Kallelse. Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde. Socialnämndens arbetsutskott. 5 april 2017, klockan

Transkript

1 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sekreterare Helena Eskedahl Kallelse SON 2017/21 Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde 5 april 2017, klockan Rådhuset Ösel Föredragningslista Förslag på justerare: Karin Wizén Visborg 5 april 2017 Ärende 1 Information. Patientnämnden SON 2017/120 2 Uppdrag och kvalitetskrav för hemtjänst SON 2017/72 3 Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service enligt Sol SON 2017/72 4 Uppdrag och kvalitetskrav för hemsjukvården SON 2017/72 5 Remiss - Betänkande av 2014 års Vårdnadsutredning Se barnet! (SOU 2017:6) SON 2017/91 6 Internkontrollplan 2017 SON 2017/11 7 Information. Upphandling enstaka platser särskilt boende SON 2017/122 Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Sekretessärende För att ta del av handlingar kontakta Carina Westergren-Larsson tel Riktlinjer avseende ekonomisk ersättning släktingar som tar emot ensamkommande barn och unga SON 2017/98 9 Remiss - Förslag till nytt reglemente för Överförmyndarnämnden SON 2017/88 10 Information. Gotlandshem Bilaga Bilaga Elisabeth Kalkhäll, VD Gotlandshem Maria Björkman Ordförande Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

2 Bilaga 1 Patientnämnden Lena Andersson Dnr A5/2017 Handläggare Rapport över iakttagelser i vården under 2016 Sammanfattning Det totala antalet klagomål har ökat från 198 till 234. Klagomål på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ökat från 193 till 226 och klagomål på Socialförvaltningen har ökat från 5 till 8. 2 patienter har haft en stödperson jämfört med 10 under (97)* % av ärendena avsåg hälso- och sjukvård och 6 (3) % tandvård. 97 (97) % av klagomålen gällde Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och 3 (3) % Socialförvaltningen. 4 (3,5) personer per 1000 innevånare vände sig till patientnämnden. Somatisk specialistvård (huvudsakligen Visby Lasarett) psykiatri, tandvård samt kommunal vård (vård inom Socialförvaltningen) har ökat antal medan det för primärvården ses en minskning. Ökningen består huvudsakligen av huvudproblemen kommunikation samt organisation och tillgänglighet. Antalet patienter som tillfrågats om de önskar stödperson samt förordnade stödpersoner uppvisar en kraftig minskning. Inledning Patientnämnden finns till för de patienter som har klagomål eller synpunkter på vården. Uppdraget innebär att stödja och hjälpa patienter och anhöriga i kontakterna med vården. Lagen om patientnämndsverksamhet kom till för att stärka patientens ställning i vården, bidra till kvalitetsutveckling i vården samt att ge tvångsvårdade patienter möjlighet till stödperson. Verksamheten ska genom hög kompetens och ett professionellt förhållningssätt ge råd och stöd för att patienters intressen ska kunna tillvaratas i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården samt tandvården. Ansvarsområdet omfattar hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen, tandvård enligt tandvårdslagen som bedrivs av Region Gotland eller enligt avtal med regionen, samt den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård. Nämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården genom att *2015 års siffror inom parentes 1

3 Bilaga 1 o hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården, o främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal, o hjälpa patienter att vända sig till rätt myndighet, o rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter Patientnämnden ska även på begäran utse stödperson till den som har tvångsvård Stödperson I patientnämndens uppdrag ingår att ge patienter med tvångsvård möjlighet att få en stödperson. Det är en lagstadgad rättighet att få en stödperson, om patienten så önskar och psykiatrin ska tillfråga alla patienter med tvångsvård om de vill ha en stödperson och meddela patientnämnden patientens önskemål. Tvångsvård kan ges enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård (LRV) eller smittskyddslagen (LSM). Efter att tvångsvården hävts har patienten rätt att ha kvar sin stödperson i fyra veckor. Förordnandet kan sedan övergå till ett kontaktmannaskap enligt socialtjäntlagen. Patientnämnden lämnar i sådana fall över till socialnämnden. Kansliet har tillgång till tio utbildade stödpersoner. Statistik I år har 2 patienter med tvångsvård fått en stödperson. Föregående år var antalet uppdrag (115) patienter har haft tvångsvård och 34 (71) av dessa har blivit tillfrågade av psykiatrin om de vill ha en stödperson varav 2 önskat detta. Det är alltså 1,8 (11) % av patienterna med tvångsvård som fått en stödperson förordnad av patientnämnden på Gotland och 30 (76) % har blivit tillfrågade om de önskat få en stödperson. Antal 140 LPT och stödperson Psyk. tvångsvård Tillfrågade patienter Förordnade stödp Diagram 1: Antal tillfällen med psykiatrisk tvångsvård, antal patienter som tillfrågats av psykiatrin om de önskar stödperson samt antal stödpersoner som förordnats av patientnämnden. 2

4 Bilaga 1 Klagomål Synpunkter/klagomål är den mest omfattande delen av patientnämndens verksamhet. De flesta som kontaktar patientnämnden är patienter som önskar hjälp för egen del. De närstående som tar kontakt önskar oftast hjälp till den som är patient men även ibland för att få stöd i sin roll som anhörig. De som kontaktar patientnämnden vill ha svar på frågor, stöd och hjälp att lösa uppkomna problem och få förslag på hur de ska kunna komma vidare eller hantera sin situation. En del som kontaktar patientnämnden vill anmäla en felbehandling eller/och ha ekonomisk ersättning för en vårdskada. Många som tar kontakt säger att de inte vill att andra ska drabbas av det som de själva råkat ut för. Tidsåtgången för handläggning av ett ärende varierar. En del ärenden stannar vid ett telefonsamtal eller en e-postkontakt och andra kan medföra många kontakter med patient/närstående och vården. Uppdraget att hjälpa och stödja kan ex innebära skrivhjälp, medfölje till vården eller/och hjälp att vända sig till andra myndigheter som Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Patient- eller Läkemedelsförsäkringen. Synpunkter/klagomål innehåller ofta viktig information som kan utgöra värdefullt underlag för vårdens arbete med kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. I många fall tar vården till sig det som patienten eller anhöriga pekar på och vidtar åtgärder, exempelvis i form av förbättrade rutiner eller att ärendet används som exempel i förbättringsarbetet. De synpunkter som kommer in till patientnämnden uppfattar nämnden kan vara till stor nytta för vården. Indelning av klagomålen Ett nytt sätt att kategorisera patientnämndsärenden infördes första januari Detta sker utifrån en handbok som arbetats fram av patientnämnderna i Sverige. Patientnämndsärenden delas in i nio huvudproblem istället för som tidigare fyra (vård och behandling, bemötande/kommunikation, organisation/regler/resurser samt övrigt). Under varje huvudproblem finns delproblem som möjliggör ytterligare uppdelning. Syftet är att få ett bättre stöd i återföringen till vården och bättre underlag till uppföljningar och redovisningar av olika slag. Det är anmälarens berättelse med beskrivning av problemet som ligger till grund för registreringen inte patientnämndens eller vårdens tolkning Statistik Det totala antalet klagomålsärenden har ökat från 198 till 234. Klagomål på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ökat från 193 till 226 och klagomål på Socialförvaltningen har ökat från 5 till (97)* % av ärendena avsåg hälso- och sjukvård och 6 (3) % tandvård. 97 (97) % av klagomålen gällde Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och 3 (3) % Socialförvaltningen. 4 (3,5) personer per 1000 innevånare vände sig till patientnämnden. 3

