FÖRORD urban symbios
|
|
- Malin Persson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRORD Följande examensarbete är om 20 poäng på programmet för Fysisk Planering, Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet behandlar det s.k. Kingområdet i södra Helsingborg och har bedrivits i kontakt med stadens stadsbyggnadskontor. Området som jag benämner King i arbetet är ett verksamhets- och bangårdsområde som kan förväntas genomgå stora förändringar under en kommande 20-årsperiod Det är också i en förväntad utveckling av södra Helsingborg där dagens renodlade verksamhetsområde kan förädlas till mer funktionsblandade stadsmiljöer som arbetet tar sin utgångspunkt. Arbetets fokus ligger i att hitta utvecklingsprinciper för ett område av Kings karaktär. En karaktär som präglar flera av den nutida stadens halvcentrala stadslägen och består av överdimensionerade ytor för infrastruktur, parkering och en uttryckslös men rationell byggnadsstruktur. I arbetet diskuteras dagens urbanitet och vilka rumsliga konsekvenser dagens livsformer för med sig. Med utgångspunkt i strategin Urban Symbios försöker sedan arbetet visa på utvecklingsprinciper för att tillgodose en rad vitt skilda anspråk som ställs på den fysiska miljön inom planområdet och dess omgivningar. Centralt i arbetet är de övergripande principer eller medel som jag valt att kalla dessa. Genom dessa löper en strukturalistisk stadsbyggnadsteori som en röd tråd och möjliggör en flexibel utveckling för områdets framtid. Arbetet använder inte illustrationsplanen som huvudsaklig metod för att beskriva en önskad situation för King runt år 2020 utan istället görs en direkt koppling mellan övergripande principer och perspektivbilder, där ett antal upplevda miljöer visas som kan bli resultatet av examensarbetets föreslagna principer. Slutligen vill jag tacka min handledare på institutionen, professor Anders Törnqvist, samt stadsbyggnadskontoret i Helsingborg och då främst min handledare, bitr. planchef Caroline Dahl. Anders Nilsson Helsingborg, november 2004 urban symbios 001
2 FÖRORD 001 INNEHÅLL 002 LÄSANVISNING/ ARBETSSTRUKTUR 004 SAMMANFATTNING 006 INLEDNING 007 Bakgrund och områdesbeskrivning 010 Problemformulering 013 Syfte 016 Metod 017 Avgränsning 017 SITUATION King i stadens kontext 022 Helsingborgs stads Översiktsplan Utveckling från 1850-talet till idag 029 Typologi och karaktär 032 Slutsats 033 URBANITET Urban atmosfär 038 Urban livsform 039 Urbana mönster 041 Slutsats 049 KONFLIKTER OCH POTENTIALER 051 Aktörernas anspråk på den fysiska miljön 052 Lokala konflikter 053 Lokala potentialer 053 Slutsats 056 STRUKTURALISM SOM METOD 057 Strukturalism 058 Föränderlighet 060 Samspel 060 Sammanhang 062 Slutsats urban symbios
3 MÅL 063 En kvalitativ urban atmosfär 064 STRATEGI 065 Urban symbios 066 MEDEL# Markanvändning 070 MEDEL# Existerande bebyggelsestruktur 073 Kvarters- och vägstruktur 076 Grönstruktur 081 Zonering 087 MEDEL# Kvartersplan 090 Funktionsplan 091 Trafikplan 092 MEDEL# Kvartersindelning A dimensionell bebyggelseprincip 095 Kvartersindelning B dimensionell bebyggelseprincip 097 SITUATION Atmosfärer 102 AVSLUTANDE REFLEXION 110 NOTER 111 KÄLLOR 112 urban symbios 003
4 LÄSANVISNING/ ARBETSSTRUKTUR SITUATION 2004 stadens kontext ÖP2002 historik urban atmosfär urban livsform STRUKTURALISM föränderlighet samspel sammanhang MÅL urban kvalité STRATEGI urban symbios aktörernas anspråk konflikter potentialer analys_ metod_ teori förslag arbetsinsats 004 urban symbios
