UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET Kyrkostyrelsen (fostran och ungdomsarbete), föreningarna PTK, SLK

Transkript

1 UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET Kyrkostyrelsen (fostran och ungdomsarbete), föreningarna PTK, SLK 1. KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet har kommit att bli en central del av kyrkans fostrande arbete. Församlingarna började bedriva eftermiddagsverksamhet på 1970-talet. Numera ordnar församlingarna morgon- och eftermiddagsverksamhet genom administrativt samarbete med kommunerna. Det finns också församlingar som bedriver verksamheten självständigt och på egen bekostnad. Kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet koordineras av Kyrkostyrelsens enhet för fostran och ungdomsarbete och verksamheten utvecklas av en särskild arbetsgrupp med representanter från organisationer, lokalförsamlingar, läroanstalter som utbildar barnledare och kyrkans svenska arbete. Samarbetet baserar sig på Kyrkostyrelsens och organisationernas samarbetsavtal Kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet baserar sig på de riksomfattande beslut som styr denna verksamhet (Lagen om grundläggande utbildning 628/1998, Utbildningsstyrelsen: Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever 2004). Enligt nuvarande lagbestämmelser är morgon- och eftermiddagsverksamheten avsedd för elever i årskurs ett och två och för specialelever i alla årskurser. Målen för verksamheten är att 1. stödja hemmets och skolans fostrande arbete, 2. stödja barnens känsloliv och sociala utveckling, 3. stödja barnens etiska utveckling och 4. förbättra delaktigheten, öka jämlikheten och förebygga utslagning. I broschyren Vi gör en bra dag tillsammans beskrivs principerna för kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet. Verksamheten baserar sig på en kristen människosyn och värdegrund och sätter fokus på respekt för varje barn, jämlikhet, barnperspektiv, en trygg miljö och glädje i barndomsupplevelserna. Utvecklingsområden och åtgärder: - Församlingarnas information om aktuellt på riksnivå inom morgon- och eftermiddagsverksamheten (bl.a. ledartidningen Nyckeln, pressmeddelanden, kurser, webbsidor) - Stöd till församlingar som bedriver morgon- och eftermiddagsverksamhet på egen hand - Stöd i administrativa frågor och uppmuntran till samverkan för församlingar som bedriver morgon- och eftermiddagsverksamhet i samverkan med kommunerna

2 - Fortsatt mandat för arbetsgruppen för kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet och utvärdering av arbetet 2. ANORDNANDE AV MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET På riksnivå beslutar Utbildningsstyrelsen om de centrala riktlinjerna och målen för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Kommunerna är inte skyldiga att anordna morgon- och eftermiddagsverksamhet, men en kommun som har tagit emot statlig finansiering för ändamålet är skyldig att ansvara för att tjänsterna tillhandahålls i enlighet med lagstiftningen. Kommunen beslutar vilken förvaltning verksamheten lyder under. Vanligtvis inordnas den under ungdoms-, utbildnings- eller socialväsendet. Beslut som gäller morgon- och eftermiddagsverksamheten fattas i regel av den ansvariga förvaltningens nämnd eller ledande beslutsorgan. Kommunen kan tillhandahålla servicen själv eller ordna koordineringen och tjänsterna med hjälp av olika offentliga eller privata serviceutförare. Kommunen ansvarar ändå alltid för att verksamheten är lagenlig. Kommunen ska utarbeta och godkänna en verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Syftet med planen är att klargöra hur verksamheten anordnas lokalt, definiera de lokala uppgiftsbeskrivningarna och göra verksamheten mera systematisk och långsiktig. Uppgifterna, samarbetsgrupperna och arrangemangen kring morgon- och eftermiddagsverksamheten kan se olika ut på olika orter, beroende på kommunens storlek och verksamhetens omfattning. Kommunen ska i vilket fall som helst utse en koordinator som har i uppgift att planera och utveckla verksamheten, rapportera, sköta ekonomin, ge information, hålla kontakt med aktörerna, ordna utbildning och sköta samarbetet med förvaltningarna och förtroendevalda. Utöver koordinatorn kan kommunen ha andra anställda som arbetar vid sidan av koordinatorn. Aktörerna utser en ansvarsperson för den morgon- och eftermiddagsverksamhet de tillhandahåller. I församlingarna är denna ansvarsperson oftast barnarbetsledaren eller den som ansvarar för det fostrande arbetet. Stora städer delas ofta in i geografiska områden eller ansvarsområden för olika utförare och en del av ledarna för barngrupperna har då ansvar för sitt område, till exempel i fråga om vikariatarrangemang, inköp av mellanmål, gemensamma funktioner och informationsutbyte. På varje ställe där morgon- och eftermiddagsverksamhet ordnas finna vanligtvis minst två utbildade ledare. Kommunens koordinator eller den ansvarsperson som utföraren utsett, t.ex. församlingens barnarbetsledare, kan fungera som chef för barngruppsledarna.

