ska hanteras och avledas på ett säkert, miljöoch klimatanpassat samt kostnadseffektivt sätt. Dagvattenpolicyn ska följa och bidra till att ambitionerna i Västerås stads Miljöprogram och Vattenplan uppfylls. Västerås stads dagvattenpolicy och dess riktlinjer och principer för dagvattenhantering innefattar följande punkter: Dagvattenflöden till Mälaren minimeras. Grundvattenbalansen bibehålls. Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag. Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden. Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer. Kunskapen om dagvatten ökar. Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. Förorenaren betalar. Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

17 Dagvatten ska utredas i alla planer. Dagvattnet ska renas om det bedöms innehålla högre årsmedelhalter av näringsämnen, tungmetaller och olja än vad som står i tabell 1, sidan 2 av Västerås dagvattenpolicy. Enligt dokument Dagvattenutredning till detaljplan för Kristiansborgsbadet 1, DP 1897, Västerås (Västerås stad, 2018) ska dagvattenutredning även redovisa vattnets väg och effekter vid skyfall och långvariga regn, med fokus på så kallade 100 årsregn, och ge förslag på lämpliga åtgärder för dessa så att inte det uppstår skador på fastigheter och anläggningar. Förslag på fördröjning och reningsåtgärder bör baseras på den aktuella begränsningen av dimensionerande utflöde från planområdet (15 l/s, ha). En andra viktig aspekt enligt dokumentet är också hur vattnet kan användas i gestaltningen av planområdet och bli en del av en attraktiv utemiljö. 6 ANALYS OCH BERÄKNINGAR Figur 17 visar markanvändning i dagsläget. Område 1 består idag av ca 41 % av hårdgjord yta (Kristiansborgsbadets takyta samt befintlig parkering) och 59 % av grönyta. Område 2 består av ca 32 % av hårdgjorda yta och 68 % av grönyta. Ca 71 % av område 3 är hårdgjord yta (vägytor) och 29 % är grönyta. Exploateringen kommer särskilt att bidra till en ökad hårdgörandegrad i område 2 och därmed en ökad mängd genererat dagvatten. För att inte öka dagvattenflödet till de allmänna dagvattenledningarna krävs att den ökade mängden fördröjs i alla områden. Markanvändningskartering, flödes- och föroreningsberäkningar har genomförts och resultaten redovisas i avsnittet nedan. 6.1 KARTERING AV NULÄGE OCH PLANERAD MARKANVÄNDING För att beräkna hur mycket dagvattenflödet från områdena ökar har avrinningsområdena karterats utifrån markanvändningen före och efter exploateringen. Nuvarande och planerad markanvändning inom planområdet har karterats för respektive delområde. Figur 17 visar markanvändningen i nuläget och Figur 18 visar markanvändningen efter den planerade exploateringen. De markanvändningstyper som har använts vid karteringen är grönyta, grusyta, parkering, stenmjöl, vägyta och takyta (Kristiansborgsbadets takyta och för takytor av tillkommande bebyggelse särskiljs) Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 17

18 Figur 17 Befintlig markanvändning. Figur 18 Planerad markanvändning Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