5 MEDEL# 1 markanvändning kvarters- och vägstruktur MEDEL# 2 existerande struktur grönstruktur zonering MEDEL# 3 markanvändningsplan bebyggelseprinciper funktionsplan trafikplan MEDEL# 4 kvartersindelning SITUATION 2020 Arbetet har tagit utgångspunkt i den situation som råder i dagens Helsingborg och som King är en del av. I den första, inledande och teoretiska delen beskrivs de konflikter som ofta är fallet i urbana och halvperifera miljöer av Kings karaktär. Denna situation analyseras och som metod för det framtida Kings stadsbyggnad används ett strukturalistiskt förhållningssätt. Med strategin Urban symbios förädlas de potentialer som finns inom området med hjälp av en rad olika medel. Avslutningsvis under Situation 2020 beskrivs möjliga typer av atmosfärer som skulle kunna bli resultatet av den valda strategin och medlen.. urban symbios 005
6 SAMMANFATTNING Arbetets syfte: att göra en strukturplaner och ange utvecklingsstrategier som visar på en möjlig framtid för King i Helsingborg tar utgångspunkt i den stadsbyggnadssituation som råder i dagens Helsingborg och som King är en del av. Situationen innebär kort att Helsingborgs stad kan förväntas växa under de kommande tjugo åren och att det då ges en möjlighet att förändra stadens södra delar från renodlade verksamhetsområden till mer funktionsblandade stadsmiljöer. Kings storlek av 45 hektar och det korta avståndet till innerstaden av 1 kilometer skapar möjlighet att integrera såväl planområdet som dess omgivningar med övriga staden. En sådan utveckling ställer en rad krav på förändringar inom området vad gäller bl.a. markanvändningen och transportsituationen. De urbana förhållanden som råder i Helsingborgs stadsregion och de intressen som finns hos olika aktörer att använda marken diskuteras i avsnittet Urbanitet Här beskrivs några av dagens livsformer och anspråk på den fysiska miljön och vilka konsekvenser detta får för de upplevda miljöerna. Med strategin Urban Symbios definieras Kings läge i staden där jag hävdar att området befinner sig i brytpunkten mellan två olika urbana mönster. Området har ett perifert läge på gränsen till den funktionsblandade innerstaden samtidigt som läget kan betraktas som centralt i stadsregionen i förhållande till det övergripande vägnätet. Strategin försöker föra samman de olika urbana mönstren och skapa ett mervärde ur den potential som området har genom sitt strategiska läge i transportstrukturen och sitt relativt centrala läge till innerstaden. För att kunna ange flexibla utvecklingsprinciper för området används en strukturalistisk stadsbyggnadsteori där begreppen föränderlighet, samspel och sammanhang utgör stommen för examensarbetets förslag. Förslagen utgår från det övergripande målet om en kvalitativ urban atmosfär anpassad för en mängd olika krav på den fysiska miljön. Därefter presenteras strategin Urban Symbios och de medel som skulle kunna användas för att uppnå det övergripande målet. Fokus ligger här främst på Medel#2 som fastslår de övergripande strukturer som sedan resterande medel vidareutvecklar. Arbetets sista del presenterar i bildform ett antal upplevda miljöer och är en direkt koppling till resultatet av vald strategi och medel och beskriver det som skulle kunna vara en kvalitativ urban atmosfär. Avslutningsvis görs en reflexion över examensarbetet. Här försöker jag kritiskt betrakta det valda angreppssättet och om detta är en rimlig metod att använda för planarbete av långsiktig och övergripande karaktär. 006 urban symbios