5 Bilaga 1 Huvudproblem Delproblem Vård och behandling 1.1 Undersökning/utredning Vård och behandling 1.2 Diagnos Vård och behandling 1.3 Behandling Vård och behandling 1.4 Läkemedel Vård och behandling 1.6 Intyg Vård och behandling 1.7 Second opinion 1 1. Vård och behandling 1.8 Medicinskteknisk utrustning, hjälpmedel Vård och behandling 1.9 Resultat Summa vård och behandling Omvårdnad 1 2. Omvårdnad 2.1 Personlig omvårdnad Omvårdnad 2.2 Kost/nutrition 1 2. Omvårdnad 2.3 Logi/sängplats 1 1 Summa omvårdnad Kommunikation 2 3. Kommunikation 3.1 Bemötande Kommunikation 3.3 Ej lyssnad till Kommunikation 3.5 Dialog/delaktighet patient/närstående Kommunikation 3.6 Information till patient/närstående Kommunikation 3.7 Kulturella/språkliga hinder, tolkfrågor 2 3 Summa kommunikation Patientjournal/ sekretess 4.1 Bruten sekretess/tystnadsplikt Patientjournal/ sekretess 4.2 Patientjournal/loggar Patientjournal/ sekretess 4.3 Dataintrång 2 1 Summa patientjournal/sekretess Ekonomi 1 5. Ekonomi 5.1 Patientavgifter/högkostnadsskydd Ekonomi 5.2 Ersättningsanspråk/garantier Ekonomi 5.3 Läkemedelskostnader Summa ekonomi Org. och tillgänglighet 6.1 Tillgänglighet Org. och tillgänglighet 6.2 Vårdgaranti Org. och tillgänglighet 6.3 Lång väntan på besökstid Org. och tillgänglighet 6.4 Lång väntetid i väntrum 1 6. Org. och tillgänglighet 6.5 Valfrihet/fritt vårdsökande 4 6. Org. och tillgänglighet 6.6 Resursbrist/inställda åtgärder 3 2 Summa organisation/tillgänglighet Vårdansvar 7.1 Vårdflöde/processer Vårdansvar 7.3 Info. överföring/samverkan mellan vårdenhet Vårdansvar 7.4 Info.överföring/samverkan mellan vårdgivare Vårdansvar 7.5 Vårdplanering/vårdplan Summa vårdansvar Administrativ hantering 8.1 Brister i hantering av: kallelser, remisser Administrativ hantering 8:2 Övrig administrativ hantering 1 3 Summa administrativ hantering Övrigt När inget annat problemområde passar in 2 Tabell 1: Indelning av klagomål i huvudproblem och delproblem under de senaste tre åren. Den tidigare uppdelningen i problemområdena vård och behandling (grå), bemötande och kommunikation (grön), och organisation regler och resurser (gul) finns kvar för att möjligöra en jämförelse. 4

6 Bilaga 1 Antal Kategorier Vård och behandling Bemötande/kommunikation Organisation/regler/resurser Diagram 2: Klagomål uppdelade i de problemområden som gällde tom 2013, dvs. vård och behandling, bemötande/kommunikation och organisation/regler/resurser. Klagomålen är översatta till den tidigare indelningen. Antal Huvudproblem Diagram 3: Uppdelning på huvudproblem under åren 2014 och

7 Bilaga 1 Trender och fördelning på huvudproblem och delproblem med exempel Antalet klagomål har ökat med 36 stycken jämfört med föregående år. Klagomål som rör vård och behandling samt omvårdnad (grå) har ökat med 5 stycken. Klagomål som rör kommunikation (grön) har ökat med 9 stycken. Resterande problemområden (orange) har sammantaget ökat med 20 stycken. Två ärenden har också tillkommit under problemområdet övrigt. De vanligaste klagomålen under huvudproblemet vård och behandling är liksom föregående år behandling, diagnos samt resultat. Klagomålen på behandling har ökat med 5 stycken och på diagnos med 8 stycken medan undersökning/utredning har minskat med 6 stycken. När det gäller kommunikation är det bemötande samt information till patient/närstående som man är mest missnöjd med. Fördelningen var liknande föregående år men i år är det något fler klagomål på bemötande. Under organisation och tillgänglighet har antalet ärenden ökat med 14 stycken. Ökningen består huvudsakligen av klagomål på tillgänglighet och vårdgaranti. 1. Vård och behandling 132 (127) synpunkter 56 % (64 %) av klagomålen ligger under huvudrubriken vård och behandling. I många av dessa klagomål finns bidragande orsaker som faller under andra huvudproblem, exempelvis bristfällig dokumentation, bristande läkarkontinuitet, att patienten inte blivit lyssnad på, remisser som inte kommit iväg som planerat, osv. 1.1 Undersökning/utredning 6 (12) synpunkter Klagomål på fördröjd eller att man inte får viss undersökning eller utredning. 1.2 Diagnos 34 (26) synpunkter I stort sett alla klagomål på diagnos handlar om att den varit försenad och i något enstaka fall framförs klagomål på att diagnosen varit felaktig. Diagnos av borrelia drog ut på tiden. Patienten hade blivit fästingbiten och detta berättade patienten vid varje läkarbesök. Sökte vård efter 1,5 månad och hade då svår värk och ett rejält rött märke. Sökte vård på lasarettet där bältros misstänktes. Sökte sedan vård på vårdcentral för svåra smärtor och fick värktabletter. Sökte igen på vårdcentral och fick medicin mot bältros. Mycket medtagen och sökte återigen på vårdcentral och fick ny kur med bältrosmedicin. Sökte igen på vårdcentral och prov på borrelia togs. Sökte efter några dagar återigen och fick då behandling mot borrelia. Det har då gått 43 dagar sedan första läkarbesöket. I svar från vårdcentralen konstateras bl.a. att prov borde ha tagits tidigare då patienten påpekat att hen haft fästingar på sig. Prov togs ssm och svaret inväntades enligt rådande riktlinjer (STRAMA) att vara restriktiv med antibiotikabehandling. Behandlingen sattes ändå in innan provsvaret kommit då patienten sökte igen. Detta visade sig vara det korrekta. 6