19 6.2 BERÄKNINGAR AV DIMENSIONERADE FLÖDEN För att beräkna dimensionerade dagvattenflöden från området används rationella metoden: där: Q d dim = dimensionerande flödet A = avrinningsområdets area (ha) φ = avrinningskoefficient Q d dim = A φ i(t r ) C i(t r ) = dimensionerande nederbördsintensiteten (l/s ha) t r = regnets varaktighet (min) C = klimatfaktor I Tabell 2 visas aktuella avrinningskoefficienter. Avrinningskoefficienter har ansatts med utgångspunkt i P110 (Svenskt Vatten, 2016). Tabell 2 Aktuella avrinningskoefficienter Markanvändning Avrinningskoefficient Parkering 0,8 Grönyta 0,1 Grusyta 0,4 Stenmjöl 0,4 Vägyta 0,8 Takyta 0,9 Årsnederbörden för Västerås är ca 593 mm (Alexandersson och Karlström, 2001). Det dimensionerande flödet redovisas vid trycklinje i marknivå (återkomsttid 20 år) och marköversvämning (återkomsttid > 100 år). 10-årsregnet motsvarar dimensionerande flöde till marknivå enligt de gamla kraven i P90 (Svenskt Vatten, 2004) och det visas också i tabellerna nedan. Beräkningar för dimensionerande regn med en återkomsttid på 10, 20 och 100 år har utförts enligt Dahlström (2010). Varaktigheten har satts till 10 min baserat på aktuella rinntider. Dagvattenflödet efter exploatering redovisas med en klimatfaktor på 1,25 enligt de nya riktlinjerna i P110 (Svenskt vatten, 2016). Tabell 3 till Tabell 5 visar de beräknade dagvattenflödena före exploateringen för respektive delområde. Tabell 6 till Tabell 8 visar de beräknade dagvattenflödena för delområdena efter byggnation med klimatfaktor 1,25. Reducerad yta betecknas med Ared. För alla områden visar resultaten en ökning av dagvattenflöde vid regn med 10, 20 samt 100-års återkomsttid och 10 minuters rinntid. För område 1 är ökningen 24 %, för område 2 25% och för område 3 är det 28 % Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 19

20 Tabell 3 Beräknade dimensionerade flöden inom område 1 före exploatering, utan klimatfaktor. 10 minuters rinntid har använts. Markanvändning enligt plan Delområde 1 Area (m 2 ) Area (ha) A red (ha) Årsflöde (m 3 ) 10-år Flöde vid regn med återkomsttid 20-år Takyta ,35 0,90 0, (Kristiansborgsbadet) Vägyta 801 0,08 0,80 0, Grönyta ,58 0,10 0, Parkering 354 0,04 0,80 0, Grusyta 637 0,06 0,40 0, Summa ,11 0, år Tabell 4 Beräknade dimensionerade flöden inom område 2 före exploatering, utan klimatfaktor. 10 minuters rinntid har använts. Markanvändning enligt plan Delområde 2 Area (m 2 ) Area (ha) A red (ha) Årsflöde (m 3 ) 10-år Flöde vid regn med återkomsttid 20-år Takyta 193 0,02 0,90 0, Vägyta ,22 0,80 0, Grönyta ,10 0,10 0, Parkering ,28 0,80 0, Summa ,62 0, år Tabell 5 Beräknade dimensionerade flöden inom område 3 före exploatering, utan klimatfaktor. 10 minuters rinntid har använts. Markanvändning enligt plan Delområde 3 Area (m 2 ) Area (ha) A red (ha) Årsflöde (m 3 ) 10-år Flöde vid regn med återkomsttid 20-år Vägyta ,55 0,80 0, Grönyta ,23 0,10 0, Summa ,78 0, år Tabell 6 Beräknade dimensionerade flöden inom område 1 efter exploatering, med klimatfaktor 1, minuters rinntid har använts. Markanvändning enligt plan Delområde 1 Area (m 2 ) Area (ha) Avrinningskoefficient Avrinningskoefficient Avrinningskoefficient Avrinningskoefficient A red (ha) Årsflöde (m 3 ) 10-år Flöde vid regn med återkomsttid och k.f. 20-år Takyta ,35 0,90 0, (Kristiansborgsbadet) Vägyta 715 0,07 0,80 0, Grönyta ,57 0,10 0, Parkering 353 0,04 0,80 0, Stenmjöl 788 0,08 0,40 0, Summa ,11 0, år Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