7 INLEDNING Bakgrund och områdesbeskrivning Problemformulering Syfte Metod Avgränsning urban symbios 007
8 H E L S I N K I urban symbios
9 N G G B O R G urban symbios Avstånd till centrum: 1km Planområdets yta: 45ha.
10 BAKGRUND OCH OMRÅDESBESKRIVNING Områdesbeskrivning Planområdet är ca 45 ha stort och beläget 1 kilometer söder om Helsingborgs innerstad. Det gränsar i sydöst mot verksamhetsområdet Hästhagen samt mot äldre villa- och förstadsbebyggelse i sydväst. I norr består gränsen av verksamhetsområdet Gåsebäck, som i sin tur direkt gränsar mot Malmöleden och innerstaden. I väster gränsar området till stadsdelen Planteringen och en mindre tall- och björkskog. I öster finns en omedelbar gräns mot Malmöleden (E4) och stadsdelen Elineberg. Områdets bebyggelsekaraktär domineras främst av storskaliga byggnadsvolymer för godshantering eller handel, varav en del med arkitektoniska värden. Vägnätet inom området präglas av breda transportrum och otydligt definierade ytor anpassade för godshanteringen inom området. Direkt utanför områdets gränser i väster och söder finns en betydande genomfartstrafik av både farligt gods och persontrafik. Fysiska förutsättningar Planområdet pekas ut i stadens översiktsplan som utvecklingsområde där den idag ensidiga användningen skulle kunna anpassas till en mer blandad stadsdel för verksamheter, temporära aktiviteter och boende. I dagsläget finns inga konkreta planförslag på hur den nuvarande användningen som präglas av lagerverksamhet, godshantering, en del dagligvar- och sällanköpshandel och tunga transporter skulle kunna förändras. De södra delarna av Helsingborg kan förväntas genomgå stora förändringar under den kommande tjugoårsperioden. Främst indikeras detta genom de planer som finns på ett nedgrävande av järnvägsspåren söderut från staden. Detta kommer att innebära att stora arealer friläggs för stadsbebyggelse och därmed ett möjliggörande för innerstaden att expandera söderut. I en expansion av denna omfattning följer också möjligheten att genom infrastrukturella förändringar och ny bebyggelse skapa en tätare kontakt mellan stadens södra delar och innerstaden. I en sådan utveckling sätter staden högt värde på att den byggda miljön ska präglas av mångfald, funktionsblandning och urbanitet. 010 urban symbios
11 STADSKÄRNA NAVIGATOR SÖDER framt.jvg.tunnel NÄRLUNDA GÅSEBÄCK nuv.viadukt framt. tunnelöppning E4 ELINEBERG HAMN PLANTERINGEN PLANOMRÅDE Planteringsv. Ramlösa station MIATORP 0 500m urban symbios
12 Planförutsättningar Förändringar i kommunikation i och runt planområdet är det som främst initierar förändringar och därmed bildar utgångspunkter för Kingområdets framtid. Som tidigare nämnts gäller detta omvandlingen av viadukten över Gåsebäck till en stadsgata som åter kan stärka integrationen mellan stadsdelarna Söder, Gåsebäck och Planteringen. Detta i sin tur bygger på att järnvägen förläggs i tunnel där den idag korsar Gåsebäck. Enligt utredningar kommer tunnelmynningen att hamna någonstans i Kings norra delar. Konsekvenserna kommer här att bli märkbara i form av skyddsavstånd, stängsel etc. Enligt pågående utredning 1 har Rännarbanan pekats ut som huvudsakligt farligt gods stråk i nord-sydlig riktning inom de södra stadsdelarna. Detta kommer styra bebyggelsens och funktionernas utformning och läge med gällande skyddsavstånd från Rännarbanan. Övergripande förutsättningar En utveckling av King med en ny definition av områdets urbana karaktär skulle innebära förändringar i såväl markanvändning och transporter som bebyggelsestruktur och utemiljö. Dessa faktorer bestäms till viss del av yttre omständigheter som rådande stadsplaneringsideal och allmänna tendenser i dagens samhällsutveckling. 2 Helsingborg är en stad med stark tillväxt, vilket visar sig genom befolkningsökning, ökat bostadsbyggande och etablerandet av många nya företag. Samtidigt kan staden anses vara mycket segregerad i både socialt och etniskt hänseende. De södra delarna skiljer sig tydligt åt vad gäller den socioekonomiska situationen, den etniska heterogeniteten, hyresnivåer etc. från den övriga staden. 3 De södra delarna har lägre status jämfört med övriga stadsdelar vilket visar sig i statistiska undersökningar, marknadsvärdet på fastigheter samt en eftersatt fysisk miljö där industrins utveckling och ett effektivt vägnät under lång tid haft hög prioritet. Sedan några år tillbaka har en del handel i form av matvar- och sällanköpsvaror etablerat sig inom området. Området har en god tillgänglighet till det övergripande vägnätet och kundunderlaget består till stora delar av bilburna resenärer från hela stadsregionen. I ett samhälle där bilberoendet ökar skapas också förutsättningar för Kings attraktivitet både för handelsetableringar som kräver stora ytor och för företag med behov av närhet till det övergripande 012 urban symbios
