Allt om städ bättre arbetsmiljö och god lönsamhet inom städbranschen
|
|
- Roger Sundström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkomna till seminariet Allt om städ bättre arbetsmiljö och god lönsamhet inom städbranschen Följ och twittra på #afaseminarier
2 Program 9 maj Allt om städ bättre arbetsmiljö och god lönsamhet inom städbranschen Välkommen och Mentometerfråga Arbetsolyckor och sjukskrivningar bland städare Lönsam arbetsmiljö för städare Frågestund Paus med fika Film Dr West provar städyrket Hög arbetsbelastning hos hotellrumsstädare samt ErgoArmMeter Städares luftvägsexponering och belastning på rörelseorganen Att nå ut till och förbättra arbetsmiljön för städare Frågestund 2, Mentometerfråga och avrundning
3 Mentometer fråga 1. Ta fram din mobil 2. Se till så du har internetuppkoppling: Nätverket: AFA Forsakring Guest1 Lösenordet: AFAforsakring05 3. Surfa in på 4. Ange koden Tryck på SUBMIT 6. Nu kan du svara på frågan
4 Arbetsolyckor och sjukskrivningar bland städare Anna Weigelt, analyschef, AFA Försäkring
5 Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten Arbetsskador TFA TFA-KL PSA Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL ---
6 Vilka yrkesgrupper är med i rapporten? Enligt SSYK96 Fönsterputsare Hotell- och kontorsstädare m.fl. Enligt SSYK12 Bilrekonditionerare, fönsterputsare och övriga rengöringsarbetare Städare Städledare och husfruar
7 Arbetsskador och sjukskrivningar bland städare
8 Antal arbetsskador inom yrkesgruppen fördelat på kön och arbetsskadetyp Kvinnor Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Färdolycksfall Summa arbetsskador kvinnor Män Arbetsolyckor Arbetssjukdomar Färdolycksfall Summa arbetsskador män Totalsumma
9 Antal godkända allvarliga arbetsolyckor efter kön Män Kvinnor
10 Antal olyckor och antal allvarliga olyckor per sysselsatta. 16,0 14,0 14,1 12,0 10,0 8,0 6,0 8,0 Samtliga olyckor Allvarliga olyckor 4,0 2,0 2,4 4,0 0,
11 Antal olyckor per 1000 sysselsatta fördelade efter kön 16,0 14,0 14,2 13,4 14,1 12,0 11,1 10,0 9,7 8,0 7,9 7,5 6,7 Män Kvinnor 6,0 5,2 4,0 2,0 0,0 8,0 6,8 5,5 7,3 10,5 12,0 14,4 14,6 14,
12 Antal allvarliga olyckor per sysselsatta fördelat efter kön 4,5 4,0 4,1 4,2 4,0 4,2 3,6 3,5 3,3 3,3 3,0 2,7 2,5 2,0 2,2 Män Kvinnor 1,5 1,0 0,5 0,0 2,1 2,3 2,4 2,7 3,2 3,2 3,7 3,5 3,
13 Relativ frekvens allvarliga olyckor fördelat efter åldersgrupp, män 7,0 6,0 5,0 4,0 3, ,0 1,0 0,
14 Relativ frekvens allvarliga olyckor fördelat efter åldersgrupp, kvinnor 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3, ,0 1,0 0,
15 Olyckor efter händelsetyp och skadeallvar, kvinnor Övriga Ramla inne Ramla ute Hantera dörr, port, lucka Fall i trappa Ramla, oklart inne/ute Slå i kroppsdel Skuren av övrigt (t.ex. glas, plåt eller keramik) Något ramlar, tippar, välter eller rasar Olycka med maskiner Lasta, lossa, bära eller flytta Risk för smitta (ej i samband med hot eller våld) Trafikolycka Kemikalie Cykel Hot och våld Olycka med arbetsvagn, pallyftare eller skottkärra Hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla Fall från höjd Klämskador, övriga Stege Olycka med arbetsredskap Vrida kroppsdel Skuren av kniv Olycka med person, barn, brukare, elev, boende eller Djur Allvarliga Ej allvarliga
16 Olyckor efter händelsetyp och skadeallvar, män Övriga Ramla inne Fall i trappa Ramla ute Hantera dörr, port, lucka Ramla, oklart inne/ute Olycka med maskiner Stege Slå i kroppsdel Lasta, lossa, bära eller flytta Skuren av övrigt (t.ex. glas, plåt eller keramik) Något ramlar, tippar, välter eller rasar Kemikalie Fall från höjd Hot och våld Risk för smitta (ej i samband med hot eller våld) Olycka med arbetsvagn, pallyftare eller skottkärra Trafikolycka Olycka med arbetsredskap Klämskador, övriga Hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla Allvarliga Ej allvarliga
17 Var på sitter skadorna? Huvud, hals, ansikte 16% Huvud, hals, ansikte, 15% Nacke/rygg 6% Nacke/rygg 6% Skuldra/axel 4% Skuldra/axel 4% Arm 10% Arm 7% Buk, bål, bäcken, höft Handled/hand 8% & ländrygg 9% Handled/hand 10% Buk, bål, Finger/fingrar 9% bäcken, höft Finger/fingrar 14% & ländrygg 8% Ben 12% Ben 12% Fotled och/eller fot (inklusive tår) 10% Fotled och/eller fot (inklusive tår) 8% Övriga: kvinnor 11%, män 9% Psykiska skador/brottsoffer: kv 4% män 4% Flera kroppsregioner kv 2% män 2%
18 Relativ frekvens efter åldersgrupper, kvinnor 75,0 72,1 65,0 55,0 45,0 35,0 25,0 54,8 50,6 42,2 40,5 28,4 62,2 45,8 37,4 29, Totalt 15,0 10,1 14,5 5,0-5,
19 Relativ frekvens efter åldersgrupper, män 70,0 60,0 65,1 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 53,2 49,2 44,7 28,0 29,0 26,6 24,7 15,5 16,4 8,7 5, Totalt
20 Långa sjukfall andel per diagnoser, 2014 och 2015, kvinnor, antal=5 130 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99) 5% 4% 7% 2% 3% 11% 42% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98) Tumörer (C00-D48) Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) 26% Övriga
21 Långa sjukfall andel per diagnoser, 2014 och 2015, män, antal=1201 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99) 7% 2% 3% 3% 11% 37% Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98) Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) Tumörer (C00-D48) 9% Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) 28% Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes Övriga
22 Andel i procent med muskuloskeletala diagnoser eller psykiska diagnoser 60% 50% 40% 30% K Psyk K Musk M Psyk M Musk 20% 10% 0%
23 De vanligaste diagnoserna för de med psykiska diagnoser efter kön Förstämningssyndrom Kvinnor Ångestsyndrom Kvinnor Reaktion på svår stress Kvinnor Förstämningssyndrom Män Ångestsyndrom Män Reaktion på svår stress Män
24 De vanligaste diagnoserna för de med muskuloskeletala diagnoser efter kön Ledsjukdomar Kvinnor Ryggsjukdomar Kvinnor Sjukdomar i mjukvävnad Kvinnor Ledsjukdomar Män Ryggsjukdomar Män Sjukdomar i mjukvävnad Män
25 Sammanfattning Yrkesgruppen städare och fönsterputsare har en högre olycksfrekvens än övriga yrkesgrupper. I genomsnitt inträffar 2,5 allvarliga olyckor per1 000 sysselsatta per år. För städare och fönsterputsare är siffran 4,0 per sysselsatta per år. Yrkesgruppen städare och fönsterputsare har en högre sjukskrivningsfrekvens än övriga yrkesgrupper. I genomsnitt påbörjas 27,9 sjukfall som varar i tre månader eller längre per sysselsatta per år. För städare och fönsterputsare är siffran 41,0 per sysselsatta. Den vanligaste arbetsolyckan bland städare är olika typer av fallolyckor. För kvinnor är det något vanligare med fall i samma nivå. Män skadar sig oftare efter ett fall från höjd.
