Anteckningar från möte i Gymnasierektors-nätverket

Transkript

1 Gymnasierektors-nätverket Göteborg 7 december 2012 Anteckningar från möte i Gymnasierektors-nätverket Tid: Fredag 7 december Plats: Tidbloms hotell Olskroksgatan 23, Göteborg Deltagare Ingela Andersson Alingsås, Kristina Stenvall Göteborg, Marianne Möller Göteborg, Reinhold Svensson Göteborg, Torbjörn Claesson Göteborg, Christer Hagman Kungsbacka, Marianne Hedkvist Kungälv, Göran Careborg Lerum, Pia Alhäll Partille, Raymond Vaske Stenungsund, ersättare Öckerö, Margaretha Allen GR Deltog ej Ale, Härryda, Lilla Edet, Partille, Tjörn Ärendelista Gymnasiesamverkan 1. Projektrapport från Plug-in och SYVO-projekten på GR Plug-in Johan Borvén medverkade och berättade att fem regioner samverkar under SKLs kappa i projektet Plug-in. 24 % av svenska ungdomar har efter fyra år inte nått ett slutbetyg. Hela Europa har samma problem. Möjligheter till arbete och vidareutbildning är i centrum. Målgruppen är elever som är 16 år eller äldre som funderar på att avbryta eller har avbrutit. Unika förutsättningar kräver ett unikt projekt. GR är den största regionen som är med och omsätter cirka halva projektets ekonomi. Projektet löper över 2 år och omfattar totalt 200 miljoner kronor. Syftet är att ta fram nya metoder och skapa nya förutsättningar för att ungdomarna ska stanna kvar i systemet. SKLs rapport Att motverka avbrott ligger till grund. Några faktorer som lyfts fram är: Det goda bemötandet Tydliga mål Betoning på resultat Att elever hamnar på rätt plats Samarbete och delaktighet Skola/elev/näringsliv Förmåga att tidigt upptäcka och tillgodose elevers behov. Innovationsnavet: Navet innehåller fyra delar av vilka en är forskning. Målet är att identifiera och samla all forskning som är tillgänglig. En webbsida kommer att innehålla detta. Statistik är en annan del. Det handlar om att hitta mönster. I Sverige är det många som avbryter i gymnasieskolans år 3. En metodbank ingår också, där alla metoder samlas in. Nu deltar 55 kommuner och kanske blir det 62 kommuner. En utvärdering av dessa metoder ska göras. Vad har fungerat på vilka målgrupper?

2 Sju kommuner inom GR driver egna projektverkstäder. Resultat och processutvärdering ingår. Den 29/10 var det uppstart i samband med Mötesplats skola. 80 personer från hela Sverige deltog. Projektet har löpt sedan februari ESF som finansierar projektet är inte så vana att hantera så stora projekt. Alla kommuner är igång inom GR. Det regionala perspektivet Regionala konferenser (troligen i mars med dialog mellan våra kommunala och fristående verksamheter) Delprojekt i kommunerna KIA- kommunala informationsansvaret. Work-shops kommer att hållas med Nätverket för det kommunala informationsansvaret. Laget runt kring vad som görs i respektive kommun Partille: I grundskolan görs kartläggningar utifrån riskzonselever. Det finns ett Plug in spår på Porthällagymnasiet, vilket innehåller stödinsatser. 80 % av eleverna som bor i Partille går i annan kommun, vilket leder till ett spännande uppdrag när det gäller uppföljning. Andra insatser är Porten (vägledning/slussinstans) och Projektteam på Finngösaskolan. Stenungsund: Kommunen arbetar förebyggande med tre projekt. Alingsås: Fokus ligger på: Ungdomar som riskerar att avbryta sin utbildning Studiesupport Ungdomar som har avbrutit redan. Allmänna frågor i nätverket: Hur ska vi arbeta med våra verktyg för att kartlägga de individer som är i riskzon? Hur arbetar vi med det kommunala informationsansvaret? När är ett avbrott? Vad är synnerliga skäl i det sammanhanget? Göteborg: Göteborg är den största deltagaren i projektet och 0-vision gäller. Uppföljning 29:9 finns också. Två uppföljare bistår kommunen med de ungdomar som inte nås via ordinarie arbete. Fråga till Johan: Från vem kommer informationen om Göteborgsarbetet? Johan svarar: Coachning av rektorer är på gång. Kungsbacka: Kungsbacka har flera projektverkstäder. Beda Hallberg är en ny gymnasieskola som är ett nav för detta. Kicken är ett resursteam. De kommer att ha en IM-prep för att kunna komma fram till behörighet för högskolan. AST-diagnos är en annan del liksoom Akademin Lindälv. Mölndal: Full verksamhet råder inom KIA. 90 % av eleverna erbjuds insatser. Det finns ett coaching-projekt som man vill starta upp.