21 Tabell 7 Beräknade dimensionerade flöden inom område 2 efter exploatering, med klimatfaktor 1, minuters rinntid har använts. Markanvändning enligt plan Delområde 2 Area (m 2 ) Area (ha) A red (ha) Årsflöde (m 3 ) 10-år Flöde vid regn med återkomsttid 20-år Takyta ,13 0,90 0, Vägyta ,29 0,80 0, Grönyta ,09 0,10 0, Parkering 629 0,06 0,80 0, Stenmjöl 525 0,05 0,40 0, Summa ,62 0, år Tabell 8 Beräknade dimensionerade flöden inom område 3 efter exploatering, med klimatfaktor 1, minuters rinntid har använts. Markanvändning enligt plan Delområde 3 Area (m 2 ) Area (ha) Avrinningskoefficient Avrinningskoefficient A red (ha) Årsflöde (m 3 ) 10-år Flöde vid regn med återkomsttid 20-år Vägyta ,56 0,8 0, Grönyta ,22 0,1 0, Summa ,78 0, år 6.3 AVRINNING OCH FÖRDRÖJNINGSVOLYMER För att beräkna volym vatten från området som behöver hanteras enligt aktuella begränsningen av dimensionerande utflöde från planområdet (15 l/s av, Västerås dagvattenpolicy, 2018) används rationella metoden med hänsyn till rinntid (Svenskt Vatten, 2016) och klimatfaktor 1,25 för situationen enligt plan. där: V = 0,06 (i regn t regn K t regn K t rinn + K2 t rinn i regn ) V specifik magasin volym (m 3 /hared) i regn= regnintensitet för aktuell varaktighet(l/s ha) t regn= regnvaraktighet (min) t rinn= rinntid (min) K-specifik avtappning från magasinet (l/s hared) Den fördröjningsvolym som krävs för att inte öka flödet från de nya ytorna och byggnaderna på planområdet har beräknats enligt Svenskt Vattens P110 med avseende på rinntid. Med en total avtappning från hela planområdet på 15 l/s, ha, ges ett flöde för planområdet på 53 l/s vid ett regn med 20 års återkomsttid. I Tabell 9 visas magasinsbehov (m 3 ) för respektive område inom planområdet med en avtappning från de befintliga och planerade områdena på 15 l/s, ha. Med befintlig magasinsvolym avses volym vatten från planområdet vid befintliga markanvändningen (Figur 17) samt avtappning från hela planområdet på 15 l/s,ha. Avtappning för planerade områdena har räknats med klimatfaktor 1,25. Volymen som behöver fördröjas från det framtida, ombyggda området är: 130 m 3 för område 1; 121 m Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 21

22 för område 2 och 145 m 3 för område 3. Detta resulterar i att de nya delarna av planområdet totalt behöver en fördröjningsvolym på 396 m 3 vid ett 20-årsregn. Fördröjningsvolymen fördelas mest mellan tak, parkeringar, gång- och cykelväg (som markeras som väg inom område 2 och 3) och väg då det främst är dessa ytor som tillkommer efter plangenomförandet. Fördröjningsvolym som krävs för att hantera dagvattnet från specifik markanvändning för varje delområde visas i Tabell 10. Noggrannare beräkningar kan göras i ett senare skede för de olika delarna av utbyggnaderna. I Bilaga 1 visas magasinsvolymer för varje delområde samt respektive markanvändning i delområdena vid ett regn med 10-års återkomstid. Tabell 9 Magasins behov (m 3 ) för respektive områdena inom planområdet. Magasinsvolym för områdena enligt planen räknades med klimat faktor 1,25. Område Area (ha) Areared (ha) Utflöde Magasinsvolym befintlig (m 3 ) Magasinsvolym enligt plan (m 3 ) Område 1 1,11 0, Område 2 1,62 0, Område 3 0,78 0, Tabell 10 Magasins behov (m 3 ) för specifika markanvändningar inom respektive delområdena inom planområdet. Markanvändning enligt plan Magasin volym (m 3 ) Område 1 Område 2 Område 3 Takyta (Kristiansborgsbadet) Takyta (ny) Vägyta Grönyta Parkering Stenmjöl Summa Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