26 Olycksfrekvensen är högre i de äldre åldersgrupperna. Kvinnor i åldersgruppen år har en 1,6 gånger högre risk att drabbas av en fallolycka i samma nivå inomhus och en 1,8 gånger högre risk att drabbas av en fallolycka i samma nivå utomhus än kvinnor i genomsnitt. Män i åldersgruppen år har en 1,8 gånger högre risk att drabbas av en fallolycka i samma nivå inomhus och en dubbelt så hög risk att drabbas av en fallolycka i samma nivå utomhus än män i genomsnitt. De vanligaste diagnoserna bland städare och fönsterputsare är muskuloskeletala och psykiska diagnoser. Dessa står för två tredjedelar av alla diagnoser för långa sjukfall. Fördelningen är likvärdig för båda könen.
27 Den vanligaste muskuloskeletala diagnosen för både kvinnor och män är ryggsjukdomar och den vanligaste psykiska diagnosen för både kvinnor och män är förstämningssyndrom (depression). Antal sjukfall med diagnosen med stressrelaterade diagnoser mer än fördubblades för kvinnor mellan åren 2012 och Utvecklingen i andra yrkesgrupper är likvärdig. Den relativa frekvensen för långa sjukfall ökar med stigande ålder. För kvinnor är det fem gånger vanligare med sjukskrivning i den äldsta åldersgruppen jämfört med den yngsta för män är det sju och en halv gånger vanligare i den äldsta jämfört med den yngsta.
28 Lönsam arbetsmiljö för städare Therese Öhrling Lektor i Industriell design Luleå tekniska universitet
29 Luleå Piteå (
30 Städenheten i Piteå kommun Bild
31 Städenheten före 2009 Höga sjuktal (18-20%) Satsningar på bra redskap och arbetstekniker ger inte önskvärt resultat Stor frustration att inte kunna bestämma själva över den egna verksamheten Oro för att bli konkurrensutsatta
32 Vi måste göra något! Så här kan vi inte ha det. II II II II
33 Vi tar reda på hur andra gör! II II II II
34 Vad de såg: -Vi såg att den röda tråden i de friska arbetsplatserna var delaktighet och påverkansmöjligheter. Men hur ska vi få till det i en politiskt styrd och trög organisation? II II II II
35 -Vi måste få bestämma mer själva! Vi som kan städning måste få bestämma hur verksamheten ska skötas. - Vi bildar en resultatenhet! II II II II
36 Vad de gjorde: Bildar resultatenhet 2009 Resultatansvar med ökat egenbestämmande som också förs vidare till alla medarbetare Kortare beslutsvägar Får behålla 50 % av eventuellt överskott Blir på flera sätt mer lik en privatägd städorganisation
37 Några av de viktigaste förändringarna Förbättrar kommunikation och sociala relationerna: mellan medarbetare, mellan medarbetare och chefer, mellan medarbetare och kunder Skapar nya och förbättrade möjligheter för personalinflytande och personalansvar. Tar till vara på medarbetarnas kunskap, kreativitet och kompetens. Glömmer inte bort de kontinuerliga satsningarna på bra arbetsredskap och utbildning
38 Effekter på individnivå Ökad upplevelse av att kunna påverka både den egna arbetssituationen och enhetens ekonomi och verksamhet Starkare gruppkänsla och sammanhållning Ökad arbetsglädje, yrkesstolthet och arbetsmotivation Förbättrade sociala relationer Upplevd bättre hälsa Arbetsintensifiering
39 Städarna upplever ökat beslutsutrymme/kontroll, krav och socialt stöd. Det har blivit mer att göra men det är roligare nu! II Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell.
40 Städarna upplever ökat beslutsutrymme/kontroll, krav och socialt stöd. Men vill man vara med och påverka så måste man ju sätta sig in i saker. Jag tror att det blivit som mer arbete för alla. II Karasek och Theorells krav-, kontroll- och stödmodell.