3 Koordinatorn har vanligtvis i uppgift att sammanställa samarbetsgrupper för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Grupperna kan få olika benämningar beroende på verksamhetens omfattning. På stora orter kan det finnas flera olika arbetsgrupper för morgon- och eftermiddagsverksamheten, t.ex. en styrgrupp, en produktionsgrupp, en beredande grupp, en utförargrupp och en barnledargrupp. På små orter finns det vanligtvis bara en samarbetsgrupp som sköter frågor kring morgon- och eftermiddagsverksamheten. Grupperna fattar beslut om de gemensamma riktlinjerna, gemensam praxis, utvärdering och utveckling, personalutbildning, samverkan och resursfördelning. Utöver de lokala nätverken finns det 15 regionala nätverk för morgon- och eftermiddagsverksamhet. Dessa grupper består främst av kommunernas koordinatorer, serviceutförare och representanter för läroanstalterna. Målet med de regionala nätverken är att utveckla morgon- och eftermiddagsverksamhetens regionala nätverksarbete, stödja den lokala styrningen och utveckla kvaliteten. Utvecklingsområden och åtgärder: - Församlingarnas ansvarspersoner för morgon- och eftermiddagsverksamheten uppmuntras att aktivt delta i samarbetet och kontinuerligt hålla kontakt med ortens koordinator och de lokala och regionala nätverken för att få aktuell information och uppnå kvalitet och synlighet. - Församlingarnas ansvariga för morgon- och eftermiddagsverksamheten bör ha tillgång till och känna till kommunens alla anvisningar, riktlinjer och beslut som gäller verksamheten. Det finns också skäl att göra upp ett organisationsschema för församlingens morgon- och eftermiddagsverksamhet, definiera uppgiftsbeskrivningar och ansvar och fundera över vilka egna samarbetsgrupper församlingen behöver för denna verksamhet. - Församlingarna uppmuntras utbilda de ansvariga i verksamhetens förvaltnings- och ekonomifrågor. 3. LAGSTIFTNING OCH SÄKERHET Morgon- och eftermiddagsverksamheten finns till för att erbjuda barnen en trygg miljö före och efter skoldagen, en plats där de under en vuxens ledning kan delta i stimulerande och mångsidig verksamhet. En trygg morgon- och eftermiddagsverksamhet innebär att miljön, lokalerna och redskapen är trygga och att barnen får fysisk och psykisk trygghet. Morgon- och eftermiddagsverksamhets säkerhetsfrågor ska regelbundet uppdateras och detta gäller både för ortens koordinator, ur utförarnas perspektiv, för ledarna vid de olika klubbplatserna och tillsammans med barngrupperna. Föräldrarna ska också få information om säkerheten.

