Handlingsplan Patientmiljarden 2018 (Beslut enligt delegation) RS170911

Transkript

1 Protokoll Sammanträdesdatum Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott 116 Handlingsplan Patientmiljarden 2018 (Beslut enligt delegation) RS Beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att anta förslaget till handlingsplan Ärendet Region Halland har beretts möjlighet att inkomma med en handlingsplan för Patientmiljarden, överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting SKL gällande insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i hälso- och sjukvården 2018, se bilaga 1. Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att anta förslaget till handlingsplan Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Handlingsplan - Patientmiljarden 2018 Handlingsplan Överenskommelse Patientmiljarden 2018 Region Halland Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om Patientmiljarden Insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i hälso- och sjukvården(17/00003) Vägledning inför framtagande av handlingsplan, enligt överenskommelsen om Patientmiljarden 2018, 17/05976 Expedieras till Hallands sjukhus Ambulans, diagnostik och hälsa Närsjukvård egen regi Privata vårdgivare Psykiatrin i Halland Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mikaela Waltersson Lise-Lotte Bensköld Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer RS Regionkontoret Hälso- och sjukvård Marie Sjödén Projektledare Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott Handlingsplan Patientmiljarden 2018 Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att anta förslaget till handlingsplan. Sammanfattning Region Halland har beretts möjlighet att inkomma med en handlingsplan för Patientmiljarden, överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting SKL gällande insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i hälso- och sjukvården 2018, se bilaga 1. Bakgrund Målet med överenskommelsen om en Patientmiljard 2018 är att bidra till utvecklingen av tillgängligheten till primärvården och samordningen av patienternas vårdinsatser. Satsningen ska främja huvudmännens förutsättningar för att förbättra tillgängligheten till primärvården samt en mer patientcentrerad vård genom samordning, kontinuitet och helhetssyn. Överenskommelsen inriktas mot införandet av en förstärkt vårdgaranti inom primärvården, att stödja införandet av patientkontrakt samt uppföljning av ledtider inom patologi. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Överenskommelsen för 2018 omfattar totalt 1miljard kronor. Av de totala medlen är 980 mkr avsedda som stimulansmedel till landstingen. För att ta dela av medlen behöver landstingen uppfylla vissa grundläggande krav när det gäller både förstärkt vårdgaranti och patientkontrakt, för detta ska en handlingsplan skrivas, se bilaga 2. Fördelning av medlen sker i relation till befolkningsandel, baserad på befolkningsunderlaget, vilket ger Region Halland möjlighet till medel motsvarande 31,4 mkr. Beslut om utbetalning av medel fattas efter att landstingen har lämnat in sina handlingsplaner, vilket ska ske senast 16 april 2018.

3 För Region Halland beviljade medel kan komma att användas till, projektledning, systemutveckling, digitaliseringskostnader, utbildning, kompetenshöjande insatser, genomförandestöd och piloter för utveckling av nya arbetssätt. Regionkontoret Jörgen Preuss Tf Regiondirektör Bilaga: Bilaga 1: Patientmiljarden Insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i Hälso- och sjukvården Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Bilaga 2: Handlingsplan Patientmiljarden 2018 för Region Halland Beslutet ska skickas till Hallands sjukhus Ambulans, diagnostik och hälsa Närsjukvård egen regi Privata vårdgivare Psykiatrin i Halland

4 1(7) Datum Diarienummer RS SKL Ärendenummer: 17/ Stockholm Handlingsplan Överenskommelse Patientmiljarden 2018 Region Halland Region Halland har fått möjlighet att lämna in en handlingsplan gällande Överenskommelse Patientmiljarden I samband med upprättande av handlingsplanen har kartläggning av behov, möjligheter och utmaningar i förvaltningarna genomförts. Dialog har även förts med patientföreträdare, professionsföreträdare och medarbetare på Regionkontoret i Region Halland. 1. Beskriv utgångsläget för de två utvecklingsområdena i överenskommelsen A. Vilka är era förutsättningar för att införa den förstärkta vårdgarantin i primärvården? Region Halland har en uppdragsbeskrivning för vårdvalet i primärvården som styr innehållet i uppdraget utifrån bl.a. krav på professioner och utbud. I uppdragsbeskrivning har Region Halland krav på tillgänglighet inom de flesta professioner. Varje år sker en uppföljning/revision av primärvårdens uppdrag, där krav på åtgärd av avvikelser efterfrågas samt goda exempel tas till vara och sprids mellan verksamheterna. Region Hallands vårdvalsenheter har erfarenhet av olika typer av arbetssätt ex Drop in, SIM-mottagning, Lättakut m.fl. Det finns inga krav i uppdragsbeskrivningen på vilken typ av arbetssätt som ska bedrivas på enheten. Region Halland har avtal med vårdenheter om särskilda uppdrag. De särskilda uppdragen gäller bland annat, Barn och unga med psykisk ohälsa med måttliga symtom och funktionsnedsättningar. Region Halland arbetar för En väg in för barn och unga med psykisk ohälsa, i nuläget är tillgängligheten till denna verksamhet en utmaning. Tillgängligheten till vårdvalsenheterna i Region Halland är stabil, vid senaste nationella mätningen uppvisar Region Halland en läkartillgänglighet på 90 procent och telefontillgänglighet på 96 procent. Regionen har arbetat för att skapa ett regiongemensamt fokus på tillgänglighet. Region Halland ser att tillgängligheten till läkare påverkas när tillgången till läkaresurser förändras. Utöver vårdgarantin inom primärvård har Region Halland regionala krav inom vårdvalet på tillgänglighet till fysioterapeuter, arbetsterapeuter (7 dagar), kuratorer och psykologer (14 dagar). Uppföljning av tillgänglighet utanför det som redovisas till den nationella väntetidsdatabasen, sker vid årliga revisioner. Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

5 2(7) Region Halland har på regionövergripande nivå endast följt tillgänglighetsstatistik till läkare inom 7 dagar. Region Halland ingår i SKL:s nationella projekt Utökad uppföljning av tillgänglighet i primärvård, och har påbörjat överföring av data till den nationella väntetidsdatabasens testdel. Arbetet ska leda till förbättrad uppföljning och ge stöd till ändrade arbetssätt så att invånarna i Halland får en god tillgänglighet till vård. I uppdragsbeskrivningen för vårdvalet finns krav att alla vårdvalsenheter skall använda webbtidbok och ha samma patientadministrativa system. Vårdvalsenheterna inom primärvården är i slutskedet med att införa webbtidbokning, i samband med införandet finns vissa krav som vårdvalsenheten skall uppfylla. Via webbtidboken finns möjlighet för invånaren att triageras till olika professioner beroende på åkomma och invånarna skall ges möjlighet att om- och avboka sin bokade tid. Region Halland införde år 2010, 1177 Vårdguidens e-tjänster och sedan dess har en vidare förädling av tjänsterna gjorts i den mån det har varit möjligt. Ett basutbud (minsta gemensamma nämnare) beslutades som ett led att ge samma servicenivå för digitala tjänster till invånarna oavsett utförare, uppföljning av detta sker årligen. Från verksamheterna efterfrågas fler användningsområden för att använda 1177 Vårdguidens e-tjänster eller andra kompletterande digitala tjänster. Region Halland ser idag svårigheter med att endast 1177 Vårdguidens e-tjänster kommer kunna uppfylla de behov som finns och kompletteringar av andra tjänster utöver 1177 Vårdguiden kommer troligen att behövas. B. Vilka är era förutsättningar för att införa patientkontrakt (gäller både primärvård och specialiserad vård)? Region Halland är insatt i arbetet med Patientkontrakt då regionen deltog som en av piloterna i det nationella arbetet. Region Halland har haft 12 piloter med inriktning mot en eller flera delar i patientkontrakt. Det finns goda möjligheter att utveckla arbetet för patienten och med förändrade arbetssätt skapa ökad trygghet, bättre samordning och kontinuitet. Det pågår ett arbete i Halland att sprida goda exempel inom patientkontrakt, vilket inom Patientmiljarden skulle kunna utvecklas och verksamheterna skulle kunna stödja varandra till fortsatt förbättrad trygghet och tydlighet för patienterna. I Region Halland finns en regiongemensam rutin för fast vårdkontakt samt att det finns beslutat arbetsätt hur fast vårdkontakt ska dokumenteras. Regionen har arbetssätt för bl.a. kontaktsjuksköterka i cancervården, astma/kol-sjuksköterska m.fl. som skulle kunna likställas med fast vårdkontakt. Psykiatrin i Halland utbildar medarbetare inom Case agement/vård- och stödsamordnare vilket kan vara en typ av fastvårdkontakt, rollerna behöver tydliggöras kopplat till fast vårdkontakt. Region Halland har förutsättningar att arbeta med överenskommen tid då Webbtidbok införts inom alla förvaltningars verksamheter under I regionen pågår ett arbete att etablera Min vårdplan inom cancervården i Halland. Det pågår ett implementerings- och utbildningsarbete vad gäller Samordnad individuell plan, tillsammans med alla förvaltningar och kommunerna i Halland. Under arbetets gång har Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

6 3(7) det identifierats flera patientprocesser där det skulle kunna arbetas enligt liknade upplägg, för att utgå från patientens behov och förbättra tydligheten för patienten. Det har påbörjats ett utvecklingsarbete i Region Halland för att möta behovet från patienter och verksamhet av digitala vårdmöten och distanskontakt. I Region Halland pågår ett arbete med att visualisera och beskriva för patienter och närstående vem som har vilken roll inom patientprocesserna. Detta har Region Halland valt att kalla. Patientens vård- och handlingsprocess och finns visualiserad på 1177.se/Halland. Fler processer är på väg att beskrivas på samma sätt. 2. Beskriv vilka insatser landstingen ska genomföra enligt det som anges i avsnitt 4.2 i överenskommelsen. Regionkontorets avdelning inom hälso- och sjukvård har inventerat förvaltningarnas behov av stöd, möjligheter och utmaningar. Förvaltningarna ser att det i flera avseenden krävs ett förändrat arbetssätt och en omställning i organisationen där nya verktyg, metoder och modeller behöver utvecklas. Det finns ett behov av genomförandestöd till verksamheterna i form av projektledare. Det är av yttersta vikt att involvera patienter och medarbetare för att nå målet Förstärkt vårdgaranti inom primärvården och Patientkontrakt Förstärkt vårdgaranti inom primärvården Region Halland har påbörjat arbetet med att skapa förutsättningar för att överföra data till den nationella väntetidsdatabasen till den 1 januari Regional styrgrupp- och arbetsgrupp har bildats och en projektplan är framtagen. För att kunna leverera rapportering av måluppfyllelse senast den 1 januari 2019 och nå målsättningen med den förstärkta vårdgarantin behövs b.la. följande aktiviteter: - Utveckling av IT miljöer - Säkerställa att i patientadministrativa systemen ska kunna fånga och särskilja traditionella mottagningsbesök, hembesök, distansbesök, e-tjänster samt brevoch telefonkontakter - Skapa förutsättningar för utbildningsinsatser för nya arbetssätt gällande kodningar av KVÅ-koder/diagnoskoder för all legitimerad personal - Skapa forum för kvalitetssäkring av data som rapporteras till SKL - Tillse att och utveckla vårdvalsmodellen inom Region Halland så att den stödjer uppdraget förstärkta vårdgaranti. - Tydliggöra vad medicinskbedömning avser och hur den får ske - Gemensamma triageringsriktlinjer mellan 1177 Vårdguiden via telefon, primärvården och akutmottagningen behöver utvecklas - Utveckla arbetet med att använda vård- och behandlingsplattformen - Påbörja arbetet med förändrade arbetssätt - Arbeta med Rätt vård av rätt yrkeskompetens i rätt tid Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

7 4(7) Patientkontrakt Region Halland kommer utveckla en struktur för Patientkontrakt utifrån de fyra områdena såsom överenskommelse, fast vårdkontakt, överenskommen tid och planer. Arbete kommer att drivas i processer med fokus på patienternas behov och att patienter kan ta ansvar utifrån egen förmåga. Region Halland ser att patientmedverkan är en förutsättning i utvecklingen av strukturen för patientkontrakt. Processernas arbete kommer ta stöd från den kunskap och de erfarenheter som piloterna inom Patientkontrakt i Region Halland har genererat. Regionkontoret, hälsooch sjukvård har samordningsansvar, det planeras att tillsätta projektledare som kommer stödja verksamheterna i arbetet. För att förbereda införandet och skapa en infrastruktur för Patientkontrakt behövs bl.a. följande aktiviteter: - Inventera patienternas behov - Kartlägga vilket behov av insatser som behövs inom varje område för att i nästa steg realisera rätt insatser - Mallar behöver tas fram, kopplat till ändringar i befintligt patientadministrativt system - Utveckla nya sätt att möta patienten (digitala vårdmöten) - Vidareutveckla arbetet med webbtidbok - Utveckla användningsområdet för stöd- och behandlingsplattformen - Utveckla arbetet med journalen via nätet - Arbetssätt över förvaltningsgränserna behöver tydliggöras - Tydligöra vilken förvaltning som har det övergripande ansvaret för fast vårdkontakt när flera förvaltningar är involverade i patientens vård - Rutiner och riktlinjer revideras och/eller skrivas - En kulturresa behöver påbörjas, för att utveckla förhållningssätt till patientmedverkan/involvering - Skapa förutsättningar för uppföljning - Kartläggningar av befintliga planer - Visualisering på 1177.se, som stöd till patienter och närstående 3. Beskriv vilka möjligheter och hinder landstingen har identifierat inom respektive utvecklingsområde Förstärkt vårdgaranti inom primärvården Följande möjligheter har identifierat av verksamheterna inom Region Halland: - Utveckling kring digitalisering - Tillvara ta olika professioners kompetens - Optimerad arbetsfördelning - Göra kompetensen lättillgänglig för invånarna Rätt vård av rätt yrkeskompetens - Möjlighet att utveckla arbetssätt ex teamarbete och professionsneutrala mottagningar. - Jämförbar väntetidsuppföljning som möjliggör visualisering för invånarna. - Utveckling av webbtidbok - Gemensam processmodell - Nära vård Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

8 5(7) Följande utmaningar har identifierat av verksamheterna inom Region Halland: - Nya arbetssätt - Det krävs en kulturresa och ett tydligt ledarskap för att ändra strukturer - Digitala lösningar som inte stödjer nya arbetssätt ex RGS-Webb, patientadministrativa system - Det är tidskrävande med digitala utvecklingsarbeten - Lagstiftning begränsar nya arbetssätt - Undanträngningseffekt för åtgärder och återbesök - Att fånga tillgänglighet till vård som är utförd via underleverantörer som inte använder samma vårdadministrativa system Region Halland - Risk att tillgängligheten för de patienter som skall till läkare försämras om 7 dagar tas bort, regelverket behöver förtydligas - Att alla yrkesprofessioner inte dokumenterar/registrerar KVÅ- koder och diagnoskoder i det patientadministrativa systemet - Begrepp såsom bedömningsgaranti, avancerat besök måste få tydliga definitioner - Kapacitet Införandet av Patientkontrakt Följande möjligheter har identifierat av verksamheterna inom Region Halland: - Patientkontrakt skapar förutsättningar för ändrade arbetssätt för patienter med komplexa behov. - Patientkontrakt gör att vården har patientens fokus. - Ökad patientdelaktighet som ger tydlighet och trygghet. - Överenskommelse ger möjlighet att tillsammans med patienten skapa effektiva arbetssätt i vården och skapar tydlighet avseenden vilka förväntningar som finns från parter. - Väl fungerande fast vårdkontakt och planer skapar ökad samordning utifrån patientens behov och en gemensam målbild - Nära vård Följande utmaningar har identifierat av verksamheterna inom Region Halland: - Alla verksamheter vill ha sin egen plan för patienten, utifrån den specifika diagnosen, vilket skapar för många planer - Otydlighet vem som har det primära ansvaret fast vårdkontakt. - Vårdens tilltro till patientens förmåga och andra förvaltningars förmåga. - Kultur - Organisatoriska hinder som försvårar samverkan och övergångar - Juridiska hinder - Arbetssätt tidböcker, varje profession äger sin tidbok - Oklart vid återbesök vad som är utifrån patientens behov och vad som sker för att riktlinjer säger det. - Återbesökstider, vad är vårdens ansvar att bevaka och vad är patientens ansvar Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

9 6(7) 4. Beskriv landstingets mål och hur ni avser att arbeta för att nå målen. Beskriv även hur arbetet kommer att följas upp inom landstinget under 2018 och 2019 Överenskommelsen Patientmiljarden stämmer överens med Region Hallands Hälso- och sjukvårdsstrategi, med det övergripande målet En hälso och sjukvård för bättre hälsa och med fem delmål som styr hälso- och sjukvården i Halland: - arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa - är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående - arbetar med ständig förbättring för en bättre hälsa hos invånarna - möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga - har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Arbetet med patientmiljarden kommer att utvärderas utifrån målen i Region Hallands hälso- och sjukvårdsstrategi. Arbetet kommer utgå ifrån Region Hallands regionövergripande processmodellen. Denna modell innebär att processteam utvecklar och utvärderar verksamheten via fakta, delaktighet och ständiga förbättringar. Genomförandestöd i form av projektledare kommer att behövas för att få genomförandekraft inom hela organisationen. En styrgrupp som består av Region Hallands förvaltningschefer ska skapas för samtliga pågående överenskommelser. Styrgruppens uppdrag är att besluta om strategiska prioriteringar. Det kommer att tillsättas ett råd för överenskommelsen Patientmiljarden som består av berörda verksamhetschefer. Rådets uppdrag är att följa upp och skapa förutsättningar för pågående processarbete/utvecklingsarbete. Denna organisation ska vara implementerad under 2018 och planeras fortlöpa under Målet för 2018 är att: - skapa bra förutsättningar för invånarna i Halland vad gäller tillgänglighet, tydlighet och trygghet - följa förändringar i den nationella patientenkäten - påbörja arbetet med förändrade arbetssätt - utvärdera processernas resultat - kunna leverera tillgänglighetsparametrar för alla professioner - skapa forum för kvalitetssäkring av data, så att Region Halland till 2019 ska kunna överföra kvalitetssäkrad data till den nationella väntetidsdatabasen - samtliga verksamheter har tillgång till och fått stöd i användandet av applikationen - information från tillgänglighetsrapporter ska ligga som grund till planering av verksamhet, för att ökad tillgänglighet för patienterna - det finns strukturerade rapporter gällande utökad uppföljning inom primärvård till alla ledningsnivåer, politik och tjänstemän Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

10 7(7) Information om ytterligare insatser inom överenskommelsen Uppföljning av ledtider inom patologi Region Halland kommer starta ett utvecklingsarbete mellan Klinisk patologi i Halland och Regionkontoret, med syfte att implementera modellen Uppföljning av ledtider inom patologi cytologi och hematopatologi. Regional styr- och arbetsgrupp är inte tillsatt men projektplanen är framtagen för arbetet. Region Halland kommer delta i SKL:s övergripande projekt för införandet av uppföljningsmodellen. Regionstyrelsen Mikaela Waltersson Regionstyrelsens ordförande Jörgen Preuss T f regiondirektör Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: regionen@regionhalland.se. Webb: Org.nr:

11 RS MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 20/2017 Vårt ärendenr: 17/ Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Patientmiljarden Insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i hälso- och sjukvården Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2018 Ärendenr: 17/05976 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den 15 december 2017 beslutat att för sin del godkänna överenskommelsen med staten 2018 om patientmiljarden Insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i hälso- och sjukvården, samt att i en skrivelse informera landsting och regioner om överenskommelsen. Bakgrund Målet med överenskommelsen om en patientmiljard 2018 är att bidra till utvecklingen av tillgängligheten till primärvården och samordningen av patienternas vårdinsatser. Satsningen ska främja huvudmännens förutsättningar för att förbättra tillgängligheten till primärvården samt en mer patientcentrerad vård genom samordning, kontinuitet och helhetssyn. Överenskommelsen inriktas mot införandet av en förstärkt vårdgaranti inom primärvården samt att stödja införandet av patientkontrakt. För att få ta del av medlen inom ramen för överenskommelsen ska landstingen inkommit med en handlingsplan, som omfattar överenskommelsens två utvecklingsområden, till SKL senast den 16 april som överlämnas därefter samlat till Socialstyrelsen senast den 2 maj Insatserna i handlingsplanen ska utgå från aktuella utvecklingsbehov i landstingen och ha en långsiktig ambition. Landstingen ska också börja rapporteringen av måluppfyllelse för den förstärkta vårdgarantin till den nationella väntetidsdatabasen senast den 1 januari Överenskommelsen för 2018 omfattar totalt kronor. Av de totala medlen är kronor avsedda som stimulansmedel till landstingen. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Org nr: ,

12 RS VÄGLEDNING HANDLINGSPLAN (5) Vård och omsorg Harald Grönqvist harald.gronqvist@skl.se Vägledning inför framtagande av handlingsplan Enligt överenskommelsen om Patientmiljarden 2018 Överenskommelsens inriktning SKL och regeringen är överens om att satsningen ska främja huvudmännens förutsättningar för att förbättra tillgängligheten till primärvården och erbjuda en mer patientcentrerad vård, genom samordning, kontinuitet och helhetssyn. Målet med överenskommelsen är att bidra till en positiv utveckling av tillgängligheten till primärvården, samordning av patienternas vårdinsatser och en ökad delaktighet och trygghet för patienterna. Överenskommelsens två utvecklingsområden 1. Förstärkt vårdgaranti i primärvården Detta utvecklingsområde handlar om att skapa förutsättningar för landstingen att fortsatt förbättra och utveckla tillgängligheten i primärvården (se överenskommelsen 4.1.2) 2. Förbereda införande av Patientkontrakt För att öka förutsättningarna för en mer tillgänglig och samordnad vård vill regeringen stimulera landstingen att erbjuda Patientkontrakt, i första hand till patienter med komplexa vårdbehov och många vårdkontakter. (se överenskommelsen 4.1.3). Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

13 (5) Insatserna ska redovisas i en handlingsplan För att ta del av medlen inom överenskommelsen ska landsting och regioner lämna in en handlingsplan. Handlingsplanen ska tas fram i samråd med patientnära verksamheter och professions och patientföreträdare. Planen kan med fördel utgöra en integrerad del i landstingens ordinarie verksamhetsplaner. Handlingsplanen ska ha inkommit till SKL senast den 16 april Ärendenummer: 17/05976 info@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, STOCKHOLM Handlingsplanerna överlämnas därefter samlat till Socialstyrelsen senast den 2 maj 2018.

14 (5) Vägledning för innehållet i landstingens handlingsplan 1. Beskriv utgångsläget för de två utvecklingsområdena i överenskommelsen Ge en nulägesbeskrivning över hur era nuvarande förutsättningar ser ut inom respektive utvecklingsområde. A. Vilka är era förutsättningar för att införa den förstärkta vårdgarantin i primärvården? Exempel på komponenter som kan ingå i en nulägesbeskrivning är: resurser, webbtidbok, kontaktmöjligheter/alternativ, telefontider, drop in, öppna mottagningar, första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa, tillgänglighet till professionsneutral mottagning till läkare/sjuksköterska/psykolog/fysioterapeut och uppföljningsmöjligheter etc. B. Vilka är era förutsättningar för att införa patientkontrakt (gäller både primärvård och specialiserad vård)? Under 2017 genomfördes en pilotverksamhet för att utveckla ett koncept för patientkontrakt i tre landsting/regioner; Halland, Kalmar och Norrbotten. I projektets slutrapport* beskrivs Patientkontraktets fyra delar: Överenskommelse, Fast vårdkontakt, Överenskommen tid och Sammanhållen, plan nåbar exempelvis via 1177.se som ska leda till förbättrad samordning, delaktighet, tillgänglighet och samverkan för patienten. För att få genomförandekraft i arbetet med Patientkontrakt är värdegrundsarbete byggt på patientens behov en framgångsfaktor. *( ardenvardgarantin/patientkontrakt html) Överenskommelse En överenskommelse på patientens villkor och efter patientens förutsättningar bidrar till att stärka patientens ställning och ökar delaktigheten. Fast vårdkontakt Fast vårdkontakt skapar förutsättningar för kontinuitet och samordning för patienten. ( Överenskommen tid Överenskommen tid med patientens innebär en tid som är beslutad i dialog vid en direktkontakt eller webbtidbok på 1177.se, men också att kunna erbjuda enkel möjlighet till av- och ombokning.

15 (5) Sammanhållen plan Sammanhållen plan är en framtidsvision av en interaktiv plan, tillgänglig för såväl patient som vårdgivare exempelvis via 1177.se, som visualiserar patientens samlade behov, aktiviteter och önskemål. För att nå visionen om en Sammanhållen plan krävs att landsting, ofta tillsammans med kommunen, använder strukturerade planer. Att man etablerar rutiner och tjänster där patienten blir delaktig, att man skapar förutsättningar för att tillgängliggöra information, att man möjliggör informationsutbyte etc. 2. Beskriv vilka insatser landstingen ska genomföra enligt det som anges i avsnitt 4.2 i överenskommelsen Förbereda införandet av den förstärkta vårdgarantin inom primärvården, som utredningen God och nära vård föreslår ska börja gälla Landstingen ska rapportera vilka insatser som genomförs under 2018 för att förbereda förändrade arbetssätt i enlighet med den förstärkta vårdgarantin. Landstingen ska börja rapporteringen av måluppfyllelse för den förstärkta vårdgarantin till den nationella väntetidsdatabasen senast den 1 januari Förbereda införandet av den infrastruktur som krävs för att på sikt införa patientkontrakt. Landstingen ska se till att det finns dokumenterade rutiner för etablering av fast vårdkontakt som ska vara införda i verksamheten. En tid i handen; Från erbjuden tid, via kallelse, till en med patienten överenskommen tid. Landstingen ska skapa förutsättningar för att patienten själv ska kunna välja tid till besök/behandling som passar patienten och verksamheten. Landstingen ska också skapa förutsättningar för breddinförande av webbtidsbokning via Beskriv vilka möjligheter och hinder landstingen har identifierat inom respektive utvecklingsområde Förstärkt vårdgaranti i primärvården Möjligheter/Förutsättningar Hinder Införandet av Patientkontrakt inom landstingets hela sjukvårdsuppdrag Möjligheter/Förutsättningar Hinder

16 (5) 4. Beskriv landstingets mål och hur ni avser att arbeta för att nå målen. Beskriv även hur arbetet kommer att följas upp inom landstinget under 2018 och 2019 Ange målen för insatserna under punkt 2 i denna vägledning samt hur dessa kommer att följas upp under 2018 och Information om ytterligare insatser inom överenskommelsen Uppföljning av ledtider inom patologi SKL har under 2017 genomfört ett pilotprojekt för att påbörja arbetet med att införa en modell för uppföljning av ledtider inom patologi. Mer information : garantin/uppfoljningledtiderpatologi html Modellen för patologi kommer att implementeras av samtliga landsting under 2018 för att sedan tas i förvaltning av landstingen från och med 2019 och framåt. (se överenskommelsen 5.1.1). Handlingsplaner från och med 2019 I kommande handlingsplaner från och med 2019 och framåt förväntas landstingen redovisa uppfyllnadsgraden för vårdgarantin. Utifrån landstingets resultat förväntas landstingen redovisa vilka åtgärder de planerar att genomföra för att förbättra tillgängligheten och därigenom öka uppfyllnadsgraden. De landsting som uppvisar goda resultat förväntas dela med sig av kunskap om framgångsrika arbetssätt och metoder. Övriga mått i vårdgarantin kommer att följas på motsvarande sätt. Landstingen förväntas också beskriva hur de arbetar med att göra hälso och sjukvårdens insatser mer samordnade för patienten och skapa den infrastruktur som behövs för att kunna införa patientkontrakt. Detta för att stimulera ett löpande förbättringsarbete när det gäller tillgänglighet och samordnad vård som utgår ifrån varje landstings enskilda förutsättningar.

17 Svensson Inga-Britt RK STAB Från: Sjödén Marie RK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Skickat: den 15 mars :36 Till: Svensson Inga-Britt RK STAB Ämne: SV: E-postar Originaldiarium.pdf Bifogade filer: Vägledning inför framtagande av handlingsplan_patientmiljarden 2018.pdf Hej igen! Kan du vara snäll och diarieföra bifogat dokument på RS Tack! Hälsningar Marie Sjödén Marie Sjödén Projektledare Kvalitet inom hälso- och sjukvård Regionkontoret TFN: E-POST: BESÖKSADRESS: Södra vägen 9, Halmstad Från: Svensson Inga-Britt RK STAB Skickat: den 15 mars :57 Till: Sjödén Marie RK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämne: E-postar Originaldiarium.pdf Hej! Kan det tillhöra detta ärende? Mvh Inga-Britt 1

18 Vårt dnr 17/00003 Fördelning av medlen sker i relation till befolkningsandel, baserad på befolkningsunderlaget den 31 december Överenskommelsen omfattar också kronor till SKL för arbetet med väntetidsdatabasen och kronor för utvecklingsarbetet med patientkontrakt, Överenskommelsen redovisas i bilaga 1. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40 Svensson Inga-Britt RK STAB Från: Sveriges Kommuner och Landsting Skickat: den 19 december :41 Kopia: Särnå Karin; Grönqvist Harald Ämne: Meddelande från SKL:s styrelse om överenskommelsen Patientmiljarden Bifogade filer: SIGN-Patientmiljarden.pdf Till samtliga landstings och regionstyrelser Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har den 15 december 2017 beslutat om en överenskommelse med staten Patientmiljarden Insatser för att förbättra tillgängligheten och samordningen i hälso och sjukvården, se bilaga. För frågor om överenskommelsen, kontakta Harald Grönqvist, avdelningen för vård och omsorg, tel: eller harald.gronqvist@skl.se. Mvh Karin Särnå Handläggare Styrelsesekretariatet Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan Stockholm

41 Protokoll Sammanträdesdatum Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott 149 Region Hallands remissvar på Socialstyrelsens rekommendation och bedömningsunderlag om screening för prostatacancer (Beslut enligt delegation) RS Beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att anta förslag till Region Hallands remissvar Ärendet Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården inte erbjuder screening för prostatacancer med PSA-prov. Avgörande för rekommendationen är att nyttan med screeningen för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. Synpunkter på remissversionen lämnas till Socialstyrelsen senast den 9 maj Region Halland ställer sig bakom Socialstyrelsens rekommendation. Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att anta förslag till Region Hallands remissvar Beslutsunderlag Beslutsärende Region Hallands svar socialstyrelsens rekommendation prostatacancerscreening Region Hallands remissvar Socialstyrelsens rekommendation prostatacancerscreening Öppen remiss, Screening för prostatacancer, synpunkter senast Expedieras till Driftsnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Driftsnämnden Hallands sjukhus Driftsnämnden Närsjukvård Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mikaela Waltersson Lise-Lotte Bensköld Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

42 Protokoll Sammanträdesdatum Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel 38 Uppföljningsrapport 1 HNH Beslut Gemensamma nämnden för Hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att: fastställa upprättad uppföljningsrapport överlämna fastställd uppföljningsrapport till regionstyrelsen samt kommunstyrelserna i Hallands kommuner överlämna fastställd uppföljningsrapport för kännedom till driftnämnd ambulans, diagnostik och hälsa Ärendet Nämndens resultat efter tre månader visar ett överskott på tkr. Hjälpmedelsverksamheten (inklusive Nutritionsuppdraget) redovisar under samma period ett överskott på 230 tkr. Inom det gemensamma uppdraget med Hemsjukvård har nämnden lagt fokus på pågående färdigställande av reviderad överenskommelse om Hemsjukvård. I juni 2017 tog Gemensamma nämnden beslut om att en revidering skulle genomföras av hemsjukvårds överenskommelse utifrån utvärderingens slutsatser. Strategisk grupp för socialtjänst och närliggande hälso-och sjukvård har utifrån detta haft i uppdrag att, i nära samarbete med den gemensamma nämnden, arbeta fram ett förslag till en reviderad överenskommelse om hemsjukvård i Halland utifrån utvärderingens resultat. Strategisk grupp beslutades inför gemensamma nämndens presidium den 7 september 2017 att en politisk styrgrupp ledd av regionråd skulle driva och äga arbetet med ersättningsmodellen. Politiska styrgruppen kom överens om en ersättningsmodell för vid sammanträda kring detta ärende den 7 februari Det reviderade textförslaget till hemsjukvårds överenskommelse, att gälla från den 1 januari 2019, är planerat att tas av nämnden under april. Inom hemsjukvården har nämnden även följt större pågående samverkansprocesser som Nutritionsbehandling, Trygg och effektiv utskrivning, Läkarmedverkan, och olika digitalisering- och utvecklingsinitiativ som pågår i samverkan och i de olika verksamheterna. Nämnden har även var aktivt delaktig i utvärdering och uppföljning Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 1(2)

43 Protokoll Sammanträdesdatum Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel gällande Hemsjukvård och Trygg och effektiv utskrivning, samt det löpande arbete som pågår med utveckling av indikatorer. Nämnden har även genomfört en gemensam utvecklingsdag med fokus på roll i processerna och tydliggörande av relationer och uppdrag. Några av frågorna som hanterats är: Nämndens roll som kvalitéts och utvecklingsnämnd; Vad kan nämnden göra för att bättre följa och utvärdera hur det ser ut i verkligheten; Hur kan nämnden bli mer aktiv i diskussioner kring utveckling?; Hemtagning av frågor och återkoppling i nämnden. Förslag till beslut Gemensamma nämnden för Hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att: fastställa upprättad uppföljningsrapport överlämna fastställd uppföljningsrapport till regionstyrelsen samt kommunstyrelserna i Hallands kommuner överlämna fastställd uppföljningsrapport för kännedom till driftnämnd ambulans, diagnostik och hälsa Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - UR Uppfoljning_ intern kontroll_ Expedieras till Regionstyrelsen, Driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa, Kungsbacka kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Hylte kommun, Halmstads kommun, Laholms kommun Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 2(2)

44 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer HNH Regionkontoret Styrning och stöd Sofia Nygren Nämndtjänsteman Gemensam nämnd för Hemsjukvård och Hjälpmedel Uppföljningsrapport 1 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att: - fastställa upprättad uppföljningsrapport - överlämna fastställd uppföljningsrapport till regionstyrelsen samt kommunstyrelserna i Hallands kommuner - överlämna fastställd uppföljningsrapport för kännedom till driftnämnd ambulans, diagnostik och hälsa Sammanfattning Nämndens resultat efter tre månader visar ett överskott på tkr. Hjälpmedelsverksamheten (inklusive Nutritionsuppdraget) redovisar under samma period ett överskott på 230 tkr. Inom det gemensamma uppdraget med Hemsjukvård har nämnden lagt fokus på pågående färdigställande av reviderad överenskommelse om Hemsjukvård. I juni 2017 tog Gemensamma nämnden beslut om att en revidering skulle genomföras av hemsjukvårds överenskommelse utifrån utvärderingens slutsatser. Strategisk grupp för socialtjänst och närliggande hälso-och sjukvård har utifrån detta haft i uppdrag att, i nära samarbete med den gemensamma nämnden, arbeta fram ett förslag till en reviderad överenskommelse om hemsjukvård i Halland utifrån utvärderingens resultat. Strategisk grupp beslutades inför gemensamma nämndens presidium den 7 september 2017 att en politisk styrgrupp ledd av regionråd skulle driva och äga arbetet med ersättningsmodellen. Politiska styrgruppen kom överens om en ersättningsmodell för vid sammanträda kring detta ärende den 7 februari Det reviderade textförslaget till hemsjukvårds överenskommelse, att gälla från den 1 januari 2019, är planerat att tas av nämnden under april. Inom hemsjukvården har nämnden även följt större pågående samverkansprocesser som Nutritionsbehandling, Trygg och effektiv utskrivning, Läkarmedverkan, och olika digitalisering- och utvecklingsinitiativ som pågår i samverkan och i de olika verksamheterna. Nämnden har även var aktivt delaktig i utvärdering och uppföljning gällande Hemsjukvård och Trygg och effektiv utskrivning, samt det löpande arbete

45 [Skriv text] som pågår med utveckling av indikatorer. Nämnden har även genomfört en gemensam utvecklingsdag med fokus på roll i processerna och tydliggörande av relationer och uppdrag. Några av frågorna som hanterats är: Nämndens roll som kvalitéts och utvecklingsnämnd; Vad kan nämnden göra för att bättre följa och utvärdera hur det ser ut i verkligheten; Hur kan nämnden bli mer aktiv i diskussioner kring utveckling? Hemtagning av frågor och återkoppling i nämnden. Ufall janmars 2017 Utfall janmars 2018 Ack budget 2018 Diff Årsprognos Årsbudget Avvikelse Intäkter Personalkostnad Köpt utförande Regionbidrag & räntor Resultat Regionkontoret Patrik Dahlqvist Jönsson Nämndtjänsteman Rose-Marie Persson Områdeschef Bilaga: Uppföljning intern kontroll 2018 Beslutet ska skickas till Regionstyrelsen, Driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa, Kungsbacka kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Hylte kommun, Halmstads kommun, Laholms kommun

46 Uppföljning - intern kontroll (Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel) Områden Risk Risktal Beslut Kontrollmoment Ansvarig Senaste resultat Åtgärder Ansvarig Senaste kommentar Organisation/ styrning/ ledning kommunikation och information Patientsäkerhet Verksamhetens genomförande/ kvalitet Nämndens ledamöter och ersättare har inte förankrat besluten hos sin huvudman eller i sin partigrupp Fattade beslut verkställs ej (Ny 2017) Felaktig eller utebliven kommunikation och information till berörda invånare/ patienter/närstående Avvikelser i vårdkedjan mellan huvudmännen och Region Halland Ej fullt jämförbar data, vilket försvårar den uppföljning av kvalitet som åligger nämnden. Mycket manuell hantering i uppföljningar av hemsjukvården idag, vilket innebär en risk. Ej möjlighet att enkelt följa vårdflöden ( hemsjukvårdspatientens väg mellan olika vårdnivåer), vilket behövs för att följa upp och planera för rätt vård på rätt vårdnivå. Utskrivningskedjan fungerar inte ur ett invånar/patientperspektiv. 4 Hantera Tidigt fånga upp beslutsärenden så att nämndens ledamöter och ersättare har tid att ta med sig informationen till sin hemkommun /partigrupp och förankra innan beslut fattas. Beslutsärenden från nämnden expedieras till respektive huvudman. 4 Hantera Arbeta fram kommunikationsvägar för att säkerhetsställa att information om beslut når hela vägen ut i verksamheterna. 4 Hantera Följa utvecklingen av förbättrad kvalité i kommunikationen/ informationen till invånare/patienter/ närstående genom att bjuda in till löpande information och dialog med berörda verksamheter och myndigheter. Vid Sofia behov Nygren 3 ggr/ år 3 ggr/ år 4 Hantera Initiera ett forum för patientssäkerhetsfrågor över organisationsgränserna i Halland, t.ex. en regional patientsäkerhetsgrupp 3 ggr/ år 4 Hantera 4 Hantera Genomförandegruppen och indikatorgruppen samordnar definitioner och bedömningar. Genomförandegruppen och indikatorgruppen samordnar definitioner och bedömningar. 6 Hantera Följa pågående laglighetsprövning, och i relevanta sammanhang påvisa angelägenheten 4 Hantera Följa införandet av trygg och effektiv inskrivning i nämnden 4 ggr/ år 4 ggr/ år 4 ggr/ år 3 ggr/ år Sofia Nygren Patrik Dahlqvist- Jönsson Patrik Dahlqvist- Jönsson Patrik Dahlqvist- Jönsson Patrik Dahlqvist- Jönsson Patrik Dahlqvist- Jönsson Patrik Dahlqvist- Jönsson I samband med Gemensamma nämndens sammanträde i februari anordnades även en workshop med utvecklingsfokus. Då lyftes och diskuterades specifikt frågan om hur förankring av beslut går till i hemkommunerna och inom regionen. Det framkom att det ser olika ut i respektive kommun. Förankring sker ofta i socialnämnden alt. i kommunstyrelsen samt i partigrupp, men några ledamöter saknar tydligt forum för förankring.gemensamma nämndens föredragningslistor diskuteras på regional nivå i hälso- och sjukvårdsutskottet innan sammanträdena. Inget nytt att redovisa. Fortskrider enligt tidigare åtgärder. Protokoll expedieras efter varje sammanträde till Hallands kommuner, vid expediering av enskilda ärenden skickas även protokollsutdrag och beslutsunderlag. Fortskrider enligt plan. Utveckling av avvikelsehantering för identifiering av eventuella systemfel sker inom den regionala stödstrukturen. Den utökade indikatorgruppen samordnar och utvecklar definitioner och indikatorer. Gemensamma nämnden och indikatorgruppen för en kontinuerlig dialog kring relevanta och kvalitativa indikatorer. Den utökade indikatorgruppen samordnar och utvecklar definitioner och indikatorer.den utökade indikatorgruppen undersöker möjligheten till att uthämta data ur det gemensamma datorstödet Lifecare. Inget nytt att redovisa. Följs kontinuerligt via dialog med regiongemensamt team. Laget runt gällande hemsjukvårdsavtalet fortsätter som stående punkt på nämndens sammanträde. Det ger förtroendevalda möjlighet att få insyn i hur det ser ut i hela Halland gällande hemsjukvården. Rutin för föredragningslistor och expediering sida 1 av 2 ( )

47 Områden Risk Risktal Beslut Kontrollmoment Ansvarig Senaste resultat Åtgärder Ansvarig Senaste kommentar genom att be om löpande information av införandet från berörda verksamheter och myndigheter. sida 2 av 2 ( )

48 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer RS Regionkontoret Avdelningen för kvalitet Jeanette Törnqvist Hälso o sjukvårdsstrateg Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott Region Hallands remissvar på Socialstyrelsens rekommendation och bedömningsunderlag om screening för prostatacancer Förslag till beslut Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott beslutar att: Anta förslag till Region Hallands remissvar Sammanfattning Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården inte erbjuder screening för prostatacancer med PSA-prov. Avgörande för rekommendationen är att nyttan med screeningen för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. Synpunkter på remissversionen lämnas till Socialstyrelsen senast den 9 maj Region Halland ställer sig bakom Socialstyrelsens rekommendation. Bakgrund Den mest betydande negativa effekten av screening för prostatacancer med PSAprov och eventuellt efterföljande vävnadsprovtagning är att många män skulle få en prostatacancerdiagnos och därefter behandling, trots att deras cancer inte skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. För dessa personer kan såväl cancerdiagnosen i sig som biverkningarna av behandlingen påtagligt minskat livskvaliteten. Utredning visar att det pågår en omfattande, oorganiserad PSA-testning av män i Sverige idag. Testningen sker ofta utan att männen får tillräcklig information om testningens tänkbara tendenser. Dessutom är en stor del av männen över den ålder vid vilken screening med PSA-prov har visat minska dödlighet i prostatacancer. Det pågår utredningar i närliggande regioner hur en organiserad PSA-provtagning skulle kunna utformas. Region Halland följer denna utveckling.

49 1(1) Datum Diarienummer RS Socialstyrelsen Region Hallands remissvar Socialstyrelsens rekommendation prostatacancerscreening Region Halland har beretts möjligheter att lämna synpunkter på Socialstyrelsens rekommendation och bedömningsunderlag om screening för prostatacancer Region Halland ställer dig bakom Socialstyrelsens förslag att hälso- och sjukvården inte erbjuder screening för prostatacancer med PSA-provtagning med anledning av att nyttan med screeningen inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. Regionstyrelsen Mikaela Waltersson Regionstyrelsens ordförande Jörgen Preuss Tf Regiondirektör Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad Besöksadress: Södra vägen 9 Tfn: Fax:

50 RS Screening för prostatacancer Rekommendation och bedömningsunderlag Remissversion

51 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Artikelnummer Publicerad februari 2018

52 Förord Socialstyrelsen rekommenderade år 2014 att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov till män 50 till 70 år. Nya forskningsresultat har publicerats sedan dess, både om screening med PSA-prov och om tester som kan komplettera PSA-prov för diagnostik av prostatacancer. Socialstyrelsen har därför gjort en ny bedömning av förutsättningarna för ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. Denna rapport innehåller en sammanfattning av det underlag som tagits fram för bedömningen och en rekommendation med syfte att nå en nationell samsyn på screening för prostatacancer. Målet med en rekommendation på nationell nivå är att främja en god och jämlik vård. Rekommendationen riktar sig till beslutsfattare, verksamhetsledningar och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens bedömning utgår från myndighetens modell för att bedöma, införa och följa upp nationella screeningprogram. De vetenskapliga underlag som ligger till grund för bedömningen samt en beskrivning av modellen finns publicerad på myndighetens webbplats. Det här är en remissversion av rekommendationen. Syftet med att publicera en remissversion är att ge möjlighet för intressenter att i en bred och öppen process ta ställning till och komma med synpunkter på rekommendationen. Synpunkter lämnas till Socialstyrelsen senast den 9 maj Inkomna synpunkter beaktas inför den slutliga versionen av rekommendationen som beslutas under hösten Ett stort antal personer har arbetat med utredningen på olika sätt och finns namngivna under rubriken Projektorganisation i denna rapport. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har som expertmyndighet tagit fram och bedömt evidensen för tilläggstester till PSA-prov. Socialstyrelsen vill särskilt tacka det nationella screeningrådet, sakkunniga, patientrepresentanter och experter som har deltagit i detta arbete med stort kunnande och engagemang. Socialstyrelsen vill även tacka Statens medicinetiska råd (SMER) och Socialstyrelsens etiska råd för stöd i etiska frågor. Lars-Torsten Larsson Avdelningschef Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård

53

54 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Prostatacancer... 9 Screening för prostatacancer...11 Rekommendation om screeningprogram Motivering till rekommendationen...13 Beskrivning av screeningprogrammet...14 Konsekvenser av ett införande...14 Förutsättningar för en ny bedömning...15 Möjlighet att ge synpunkter på rekommendationen...15 Bedömningskriterier med slutsatser Referenser Projektorganisation... 28

55

56 Sammanfattning Personer som bjuds in till screening har själva inte valt att uppsöka sjukvården. Detta ställer höga krav på att screeningprogrammet är till tydlig nytta för befolkningen, och att det finns vetenskapligt stöd för att det har avsedd effekt. Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården inte erbjuder screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan kompletterande test före vävnadsprovtagning. Avgörande för rekommendationen är att nyttan med screening för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. Bedömningen är att det i dagsläget inte finns tillräckligt underlag för att säga hur kompletterande tester till PSAprov skulle påverka detta förhållande mellan hälsovinster och negativa effekter. Det här är en remissversion av rekommendationen. Intressenter har möjlighet att lämna synpunkter på remissversionen till Socialstyrelsen fram till den 9 maj En slutlig version beslutas under hösten PSA-prov Den mest betydande negativa effekten av screening för prostatacancer med PSA-prov och eventuellt efterföljande systematiska vävnadsprov är att många män skulle få en prostatacancerdiagnos och därefter behandling, trots att deras cancer inte skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. För dessa personer kan såväl cancerdiagnosen i sig som biverkningarna av behandlingen påtagligt minska livskvaliteten. De flesta som får behandling för tidigt upptäckt prostatacancer får försämrad sexuell funktion. Urinläckage eller ändtarmsbesvär är också förekommande biverkningar. Dessa biverkningar kan vara funktionsnedsättande och så pass omfattande att de innebär en mycket stor påverkan på sexuellt samliv och möjligheterna till ett aktivt socialt liv. Utredningen visar att det pågår omfattande, oorganiserad PSA-testning av män i Sverige i dag. Testningen sker ofta utan att männen får tillräcklig information om testningens tänkbara konsekvenser. Dessutom är en stor del av de testade männen över den ålder vid vilken screening med PSA-prov har visats minska dödligheten i prostatacancer. Samtidigt har användningen av aktiv monitorering (regelbundna kontroller i stället för omedelbar behandling) ökat sedan Socialstyrelsens rekommendation från 2014 om att inte erbjuda screening för prostatacancer. Aktiv monitorering minskar de negativa effekterna av screening, eftersom biverkningar av behandling kan undvikas eller skjutas framåt i tiden. Upp emot hälften av dem som väljer att avvakta med behandling och påbörjar aktiv monitorering får dock behandling på längre sikt. Kompletterande test Det finns numera flera tester som kan användas som komplement till PSAprov för att identifiera män som bör genomgå fortsatt utredning med väv- SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 7

57 nadsprovtagning. Genom att använda kompletterande tester skulle överdiagnostik av mindre allvarlig prostatacancer kunna minska. Socialstyrelsen har därför genomfört en utredning av ett flertal av dessa tester, för att kunna bedöma om dessa skulle kunna påverka förhållandet mellan positiva och negativa effekter av ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. Socialstyrelsens samlade bedömning är att det i nuläget inte finns tillräckligt vetenskapligt stöd för att rekommendera ett nationellt screeningprogram för prostatacancer med PSA-prov kompletterat med något av dessa tester. Det pågår flera forskningsprojekt på dessa kompletterande tester, bland annat i Sverige, med syfte att minska överdiagnostik och överbehandling av tidigt upptäckt prostatacancer. Mycket talar för att resultaten av denna forskning under de närmaste åren kan ge förutsättning för en ny bedömning av ett nationellt screeningprogram. 8 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN

58 Inledning Socialstyrelsen rekommenderade år 2014 att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda screening för prostatacancer med test av prostataspecifikt antigen (PSA-prov). Avgörande för rekommendationen var att de negativa effekterna av screening med PSA-prov bedömdes som alltför omfattande. Många män skulle riskera att få en prostatacancerdiagnos och därefter behandling, trots att deras cancer inte skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. De flesta som behandlas för tidigt upptäckt prostatacancer får försämrad sexuell funktion, några får även urinläckage eller ändtarmsbesvär. De senaste åren har det tillkommit flera tester som kan komplettera PSAprovet för att identifiera män som trots ett förhöjt PSA-värde har låg risk att ha en behandlingskrävande prostatacancer. Ett sådant test skulle kunna minska överdiagnostik och överbehandling. Eftersom nya forskningsresultat har publicerats om både PSA-prov och kompletterande test till PSA-prov, har Socialstyrelsen genomfört en förnyad utvärdering av förutsättningarna för ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. Det screeningprogram som utvärderats och bedömts är ett nationellt screeningprogram för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan kompletterande test före vävnadsprovtagning, för män mellan 50 och 70 år. I denna rapport presenteras Socialstyrelsens rekommendation. Arbetet med rekommendationen har utgått från Socialstyrelsens modell för att bedöma, införa och följa upp olika typer av nationella screeningprogram. Screeningmodellen består av 15 bedömningskriterier som bör vara uppfyllda för att ett program ska rekommenderas. En sammanfattning av underlaget till dessa kriterier finns med i denna rapport. På Socialstyrelsens webbplats finns mer information om själva modellen och om hur myndigheten tar fram rekommendationer om screening i rapporten Nationella screeningprogram modell för bedömning, införande och uppföljning [1]. Till grund för rekommendationen finns vetenskapligt underlag, en etisk analys, ett hälsoekonomiskt underlag samt en analys av organisatoriska aspekter. I det vetenskapliga underlaget finns en bilaga om tilläggstester, vilken tagits fram av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Dessa finns publicerade som bilagor till denna rapport på Socialstyrelsens webbplats, Prostatacancer Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform bland män och står för cirka en tredjedel av all cancer hos män. Genomsnittsåldern vid diagnos är 69 år och sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder. Antalet nya fall av prostatacancer i Sverige fördubblades mellan 1990 och Detta främst på grund av att PSA-testning ledde till att fler personer med mindre allvarlig cancer diagnostiserades, men även på grund av ett ökat antal äldre män i befolk- SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 9

59 ningen. Det senaste årtiondet har omkring män fått diagnosen varje år i Sverige. Små områden av cancerceller i prostatakörteln är mycket vanliga hos medelålders och äldre män. De flesta av dessa områden med cancerceller växer långsamt, så långsamt att de inte orsakar symtom under mannens resterande livstid. Många män som har prostatacancer dör därför av andra orsaker än cancern. Svårighetsgraden av prostatacancer varierar dock mycket. Om symtom från prostatacancer uppkommer, såsom besvär med att urinera, smärtor eller trötthet, är det ofta tecken på en lokalt avancerad eller spridd sjukdom som inte längre kan botas. De flesta män med spridd prostatacancer avlider i sjukdomen inom några år. I Sverige dör omkring 1 av 20 män av prostatacancer [2]. De senaste 15 åren har dödligheten i prostatacancer bland svenska män minskat. Denna minskning kan förklaras av både förbättrad diagnostik och förbättrad behandling. Diagnostik av prostatacancer Blodprovet PSA började användas för prostatacancerdiagnostik omkring år PSA står för prostataspecifikt antigen. Det är ett enzym som produceras i prostatakörteln och som löser upp sädesvätskans gelform. PSA finns i låga halter i blodet hos personer med en normal prostata. Den vanligaste orsaken till ett ökat PSA-värde i blodet är godartad prostataförstoring, något som drabbar de flesta män över medelåldern. Andra vanliga orsaker är urinvägsinfektioner och prostatacancer. Män som efter ett PSA-prov visar sig ha förhöjda PSA-värden brukar utredas vidare med vävnadsprov från prostatakörteln i syfte att upptäcka eller utesluta prostatacancer. Vävnadsprovtagningen orsakar ofta lindrig blödning, ibland allvarlig infektion, och blodförgiftning kan förekomma. De senaste åren har det tillkommit flera tester som kan komplettera PSAprovet för att identifiera män som trots ett förhöjt PSA-värde har låg risk för att ha en behandlingskrävande prostatacancer, och som därmed inte behöver genomgå vävnadsprovtagning. De här testerna skulle, om de är effektiva, kunna minska överdiagnostiken och därigenom de negativa effekterna av screening, utan att samtidigt minska de gynnsamma effekterna. Behandling beroende på allvarlighetsgrad Prostatacancer graderas enligt Gleasonsystemet på en skala från 6 till 10 (Gleasonsumma) utifrån dess mikroskopiska bild. Prostatacancer med Gleasonsumma 6 är den minst allvarliga formen. Den sprider sig ytterst sällan till andra organ. Prostatacancer med Gleasonsumma 10, den mest allvarliga formen, är ofta spridd redan när diagnosen ställs och har mycket hög dödlighet. Prostatacancer som inte är spridd kan delas upp i riskgrupper baserat på mikroskopisk bild, utbredning och PSA-värde (lågrisk, mellanrisk och högrisk). De flesta männen med lågriskcancer och en mindre andel av männen med mellanriskcancer rekommenderas i dag så kallad aktiv monitorering i stället för behandling. Aktiv monitorering innebär att cancerns 10 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN

60 utveckling följs genom regelbundna kontroller med PSA-prov, palpation av prostata och vävnadsprov. Botande behandling ges då först vid tecken på allvarlig cancer. Detta innebär att biverkningar av behandling kan undvikas helt eller skjutas upp, ofta under flera års tid. Biverkningar kopplade till vävnadsprovtagning vid aktiv monitorering kan dock uppkomma. Om prostatacancern inte har spridit sig, kan den botas med antingen operation eller strålbehandling. Men många män behöver ingen behandling alls eftersom tillväxten av cancern sker så långsamt att inga allvarliga symtom hinner utvecklas under deras livstid. Den botande effekten av strålbehandling bedöms likvärdig med den för kirurgi. Både operation och strålning vid prostatacancer ger ofta långvariga biverkningar med negativ inverkan på livskvaliteten. De vanligaste negativa effekterna är erektionsproblem, ändtarmsbesvär, tätare urinträngningar och urinläckage. Dessa biverkningar kan vara funktionsnedsättande och så pass omfattande att de innebär en mycket stor påverkan på sexuellt samliv och möjligheterna till ett aktivt socialt liv. Screening för prostatacancer Ett screeningprogram innebär att en avgränsad del av befolkningen bjuds in till en undersökning med syfte att upptäcka ett specifikt tillstånd. Vid positivt screeningtest erbjuds ytterligare utredning, och om tillståndet påvisas erbjuds även behandling. Personer som bjuds in till screening har själva inte valt att uppsöka sjukvården. Detta ställer höga krav på att det som erbjuds i ett screeningprogram tydligt är till nytta för befolkningen och att det finns vetenskapligt stöd för att det har avsedd effekt. Screening i ett internationellt perspektiv Sjukvårdsmyndigheterna i många andra länder har bedömt frågan om screening för prostatacancer med PSA-prov. Kazakstan är det enda landet som i dag erbjuder screening och i Litauen rekommenderas testning med PSA-prov för alla män mellan 50 och 74 år som besöker primärvården. Många länder avråder dock från populationsbaserad screening för prostatacancer. I Norge, Finland, Island, Storbritannien, Irland, Kanada, Australien och Nya Zeeland rekommenderas att män (i vissa länder specificerat till män mellan och 70 års ålder) informeras om tänkbara fördelar och nackdelar med PSA-testning, varefter de själva får avgöra om de vill testas (individbaserad PSA-testning). I Danmark avråder sjukvårdsmyndigheterna från sådan individbaserad PSA-testning, med undantag för män med ärftlighet för prostatacancer. Historiskt sett har USA avrått från individbaserad PSA-testning, men under 2017 publicerades en remissversion av nya riktlinjer i USA, där man ändrat till att rekommendera individbaserad PSA-testning för män mellan 55 och 69 års ålder. Prostatacancer är inte med bland de cancerformer som EU:s råd för hälsofrågor rekommenderar screening för. SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 11

61 Screening och hälsoundersökningar med PSA i Sverige År 2014 publicerade Socialstyrelsens en rekommendation om att inte införa ett nationellt screeningprogram för prostatacancer med PSA-prov. Dock är oorganiserad PSA-testning vanlig i Sverige i dag. Omkring hälften av de svenska männen mellan 50 och 70 år har testats. Bland män över 70 års ålder är PSA-testning ännu vanligare, trots att PSA-testning endast har visats kunna leda till minskad dödlighet i prostatacancer hos män under 70 års ålder. Testningen sker ofta utan att männen får tillräcklig information om de tänkbara konsekvenserna. En betydande del av resurserna för urologisk öppenvård och en mindre del av resurserna för primärvård, patologi och onkologi tas i anspråk som en följd av denna omfattande PSA-testning. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prostatacancervård från 2014 innehåller rekommendationer om PSA-prov. Rekommendationerna talar om under vilka förutsättningar PSA-prov bör erbjudas, och när det inte bör erbjudas. Enligt riktlinjernas rekommendationer kan män med två eller fler förstagradssläktingar med prostatacancer eller mutation i BRCA2-genen få riktad hälsoundersökning med PSA-prov. Vidare kan män över 50 år med mer än 10 års förväntad kvarvarande livstid få ta ett PSA-prov efter att de tagit del av strukturerad information om PSA-prov. Män som inte har några symtom eller tecken på prostatacancer, men önskar ta ett PSA-prov, bör dock inte erbjudas detta utan att först ha fått information om för- och nackdelarna med ett sådant prov. Enligt riktlinjerna kan hälso- och sjukvården erbjuda organiserad PSAtestning om den sker inom ramen för forskning och utveckling. Ingen region och inget landsting har i dag påbörjat något projekt eller någon studie om organiserad PSA-testning. Däremot utreder bland annat Region Skåne och Västra Götalandsregionen organiserad PSA-testning och systematiskt utskick av information om PSA-prov utvärderas i Värmland. 12 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN

62 Rekommendation om screeningprogram Rekommendation Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan kompletterande test före vävnadsprovtagning. Rekommendationen är en remissversion Synpunkter tas emot fram till 9 maj 2018 via e-post till Screening-Prostatacancer@socialstyrelsen.se Motivering till rekommendationen Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso- och sjukvården inte erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov, med eller utan annat kompletterande test före vävnadsprovtagning. Avgörande för rekommendationen är att nyttan med screening för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt bedöms överväga de negativa effekterna på en befolkningsnivå. Ett nationellt screeningprogram med PSA-prov skulle innebära att många av de män i åldern år som skulle erbjudas att delta i screeningen skulle riskera att få en prostatacancerdiagnos trots att deras cancer aldrig skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. Screeningprogrammet skulle medföra att fler män (per män) skulle diagnostiseras med prostatacancer och innebära 1 4 färre dödsfall i prostatacancer efter år. Detta jämfört med om det inte förekommit någon screening. De extra fallen motsvarar det som kallas överdiagnostik, eftersom dessa män inte hade fått någon prostatacancerdiagnos om de inte hade PSA-testats. Omkring 30 av dessa män skulle få behandling i onödan, eftersom de inte hade utvecklat någon allvarlig cancer utan behandling. De flesta som får behandling för tidigt upptäckt prostatacancer får försämrad sexuell funktion. Urinläckage eller ändtarmsbesvär är också förekommande biverkningar. Dessa biverkningar kan vara funktionsnedsättande och så pass omfattande att de innebär en mycket stor påverkan på sexuellt samliv och möjligheterna till ett aktivt socialt liv. Vid en samlad bedömning innebär det att nyttan med screening för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. De senaste åren har det tillkommit flera tester som kan komplettera PSAprovet för att identifiera män som trots ett förhöjt PSA-värde har låg risk att ha en behandlingskrävande prostatacancer. Ett sådant test skulle kunna minska överdiagnostik och överbehandling. SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 13

63 Utifrån underlaget som tagits fram har Socialstyrelsen sammantaget bedömt att det inte finns tillräckligt vetenskapligt stöd för hur förhållandet mellan nytta och negativa effekter påverkas om PSA-provet kompletteras med något annat test före vävnadsprovtagning. Eftersom kriterium 1 9 inte bedömdes tillräckligt uppfyllt har inte något hälsoekonomiskt eller organisatoriskt underlag tagits fram för screening med PSA-prov med kompletterande test. Beskrivning av screeningprogrammet Det screeningprogram som har bedömts utgår från en modell där män i åldern år aktivt erbjuds att delta i screening med PSA-prov, följt av systematisk vävnadsprovtagning för män som har ett PSA-värde över en viss nivå. Tidsintervallen mellan testtillfällena i screeningprogrammet baseras på senast uppmätt PSA-värde, i överensstämmelse med det nationella vårdprogrammet för prostatacancer [3]. Det innebär att män erbjuds PSA-prov vart sjätte år vid ett PSA-värde under 1 mikrogram per liter (1 µg/l), och vartannat år vid värdet 1 2,9 µg/l. Män med PSA-värde 3 µg/l eller högre hänvisas till utredning med palpation, transrektalt ultraljud och vävnadsprovtagning. Konsekvenser av ett införande Ekonomiska konsekvenser Det pågår i dag en omfattande, oorganiserad PSA-testning av män i Sverige. Jämfört med den nuvarande oorganiserade PSA-testningen skulle ett eventuellt införande av screening med PSA-prov sammantaget kunna vara kostnadsbesparande för samhället. Dessa besparingar skulle ske både i hälso- och sjukvården och genom ett minskat produktionsbortfall. Den hälsoekonomiska analysen baseras i flera delar på antaganden. Det är därför svårt att säkerställa träffsäkerheten i de effekter analysen visar. Organisatoriska aspekter och konsekvenser I analysen av organisatoriska aspekter och konsekvenser av ett eventuellt införande av ett screeningprogram för prostatacancer med PSA-prov lyfts frågor om utformning och utskick av information samt inbjudan till eventuell screening. en utgår från ett förslag på hur ett eventuellt screeningprogram skulle kunna organiseras. Förslaget innebär en modell med en nationell administrativ enhet samt databas. Denna enhet skulle ansvara för inbjudningar till screening och svar efter provtagning. Utöver denna nationella administrativa enhet skulle organisationen bestå av ett stort antal provtagande och utredande enheter spridda över landet. Införandet av ett screeningprogram skulle troligen leda till en större ökning av det sjukvårdsrelaterade resursbehovet i de landsting och regioner som i dag har en förhållandevis låg andel PSA-testade män, än i de som redan nu har en hög andel. Förutom påverkan på de totala sjukvårdsresurserna, skulle ett screeningprogram medföra att resurser skulle behöva omfördelas. Det är framför allt 14 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN

64 behoven av provtagnings- och analysresurser samt av urologisk sjukvård och patologbedömningar som skulle öka. Att tillgodose behovet av nödvändiga resurser skulle sannolikt bli en utmaning i vissa regioner vid ett eventuellt införande av ett nationellt screeningprogram. Belastningen på primärvården skulle däremot minska, eftersom denna hanterar en stor del av den oorganiserade PSA-testning som sker i dag. Förutsättningar för en ny bedömning Det pågår många forskningsprojekt, bland annat i Sverige, med syfte att minska överdiagnostik och överbehandling av tidigt upptäckt prostatacancer. Sannolikt kan hälso- och sjukvården bidra till ökad kunskap om organiserad PSA-testning genom att, i linje med Socialstyrelsens rekommendation, erbjuda organiserad PSA-testning inom ramen för forskning och utveckling i större omfattning än idag. Det skulle även kunna vara värdefullt att inom ramen för detta diskutera olika möjligheter att utvärdera hur diagnostiken av prostatacancer kan förbättras. Mycket talar för att det under de närmaste åren kan finnas förutsättningar för en ny bedömning av ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. Möjlighet att ge synpunkter på rekommendationen Det här är en remissversion av rekommendationen. Syftet med att publicera en remissversion är att ge möjlighet för intressenter att i en bred och öppen process ta ställning till och komma med synpunkter på rekommendationen. Synpunkter lämnas till Socialstyrelsen senast den 9 maj Under remissperioden kommer Socialstyrelsen anordna ett nationellt seminarium där regioner och landsting samt övriga intressenter ska få möjlighet att diskutera rekommendationen och ge återkoppling. Alla inkomna synpunkter beaktas inför den slutliga versionen av rekommendationen som publiceras under hösten SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 15

65 Bedömningskriterier med slutsatser Här presenteras ett summerat underlag tillsammans med Socialstyrelsens slutsatser. Dessa utgår från bästa tillgängliga kunskap, aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Ett mer utförligt underlag redovisas i bilagorna Vetenskapligt underlag, Etisk analys, Hälsoekonomiskt underlag samt Organisatoriska aspekter. Dessa finns publicerade på Socialstyrelsens webbplats, 1. Prostatacancer är ett viktigt hälsoproblem Prostatacancer är ett stort hälsoproblem. Det är Sveriges vanligaste cancerform bland män och står för en tredjedel av all cancer hos män. År 2015 diagnostiserades nya fall av prostatacancer, varav bland män mellan 50 och 70 år. Medianåldern vid diagnos är 69 år. Sjukdomen är ovanlig före 50 års ålder. Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död bland svenska män. Var tjugonde man i Sverige dör av prostatacancer. År 2015 avled män av prostatacancer. Spridning till skelettet orsakar ofta stort lidande under de sista levnadsåren för dessa män. Medianåldern hos personer som avlider i prostatacancer är 82 år. Den åldersstandardiserade dödligheten i prostatacancer har de senaste 15 åren minskat med 32 procent, vilket kan förklaras av förbättrad diagnostik och behandling. 2. Naturalförloppet för prostatacancer är känt Naturalförloppet vid prostatacancer varierar stort men är väl studerat i ett flertal observationsstudier. Små områden av cancerceller i prostatakörteln är vanliga hos medelålders och äldre män. De växer ofta så långsamt att de inte orsakar några symtom under männens livstid. Symtom från prostatacancer, såsom besvär att urinera, smärtor och trötthet, är tecken på avancerad och oftast obotlig sjukdom. Män med skelettmetastaser vid diagnos har en medianöverlevnad på 3 år, men några av dem lever i mer än 10 år. Naturalförloppet hos prostatacancer utan spridning är starkt beroende av cancerns mikroskopiska utseende. Detta graderas enligt Gleasonsystemet på en skala från 6 till 10 (Gleasonsumma). Prostatacancer med Gleasonsumma 6 är den minst allvarliga formen. Den sprider sig ytterst sällan till andra organ. Prostatacancer med Gleasonsumma 10, den mest allvarliga formen, har vanligen spridit sig redan när diagnosen ställs och har mycket hög dödlighet. 3. Prostatacancer har en latent eller symtomfri fas som går att upptäcka Prostatacancer har ofta en mycket lång symtomfri fas. Vid PSA-baserad diagnostik upptäcks cancern oftast 5 10 år innan den ger några symtom, men variationen är stor. 16 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN

66 4. Det finns testmetoder för att upptäcka prostatacancer i symtomfri fas PSA-prov PSA-prov har hög sensitivitet och kan identifiera de flesta män som har en behandlingskrävande prostatacancer, men många män har förhöjda värden (över 3 µg/l) utan att ha prostatacancer och specificiteten är därför låg. Ett PSA-prov räcker inte för att ställa diagnosen prostatacancer utan behöver kompletteras med efterföljande vävnadsprov från prostatan. Endast hos omkring en av fyra män med PSA-värde 3 10 µg/l påvisas prostatacancer i efterföljande vävnadsprov. Vävnadsprovtagningen medför risk för överdiagnostik av små cancerhärdar och för komplikationer såsom infektioner och blodförgiftning. PSA-värden under åtgärdsgränsen 3 µg/l är starkt relaterade till en mans risk att utveckla allvarlig prostatacancer på lång sikt. Medelålders män med ett PSA-värde under omkring 1 µg/l har mycket låg risk att utveckla allvarlig prostatacancer på års sikt. PSA är därför ett utmärkt test för att individualisera testintervall (tätare testning vid högre värde, glesare testning vid lägre värde). Omkring hälften av männen kan testas med mycket långa intervall och avsluta testningen helt vid års ålder. PSA-prov med tilläggstest En rad tilläggstester till PSA-prov har studerats i syfte att minska överdiagnostiken och därigenom de negativa effekterna av screening, utan att samtidigt minska de gynnsamma effekterna. Tilläggstesterna syftar till att minska andelen män som behöver genomgå vävnadsprovtagning efter PSAtestning, och därigenom minska överdiagnostiken. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har tagit fram ett vetenskapligt underlag för att utvärdera nyttan med olika tilläggsmetoder för män med PSA-värde 1 10 µg/l. Underlaget finns i sin helhet i bilagan Vetenskapligt underlag som finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats, De tester som utvärderats är följande: PSA-kvot PSA-densitet PSA-kvot + PSA-densitet Prostate Health Index (PHI) p2psa % p2psa fritt PSA 4 Kallikrein score (4KS) Multiparametrisk magnetresonanstomografi (mpmrt) Multivariabla modeller, exempelvis Stockholm-3 Övriga markörer i serum: testosteron, IL-6, HGF, hk11 Urinprov: PCA3 Det vetenskapliga underlaget har bedömts enligt evidensgraderingsmetoden GRADE (Grading of Recommendations Assessment, Development and SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 17

67 Evaluation). Enligt metoden bedöms då det vetenskapliga underlaget som starkt, måttligt starkt, begränsat eller otillräckligt, beroende på tillförlitligheten i de slutsatser som dras utifrån bland annat kvaliteten på de studier som ingått. Begreppen ska inte misstolkas som att testerna var starka eller begränsade som diagnostiska test, utan bedömningen avser kvaliteten på det vetenskapliga underlaget. Ju starkare evidens desto mindre sannolikt är det att redovisade resultat kommer att påverkas av nya forskningsrön. Ett begränsat vetenskapligt underlag innebär alltså att ny forskning skulle kunna ändra de forskningsresultat som finns i studierna. Det vetenskapliga underlaget bedöms vara begränsat för att Prostate Health Index (PHI), fritt PSA, kvoten fritt till totalt PSA, %p2psa och PSAdensitet förbättrar diagnostiken av prostatacancer med Gleasonsumma 7, värderat med det statistiska måttet arean under kurvan (AUC). Måttet AUC kan emellertid inte översättas till hur mycket testen skulle påverka förhållandet mellan hälsovinster och negativa effekter av ett screeningprogram. För att bedöma detta behövs information om hur stor andel män som inte behöver genomgå vävnadsprovtagning och hur mycket upptäckten av cancer med Gleasonsumma 6 minskar. Detta finns inte återgivet i studierna. Stockholm-3-modellen har studerats på män i Stockholmsregionen. Den studie som har publicerats om modellen visar att denna skulle ha medfört att 32 procent färre män hade behövt genomgå vävnadsprov och 17 procent färre män hade diagnostiseras med prostatacancer med Gleasonsumma 6, jämfört med om endast PSA-testet hade använts. Det vetenskapliga underlaget för Stockholm-3-modellen bedöms vara begränsat för den diagnostiska träffsäkerheten vid aggressiv form (Gleasonsumma 7) samt för utfallsmåttet undvikbara biopsier. I enlighet med GRADE har studien bristande kvalitet och överförbarhet (vilket kräver flera studier). Det saknas kunskap om modellens effekter vid upprepad testning, och om effekterna av modellen skulle vara desamma för andra grupper än män från en storstadsregion. Studien redovisar inte hur stor andel av männen som behövde undersökas med palpation och ultraljud för storleksbedömning av prostatakörteln, vilket är en förutsättning för att det ska gå att bedöma hur modellen skulle påverka resursåtgången vid screening. Det är också oklart om det gränsvärde för PSA som användes i studien är optimalt. Stockholm-3- modellen omfattar bland annat genetisk testning, vilket kräver särskilda etiska och legala överväganden. Värdet av den genetiska komponenten behöver vara betydande för att den ska kunna motiveras för användning för screening. Det är dock oklart hur stor betydelse den genetiska komponenten har i Stockholm-3-modellen. Stockholm-3-modellen utvärderas för närvarande i studier där den kombineras med magnetkameratomografi (MRT). Underlaget var måttligt starkt för att p2psa inte väsentligt förbättrar diagnostiken av prostatacancer med Gleasonsumma 7. För övriga tester var det vetenskapliga underlaget otillräckligt. 18 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN

68 5. Det finns åtgärder som ger bättre effekt i tidigt skede än vid klinisk upptäckt Innan PSA-prov började användas upptäcktes prostatacancer vanligen först när sjukdomen var alltför avancerad för att botande behandling skulle vara möjlig. PSA-testning ökar möjligheterna att upptäcka och behandla prostatacancer i ett botbart skede, och därmed förhindra lidande och död i sjukdomen. Randomiserade studier har visat minskad dödlighet i prostatacancer hos män som genomgått screening med PSA-prov. Detta ger ett starkt vetenskapligt stöd för att behandling ger bättre effekt då sjukdomen upptäcks i ett tidigt (symtomfritt) skede, jämfört med behandling som påbörjas först efter klinisk upptäckt. För prostatacancer utan spridning finns tre tänkbara åtgärder: operation, strålbehandling och uppföljning utan omedelbar behandling (aktiv monitorering). Operation av en tidigt upptäckt prostatacancer (radikal prostatektomi) ger mycket goda chanser till bot, men också ofta bieffekter med långvarig negativ inverkan på livskvaliteten. Enligt det svenska Nationella prostatacancerregistret har 85 procent av männen med en god erektionsförmåga före operationen nedsatt erektionsförmåga och 15 procent av männen urinläckage 1 år efter operationen. En tredjedel av männen i den aktuella åldersgruppen har dock försämrad erektionsförmåga redan före operation. Risken för bestående bieffekter är något mindre efter operation för en tidigt (efter PSAtest) upptäckt prostatacancer, jämfört med prostatacancer upptäckt i rutinsjukvård, eftersom cancern oftast är mindre när diagnosen ställs efter PSAtestning. Strålbehandling anses ge samma chans för bot som kirurgi. De vanligaste bieffekterna efter strålbehandling är nedsatt erektionsförmåga (omkring 60 procent av dem som hade god erektionsförmåga före behandling), ändtarmsbesvär (15 procent) och tätare urinträngningar (5 10 procent). Aktiv monitorering innebär att man med regelbundna kontroller (PSAprov, palpation av prostata, ultraljud, vävnadsprov och eventuell magnetkameraundersökning) följer cancerns utveckling i syfte att ge botande behandling endast vid tecken till allvarlig cancer. De flesta männen med en nyupptäckt lågrisk prostatacancer och en mindre andel av männen med mellanriskcancer påbörjar aktiv monitorering istället för att genomgå omedelbar behandling. Därmed kan biverkningar av behandling undvikas helt eller åtminstone skjutas upp under flera års tid. En negativ konsekvens av aktiv monitorering är de upprepade vävnadsprovtagningarna, som bland annat kan ge infektioner och i vissa fall medföra blodförgiftning. En del män upplever också att det är osäkert att leva med en obehandlad cancer. 6. Screeningprogrammet minskar dödlighet eller sjuklighet i prostatacancer Flera rapporter från en europeisk randomiserad studie (ERSPC, där 8 västeuropeiska länder ingår) och en svensk randomiserad studie (Göteborgsstudien) ger ett starkt vetenskapligt underlag för att screening med PSA-prov SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 19

69 och systematiska vävnadsprov minskar dödligheten i prostatacancer. Effekten på dödligheten är i samma storleksordning som för de rekommenderade nationella screeningprogrammen för bröstcancer och tjocktarms- och ändtarmscancer. Göteborgs-studien visar att erbjudande om screening med PSA-prov vartannat år, med start mellan 50 och 64 års ålder och avslut vid 70 års ålder, minskade dödligheten i prostatacancer med 4 män per 1000 efter 14 år, jämfört med en kontrollgrupp (relativ riskreduktion 44 procent). Den europeiska studien (ERSPC) visade att erbjudande om screening med PSA-prov med 2 4 års intervall (7 år vid ett center) av män mellan 55 och 69 år resulterade i 1,3 färre dödsfall i prostatacancer per män efter 13 år (relativ riskreduktion 21 procent). Med längre uppföljningstid av de randomiserade studierna (från 9 till 14 år) ökade den absoluta riskreduktionen för död i prostatacancer, medan den relativa riskreduktionen var oförändrad. Antalet män som behövde bjudas in för att förhindra ett dödsfall i prostatacancer minskade från till 293. Screening med PSA-prov minskar också förekomsten av spridd prostatacancer i något större omfattning än dödligheten, enligt ERSPC och Göteborgs-studien. Sjukligheten i tidig prostatacancer ökar däremot vid screening, eftersom diagnosen tidigareläggs och många män därmed även får leva längre tid med biverkningar av behandling. ERSPC och Göteborgs-studien visar att fler män får diagnosen prostatacancer per män som bjuds in till screening, jämfört med kontrollgrupperna. För varje förhindrat dödsfall i prostatacancer bland de män som bjöds in till screening fick fler män diagnosen prostatacancer under den tid som uppföljningen pågick. 7. Testmetoderna och fortsatt handläggning accepteras av avsedd population PSA analyseras i ett blodprov. I Göteborgs-studien genomgick omkring tre fjärdedelar av de män som erbjöds screening ett eller flera PSA-test. Omkring var tionde man mellan 50 och 70 år som lämnar ett enstaka PSAprov, och var tredje som lämnar flera prov, har någon gång ett förhöjt värde och rekommenderas därför fortsatt utredning med vävnadsprovtagning. Vävnadsprovtagningen genomförs via ändtarmen under lokalbedövning. Den är oftast måttligt obehaglig och ger övergående blod i urinen, avföringen eller sädesvätskan hos omkring hälften av männen. Några procent får infektion med feber, och blodförgiftning kan förekomma. Trots detta accepterar de allra flesta männen vävnadsprovtagningen. I den svenska screeningstudien genomgick 93 procent av männen med förhöjt PSA-värde vävnadsprovtagning. De tilläggstest som har bedömts analyseras även de i ett blodprov, med undantag av urinprovet PCA3 och magnetkamera (MR). Stockholm-3-testet innehåller en genetisk komponent. Testet accepterades av deltagarna i den redovisade studien. Det är dock oklart hur den genetiska komponenten skulle påverka testets acceptans i ett screeningprogram. 20 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN

70 8. Åtgärderna vid tillståndet är klarlagda och accepteras av avsedd population Riktlinjer och nationella vårdprogram för åtgärder vid prostatacancer är allmänt vedertagna i hälso- och sjukvården. De anger att män med högrisk prostatacancer utan spridning och förväntad kvarvarande livstid över år ska rekommenderas antingen operation eller strålbehandling. Även de flesta män med mellanrisk prostatacancer rekommenderas behandling, men för vissa av dem är det oklart om aktiv monitorering eller omedelbar kurativt syftande behandling är lämpligast. Det är sällsynt att rekommenderad behandling inte accepteras. Det är också vedertaget att män med lågrisk prostatacancer ska erbjudas aktiv monitorering med intentionen att behandla vid eventuella senare tecken på allvarlig cancer. En del av dessa män föredrar dock operation eller strålbehandling framför att ha en obehandlad cancer. 9. Hälsovinsterna överväger inte tydligt de negativa effekterna av screeningprogrammet Screening med PSA-prov och systematiska vävnadsprov Effekten på dödligheten i cancer av screening för prostatacancer med PSAprov och systematiska vävnadsprov är i samma storleksordning som för de rekommenderade nationella screeningprogrammen för bröstcancer och för tjocktarms- och ändtarmscancer. Däremot är de negativa effekterna större vid screening för prostatacancer än vid de andra programmen. De negativa effekterna består främst av minskad livskvalitet på grund av överdiagnostik och överbehandling av cancer som aldrig skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. Den samlade bedömningen är att nyttan med screening för prostatacancer med PSA-prov inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. Nedan summeras de positiva och negativa effekterna av ett screeningprogram för prostatacancer med PSA-prov och systematiska vävnadsprov som redovisats i de inkluderade studierna. Effekterna som redovisas är i jämförelse med måttligt förekommande osystematisk PSA-testning. Mer utförlig information finns i bilagan Vetenskapligt underlag som finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats, Positiva effekter I en europeisk undersökning minskade screening för prostatacancer med PSA-prov och systematiska vävnadsprov metastatisk prostatacancer med 3 fall per män efter år och dödligheten i prostatacancer minskade med 0,7 1,3 dödsfall per män efter 9 13 år. I en svensk undersökning minskade dödligheten med 4 dödsfall per män efter 14 år. Många män kan bli lugnade av ett besked om normalt PSA-värde. Riskerna för bestående bieffekter är något mindre efter operation och strålbehandling för screeningupptäckt prostatacancer än motsvarande risker när cancern diagnostiseras i rutinsjukvården. SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 21

71 Ytterligare en positiv effekt av screening är att handläggningen av män med förhöjt PSA skulle standardiseras i högre grad. Negativa effekter Screening för prostatacancer med PSA-prov kan leda till falskt positiva resultat, det vill säga att män får besked om att deras PSA-värde är högt och att de kanske har prostatacancer trots att de i själva verket inte har cancer. Av de män som i den svenska screeningundersökningen erbjöds PSA-prov hade 200 per någon gång inom 14 år ett PSA-värde över gränsvärdet, utan att någon prostatacancer påvisades. Nästan alla dessa män genomgick dessutom vävnadsprov på grund av det höga PSA-värdet vävnadsprov som alltså togs i onödan. Beskedet om ett högt PSA-prov och den efterföljande utredningen kan antas oroa dessa män. Omkring hälften av de män som i ett screeningprogram får beskedet att de har prostatacancer är överdiagnostiserade, det vill säga att deras cancer inte skulle ha diagnostiserats i frånvaro av screening. Män med en överdiagnostiserad cancer skulle inte ha fått några svåra besvär av sin cancer, även om den inte hade upptäckts; de får alltså ett cancerbesked och eventuellt efterföljande behandling i onödan vilket kan antas minska deras livskvalitet. I den svenska screeningundersökningen blev 40 per 1000 män överdiagnostiserade inom 14 års screening från när de första gången erbjöds att lämna ett PSAprov. Av dessa 40 män genomgick drygt 30 en operation eller en strålbehandling, vilket hos de flesta ledde till försämrad sexuell förmåga och hos en mindre andel bestående urinläckage eller ändtarmsbesvär. Screening innebär också att diagnosen tidigareläggs (med i genomsnitt 9 år) för män som även i frånvaro av screening hade fått en prostatacancerdiagnos. Dessa män får leva längre tid med en cancerdiagnos och eventuellt med biverkningar av behandling, vilket under denna tid kan minska deras livskvalitet. Screening med PSA-prov och kompletterande test Stockholm-3-testet skulle sannolikt ge minskade negativa effekter, men det vetenskapliga underlaget räcker inte för att avgöra hur mycket förhållandet mellan positiva och negativa effekter skulle påverkas. Det är också oklart i vilket PSA-intervall som komplettering med Stockholm-3-modellen ger bäst effekt. Vidare är det oklart hur mycket de kliniska variablerna och blodproven var för sig bidrar till effekten. Pågående studier i och utanför Sverige kommer inom några år att öka kunskapen om Stockholm-3-modellen och andra diagnostiska metoder. Utifrån det underlag som finns för övriga tester går det inte att avgöra om eller hur mycket de andra kompletterande testerna skulle påverka balansen mellan positiva och negativa effekter. 10. Screeningprogrammet har analyserats ur ett etiskt perspektiv Prostatacancer är ett stort hälsoproblem, både på individuell och på samhällelig nivå. Sett till den etiska plattformen (prop. 1996/97:60) bör det därför vara prioriterat att tidigt identifiera och behandla de män som till följd av prostatacancer annars skulle uppleva svårt lidande och för tidig död. Scre- 22 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN

72 ening för prostatacancer aktualiserar dock flera etiska frågeställningar, såväl när det gäller ställningstagandet om det är motiverat att införa screening som vad som bör beaktas vid ett eventuellt införande. Eftersom screeningen riktas till samtliga män i ett visst åldersspann kommer inte bara de som har nytta av testet att få erbjudandet. I praktiken innebär detta att screeningen i viss omfattning kommer att leda till onödig utredning och behandling, vilket i sin tur kan medföra oro, obehag och svåra bieffekter. Ett ställningstagande till att införa screening för prostatacancer behöver alltså beakta flera perspektiv. Om de negativa effekterna med screeningen bedöms tillräckligt stora, riskerar ett införande att bryta mot den vårdetiska principen om att inte skada. Att de män som skulle erbjudas screening ges möjlighet att avstå från att låta testa sig ändrar inte på detta. Att testet är frivilligt innebär inte att erbjudandet som sådant uppfattas som neutralt. Risken för skada är särskilt påtaglig om det i screeningpopulationen finns individer med låg risk att insjukna. Även om screeningens totala effekt är positiv, består frågan om effekten är tillräckligt betydande för att det ska vara försvarbart att erbjuda män testning i stor omfattning. För att detta kriterium ska vara uppfyllt behöver fördelarna med ett screeningprogram tydligt överväga nackdelarna, vilket det inte bedöms göra. Ett eventuellt införande av screening för prostatacancer aktualiserar även andra aspekter. Screeningen bör kunna motiveras i relation till andra insatser inom hälso- och sjukvård. Det är därmed viktigt att ett införande av prostatascreening inte skulle leda till otillbörliga undanträngningseffekter i termer av fördröjd utredning, diagnostik och behandling av särskilda riskgrupper, eller av annan vård. Testmetoder som innehåller genetiska markörer väcker frågor kring genetisk integritet. Personer som själva inte låtit testa sig kan, exempelvis via närstående, få ta del av vad de upplever som oönskad information om sin risk att drabbas av cancer. Det bör även uppmärksammas att genetisk information kan missbrukas. I Sverige gäller att hälso- och sjukvård ska erbjudas på lika villkor. Åldersspannet (50 70 år) måste således kunna motiveras vetenskapligt. Det är vårdbehovet som ska vara avgörande, enligt den etiska plattformen. 11. Screeningprogrammet skulle kunna ge betydande kostnadsbesparingar såväl för samhället som för hälso- och sjukvården En litteraturgenomgång identifierade fyra hälsoekonomiska analyser som har jämfört PSA-baserad screening med ingen eller oorganiserad PSA-testning. Resultaten varierade beroende på studerad population, samt på screeningprogrammens struktur och förväntade påverkan på tidpunkten för upptäckt och behandling av prostatacancern. Två av analyserna talar för att screening för prostatacancer inte är kostnadseffektiv, medan två talar för att screening kan vara kostnadseffektiv. Dock är ingen av analyserna helt överförbara till svenska förhållanden. Socialstyrelsen har låtit göra en hälsoekonomisk analys med beräkning av kostnadseffektiviteten för ett screeningprogram med PSA-prov och systema- SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 23

73 tiska vävnadsprov, i förhållande till dagens oorganiserade testning. Sammantaget visade analysen att ett screeningprogram skulle kunna ge betydande kostnadsbesparingar såväl för samhället som för hälso- och sjukvården. Samma testintervall som anges i det nationella vårdprogrammet för prostatacancer användes för analysen. Åldersgruppen var år i basmodellen. Antagandena i modellen baseras på publicerade resultat från den europeiska och den svenska randomiserade screeningstudien, andra utvärderingar och medicinska experters enade utlåtanden. För att hantera osäkerheten i skattningarna har ett antal känslighetsanalyser genomförts. en talar för att kostnaderna för PSA-testning och utredning kommer att öka om ett screeningprogram för prostatacancer införs, även om provsvar automatiseras och uppföljningen sker enligt en algoritm. Orsaken till ökningen är framför allt att det strukturerade programmet förväntas öka följsamheten till utredning med vävnadsprover, men även att programmet når många män som inte skulle PSA-testas utan screening. Samtidigt talar analysen för att ett screeningprogram skulle kunna leda till något minskade kostnader för prostatacancer, eftersom cancer kan upptäckas och behandlas i ett tidigare skede. Ett screeningprogram förväntas också minska produktionsbortfallet. en talar för att ett screeningprogram skulle kunna medföra en liten hälsovinst mätt i levnadsår och i kvalitetsjusterade levnadsår. Hälsovinsten utgår från summan av dels nyttan, dels skadan eller olägenheten för de män som deltar i screening. Nyttan består då av att män får en tidig diagnos och relevant behandling, som kan fördröja eller förhindra sjuklighet i prostatacancer. Skadan består av att män utan prostatacancer får genomgå vidare utredning eller får en diagnos och eventuellt behandling för en prostatacancer som annars inte hade utvecklats till en allvarlig cancer. Den hälsoekonomiska analysen baseras i flera delar på antaganden och det är därför svårt att ange resultatens träffsäkerhet. För mer information om analysen se bilagan Hälsoekonomiska underlaget. 12. Information om deltagande i screeningprogrammet har värderats Utformningen av den information som skickas ut tillsammans med inbjudan till ett screeningprogram är avgörande för dess täckningsgrad. Sannolikt skulle en rekommendation om nationell screening uppfattas som ett starkt argument för att tacka ja till inbjudan. Screening för prostatacancer skulle innebära en svår balansgång mellan tänkbar nytta och skada för individen. Det är därför angeläget att informationen i inbjudan tydligt beskriver både fördelar och nackdelar, så att den enskilde mannen kan ta ett eget välgrundat beslut om deltagande. I det underlag som tagits fram för kriterium 12 lyfts att inbjudan till screening och bifogad information helst bör vara samma i hela landet, men att den i vissa fall kan behöva anpassas lokalt och regionalt om ett screeningprogram skulle införas. För att ett screeningprogram ska bli jämlikt och nå ut till alla män i den aktuella åldersgruppen, bör information finnas tillgänglig i olika former på flera olika språk. 24 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN

74 Enligt Socialstyrelsens modell för bedömning, införande och uppföljning av screeningprogram bör även följande ingå i informationen till personer som inbjuds till en eventuell screening: risken för att drabbas och konsekvenserna av tillståndet hur screeningprogrammet påverkar konsekvenserna av tillståndet hur stor andel som får ett positivt utfall av screeningtestet vilka åtgärder för tillståndet som kan bli aktuella och deras konsekvenser att det är frivilligt att delta i ett screeningprogram vem som är avsändare. Sedan 2007 ger Socialstyrelsen ut en informationsbroschyr som riktar sig till män som överväger att ta ett PSA-prov. Broschyren tar upp mycket av det som bör ingå i information om screening, men den behöver anpassas om den ska användas inom ett screeningprogram. Eftersom det saknas kunskap om hur information om organiserad screening för prostatacancer borde utformas, är det av stor vikt att alla komponenter i en eventuell information kontinuerligt utvärderas. Bland det som bör utvärderas är hur informationen uppfattas och hur man bäst når grupper med lågt deltagande. Underlaget för kriterium 12 finns i sin helhet i bilagan Organisatoriska aspekter som finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats, Organisatoriska aspekter som är relevanta för ett nationellt likvärdigt screeningprogram har klarlagts Till skillnad från oorganiserad PSA-testning kan de olika delarna av ett eventuellt screeningprogram kontinuerligt utvärderas, kvalitetssäkras och utvecklas för att successivt uppnå likvärdiga och jämlika förhållanden över hela landet. För att detta ska kunna uppnås bör landsting och regioner samverka under införande av nya screeningprogram. Det är också angeläget att väsentliga delar av ett eventuellt program är lika för hela landet om det skulle införas. Samtidigt skulle också vissa delar av ett eventuellt program kunna organiseras på olika sätt av olika landsting och regioner, beroende på lokala och regionala förutsättningar. Underlaget för kriterium 13 utgår från ett förslag på ett screeningprogram för prostatacancer som omfattar en nationell administrativ enhet samt lokala enheter för provtagning och utredning. Om ett screeningprogram skulle införas är det önskvärt med en strukturerad och nationellt överenskommen struktur för utredningen (palpation, ultraljud och vävnadsprover). Återbesök för svar på vävnadsproven bör ske inom den tidsram som är fastslagen inom standardiserade vårdförlopp (SVF). Män som diagnostiseras med cancer bör därefter tas omhand enligt de principer och med de ledtider som gäller för SVF. Med stor sannolikhet skulle det utifrån dagens förutsättningar bli svårt att bemanna utredningsenheterna med urologer i vissa delar av landet. Sköterskeledd utredning skulle därför kunna behöva utvärderas, men alla enheter skulle behöva ha tillgång till läkare med urologisk kompetens. Även dagens brist på patologer kan påverka rutinerna vid de utredande enheterna. SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 25

75 I bilagan Organisatoriska aspekter som finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats, finns mer detaljerad information om hur ett screeningprogram skulle kunna organiseras. 14. Screeningprogrammets resursbehov och genomförbarhet har värderats Övergången från oorganiserad PSA-testning till ett screeningprogram för prostatacancer skulle innebära en omfördelning av tillgängliga resurser. Under en införandeperiod, innan den oorganiserade testningen minskat, skulle behovet av resurser för diagnostik öka (personal för provtagning och analyser samt specialistläkare inom urologi och patologi). Belastningen på primärvården, som i dag hanterar en stor del av den oorganiserade PSAtestningen, skulle däremot minska. Dagens brist på urologer och patologer skulle sannolikt vara en utmaning vid ett införande av en nationellt likvärdig screening för prostatacancer. Det är oklart hur fort PSA-provtagningen utanför programmet skulle minska för symtomfria män. En hälsoekonomisk beräkning talar för att ett införande av organiserad PSA-testning i Region Skåne skulle minska det totala resursbehovet till under det ursprungliga efter 3 år, om den oorganiserade testningen helt upphör inom 5 år. För de landsting och regioner som i dag har en låg andel män som PSA-testas, skulle ett screeningprogram troligen medföra större initial ökning av resursbehoven än för dem som i dag har en utbredd PSA-testning. På längre sikt skulle ett screeningprogram troligen leda till att antalet PSA-prov minskar totalt. Ett screeningprogram skulle leda till att antalet funna prostatacancerfall skulle öka. Det ökade antalet män med prostatacancer skulle framför allt öka behovet av urologisk sjukvård, såväl för operationer som för aktiv monitorering. På längre sikt skulle ett minskande antal män med spridd prostatacancer minska den snabba behovsökningen för onkologisk sjukvård, som nu ses på grund av en åldrande befolkning och nya behandlingsmetoder. Underlaget för kriterium 14 finns i sin helhet i bilagan Organisatoriska aspekter som finns publicerad på Social-styrelsens webbplats, Det finns en plan för utvärdering av screeningprogrammets effekter Utifrån Socialstyrelsens modell för bedömning, införande och uppföljning av nationella screeningprogram har myndigheten tagit fram indikatorer och bakgrundsmått för uppföljning av screening för prostatacancer. Dessa finns angivna i bilagan Organisatoriska aspekter som finns publicerad på Socialstyrelsens webbplats, 26 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN

76 Referenser 1. Socialstyrelsen. Nationella screeningprogram. Modell för bedömning, införande och uppföljning; Socialstyrelsen Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro. Prostatacancer - Nationellt vårdprogram. 2017, ISBN: Den publicerade rapporten finns att ladda ned från Socialstyrelsens webbplats, SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 27

77 Projektorganisation Nationellt screeningråd Lars-Torsten Larsson Ami Hommel Stefan Lindgren Malin Blixt Anders Tegnell Ewa Back Denise Norström Marie Ljungberg Schött Mia Frisk Cecilia Andersson Stefan Lamme Sakkunniggrupp Ola Bratt Calle Waller Anna Bill Axelsson Johannes Blom Jonas Hugosson Malin Jannesson Eva Johansson ordförande, avdelningschef, Socialstyrelsen sakkunnig omvårdnad, ordförande Svensk sjuksköterskeförening sakkunnig medicin, ordförande Svenska Läkaresällskapet representant Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket representant Folkhälsomyndigheten landstingspolitiker Norra sjukvårdsregionen landstingspolitiker Uppsala-Örebro sjukvårdsregion landstingspolitiker Stockholm-Gotland sjukvårdsregion landstingspolitiker Sydöstra sjukvårdsregionen landstingspolitiker Västra sjukvårdsregionen landstingspolitiker Södra sjukvårdsregionen ordförande sakkunniggruppen, docent i urologi, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg patientföreträdare Prostatacancerförbundet överläkare, specialistläkare urologi, Akademiska sjukhuset Uppsala överläkare, medicine doktor, enhetschef vårdgivarstöd Stockholms läns landsting professor i urologi, specialistläkare urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset urologsjuksköterska, kontaktsjuksköterska, Blekinge sjukhus överläkare, specialistläkare urologi, Akademiska sjukhuset Uppsala 28 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN

78 Bo Lännernäs David Robinsson Elisabeth Skeppner Björn Strandell Johan Styrke Olof Ståhl Charlotta Sävblom Sven Törnberg Bodil Westman överläkare, docent, specialistläkare onkologi, Universitetssjukhuset Örebro processledare Regionalt cancercentrum sydöst, specialistläkare urologi, urologiska kliniken Jönköping kurator och socionom inom urologi, Universitetssjukhuset Örebro distriktsläkare och chefsläkare Region Örebro län närsjukvårdsområde söder processledare för prostatacancer Norra sjukvårdsregionen, styrgruppsmedlem i prostatacancerregistret, specialistläkare urologi, Sundsvalls länssjukhus specialistläkare onkologi, Skånes universitetssjukhus överläkare, verksamhetsutvecklare för screening Regionalt cancercentrum Stockholm/Gotland överläkare, docent, specialistläkare onkologi, verksamhetsutvecklare screening, Regionalt cancercentrum Stockholm/Gotland specialistsjuksköterska onkologi, kontaktsjuksköterska, Regionalt cancercentrum Stockholm/Gotland Vetenskapligt underlag för kriterierna 1 3, 4 (PSA-prov) samt 5 9 Sigrid Carlsson läkare, medicine doktor, docent i experimentell urologi vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet, epidemiolog vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center, New York Edith Orem informationsspecialist, Socialstyrelsen Vetenskapligt underlag kriterium 4 (tilläggstester) Helena Domeij projektledare, Statens beredning för medicinska utvärderingar (SBU) Sigurd Vitols Elisabeth Gustafsson Hanna Olofsson projektledare, Statens beredning för medicinska utvärderingar (SBU) projektadministratör, Statens beredning för medicinska utvärderingar (SBU) informationsspecialist, Statens beredning för medicinska utvärderingar (SBU) SCREENING FÖR PROSTATACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN 29

79 Charlotte Becker Ove Andrén Etisk analys Mats Johansson Karl Persson de Fine Licht sakkunnig, docent klinisk kemi, Region Skåne, Malmö professor, överläkare, Urologkliniken, Örebro docent i medicinsk etik, Lunds universitet, (Kriterium 10) etiker, Chalmers tekniska högskola, (tillägg etiska aspekter kring kriterium 12 15) Hälsoekonomiskt underlag Johanna Svensson pol mag, projektledare, Institutet för hälsooch sjukvårdsekonomi, Lund Katarina Steen Carlsson Organisatoriska aspekter Rebecka Arnsrud Godtman Sven Oredsson Medverkande Socialstyrelsen Johanna Kain projektledare Lina Keller Anna Mattsson Docent i hälsoekonomi, projektledare, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, Lund PhD, läkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, (kriterium 12 14) läkare, medicine doktor, enhetschef, medicinsk rådgivare och specialist i kirurgi, Koncernkontoret, Region Skåne (kriterium 12 14) projektmedarbetare screeningsamordnare Stina Nordqvist redaktör (t.o.m. dec 2017) Linn Cederström Katrin Tonnes Tiina Laukkanen redaktör kommunikatör produktionsledare Christina Broman projektledare kriterium 15 Alexander Svanhagen projektmedarbetare kriterium 15 Almina Kalkan hälsoekonom Mattias Fredricson enhetschef (fr.o.m. jan 2018) Erik Åhlin enhetschef (sept dec 2017) Arvid Widenlou Nordmark enhetschef (t.o.m. sept 2017) Petra Berg pressekreterare, (fr.o.m. okt 2017) Karl Jönsson pressekreterare, (t.o.m. sept 2017) 30 SCREENING FÖR PROSTACANCER - REMISSVERSION SOCIALSTYRELSEN

80 Prostatacancer, screening med PSA-prov med eller utan annat kompletterande test Screeningprogram: Prostatacancer, screening med PSA-prov med eller utan annat kompletterande test Del av befolkningen: Män år Rekommendation Hälso och sjukvården bör inte erbjuda screening för prostatacancer med PSA prov, med eller utan kompletterande test före vävnadsprovtagning. Rekommendationen är en remissversion Det här är en remissversion av rekommendationen. Synpunkter på remissen tas emot fram till 9 maj 2018 via e post till: screening-prostatacancer@socialstyrelsen.se Alla inkomna synpunkter beaktas inför den slutliga versionen av rekommendationen som publiceras under hösten Motivering till rekommendation Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör hälso och sjukvården inte erbjuda screening för prostatacancer med PSA prov, med eller utan annat kompletterande test före vävnadsprovtagning. Avgörande för rekommendationen är att nyttan med screening för prostatacancer med PSA prov inte tydligt bedöms överväga de negativa effekterna på en befolkningsnivå. Ett nationellt screeningprogram med PSA prov skulle innebära att många av de män i åldern år som skulle erbjudas att delta i screeningen skulle riskera att få en prostatacancerdiagnos trots att deras cancer aldrig skulle ha utvecklats till någon allvarlig sjukdom. Screeningprogrammet skulle räknat per 1000 män medföra att fler skulle diagnostiseras med prostatacancer och innebära 1 4 färre dödsfall i prostatacancer efter år. Detta jämfört med om det inte förekommit någon screening. De extra fallen motsvarar det som kallas överdiagnostik, eftersom dessa män inte hade fått någon prostatacancerdiagnos om de inte hade PSA testats. Omkring 30 av dessa män skulle få behandling i onödan, eftersom de inte hade utvecklat någon allvarlig cancer utan behandling. De flesta som får behandling för tidigt upptäckt prostatacancer får försämrad sexuell funktion. Urinläckage eller ändtarmsbesvär är också förekommande biverkningar. Dessa biverkningar kan vara funktionsnedsättande och så pass omfattande att de innebär en mycket stor påverkan på sexuellt samliv och möjligheterna till ett aktivt socialt liv. Vid en samlad bedömning innebär det att nyttan med screening för prostatacancer med PSA prov inte tydligt överstiger de negativa effekterna på befolkningsnivå. Rekommendationen att inte införa screening för prostatacancer med PSA prov är enhetlig med hur andra länder i Europa och världen har värderat frågan. De senaste åren har det tillkommit flera tester som kan komplettera PSA provet för att identifiera män som trots ett förhöjt PSA värde har låg risk att ha en behandlingskrävande prostatacancer. Ett sådant test skulle kunna minska överdiagnostik och överbehandling. Utifrån underlaget som tagits fram har Socialstyrelsen sammantaget bedömt att det inte finns tillräckligt vetenskapligt stöd för hur förhållandet mellan nytta och negativa effekter påverkas om PSAprovet kompletteras med något annat test före vävnads provtagning. Alla tester finns listade i bilagan Vetenskapligt underlag. Bedömningen av screeningprogrammet utgår från Socialstyrelsens screeningmodell som finns publicerad i rapporten Nationella screeningprogram modell för bedömning, införande och uppföljning. Beskrivning av screeningprogrammet Det screeningprogram som har bedömts utgår från en modell där män i åldern år erbjuds att delta i screening med PSA prov, följt av systematisk vävnadsprovtagning för män som har ett PSA värde över en viss nivå. Tidsintervallen mellan testtillfällena i screeningprogrammet baseras på senast uppmätt PSA värde, i överensstämmelse med det nationella vårdprogrammet för prostatacancer. Det innebär att män erbjuds PSA prov vart sjätte år vid ett PSA värde under 1 mikrogram per liter (1 µg/l), och vartannat år vid värdet 1 2,9 µg/l. Män med PSA värde 3 µg/l eller högre hänvisas till utredning med palpation, transrektalt ultraljud och vävnadsprovtagning. Rekommendation om PSA prov i de nationella riktlinjerna för Utskriftsdatum: 13 februari 2018 Sida 1 av 2

81 Prostatacancer, screening med PSA-prov med eller utan annat kompletterande test prostatacancer Det är viktigt att betona att rekommendationen om screening gäller ett program för hela den manliga befolkningen mellan 50 och 70 år, och innebär inte att alla män ska avrådas från PSA prov; enskilda män kan värdera den möjliga nyttan högre än riskerna för skada. År 2014 publicerade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för prostatacancer. De innehåller rekommendationer om PSA prov. Rekommendationerna talar om under vilka förutsättningar PSA prov bör erbjudas, och när det inte bör erbjudas. Förutsättningar för en ny bedömning Det pågår många forskningsprojekt, bland annat i Sverige, med syfte att minska överdiagnostik och överbehandling av tidigt upptäckt prostatacancer. Sannolikt kan hälso och sjukvården även bidra till ökad kunskap om organiserad PSA testning genom att, i linje med Socialstyrelsens rekommendation, erbjuda organiserad PSA testning inom ramen för forskning och utveckling i större omfattning än idag. Det skulle även kunna vara värdefullt att inom ramen för detta diskutera olika möjligheter att utvärdera hur diagnostiken av prostatacancer kan förbättras. Mycket talar för att det under de närmaste åren kan finnas förutsättningar för en ny bedömning av ett nationellt screeningprogram för prostatacancer. Utskriftsdatum: 13 februari 2018 Sida 2 av 2

82 Svensson Inga-Britt RK STAB Från: Screening Prostatacancer Skickat: den 12 februari :49 Till: Stockholms läns landsting; Landstinget Sörmland; Landstinget i Kalmar län; regiongotland@gotland.se; Landstinget Blekinge; Region Skåne; REGION HALLAND officiell e-post; post@vgregion.se; Landstinget i Värmland; regionen@regionorebrolan.se; region@regionvastmanland.se; Landstinget Dalarna; rg@regiongavleborg.se; Landstinget Västernorrland; region@regionjh.se; Västerbottens läns landsting; regionnorrbotten@norrbotten.se Ämne: Remiss Screening prostatacancer Hej! Nu finns Socialstyrelsens rekommendation och bedömningsunderlag om screening för prostatacancer att ladda ner/beställa här: Här finns en sammanfattning av rekommendationen: screeningmedpsa1 Det här är en remissversion av rekommendationen. Det är en öppen remiss vilket innebär att alla som vill lämna synpunkter är välkomna att göra det fram till den 9 maj 2018 via e post till screeningprostatacancer@socialstyrelsen.se Inkomna synpunkter beaktas innan Socialstyrelsen tar ställning till slutlig rekommendation. Publicering av slutlig rekommendation är planerad till hösten Vänligen Johanna Kain... Johanna Kain Utredare, med.dr SOCIALSTYRELSEN Avdelningen kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Nationella riktlinjer Stockholm Växel Prenumerera på vårt nyhetsbrev Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. 1

83 Berörda förvaltningar i Region Halland rekommenderar att Region Halland ska ställa sig bakom Socialstyrelsens rekommandation. Regionkontoret Jörgen Preuss Tf Regiondirektör Bilaga: Remissvar till Socialstyrelsen Beslutet ska skickas till Driftsnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Driftsnämnden Hallands sjukhus Driftsnämnden Närsjukvård

84 Protokoll Sammanträdesdatum Regionstyrelsen 94 Politisk beredningsgrupp RS Beslut Regionstyrelsen beslutar att med hänvisning till att en ny genomförande- och uppföljningsprocess håller på att etableras vad gäller genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin entlediga ledamöterna i den politiska beredningsgruppen och förklara den politiska beredningsgruppens uppdrag för slutfört Ärendet Regionstyrelsen beslutade i juni 2017 att tillsätta en politisk beredningsgrupp (gemensam beredning) för att koordinera och gemensamt bereda frågorna som rörde genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin. Uppdraget är att samordna, koordinera och bereda ärenden med beröring till hälso- och sjukvårdsstrategin. Beredningsgruppen har inte inneburit någon ändrad ansvarsfördelning utan besluten sker i linjen. I nuläget håller dock en ny genomförande- och uppföljningsprocess på att etableras och som berör hela planeringsprocessen. Behovet av en gemensam beredningsprocess i en särskild ordning för genomförande av hälso- och sjukvårdsstrategin finns därmed inte utan behovet av koordinering kan istället ske inom ordinarie berednings- och beslutsprocesser. Förslaget är att ledamöterna i den politiska beredningsgruppen entledigas och att beredningsgruppens uppdrag därmed är slutfört. Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att med hänvisning till att en ny genomförande- och uppföljningsprocess håller på att etableras vad gäller genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin entlediga ledamöterna i den politiska beredningsgruppen och förklara den politiska beredningsgruppens uppdrag för slutfört Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 1(2)

85 Protokoll Sammanträdesdatum Regionstyrelsen Beslutsunderlag tjänsteskrivelse breddad beredning Expedieras till Driftsnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Driftsnämnden Hallands sjukhus Driftsnämnden Närsjukvård Driftsnämnden Psykiatri Driftsnämnden Regionservice Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mikaela Waltersson Lise-Lotte Bensköld Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 2(2)