8 Bilaga Behandling 48 (43) synpunkter De flesta klagomålen gäller att behandlingen varit felaktig/bristande eller fördröjd och en mindre andel att den uteblivit eller att man blivit nekad behandling. Barn fick svårt att kissa och det blödde från penis. Vård söktes på vårdcentral som konstaterade att patienten hade trång förhud. Till akuten och där gavs rådet att rengöra under förhuden. Detta prövades men det blev inte bättre. Vårdnadshavare fick tjata sig till en tid på urologen. Patienten visade sig ha urin kvar i urinblåsan och opererades för trång förhud. I svar från vården framgår att patienten led av förhudsförträngning med total avstängning av urinflödet. Detta är mycket ovanligt och tillståndet missbedömdes. Kliniken har gjorts uppmärksamma på fallet för att undvika liknande i framtiden. 1.4 Läkemedel 14 (17) Synpunkter Klagomål på biverkningar, felaktigheter i ordination, bristande uppföljning av läkemedelsbehandling, fördröjning vid utskrivning av läkemedel, missnöje med att bli nekad önskad medicinering Barnet hade fått en infektion och vårdnadshavare sökte vård på akuten. Fick flytande antibiotika utskrivet. Vårdnadshavare bad efter några dagar primärvården att skriva ut tabletter istället. Fick då besked att dosen är tre gånger för hög. I svar från vården anges bl.a. att det tagits upp på introduktionen för underläkare att kontrollera doseringar mer noggrant. 1.9 Resultat 25 (24) synpunkter Drygt hälften av klagomålen handlar om att patienten anser att de fått en skada av den vård de fått. Resterande klagomål handlar om att resultatet inte blivit det förväntade. Patienten drog ut en visdomstand. Det blev inte bra och patienten tappade känseln i kinden. I svar från vården beklagas det inträffade. Nervskadan ska bedömas och intyg till patientförsäkringen skrivas. 7

9 Bilaga 1 2. Omvårdnad 4 (4) synpunkter Klagomål på omvårdnad handlar bl.a. om brister i personlig omvårdnad. Patienten blev inlagd på avdelning på lasarettet på kvällen. Trots patientens påpekanden blev inte blöjan bytt förrän vid lunchtid nästa dag. Det var då plaskvått och patienten tyckte det var mycket obehagligt. I svar från vården anges att den interna kommunikationen behöver säkerställas och att vården arbetar vidare med detta. 3. Kommunikation 40 (31) synpunkter Klagomål på kommunikation handlar framförallt om missnöje med bemötandet men också om brist på information eller att patienter inte känner sig lyssnade på. Missnöje under huvudrubriken kommunikation innebär för det mesta även missnöje med den vård man fått. 3.1 Bemötande 19 (15) synpunkter Synpunkter på bemötande kan exempelvis vara att vårdpersonal upplevs ha en nedlåtande attityd, säger olämpliga saker, skäller på patienten osv. Patienten känner sig avfärdad vid sin kontakt med vården. Bemötande Anhörig framför klagomål på det bemötande hen fick som anhörig. 3.6 I svar Information från vården till patient/närstående anges att mottagningen 8 (10) tagit synpunkter upp en principdiskussion om bemötande på arbetsplatsträffar. 3.6 Information till patient/närstående 8 (10) Anhörig framför missnöje över att patienten som är handikappad skickades hem med taxi utan att någon kontaktade anhörig. Anhörig ställer sig frågande till vad som hänt om anhörig inte varit hemma. 4. Patientjournal och sekretess 7 (8) synpunkter 4.2 Patientjournal/loggar 7 (6) synpunkter Klagomålen under detta delproblem handlar oftast om journalanteckningar. Det kan vara att journalanteckningar saknas eller att de är felaktiga. 8

10 Bilaga 1 5. Ekonomi 11 (9) synpunkter Här hamnar klagomål på tandvårdskostnader ex att kostnadsberäkningar inte hållits. Klagomålen kan också bestå av missnöje med läkemedelskostnader efter ex felordinationer. 6. Organisation och tillgänglighet 19 (5) synpunkter Under denna rubrik finns klagomål på tillgänglighet, väntetider och vårdgaranti. 6.1 Tillgänglighet 9 (2) synpunkter Har ökat med 7 klagomål. Det rör sig bl.a. om problem med telefontider; angivna telefontider är felaktiga ex står det fel telefontider på hemsida, vården ringer inte upp då patienten fått en telefontid. Det är klagomål på att vården inte läser i Mina vårdkontakter. Det finns klagomål på att regionupplysningen saknar uppgift om vem som är ansvarig chef vid frånvaro hos ordinarie befattningshavare. Det finns klagomål på brister i fysisk tillgänglighet. 6.1 Vårdgaranti 5 (0) synpunkter Har ökat med fem klagomål angående att vårdgarantin inte hållits eller att man ex vill att neuropsykiatrisk utredning ska ingå i vårdgarantin, vilket den gör i vissa landsting men inte på Gotland. 7. Vårdansvar 13 (9) synpunkter Här hamnar klagomål på vårdprocesser, samverkan mellan vårgivare/enheter samt brister i vårdplanering bl.a. samordnad individuell planering. Det är en liten del av patientnämndens ärenden som handlar om bristande samordning men de är ofta desto mer komplexa (se bilaga1 Ramla mellan stolarna ). 8. Administrativ hantering 6 (5) synpunkter 8.1 Brister i hantering av kallelser, remisser, intyg, prov, och provsvar etc. Ett återkommande klagomål är att man inte fått svar på utförda undersökningar. 9. Övrigt När inget annat problemområde passar in. Fördelning av klagomål på vårdspecialitet och problemområde Somatisk specialist vård (huvudsakligen Visby Lasarett) psykiatri samt tandvård har ökat antal ärenden medan det för primärvården ses en minskning från 68 klagomål 2015 till 57 klagomål Inom primärvården är det störst ökning för vårdcentralerna Avonova (Hansahälsan) och Klinte. 9