3 Johan Borvén: Härryda är ett bra exempel på hur man arbetar med elever som är kvar i gymnasieskolan. Två metoder är KBT och Lean-perspektivet. I Plug-in definieras avbrott som de fyra veckor eleven har varit frånvarande. Byte av studieväg ingår inte. Gäller 3, 4 eller 5 år för att avsluta sin utbildning? Fyra år är mättiden för projektet. Även de sex kommunerna som inte är med i Plug-in har verksamhet. Stenungsund: Det handlar om att skaffa sig kvarvarande strukturer. Syftet är att se till att detta lever vidare. SYVO - Skola och arbetsliv i samverkan för en entreprenöriell region Kompetensutveckling Organisationsutveckling Samverkan skola/arbetsliv Josefin Twedmark som är projektledare är förhindrad att medverka. Detta är också ett ES-projekt och pågår fram till Arenan Målgrupp: syv, rektorer, pedagoger, arbetslivsrepresentanter Drivs av GR Utbildning och Pedagogiskt Centrum. Pågår mellan 2012 och Totalt 500 personer ska nås. Kompetensutveckling kring 8 teman. Organisationsutveckling Särskilda insatser till skolor/organisationer Nya arenor för möten och samverkan skola-arbetsliv. Konferenser, seminarier, föreläsningar, frukostseminarier. Konceptutveckling vt 12 Jobbskuggning: syv, lärare, rektorer ges möjlighet att skugga företagspersoner i ledande befattningar. Pilot med 20 personer vt -13. Branschdagar: skapa förutsättningar för regionala branschdagar i samråd med SAK. Entreprenörskap i skolan SYVonline: Bygga en regional plattform för syv-frågor Vårens kompetensutveckling Den digitala teknikens möjligheter 18/ Frukost Entreprenörskap 11/2 och 22/2 Arbetsmarknaden idag och i morgon 12 mars? 26 mars Att minska avbrott/avhopp i gymnasieskolan 10 april och 24 april Att vägleda elever med specifika behov 15 maj och 29 maj En skolledarutbildning om Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar med rektor i täten! 8/2 13: och 26/ Kungsbacka, kommentar: Om man har lyft ut syv ur skolan, så kan rektor har svårt att få in syv-frågorna i den ordinarie verksamheten. En egen organisation kan bli en samlad kraft, men man riskerar att komma längre från verksamheten. Kommentar: Grundskolan måste vara med i detta. Hur kan deras chefer nås? Josefin.twedmark@grkom.se

4 TILLKOMMANDE FRÅGA Verktyget GRINDA presenterades av Sabina Svahn. I verktyget registrerar gymnasieskolorna sin organisation och antalet platser per inriktning. Databasen ska hjälpa till vid övergång mellan program och programinriktning eller mellan kommuner/skolor. Antalet lediga platser i regionen visas också i systemet. Elever har inte tillgång till systemet utan syv är huvudmålgrupp, men om skolan vill så får andra personer tillgång. I systemet går det också att se vilka program och inriktningar som blir av i år 2 och 3 för att skolorna och kommunerna skulle kunna planera sitt utbud. GRINDA är byggt på ett gammalt system. Vi sparar nu på krutet för att satsa när det nya antagningssystemet finns på plats. Dokumentationen finns kvar kring de delar som inte utvecklas i nuläget. De skolor som har registerat sina platser gör det utifrån hur många elever som finns inne i systemet. 2. Förlängd studietid Diskussion om olika varianter samt hantering genomfördes. Hur ser övergång från IMPRO och IMYRK till studier och arbete ut? Vad är synnerliga skäl för behöriga elever som avbryter? På uppdrag av Utbildningschefsgruppen och Utbildningsgruppen gör GR nu en inventering av hur det har gått för de elever som började sina studier hösten 2011 inom IMPRO och IMYRK. Två kommuner utgör underlaget: Göteborg och Kungälv. Några kommentarer: Kungsbacka: Eleverna har svårt att ta sig in på programmen. Lerum: Det finns en fara i att erbjuda IMPRO bara för att det finns platser på programmen. Vad gör vi för att de ska lyckas? 3. Gemensamma gymnasiet Ingrid Sigström på GR reflekterade kring årets utbud och hur det hanterats. Broschyren skickades ut våren Tre kommunala och två fristående skolor erbjöd kurser inför hösten Två återstod när terminen tog slut: Hvitfeldtska gymnasiet och Språkcentrum, vars kvällskurser ingår i Gemensamma gymnasiet. Under mars, april och maj skulle de registrera valen. En del ansökningar kommer väldigt sent. Ansökningarna skickas då till de skolor som anordnar. Av en händelse upptäcktes att Hvitfeldtska som har japanska hade olika antal elever i förhållande mellan Gerda och GG. Det kom fram att en överenskommelse hade gjorts i Göteborg om att det skulle räcka att registerara i Gerda. 78 elever som hade sökt via GG var inte inlagda i systemet. Skolan lyckades anställa ytterligare en lärare, så det gick att ordna, men det hade kunna leda till en rättsorsäker situation. Det blev alltså få aktörer kvar. Betygssättande lärare måste vara anställd av skolan enligt entreprenad, vilket handlar om likvärdighet för elever. Finns det behov och hur säkerställer vi behovet? Frågan är remitterad från UC. Inventering av vilka kurser som önskas HT 2013 genomfördes.

