Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan 2017

Transkript

1 Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan Inledning I verksamhetsplanen beskrivs de områden som ska vara vägledledande för huvudmannens beslut och insatser för nästkommande år. Verksamhetsplanen är också en vägvisare för förskola och skola då den är ett viktigt underlag för enheternas arbetsplaner. Verksamhetsplanen utgår dels ifrån de statliga styrdokumenten, dels ifrån kommunfullmäktiges strategiska plan. Verksamhetsplanen följs upp i barn- och ungdomsnämndens årliga samlade redovisning av kvalitet och resultat. Hur väl barnoch ungdomsnämnden når målen i förhållande till kommunfullmäktiges strategiska plan redovisas i kommunens delårsbokslut och i årsredovisningen. Verksamhetsplan 2017 består av: inledning prioriterade område kommunens styrning förutsättningar och bakgrundsfakta kommunfullmäktiges åtaganden till barn- och ungdomsnämnden. 1 Strukturen för 2017 års verksamhetsplan skiljer sig något från föregående år då prioriterade områden redovisas under rubriker baserade på kommunfullmäktiges övergripande mål. Ändringarna har gjorts med ambitionen att förtydliga sammanhangen mellan det statliga och det kommunala uppdraget. En annan skillnad är att de aktiviteter som planeras vidtas, med anledning av gjorda prioriteringar, presenteras i ett separat dokument och de redovisas därför inte verksamhetsplanen. 2.Prioriterade områden Här nedan beskrivs nämndens prioriterade arbetsområden för nästkommande år. Urvalet har gjorts utifrån en samlad bedömning, dels utifrån forskning, aktuella rapporter, dels lärdomar och erfarenheter från 2016 års resultatdialog. Underlag har också hämtats från den utvärdering av barn- och ungdomsförvaltningens organisation som genomfördes under Prioriteringarna är även anpassade till lokala förutsättningar och till en förändrad omvärld. 2.1 Rätten att utvecklas så långt som möjligt Likvärdighet, en rättighet Alla barn och elever har rätt att lyckas i förskolan och skolan. Undervisningen ska anpassas utifrån barnens och elevernas olika behov med syfte att de ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Likaså ska förskolan och skolan vara kompensatorisk, det vill säga den ska sträva efter att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar. På samma gång som förskolan och skolan ska utgå från individuella och lokala förutsättningar, ska barnen och eleverna erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön och social eller ekonomisk bakgrund. 1 Då KF:s strategiska plan ännu inte är beslutad kommer verksamhetsplanen att kompletteras så snart KF fattat beslut i frågan. Karlstads kommun Webbplats karlstad.se E-post karlstadskommun@karlstad.se Organisationsnr Postadress Karlstads kommun Karlstad Besöksadress Kontaktcenter Västra Torggatan 26 Telefon Fax Bankgiro

2 Sid 2(7) När begreppet likvärdighet används här i verksamhetsplanen för att beskriva resultatskillnader definieras begreppet enligt Skolverkets definition 2. Inom barn- och ungdomsnämndens verksamheter varierar såväl förutsättningarna, som enheternas måluppfyllelse. Nämnden använder med anledning av detta en differentierad fördelning av medel, som tar hänsyn till de faktorer som enligt forskningen är betydelsefulla, för hur väl en förskola och skola ska kunna lyckas. Huruvida det är tillräckligt är en angelägen fråga för nämnden att analysera. Skillnader i kunskapsresultat mellan kommunens olika skolenheter har sedan Lgr 11 infördes varit relativt låga i förhållande till jämförbara kommuner. Från och med 2016 har situation däremot förändrats, då skillnaden i meritvärde mellan enheterna är klart större, än för jämförbara kommuner. De enheter i kommunen som 2015 hade högst meritvärden, har höjt sina resultat medan det omvända gäller för de enheter som hade lägst resultat 2015, med försämrad likvärdighet som följd. Garantin om en likvärdig utbildning handlar inte enbart om barns och elevers rätt till en undervisning av hög kvalitet i enlighet med kunskapsuppdraget. Rätten till likvärdighet handlar även om