23 6.4 DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL Syftet med föroreningsberäkningarna är att uppskatta hur förändringen i markanvändning påverkar dagvattnets föroreningsinnehåll och att därmed bedöma dess påverkan på recipienten. Enligt Västerås stads dagvattenpolicy ska dagvatten renas om det bedöms innehålla högre årsmedelhalter av näringsämnen, tungmetaller och olja än vad som redovisas i Tabell 11 (Västerås stad 2014). Planområdets recipient är Mälaren. Riktvärdena under Nivå 1 Mälaren i tabellen är därför lämpliga att använda vid bedömning av planområdets dagvattenreningsbehov. I beräkningen har hela planområdets area använts för att ge en så korrekt bild av föroreningsmängden och reningsbehovet som möjligt. Tabell 11 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp hämtad från Västerås dagvattenpolicy. (Västerås stad 2014). Nivå 1 = utsläpp till recipient. Nivå 2 = utsläpp till dike eller damm innan det leds vidare till recipient. VU = utsläpp från verksamhetsutövare. I de fall verksamhetsutövare har direktutsläpp till recipient ska de rena till nivå 1. Mängden föroreningar som planområdet genererar i nuläget och enligt plan har beräknats med verktyget StormTac, version Detta verktyg utgår från schabloner för olika marktyper. De schablonerna som använts i StormTac 2019 är gräsyta, grusyta, parkering, väg (med trafikflöden 500 ADT), stenmjöl (egenskapad markanvändning) och takyta. Det är viktigt att notera att de värden som beräknas med StormTac 2018 är teoretiska värden, baserade på uppmätta värden från ett antal olika utredningar och forskningsstudier. Kvaliteten och mängden underlag varierar mellan olika mätningar och för olika ämnen. Säkerheten på flera parametrar är låg eftersom det finns få mätdata med så fin upplösning av markanvändning (t.ex. för tak). Det är dock den bästa informationen som finns tillgänglig utan att utföra extensiva mätningar på plats för varje utredning. Vid belastningsberäkningar (mängd förorening, kg/år) används årsmedelhalten och den ackumulerade årliga nederbörden då det är årsvolymen som är avgörande för hur stor mängd förorening som genereras under ett år. Som indata till modellen används nederbörd 593 mm/år. Endast belastning av dagvatten och basflöde (inläckande grundvatten till dagvattensystemet) avses. Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (SS) och opolära alifatiska kolväten (olja). För samtliga ämnen avses totalmängder. Noteras bör att värdena i följande tabeller är teoretiska och att säkerheten på flera parametrar är mycket låg varför mängderna och förändringarna för att kunna redovisas endast skall ses som indikation. Generellt handlar det om mycket små mängder. Siffrorna som visas i tabellerna är avrundade siffror. Resultaten från beräkningarna för nuvarande situation och enligt plan utan dagvattenrening presenteras i Tabell 12 och Tabell Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 23

24 Samtliga föroreningshalter ligger under riktvärdena. Det sker även en viss minskning av föroreningsmängderna efter ombyggnation och exploatering. Parkeringsytor bedöms bidra i framtiden till ökade mängder tungmetaller som måste renas innan det når Mälaren. Dagvattenrening föreslås vid samtliga marktyper, men rekommenderas vid parkeringar och lokalgator för att minska halterna och föroreningsmängderna från området. Rening kan ske genom filtrering, sedimentation och översilning av grönytor i exempelvis växtbäddar och skelettjordar. Tabell 12 Genomsnittliga föroreningshalter ut från planområdet med och utan dagvattenrening. Inga halter överskrider riktvärdena för Nivå 1 Mälaren. Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16 BaP Enhet μg/l mg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l mg/l μg/l μg/l Nuvarande 120 1,7 6, ,36 6,2 5,0 0, ,45 0,66 0,016 Planerad 110 1,6 4, ,36 5,2 3,9 0, ,39 0,33 0,011 Planerad med rening Riktvärde Mälaren nivå ,1 1,2 6,8 9,3 0,064 3,0 1,9 0, ,2 0, , , , ,5 0,05 0,005 0 Tabell 13 Föroreningsmängder (kg/år) från planområdet med och utan dagvattenrening, *Förändring som visas i tabellen är en jämförelse mellan nuläge föroreningsmängder och mängder från planerade situationen med rening, Ämne P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH16 BaP Enhet kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Nuvarande 1,2 18 0,072 0,20 0,50 0,0038 0,066 0,053 0, ,7 0,0070 0,00017 Planerad 1,2 18 0,045 0,17 0,38 0,0039 0,056 0,042 0, ,2 0,0036 0,00011 Planerad med rening Förändring jämfört med nuläge* 0,63 6,0 0,032 0,095 0,28 0,0032 0,024 0,022 0, ,1 0,0028 0, % -67% -56% -53% -44% -16% -64% -58% -55% -47% -55% -60% -64% Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