13 vägnätet. I en utveckling som följer stadens visioner om en sammanhängande stadsstruktur från innerstaden till King kommer planområdet att hamna i ett mer centralt läge. I ett sådant scenario skulle området kunna bli attraktivt även som boendemiljö med sin närhet till innerstaden. Potential finns också i den utvecklingen att knyta samman planområdet med omkringliggande bebyggelse och vägnät i främst söder, väster och norr. PROBLEMFORMULERING Följande frågeställningar ska behandlas och sättas i relation till varandra inom ramen för en strukturplan 4 för Kingområdet. Urbanitet Planområdets karaktär, omgivningens förutsättningar, trafikgenomströmningen och läget i stadsregionen skapar unika förutsättningar för detta områdes framtida urbanitet. Frågan är vilken urbanitet området ska präglas av? Markanvändning Med relativ närhet till innerstaden samt närhet till både Pågatågstation och det övergripande vägnätet kan området bli attraktivt för såväl handelsetableringar och företag som bostäder. Vilka möjligheter till funktionsblandning finns inom området? Infrastruktur Trafiksituationen inom området präglas idag i hög grad av tung lastbilstrafik och personbilstrafik till och från handelsetableringarna. Vid områdets direkta gränser i söder och väster finns en hög genomströmning av främst personbilstrafik men också lastbiltrafik, transporter av farligt gods och kollektivtrafik i form av bussar. Med en inriktning mot lättare verksamheter i området kan stora delar av den tunga trafiken försvinna. Även personbilstrafiken är idag ett problem då den är en betydande barriär mellan Kingområdet och omkringliggande stadsdelar. Samtidigt finns potential i den höga trafikgenomströmningen då den stor del av dygnet ger liv åt områdena. Planområdet har idag, trots den relativa närheten, liten kontakt med Ramlösa urban symbios 013
14 station då infrastruktur och bebyggelse förhindrar en mer direkt kontakt mellan station och planområde. Finns det möjlighet att förbättra kontakten mellan King och Ramlösa station? Hur kan vägnät och trafik bli ett positivt inslag i den urbana karaktären och hur ska bil- och busstrafik förvandlas från barriär till integrationsfaktor? Bebyggelsestruktur Stora byggnadsvolymer och friytor gör idag området svårorienterbart. De arkitektoniska värdena är få vad gäller såväl form, fasad som yttre miljö. Dock finns här en del större tegelbyggnader av värde, både exteriört och som potentiella rum för nytt innehåll. De omkringliggande stadstypologierna skiljer sig starkt åt och vittnar om skilda bebyggelsemönster från talet fram till idag. Omgivningarna består bl.a. av äldre villa- och förstadsbebyggelse, industriområden, fragmenterade rutnätskvarter med blandad bebyggelse från 1800-talets mitt till 1990-tal samt punkthus- och höghusbebyggelse från 1960-talet. Stadens nord-sydliga riktning och struktur är sedan århundraden tillbaka bestämd genom de geologiska förutsättningarna med Öresund i väster och landborgsbranten i öster. I denna struktur har de södra delarna av innerstaden sedan 1800-talets sista årtionden bebyggts i rutnätskvarter. Längre söderut, utanför den gamla stadsgränsen, har den mindre planlagda stadsbebyggelsen genom industri och transporter kommit att präglas av mer upplösta strukturer och svårdefinierbara bebyggelsemönster. Enligt vilka mönster ska området bebyggas i förhållande till omgivande bebyggelse, de geologiska förutsättningarna och stadens samlade bebyggelsestruktur? Grönstruktur Inom området finns idag inga grönytor av större kvalité. Endast en liten del av området innehåller en yta av tall- och björkskog. I intilliggande stadsdelarna Planteringen och Miatorp finns en del grönytor, främst i form av talldungar, men liksom övriga delar av södra Helsingborg präglas Kingområdet och dess direkta omgivningar av brist på parker, naturskogar och andra grönytor av god kvalité. Gång och cykelavstånd till havet är dock en kvalité som bör beaktas. Staden i övrigt har en väl utvecklad grönstruktur med såväl mindre som större grönytor av blandad karaktär. Frågan blir hur andelen grönyta inom området kan öka, som en resurs även för omkringliggande stadsdelar? 014 urban symbios
15 LANDBORGSBRANTEN FUNKTIONER OCH BEBYGGELSE VERKSAMHETSOMRÅDE VERKSAMH. PUNKTHUS BANGÅRD LAGER, GODSHANTERING, KONTOR BLANDAD FÖRSTADS- BEBYGGELSE HANDEL STATION SKOG HANDEL KONTOR, LAGER SERVICE HANDEL, KONTOR SMÅHUS INDUSTRI SMÅHUS 0 500m urban symbios