demokratiuppdraget dvs. barns och elevers rätt till att utvecklas som aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Även här kan skillnader ses mellan skolorna även om trenden på kommunnivå är stabil med marginella förändringar över tid. Enligt elevhälsodatabasen ELSA kan signifikanta skillnader ses redan i förskoleklassen mellan vissa skolor och kommunen som helhet. En viktig utmaning med utgångspunkt i förskolans och skolans demokratiuppdrag är att kunna skapa inkluderande miljöer utifrån den mångfald och den variation som idag finns. När Skolinspektionen granskar förskolans kvalitet och måluppfyllelse nationellt kan de konstatera att det upplevs svårt att definiera vad som är måluppfyllelse och resultat i förskolan. Förskolans uppdrag är brett och går inte att avgränsa till kvantitativa mätetal. Det gör att huvudmän och förskolechefer ibland får problem med att fastställa vad som ska efterfrågas i kvalitetsarbetet, så också i Karlstad. När förskolans processer däremot börjar synliggöras och de kvalitativa undersökningarna systematiseras, jämförs och analyseras i relation till uppdraget, ses att även förskolan har en utmaning i likvärdighetsarbetet. Enligt Skolinspektionen handlar det främst om förutsättningar och förståelsen av uppdraget. Både huvudmän, chefer och pedagoger behöver göra förflyttningar i förståelseprocessen och ansvara för det som förpliktigar på den egna nivån i styrkedjan. Det gäller att göra det som är viktigt synligt och jämförbart istället för att leta efter det enkelt mätbara. Hur kvaliteten i förskolan ska synliggöras, vad som ska efterfrågas i kvalitetsarbetet och vilka uppföljningsmetoder som ska användas blir därför viktiga frågor för både förskollärare, förskolechefer, skolområdeschefer och huvudman i arbetet för en likvärdig förskola i Karlstad. Lust att lära Sambanden mellan barns och elevers lust att lära och kunskapsutveckling är centrala. Att stimulera och utveckla barns och elevers nyfikenhet, vilja och motivation fyller därmed en viktig funktion. För att få barn och elever motiverade påtalar forskningen vikten av att barn och elever görs delaktiga och ges inflytande över sin egen situation. Här är pedagogens förmåga att skapa goda relationer till barn och elever en framgångsfaktor. De vuxnas krav och förväntningar på barnen och eleverna påverkar också deras bild av sig själva. Positivt är att merparten av kommunens elever enligt elevhälsodatabasen ELSA trivs och känner sig trygga i skolan. Vissa elevgrupper upplever däremot det motsatta med negativa konsekvenser som följd. Väl fungerande 2 Likvärdighet innebär att spridningen i resultat mellan olika skolor är liten. Spridningen i resultat mellan olika grupper av elever är liten (tex mellan kön, etnisk och socioekonomisk bakgrund). Den totala spridningen i resultat mellan olika elever är liten.

3 Sid 3(7) elevhälsoteam är här en förutsättning då lärande och hälsa i hög grad påverkas av samma faktorer. Förskolan har ett tydligt uppdrag att verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I en av Skolinspektionens nationella granskningar av förskolan framkommer att nära hälften av de granskade förskolorna behöver utveckla arbetet med att ta tillvara barnens nyfikenhet och vetgirighet som tillfällen till att undervisa på ett medvetet sätt. Troligtvis varierar medvetenheten även i Karlstads kommunala förskolor vilket motiverar till en högre medvetenhet i frågan. Goda kunskapsresultat I Karlstad startar de flesta barn sin utbildning redan i ettårsåldern. Av kommunens alla barn i åldrarna 1-5 år är 88 procent inskrivna i förskolan hösten Förskolans långsiktiga positiva betydelse för barns lärande och utveckling, och då särskilt för barn med mindre gynnsamma hemförhållanden, är idag bekräftad. Skolinspektionen påpekar i en av sina rapporter att förskolorna ger barnen förutsättningar att utvecklas och lära, men att det inte alltid sker på ett medvetet sätt. Att fokusera och stärka förskolans kompensatoriska uppdrag är därmed viktigare än någonsin, inte minst idag med tanke på förskolans potential som