41 Effekter på verksamhetsnivå Sjukfrånvaron sjönk från 20 till 4% Ökad effektivitet (Kortare beslutsvägar, städarnas ökade befogenhet) Ökad kvalitet (när städarna själva fick bestämma och utveckla verksamheten) Kostnadsmedveten personal Nöjda kunder Lägre kostnader för arbetsrelaterad sjukfrånvaro, och vikariekonstander Lägre personalomsättning II II II II
42 Utsedd till Årets offentliga arbetsplats 2009 av A greate place to work e plats i kategorin Sveriges bästa arbetsplats
43 Film av Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan där Piteås städenhet utgör ett gott exempel
44 Vad kan vi lära? En bred arbetsmiljösatsningen som innefattar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön ger resultat Oavsett ägandeform går det att arbeta med ökat personalinflytande (kanske särskilt i en privatstyrd organisation) Vikten av en väl fungerande tvåvägskommunikation Bygg tillit och förtroende. Ge för att få. Fånga upp tidiga tecken på fysiska besvär Synliggör och integrera städningen i andra verksamheter. För förbättrat resultat och för bättre social psykosocial arbetsmiljö. Extra viktigt för just städare med tanka på att de ofta arbetar själv
45
46 Jag vill även adressera dessa problem: Städare är den yrkesgrupp (tillsammans med vårdbiträden) som upplever att de har svårats att föra fram kritiska synpunkter på sina arbetsförhållanden (29 % jämfört mot 22 %). Städare är den yrkesgrupp som upplever den näst lägsta nivån (efter butiksbiträden) av systematiskt arbetsmiljöarbete (36 % jämfört mot 56 %). (Arbetsmiljöverket, 2015)
47 Tack! Välkommen att kontakta mig på:
48 Frågestund
49 Arbets- och miljömedicin Syd Arbetsbelastning vid städning av hotellrum Camilla Dahlqvist, Lothy Granqvist, Lotta Löfqvist, Henrik Enquist, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd, Lunds Universitet Mikael Forsman, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
50 Arbets- och miljömedicin Syd Bakgrund vad får man ont av? repetitivt arbete hög och/eller långvarig muskelbelastning tungt arbete manuell hantering med tunga lyft och/eller höga skjuta/dra krafter för lite återhämtning obekväma och besvärliga ställningar innebär risk för att drabbas av besvär och skador i nacke/skuldra, rygg och arm/hand
51 AMM Syds arbete inom ergonomiområdet Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning Kliniska undersökningar Besvärsförekomst och diagnoser MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete
52 AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning AMM Syds åtgärdsnivå Medianbelastning Arbetsrörelser Överarm Handled Arbetsställningar Huvud, framåtböjning Överarm, elevation Muskelansträngning Underarm högre värden=risk för belastningsskada 60 grader per sekund 20 grader per sekund 25 grader 30 grader 10 procent av maximala förmågan Toppbelastning Arbetsställningar Huvud, bakåtböjning Huvud, framåtböjning Överarm, elevation Muskelansträngning Underarm högre värden=risk för belastningsskada 10 grader 50 grader 60 grader 30 procent av maximala förmågan Tid för återhämtning Muskel Skuldra Underarm lägre värden=risk för belastningsskada 5 procent av tiden 5 procent av tiden
53 Arbetsbelastning vid städning av hotellrum Bakgrund: problem med smärta sömnproblem hela tiden mer att göra Arbets- och miljömedicin Syd 53
54 Metod två delstudier: - heldagsmätningar, 14 kvinnliga, högerhänta hotellrumsstädare - flerdygnsmätningar, 24 hotellstädare Instruktioner för att montera sensor Läs igenom hela instruktionen innan du börjar. 1 Rör vid USB-kontakten med magneten. En gul och en röd lampa blinkar, dra genast bort magneten. Kontrollera att sensorn är igång, den gula lampan ska blinka hela tiden. 2 Dra av det vita pappret. 3 Tryck fast sensorn så att den sitter som på bilden. - nio olika hotell i södra Sverige - undersökningen pågick från feb 2015 till dec 2016 Arbets- och miljömedicin Syd 54
55 Arbets- och miljömedicin Lund INKLINOMETRI mätning av ställningar i huvud, övre rygg och båda överarmarna även registrering av rörelsehastigheten GONIOMETRI mäter handledens framåt- och bakåtböjning och rörelsehastigheter ELEKTROMYOGRAFI mäter muskelaktivitet i skuldermuskulaturen och i underarmsmuskulaturen 55
56 Rörelsehastighet i höger överarm, medianbelastning (grader per sekund) 92 grader per sekund Arbets- och miljömedicin Syd 56
57 Rörelsehastighet i höger handled, medianbelastning (grader per sekund) 36 grader per sekund Arbets- och miljömedicin Syd 57
58 Ryggens framåtböjning, toppbelastning (grader) 59 grader Arbets- och miljömedicin Syd 58
59 Muskelansträngning höger underarmsmuskulatur, toppbelastning (procent av maximal förmåga) 46% av maximal förmåga Arbets- och miljömedicin Syd 59
60 Tid för återhämtning i höger underarmsmuskulatur (procent av tiden) 1% av tiden Arbets- och miljömedicin Syd 60
61 Tabell. Den fysiska arbetsbelastningen under en vanlig arbetsdag för 14 hotellrumsstädare. Medelvärde, minimum och maximum värden för medianbelastningar, toppbelastningar och tid för återhämtning, samt AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning. Medel Min Max AMM Syds åtgärdsnivå Medianbelastning Arbetsrörelser Överarm (grader per sekund) Handled (grader per sekund) a Arbetsställningar Huvud, framåtböjning (grader) Rygg, framåtböjning (grader) Överarm, elevation b (grader) c Muskelansträngning Underarm (procent av max) Toppbelastning Arbetsställningar Huvud, framåtböjning (grader) Rygg, framåtböjning (grader) Överarm, elevation b (grader) Muskelansträngning Skuldra (procent av max) Underarm (procent av max) Tid för återhämtning Muskelansträngning Skuldra (procent av tiden) Underarm (procent av tiden) a Gäller när det som i detta fall är ett arbete som kräver mycket kraft, annars 20 grader per sekund b Hur högt armen är lyft i förhållande till lodlinjen (=noll grader lutning, armen hänger rakt ner) c Gäller om armarna inte är avlastade mot till exempel ett bord