11 Bilaga 1 Antal 140 Ärenden uppdelat på specialitet Diagram 4: Uppdelning på vårdspecialitet under åren 2014 till Antal Delproblem somatisk specialistvård Diagram 5: Uppdelning på delproblem för somatisk specialistvård under

12 Bilaga 1 Antal 16 Klagomål per vårdcentral Diagram 6: Uppdelning under åren 2014 till 2016 på vårdcentraler samt primärvård där vårdcentralen är okänd. Antal Delproblem primärvård 2016 Diagram 7: Uppdelning på delproblem för primärvården. 11

13 Bilaga 1 Jämfört med föregående år har antalet ärenden ökat från 198 till 234. Det är en ökning med 18 %. Somatisk specialistvård (huvudsakligen Visby lasarett), psykiatri, tandvård samt kommunal vård (vård inom Socialförvaltningen) har ökat antalet ärenden medan det för primärvården ses en minskning från 68 till 57 klagomål. Antalet klagomål som rör hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ökat från 193 till 226. Genom åren har ett fåtal ärenden rört socialförvaltningens verksamhet och i år är det åtta ärenden och det är tre mer än i fjol. Somatisk specialistvård 128 klagomål De flesta klagomålen på somatisk specialistvård rör huvudproblemet vård och behandling. Det vanligaste delproblemen är behandling följt av diagnos och sedan kommer resultat. På fjärde plats kommer bemötande. Under delproblemet behandling klagas det huvudsakligen på att behandlingen varit felaktig/bristande eller/och fördröjd. I enstaka fall klagas det på att patienten inte fått viss behandling. Det är svårt att entydigt se någon genomgående anledning till klagomål på behandling. Dessa klagomål innefattar ibland en längre vårdprocess men lika ofta klagas det på ett enstaka vårdtillfälle. Under delproblemet diagnos handlar det huvudsakligen om att den är försenad. Någon klagande håller inte med om den diagnos de fått. En samverkande faktor är ibland att man inte tycker sig lyssnad på i sin kontakt med vården. Under bemötande säger patienter att de blivit förlöjligade, personal har försökt skämta på olämpligt sätt, personal har gått i försvar då de gjort fel, etc. 14 av totalt 18 klagomål på delproblemet resultat är på opererande specialiteter som ortopedi, ögon, öron/näsa/hals samt operation och intensivvård. Bakomliggande orsaker beskriver patienterna bl.a. som brister i behandling, diagnos eller undersökning/utredning. Akutmottagningen har fått 16 klagomål. En del av dessa skulle lika gärna ha kunnat hamna på den specialitet behandlande läkare kommer ifrån. Bemötande, diagnos och behandling har 5 klagomål vardera. Det finns inslag av missad diagnos i 7 av klagomålen på akutmottagningen. Några missar är relaterat till att patienten blivit avvisad och får besked att gå till primärvården nästa dag men det finns även klagomål på uteblivna undersökningar. Ortopeden inklusive rehab har fått 24 klagomål varav 5 är på resultat. Medicinska specialiteter har fått 20 klagomål varav 5 är på diagnos. Kirurgiska specialiteter har fått 14 klagomål varav 4 är på behandling. 12

14 Bilaga 1 Övriga specialiteter inom somatisk specialistvård har fått sammanlagt 54 klagomål. Primärvård 57 klagomål Vårdcentralen i Klinte har fått 6 klagomål vilket är en ökning med fem. Vårdcentralen Avonova (Hansahälsan) visar en ökning med 10 klagomål. Hemse vårdcentral som ökade kraftigt föregående år är åter på 2014 års nivå. I primärvården är det vanligast förekommande klagomålet på behandling och sedan kommer diagnos. Läkemedel och bemötande har fått lika många klagomål. Det finns dock inslag av missad diagnos i 13 av klagomålen. Det finns kopplingar till att undersökningar inte gjorts ex att patienten bett att få göra en röntgen eller ta ett blodprov men detta har inte blivit gjort. Tandvård 14 klagomål Det vanligaste klagomålet är på brister i behandlingen men även klagomål på resultat/vårdskada förekommer. Därnäst kommer klagomål på ekonomiska frågor. Ett återkommande klagomål gäller missuppfattningar gällande kostnad och behandling vid akuta åtgärder. Ett annat klagomål som återkommer är att kostnadsförslag inte hållits eller att det förekommer missuppfattningar kring dessa. Psykiatri 23 klagomål I fem av klagomålen är det närstående som framför klagomål gällande patienter som försökt eller har begått självmord. De framför klagomål på brister eller fördröjning i behandlingen men även brister i vårdprocess och vårdplanering. Det förekommer också klagomål kopplat till svårigheter att hitta vård/boende på rätt nivå. Socialförvaltningen Kommunal vård 8 klagomål 6 av klagomålen gäller äldreboenden och 2 hemsjukvård. Fördelning på kön och ålder Klagomålen berör till 64 % kvinnor 36 % män. Det är flest kvinnor som klagar och det är en trend som varit år från år. Kvinnor mellan utgör 6 % av Gotland befolkning men står för 35 % av klagomålen på psykiatrin samt 11 % av klagomålen på primärvården. I primärvården gäller de flesta klagomålen kvinnor mellan och dessa står för 16 % av det totala antalet klagomål och 6 % av befolkningen. I somatisk specialistvård gäller de flesta klagomålen kvinnor mellan och dessa utgör 15 % av totala antalet klagomål och 6 % av befolkningen, (se bilaga 2) 13