integrationsarena. Ytterligare en viktig aspekt är hur förskolan och förskoleklassen säkerställer barnens rätt till progression i utvecklingen och lärandet. För Karlstads kommunala skolor är 2016 års meritvärde (220,2) nästintill identiskt med förra årets meritvärde och någon enstaka poäng högre än snittet för rikets samtliga kommunala skolor. Meritvärdet för Karlstads kommunala skolor följer hur meritvärdet för rikets samtliga kommunala skolor förändrats. Ett annat viktigt resultatmått mäter hur stor andel av eleverna som är behöriga att söka olika gymnasieprogram. Sett över tid har andelen behöriga elever varit något högre i Karlstad än i riket som helhet och är så även i år. 85,5 procent av eleverna i Karlstads kommunala skolor är behöriga att söka yrkesprogram jämfört med 83,1 procent för samtliga elever i riket. Andelen elever som är behöriga 2016 har sjunkit nästan fem procentenheter jämfört med föregående år. Större delen av nedgången hör samman med att antalet nyanlända elever ökat under läsåret 2015/16. De ökande skillnaderna mellan olika enheters resultat påverkas också av att andelen nyanlända elever har ökat och inte är jämnt fördelade mellan skolorna. Dock utgör den förändrade elevsammansättningen inte huvudförklaringen till den ökade likvärdighetsproblematiken. Alla barn och elever har rätten att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sin egen förmåga. Det är därför angeläget att undervisningen formas så att den kan möta barns och elevers olika behov. En annan anledning till att alla elever har rätt att lyckas, är sambandet mellan de elever som lämnar grundskolan med godkända betyg och minskad risk för utanförskap i vuxen ålder. 2.2 Utveckla organisationen Organisation 2013 har följts upp och till stora delar utvärderats enligt det uppdrag som gavs i samband med omorganisationen för drygt tre år sedan. Uppföljning och hittills utförd utvärdering visar att organisationen i många avseenden fungerar enligt intentionerna. Också de resultatdialoger som under tre år utförts som en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete visar att organisationen i många avseenden lever upp till förväntningar från chefer och personal. Samtidigt framgår också av uppföljningen, utvärderingen och resultatdialogerna att det finns viktiga utvecklingsområden att ta itu med. Utveckling av organisationen behöver göras främst utifrån tre rubriker: Förskolechefens och rektorns förutsättningar Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet respektive skolenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef respektive rektor. Cheferna ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Cheferna ska vidare besluta om sin enhets inre organisation

4 Sid 4(7) genom att t ex fördela resurser inom enheten. Såväl aktuell forskning som våra egna erfarenheter pekar på lärarnas, personalens och chefens betydelse för hög måluppfyllelse. En viktig balansgång är den mellan å ena sidan de gemensamma riktlinjer och rutiner som en väl fungerande organisation bör ha, och å andra sidan chefens möjlighet att skapa sina egna inre organisationer tillsammans med sin personal. Ett viktigt mål är därför att utveckla organisationen så att de förutsättningar och det stöd som huvudman och förvaltning ger, i allt väsentligt stödjer chefernas arbete att leda och samordna det pedagogiska arbetet på enheterna. Stabens och enheternas gemensamma arbete Barn- och ungdomsförvaltningens stab har bl. a som uppgift att stödja enheternas arbete, ge service till det politiska arbetet i barn- och ungdomsnämnden och samverka med andra staber/förvaltningar i kommunen. Ett utvecklingsområde är att bättre synliggöra och samordna huvudmannens systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete, så att det bättre integreras med enheternas systematiska kvalitetsoch utvecklingsarbete. Utvecklingsarbeten bör i än högre utsträckning fångas upp t ex under resultatdialogerna och drivas som uppdrag med ursprung i fältorganisationen. Vidare bör en högre delaktighet skapas när riktlinjer och rutiner generellt skapas. En