25 7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 7.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER Grundprincipen för att säkerställa en långsiktig hållbar dagvattenhantering är att: 1. Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråk. 2. Dagvattenflöden ska begränsas genom infiltration och fördröjning. 3. Dagvattnets föroreningsbelastning ska begränsas genom naturlig rening på väg till recipient. Fördröjningen föreslås ske i flera steg. Föroreningarna i dagvattnet är i hög utsträckning partikelbundna. En god rening förutsätter därför en god avskiljning av partiklar, vilket kan ske genom sedimentering eller filtrering. Lösta ämnen kan reduceras genom omvandling via kemiska eller mikrobiologiska processer, samt fastläggas genom ytkemiska processer. Genom upptag i vegetation kan framförallt näringsämnen reduceras. 7.2 DAGVATTENHANTERING Förslag på dagvattenhantering har tagits fram med målet att uppfylla kraven på rening och flödesutjämning. Ett önskemål från Västerås stad är att dagvattenåtgärder ska vara mångfunktionella och fungera som en attraktiv del av utemiljön. I första hand kommer det därför inte rekommenderas att fördröja dagvatten i underjordiska magasin. Dagvattenåtgärderna beskrivs i följande avsnitt. På grund av att jordtypen ger en aningen begränsad infiltrationsmöjlighet, rekommenderas inte att bara tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten som bygger på infiltration, utan avtappning och bräddning måste kunna ske till dagvattenledningar. Detta gäller för upp till 20-årsregn, större flöden måste bräddas över marken. För fördröjning och rening av dagvattnet rekommenderas växtbäddar och skelettjordar. För förslag på placering av åtgärderna, se Figur 19 nedan. Det krävs att samtliga dagvattenåtgärder sköts om och underhålls på rätt sätt för att säkerställa dagvattenhanteringen. När det är dags för detaljprojektering rekommenderas att se över vilka fördröjningsvolymer som krävs för varje område och yta och hur åtgärderna ska utformas mer exakt för att uppnå fördröjning och rening. Nedan anges ett förslag på dagvattenåtgärder för planområdet. Åtgärderna redovisas i mer detalj för område 2 än för område 1 och 3, eftersom område 2 är där den största exploateringen planeras Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 25