15 Bilaga 1 Anmälningar till andra myndigheter Under 2016 inkom från Gotland till Patientförsäkringen, LÖF sammanlagt 118 anmälningar (skadedatum från 1990 tom 2016) var 40 godkända (ersatta), 22 inte godkända (ej ersatta) och 56 under utredning/handläggning. Till Inspektioner för vård och omsorg, Enskildas klagomål har 42 anmälningar gjorts från patienter/anhöriga och 25 är utredda i sak och i 8 har kritik lämnats. Vården på Gotland har anmält 20 stycken Lex Maria. Det är något fler anmälningar från Gotland per tusen innevånare till patientnämnden och till Patientförsäkringen, LÖF. Patienter har i samma grad som i Sverige anmält till Enskildas klagomål hos Inspektionen för vård och omsorg. Vården har anmält enligt Lex Maria i högre grad än i resten av Sverige. Antal/1000 inv Anmälningar i riket och på Gotland ,5 4 3,5 3 2,5 2 Riket 2016 Gotland ,5 1 0,5 0 Patientnämnder Patientförsäkring IVO Lex Maria Diagram 13: Anmälningar per 1000 innevånare, gällande vård på Gotland till patientnämnden, patientförsäkringen, IVO samt Lex Maria under Patientnämndens bidrag till vårdens patientsäkerhetsarbete Patientnämnden ska bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i vården. Detta sker genom återkoppling till vårdgivarna av de iakttagelser och erfarenheter som görs i nämndens verksamhet och vården ska särskilt uppmärksammas på patientsäkerhetsrisker. Underlaget för att fullgöra uppdraget utgörs framförallt av patient/anhörigs upplevelse av vad som hänt samt de svar som nämnden får i de ärenden där kontakt tagits med vården. Vid misstanke om allvarlig vårdskada tillfrågas anmälningsansvarig chefläkare om händelsen ska anmälas enligt Lex Maria. 14

16 Bilaga 1 Återkoppling till vårdgivarna sker genom själva ärendehanteringen i det enskilda ärendet men också genom regelbundna utskick av statistik och ärendesammanfattningar. Nämnden ska också göra IVO uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn samt årligen lämna en redogörelse över patientnämndens verksamhet under föregående år till IVO och till Socialstyrelsen. Förfrågan Lex Maria Under 2016 har patientnämndens tillfrågat anmälningsansvarig chefläkare vid tre tillfällen och ett av dessa har lett till en anmälan enligt Lex Maria. Åtgärder vidtagna av vården Vården anger ofta förbättringsåtgärder pga. av patientnämndsärenden. Det kan gälla för den enskilda patienten men även vara av generell karaktär. Händelsen kanske används som ett exempel i förbättringsarbetet ex tas upp på arbetsplatsträffar. Händelsen kan också leda till att rutiner skapas eller förändras. Exempel på angivna förbättringsåtgärder som resultat av PAN - ärenden Skada vid förflyttning mellan rullstol och operationsbrits: Vården ska se över om operationssalen behöver utrustas med lift. Patient bosatt i annat EU/EES land som fått skiftande besked om rätt till vårdförmåner i Sverige: Alla chefer i sjukvården har fått information om vilka regler som gäller för att få vård i Sverige för patienter skrivna i annat EU-land Försening av vårdförlopp vid knöl där cancer inte kunde uteslutas: Rutinerna för remittering och kommunikation med KS kommer att ses över och revideras utmynnande i rutin att följa. Vårdskador Patientnämnden har under året remitterat en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Allvarliga händelser i vården - vårdavvikelser. Anledningen till detta var att patientnämnden under 2015 tog emot klagomål där patienter drabbats av allvarliga vårdskador men där vårdavvikelse inte var skriven. Patientnämnden fann detta anmärkningsvärt. Fem av dessa klagomål ledde, efter att patientnämnden gjort anmälningsansvarig chefläkare uppmärksam på händelserna, till Lex Maria anmälningar. Av remissvaret från HSN framgår att vårdskadebegreppet är kontroversiellt och att det kanske kan förklaras med att samma händelse kan ses utifrån två olika perspektiv. 1. Sjukvård som innebär vissa risker, där komplikationer ibland uppstår. 2. Sjukvård som leder till oväntade skador. Vidare sägs i remissvaret att det första perspektivet är sjukvårdens traditionella, inlärda. Det andra är patientens, den drabbade individens perspektiv. Ingen medarbetare vill skada de patienter som man vårdar. Vård bygger i hög utsträckning på förtroende. Att tala om risker är känsligt och att inse att den vård man gett blivit till skada för patienten är svårt, ibland tom traumatiserande. 15

17 Bilaga 1 Samhällets vårdutbildningar lär inte ut hur det ska hanteras. Personal håller sig därför till en komplikation har inträffat snarare än att du har skadats. Samordning i komplexa ärenden Det är en liten del av patientnämndens ärenden som handlar om bristande samordning men de är desto mer komplexa. Bristen på samordning är frustrerande för den enskilde. Det leder också till sämre effektivitet vilket bidrar till ökade kostnader. Till detta kommer risk att fördröja behandling och diagnos. Av lagstiftningen framgår att verksamhetschefen ska säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Detta kan ske genom att en fast vårdkontakt utses som ansvarar för patientens vård (se bilaga 1 Ramla mellan stolarna ). Diskussion Stödpersonsverksamheten Endast två stödpersoner förordnades under var det 10 stycken och 2014 förordnades 20 stycken. Patientnämnden eftersträvar att allt fler patienter med psykiatrisk tvångsvård ska få en stödperson och bli tillfrågade av psykiatrin om de önskar få en stödperson. I år fick alltså endast 1,8 % av patienterna med tvångsvård en stödperson. Likaså tillfrågades (så vitt patientnämnden känner till) endast 30 % av patienterna om de önskade en stödperson. Detta är också en låg andel. Nedgången av förordnade stödpersoner som ses i år behöver diskuteras/åtgärdas i samarbete med psykiatrin. Likaså bör samtliga patienter med tvångsvård tillfrågas av psykiatrin om de önskar få en stödperson. Klagomål Patientnämnden på Gotland är en liten verksamhet med få ärenden. Det medför att slumpen spelar roll för fördelningen av klagomål från år till år. Detta innebär i sin tur att det är svårt att dra slutsatser utifrån klagomålen. Socialförvaltningen med avtal Genom åren har ett fåtal ärenden rört socialförvaltningens verksamhet och i år har antalet stigit från 5 till 8 stycken. Det är omöjligt att dra några slutsatser av så få ärenden. Att det är så få ärenden gällande kommunal vård kan bero på att kännedomen om patientnämnden är låg bland såväl patienter, anhöriga som personal på äldreboenden och i hemsjukvården. Mönstret är likadant bland andra patientnämnder i Sverige. Hälso- och sjukvårdförvaltningen med avtal Det totala antalet klagomål har ökat med 18 %. Klagomål på primärvården har minskat medan klagomålen på somatisk specialistvård (huvudsakligen Visby lasarett) har ökat. Det är små fluktuationer men sett över tre år så ökar klagomålen på somatisk specialistvård när primärvårdens minskar och vice versa. Orsaken till detta är okänd. 16