16 Förhållandet mellan privata och offentliga rum Oavsett den framtida utvecklingen för planområdet kommer förhållandet mellan de privata och offentliga rummen att vara av stor betydelse för att uppnå stadens mål om en sammanhängande stadsbebyggelse från innerstaden till King. Samhället präglas av en allt större individualisering, vilket har stor betydelse för utformandet av det offentliga rummet. De offentliga platserna har alltmer kommit att privatiseras och samhällets gemensamma platser har kommit att möta större konkurrens från den privata bostaden, privata mötesplatser, Internet mm. Ett ställningstagande ska göras vad gäller uppdelningen av yta mellan privat och offentlig mark för planområdet. Tidsaspekten Kings framtid är i hög grad beroende av utvecklingen som sker norr om området. I dagsläget går det varken att säga när större projekt som järnvägstunnel söderut, uppgradering av verksamhetsområdet Gåsebäck mm. kommer förverkligas och vilken utveckling som följer av dessa projekt. Men liksom en del av planeringsarbetet för södra Helsingborg har en visionär och öppen karaktär, skulle ett liknande angreppssätt för King vara möjligt. Av stor vikt i arbetet med strukturplanen blir att finna koncept som har en flexibel karaktär för att möta en oförutsägbar framtid men som samtidigt kan precisera de fasta delar av strukturen som på sikt kan skapa en hållbar identitet för området. SYFTE Syftet är att göra strukturplaner och ange utvecklingsstrategier som visar på en möjlig framtid för King i Helsingborg. Tanken är att planförslaget ska ha en övergripande och visionär karaktär och visa på en långsiktig utveckling för området. Min förhoppning är att examensarbetets planförslag, illustrationer och bilder ska visa på en tänkbar framtid för planområdet och bli en del av kunskapsunderlaget för stadens fortsatta arbete med Helsingborgs södra stadsdelar. 016 urban symbios
17 METOD Arbetet har bedrivits dels teoretiskt med litteraturstudier, dels praktiskt med illustrationer och planritning. Inledningsvis har Kings förutsättningar och Helsingborg som urban kontext definierats genom inventering av området, studier av stadens översiktsplan och samtal med kommunens tjänstemän. Ett antal konflikter, såväl lokala som mer samhälleligt övergripande har definierats för att bilda utgångspunkt för angreppsättet för Kings framtida struktur. Som en bakomliggande stadsbyggnadsteori för arbetets förslag har strukturalistiska arbeten och metoder studerats. Därefter har ett antal övergripande förslag för grundläggande strukturer för King utarbetats. Dessa kan betraktas som arbetets kärna och är också grundläggande för de 3-dimensionella bebyggelseprinciper som arbetats fram i de avslutande delarna. Det kan i dagsläget inte anses motiverat att arbeta fram en detaljerad illustrationsplan för hela området då ett förverkligande inte kommer att vara aktuellt under den närmaste tioårsperioden. Däremot befinner sig området och omgivningarna i förändring och staden har som ambition att skapa ett sammanhängande stadsliv i dessa delar av staden under de kommande tjugo åren. Tyngdpunkten har därför legat i framställandet av övergripande utvecklingskoncept för området. Dessa koncept har sedan kopplats direkt till möjliga förväntade framtidsbilder för området. Examensarbetet har således försökt visa på en möjlig utveckling av området och vilka framtidsbilder som kan vara möjliga att arbeta mot. AVGRÄNSNING Den fysiska utvecklingen för King och Helsingborgs södra delar är i hög grad beroende av och om större infrastrukturella projekt genomförs. En rad frågor av betydelse för området är idag svåra att ta exakt ställning till inom ramen för ett examensarbete och följande avgränsningar har gjorts efter det material som finns i stadens översiktsplan. Farligt gods Farligt gods som transporteras med lastbil eller järnväg berör idag planområdet. urban symbios 017