26 Figur 19 Placering av föreslagna dagvattenåtgärder utifrån begränsningen av dimensionerande utflöde från planområdet, 15 l/s, ha. Ytorna för växtbäddarna är ritade enligt behovet men kan göras större. Dagvatten från tak och andra hårdgjorda ytor avleds till planteringar. Blåa pilar indikerar dagvattnets flödesriktning vid kraftiga regn. Orangea pilar indikerar hur dagvattnet kan väljas att avledas från respektive yta vid 20-års regn eller med ett regn med mindre återkomsttid Växtbädd / biofilter Avrinningen från samtliga takytor samt hårdgjorda och stenmjölsytor inom område 2 (markerade i gul färg i Figur 18) föreslås samlas upp i flera rännor som leder vattnet till nedsänkta växtbäddar som placeras i närheten av huskroppen A och vid hus B (Figur 19). Lokalisering av växtbäddarna anpassas till takens lutning och var stuprör placeras. Husen i planområdet föreslås förses med stuprörsutkastare som leder takvattnet till växtbäddar i närheten av husen. Totalt nödvändig växtbäddyta för hantering av ca 23 m 3 dagvatten från takytorna för hus A och B är ca 60 m 2 om växtbäddarna dimensioneras 1 m djup med 15 % porositet samt det genomsnittliga jordlagret som är 0,5 m djupt. Totalt nödvändig växtbäddyta för hantering av ca 48 m 3 dagvatten från samtliga hårdgjorda och stenmjölsytor i närheten av hus A och B, är ca 129 m 2 om växtbäddarna dimensioneras 1 m djup med 15 % porositet samt det genomsnittliga jordlagret som är 0,5 m djupt. I botten av växtbädden samlas vattnet upp i en dräneringsledning för vidare avledning till det allmänna ledningsnätet (Figur 14 och Figur 15). Växtbäddarnas botten anläggs med en dräneringsledning i botten för att förhindra vatteninfiltration under den anlagda växtbädden och att vatten rinner in mot huskroppen och riskerar att skada denna. Sidorna på växtbädden kan bestå av sten, betong, tegel eller trä. Trots att ca 1,09 ha parkyta inom område 2 planeras bibehållas som grönyta, föreslås den inte som en möjlig åtgärd för dagvattenhantering utan en mer detaljerad utredning av infiltrations möjligheterna. Detta p.g.a. att marken inom område 2 nästan uteslutande består av sandig morän (se avsnitt 3.2) vilken kan vara mer eller mindre genomsläppligt beroende på andel av sten och grus (se kapitel 3.2). För att hantera dagvattnet från parkytan (markerade som gräsyta i Figur 19) föreslås nedsänkta växtbäddar på totalt ca 65 m Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

27 Figur 20. Principskiss på en nedsänkt växtbädd. (Bildkälla: Stockholm vatten och avfall 2017). Figur 21. Exempel på växtbäddar intill hus och på innegårdar i Norra Djurgårdsstaden, Stockholm. (Bildkälla: Lea Levi) Hus C samt vägen i närheten av det är befintliga och områden i deras närhet planeras inte ändras vid exploatering. Om det skulle uppstå ett behov att ta hand om dagvatten från dessa områden visas i Figur 19 även föreslag för det. Fördröjningsbehovet är ca 28 m 3 från dessa ytor,som föreslås hanteras i en 74 m 2 växtbädd nedströms Hus C (1 m djup, 15 % porositet samt det genomsnittliga jordlagret som är 0,5 m djupt) Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 27

28 7.2.2 Skelettjord Som en fördröjnings- samt reningsåtgärd vid nya parkeringarna i område 2 (Figur 21) föreslås skelettjordar. Även vägdagvatten kan ledas via dagvattenbrunnar till skelettjordar, se principskiss i Figur 22 nedan. Skelettjord är en blandning av jord och makadam som har som främsta funktion att säkerställa att träden förses med luft och vatten i hårdgjord miljö. Vattnet tar sig till skelettjorden både via luftningsbrunnar och via vanliga dagvattenbrunnar. Skelettjorden förses med en dräneringsledning samt en bräddmöjlighet. Skelettjord är en typ av biofilter som leder till både fördröjning och rening genom bland annat växtupptag. Fördröjningsvolymen beror på hålrumsvolymen vilket i sin tur beror på blandningen av jordmaterial och makadam. Exakt sektion och volym tas fram vid detaljprojekteringen. Volymen kan antas vara 15 m 3 per träd med en hålrumsvolym på 10 % vilket ger en fördröjningsvolym på 1,5 m 3 per träd. Om cirka sex träd med skelettjord anläggs i anslutning till parkeringar resulterar det i en fördröjningsvolym på cirka 9 m 3. Skelettjordarna föreslås anläggas vid parkeringarna, där det är möjligt för att uppnå rening och fördröjning. Skelettjorden kan anläggas vid träden men också fortsätta under jorden, vilket resulterar i en ännu större fördröjningsvolym. Om skelettjorden anläggs i mark som lutar mycket kan dämmen anläggas i skelettjorden för att hålla vattnet tillgängligt till träden. Figur 22 Utformning av skelettjord. Nyplantering av träd i hårdgjord yta med markgaller och infiltration av dagvatten. (Svenskt vatten, 2011) Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