4 Utöver lagen om grundläggande utbildning (628/1998) och grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet (UBS, 2004) bör alla som arbetar med morgon- och eftermiddagsverksamhet känna till och i sitt arbete till nödvändiga delar iaktta följande lagar, förordningar och deklarationer som hänvisar till barns säkerhet: lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (1138/2003), personuppgiftslagen (523/1999), barnskyddslagen (683/1983) och förordningen 1010/1983, Finlands grundlag (731/1999), religionsfrihetslagen (453/2003), Statsrådets förordning (115/2004) om behörighet som ledare i morgon- och eftermiddagsverksamheten, FN:s konvention om barnets rättigheter, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och konsumentombudsmannens anvisning om marknadsföring till minderåriga I detta skede bör följande säkerhetsfaktorer i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet uppmärksammas och utvecklas: 1. Den person som ansvarar för församlingens morgon- och eftermiddagsverksamhet bör ta hand om säkerhetsaspekterna och förmedla informationen mellan kommunens koordinator, församlingen och klubbarna. Det är viktigt att säkerställa att kommunen eller aktören har försäkrat varje barn som deltar i församlingens morgon- och eftermiddagsverksamhet. Man bör se till att det på varje klubbplats finns någon som har hygienpass och någon som har ett gällande förstahjälpskort. Vidare bör man se till att varje klubbplats har gjort upp säkerhetsföreskrifter och har nödvändig krisberedskap. Den som ansvarar för morgon- och eftermiddagsverksamheten bör också ha beredskap för offentlig information i krissituationer, anskaffning av experthjälp, själavårdsfrågor, utbildning av anställda eller information om potentiella kriser. Den ansvariga bör också på ett barnanpassat sätt känna till och kunna förmedla till de anställda den trygghet och det hopp den kristna tron ger i krissituationer, liksom också barnets sorgeprocess och kyrkans experthjälp i sorg eller krissituationer. 2. Församlingarna bör göra upp en särskild krishanteringsplan för sitt barnarbete. Planen bör erbjuda ett paket där de som arbetar med barn lätt hittar information, handlingsplaner, barnfokuserade angreppssätt och svar på hur man ska handla i svåra situationer. Krishanteringsplanen är ett stödredskap som ökar beredskapen inför krissituationer för dem som arbetar med barn. Syftet med planen är att bevara arbetsenhetens handlingsförmåga, stödja barns och vuxnas återhämtning och förhindra fysiska och psykiska skador.

5 3. Ledarna för barngrupperna bör årligen göra upp och vid behov uppdatera säkerhetsanvisningarna för sina verksamhetsställen och se till att säkerhetsredskapen fungerar. I säkerhetsanvisningarna bör åtminstone finnas följande: viktiga telefonnummer (barnens föräldrar, nödnummer, skolorna i närheten, hälsovårdare/hälsocentral), barnens allergier och sjukdomar inklusive vårdanvisningar, säkerhetsaspekter på utfärder och utanför verksamhetslokalerna, placeringen av förstahjälputrustning, ledare som behärskar första hjälpen, räddningsplan (räddningsvägar och uppsamlingsplatser), placering av släckningsfiltar och brandsläckare, preciserad ansvarsfördelning i krissituationer (t.ex. vem som ringer nödnumret, vem som tar hand om barnen, vem som kontaktar föräldrarna) och barnledarnas ansvar i gruppens vardag (övervakning och uppgifter ute och inne). Till verksamhetsställets säkerhetsutrustning hör åtminstone förstahjälputrustning, släckningsfilt och skriftligt material om hälsa och olika kriser. 4. Barngruppsledarna bör varje dag även se till att barnen får tillräckligt med näring och vila under morgon- och eftermiddagsverksamheten. Ett barn får inte blir utsatt för mobbning. Man bör också fortlöpande vara uppmärksam på renlighet och god hygien. Det är viktigt att ledarna på förhand går igenom potentiella olyckor, försöker förebygga sådana och skapa handlingsmönster att följa i fall något händer. I församlingarnas morgon- och eftermiddagsverksamhet är det också viktigt att varje barn får uppleva att det lyckas, har möjlighet att stilla sig och möta Gud och får uppleva trygghet och omsorg. 5. Det är viktigt att föräldrarna känner till verksamhetens principer och vet att det finns anvisningar för säkerhet och krissituationer. Man bör också tillsammans med föräldrarna skriftligt komma överens om hur barnet rör sig mellan verksamhetsstället och hemmet och om förmedling av uppgifter om barnet till övriga sakkunniga, fotografering av barnet, skötsel av barnets allergier eller sjukdomar och meddelande om frånvaro. 6. En ledare för en barngrupp bör samla information om sina primära arbetsuppgifter, placeringen av material, verksamhetsrutiner och viktig säkerhetsinformation, så att en vikarie snabbt kan sätta sig in i ledaruppgiften. 7. Regler för verksamheten görs upp tillsammans med barnen i början av en säsong och reglerna uppdateras vid behov under året. I reglerna kan man till exempel nämna kamratskap, goda vanor, hur man rör sig i lokalerna, hur man tar hand om sina saker, renlighet och språkbruk. Det är också viktigt att tala med barnen om trafiksäkerhet och hur man rör sig mellan skolan, verksamhetsstället och hemmet.