18 Bilaga 1 Klagomål på diagnos på akutmottagning och primärvård IVO har frågat specifikt efter missad diagnos på akutmottagning och primärvård och vid en genomgång framgår att det finns inslag av missad diagnos i 7 av klagomålen på akutmottagningen. Några missar är relaterat till att patienten blivit avvisad och får besked att gå till primärvården nästa dag men det finns även klagomål på uteblivna undersökningar. Det finns även inslag av missad diagnos i 13 av klagomålen på primärvården. Det finns kopplingar till att undersökningar inte gjorts ex att patienten bett att få göra en röntgen eller ta ett blodprov men detta har inte blivit gjort. Patienter känner sig inte lyssnade på. Klagomål på behandling i psykiatrin samt åldersfördelning/kön IVO har frågat specifikt efter brister i behandlingen i psykiatrisk vård. I fem av klagomålen på psykiatrin är det närstående som framför klagomål gällande patienter som försökt eller har begått självmord. De framför klagomål på brister eller fördröjning i behandlingen men även brister i vårdprocess och vårdplanering. Dessa klagomål berör tre kvinnor och två män. När det gäller alla klagomål på psykiatrin är en stor andel från kvinnor mellan Detta avviker från åldersfördelningen under Om detta beror på slump är svårt att avgöra men behöver följas upp över tid. Bristande samordning och brist på fast vårdkontakt En fast vårdkontakt är en lagstadgad rättighet i de fall det behövs eller patienten begär det. Primärvården uppvisar brister i läkarkontinuitet. Oftast är det den läkare patienten är listad hos som antas ha detta ansvar. Saknar patienten fast läkarkontakt uppstår problem med kontinuiteten. Det vore kanske möjligt att någon annan vårdpersonal hade ett samordnande ansvar för patienten. Kontaktsjuksköterska inom cancervården har visat sig fungera bra och eventuellt kunde ett liknande koncept prövas inom fler områden (Se bilaga 1). Avvikelse saknas ibland vid allvarliga händelser Vården inom HSN har klarlagt att allvarliga händelser/vårdskador inte rapporteras i önskvärd omfattning i avvikelsesystemet. Vidare konstateras att det finns ett motstånd mot att rapportera allvarliga händelser och att personal gärna ser det som hänt som en komplikation istället för en vårdskada. Detta faktum behöver medvetandegöras i vården och synen på vad som ska rapporteras behöver förändras. Andra omständigheter som kan tänkas bidra till att avvikelse inte skrivs är att skadan uppmärksammas på annan vårdspecialitet än där den uppstod eller att det går en viss tid från det skadan uppstår till att det upptäcks att patienten drabbats av en vårdskada Patientnämndens uppdrag är att bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Patientnämnden och vården i samarbete behöver därför följa upp detta problem. Patientnämnden behöver även ta med denna erfarenhet i informationsspridning för att bidra till att medvetandegöra detta. 17

19 Patientnämnden Gerd Silk Handläggare Bilaga 1 Datum Handlingstyp Tjänsteskrivelse Dnr A4/ (1) Ramla mellan stolarna Bakgrund Patientnämndens kansli ska bidra till en ökad patientsäkerhet. Ett sätt är att återföra till vården vilket ofta sker till enskilda enheter. Men vid ett antal tillfällen är flera enheter inblandade. Problembeskrivning Bristen på samordning av vårdens aktörer ur patientens perspektiv beskrivs som frustrerande för den enskilde och leder till sämre effektivitet vilket troligen bidrar till merkostnader. Till detta kommer risk att fördröja diagnos och behandling. Metod Genomgång av ärenden 2015 och 2016 Antal Registrerade ärenden Ärenden avseende vård o behandling, omvårdnad o kommunikation Ärenden som berör samordning Granskade ärenden 7 7 Manuell genomläsning av samtliga ärenden i datasystemet. Vid ytterligare analys reducerades antalet adekvata ärenden till sju för varje år. Alla tillgängliga dokument i dessa ärenden är genomgångna och analyserade. Slutsatser Det är en liten del av patientnämndens ärenden som handlar om bristande samordning men de ärendena är desto mer komplexa. Lagstiftningen är tydlig att verksamhetschefen ska säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Detta kan ske genom att en fast vårdkontakt utses som ansvarar för samordningen. Då kontinuiteten på läkare brister i primärvården bör andra lösningar än att den läkare patienten är listad hos ha detta ansvar. Kontaktsjuksköterska inom cancervården har visat sig bra och liknande koncept kan prövas inom fler områden. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) Fax +46 (0) E-post registrator-pan@gotland.se Webbplats

20 Bilaga 2 Bilaga 1

21 Bilaga 2 Bilaga 1

22 Bilaga 1 Bilaga 2 Folkmängd i Gotlands län jämfört med riket Gotlands län Riket Ålder Antal Procent Procent Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män ,3 2,5 2,9 3, ,6 2,7 2,9 3, ,5 2,6 2,7 2, ,4 2,6 2,5 2, ,7 3,3 3,1 3, ,8 3,0 3,5 3, ,4 2,4 3,1 3, ,5 2,5 3,0 3, ,9 3,0 3,2 3, ,2 3,1 3,2 3, ,6 3,5 3,3 3, ,5 3,3 2,9 2, ,6 3,6 2,8 2, ,5 3,7 2,9 2, ,6 3,4 2,8 2, ,3 2,1 1,9 1, ,7 1,3 1,4 1, ,2 0,7 1,0 0, ,5 0,3 0,5 0, ,2 0,0 0,1 0, ,0 0,0 0,0 0,0 Totalt ,2 49,8 49,8 50,2 Källa: Statistiska centralbyrån senast uppdaterad