29 8 KONSEKVENSBESKRIVNING 8.1 DAGVATTENHANTERING VID SKYFALL För regn med en längre återkomsttid än 20 år är det huvudsakliga målet att leda vatten ytligt på ett sätt som undviker skador på människor och egendom. Marken i alla delområdena bör ha en ordentlig lutning från byggnaden. Enligt Boverkets byggregler (BBR 2011:6) och Svenskt Vatten (2011) bör marken från byggnaden ges en lutning på 1:20 på ca 3 m för att byggnaden inte ska ta skada av fukt och vatten. Eftersom huskropparna i område 2 planeras placeras längst ner av kullen kommer det möjligtvis skapas några instängda områden. Därför är det viktigt, ur dagvattensynpunkt, att höjdsättningen sker så att skador förhindras på fastigheter och anläggningar vid skyfall. Dagvattnet måste där det är möjligt kunna rinna ytligt genom och ut från de nya områdena vid skyfall (se blå pilar på Figur 19). Vid höjdsättning av fastigheterna bör hänsyn tas till extremregn. En principiell höjdsättning av bebyggelseområdet har ännu inte tagits fram men när det blir aktuellt rekommenderas det att ta hänsyn till följande viktiga delar med avseende på dagvatten: - Marken ska luta ut från fastigheter. - Marken i område 2 ska höjdsättas så att det skapas ytliga flödesstråk där vattnet kan rinna över parkeringar, mellan huskropparna och ut från området. Bebyggelsen i område 2 måste därför höjdsättas så att den inte tar skada vid skyfall. Den lägsta golvnivån är extra viktig att se över i område 2, där två hus på sydvästra sidan av området står i direkt anslutning till ett riskområde. Vid skyfall leds vattnet vidare ytligt söderut längst Kristianborgsallé och Rytterborgsatan. när dagvattenledningsnätet är fullt (Figur 19). - Vid byggnation av nya parkeringar i område 2, och speciellt parkeringen i nordväst sidan av området, är det viktigt att höjdsätta området så att vattnet avleds söderut längst Rytterborggatan och inte norrut mot Vallgatan eftersom det redan finns ett risk område där vatten kan samlas till upp 0,02 m djup vid kraftiga regn (Figur 14). - Marken i hela planområdet höjdsätts så dagvatten kan rinna med självfall via dagvattensystemet mot ytor anlagda för flödesutjämning. 8.2 MKN Exploatering enligt planförslaget resulterar att en del av grönytan hårdgörs och följaktligen att den naturliga vattenbalansen påverkas. Flöden och en del föroreningsbelastning till recipienten bedöms öka om inga dagvattenåtgärder vidtas. Med de åtgärder som har föreslagits kan dock den ökade mängden fosfor hanteras och till och med minska med 48 % jämfört med nuläget (Tabell 13). Eftersom recipienten redan har övergödningsproblem p.g.a. belastning av näringsämnen, inklusive total fosfor (VISS, 2018) är minskning av fosformängden från planområdet en viktig förbättring. Även mängden för föroreningsgruppen PAH16 som inkluderar antracen, vilken är faktor som bidrar till försämring av recipientens kemiska status (VISS, 2018) minskas i jämförelse med nuläget med 60%. Alla andra analyserade mängder inklusive kväve, kadmium, krom, nickel, kvicksilver bly, zink, suspenderat material och olja beräknas minska. Intressant att notera är att flera föroreningshalter och mängder, inklusive Pb, Cu, Zn, Cr, Ni, Hg, SS och opolära alifatiska kolväten, PAH16 samt BaP, minskar vid exploateringen även utan rening. Detta är en konsekvens av minskningen av andel parkeringsyta efter exploatering i område 2 i jämförelse med den befintliga situationen. I hela planområdet finns då 31 % mindre parkeringsyta efter exploateringen respektive 23 % mindre i område 2 (Figur 17 och Figur 18). Detta är då ett bra exempel av hållbar ombyggnation/exploatering där planerad markanvändning genererar mindre föroreningsmängder och därför minskar föroreningsbelastningen från planområdet Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 29