18 Efter Öresundsbrons öppnande har andelen transporter med farligt gods minskat betydligt i Helsingborg. Denna minskning förväntas fortsätta under överskådlig tid. Farligt gods transporteras idag via Malmöleden i nordsydlig riktning öster om planområdet. Anslutningen mot hamnen västerut går via Malmöleden (riktning väster), Sydhamnsgatan, Hästhagsvägen och Rusthållsgatan. De tre förstnämnda är de som direkt påverkar planområdet. Enligt pågående utredning kommer farligt gods att försvinna från Malmöleden och Hästhagsvägen samtidigt som Rännarbanan kommer bli den huvudsakliga transportsträckan. Styrande för arbetet kommer bli de skyddsavstånd som rekommenderas av stadsbyggnadskontoret i Helsingborg. Kollektivtrafik Idag består kollektivtrafiken av en busslinje längs Planteringsvägen samt en linje längs Industrigatan som förbinder stadsdelen Planteringen med Råå i söder och innerstaden i norr. Även fortsättningsvis bör Planteringsvägen med sin centrala sträckning bli en zon anpassad för kollektivtrafik i form av buss, eller spårvagn som ingår i stadens långsiktiga visioner. Verksamhetsområdet Gåsebäck Av stor betydelse är utvecklingen av verksamhetsområdet Gåsebäck. Examensarbetet utgår från att störande verksamheter kommer försvinna successivt under de kommande åren och att verksamhetsområdet kommer utvecklas mot ett område med blandning av verksamheter och bostäder. Arbetet kommer likaledes att utgå ifrån att i takt med Gåsebäckens uppgradering kommer också viadukten mellan Malmöleden och Sydhamnsgatan att försvinna. Detta är ett scenario som finns med i stadens långsiktiga strategi där en bättre förbindelse mellan Planteringsvägen och innerstaden blir av stor vikt för en ökad integration mellan innerstaden och de södra stadsdelarna. 018 urban symbios
19 AVGRÄNSNINGAR GÅSEBÄCK PLANTERINGSVÄGEN RÄNNARBANAN HÄSTHAGSVÄGEN Befintlig farligt gods led 0 500m Farligt gods led som försvinner urban symbios Befintliga busslinjer Möjlig framtida spårvägslinje
20 Gatumiljö King Planteringsvägen mot norr 020 urban symbios
MEDEL# 3. Kvartersplan Funktionsplan Trafikplan. urban symbios 089
MEDEL# 3 Kvartersplan Funktionsplan Trafikplan urban symbios 089 KVARTERSPLAN HPL BANGÅRD PARKERING Planen visar på förhållandet mellan bebyggd yta och öppna ytor. Enligt principen med en ny struktur över
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg
AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona
Analys och utvecklingsförslag över Väster industriområde i Landskrona 007 C h r i s t o f f e r L i n d s k o v E x a m e n s a r b e t e 3 0 h p M a g i s t e r p r o g r a m m e t i F y s i s k p l a
MÅL. En kvalitativ urban atmosfär. urban symbios 063
MÅL En kvalitativ urban atmosfär urban symbios 063 EN KVALITATIV URBAN MILJÖ= SAMBAND MELLAN BEBYG- GELSE, INFRASTRUKTUR OCH LIVSFORM: Alltså ett förhållande mellan bebyggelse och övriga ytor som är anpassat
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Pysslingen 1 m fl Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsändamål samt att
STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA
ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Kunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Staden mellan vägar och spår - att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm
Staden mellan vägar och spår - att skapa möjligheter för blandstad på Marieholm Examensarbete 20 poäng Programmet för fysisk planering Sektionen för teknokultur, humaniora och samhällsbyggnad Blekinge
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 929/2011 FASTIGHETERNA Kungsörnen 1 och Fyrfatet 1, PLANTERINGEN, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten, Helsingborgs stad, söker planändring för fastigheten
ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS
ÅTERUPPLIVNING AV ÄNGSGÄRDET - STADSFÖRNYELSE I CENTRALA VÄSTERÅS examensarbete 20 p - fysisk planering 180 p - bth karlskrona - sebastian gårdendahl 2005.05.11 TY HÄR PÅ JORDEN HAR VI INGEN STAD SOM
BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN
FASTIGHETEN ÖDÅKRA 4:4, M FL ÖDÅKRA, HELSINGBORGS STAD 1(5) Dnr 01238/2010 BEGÄRAN OM UPPRÄTTANDE AV DETALJPLAN SÖKANDE Mark och exploateringsenheten, Helsingborgs stad. SYFTE Detaljplanen syftar till
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
FASTIGHETEN BÖLJAN 3 CENTRUM, HELSINGBORGS STAD 1(5) Dnr 1146/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE JM fastighets AB SYFTE Detaljplanen upprättat för att pröva möjligheten att uppföra två flerbostadshus
BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING
FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd
Slakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
idéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Underlag för planuppdrag
Ändring av stadsplan (1283K-9482) för Närlundaområdet, Närlunda, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändring av detaljplanen är att pröva möjlighet
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Reflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Aron 27, Gustavslund, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att komplettera fastighetens användning som
Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.
Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort
SITUATION urban symbios 021
SITUATION 2004 King i stadens kontext Helsingborgs stads Översiktsplan 2002 Utveckling från 1850- talet till idag Typologi och karaktär Slutsats urban symbios 021 KING I STADENS KONTEXT På följande sidor
datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö
datum 2016-04-08 diarienummer 2013-00346 ÄDp 5375 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö INLEDNING Då planförslaget
Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista Gårdsväg 3, i stadsdelen Kista (170 lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2011-10-05 Handläggare: Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Akalla 4:1, Kista
rörelse mötesplats blandning - ledord för samtidens stationssamhälle planförslag: Västra Hjärup
rörelse mötesplats blandning - ledord för samtidens stationssamhälle planförslag: Västra Hjärup Therese Persson Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007-2008
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum
ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Mats Jakobsson Examensarbete 20 poäng Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola våren 2003 ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum Blekinge Tekniska
Projektbeskrivning Program Björnkulla
Projektbeskrivning Program Björnkulla Syfte med planläggning är att utreda möjligheterna till utveckling och förtätning inom Björnkulla. Tidiga volymstudier indikera att området skulle kunna rymma ca 2
Godstransportstrategi för Västra Götaland
Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
1.1 SLUTSATS OMRÅDESBESKRIVNING NUVARANDE MARKANVÄNDNING TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4
1.1 SLUTSATS... 3 1.2 OMRÅDESBESKRIVNING... 4 1.3 NUVARANDE MARKANVÄNDNING... 4 1.4 TIDIGARE STÄLLNINGSAGANDEN... 4 4.1. ÖVERVÄGANDEN VID LOKALISERING FÖR BEBYGGELSE... 5 4.2. NOLLALTERNATIVET... 6 5.1.
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING
VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING Värdering av stadskvaliteter för bostäder, Undertitel kontor och handel i Göteborgsregionen 161206 Datum METOD METOD Spatiala analyser Statistiska analyser Förklaringsmodell
Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Förord. Jönköping 10 maj Linda Olsson
Förord Vatten vs stad ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping är en av tre delar i ett examensarbete, utarbetat av Johanna Ljungdahl och Linda Olsson under perioden september 2002 till maj
REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN
REVIDERAT PLANPROGRAM FÖR SÖDRA BISKOPSNÄSET ETAPP 1, LUDVIKA KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Upprättad av kommunledningskontoret, Ludvika kommun 2010-10-19 1 SYFTE Syftet med planprogrammet är att ligga till grund
Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck
Ändring av detaljplan (1283K-15079) för del av Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Program godkänt av stadsbyggnadsnämnden
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Tällevad III, del av Sävsjö 11:1. Sävsjö tätort, Sävsjö kommun LAGAKRAFTHANDLING
PLANBESKRIVNING Detaljplan för Tällevad III, del av Sävsjö 11:1 Sävsjö tätort, Sävsjö kommun LAGAKRAFTHANDLING Postadress Internetadress Telefon E-post Djurgårdsgatan 1 www.savsjo.se 0382-152 00 sambygg@savsjo.se
Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln (Renseriet 25 mf l) i stadsdelen Årsta (ca 500 lägenheter)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2015-05-22 Handläggare Niklas Zetterberg Telefon 08-508 27 335 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Bolidentriangeln
Planbesked för Jasminen 5
1 (3) Ärende 19 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-09-04 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för Jasminen 5 Diarienummer: SBN-2016-02813 Fastighet: Jasminen 5 Sammanfattning av ärendet Fastigheten
Program för Centrala Flemingsberg beslut om planuppdrag
1 (8) Handläggare Handläggare Mats Lundgren Mats.lundgren@huddinge.se Kommunstyrelsen Program för Centrala Flemingsberg beslut om planuppdrag Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens
Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.
Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt
Startpromemoria för planläggning av Drakenberg 14 i stadsdelen Södermalm
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2011-09-05 Handläggare: Susanna Stenfelt Tfn 08-50826142 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Drakenberg 14 i stadsdelen
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun
Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Användning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.
Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra
Södra Guldheden i ett helhetsperspektiv
Södra Guldheden i ett helhetsperspektiv Karaktärisering och beaktanden kring förtätning Cecilia Sjölin Examensarbete vid programmet för Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2004 Förord Det här
Oden 1 med flera, Ringstorp. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Oden 1 med flera, Ringstorp Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med planändringen är att pröva möjligheten till förtätning
SE-151
activitybasedcity.se Låt oss forma framtidens stadsutveckling tillsammans På politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria transporter inom 15 år. ABC-staden 2.0 är ett konkret exempel på hur
Husensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad
Startpromemoria för planläggning av Backtimjan 1 och del av Hässelby Villastad 14:35 i stadsdelen Hässelby Villastad (50 bostäder)
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (7) 2017-11-20 Handläggare Thomas Jansson Telefon 08-508 27 414 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Backtimjan 1 och del av Hässelby
Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för kv. Björkängen
1(5) Diarienr: 2015-000264 Miljöreda: 13/0911b Upprättad: Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för kv. Björkängen I samband med upprättande av en detaljplan ska en bedömning göras om planen
Godkännande av förslag till detaljplan för Vasastaden 1:16 i stadsdelen Vasastaden (0 lägenheter)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (6) 2015-11-05 Handläggare Carl-Henrik Barnekow Telefon 08-508 27 579 Till Stadsbyggnadsnämnden Godkännande av förslag till detaljplan för
Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun
2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning
E4 förbifart Stockholm
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05 Reviderad för utställning av detaljplan oktober 2012
Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget
Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få
Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)
FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Ytterstadsavdelningen Dnr Per Wilhelmsson Tfn
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Ytterstadsavdelningen Per Wilhelmsson 2006-05-02 Tfn 08-508 27 333 Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för programarbete för Bromstens industriområde FÖRSLAG TILL BESLUT Stadsbyggnadsnämnden
Planprogram för Södra Ryd oktober 2018
Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet
studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de
Uppdrag för detaljplan för verksamheter och kategoribostäder vid Smålandsgatan inom stadsdelen Heden
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-08-21 Byggnadsnämnden 2019-08-27 Diarienummer 0545/19 Handläggare Frida Kjäll/Disa Pettersson Telefon: 031-368 19 98 E-post: frida.kjall@sbk.goteborg.se
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Plansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
FASTIGHETEN ASIEN 17 SÖDER, HELSINGBORGS STAD 1(7) Dnr 1793/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighetsägaren Bacchant AB har ansökt om planändring den 27 december 2013. Förfrågan avser fastigheten
Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Gunilla Englund 2015-03-18 KSN-2015-0654 Örjan Trapp Rev. 2015-04-16 Kommunstyrelsen Planprogram för Gottsundaområdet med fokus på social hållbarhet
Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2012-11-26 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen
2009-06-12 1. För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon 073-77 88 102
1 Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2008-11-26 Pressinformation inför teknik- och samhällsbyggnadsnämndens sammanträde För ytterligare information, kontakta nämndordförande Muharrem Demirok (c) telefon
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Sleipner 3, Ringstorp Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att komplettera befintlig
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Gantofta 1:7 m fl Gantofta, Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra en idrottshall
Startpromemoria för planläggning av del av Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Skarpnäcks gård (kontor och lager)
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (7) 2012-03-05 Handläggare: Anna Forsberg Tfn 08-580 275 28 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av Skarpnäcks
en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur
en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur VÄRDEBASERAD STADSUTVECKLING Planprogram för Stadionområde i Malmö Džiugas Lukoševičius Arkitekt SAR/MSA Stadsbyggnadskontoret VARFÖR?
Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars
TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8
Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning
Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg
2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande Ytterstadsavdelningen 2007-03-09 Martin Schröder Tfn 08-508 266 28 Fax 08-508 266 72 martin.schroder@sbk.stockholm.se Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN FLINTYXAN 2 M FL ÄTTEKULLA, HELSINGBORGS STAD
DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN FLINTYXAN 2 M FL ÄTTEKULLA, HELSINGBORGS STAD Upprättad 20 april 2007 Redaktionellt ändrad 5 juli 2007 ENKELT PLANFÖRFARANDE Antagen av stadsbyggnadsnämnden 23 augusti 2007 320
PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen
Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund
Startpromemoria för planläggning av Ferdinand 9 i stadsdelen Sundby
STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2011-10-17 Handläggare: Renoir Danyar Tfn 08-50826659 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Ferdinand 9 i stadsdelen Sundby Förslag
Yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Göteborg: Backaplan
Yttrande över förslag till fördjupad översiktsplan för Göteborg: Backaplan YimbyGBG YimbyGBG är ett politiskt och ekonomiskt obundet nätverk av medborgare som vill se mer tät, levande blandstad. Vi vill
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.4168 217-5-22 Social konsekvensanalys Detaljplan för Lagerstråle 7 Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Samrådshandling oktober 2013
Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift
Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola
Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:
SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull
SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull Juli Datum 2016 GÅNGNÄT KORSNINGAR PER KM2* Södermalms gång- och gatunät är generellt