5 Lerum: Behovet av samläsning i vissa kurser finns. Alingsås, Partille och Lerum kanske kan hitta en hemmaplanslösning. Problemet är löst om man anställer en lärare ihop. Det kanske finns någon som kan undervisa i udda ämnen? Öckerö: Har inte deltagit tidigare heller. Inget behov finns. Göteborg: Lindholmens gymnasieområde och Hvitfeldtska har ett pågående arbete kring frågan. Hur ska vi tillgodose våra egna behov utifrån Lärcentrum som bas? Reinhold S: Efterfrågan är i stort sett noll inom GG utom för japanskan. En diskussion har förts med Språkcentrum om antagning. Torbjörn C: Noll behov av kurser inom GG. Inom Göteborg är det inget problem längre. Kungsbacka: Japanska för 5-10 elever skulle kunna vara intressant. Ett sätt är att anställa lärare gemensamt och betala det antalet procent som behövs. Man har då en lärare anställd av kommunen som kan sätta betyg. Stenungsund: Skolinspektionen tittade på denna fråga i ett ärende mellan Stenungsund och Lilla Edet. Lärarna anställdes under en vecka i slutet för att sätta betyg. Då var problemet löst. Raymond Vaske Stenungsund och Jan Östgärd Härryda har diskuterat om behovet av kursen fysik 3. En professor på Chalmers säger att de har bra utrustning och att de skulle vilja samverka med Härryda inom GG-konceptet för de elever som är särskilt intresserade av fysik. Det är en gemensamma gymnasiet-fråga. Reinhold S Göteborg: Angeredsgymnasiet hyr lokaler på Chalmers för att komma åt labbutrustningen. Ingen kommun framförde ett behov kring att köpa platser på denna kurs. Raymond S: Alla ska erbjudas samma möjligheter. Mandarin är snart ett av de största ämnena. Vi ska inte missa sådana erbjudanden. Kungälv: Det har inte funnits behov av detta under alla år. Man har inte plats för språken på samma sätt i elevernas studieplan. Individuella valet är mindre omfattande (200 poäng). En grupp tekniker vill läsa naturkunskap B däremot. Alingsås: Det är inte många elever som har rest hela vägen till Göteborg. Kungsbacka: Satsa på gemensamma kurser där det finns en stor efterfrågan. GR: Kan vi försöka påverka Skolverket när det gäller mandarin? Verket har fått i uppdrag att utreda mandarin i gymnasieskolan. Kan det ingå att se över rätten att samläsa? Bra förslag!