6 Utvecklingsområden och åtgärder: - Vi rekommenderar att man inom kyrkans fostrande arbete ger anvisningar och uppmuntrar församlingarna att utarbeta krishanteringsplaner med fokus på församlingens småbarnsfostran. - Vi rekommenderar att församlingarna får i uppgift att göra upp allmänna säkerhetsanvisningar (räddningsanvisningar, krisplaner) för sina verksamhetsställen och skaffa säkerhetsutrustning (förstahjälp- och släckningsutrustning). Det finns också skäl att se till att de anställda har giltig säkerhetsutbildning. - Anställda inom morgon- och eftermiddagsverksamheten bör ges beredskap att möta kriser i sitt arbete och främja säkerheten. - Personer som arbetar inom församlingens barnarbete och som ansvarar för arbetet ska ges information (material) och utbildning så att de har kunskap om olika kriser, att handlingsberedskapen i krissituationer upprätthålls, de anställda kan stödja återhämtningen utgående från kristna grunder och skador kan undvikas. 4. KRISTEN FOSTRAN OCH MÅNGSIDIG VERKSAMHET Enligt grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet (UBS 2004) har denna verksamhet en egen karaktär som präglas av mångsidighet, behovsfokusering och frivillighet. De som tillhandahåller och utför verksamheten definierar och väljer ut det exakta innehållet. På detta val inverkar lokala förhållanden och utbud, utförarnas egna starka sidor, prioriteringar och praktiska möjligheter. Innehållet bör stödja de mål som ställts upp för verksamheten. Kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet bygger på en kristen människosyn och värdegrund. Genom att erbjuda denna typ av verksamhet är församlingarna med om att fostra, undervisa och ta hand om sina yngsta församlingsmedlemmar. De stilla stunderna och andakterna i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet ger barnen en möjlighet att stanna upp, uppleva helighet och få en högtidlig stund mitt i vardagen. Det kristna kommer till uttryck i morgon- och eftermiddagsverksamhets dagliga liv, i olika andakter, genom att man följer kyrkoåret och bekantar sig med hemförsamlingen och med kristna seder och bruk. Kristen fostran är en grundläggande aspekt i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet. De dokument som styr verksamheten möjliggör detta i och med att verksamhetsanordnaren kan definiera det detaljerade innehållet och välja prioriteringar. Kyrkans riktlinjer presenteras närmare i foldern Vi gör en bra dag tillsammans.

7 I utvecklingen av kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet bör man också beakta hurdan kristen fostran som är intressant och verkningsfull för barn i åldern 7 9 år. Denna del ska bilda ett kontinuum tillsammans med den fostran som getts tidigare och den som ges senare. I utvecklingsarbetet kan man samarbeta med nybörjarundervisningen i religion och församlingarnas sakkunniga inom småbarnsfostran. Målet är att skapa en teologi för 7 9- åringar och god praxis för kristen fostran i morgon- och eftermiddagsverksamheten, där man bland annat beaktar åldersgruppens utveckling, intresseområden, barnvänlig inlärning, behov, mångsidiga metoder, tidigare erfarenheter av tro och innehållet i skolans religionsundervisning. En breddning av den kristna fostran stöds av utvecklingen av material, bl.a. material om prioriteringar i fostran, publikationer, tidningsartiklar och webbsidor. Det är också kyrkans uppgift att vara barnens och familjernas intressebevakare i samhället och på lokalplanet. Respekt för barndomen som ett viktigt livsskede hör till de grundläggande utgångspunkterna i kyrkans fostran. Det är också viktigt att fundera över och framhålla vad kyrkans och församlingarnas värdekompetens har att bidra med när det gäller de etiska målen för morgon- och eftermiddagsverksamheten på riks- och lokalplanet. Utvecklingsområden och åtgärder: - Förtydligande och utveckling av innehållet i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhets kristna fostran (Uppgift för kyrkans arbetsgrupp för morgon- och eftermiddagsverksamheten i samarbete med stiften, församlingarna och organisationerna). - Information till församlingarna och olika aktörer och påminnelse om att det kristna bör synas i församlingarnas morgon- och eftermiddagsverksamhet - Produktion av material som stöder kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet - Tillvaratagande av kyrkans värdekompetens i de etiska målen för den lokala och riksomfattande morgon- och eftermiddagsverksamheten 5. MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET SOM STÖD FÖR HEMMETS OCH SKOLANS FOSTRANDE ARBETE Enligt grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten (UBS 2004) är ett av målen att stödja hemmets och skolans fostrande arbete. Samverkan mellan hemmet, skolan och den som ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet är tänkt att vara en naturlig del av verksamheten. Målet är att skapa en uppväxtmiljö som stöder en positiv utveckling hos barnet.