62 Tabell. Den fysiska arbetsbelastningen under en vanlig arbetsdag för 14 hotellrumsstädare. Medelvärde, minimum och maximum värden för medianbelastningar, toppbelastningar och tid för återhämtning, samt AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning. Medel Min Max AMM Syds åtgärdsnivå Medianbelastning Arbetsrörelser Överarm (grader per sekund) Handled (grader per sekund) a Arbetsställningar Huvud, framåtböjning (grader) Rygg, framåtböjning (grader) Överarm, elevation b (grader) c Muskelansträngning Underarm (procent av max) Toppbelastning Arbetsställningar Huvud, framåtböjning (grader) Rygg, framåtböjning (grader) Överarm, elevation b (grader) Muskelansträngning Skuldra (procent av max) Underarm (procent av max) Tid för återhämtning Muskelansträngning Skuldra (procent av tiden) Underarm (procent av tiden) a Gäller när det som i detta fall är ett arbete som kräver mycket kraft, annars 20 grader per sekund b Hur högt armen är lyft i förhållande till lodlinjen (=noll grader lutning, armen hänger rakt ner) c Gäller om armarna inte är avlastade mot till exempel ett bord
63 Slutsats hotellrumsstädare har en väldigt hög arbetsbelastning samtliga deltagare hade för hög rörelsehastighet i överarm och handled och för liten andel tid för återhämtning i underarmens muskler jämfört med våra åtgärdsnivåer den grupp kvinnliga yrkesarbetare som visar högst rörelsehastighet i överarmen, störst framåtböjning i ryggen och högst toppbelastning i underarmen av alla yrken som vi hittills mätt på arbetsbelastningen vid hotellrumsstädning överskrider nio av våra elva åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning hotellrumsstädare har en väldigt hög risk att drabbas av belastningsskador Arbets- och miljömedicin Syd 63
64 Rekommendationer arbetstempot för hotellrumsstädare måste sänkas, genom att minska antalet rum som ingår i en arbetsdag personalen bör erbjudas regelbundna medicinska kontroller avseende ergonomiskt belastande arbete (MEBA, arbetsplatsen bör ha företagshälsovård knuten till sig Arbets- och miljömedicin Syd 64
65 Klicka på fliken Ergonomi
66 Badrum problem: - badkar åtgärdsförslag: - ta bort badkar, sätt upp ett ben i badkaret - handdukar - gästen lägga smutsiga handdukar i handfatet (istället för på golvet) 66
67 I årets kollektivavtal för hotell- och restauranganställda: En färsk forskningsrapport från Arbets- och miljömedicin Syd (AMM) visar att hotellstädare löper en väldigt stor risk att drabbas av belastningsskador. att en partsgemensam arbetsgrupp ska arbeta med att kartlägga hotellstädares arbetsmiljö i syftet att skapa en hållbar och sund arbetsorganisation. Arbets- och miljömedicin Syd 67
68 Tack till alla deltagare, hotellen, städbolagen och till AFA försäkring för finansiering Arbets- och miljömedicin Syd 68
69 ErgoArmMeter ny app som förenklar mätandet av fysisk arbetsbelastning Mikael Forsman (KI), Camilla Dahlqvist (Lund), Liyun Yang (KTH)
70 Varför ska vi mäta när det finns vetenskapliga observationsmetoder? En observationsmetod kan ju inkludera flera olika aspekter/riskfaktorer samtidigt. Tidsödande observationsmetoder behövs väl egentligen inte heller! Genom sin utbildning och erfarenhet, så ser en ergonom om arbetet ger skador! 9 maj
71 Får man ont i axeln av det här arbetet? Hög risk? Mellanrisk? Låg risk?
72 Antal ergonomer per kategori Låg risk Mellanrisk Hög risk
73
74 Manual
75 Program
76
77 Excel applikation am i Excel
78
79
80
81 AFA dnr Delrapport Dnr Är jobbet för tungt? Företag och anställda bör nu klara av mätningen själva - test av ny precis och kostnadseffektiv kartläggning - i städbranschen Mikael Forsman (CAMM/KI) Camilla Dahlqvist, Henrik Enqvist, Catarina Nordander (AMM Lund/Lunds universitet)
82 Företag och anställda bör nu klara av mätningen själva. Instruktioner för att montera sensor Sensorn mäter hur högt du lyfter din arm och hur snabbt du rör din arm. Test av ny precis och kostnadseffektiv kartläggning - i städbranschen STEG 1 Känn med vänster hand var din muskel slutar. STEG 2 Dra ett streck med tuschpennan där muskeln slutar. STEG 3 Drag av det vita pappret från sensorn. STEG 4 Tryck fast sensorn så att sensorns kortsida sitter precis vid strecket. Sensorn ska sitta längs med armen som bilden visar.
83 Företag och anställda bör nu klara av mätningen själva. Test av ny precis och kostnadseffektiv kartläggning - i städbranschen STEG 12 Direkt efter tåhoppen ställer du dig så att du tittar rakt fram och håller armarna längs sidorna. STEG 13 Nolläge 1-Nu ska du göra nolläget. 2-Skriv upp vad klockan är i protokollet på dag 1. 3-Luta dig åt höger och håll armen som bilden visar. Sträck armbågen. Stå kvar 15 sekunder och kom ihåg att skriva ner tiden.
84 Företag och anställda bör nu klara av mätningen själva. Test av ny precis och kostnadseffektiv kartläggning - i städbranschen Flerdagsmätningar är genomförda med 24 hotellstädare och 4 kontorsstädare Analyser, dvs att jämföra nollreferensmätningarna från de olika dagarna och speciellt från dag 1 då vi genomförde referensmätningen, pågår. Vi har dock sett att det funkar att arbetstagarna själva sätter fast mätaren.
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97 Slutligen Det finns enkla mätmetoder. Det finns riktvärden (åtgärdsnivåer). Vi arbetar för att ta fram fler enkla metoder. Enkelt att mäta Enkelt att tolka Man bör mäta när det går att mäta. Mikael Forsman
98 Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande Anders Gudmundsson, Ergonomi och aerosolteknologi, LTH
99 Bakgrund - allmänt Städare är en stor arbetsgrupp (enligt SCBs yrkesregister fanns städare 2012) som utses för många väldokumenterade riskfaktorer, exempelvis stor fysik belastning och hantering av kemiska produkter. Applicering av rengöringsmedel med hjälp av olika spraymetoder har ökat eftersom spray har fördelar som färdig och precis dosering, snabb och jämn applicering. Å andra sidan erhålls en aerosol som kan ha negativa hälsoeffekter En fördel med sprayning som appliceringsmetod kan vara att belastningen på kroppen i form av rörelser och muskelbelastning i armar och händer minskar. Repetitivt tryckande på en sprayflaska skulle å andra sidan kunna medföra risk för handbesvär.