23 Socialförvaltningen Mariann Godin Luthmann Bilaga 2 Tjänsteskrivelse SON 2017/72 27 mars 2017 Socialnämnden Uppdrag och kvalitetskrav Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för hemtjänst. Sammanfattning Tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen hemtjänst. Kvalitetskraven gäller för utförare i såväl Region Gotlands egen regi som för utförare i enskild regi. Det nya dokumentet har anpassats utifrån de tidigare beslutade gemensamma kraven som ställs på samtliga verksamheter och har lagts in i en ny mall för att tydliggöra kvalitetskraven och underlätta uppföljningen. Delen om hälso- och sjukvård har uppdaterats, det ställs nya krav på samverkan med hemsjukvården och på säkerhet och krisberedskap och skrivningen kring anhöriganställning har skärpts. Ärendebeskrivning Syftet med dokumentet Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll som ställs på utförare av insatser inom socialtjänsten. Dokumentet är en vägledning och ett stöd till utförare och fungerar som underlag vid socialförvaltningens kvalitetsuppföljningar. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Socialnämnden har tidigare beslutat om ett gemensamt dokument där kvalitetskrav som ställs på samtliga verksamheter har beskrivits. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

24 Bilaga 2 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/72 Uppdrag och kvalitetskrav för hemtjänsten har anpassats utifrån det gemensamma dokumentet. Övriga större förändringarna är: Den del som beskriver hälso- och sjukvård har uppdaterats Nytt krav på samverkan med hemsjukvården Nytt krav på säkerhet och krisberedskap Skrivningen kring anhöriganställningar har skärpts. Bedömning Förvaltningen föreslår att detta dokument som beskriver Uppdrag och kvalitetskrav för hemtjänsten godkänns. Det är en grund för förvaltningens uppföljning av hemtjänstens kvalitet. Beslutsunderlag Detta dokument utgör, tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser, de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen hemtjänst. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Mariann Godin Luthmann, kvalitetschef Agneta Nyström, avdelningschef hemtjänst Therese Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen 2 (2)

25 Bilaga 2 Uppdrag och kvalitetskrav Hemtjänst Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2017/72 Version Senast reviderat Hemtjänst Innehållsförteckning Hemtjänst... 1 Inledning... 2 Beskrivning av insatsen... 2 Beskrivning av målgruppen... 2 på insatsen hemtjänst... 2 Från beslut till verkställighet... 2 Ej verkställda beslut... 2 Förändrade behov... 2 Frånvaro... 3 Byte av utförare... 3 Kontaktman... 3 Anhöriga/närstående... 3 Riskbedömning... 4 Hälso- och sjukvård... 4 Samverkan med hemsjukvården... 4 Delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter och egenvård... 4 Vardagsrehabilitering... 4 Mun- och tandhälsa... 5 Vård i livets slutskede... 5 Hjälpmedel... 5 Personal... 5 Omfattning och bemanning... 5 Anhöriganställning... 5 Övrigt... 6 Säkerhet och krisberedskap... 6 Nyckelhantering... 6 Praktikanter, elever och studenter... 6 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

26 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 2 Hemtjänst Inledning Tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser och rutiner för utförande av hemtjänst, utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen hemtjänst. Kvalitetskraven gäller för utförare i såväl Region Gotlands egen regi som för utförare i privat regi. Beskrivning av insatsen Hemtjänst är ett samlingsbegrepp på insatser som ges till den enskilde utifrån dennes individuellt bedömda behov. Hemtjänst kan t.ex. innehålla service, personlig omvårdnad, ledsagning, avgiftsfri avlösning och tillsyn. Beskrivning av målgruppen Hemtjänst riktar sig till den som bor i ordinärt boende som inte på egen hand klarar av att tillgodose sina behov. Hemtjänst innebär att den enskilde får stöd och hjälp i vardagen för att uppnå en skälig levnadsnivå. på insatsen hemtjänst Från beslut till verkställighet Socialnämndens myndighetsavdelning utreder och fattar beslut om hemtjänst. Myndighetsavdelningen meddelar beställning till den utförare som den enskilde har valt. Utföraren ska säkra att beställningen från biståndshandläggare tas emot och att information ges till berörd personal. Insatser av daglig karaktär ska verkställas i enlighet med utredning och beslut snarast, dock senast inom tre vardagar efter fattat beslut. Insatser med specifik tidsangivelse, t.ex. städ, ska verkställas inom angiven tidsram i enlighet med utredning och beslut. Utföraren kontaktar brukaren för planering av insatserna. Insatsen ska vara utformad så att den stärker den enskildas möjligheter att leva ett självständigt och oberoende liv och brukaren ska ges möjlighet att vara delaktig. Ej verkställda beslut Utföraren ska dokumentera när man ej kunnat verkställa beslutade insatser. Ärendenr SON 2017/72 Datum Förändrade behov Utförare ansvarar för att verkställa tillfälligt utökade förändringar av insatser. Vid långsiktiga förändrade behov ska myndighetsavdelningen meddelas. 2 (6)

27 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 2 Hemtjänst Utförare ska skyndsamt meddela myndighetsavdelningen vid förändrade behov. Utförare ansvarar för att omgående eller senast fyra veckor, delge myndighetsavdelningen den gallrade sociala dokumentationen vid avslut av insats. Frånvaro Vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse eller korttidsboende reduceras den beviljade tiden och ersättning utgår inte fr.o.m. dagen efter inskrivning t.o.m. dagen före utskrivning. Om den enskilde avsäger sig alla sina insatser i 30 dagar eller mer reduceras den beviljade tiden och det utgår inte någon ersättning. Frånvaro ska registreras i verksamhetssystemet. Byte av utförare Den enskilde har rätt att byta utförare om denne önskar. Vid byte av utförare gäller 14 dagars uppsägningstid. Myndighetsavdelningen ansvarar för att meddela utförare om att byte kommer att ske, samt skicka beställning till den nya utföraren. Vid byte ska den nya utföraren kontakta föregående utförare och komma överens om när byte ska ske. Endast en utförare kan debitera ersättning avseende samma tidsperiod. Kontaktman Den enskilde ska erbjudas en kontaktman inom en vecka från beställning. Den enskilde ska alltid informeras om möjligheterna att byta kontaktman om så önskas. Utförare ska ha rutiner för kontaktmannaskapet (t.ex. hur man utser, hur man byter, hur man säkrar när någon slutar, hur ofta träffar kontaktmannen brukaren ). Utförare ska ha skriftlig uppdragsbeskrivning för kontaktmannaskapet. Ärendenr SON 2017/72 Datum Anhöriga/närstående Om den enskilde så önskar ska utförare aktivt arbeta för ett gott samarbete och en bra relation med anhöriga och närstående. 3 (6)