8 Vårdnadshavaren har det primära ansvaret för barnets fostran. Ledarna för morgon- och eftermiddagsverksamheten har ansvar för barnets fostran genom barnets plats i gemenskapen. I kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet betonas ett familjecentrerat arbetsgreppi samarbete bygger familjerna och ledarna för morgon- och eftermiddagsverksamheten upp ett partnerskap för gemensam fostran, där fokus ligger på delat ansvar och barnets välbefinnande. Det är viktigt att skapa klara samarbetsformer och strukturer för den dagliga verksamheten, att tillsammans besluta om handlingsmodeller och skriftligt komma överens om detaljerna för varje barn (bl.a. ankomst och avfärd, deltagande i utfärder, fotografering, utlämning av uppgifter, hälsofrågor). Andra goda samarbetsformer är egna föräldramöten, deltagande i skolans föräldramöten, resehäften, vecko- eller månadsblad och gemensamma evenemang. Information om innehållet och verksamhetsprinciperna skapar klarhet och trygghet och hjälper familjerna att förutse sådant som avviker från den vanliga vardagen. Genom evenemang som stärker familjesammanhållningen och genom inbjudan till församlingens verksamhet stärks delaktigheten i hemförsamlingen. Interaktiva relationer och ett konstruktivt samarbete spelar en viktig roll också i samverkan med barn med olika kulturell bakgrund och deras familjer. Samarbete med skolan är en naturlig del av morgon- och eftermiddagsverksamheten och en viktig uppgift som ledaren har. Genom samarbete med klassläraren och skolan skapas kontinuitet i barnets liv, bland annat i fråga om fostringsmetoder, läroinnehåll och regler. Samarbete mellan de olika fostrarna är också en kvalitetsfaktor för barnets bästa. Samarbetet med skolan kan genomföras genom ömsesidig information, träffar, studiebesök hos varandra och gemensamma evenemang. Det är viktigt att man i början av ett nytt arbetsår skapar en samarbetskultur. Det är också viktigt att fundera över hur den barnledare som leder eftermiddagsklubben kan bli känd bland de unga skoleleverna och en fostrare som är närvarande i vardagen. Utvecklingsområden och åtgärder: - I kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet betonas gemensam fostran, stärkande av familjegemenskapen och stöd för föräldraskapet. - Ledare och församlingar uppmuntras till regelbunden växelverkan och informationsutbyte med hemmen. - Barnledare som har hand om eftermiddagsverksamheten uppmuntras till samverkan och regelbundet informationsutbyte med närskolan