100 Bakgrund epidemiologiska studier Många epidemiologiska studier har visat att städare har hög förekomst av luftvägsbesvär och att arbetet kan medföra att astma utvecklas (Lillienberg et al., 2012). Zock et al. (2007) har utifrån en longitudinal studie i 10 olika europeiska städer av 3500 människor, som utfört städ- och tvättuppgifter, visat att relativa risken för astmasymptom var ca 1.5 för personer som minst en gång per vecka använt rengöringsspray samt ca 2 ggr större för personer med astma som använt sprayer minst 4 gånger per dag.
101 Projektidé Noggranna och mer specifika studier behövs för att kunna kartlägga och bestämma exponeringen så att effektiva insatser kan genomföras för att minska exponeringen och minska de negativa kortsiktiga- och långsiktiga hälsoeffekterna.
102 Utmaningar Många tillfälligt höga exponeringsnivåer. Komplex kemisk sammansättning. Finns en stor mängd produkter. Vilken är mest relevant att studera? Rekrytera företag och städare som vill delta, ägandeförhållande som t ex entreprenad, pressade tidsscheman. Kommunikation mellan forskare och städare som t ex språk, socialt avstånd, första gången städare möter forskare och kanske vill vara till lags och ändrar beteende.
103 Projektplanen DEL 1 enkät: kartlägga användandet av rengöringssprejer bland städare samt självrapporterade besvär från ögon, luftvägar, muskler och leder. DEL 2 laboratoriestudier: i kammare studera exponeringen för partiklar och gaser vid användning av sprejer och jämföra med andra städmetoder. DEL 3 humanexponeringar: i kammarstudie med frivilliga städare - förekomsten av akuta besvär från ögon och luftvägar samt förändring av t ex biomarkörer i samband med sprejning och andra städmetoder. - studera den ergonomiska belastningen vid sprejanvändning och andra städmetoder.
104 Förväntade resultat Projektet ska bidra med kunskap och praktisk erfarenhet så att städares arbetsmiljö kan förändras för ett minskat upptag av rengöringskemikalier i luftvägarna med bibehållen eller förbättrad belastning på rörelseorganen.
105 Enkätundersökning Stora, medel och små företag samt stora organisationer 77 % använder spray Större andel känner av något symptom när de använder spray ( näsa, hals eller ögon ) jämfört med när de inte använder spray.
106 Av de som har något symptom vid sprayning, vilka symptom har de? Svarsalternativ: aldrig, sällan, ofta, alltid Summa av ofta och alltid: (en städare kan ha flera symptom) Näsa: 43 % Hals: 35 % Ögon: 21 % Hosta: 24 % Svårt att andas: 13 %
107 Karaktärisering av luftexponeringen Produkt Andel luftburet ± SD(%) Partikel/gas förhållande (%) Fönster ± Fönster ± Universal ± Universal ± Badrum ± Badrum 2* 20.2 ± Olika sprayer avger olika mycket luftburna gaser och partiklar. Här finns en potential att minska exponeringen!
108 Humanexponering i kammare
109 Studieupplägg 11 städare och 8 kontroller utför hotellbadrumsstädning Varje forskningsperson genomför samma arbete med tre olika metoder vid olika tillfällen: - spray och mikrofiberduk - skum i mikrofiberduk - förfuktade mikrofiberdukar Varje forskningsperson är sin egen kontroll.
110 Studieupplägg- exponeringen Kemikalier Flyktiga gaser Luftburna partiklar Spray ja ja ja Skum i duk ja ja mycket lite Förfuktade mikrofiberdukar nej nej nej
111 Resultat från förtest, totalt 8 personer. Självrapporterade nässymptom. Ökande spraydos
112 Preliminära resultat från humanexponeringarna Självskattade symptom Näs och lungfunktionsmätningar Ögonmätningar/tårfilmen Biomarkörer i blod, näslavage och utandningsluft
113 Arbets- och miljömedicin Syd Mätning av den fysiska arbetsbelastningen Syfte: jämföra den fysiska arbetsbelastningen vid städning med trasa/spray med belastningen vid städning med bara trasa Metod: trasa/spray: 8 cykler (ca 30 min) paus ca min bara trasa: 8 cykler (ca 30 min)
114 Arbets- och miljömedicin Syd Huvud, framåtböjning, medianbelastning (grader) 23 grader (trasa) 21 grader (spray/trasa)
115 Arbets- och miljömedicin Syd Muskelansträngning höger underarmsmuskulatur, toppbelastning (procent av maximal förmåga) 37% av maximal förmåga (spray/trasa) 32% av maximal förmåga (trasa)
116
117 Att nå ut till och förbättra arbetsmiljön för städare Ann-Beth Antonsson och Lisa Schmidt, IVL Svenska Miljöinstitutet Lisa Rönnbäck, Prevent
118 Bakgrund AFA-finansierade projekt Aktionsprogram för optimal ergonomi och färre arbetsskador vid städning (IVL, LTU, ALI, avslutat 2009) Utveckling av webbplats, Allt om städ (Prevent i samarbete med IVL, webbplatsen publicerad 2009) Råd och rekommendationer för bättre arbetsmiljö vid städning (IVL, avslutat 2016) Forskningsuppdrag för EU-OSHA, 9 partners/länder, IVL ingår i core group Improving occupational safety and health (OSH) in Micro and Small Enterprises in Europe och lång erfarenhet av att arbeta med arbetsmiljön i småföretag
119 Hinder och möjligheter för att förbättra arbetsmiljön och minska arbetsrelaterad ohälsa för städare Fokus: belastningsskador
120 Aktionsprogrammet fokus på belastningsskador Cirka hälften har ont i nacke och axlar varje vecka. Ensidigt repetitivt arbete med moppning. Få godkända arbetsskador, men många anmälda. Långa sjukskrivningar pga. av värk i nacke, axlar, rygg
121