28 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 2 Hemtjänst Riskbedömning Utförare ska ha rutiner för riskbedömningen vid förändring av verksamheten. I samband med att man får en ny brukare ska en riskbedömning göras utifrån brukarperspektivet (fallrisk, trycksår, nutrition, risk för brand). Hälso- och sjukvård Samverkan med hemsjukvården Utföraren ska ha dokumenterade och på ledningsnivå beslutade rutiner för samverkan med hemsjukvården. Delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter och egenvård Hälso- och sjukvårdspersonal som har formell kompetens för en arbetsuppgift kan genom utbildning och delegering överlåta denna arbetsuppgift till en medarbetare utan formell kompetens, men med reell kompetens. Även vid utförande av egenvård behövs ibland instruktion, information och utbildning av legitimerad personal. Utförares personal får efter delegering och/eller instruktion på uppdrag av legitimerad personal ta på sig ansvar för hälso- och sjukvårdsuppgifter. Utföraren ska säkra att vårdåtgärder från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal tas emot och att information ges till berörd personal. Personal som utför delegerade arbetsuppgifter måste genomgå den godkända delegeringsutbildningen enligt MAS-handboken. Vid utförande av delegerade hälso- och sjukvårdsuppgifter är boendepersonalen att ses som hälso- och sjukvårdspersonal varför dokumentation enligt patientdatalagen ska ske. Dokumentation ska ske i verksamhetssystemet samt eventuella signeringslistor. Ärendenr SON 2017/72 Datum Vardagsrehabilitering Personalen ska ha ett rehabiliterande förhållningssätt för att bibehålla eller öka den enskildes förmåga att klara sitt dagliga liv så självständigt som möjligt. Rehabiliterande förhållningssätt ska genomsyra all verksamhet. Personalen ska uppmuntra och stödja den enskilde till att vara aktiv och delta i vardagliga aktiviteter efter förmåga. 4 (6)

29 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 2 Hemtjänst Mun- och tandhälsa Den enskilde som har behov av vård och omsorg en stor del av dygnet omfattas av tandvårdsreformen om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Uppsökande verksamhet innefattar munhälsobedömning, individuell rådgivning, utbildning och handledning till omvårdnadspersonal om daglig munvård samt erbjudande om eventuell nödvändig tandvård. Personal ska delta vid munhälsobedömning som utförs av Tandvårdsenheten, om inte den enskilde specifikt motsäger sig detta. Utförare ansvarar för att omvårdnadspersonal regelbundet får utbildning av tandhygienist och att det ingår i ny personals introduktion. Vård i livets slutskede Syftet med vård i livets slutskede är att hjälpa den enskilde att uppnå bästa möjliga livskvalitet genom att främja välbefinnande och att ge god symtomlindring. Vården planeras och genomförs i samarbete med hemsjukvård och/eller det palliativa teamet. Vård ska bedrivas utifrån ett palliativt förhållningssätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliteten för den enskilde och dennes närstående. Utförare ska ha ett strukturerat arbetssätt och lokala rutiner för den palliativa vården och dödsfall. Personalen ska prioritera insatser som ökar den enskildes trygghet och lugn. En döende person får inte lämnas utan någon i sin närhet om den enskilde inte själv uttryckt önskemål om det. Bedömning bör göras av sjuksköterska. Hjälpmedel Utförare ska själv svara för och bekosta arbetstekniska (verksamhetshjälpmedel) hjälpmedel som i första hand används för personalens arbetsmiljö. Utförare ska se till att personalen kontinuerligt får utbildning i lyft och förflyttningsteknik. Personal Ärendenr SON 2017/72 Datum Omfattning och bemanning Utförare ansvarar för att det finns tillräckligt med personal för att tillgodose de enskildas individuella behov av hemtjänst. Anhöriganställning Anhöriganställningar ska inte förekomma förutom vid avgiftsfri avlösning. 5 (6)

30 Region Gotland Socialförvaltningen Bilaga 2 Hemtjänst Övrigt Säkerhet och krisberedskap Utförare ska ha rutiner för säkerhet och krisberedskap. Utförare ska ha en beredskapsplan och rutiner för situationer med höga temperaturer över 27 grader. Nyckelhantering Utförare ska säkerställa skriftliga rutiner för hantering av nycklar till den enskildes bostad. Om kostnader för byte av lås/nycklar uppstår pga. borttappade nycklar, betalas detta av utförare. Praktikanter, elever och studenter Utförare ska ta emot praktikanter, elever och studenter. Ärendenr SON 2017/72 Datum (6)

31 Socialförvaltningen Mariann Godin Luthmann Bilaga 3 Tjänsteskrivelse SON 2017/72 27 mars 2017 Socialnämnden Uppdrag och kvalitetskrav Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna revidering av Uppdrag och kvalitetskrav för bostad med särskild service enligt SoL. Sammanfattning Tillsammans med Uppdrag och Kvalitetskrav Gemensamma bestämmelser utgör detta dokument de kvalitetskrav som ställs på utförare av insatsen bostad med särskild service enligt SoL. Kvalitetskraven gäller för utförare i såväl Region Gotlands egen regi som för utförare i enskild regi. Det nya dokumentet har anpassats utifrån de tidigare beslutade gemensamma kraven som ställs på samtliga verksamheter och har lagts in i en ny mall för att tydliggöra kvalitetskraven och underlätta uppföljningen. Delen om hälso- och sjukvård har uppdaterats och nya krav ställs på säkerhet och krisberedskap, nyckelhantering och att ta emot praktikanter och elever. Ärendebeskrivning Syftet med dokumenten Uppdrag och kvalitetskrav är att beskriva de krav på kvalitet och innehåll som ställs på utförare av insatser inom socialtjänsten. Dokumenten är en vägledning och ett stöd till utförare och fungerar som underlag vid socialförvaltningens kvalitetsuppföljningar. Kvalitetskraven utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL (SOSFS 2011:9). Socialnämnden har tidigare beslutat om ett gemensamt dokument där kvalitetskrav som ställs på samtliga verksamheter har beskrivits. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats