MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 Vårt diarienummer SPN-652/ MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för trafikplats Bråvalla vid korsningen E4 - Fiskebyvägen inom Bråvalla i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 4 januari 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i KF: , 170 Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:

2 Innehåll 1 NLEDNING BAKGRUND/SYFTE TIDIGARE UTREDNINGAR OCH ÖVERVÄGANDEN PLANERINGSPROCESSEN MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER AVGRÄNSNING AV MKB GEOGRAFISK AVGRÄNSNING INFLUENSOMRÅDE BEHANDLADE ASPEKTER TIDSASPEKT PLANFÖRSLAG TRAFIK DAGENS VÄGSYSTEM OCH TRAFIK FRAMTIDA TRAFIK ALTERNATIV MILJÖKONSEKVENSER LANDSKAP KULTURMILJÖ NATURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV BULLER LUFTFÖRORENINGARR NATURRESURSER VATTEN/ /MOTALA STRÖM BYGGSKEDET TILLSTÅND OCH UPPFÖLJNING DISPENSER OCH TILLSTÅND UPPFÖLJNING REFERENSER Bilagor - Ny vägsträckningg vid Fiskeby, allmän ekologisk nventering, Calluna AB, Trafikmängdsberäkning för Bråvallaområdet, Norrköping, Tyréns, PM Bullerutredning, trafikplats Bråvalla, Norrköping, Vectura, PM Avvattning, väg E4 Helsingborg Stockholm, delen trafikplats Bråvalla i Norrköping, Vectura,

3 Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör utställningshandling för detaljplan trafikplats Bråvalla vid korsningen E4/Fiskebyvägen inom Bråvalla i Norrköping. Syftet med MKBn är att beskriva och bedöma de miljökonsekvenser som den föreslagna markanvändningen kan medföra samt att bidra till att miljö-och hälsohänsyn tillgodoses i den fysiska planeringen. Planen innebär att ny trafikplats på E4 byggs i anslutning till Fiskebyvägen strax norr om Motala ström och att ny väg byggs västerut via bro över södra stambanan in i Bråvallaområdet. Den nya vägen in i Bråvalla möjliggör att Bråvallaområdet öppnas upp för exploatering. De nya väganordningarna sker huvudsakligen på åkermark. Störst påverkan på landskapsbilden ger den nya vägen in i Bråvalla som kommer att gå på en hög bank över åkermarken och på bro över järnvägen och vidare in i Bråvallaområdet. Planteringar föreslås längs banken för att ge ett mindre dominerande intryck. Utbyggnaden av själva trafikplatsen kommer att kunna utformas så att påverkan på landskapsbilden blir liten. Området är fornlämningsrikt med ett stort antal hällristningar och boplatser med tydlig anknytning till Motala ström och strömmarna vid Fiskeby. Området är en del av riksintresset för kulturmiljövården Himmelstalund Leonardslund Skälv och i detta ingår Fiskeby bruksmiljö, järnvägsbron över Motala ström vid Fiskeby samt Fiskeby station. Kulturmiljön påverkas av den avskärmande verkan som en ny bank över åkermarken ger. Fiskeby gård tappar den visuella kontakten med åkermarken norrut och Fiskeby station får en hög vägbank nära inpå. Området är väl undersökt avseende fornlämningar. Öster om E4 finns inga fornlämningar som berörs av planen. I läget för den nya vägen, på åkermarken mellan E4 och järnvägen, är en slutundersökning genomförd. Förundersökning har genomförts väster om järnvägen och här har bl a hittats hällristningar och boplatslämningar som kommer att kräva slutundersökning. Naturvärdena i området består av lövträdsområden kring Fiskeby gård och norr om Fiskeby station. Motala ström med sina stränder har också högt naturvärde. Det föreslagna broläget innebär att vägbanken väster om järnvägen skär igenom området med ädellövträd norr om Fiskeby station och kan också innebära att en lokal för åkerranunkel försvinner. En del av lövskogen i ravinen ner mot Motala ström kommer att avverkas. Trafiken på Fiskebyvägen kommer att öka kraftigt när Bråvallaområdet är exploaterat vilket innebär ökat buller för de boende längs vägen. Ett fåtal fastigheter bedöms få bullernivåer som överstiger riktvärdet 55 dba ekv. Bullerskyddande åtgärder genomförs vid behov längs Fiskebyvägen. Åtgärderna bedöms kunna inrymmas i gällande plan inom parkmark eller område för gata. Befintlig bullervall längs E4 höjs. Trafiken bedöms inte komma att bli av sådan omfattning att det finns någon risk att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. Miljökvalitetsnorm för vatten finns för Motala ström vilket innebär att vattnet inte får kvalitetsmässigt försämras. Dagvattnet i området leds till Motala ström via diken och ledningar och i och med att trafiken ökar, ökar också riskerna för påverkan på Motala ström. Enligt kommunens riktlinjer för dagvattenhantering bör enklare rening av dagvattnet utföras. Möjlig åtgärd för att förbättra dagvattenhanteringen och ta hand om eventuella utsläpp av farligt gods är att anlägga en fördröjnings-och reningsdamm. I stort sett alla tillkommande vägar kommer att ligga på bank vilket innebär att stora volymer massor måste transporteras till området. 3

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund/syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt Plan och bygglagen tillhör detaljplan för trafikplats Bråvalla, E4 Norrköping, i Norrköping. Syftet med MKBn är attt beskriva och bedöma de miljökonsekvenser som den föreslagna markanvändningen inom området kan medföra samt att bidra till att miljö- och hälsohänsyn n tillgodoses i den fysiska planeringen. Översiktskarta Området vid Bråvalla med Bråvalla företagspark, Bråvalla flygfält och verksamhetsområdet Pryssgården har i kommunens översiktliga planer pekats ut som utvecklingsområden för verksamheter. En förutsättning för utveckling av områdena är att tillgängligheten förbättras till E4:an och stadens övriga trafiksystem. Syftet med detaljplaneläggningen av området är att utreda förutsättningarna för attt öka tillgängligheten till Bråvallaområdet och verksamhetsområdet Pryssgården. Parallellt med detaljplanen pågår arbete med arbetsplan för trafikplats Bråvallaa vid korsningen E4/Fiskebyvägen inom Bråvalla i Norrköping. Arbetsplanen hanteras enligt Väglagen. 4

5 Detaljplanens och arbetsplanens avgränsning 5

6 1.2 Tidigare utredningar och överväganden Översiktsplaner Detaljplanens syfte överensstämmer med Framtid Norrköping- Utvecklingsplan för staden, 2002, intentioner för området. I översiktsplanen föreslås en ny trafikplats för E4:an vid Fiskeby. Trafikplatsen skulle ge Bråvallaområdet och verksamhetsområdet Pryssgården bättre åtkomlighet till E4 och stadens trafiksystem. Området mellan E4:an och järnvägen (södra stambanan) planeras för verksamhetsområde med liten omgivningspåverkan. Området väster om järnvägen planeras för verksamhetsområde med betydande omgivningspåverkan. I översiktsplanen föreslås alternativa dragningar för ett nytt godsspår som ansluter till Södra stambanan strax norr om Motala ström. Utredning kring detta pågår. Norrköpings kommun arbetar med framtagandet av en fördjupad översiktsplan för Bråvalla. Bråvallaområdet planeras till största del för verksamheter inom logistik, produktion och service/kontor med krav på god tillgänglighet. I den nordvästra delen planeras bostäder vid sjön Glan. De gamla landningsbanorna planeras utgöra grund för gatusystemet i området. Program för planområdet/detaljplanesamråd Detaljplanen har föregåtts av ett planprogram. Stadsbyggnadsnämnden godkände programmet och tog ett inriktningsbeslut för fortsatt detaljplanering. I inriktningsbeslutet förespråkade nämnden ramputformning med cirkulationsplats vid Pryssgården samt vägsträckning med planskild korsning norr om Fiskeby station. Ett förslag till detaljplan togs fram hösten 2010 som var ute på samråd under tiden 19 nov 21 december Avsiktsförklaring En avsiktsförklaring har träffats mellan Norrköpings kommun och Vägverket Region Sydöst där det framgår hur ansvar och kostnader för planering, projektering och byggnation samt framtida väghållningsansvar för trafikplatsen ska fördelas. 1.3 Planeringsprocessen Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska en kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program göra en miljöbedömning av planen, om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt genomförd behovsbedömning kan planen antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljöbedömning behövs för att utreda miljöpåverkan av planerade verksamheter inom planområdet. Miljöbedömningen är den process som innebär att kommunen utreder hur planen kan påverka miljön. Arbetet integreras in planarbetet så att påverkan på miljön minimeras. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Planens miljöpåverkan redovisas sedan i MKB som fungerar som beslutsunderlag inför antagande av planen. Enligt Plan- och bygglagen ska bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken (dvs. riksintressen och andra allmänna intressen) tillämpas vid planläggning. Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen också ge en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål 6

7 och andra miljöhänsyn beaktas i planen. Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 3 miljöbalken ska också iakttas vid planering och planläggning. 1.4 Miljömål och miljökvalitetsnormer Miljömål I Sverige finns i dag 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen relaterar till ett visst tillstånd i miljön och ska fungera som riktmärke mot en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. De är dock allmänt formulerade och bryts därför ned och konkretiseras på olika plan, bland annat i form av delmål. Vidare utformar länsstyrelserna och kommunerna regionala och lokala miljömål. De fetmarkerade miljökvalitetsmålen i nedanstående ruta bedöms ha störst relevans för detta projekt: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmijö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt -och djurliv Miljökvalitetsnormer I Sverige har gränser satts för miljökvalitet inom vissa områden som inte får överträdas enligt lag, så kallade miljökvalitetsnormer. Enligt plan-och bygglagen får planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft, fisk-och musselvatten, yt-och grundvatten och omgivningsbuller. De ämnen som regleras av miljökvalitetsnormer för utomhusluft är kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon. Påverkan på luft och vatten behandlas under kap 6. Fisk- och musselvatten berörs inte av planen varför dessa miljökvalitetsnormer inte behandlas vidare. Vattenmyndigheten i Kalmar har i december 2009 beslutat om miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram mm inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Miljökvalitetsnorm finns beslutad för Motala ström (Glan-Bråviken).Se vidare kap 6. 7

8 2 Avgränsning av MKB Detaljplanen syftar till att skapa möjligheter för etablering av verksamheter väster om E4:an vid Bråvalla. Planen innefattar endast vägsystemet. Den behandlar inte själva verksamhetsområdena och vilken typ av verksamheter som ska inrymmas i dessa. Planläggning av dessa sker i ett senare skede. För intressen som inte bedöms bli påverkade görs ingen konsekvensbeskrivning. 2.1 Geografisk avgränsning MKB:ns fysiska gräns är densamma som detaljplaneavgränsningen. 2.2 Influensområde Som influensområde tar miljökonsekvensbeskrivningen upp närområdet till den nya sträckningen. Influensområdet varierar beroende på typ av aspekt. En ny trafikplats genererar ökad trafik som kan påverka boendemiljön långt från själva trafikplatsen. Boende längs Fiskebyvägen kommer att få ökad trafik i takt med att Bråvallaområdet byggs ut. Bullerberäkningar görs därför för de fastigheter som ligger i anslutning till den föreslagna trafikplatsen samt fastigheter längs med Fiskebyvägen in till Finspångsvägen. Avrinnande vattendrag kan medföra påverkan på vatten som ligger nedströms i detta fall Motala ström och Bråviken. 2.3 Behandlade aspekter Miljökonsekvensbeskrivningen anpassas efter åtgärdernas art och omfattning enligt MB kap 6 7. De aspekter som pekats ut av länsstyrelsen som viktiga att belysa är: kulturmiljövärden, naturvården, buller och luftkvalitet, konsekvenser av trafikplatsen på stadens trafiksystem och risk för översvämning av Motala ström. Dessutom behandlas påverkan på vattenmiljön (Motala ström) och friluftslivet. De valda aspekterna baseras på vad som framkommit vid samråd med länsstyrelsen och övriga myndigheter och intressenter. 2.4 Tidsaspekt Tidsmässigt behandlas konsekvenserna under en överblickbar framtid om ca 20 år. Vad som kan hända längre fram i tiden går inte att överblicka och kommer inte att behandlas. 3 Planförslag Norrköpings kommun planerar att bygga ut Bråvallaområdet väster om E4:an med verksamheter och bostäder. En förutsättning för utbyggnad av Bråvallaområdet är att tillgängligheten förbättras till E4:an och stadens övriga trafiksystem. Planområdet är beläget där Fiskebyvägen korsar E4, i Norrköpings västra utkant, ca 250 meter norr om Motala ström. Planområdet omfattar vägområden vid trafikplatsen samt vägområden för Fiskebyvägens nya sträckning fram till Bråvalla flygfält. 4 Trafik 4.1 Dagens vägsystem och trafik E4, som är av riksintresse för kommunikation, passerar genom en vägport under Fiskebyvägen, ca 200 m norr om Motala ström. Avståndet till närmaste trafikplats söderut, 8

9 trafikplats Skälv, är ca 2,5 km och till närmaste trafikplats norrut, trafikplats Ringeby, är ca 4,0 km. Trafikmängden på E4 är ÅDT, varav 18 % utgörs av tung trafik (uppräknat värde 2010). På bron över Motala ström har vägen en total bredd på 23,0 m. Direkt norr om vägporten finns en driftvändplats på var sida om vägen. Sträckan är belyst. Den skyltade hastigheten är 110 km/h. Fiskebyvägen är en kommunal väg som 300 m väster om bron över E4 korsar järnvägen (stambanan) i plan. Passagen är reglerad med signaler och halvbommar. Fiskebyvägen väster om E4 sedd från järnvägsövergången Fiskebyvägen sträcker sig österut till Finspångsvägen. I delen mellan E4 och Finspångsvägen har Fiskebyvägen en trafikmängd på ÅDT (Norrköpings kommun 2010). Vägbredden är 8 meter inkl vägrenar. Vägen är belyst och den skyltade hastigheten är 50 km/h. 9

10 Fiskebyvägen öster om E4 Fiskeby Board AB använder Fiskebyvägen för sina transporter. År 2006 hade man ca 100 lastbilar/dag och 200 personbilar/dag till sina anläggningar. 90 % av lastbilarna kommer på E4. Busstrafik går via Fiskebyvägen till Fiskeby Board AB. En separerad gång- och cykelväg löper längs Fiskebyvägen från E4 till Fiskeby bruk. 10

11 4.2 Framtida trafik En utredning har gjorts med syftet att beräkna trafikalstringen på Bråvalla samt redovisa trafikmängderna i några punkter i Norrköping år Se bilagaa Trafikmängd i fordon/vardagsdygn år 2030 med Bråvallaområdet helt utbyggt, Tyréns. Man kan konstateraa att trafikökningarna beroende på utbyggnaden av Bråvalla kommer att bli mest påtagliga på Fiskebyväge en. En ökning från ca 2600 fordon i dag till fordon år På Finspångsvägen norr om Fiskebyvägen blir ökningen liten. Utredningens slutsats är.. Utbyggnaden av Bråvallaområdet kommer att alstra knappt fordon per dygn, med förutsättningarna i underlaget från kommunen. Lastbilsandelen beräknas blir drygt 20 %, eftersom en relativt stor del av de planerade verksamheterna är inriktade på logistik.huvuddelen av biltrafiken till och från Bråvalla kommer att köra via Finspångsvägen - Fiskebyvägen.Till största delen är detta personbilstrafik som alstrass av de som arbetar eller bor på området och har målpunkter i Norrköping. För verksamheterna på området är det viktigt att snabbt och enkelt kunna nå de stora riksvägarna. Genom attt ge anslutningsvägen till Eriksberg en hög standard nås enkelt riksvägarna norrut och E4 mot Stockholm. Även huvudgatan i nord-sydlig riktning genom området bör ha god standard till den nya trafikplatsen på E4 vid Fiskebyvägen så man får bra förutsättningar att nå E4 söderut..de beräknade trafikmängderna med Bråvallaområdet helt utbyggt bedöms inte ge några kapacitetsproblem i det befintliga gatusysteme et. Kapacitetsberäkningar i berörda korsningar visar att framkomligheten blir god med liten risk för köbildningar Den kraftiga trafikökningen på Fiskebyvägen gör attt åtgärder kan bli nödvändiga för att inte försämra trafiksäkerheten. Cirkulationsplats planeras i korsningen Fiskebyvägen/ Finspångsvägen. Andra åtgärder som kan bli aktuellaa är att se över utfarter mot Fiskebyvägen och ev stänga någon utfart. Säkerheten för korsande cyklister bör ökas, framförallt vid korsningen i höjd med Kabelvägen. Behov av vänstersvängfält längs sträckan utreds. 11

12 5 Alternativ Placeringen av själva trafikplatsen är låst i sitt läge till befintlig bro över E4. I programskedet diskuterades alternativa sträckningar av den nya vägen in i Bråvalla, söder eller norr om Fiskeby station. Stadsbyggnadsnämnden tog ett inriktningsbeslut för fortsatt detaljplanering där man förespråkade det norra alternativet. Det är dettta alternativ som behandlas i MKB tillsammans med nollalternativet. Inom detta alternativ har två brolägen studerats i MKB:n för att undersöka vägens påverkan på miljön kring Fiskeby station samt påverkan på naturvärden norr om stationsområdet. Nollalternativ Med nollalternativ menas den situation som uppkommer om den nya detaljplanen inte genomförs. Förhållandena vid nollalternativet fungerar som referensram för att underlätta jämförelser med utredningsalternativet. I detta fall innebär nollalternativet att trafikplats och väg över järnvägen in i Bråvallaområdet inte byggs. Nuvarande markanvändning jordbruk fortsätter och Fiskebyvägen med plankorsning med järnvägen har kvar sin funktion som förbindelse in till Fiskeby bruk och Bråvalla. 6 Miljökonsekvenser 6.1 Landskap Förutsättningar När E4:an byggdes på 1990-talet var en viktig del i detta projekt att ordna effektivt bullerskydd mot bebyggelsen mellan Motala ström och Västra Eneby kyrka. Längs hela denna sträcka, öster om E4, löper i dag en hög planterad bullervall som på vissa sträckor består av vall i kombination med träplank. Innanför vallen går en kraftledning. Vallen och planteringarna utgör en kompakt avgränsning mellan E4 och bebyggelsen i Pryssgården. Området närmast väster om E4 består av öppen och plan åkermark som avgränsas av stambanan. Väster om stambanan finns ett område med uppvuxna lövträd och i södra änden av detta ligger Fiskeby station och ytterligare åt sydväst ligger Fiskeby bruk vars fabriksbyggnader kan skymtas från E4:an. Nordväst där om fortsätter det relativt flacka åkerlandskapet ut mot Bråvalla flygplats. I sluttningen ner mot Motala ström är landskapet mer kuperat och med inslag av lövträd. Dessa delar ingår i riksintresset för kulturmiljö tillsammans med parkmiljön kring Fiskeby gård och Fiskeby station. E4:an med sina bullervallar och den korsande Fiskebyvägen utgör en stark visuell barriär i landskapet. Stambanan däremot ligger i nivå med omgivande mark. 12

13 E4an mot söder sedd från Fiskebyvägen E4an mot norr seddd från Fiskebyvägen 13

14 Konsekvenser Nollalternativ Nollalternativet förutses innebära att dagens karaktär av åkermark omgiven av kommunikationsanläggningar kvarstår. Nuvarande detaljplan medger utbyggnad av verksamheter men bedöms inte komma till genomförande om inte trafikplatsen byggs. Planförslaget Utbyggnaden av själva trafikplatsen kommer att, öster om motorvägen och norr om Fiskebyvägen, kunna utformas så att påverkan på landskapsbilden blir liten. Det stora ingreppet är redan gjort när E4:an byggdes och trafikplatsen bedöms kunna inordnas i redan genomförda anläggningar för bullerskydd. Behov av förstärkta bulleråtgärder kan medföra att vallarna måste höjas eller förstärkas med plank. Den nya rampen söderifrån på E4:an kommer att innebära att befintlig bullervall delvis försvinner och ny vägslänt exponeras mot sydost. Befintligt bostadshus öster om rampen rivs och marken blir planlagd som natur. Störst påverkan på landskapsbilden ger den nya vägen som kommer att gå på bank och på bro över järnvägen och vidare in i Bråvallaområdet. Trafikanterna på E4:an norrifrån kommer att ha en hög bank i blickfånget liksom de som rör sig kring Fiskeby gård och Fiskeby station. Planen ger utrymme för planteringar som döljer banken vilket gör den mindre dominerande. Vid framtida exploatering kan planteringarna fungera som avgränsning mellan väg och verksamheter. Det föreslagna broläget innebär att vägbanken väster om järnvägen skär igenom ett område med lövträd. För att skydda den vegetation som blir kvar har bestämmelse förts in i planen om att marklov krävs för ädellövträd med stamdiameter större än 0,5 meter vid Fiskeby station och på norra sidan om vägen. Trafikplatsen blir en ny infart till Norrköping och till en ny stadsdel, Bråvalla. Kring trafikplatsen kommer det att bli relativt stora friytor/restytor mellan ramperna och E4. Friytorna föreslås utformas med hög standard för att ge ett välkomnande intryck och där det behövs, ge bullerskydd. Väster om järnvägen föreslås en enkelsidig allé längs den nya vägen som ska leda trafikanten in i Bråvalla. Detaljplanen redovisar enbart föreslaget väg/gatunät. På sikt kan man förvänta sig att området kring trafikanläggningarna exploateras med verksamheter. Detta innebär att byggnader kommer att tillkomma och därmed minskas vägens dominans i landskapet. Förslag till åtgärder Planillustrationen visar på förslag till planteringar mm. Förslag till hur ytorna mer i detalj ska utformas tas fram i bygghandlingsskedet. Allmänt bör gälla att befintlig vegetation (särskilt äldre lövträd) ska sparas i möjligaste mån. Ytorna kring trafikplatsen bör, förutom att vara trevliga att se på, medvetet utnyttjas för att leda trafikanten, skärma av ljus mm. 14

15 Avfartsramp E4 norrifrån med den nya vägen in i Bråvalla över järnvägen utan planteringar.och med planteringar 15

16 6.2 Kulturmiljö Förutsättningar Riksintresse Den omgivande miljön kring och i detaljplaneområdet är fornlämningsrik, med tydlig anknytning till Motala ström och strömmarna vid Fiskeby. Området är en del av riksintresset för kulturmiljövården Himmelstalund Leonardslund Skälv samt det regionala intresseområdet för kulturmiljövården, Norrköping 33 Leonardsberg Skälv m fl. Området ligger i en central kulturbygd med lång bebyggelsekontinuitet. Ca 300 hällristningslokaler med över figurer samt boplatser från bronsålder. Gravfält och boplatser från järnåldern anknyter till medeltida bytomter. I riksintresseområdet ingår även Fiskeby bruksmiljö, järnvägsbron över Motala ström vid Fiskeby samt Fiskeby station. Söder om detaljplaneområdet ligger Fiskeby gård. Gårdens parkmiljö med äldre lövträd, har ett kulturhistoriskt värde enligt Norrköpings översiktsplan för staden från Detaljplaneområdet gränsar till gamla Fiskeby station. Stationshuset, som är uppfört 1873, finns medtagen i bebyggelseinventeringen "Miljöer och hus i Norrköpings kommun" från I inventeringen är huset klassat som "skyddsvärd bebyggelse". Riksantikvarieämbetet har i inventering från 1980-talet klassat stationsbyggnaden som kulturhistoriskt värdefull (klass II av III). Det kulturhistoriska värdet består av en samlad stationsmiljö med stationshus från 1873, (tillbyggnad 1904), med bevarade ekonomibyggnader. I närområdet finns en upprustad järnvägsbro ursprungligen från samma tid som stationen, men ombyggd , samt fabriksspår till Fiskeby pappersbruk. Fiskeby bruk är ett av landets äldsta pappersbruk från Området är klassat som värdefull kulturmiljö i Kulturminnesprogram, Länsstyrelsen, Genomförda utredningar/undersökningar Flera arkeologiska utredningar och undersökningar har gjorts i området. Ett kulturhistoriskt planeringsunderlag Bråvallaområdet mellan Fiskeby och Svärtinge, UV ÖST rapport 2008:1, har tagits fram av Riksantikvarieämbetet i uppdrag av Norrköpings kommun. Rapporten beskriver att de synliga fornlämningarna har sin koncentration söder om planområdet och lämningarna utgörs till stor del av hällristningar. I norr finns stora områden med boplatslämningar dolda under mark. Tidigare undersökningar, utförda i samband med byggnationen av motorvägen, visar att det finns tecken på omfattande förhistoriska boplatslämningar inom området. För delar av planområdet mellan järnvägen och E4:an, delvis inom kv Sparrisen, har en slutundersökning skett. Undersökningen är slutförd i fält och rapport är under framtagande. Slutundersökningen har föregåtts av en arkeologisk förundersökning inom Kv Sparrisen vid Fiskeby. Förundersökningen, Fiskebyboplatsen- inför planerat industriområde och trafikplats inom RAÄ 207:1 och RAÄ 100, Kv Sparrisen, UV ÖST rapport 2007:28,visar att det finns omfattande förhistoriska boplatslämningar inom det undersökta området. Fornlämningar inom och i nära anslutning till detaljplaneområdet är: Norrköping 323 (boplats), Östra Eneby 100:1 (färdväg), Östra Eneby 207:1 (boplats). 16

17 17

18 Kartan redovisar avgränsningar för delområden. Kartutdrag RAÄ 323- boplatslämningar och färdväg, arkeologiskk utredning etapp 1 och 2, UV ÖST rapport 2010:16 Riksantikvarieämbetet genomförde under november 2009 en arkeologisk utredning, etapp1 och 2, inom fastigheterna Fiskeby 1:1, 1:2, 1:36, 1:48, Butängenn 2:1 och Pryssgården 1:1 (UV ÖST rapport 2010: 16). Inom delområde 1 hittades fyra avgränsade områden med förhistoriska boplatslämningar. Dessa ses som ytterligare delar av den större Fiskebyboplatsen och består av stolphål, större gropar, kulturlager och härdar. Inom området påträffades också vad som kan tolkas som en äldre stensatt färdväg. Inom delområde 2 hittades inga lämningar av antikvariskt intresse och här föreslås inga ytterligare arkeologiska åtgärder. Inom delområde 1, i anslutning till boplatslämningarna och färdväg, har en arkeologiskk förundersökning genomförts under våren Resultatet av undersökningen (arbetet är inte slutrapporterat) visar att det förutom boplatslämningar även finns hällristningar inom den planerade vägkorridoren. Lämningarna föranleder inga förändringar av föreslagen vägsträckning. Slutundersökning av lämningarna kommer att krävas (muntligt B Amaya, lst). Fiskeby station och norr därom lövträdsmiljö med naturvärde. 18

19 Konsekvenser/Åtgärder Nollalternativ Om inte detaljplanen genomförs så påverkas inte kulturmiljön av tillkommande höga bankar mm. Miljön är dock redan idag påverkad av E4, järnvägen och flygplatsen. Fiskeby station som är en del i riksintresset står tom idag och är i behov av upprustning. Om stationen inte underhålls kommer dess kulturhistoriska värde att minska. Planförslaget Kulturmiljön påverkas av att detaljplanen genomförs i huvudsak genom den avskärmande verkan som en ny bank över åkermarken ger. Fiskeby gård tappar den visuella kontakten med åkermarken norrut och Fiskeby station får en hög bank nära inpå. Planen redovisar utrymme för att spara träd mellan stationsbyggnaden och banken. I planen ges också utrymme för planteringar som döljer vägbanken över åkermarken. Se även avsnitt 6.1. Länsstyrelsen förväntas besluta om slutundersökning av det förundersökta området väster om järnvägen. I övrigt är det område som detaljplanen omfattar färdigundersökt avseende fornlämningar. 19

20 Alternativa lägen för den nya bron över järnvägen har studerats för att se hur bron och vägbankarna påverkar Fiskeby station. Ju längre bort från stationsbyggnaden vägen hamnar ju mindre inklämd blir byggnaden och fler träd kan sparas vilket är en fördel för den kulturhistoriska miljön. Fiskeby station sedd från Fiskebyvägen med den nya vägen placerad ca 50 meter från stationshuset Fiskeby station sedd från Fiskebyvägen med den nya vägen placerad ca 70 meter från stationshuset 20

21 Bilderna nedan visar hur den som färdas på den nya vägen upplever Fiskeby station. I planen föreslåss planteringar på vägbanken. När dessa vuxit upp kommer stationsbyggnaden att helt eller delvis döljas av dessa. För upplevelsen av stationen från vägen spelar vägens läge i plan en mindre roll. Fiskeby station sedd från den nya cirkulationsplatsenn väster om E4 med den nya vägen placerad ca 50 meter från stationshuset Fiskeby station sedd från den nya cirkulationsplatsenn väster om E4 med den nya vägen placerad ca 70 meter från stationshuset 21

22 6.3 Naturmiljö Förutsättningar Detaljplaneområdet består huvudsakligen av jordbruksmark med små eller inga naturvärden. Området öster om E4 utgörs av planterade bullervallar som inte heller har några höga naturvärden. Område med naturvärde av kommunalt intresse i Naturvårdsp programmet finns i områden som är knutna till Motala ström med strandskogar. Klassade som lokalt värdefulla områden är oxelbeståndet vid Sörbyvägen och de stora, gamla lövträden vid Fiskeby gård. Ett sammanhängande område med lövträd finns norr om Fiskeby station. Se karta Naturvärden. En allmänekologiskk inventering gjordes hösten 2009 (Calluna). Mellan Fiskebyvägen och Motala ström identifierades ett område (nr 4) ädellövskog med stor andel lönn, naturvärdesklass 3. Längs den östra kanten växer grova alar. Längre österut (nr 5) är fyndplats för den rödlistade buskvickern, naturvärdesklass 2. Övre delen av ravinen ner mot Motala ström Norr om Fiskeby station finns ädellövskog med alm som dominerande trädslag (nr 1). Naturvärdet är knutet till ädellövskogen och området har tilldelats naturvärdesklass 2. Alldeles intill järnvägsspåren finns två lokaler för åkerranunkel (nr 2 och 3) med naturvärdesklass 2. 22

23 Naturvärden 23

24 Vid tidpunkten för inventeringen gick det inte att konstatera om de rödlistade arterna verkligen finns kvar. En kontroll av fyndplatserna behöver göras under säsong. En inmätning och artbestämning av träd med stamdiameter större än 30 cm har gjorts norr om stationsområdet, mars Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet bedöms inte ge någon påverkan på värdefulla naturmiljöer. Åkerranunkeln inom spårområdet riskerar att försvinna vid ogräsrensning i spårområdet. Planförslaget Ädellövsskogen norr om Fiskeby station kommer attt påverkas. Den planerade bron över järnvägen med anslutande bank kommer att ta ett ca 80 meter brett område i anspråk och inom detta kommer lövträd attt avverkas. För att skydda den vegetation som finns kvar har bestämmelse förts in i planen om att marklov krävs för ädellövträd med stamdiameter större än 0,5 meter vid Fiskeby station och på norra sidan om vägen. Alternativ placering av vägen, 50 meter eller 70 meter norr om Fiskeby station, har studerats. Vägens läge spelar ingen större roll för hur många träd som måste avverkas. Huvuddelen av träden som behöver avverkas är almar. Lokal nr 2 för åkerranunkel försvinner om planen genomförs. Den nya vägen och bron placerad ca 50 meter norr om Fiskeby station. Ringar på kartan är inmätta träd med stamdiameter större än 30 cm. Grönfärgade ringar är träd som bedöms kunna sparas, ca 40 träd avverkas. Den nya vägen och bron placerad ca 70 m norr om Fiskeby station. Ringar på kartan är inmätta träd med stamdiameter större än 30 cm. Grönfärgade ringar är träd som bedöms kunna sparas, ca 45 träd avverkas. 24

25 Utbyggnad av ny avfartsramp, öster om E4 och söder om Fiskebyvägen, kommer att innebära att en del av träden i ädellövskogen i ravinen (nr 4), närmast Fiskebyvägen, måste avverkas. En damm för hantering av vägdagvatten föreslås. Antingen utnyttjas befintlig ravin till detta eller så byggs ny damm öster om ravinen. Oavsett vilken lösning som väljs så kommer ravinens naturvärden att påverkas. Se avsnitt 6.8. Fyndplatsen för buskvicker ligger inom område för naturmark, om dagvattendamm ska anläggas i närhet av fyndplatsen ska den tydligt stakas ut innan arbetet påbörjas. Förslag till åtgärder Inhägnad av ädellövsbestånden under byggtiden för att förhindra skador på rötter och stammar. Förekomst av buskvickern och åkerranunkeln kontrolleras. Om de finns kvar bör platsen hägnas in så att körning över platsen hindras. Träd som måste avverkas placeras om möjligt i närliggande områden som ett tillskott på död ved i området. Diken intill träd bör om möjligt undvikas för att skydda trädrötter och förhindra bortledning av vatten från trädet. Allmänt gäller att körskador på träd ska undvikas. Vid grävarbeten bör trädens rötter skyddas så långt möjligt. Grävning intill gamla träd bör endast ske utanför trädens krontäckning. Vid grävarbeten närmre träd så att rötter blottas bör dessa kapas med fina snitt och hållas fuktiga tills återfyllnad sker. Avverkning av ädellöv ersätts med plantering av nya ädellövträd i allé längs cykelväg och i trafikplatsens friytor där det är lämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Vid arbeten vid Motala ström ska åtgärder vidtas så att vattnet ej grumlas och att bottensubstratet inte störs. Möjligheten för djur att passera under E4-bron längs Motala ström förbättras. 6.4 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Området kring den planerade trafikplatsen utnyttjas sparsamt för rekreation och friluftsliv. Från centrum kan man gå och cykla på Fiskebyvägen till Fiskeby bruk och vidare mot Leonardsberg som har högt kulturhistoriskt värde och också är viktigt ur rekreationssynpunkt. Det finns också en gångstig under E4-bron och en möjlighet att korsa Motala ström på en bro som går parallellt med stambanan. Området omfattas av strandskydd (100 m) enligt 7 kap miljöbalken. Upphävande av strandskydd hanteras i den parallellt framtagna arbetsplanen för trafikplatsen. Föreslaget område för dagvattendamm ligger inom strandskyddsområdet. Ärendet bedöms kunna hanteras genom strandskyddsdispens. Konsekvenser/åtgärder Nollalternativet Nollalternativet innebär inga förändringar jämfört med dagsläget. Planförslaget Avfartsrampen från E4 inkräktar på befintlig gångväg. Delar av gångvägen läggs därför om så att det även fortsättningsvis går att ta sig fram under E4-bron. Passagen görs mer tillgänglig och attraktiv som en del av promenadstråket längs Motala ström. 25

26 6.5 Buller Förutsättningar Allmänt Infrastrukturpropositionen från 1997 har riktvärdena 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och 70 db(a) maximal ljudnivå som gräns för när bullerreducerande åtgärder bör vidtas. Riktvärdena gäller vid en väsentlig ombyggnad av trafikinfrastrukturen eller när en nybyggnad av bostäder sker. Det långsiktiga målet för buller finns även beskrivet i miljömålet God bebyggd miljö. Miljömålet ställer krav på att platser där människor vistas ska ha en god ljudmiljö och vara fri från betydande buller från vägtrafiken. Målet ska uppnås inom en generation, till år Så här har Boverket konkretiserat det långsiktiga målet utifrån de riktvärden för buller som riksdagen ställt sig bakom: Till år 2020 har ingen i sin boendemiljö bullernivåer överstigande: 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Ekvivalent ljudnivå är ett dygnsmedelvärde som används för att beskriva ljudnivåer som varierar över tiden. Riktvärdet avser ett frifältsvärde vid fasad. Den maximala ljudnivån avser det mest bullrande fordonet och riktvärdet utomhus avses vid bostadens uteplats. Detta riktvärde får ej överskridas mer än 5 ggr/maxtimme på uteplatsen. I riktvärdena ovan inkluderas permanent- och fritidsbostad samt vård- och undervisningslokaler. För rekreationsytor i tätbebyggelse anger Trafikverket i publikation 2001:88 riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå och för arbetslokaler 65 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad. De bullerberäkningar som gjorts är baserade på den nordiska beräkningsmodellen för Vägtrafikbuller, SNV rapport 4653 (reviderad 1996) och utförda i programmet SoundPLAN version 7.0. Samtliga uppgifter om ljudnivåer avser frifältsvärden, d v s utan inverkan av eventuella fasadreflexer. Ombyggnaden av trafikplats Bråvalla bedöms vara väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. I området idag finns det ett flertal olika verksamheter, industrier, bostäder, vårdlokaler och koloniträdgårdar. Längs E4:an finns en bullervall som delvis är kompletterad med bullerskärmar i trä Trafikunderlag för nulägesberäkningarna är hämtade från trafikverkets portal TIKK och från Norrköpings kommun. Trafikmängden på E4:an är hämtade från TIKK och uppräknade till år 2010 från mätåret Trafikmängden på Fiskebyvägen är inhämtad från Norrköpings kommun. Även den är uppräknad, från 2009 till Andelen tung trafik på Fiskebyvägen är uppskattad till 8 %. 26

27 Ekvivalentnivå för nuläget Maximalnivå för nuläget 27

28 Nuläge I nuläget är det framförallt gruppbostaden (på Fiskebyvägen 10) norr om Fiskebyvägen och husen väster om E4:an som utsätts för ekvivalentnivåer över 55 db(a). Inga bostäder utsätts för maximalnivåer i nuläget. Konsekvenser Nollalternativet Någon beräkning för ett nollalternativ har inte gjorts. År 2030 Beräkningsresultaten för år 2030 visar på att en del av bostäderna längs östra delen av Fiskebyvägen utsätts för ekvivalentnivåer över 55 db(a). Husen närmast öster om trafikplatsen kan bli utsatta för maximala ljudnivåer över 70 d(ba). Ekvivalentnivåer år

29 Maximalnivåer år 2030 Brytpunk I ett försök att klargöra när det kan bli aktuellt med skyddsåtgärder för bostäderna längs östra delen av Fiskebyvägen gjordes beräkningar med olika trafikmängder på Fiskebyvägen. Beräkningarna visar på att 55 db(a) (ekvivalent ljudnivå) nås vid en trafikmängd på 7000 ÅDT, med lika stor andel tunga fordon som i prognosåret (8 %). Möjliga åtgärder Nedan redovisas möjliga åtgärder för att uppnå riktvärdena. Andra möjliga åtgärder skulle kunna vara att lägga bullerdämpande asfalt, vilket kan sänka bullernivåerna med ett par decibel. Andra åtgärder som är möjliga för hus där riktvärdena ej uppnås är fasadåtgärder i form av t ex tätare fönster. 29

30 Möjliga åtgärder vid Grenadjärgatan Fastigheterna närmast Grenadjärgatan beräknas få ekvivalenta ljudnivåer på 56 db(a) år För att komma ner till 55 db(a) kan bostäderna skyddas med t ex bullerskärmar, se bild ovan. Bullerskärmarna skulle även kunna bytas ut mot bullervallar på grönytan mellan tomterna och Fiskebyvägen, detta är dock inget som har studerats närmare i denna utredning. Ekvivalentnivåer vid gruppbostad år 2030 med bullerskydd. 30

31 Möjliga åtgärder för västra Fiskebyvägen Gruppbostaden vid Fiskebyvägen beräknas få ekvivalenta ljudnivåer på uppp till 61 db(a) år 2030 på fasad ut mot Fiskebyvägen. För att komma ner till 55 db(a) kan en 2 meter hög skärm placeras mellan gruppbostaden och Fiskebyvägen(se bild ovan). Denna bullerskärm i sig är inte tillräcklig för att skydda gruppbostaden, utan bör kombineras med andra åtgärder. Om planket t ex kombineras med att hastigheten utanför gruppbostaden sänks till 30 km/h kan riktvärdet uppnås. Figuren visar också de skärmar som används för att skärma av buller från E4:an. Ekvivalentnivåer vid västra Fiskebyvägen och E4:an med bullerskydd Möjliga åtgärder längs västra delen av Fiskebyvägen och E4:an En två meter hög bullerskärm placeras längs den norrgående avfarten, för att avskärmaa rekreationsområdet öster om E4:an. Denna åtgärd förutsätter attt skärmen kan placeras nära vägbanan då utrymmet är begränsat. Bullerskärmar kan även placeras längs Fiskebyvägens södra sida (2 meter höga). Dessa åtgärderr bidrar till att få ner bullernivåerna ner mot vattnet till db(a). 31

32 Åtgärder som kommunen kommer att genomföra Kommunen, genom Tekniska kontoret, kommer att bevaka och följa upp bullervärdena inom bostads-och koloniområdet i Pryssgården och kommer att genomföra de åtgärder som krävs för att uppnå riktvärdena för buller. I samband med att trafikplatsen byggs höjs befintlig bullervall mot E4 (ca 0,5 m) längs med koloni- och bostadsområde. Denna åtgärd är enligt beräkningarna inte nödvändig att utföra innan Bråvalla är fullt utbyggt men bör av praktiska/ekonomiska skäl genomföras i samband med att den nya påfartsrampen till E4 byggs. Trafiken längs Fiskebyvägen kommer att succesivt öka i takt med att Bråvalla byggs ut. Om och när behov av bullerskydd uppstår kan dessa uppföras inom detaljplanelagd parkmark mellan Fiskebyvägen och bebyggelsen. Gruppbostaden längs Fiskebyvägen förses med bullerskärm och eventuellt fasad-och fönsteråtgärder. Åtgärder för att minska bullernivåerna ner mot Motala ström utförs inte. Bedömningen är att bullerskydd mot Motala ström inte är motiverat med tanke på att åtgärden skulle få liten effekt i förhållande till kostnad. Om man ska komma åt bullersituationen mot Motala ström måste ett större grepp tas som även innefattar befintlig bro där E4 korsar Motala ström. 6.6 Luftföroreningar Förutsättningar Luftföroreningar av olika slag har betydelse för miljön lokalt, regionalt och globalt. Utsläppen påverkar lokalt luftens föroreningshalt, vilket i sin tur ger direkta effekter på hälsa och trivsel, på vegetation och byggnadsmaterial. Vid bedömning av effekter på hälsa används som indikator främst kvävedioxid (NO 2 ), men också partiklar (PM10, PM2.5), ozon och kolväten (främst bensen, eten och bens(a)pyren). Sambanden mellan bilavgaser och hälsoeffekter är komplicerade. Höga halter av kvävedioxid, ozon, partiklar och kolväten ger irritation och påverkan på luftvägar och bidrar till cancersjukdomar. Det finns ett mycket stort antal partiklar av varierad storlek i luften. De som går att andas in är mindre än 10 µm (µm = tusendels millimeter, PM10) och kan skada människors hälsa. Partiklar mindre än 10 µm kommer till största delen från vägslitage (framförallt från dubbdäck), uppvirvlat vägdamm, bromsar och avgaser. Småskalig vedeldning, industriutsläpp och naturligt damm är andra källor till partiklar. Vi vet idag med säkerhet att höga halter av inandningsbara partiklar i luften leder till dödsfall och ökade sjukdomsproblem bland människor som bor eller vistas i berörda områden. Vi vet också att höga halter av partiklar under svenska förhållanden främst är ett urbant problem och att de höga halterna till övervägande del orsakas av biltrafiken och användningen av dubbdäck. Gällande gränsvärden (miljökvalitetsnormer) regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477). För de flesta miljökvalitetsnormerna gäller att det är kommunerna som ansvarar för att utföra beräkningar och mätningar för att kontrollera att de gällande miljökvalitetsnormerna uppfylls. Halterna av luftföroreningar i svenska tätorter ligger normalt under gällande normer. I de mest belastade gatumiljöerna förekommer dock fortfarande föroreningshalter i nivå med, 32

33 eller över gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och EU:s gränsvärden för partiklar (PM10). Detta inträffar däremot sällan i öppna miljöer. Lokalt i Norrköping är luftkvalitén bra. Enstaka gator överskrider eller riskerar att överskrida gällande miljökvalitetsnormer. Det är partikelhalter som under vårvintern är ett problem på Östra Promenaden, Kungsgatan och i Ingelsta. För att komma till rätta med de höga partikelhalterna har kommunen upprättat ett åtgärdsprogram (Norrköpings kommun 2006) som är fastställt av länsstyrelsen. Programmets syfte är att skydda kommunens invånare och besökare från skadliga halter av luftföroreningar och samtidigt skapa ett miljömässigt utrymme för utveckling och expansion av Norrköping. Programmet innehåller olika typer av åtgärder som planeras för att minska partikelhalterna i luften. Åtgärder i drift och underhåll av befintligt vägnät främst under vintersäsongen. Åtgärder för att underlätta för Norrköpings invånare att göra kloka, miljö- och hälsomedvetna val i fråga om vinterdäck, färdsätt, och resväg. Åtgärder i nät för bil-, cykel- och kollektivtrafik i form av förändringar och nyanläggningar. I närheten av området ligger Fiskeby bruk (kartongtillverkning) som har en förbränningsanläggning. Anläggningen är prövad 2006 och uppfyller gällande krav. Rening sker bland annat med textila spärrfilter och utsläpp av partiklar är mycket lågt. I övrigt finns inga betydande källor för luftföroreningar i närområdet. Konsekvenser Nollalternativet Nollalternativet innebär att Bråvallaområdet inte exploateras och att den nya cirkulationsplatsen inte byggs. Nollalternativet kommer att innebära fortsatt låg trafikmängd på Fiskebyvägen och fortsatt låg belastning av luftföroreningar. Planförslaget Trafiken bedöms inte komma att bli av sådan omfattning att det finns någon risk att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids vid Fiskebyvägen öster om trafikplatsen. Trafikmängderna inkluderat väg E4 kommer att bli relativt höga men landskapet är öppet och bedöms vara väl ventilerat. De vägar och gator i Norrköping där normerna i dagsläget överskrids för partiklar (PM10) har högre trafikmängder och/eller ligger inom stadsområden med sämre ventilation (Kungsgatan, Östra promenaden).vad gäller påverkan på övriga vägar och gator i staden görs följande bedömning: Den nya trafikplatsen vid Bråvalla kommer att leda till mindre trafik mellan staden och trafikplats Ringeby norr om Norrköping. Detta innebär bland annat minskad trafikbelastning i Ingelsta där halterna av partiklar (PM10) är höga. För övriga gator och vägar i kommunen där problem med höga partikelhalter och överskridande av normerna förekommer bedöms utbyggnad av trafikplats Bråvalla inte komma att påverka partikelhalterna. Förslag till åtgärder Fortsatta åtgärder enligt kommunens åtgärdsprogram för att sänka halterna av hälsoskadliga partiklar och andra föroreningar. 33

34 6.7 Naturresurser Åkermark Huvudparten av den mark som tas i anspråk för nya vägar utgörs av åkermark. Kommunen har i gällande översiktsplan utpekat marken som område för framtida verksamhetsområden och därmed redan gjort avvägningen att åkermarken ska användas för annat ändamål än jordbruk. Åkermark väster om E4 sedd från järnvägen ut mot E4 och mot Fiskebyvägen. Till höger med parken kring Fiskeby gård i fonden. Masshantering I stort sett alla tillkommande vägar kommer att ligga på bank vilket innebär att stora volymer massor kommer attt gå åt och som också kräver omfattande transporter. 6.8 Vatten/Motala ström Förutsättningar Motala ström Glan är Norrköpings kommuns vattentäkt. Vattenintaget till vattenverket sker i Motalaa ström uppströms bron över E4. Miljökvalitetsnorm för vatten finns för Motala ström. Miljökvalitetsnormer för vatten innebär att inga vatten får kvalitetsmässigt försämras samt att god vattenstatus ska säkerställass senast 2015 (för vissa vatten 2021). För Motala ström (Glan-Bråviken) gäller: Ekologisk status År 2009 Måttlig ekopotential logisk Kvalitetskrav God ekologisk potential 2021 Kemisk ytvattenstatus (exkl kvicksilver) År 2009 Kvalitetskrav God God status

35 Fysiska förändringar har konstaterats som en orsak till att god ekologisk status är i riskzonen för att inte kunna nås till Övergödning är ett annat problem som kommer att kräva åtgärdsinsatser under längre tid och bedömningen är att det är tekniskt omöjligt att uppnå god status till Motala ström har därför fått en tidsfrist till år 2021 avseende den ekologiska statusen. Åtgärder får inte vidtas som kan medföra att vattenkvaliteten försämras. E4-bron över Motala ström sedd från gångvägen under bron på norra sidan Översvämningsrisk SMHI har (år 2008) gjort en detaljerad översvämningskartering längs Motala ström, Roxen, Glan och Bråviken. I denna har man simulerat nivåer för vattenståndet i Motala ström utifrån högt (2,02 möh) och lågt(1,37 m) vattenstånd i Bråviken. Den beräknade vattennivån i Motala ström i anslutning till bron över E4 är oberoende av vattenståndet i Bråviken. Den beräknade nivån vid 1000-årsvattenstånd är m (RH 70) och vid 100-årsvattenstånd är nivånn m (RH 70). Dagvattenhantering En kartläggning har gjorts av dagvattenhanteringen kring den planerade trafikplatsen och den nya vägen in i Bråvalla. Se bifogat PM Avvattning. Fiskebyvägen och E4:an avvattnas via diken och ledningar till Motalaa ström. Dagvattensystemen är utbyggda i samband med utbyggnaden av E4:an i mitten av 90-talet. En del av dagvattnett mynnar i ravinen vid Motala ström omedelbart öster om E4:an. Totalt avvattnas 1,75 ha hårdgjord yta till ravinen. Fiskebyvägen väster om järnvägen, och Sörbyvägen avvattnas via vägdiken till brunnar i korsningen Fiskebyvägen-Sörbyvägen och går troligen i en dagvattenledning söderut, väster om järnvägen, till Motala ström. Inom F13-området finns ett befintligt dag- och dräneringsvattensystem. I den södra banänden finns ettt dagvattensystem som via ledningar och diken avleder dagvattnet västerut till Glan. Systemet är försett med fördröjningsmagasin och oljeavskiljare i anslutning till landningsbanan. 35

36 Den befintliga dagvattenanläggningen har inga dammar eller magasin för rening eller fördröjning av dagvatten. Dagvattensystemet har heller inga avstängningsmöjligheter i händelse av olycka eller utsläpp. E4 är transportväg för farligt gods och risk finns för påverkan på Motala ström. Risken för att en olycka med farligt gods inträffar ökar i takt med att trafiken ökar. I dagsläget förväntas en olycka med farligt gods inträffa en gång vart femtioåttånde år och år 2030 en gång vart trettionde år på E4. Skulle en olycka ske på Fiskebyvägen eller E4:an med utsläpp som följd, når dessa Motala ström inom 5-10 minuter. Konsekvenser/Åtgärder Nollalternativet Risken för att en olycka inträffar på E4 som kan påverka Motala ström kommer att öka i takt med att trafiken ökar. Även om inte ny trafikplats och väg in till Bråvalla byggs kan åtgärder behöva göras för att leva upp till kommunens riktlinjer för dagvattenhantering och för att god vattenstatus ska kunna säkerställas för Motala ström Planförslaget Befintliga dagvattensystem utnyttjas även för tillkommande hårdgjorda ytor för planerad trafikplats och väg in i Bråvalla. Dagvattnet avleds via gräsbevuxna vägdiken. Trafikverket har undersökt hur dagvatten tas omhand i diken och dagvattendammar. Man har då kunnat konstatera att gräsklädda vägdiken och dammar generellt kan betraktas som likvärdiga vad gäller kapacitet att avskilja föroreningar. Bedömningen är att merparten av vägdagvattnet infiltrerar inom 1 m från vägytan och då behövs inga ytterligare åtgärder för avskiljning av dagvattenföroreningar. Däremot kan åtgärder behöva vidtas för att ta hand om punktutsläpp av farligt gods. Stora trafikmängder >15000 ÅDT kan också motivera att åtgärder genomförs. Enligt Norrköpings kommuns Riktlinjer för dagvattenhantering är Motala ström känslig för påverkan och risken för påverkan är måttlig. Detta sammantaget ger ett behandlingskrav på enklare rening eller att välja mindre känslig recipient. Eftersom det inte finns någon annan recipient än Motala ström krävs enklare rening. För att skydda Motala Ström vid en olycka med utsläpp av miljöfarliga ämnen eller petroleumprodukter skulle det större centrala området med utlopp i ravinen kunna utföras med en fördröjningsdamm som är försedd med oljeavskiljning och avstängningsmöjlighet. Denna skulle då även ta hand om det dagvatten som idag kommer från befintliga delar av E4:an och Fiskebyvägen. Norrköpings kommun, genom Tekniska kontoret, ansvarar för att damm anläggs. Nedan redovisas två alternativa utföranden av damm. 36

37 Alternativ 1 Ravinenn omformas till fördröjningsdammm och utnyttjas som fördröjningsmagasin och reningsdamm. Detta anordnas genom att en vall byggs där ravinen mynnar i Motala ström (se karta ovan). Genom vallen utförs en utloppsledning med strypt utlopp. Utloppsledningen utförs med dämt inlopp och förses med avstängningsmöjlighet och oljeavskiljare. Dammvolymen utförs med lägsta nivå +20,80 m (HWY för Motala ström) och högsta nivå +21,30 m. Ravinens yta är cirka 400 m2 vilket ger en effektiv volym på cirka 200 m3. Med en begränsning av utflödet från dammen till 15 l/s uppnås en uppehållstid på 8 timmar i dammen för dimensionerande 2-årsregn. Dammen utförs med en bräddledning som leder förbi dagvattnet till Motala ström när dammen är fylld. Anläggande av damm enligt ovan uppskattas kosta ca 0,6 Mkr. Vid 100-års och 1000-årsnivå i Motala ström kommer dammen i ravinen att bli översvämmad. Strandlinje för dessa nivåer framgår av kartan. Med hänsyn till befintliga dagvattensystem går det inte attt lägga dammen på en nivå som klarar dessa extremförhållanden. En översvämning medför dock inga skador på anläggningen. Denna lösning medför att ett antal lövträd i ravinen behöver avverkas. Alar, som tål att tidvis stå i vatten, kan sparas i ravinens övre delar. Om vattnet som kommer till ravinen är förorenat finns dock risk att alarna dör. Den vall som anläggs i ravinens mynning kan utformas så att den blir möjlig att promenera på och därmed underlättas möjligheterna att ta sig fram längs Motala ström. 37

38 Alternativ 2 Ett alternativ till attt ta ravinenn i anspråk är att bygga en ny dammm öster om ravinen på f d tomtmark. Befintlig utloppsledning i ravinen ansluts till den nya dammen. Nytt utloppp från dammen anordnas med oljeavskiljare och avstängningsventil. Dammvolymen utförs med lägsta nivå +20,80 m (HWY för Motala ström) och högsta nivå +21,30 m. Dammens bottenyta är cirka 400 m 2 vilket ger en effektiv volym på cirka 200 m 3. Marknivån är cirka +23,5-24,2 m. Totalt krävs en yta på m 2 om dammslänter utförs med lutning 1:3. Kostnaden uppskattas till ca 1,76 Mkr. Denna lösning innebär att värdefulla träd i och kring ravinen inte behöver avverkas. Det råder dock viss osäkerhet om och hur naturvärdena kommer att påverkas av de hydrologiska förändringarna när det ytvatten som idag leds till ravinen iställett kommer att ledas via dagvattendammen till Motala ström. 6.9 Byggskedet Byggnation i anslutning till en motorväg innebär en risk både för trafikanterna på vägen och för de som arbetar med vägbygget. Byggtidens påverkan är tidsbegränsad men kan tidvis innebära stora störningar i trafiken. Arbetena kommer också att orsaka störningar av varierande slag som buller, vibrationer, damm och byggtrafik på Fiskebyvägen. 38