122 Prevent driver Allt om städ sedan 2009 Prevent lanserade Allt om städ 2009 Allt om städ har drygt unika besökare per år, många återkommande Används idag mest av städare och arbetsledare på städföretag, som del av utbildningen av sina städare Arbete med ny, responsiv version pågår tillsammans med IVL Kunskaper för en bättre arbetsdag
123 Det här är Prevent En ideell förening inom arbetsmiljöområdet sedan 1940-talet. Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Kunskaper för en bättre arbetsdag
124 Det här är Prevent Kunskapsnav i arbetsmiljöfrågor med uppgift att ge arbetsplatserna stöd i arbetsmiljöarbetet. inspirera förmedla kunskaper utveckla produkter Kunskaper för en bättre arbetsdag
125 Uppföljningsprojektet Råd och rekommendationer för bättre arbetsmiljö vid städning Cirka hälften av alla godkända arbetsskador är fallolyckor Finns även andra risker t ex hot, våld, sexuella trakasserier Signaler om problem med städmaskiner Ny verksamhet: kraftig ökning av städning i hem Fönsterputsning, ensidigt arbete med kraftig påfrestning på nacke, axlar, rygg
126 Allt om städ utvecklas med ny information om andra risker och om att Förebygga fallolyckor Minska risken för hot, våld och sexuella trakasserier Ställa arbetsmiljökrav på städmaskiner Skapa bra arbetsmiljö vid hemstädning Om upphandling av städtjänster Hemstädskollen Skapa bra arbetsmiljö vid fönsterputsning (inkl. filmer)
127
128 Räcker det med en webbplats för att arbetsmiljön för städare ska bli bättre? Vad krävs för att omsätta kunskapen om hur man skapar en bra arbetsmiljö i handling?
129 Hinder och möjligheter för arbetsmiljöarbete i städföretag Många små företag Hård prispress => begränsade resurser för arbete med arbetsmiljö Ofta låg utbildningsnivå bland chefer och arbetsledare och dålig kunskap om arbetsmiljö Arbetsmiljön styrs av kundernas krav och önskemål och av deras lokaler Ingen gemensam bild av vad arbetsmiljö är och hur man skapar en god arbetsmiljö En del anställda med svag ställning på arbetsmarknaden, svaga och upplever sig som sårbara => kan ha svårt att själva driva arbetsmiljöfrågorna Slutsats: Det krävs komplexa insatser för att förbättra arbetsmiljön, inriktade både mot städföretag, städare, kunder och arkitekter/inredare
130 Sesame Litteraturstudie Intervjuer med 160 småföretag (arbetsgivare och skyddsombud/anställd) i nio länder 45 goda exempel på hur man lyckats nå ut till småföretag Analys, realistisk utvärdering enligt Pawson och Tilley (1997): What works, for whom and under what circumstances? Ger förståelse för hur arbetsmiljöarbetet fungerar i olika typer av småföretag, vilka faktorer som påverkar och hur man kan anpassa stöd och verktyg till olika målgrupper
131 Resultat från Sesame-projektet jämförelse med Småföretag är ofta reaktiva när det gäller arbetsmiljö. Allt om städ kan användas när man letar efter en lösning på ett problem som aktualiserats brett innehåll om arbetsmiljö. Det stöd som erbjuds måste anpassas till arbetspraktiken i branschen. Allt om städ är inte teoretisk och abstrakt utan ger konkreta och handfasta råd, se t ex filmerna om arbetsteknik och råden om städmetoder. Starkt fokus på god praxis, vilket är väl anpassat till städbranschens arbetspraktik.
132 Resultat från Sesame-projektet jämförelse med forts. Viktigt med småföretagens kontext och den värdekedja de ingår i. Hinder för bättre arbetsmiljö kan finnas i kontexten. Allt om städ inkluderar råd till upphandlare av städtjänster (dvs. värdekedjan) och till arkitekter/inredare/byggherrar som sätter förutsättningarna för städföretagen. Insatser som bygger på frivillighet når bäst ut till de mest intresserade företagen och har svårt att nå företag som bäst behöver det. Allt om städ behöver göras mer känd bland städföretagen. De som känner till Allt om städ är positiva. Insatser behövs för att nå andra målgrupper som upphandlare, arkitekter, inredare, byggherrar.
133 Fördelar med Allt om städ Innehållet i Allt om städ är handfast, konkret och anpassat till målgruppen. Om städföretagen, deras kunder och arkitekter och inredare använder denna kunskap så kommer 1. Den snedvridande konkurrensen från svarta/grå städföretag att minska. Dessa företag prioriterar knappast arbetsmiljön och konkurrerar seriösa företag. 2. Chefer och arbetsledare att ha tillgång till handfast kunskap om hur de kan skapa en god arbetsmiljö. 3. Företagshälsovården kan använda Allt om städ för att stötta det förebyggande arbetsmiljöarbetet i städföretag. 4. Lokaler kan utformas så att de blir både lättare & billigare att städa
134 Utmaningar Städföretag med 40 anställda: De första åren arbetade vi bara med att bygga upp företaget. Det är först nu som vi kan börja arbeta med arbetsmiljön. Hur sprida kunskap om Allt om städ och hur få målgrupperna att använda den kunskap som finns? Regionala skyddsombud och skyddsombud är en bra kanal. Hur säkerställa att de vet hur de kan använda Allt om städ? Hur nå chefer och arbetsgivare? Tidningen Rent, fler kanaler? Hur se till att man har tillgång till kunskap om arbetsmiljö just-in-time Hur få de kunder som upphandlar städtjänster att ställa krav som säkerställer en städtjänst av god kvalitet & med bra arbetsmiljö? Hur få arkitekter och inredare att tänka på arbetsmiljö? Går det att få in i utbildningen?