6 Japanska och mandarin är de kurser som gymnasierektorsgruppen kan se ett eventuellt behov av inför HT GR tar med sig detta och börjar undersöka vem som kan anordna. 4. Gymnasiedagarna reflektioner och utvärdering Punkten ströks pga att projektledaren ej kunde medverka. GY2011 och nya skollagen 5. Systematiskt kvalitetsarbete - Vad är det? Verksamhetschefens roll i förhållande till rektors roll diskuterades. Skolinspektionens dag behandlade frågan utifrån temat: På rektors axlar Nytt stödmaterial finns i frågan. 6. Gymnasiearbetet hur ska det genomföras ur både personalsynpunkt och elevsynpunkt, se också rubriken nedan? Laget runt. Kungsbacka: Det skiljer sig från program till program. Ett exempel är att 90 timmar fördelas på en klass. Lärarna får fördela detta sedan. Rätt mycket tid finns på både yrkesprogram och högskoleförberedande program för att det ska spegla skillnaden mellan projektarbetet och gymnasiearbetet elever i en klass kan ge ungefär 3-4 timmar per elev. Skolan börjar redan i årskurs ett genom att jobba så att eleverna vet att de har gymnasiearbetet framför sig. Mycket fokus ligger på examensmålen. Det finns exempel på att rektor också fördelar. Studiedag har ordnats kring detta. Gymnasiearbetet ska spegla programmet mycket tydligare. En föreläsning för dem som arbetar på yrk och en för högskoleförberedande ingick. Lokala programråden är delaktiga. Göteborg: Har inte kommit igång riktigt ännu. Skolorna borde ha varit mycket längre fram. Polhem, Samskolan och Sigrid Rudebäcksgymnasiet samarbetar. Claes Andersson kommer att medverka i en kompetensutvecklingsdag. Det handlar väldigt mycket om att styra upp mot examensmålen. Öckerö har satt av 4 timmar per elev hittills. Nivån bör man diskutera- Vad är E? Kan vi diskutera detta på programnivå? Eleverna gör ett överslag över hur mycket man ska lägga ner. Stenungsund: Yrkesprogrammen tänker mera som kurs. På högskoleförberedande program handlar det om labbar och annat. Upplägget låter likt Kungsbackas. Kan vi ha draghjälp av varandra? Går det att få till ett informationstillfälle för skolorna?

7 Samverkan skola arbetsliv Se punkten ovan. Rektors roll som pedagogisk ledare 7. Hur hantera betygsunderlag för elever som byter skola? Frågan har lyfts av Kungsbacka. En elev har gått år ett på en friskola. Eleven vill inte lämna ifrån sig sitt utdrag ur betygskatalogen. Friskolan lämnar inte heller ut det. Lagen säger att friskolan ska leverera in underlaget till kommunen. För de elever som går enligt den gamla skollagen kan man inte få tag i detta. Om elev byter studieväg får den läsa om kurs. Om elev går samma utbildning igen kan rektor av särskilda skäl bevilja att eleven läser om. 8. Förstelärare och lektor Torbjörn Claesson, Göteborg och laget runt Förslaget ligger ute på remiss till 21 december. Det finns inte några negativa synpunkter på förslaget. Det kommer att gälla från 1 juni Snabbt beslut gäller. Öronmärkta pengar faller ut om huvudmännen inrättar detta kronor per månad utgår till kommunen i stadsbidrag plus PO. På ett år får kommunen kr. Huvudmannen inrättar tjänsten. Krav finns om att läraren fortsätter att undervisa minst 50 %, läraren ska vara legitimerad, ha gedigna ämneskunskaper, ha undervisat i minst fyra år och ha bidragit till goda elevresultat. Läraren kan också vara examensansvarig, mentor eller lokal lärarutbildare. Statsbidraget får utgå från år 1 i grundskolan. Pengarna som är avsatta räcker till var lärare. Lektor ska ha en forskarutbildning också. Minst kr extra kan utgå. 880 miljoner finns i statsbidrag. Läraren får en ny tjänst och en ny befattning och det är ingen tidsbegränsad tjänst. Däremot tar inte läraren med sig detta till en ny tjänst. Det finns exempel på lektorsuppdrag som fysikerföreningen har tagit fram. Ventilen Hur kan vi se detta som en möjlighet? Hur kan vi t ex arbeta med yrkesämnenas didaktik? Vad kan vi göra med denna möjlighet? Det handlar om att utveckla kvaliteten. Gymnasiegruppen: Uppdraget är att lyfta frågor till UC och att ta uppdrag. Kalendarium Förslag till mötestider VT 2013 Måndag 4 februari Torsdag 14 mars Måndag 20 maj Fråga inför nästa termin: Inventering av behov av kommunal introduktion som komplement till statlig

8 rektorsutbildning - Var lär man sig om samverkan, överläggning, förhandling och avtal mm? Introduktionsutbildning och rekryteringsutbildning eller Framtidens ledare? Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasierektorsnätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida /Margaretha Allen Sekreterare