86 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer RS Regionkontoret Styrning och stöd Staffan Johansson Kanslichef Regionstyrelsen Politisk beredningsgrupp Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att med hänvisning till att en ny genomförande- och uppföljningsprocess håller på att etableras vad gäller genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin entlediga ledamöterna i den politiska beredningsgruppen och förklara den politiska beredningsgruppens uppdrag för slutfört. Sammanfattning Regionstyrelsen beslutade i juni 2017 att tillsätta en politisk beredningsgrupp (gemensam beredning) för att koordinera och gemensamt bereda frågorna som rörde genomförandet av hälso- och sjukvårdsstrategin. Uppdraget är att samordna, koordinera och bereda ärenden med beröring till hälso- och sjukvårdsstrategin. Beredningsgruppen har inte inneburit någon ändrad ansvarsfördelning utan besluten sker i linjen. I nuläget håller dock en ny genomförande- och uppföljningsprocess på att etableras och som berör hela planeringsprocessen. Behovet av en gemensam beredningsprocess i en särskild ordning för genomförande av hälso- och sjukvårdsstrategin finns därmed inte utan behovet av koordinering kan istället ske inom ordinarie berednings- och beslutsprocesser. Förslaget är att ledamöterna i den politiska beredningsgruppen entledigas och att beredningsgruppens uppdrag därmed är slutfört. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Inga ekonomiska konsekvenser med anledning av beslutet

87 Regionkontoret Jörgen Preuss Tf. regiondirektör Bilaga: Beslutet ska skickas till Driftsnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Driftsnämnden Hallands sjukhus Driftsnämnden Närsjukvård Driftsnämnden Psykiatri Driftsnämnden Regionservice

88 Protokoll Sammanträdesdatum Driftnämnden Hallands Sjukhus 43 Framställan om förstudie till följd av större utrustningsinvesteringar och för att säkerställa processflöden DNHS Beslut Driftnämnden Hallands sjukhus beslutar att med tillstyrkan framställa till regionstyrelsen att beslut tas om att genomföra en förstudie när det gäller lokalbehov på sjukhusområdet i Halmstad till följd av större utrustningsinvesteringar och för att säkerställa processflöden inom diagnostiken och hjärtsjukvården. Lokalbehoven berör både Ambulans, diagnostisk och hälsa samt Hallands sjukhus. framföra till regionstyrelsen att nämnden ser det som angeläget att de berörda förvaltningarna blir involverade i framtagandet av förslag till direktiv till förstudien eftersom ärendet är komplext och det är viktigt att förstudien genomförs så att alla väsentliga aspekter kommer med. Ärendet Med anledning av större utrustningsinvesteringar och för att uppnå ändamålsenliga processflöden inom diagnostiken och hjärtsjukvården finns behov av en förstudie som beaktar flera olika lokalbehov inom sjukhusområdet i Halmstad. Totalt sett innebär utrustningsinvesteringarna och lokalanpassningarna stora ekonomiska investeringar för regionen. Från Ambulans, diagnostik och hälsa samt Hallands sjukhus föreligger en gemensam tjänsteskrivelse som beskriver ärendet. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår driftnämnden besluta att med tillstyrkan framställa till regionstyrelsen att beslut tas om att genomföra en förstudie när det gäller lokalbehov på sjukhusområdet i Halmstad till följd av större utrustningsinvesteringar och för att säkerställa processflöden inom diagnostiken och hjärtsjukvården. Lokalbehoven berör både Ambulans, diagnostisk och hälsa samt Hallands sjukhus. framföra till regionstyrelsen att nämnden ser det som angeläget att de berörda förvaltningarna blir involverade i framtagandet av förslag till direktiv till förstudien eftersom ärendet är komplext och det är viktigt att förstudien genomförs så att alla väsentliga aspekter kommer med. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Lokalbehov på sjukhusområdet i Halmstad till följd av större utrustningsinvesteringar och för att säkerställa processflöden Expedieras till Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 1(2)

89 Protokoll Sammanträdesdatum Driftnämnden Hallands Sjukhus Regionstyrelsen Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Ordförandes sign Justerares sign Utdragsbestyrkande 2(2)

90 1(4) Datum TJÄNSTESKRIVELSE Diarienummer Till: Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Driftnämnden Hallands sjukhus Lokalbehov på sjukhushusområdet i Halmstad till följd av större utrustningsinvesteringar och för att säkerställa processflöden Förslag Förslaget är att Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa samt Driftnämnden Hallands sjukhus framställer till regionstyrelsen att beslut tas om att genomföra en förstudie när det gäller lokalbehov till följd av större utrustningsinvesteringar som redovisas nedan och för att säkra processflöden. Lokalbehoven som uppstår har påverkan på varandra och det är angeläget att ta fram en lösning som beaktar helheten. Vid genomförandet av förstudien behöver de totala processflödena som fordras inom diagnostiken och hjärtsjukvården beaktas där det även tas hänsyn till förändringar i framtiden så långt som möjligt. Utrustningsinvesteringar som påverkar lokalutnyttjandet Regionfullmäktige har beslutat om utrustningsinvestering PET/CT (positronemissionstomografi/datortomografi) där Driftnämnden Regionservice har fått i uppdrag av regionstyrelsen hösten 2016 att anpassa lokaler för detta. Vid Driftnämnden Ambulans, diagnostisk och hälsa sammanträde i maj 2018 kommer ärende om reinvestering av två gammakameror enligt fastställd investeringsplan att behandlas där regionstyrelsen slutgiltigt beslutar enligt fastställd beslutsordning. Enligt regionstyrelsens beslut i september 2017 om prioritering och resursfördelning ska Driftnämnden Hallands sjukhus säkra tillgången till koronarangiografi och PCI (Percutaneous Coronary Intervention) dygnet runt. För att uppnå regionens

91 2(4) hälso- och sjukvårdsstrategi och beslutade mål är hjärtsjukdom ett särskilt utpekat insatsområde. Det är viktigt att redan nu ha med i planeringen hur lokalbehoven kommer att se ut för PCI-verksamheten kopplat till framtida reinvestering och nya uppdrag. Totalt sett innebär utrustningsinvesteringarna och lokalanpassningarna stora ekonomiska investeringar för regionen. Beskrivning av lokalbehoven och hur dessa hänger samman Lokalbehov PET/CT Driftnämnden Regionservice har uppdraget att anpassa lokaler för PET/CT mottagning i Halmstad. Ritning och kostnadsförslag för byggnad och investering har tagits fram. Under processen har det skett en utveckling av tekniken under tid, vilket innebar en fördyring om 5 mnkr för utrustningen. Till detta kom ökade kostnader jämfört med förväntningar för relokalisering av befintlig verksamhet och flyttkedjor om 9 mnkr. Sammantaget innebar detta en kostnadsökning på 14 mnkr gentemot beräknad investering. Projektet har därför pausats. Under arbetet med lokalanpassningen till följd av investeringsbeslutet om PET/CT har det blivit allt tydligare att både Ambulans, diagnostik och hälsa samt Hallands sjukhus lokalbehov behöver utredas utifrån en större helhet där det som beskrivs i denna skrivelse beaktas. Lokalbehov Gammakameror Befintliga lokaler där gammakameror är placerade är till stor del funktionella för dagens verksamhet, med närhet till så kallat hot lab där radioaktiva substanser hanteras. Tekniken har utvecklats och moderna gammakameror med SPECT/DTfunktion (Single-Photon Emission Computed Tomograhy/datortomografi) innebär att lokalytan behöver ökas jämfört med idag. En tidigare ombyggnation för annan verksamhet har inneburit att väntrummet för de patienter som är aktuella för nuklearmedicinsk undersökning har minskat i storlek, och de kan inte längre hållas avskilda från övriga patienter och personal. Detta är ett bekymmer eftersom patienterna i sig avger radioaktiv strålning. Lokalbehov för PCI-verksamheten och klinisk fysiologi. I våningsplanet invid gammakamerorna vid nuklearmedicin och bakterieologiskt laboratorium finns Hallands sjukhus enheter för kranskärlsröntgen och PCI samt klinisk fysiologi. Driftnämnden Hallands sjukhus ska under 2018 säkra tillgången till koronarangiografi och PCI dygnet runt för att säkerställa efterlevnaden till nationella riktlinjer, öka tillgängligheten och höja kvaliteten samt minimera behovet av regionvård.

92 3(4) Under de senaste fem åren har volymerna på PCI ökat från ca 450 ingrepp per år till över 600. Antalet röntgenundersökningar av kranskärl har ökat från till Den höga belastningen på PCI-enheten påverkar den slutna vården i hög grad då inneliggande patienter upptar slutenvårdsplatser både i Halmstad och i Varberg i väntan på undersökningar. Lång väntetid till kranskärlsröntgen påverkar hela utredningskedjan för hjärtpatienterna. Befintlig PCI-utrustning installerades 2012 och finns i planerat utbyte 2020 till ett bedömt belopp av cirka 9,5 mnkr. Upphandlingsprocessen är lång och projektering måste inledas minst ett år före. Även vid ett utbyte av befintlig utrustning kan betydande lokalanpassningar eller konsekvenser för intilliggande enheter krävas. Till följd av det nya uppdraget i kombination med anpassning till nya nationella riktlinjer behöver behoven av utrustning för PCI-verksamheten också ses över inför kommande reinvestering, vilket också kan påverka lokalbehoven. Samband mellan de olika lokalbehoven PET/CT-verksamhetens föreslagna placering har en ytmässig ändamålsenlighet och är enligt föreslagen ritning funktionell. Dock innebär placeringen en suboptimering ur perspektivet att den nuklearmedicinska verksamheten blir uppdelad i flera enheter och med det finns ett större behov av att transportera radioaktivt material och radioaktiva patienter i sjukhusets lokaler. I planeringen bör detta beaktas. Gammakameror och PCI-verksamhet är i dagsläget belägna på samma plan i sjukhuset. För att optimera verksamheten kring gammakamerorna behöver större yta än idag tas i anspråk. Om befintliga lokaler utvidgas för detta kommer PCIverksamheten att påverkas negativt om inte andra åtgärder vidtas. PCI-verksamhetens eventuella utvidgning innebär i sin tur att den nuklearmedicinska verksamheten behöver relokaliseras. Övriga beroenden som behöver beaktas i förstudien I samtliga ovanstående fall ställs krav på att lokalerna klarar av tung last, vilket begränsar möjligheterna till placering. Vid användning av ovanstående utrustningar varierar också personalbehovet under de procedurer som genomförs. Detta innebär att det finns ett värde i att undvika så kallade delningseffekter, det vill säga att utrustningarna placeras separat utan möjlighet till samordningsvinster med övrig verksamhet. I förstudien behöver hela patientflödet inom den halländska hjärtsjukvården beaktas och inte enbart fysiska ytor för apparatur. Det är angeläget att uppnå rationella och patientsäkra samband och flöden i anslutning till ingrepp eller undersökning.

93 4(4) er behöver ske av ömsesidiga samband och beroenden mellan den slutna vården på framför allt avdelning 41, 42, mottagning inom öppenvård, klinisk fysiologi, kranskärlsröntgen, och delar av den nuklearmedicinska verksamheten. Kardiologiflödet gäller hela länet och innefattar även hjärtavdelning och mottagning i Varberg. Personalresurserna som åtgår för berörda enheter ska beaktas för det mest effektiva utnyttjandet. Likaså ett effektivt nyttjande av personalutrymmen, förberedelse- och manöverrum samt administrativa lokaler. PCI-verksamheten kräver hög hygiennivå med en speciell laminärflödesventilation (LAF-tak) samt strålskydd i väggar. I förstudien behöver det beaktas hur verksamheten under utbyte av utrustning ska kunna fungera på ett patientsäkert och ett för tillgängligheten lämpligt sätt. Ambulans, diagnostik och hälsa Hallands sjukhus Anders Westberg Förvaltningschef Martin Engström Sjukhuschef

94 Regionstyrelsens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum Installation av avfuktningsaggregat på steriltekniska enheten Hallands sjukhus Varberg, Getakärr 6:16 (Beslut enligt delegation) RS Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge Driftnämnden Regionservice i uppdrag att genomföra installation av avfuktningsaggregat inkl. lokalanpassning på steriltekniska enheten Hallands Sjukhus Varberg till en utgift om 4 mkr. Utgiften tas inom fastlagd investeringsram för Ärendet Installation av utrustning som kan reglera luftfuktigheten på steriltekniska enheten i Varberg, då nuvarande möjligheter är väldigt begränsad. Avsaknaden av regleringsmöjlighet kan medföra att man måste dra tillbaka förpackningar där man inte kan garantera steriliteten vilket innebär att operations-, mottagnings- och annan vårdverksamhet måste ställas in med förödande konsekvenser. Beslutet fattas av Regionstyrelsens arbetsutskott på delegation enligt 4.1C i delegationsordning för Regionstyrelsen. Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge Driftnämnden Regionservice i uppdrag att genomföra installation av avfuktningsaggregat inkl. lokalanpassning på steriltekniska enheten Hallands Sjukhus Varberg till en utgift om 4 mkr. Utgiften tas inom fastlagd investeringsram för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse installation av avfuktningsaggregat Getakärr 6:16 Expedieras till Driftnämnden Regionservice Driftnämnden Hallands sjukhus Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mikaela Waltersson Lise-Lotte Bensköld Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

95 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer RS Regionkontoret Ekonomi Louise Lindstedt Budgetchef Regionstyrelsen Installation av avfuktningsaggregat på steriltekniska enheten Hallands sjukhus Varberg, Getakärr 6:16 Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott beslutar att - Ge Driftnämnden Regionservice i uppdrag att genomföra installation av avfuktningsaggregat inkl. lokalanpassning på steriltekniska enheten Hallands Sjukhus Varberg till en utgift om 4 mkr. Utgiften tas inom fastlagd investeringsram för Sammanfattning Installation av utrustning som kan reglera luftfuktigheten på steriltekniska enheten i Varberg, då nuvarande möjligheter är väldigt begränsad. Avsaknaden av regleringsmöjlighet kan medföra att man måste dra tillbaka förpackningar där man inte kan garantera steriliteten vilket innebär att operations-, mottagnings- och annan vårdverksamhet måste ställas in med förödande konsekvenser. Beslutet fattas av Regionstyrelsens arbetsutskott på delegation enligt 4.1C i delegationsordning för Regionstyrelsen. Bakgrund För att steriltekniska enheten skall kunna bedriva verksamhet på ett patientsäkert sätt krävs att man kan kontrollera och reglera luftfuktighet och temperatur i vissa utrymmen. De här förhållandena gäller för hela förvaringskedjan på sjukhusen, det vill säga hela processen från lager till avdelningsförvaring av sterila förpackningar uppmättes kritiska nivåer i lokalerna och stor insatts fick göras för att försöka reglera nivåerna med den fastighetsteknik som finns i lokalerna utan tillfredsställande resultat. Genomlysningen av vad som krävs är nu klar och i Varberg krävs installation av avfuktningsaggregat för att kunna reglera inomhus nivån av luftfuktighet som kan uppfylla tillverkanas krav förpackningsmaterial. Omfattningen av

96 [Skriv text] dessa insattser är större än vad som regionfastigheter har förväntat sig, därav behövs en skyndsam hantering av ärendet. Placering sterilteknisk enhet i Varberg Konsekvens av överstigande luftfuktighet Den oro som finns när den relativa luftfuktigheten ökar rör den skada som kan orsakas på gods och emballage till sterilt gods. Fukt på emballage kommer förr eller senare tillåta mikrobiell tillväxt, framförallt av luftburna sporer från svampar. Konsekvensen är en risk för osterilt gods och emballage vilket innebär att man inte kan garantera patientsäkerheten. I yttersta läget innebär det att man måste dra tillbaka förpackningar där man inte kan garantera steriliteten vilket innebär att operations-, mottagnings- och annan vårdverksamhet måste ställas in med förödande konsekvenser. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Kostnadsbedömningen förinstallation av reglering av luftfruktighet enligt utredning uppgår till 4 Mkr för Kapitalkostnaderna hanteras inom ram för Regionfastigheter. Förutsättningar: Internhyresregler tillämpas del i bashyran Kalkylränta = internränta 1,75 % Fastighetsinvesteringen på 4,0 Mkr fördelas enligt komponentredovisning. (År/investering/kapitalkostnad): Transportsystem och installationer: 20 år / 2mkr / 119 tkr/år Kanaler och ledningar: 35 år / 1 mkr / 38,5 tkr/år Stomme, Tak och fasad: 35 år / 1 mkr / 38,5 tkr/år Kapitalkostnad totalt: 195 tkr/år som omfattas i bashyra 2019.