30 Det finns en viss osäkerhet i att använda schablonvärden och därför har åtgärdsförslag och slutsatser inte bara bedömts utifrån beräknad föroreningsbelastning utan dessa har även vägts samman med andra aspekter. Planområdet utgör en mindre andel av hela avrinningsområdet och förväntas bidra proportionellt mot egen storlek och genererad mängd föroreningar till en bättre vattenkvalitet i recipienten och ska inte påverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen i Mälaren- Västeråshamnområde. De åtgärder som föreslagits bedöms vara kostnadseffektiva i relation till miljönyttan. 9 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER De föreslagna lösningarna är i linje med Västerås dagvattenpolicy, där grundprincipen är att dagvatten som uppstår på kvartersmark ska fördröjas och renas inom kvartersmarken. Lösningarna uppfyller även kravet där fördröjnings- och reningsåtgärder bör baseras på den aktuella begränsningen av dimensionerande utflöde från planområdet av 15 l/s, ha och följer den planerade fastighetsstrukturen. Det är även av vikt att kvarteret höjdsätts så att dagvatten kan avledas till de föreslagna lösningarna och att inga instängda områden skapas. Planerad bebyggelse kan hantera skyfall utan allvarliga konsekvenser eller skador på byggnader eller risk för människors liv med tydlig och försiktig höjdsättning inom varje delområde. Centralt för att hanteringen av skyfall är att skapa flödesvägar genom området där vattnet kan rinna och tillfälligt översvämma. Om åtgärder implementeras minskar mängden fosfor vilket är positivt både för statusen av näringsämnen men också för de biologiska parametrarna. Resultaten visar att inga av de analyserade föroreningsmängderna från planområdet överstiger nulägets riktvärden om allt dagvatten från området genomgår rening. Belastningen från planområdet efter rening med föreslagna åtgärder förväntas inte påverka möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen i Mälaren-Västeråshamnområde. De åtgärder som här föreslagits bedöms vara kostnadseffektiva i relation till miljönyttan. 10 FORTSATT ARBETE I nästa skede behöver det utredas i mer detalj hur föreslagna anläggningar kan anslutas till det kommunala ledningsnätet för bortledande av dagvatten från planområdet. Det är viktigt att samordna på vilken höjd färdig golvnivå bör ligga för husen i område 2 samt att säkerställa markhöjdsättningen så att dagvatten som tillrinner från ytor uppströms avleds ytligt på ett säkert sätt från huskropparna, då de står i direkt anslutning till ett instängt område. Vid projektering och byggnation av nya parkeringar är det viktigt att höjdsätta ytorna så att vattnet kan rinna mot föreslagna fördröjningsanläggningar och sedan vidare med självfall via dagvattensystemet. Exakt utformning samt placering av anläggningarna föreslås ske i projekteringsskedet Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning

31 11 KÄLLOR Boverket, Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd). BBR 2011:6 Dahlström, B., Regnintesitetet - en molnfysikalisk betraktelse. Svenskt Vatten Utveckling, Svenskt Vatten rapport nr Europeiska kommissionen, Direktiv 2000/60/EG - en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Länsstyrelsen, Länsstyrelsen Västmanlands Län WebbGIS, utskrift från Reiton och Bau, Dokument Parkhusen-Kristiansborg från SGU, 2018a. Jordartskartan: SGU, 2018b. Genomsläpplighet: Stockholm Vatten och Avfall (SVOA), Principskiss för nedsänkt växtbädd. Svenskt Vatten, Hållbar dag- och dränvattenhantering, Råd vid planering och utformning. Publikation P105. Svenskt Vatten, Avledning av dag- drän- och spillvatten. Publikation P110. Tillgänglig Tillgänglig VISS (Vatteninformationsystem Sverige), Översiktskarta. Vattenkartan, tillgänglig online: Västerås kommun 2014a. Dagvattenpolicy i Västerås, Antagen i Kommunfullmäktige Västerås stad, Dagvattenutredning till detaljplan för Kristiansborgsbadet DP Kristiansborgsbadet 1 & del av Västerås 1:36 - Dagvattenutredning 31