förutsättning som lyfts bl a ur ett likvärdighetsperspektiv är tillgång till IT för barn, elever och personal. Här innefattas också stödfunktioner som underlättar chefers och personals administrativa arbete. Tillit i styrkedjan Styrsystemet för svensk förskola och skola beskrivs ibland som en styrkedja där förutsättningar ges till underliggande nivå: staten till huvudmannen (huvudmannen både på politisk nivå och tjänstemannanivå), huvudmannen till förskolechefen/rektorn, förskolechefen/rektorn till pedagogen, pedagogen till barnet/eleven. Den som ger ifrån sig resurser förväntar god måluppfyllelse. Den som tar emot resurser ser ibland behov av mer resurser för att leva upp till styrdokumenten. Också i Karlstad ser vi att tilliten i styrkedjan behöver förstärkas. Det är viktigt att alla delar i styrkedjan upplever att det finns förutsättningar för att leva upp till de krav som ställs. 2.3 Attrahera, behålla och utveckla personal Kompetenta pedagoger är avgörande för såväl förskolans kvalitetsutveckling som elevernas möjlighet att nå kunskapskraven i skolan och att utvecklas så långt som möjligt, utifrån var och ens förmåga. Förskollärare, fritidspedagoger och lärare förväntas vara framtida bristyrken. Antalet antagna till lärarutbildningarna fortsätter visserligen att öka, men söktrycket är fortsatt lågt till flera av utbildningarna och antalet utbildningsplatser motsvara inte efterfrågan. Dessutom är det inte ovanligt att utbildade och verksamma lärare lämnar sina tjänster och går över till andra yrken. Vi behöver attrahera nya medarbetare genom aktivt och verksamt rekryteringsarbete och vända oss till studenter, nyanlända och andra grupper, men också ha en långsiktig satsning och delta i SYV-arbetet inom grundskola och gymnasium. Genom bra introduktion, fungerande vikariepooler, tillsvidareanställningar, intern rörlighet och utvecklingsmöjligheter ökar våra förutsättningar att behålla personal. Karriärmöjligheter Det är viktigt att man har utvecklingsmöjligheter i sitt arbete och att kunna vidareutvecklas i sitt arbete eller få nya arbetsuppgifter. Karlstads kommun deltar aktivt med att möjliggöra detta genom att arbeta med lärarlönelyft och förstelärartjänster. Att gå vidare och bli biträdande skolledare eller skolledare är en annan karriärväg som kommunen har ett systematiskt arbete runt. PIL-programmet finns för de som bedöms vara lämpliga som chefer och olika chefsutbildningar

5 Sid 5(7) organiseras inom kommunen om man får ett uppdrag. Alla förskolechefer och rektorer deltar i den statliga rektorsutbildningen. Utveckling i yrket Alla medarbetare tar kontinuerligt del av kompetensutveckling. Behovet som finns på respektive enhet styr insatserna. Förskole- fritidshemspersonalen behöver ha goda förutsättningar för gemensam planering och kompetensutveckling. Professionsutveckling handlar om att kontinuerligt och systematiskt utveckla de förmågor som behövs för att kunna utöva sin profession. Karlstads kommun tar ansvar för att man får möjlighet att under hela sin anställning utveckla sina förmågor utifrån kollegialt lärande byggt på teorier om aktionslärande och lärande organisation. Kommunens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och genom att systematiskt arbeta med att dra lärdomar tillsammans utvecklar vi oss själva och vår organisation mot en mer likvärdig och rättssäker verksamhet för våra barn och elever. I en organisation där medarbetaren arbetar, lär och utvecklas tillsammans med kollegor utifrån styrdokument, krav och förväntningar från samhället kommer pedagogerna i sin profession kontinuerligt utveckla sin yrkesskicklighet. Arbetsmiljö och lön Hur den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljö upplevs av medarbetarna har stor betydelse för möjligheterna att behålla personalen i verksamheten. Stora insatser görs för att lokalerna ska var i gott skick och ändamålsenliga. Cheferna rustas genom olika utbildningsinsatser för att utveckla den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att förebygga kommande sjukskrivningar. En god löneutveckling och en lönesättning som upplevs ske så rättvist som möjligt är en god förutsättning för att behålla och även rekrytera medarbetare. Kommunens nya lönepolicy är en god grund för fortsatt arbete. Det påbörjade arbetet med uppgradering av pedagogernas löner måste fortsätta. 