135 Slutsats innehåller handfast kunskap om städares arbetsmiljö, hur man kan undvika vanliga risker och skapa en god arbetsmiljö. Den stora utmaningen är att nå ut med detta och motivera och stötta städföretag i arbetsmiljöarbetet. Det arbetet underlättas om svarta/grå företag ka blockeras ut. De dumpar priserna vilket minskar resurserna för arbetsmiljön. det är en komplex uppgift att åstadkomma förändring
136 Tack för att du lyssnade!
137 Frågestund
138 Mentometer fråga 1. Ta fram din mobil 2. Se till så du har internetuppkoppling: Nätverket: AFA Forsakring Guest1 Lösenordet: AFAforsakring05 3. Surfa in på 4. Ange koden Tryck på SUBMIT 6. Nu kan du svara på frågan
Att nå ut till och förbättra arbetsmiljön för städare. Ann-Beth Antonsson och Lisa Schmidt, IVL Svenska Miljöinstitutet Lisa Rönnbäck, Prevent
Att nå ut till och förbättra arbetsmiljön för städare Ann-Beth Antonsson och Lisa Schmidt, IVL Svenska Miljöinstitutet Lisa Rönnbäck, Prevent Bakgrund AFA-finansierade projekt Aktionsprogram för optimal
Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande
Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande Anders Gudmundsson, Ergonomi och aerosolteknologi, LTH Bakgrund
Försäkringarna omfattar:
Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten Arbetsskador TFA TFA-KL PSA Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL --- Vilka yrkesgrupper är med i rapporten? Enligt
Lönsam arbetsmiljö för städare. Therese Öhrling Lektor i Industriell design Luleå tekniska universitet
Lönsam arbetsmiljö för städare Therese Öhrling therese.ohrling@ltu.se Lektor i Industriell design Luleå tekniska universitet Luleå Piteå (http://www.regionfakta.com/norrbottens-lan) Bild Städenheten i
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen omfattar: Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än
Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro Anna Weigelt Therese Ljung Andreas Ek
Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro - 2018 Anna Weigelt Therese Ljung Andreas Ek Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga
Sjukskrivning och arbetsolyckor bland unga Sjukförsäkringen : Svenskt Näringsliv/LO Kommuner och Landsting Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL Långvarig sjukfrånvaro Sjukskrivning mer än 90 dagar
AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen
AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen Inger Arvidsson, Camilla Dahlqvist, Henrik Enquist, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM
Arbetsolyckor och sjukskrivningar bland städare. Maj 2017
Arbetsolyckor och sjukskrivningar bland städare Maj 2017 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda
Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen
Välkommen till presentationen av Arbetsolyckor och sjukskrivningar i byggbranschen Andreas Ek Anna Weigelt Mats Åhlgren Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten
Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING
Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader
Hur skapar vi bättre arbetsmiljö för städpersonal? Lisa Schmidt
Hur skapar vi bättre arbetsmiljö för städpersonal? Lisa Schmidt IVL Svenska Miljöinstitutet Ägs av en stiftelse bildad gemensamt av staten och näringslivet Verksamhet inom hela hållbarhetsområdet Klimat
Unga i arbetslivet. Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall. Andreas Ek och Mats Åhlgren
Unga i arbetslivet Långvarig sjukfrånvaro och allvarliga arbetsolycksfall Andreas Ek och Mats Åhlgren 2018-10-05 Unga Avser åldersgruppen 16-29 år. Jämförs med åldersgruppen 30-64 år. Långvarig sjukfrånvaro
Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro
Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro - 2016 Farhijo Hashi Michel Normark Anna Weigelt Mats Åhlgren Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner
Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro
Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro - 2017 Anna Weigelt Michel Normark Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten
Ungas män drabbas mer än unga kvinnor Skaderisk per tusen sysselsatt
Ungas arbetsskador Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader mellan
Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro
Välkommen till presentationen av Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro - 2019 Anna Weigelt Andreas Ek Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Regioner Staten Arbetsskador
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn
Välkommen till presentationen av Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn Anna Weigelt Therese Ljung Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom kommunal- och landstingssektorn.
Arbetsolyckor och sjukfrånvaro inom handel och restaurang. Oktober 2017
Arbetsolyckor och sjukfrånvaro inom handel och restaurang Oktober 2017 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar
ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Restaurangbranschen Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom restaurangbranschen. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta olyckorna är
Välkommen till presentationen av rapporten: Fallolyckor på arbetet. Anna Weigelt, chef Analysavdelningen AFA Försäkring
Välkommen till presentationen av rapporten: Fallolyckor på arbetet Anna Weigelt, chef Analysavdelningen AFA Försäkring Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten
Fallolyckor på arbetet FOU-dagen i Gävle. Anna Weigelt
Fallolyckor på arbetet FOU-dagen i Gävle Anna Weigelt Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA. Svenskt Näringsliv/LO / PTK Kommuner och Landsting Staten TFA TFA-KL PSA Arbetsskador Arbetsolycksfall Allvarliga
ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Företagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Reviderad (6)
1(6) 2(6) HR-enheten Rutin för anmälan av arbetsskador och tillbud Anmälan, åtgärder och uppföljning av arbetsskador och tillbud är en viktig del av Svedala kommuns systematiska arbetsmiljöarbete. Det
AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018
Trygghet på jobbet för 4,7 miljoner människor AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018 Susanna Stymne Airey Maria Schütt Innehåll Om AFA Försäkring Skadedatabasen Om vår forskningsfinansiering
Arbetsbelastning vid städning av hotellrum
Rapport nr 4/2017 Arbetsbelastning vid städning av hotellrum Camilla Dahlqvist Biomedicinsk analytiker, doktorand Lothy Granqvist Biomedicinsk analytiker Arbets- och miljömedicin Syd Lotta Löfqvist Belastningsergonom,
Bättre arbetsmiljö BAM
EN GRUNDUTBILDNING FRAMTAGEN AV PREVENT Sid 1 av 7 Det är Prevent som tagit fram konceptet för grundutbildningen Bättre Arbetsmiljö BAM. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt
Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa
Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Innehåll Tabell 1. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS och AGS KL 2011... 4 Tabell 2. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS 2011... 4 Tabell
PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Användning av städspray Städares hälsa. Enkätundersökning 2016
Användning av städspray Städares hälsa Enkätundersökning 016 Slutrapport Oktober 018 Karin Lovén, Christina Isaxon, Anders Gudmundsson Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds Tekniska Högskola (LTH) Kontakt:
Ny rapport: Hot och våld på den svenska arbetsmarknaden
Välkommen till seminariet Ny rapport: Hot och våld på den svenska arbetsmarknaden Therese Ljung, analytiker, AFA Försäkring Stefan Wiberg, utvecklingschef, Prevent Hanna Johansson, projektledare, Prevent
Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting
Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom
Sjukfrånvaro parternas arbete inom privat sektor
Partsgemensamt arbete: Rapporten Hur använder företag arbetsmiljö- och hälsotjänster för att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad ohälsa? (2017) en enkätundersökning om hur och i vilken omfattning företag
Bransch El. Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud. du upphandlar tjänster elektriska arbeten.