3. Kommunens styrning 3.1 Vision och värdegrund Kommunens vision - Livskvalitet Karlstad och kommunens värdegrund visar tillsammans med den strategiska planen, kommunens önskade riktning. Medan visionen beskriver kommunens önskade utveckling fungerar värdegrunden som en kompass för hur arbetet ska bedrivas. Kärnan i värdegrunden är: Vi är till för Karlstadsborna. Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet. Vi genomför vårt uppdrag med engagemang. Vi är en kommun i gott skick. Vi når goda resultat. 3.2 Strategisk plan Den strategiska planen består av koncernövergripande målområden, med tillhörande mål som koncernens verksamheter ska medverka till att utveckla. Planen ligger till grund för budgetarbetet och måluppfyllelsen följs upp i samband med delårsbokslut och årsredovisningar. Den strategiska planen har tvåperspektiv: det externa perspektivet med medborgarna direkt i fokus och det interna perspektivet som visar vad som är betydelsefullt att utveckla inom kommunens interna arbete för att kunna ge god service till Karlstadsborna. I den strategiska planen redovisas inte enbart kommunfullmäktiges mål utan också kommunfullmäktiges åtaganden till nämnderna. Ett åtagande är inte detsamma som

6 Sid 6(7) ett mål eller en viljeinriktning, utan är en konkret satsning som en nämnd ska arbeta med under det närmaste året eller åren för att uppsatta mål ska nås. Kommunfullmäktiges åtaganden är vanligtvis grund för nämndernas egna verksamhetsplaner. För att kunna bedöma graden av måluppfyllelse och hur nämnderna uppfyller fullmäktiges mål har kommunfullmäktige beslutat om givna indikatorer. 3.3 Barn- och ungdomsnämndens mål, åtaganden och indikatorer Barn- och ungdomsnämnden kan besluta om egna mål och prioriterade områden som stödjer arbetet med att nå målen i den strategiska planen. Nämndens måluppfyllelse redovisas i delårsbokslut och årsredovisning samt i barn- och ungdomsnämndens årliga samlade redovisning av kvalitet och resultat. Barn- och ungdomsnämnden har också möjlighet att formulera åtaganden som krävs för att nå nämndens egna mål. För att kunna bedöma hur väl barn- och ungdomsnämndens mål nås kan även nämnden formulera indikatorer som verktyg för bedömning. 4. Förutsättningar och bakgrundsfakta I Karlstad fanns i oktober 2016, förskolebarn varav 472 hade plats i fristående förskola. 80 barn i förskoleåldern fanns i pedagogisk omsorg varav 52 hos fristående aktörer. 982 elever gick i förskoleklass varav 49 med plats i fristående skolor. I grundskola hade elever plats varav 998 i fristående skolor Antalet elever i fritidshem var varav 202 hade plats hos fristående skolor. I grundsärskola gick 74elever. Under de senaste åren har Karlstad haft en kraftig ökning av antalet förskolebarn medan antalet barn i skolåldern varit relativt oförändrat. Antalet elever i de högre åldrarna har minskat under flera år, men nu beräknas även de öka under de närmaste åren. Befolkningsprognos för åldern 1 5 år, ackumulerad förändring Framtida prognoser visar på en fortsatt ökningstakt för antalet förskolebarn främst i kommunens centrala delar. Även antalet barn i skolåldern ökar som en följd av tidigare års ökning, i de yngre åldrarna. En viktig utmaning för att åstadkomma maximalt resursutnyttjande är att anpassa och organisera förskolors och skolors lokaler, dels utifrån förändrade befolkningsprognoser, dels utifrån konkurrensläget och förändrade val av förskola och skola. Kommunen har under ett stort antal år inte underhållit lokalerna utefter behovet och många förskolor och skolor är i stort behov av renovering/uppfräschning.

7 Det är också angeläget att nybyggnation görs i de fall då anpassningar inte bedöms vara tillräckliga. Barn- och ungdomsförvaltningens lokalförsörjningsplan är här ett viktigt instrument i planeringsarbetet. Sid 7(7)