Bransch El Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster elektriska arbeten. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta anmälda olyckor som leder till
Arbetsskador vid plåtslageri 2001
Plåtslageribranschens Centrala Arbetsmiljökommitté Arbetsskador vid plåtslageri 2001 Björn Samuelson Lotta Lundholm CAK juni 2003 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Arbetsskador i plåtslageribranschen
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Arbetsmiljö- och hälsastrategi
Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi
En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd
En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd 1 Du har rätt till en säker arbetsdag Bemanningsanställd, inhyrd eller konsult. Titlarna kan skilja sig åt men uppdraget är detsamma att utföra sitt
Bättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017
Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2017 Inledning Hotell- och restaurangfacket, HRF, organiserar hotellstädare i hotell- och restaurangbranschen.
Belasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik
Arbetsmiljö då, nu och i framtiden? Vad kan man utläsa ur AFA Försäkrings statistik Arbetsskadeutvecklingen och sjukfrånvaroutvecklingen i statistiken Framtiden, strukturomvandling och åldrande arbetskraft
Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge
Landstingsdirektörens stab 2016-04-25 Ärendenummer: 2015/00301 Kanslienheten Dokumentnummer:2015/00301-3 Helene Håkansson Till landstingsstyrelsen Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors
Jämställdhetsplan 2010 för
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens
Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. December 2016
Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen December 2016 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda
Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,
Uppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar fastighetsrelaterade
Branschen fastighetsrelaterade stödtjänster Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar fastighetsrelaterade stödtjänster. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn. December 2017
Psykisk ohälsa i kommun- och landstingssektorn December 2017 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig
ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Bransch VVS. Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud. när du upphandlar tjänster inom VVS.
Bransch VVS Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom VVS. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta anmälda olyckor som leder till sjukfrånvaro
Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn
Fallolyckor i kommun- och landstingssektorn TFA-KL, trygghetsförsäkring vid arbetsskada, kommuner och landsting TFA-KL omfattar alla anställda i kommuner och landsting/regioner, Svenska kyrkan och kommunalt
En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning
En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. sk riskbedömning Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom & leg Fysioterapeut Film - En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö Sträva efter en nollvision
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete
Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Vad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö
Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö handlar om att må bra på jobbet, såväl som fysiskt, psykiskt och socialt. Vi tillbringar en stor del av vårt liv på jobbet. Hur vi mår på jobbet är väldigt viktigt och påverkar
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.
1 Ergonomiska risker i gruvmiljön Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.se 2 Projektet MineHealth Hållbar utveckling för gruvarbetares
Är jobbet för tungt?
KAROLINSKA INSTITUTET ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN SYD Är jobbet för tungt? Företag och anställda bör nu klara av mätningen själva test av ny precis och kostnadseffektiv kartläggning i städbranschen Mikael
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Arbetsskaderapport Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador
Arbetsskaderapport 2015 Arbetsmiljöverkets årliga rapport innehållande officiella statistik om arbetsskador Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket arbetar med inspektioner
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läkares sjukskrivning av kvinnor och män. Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt:
Läkares sjukskrivning av kvinnor och män Ola Leijon Jenny Lindblad Niklas Österlund Kontakt: ola.leijon@inspsf.se www.inspsf.se Fokus i studien är läkarintyget Bild 2 och den sjukskrivningstid som läkaren
Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation
Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD tillsvidare DOKUMENTTYP Rutin BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG HR & ekonomi
Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?
1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första
Arbetsmiljöverket. Vår vision
Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och
Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen
Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador
Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador 28 november 2018 Arbetsorsakade besvär 2018 Undersökningen om arbetsorsakade besvär Kartlägger
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger. Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er
Arbetsmiljölagen De grundläggande reglerna! Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rä9 a9 ge ut föreskri:er ARBETSMILJÖLAGEN Lagens sy)e: - A9 förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet - A9 även
Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö
Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll
jämställd arbetsmiljö!
Synliggöra, jämföra och reflektera för en jämställd arbetsmiljö! Ruth Carlsson Per Nylén Minke Wersäll Organisationen gör skillnaden! Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun
Namn på dokumentet: Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Version: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast vart fjärde
Sjukfrånvaron i Region Skåne - förstudie
Revisionskontoret PM NR 1/2014 Sjukfrånvaron i Region Skåne - förstudie Greger Nyberg Juni 2014 Postadress: Revisionskontoret, J A Hedlunds väg 5, 291 85 Kristianstad Besöksadress: Ambulansvägen, Hus 19,
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig
Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING
Sjukskrivningsmönster hos kvinnor och män FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning... Bakgrund...4 Om rapporten...4 Sjukperioder 2005-201...6 Individer som har haft en sjukperiod jämfört med individer som har
En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet
En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 Ylva Johansson Regeringen prioriterar arbetsmiljön Resursförstärkning med 100 miljoner kronor per år under mandatperioden 60 mnkr till Arbetsmiljöverkets
Ergonomi bedömningsexempel
Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring
Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag
IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda
Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder
Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Karolinska Institutet Arbets- och miljömedicin Patientutredningar Arbetsplatsanalyser
Byggnads policy. Företagshälsovård
Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,
Frågor och svar kampanj OSA-kollen
2018-05-22 Frågor och svar kampanj OSA-kollen Här har vi samlat exempel på frågor och svar som vi tror kan komma när vi genomför lanseringskampanjen för OSA-kollen. Du kan använda underlaget för att själv
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy
Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.