9 - Barnledare som har hand om eftermiddagsverksamheten uppmuntras att delta i skolans vardag (bl.a. skolans fester, skolgudstjänster, religionsundervisningen osv.) 6. UTBILDNING AV BARNLEDARE INOM MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN Det gällande behörighetskravet för en person som leder en barngrupp i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet är grundexamen i barn- och familjearbete. Till specialkompetensen hos en person med denna examen hör helhetsinriktad tidig fostran, familjefokusering, mångsidiga ledaregenskaper, nätverksarbete och kristen fostran. Utbildningen inbegriper omfattande kunskap i det centrala innehållet i kristen tro och ger beredskap för en mångsidig kristen fostran. Detta specialkunnande är viktigt i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet, som utgår från en kristen människosyn och värdegrund. Av en barnledare i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet krävs fortlöpande kvalitetsutveckling, upprätthållande av yrkesskickligheten och förmåga att möta aktuella utmaningar. Med hjälp av fortbildning i kursform eller som utbildningsprogram kan man fördjupa, bredda och uppdatera yrkeskunskapen för barnledarna inom morgon- och eftermiddagsverksamhet och utveckla kvaliteten på klubbverksamheten. Utvecklingsområden och åtgärder: - Det är viktigt att fortbildningen för kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet har ett mångsidigt innehåll och utförs regelbundet och kontinuerlig. - För barnledare som har hand om kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet bör man erbjuda utveckling av kunskaperna i kristendom, pedagogik, metodologi, administration och ledarskap. - I utbildningen bör man beakta att kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhets utbildningsbehov avviker från det behov barnledare i dagklubbar har. Den kristna fostran och innehållet i verksamheten för elever i åldern 7 9 år ligger närmare kyrkans pedagogik för unga än tidig fostran. Vi rekommenderar organisationer, församlingar, stift, läroanstalter och kyrkans personalutbildning att möta detta utbildningsbehov. - Med tanke på en aktuell utveckling av utbildningen, informationsutbyte och yrkesskicklighet bör församlingarna sporras till aktivt samarbete med de läroanstalter som erbjuder grundexamen i barn- och familjearbete. Man bör också se till att personal som skaffat

10 barnledarutbildning tidigare får uppdatera sitt kunnande på det sätt som behövs till följd av förnyelser inom morgon- och eftermiddagsverksamheten. 7. UTVÄRDERING OCH KVALITET I MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I lagen om grundläggande utbildning (628/1998), 8 a kap. som gäller morgon- och eftermiddagsverksamhet, bestäms att kommunen ska utvärdera den morgon- och eftermiddagsverksamhet som den ordnar eller skaffar, delta i extern utvärdering av verksamheten och offentliggöra de viktigaste resultaten av utvärderingen. Utvärderingen gäller innehåll, ekonomi och statistik. De församlingar som ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet för kommunen får anvisningar om utvärderingen av kommunen, men det är viktigt för alla församlingar att utvärdera kvaliteten på sin morgon- och eftermiddagsverksamhet och sträva efter att utveckla den. Utvärderingen av morgon- och eftermiddagsverksamheten är till sin natur vardagsnära och en del av planeringen och utförandet av det dagliga arbetet, men den bör också ingå i kommunens eller enhetens verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Kvaliteten på morgon- och eftermiddagsverksamhet kan avgöras av 1. servicetagarna (barnen och familjerna), 2. ledarna för eftermiddagsverksamheten och arbetsenheterna och 3. samhället/kyrkan. Målet med kvalitetsarbetet är att hitta gemensam och god praxis, öka tillfredsställelsen, förbättra säkerhetsaspekterna och svara på barnets behov. Till kvalitetsarbetet inom församlingarnas morgon- och eftermiddagsverksamhet hör också som ett särskilt område utvärdering och utveckling av den kristna fostran och dess betydelse. Den viktigaste kvalitetsfaktorn i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet är barnens och familjernas bästa. Hit hör barnens upplevelser av klubben; känner de sig trygga i klubben och hurdana möjligheter till aktivitet finns det. Hit hör också växelverkan, pedagogik, ledarnas yrkesskicklighet och omsorgen om barnen. Morgon- och eftermiddagsverksamhets kvalitet kan beaktas till exempel ur följande synvinklar: 1. Verksamhet - Systematisk och målinriktad, verksamhetsplaner på olika nivåer - Mångsidig och för åldern lämplig helhetsbetonad kristen fostran och delaktighet i församlingen - Mångsidig verksamhet och rekreation, utgångspunkt barnets perspektiv, vila, stillhet

11 - Tillväxt- och fostringsprocesser, jämlikhet, regler, barnens delaktighet i verksamheten och planeringen - Växelverkan, trygg och bra atmosfär - Barn med behov av särskilt stöd 2. Verksamhetsmiljö - Fysisk och psykisk säkerhet för barnen - Ramfaktorer: barnanpassade lokaler, redskap och material, mellanmål, gruppstorlek, hygien - Försäkring för barnen - Resurser, ekonomi - Personal: kontinuitet, engagemang, antal, utbildning, yrkesskicklighet, motivation 3. Samverkan - Förvaltningen, koordinatorn, aktören, klubbplatser, geografiskt område - Aktörens (församlingens) interna samverkan, ledarträffar och utbildningsdagar - Kommunens utvärdering av verksamheten. Församlingen som aktör utvärderar också själv sin verksamhet och dess innehåll (bl.a. värdegrund och eftermiddagsverksamhetens kristna fostran). 4. Nätverk - Föräldrar - Skolor: lärare, rektor, hälsovårdare, elevvård, skolgångsbiträden - Matservice - Läroanstalter, studerande i branschen - Samarbete mellan olika förvaltningar (t.ex. barn med särskilda behov) - Samarbete inom församlingen (bl.a. det fostrande arbetets samverkan med familjearbetet, diakonin, musiken, missionen, gudstjänstarbetet osv.) - Hobbyanordnare - Aktörer, organisationer i kommunen som arbetar med barn Utvecklingsområden och åtgärder: - Församlingarna styrs till att utvärdera kvaliteten på morgon- och eftermiddagsverksamheten och ställa upp kvalitetsmål som utgör en hjälp för utveckling av verksamheten. - Granskning av kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet erbjuds som ämne för slutarbete till studerande vid universitet eller läroanstalter som utbildar för kyrkliga uppgifter BILAGA Säkerhetsdokument

12 Bilaga SÄKERHETSDOKUMENT SÄKERHETSDOKUMENT ( Modell för elektroniskt dokument. Ifylls för utfärden till tillämpliga delar) Den säkerhetsansvariges namn och kontaktuppgifter De som uppgjort säkerhetsdokumentet: 1. Basuppgifter om lägret/utfärden Lägrets namn och kontaktuppgifter Tidpunkt Deltagarantal (det maximala antalet deltagare, åldersfördelning, särdrag) 2. Genomförandet av lägret/utfärden 1. Deltagare (det högsta antalet deltagare på lägret och i olika programdelar samt antalet frivilliga ) 2. Personal (antal och uppgiftsfördelning) 3. Eventuella specialbehov (köptjänster) 3. Transportbeskrivning (för den del som församlingen ansvarar för) 4. Beskrivning av lägerplatsen och dess karaktär 1. Allmän beskrivning (närliggande terräng och fasta konstruktioner) 2. Beskrivning av bespisningen (centralkök egen personal bespisning i terräng tillredd av deltagaren själv) 3. Beskrivning av lägersäkerheten A. Hur man tar sig från fastigheterna, brandvarningssystem, släckningsutrustning, möjligheter att söka skydd och var man skall samlas (räddningsplaner för fastigheter) eller B. Över terrängförhållanden tältningsområde, vandringsterräng 4. Beskrivning av de konstruktioner, redskap och utrustning som används på lägret (sim- och annan säkerhetsutrustning, fasta och tillfälliga konstruktioner samt maskiner och apparater)

13 5. Beskrivning av programmet 1. Allmän beskrivning 2. Specialprogram (Ur säkerhetsaspekt mer krävande programdelar samt övriga program som kräver specialarrangemang) 6. Beskrivning av förhandsinformation till deltagarna 1. Förhandsinformation (lägermiljön, omständigheter och kravnivå) 2. Brev om lägret/utfärden (vilka förhandskunskaper som krävs, färdighetsnivå och utrustning samt regler och andra anvisningar för lägret) 7. Bedömning av de risker som hänför sig till lägret/utfärden 1. Identifiering av risker (eventuella risker i olika situationer och under olika omständigheter) 2. Sannolikheten för och följderna av riskerna (risken är: osannolik tänkbar sannolik. Följderna av olyckan är ringa skadliga - allvarliga) 3. Åtgärder för att eliminera riskerna och för att minska riskerna (planerade åtgärder, genomförande och instruktioner) 8. Behandling av säkerhetsdokumentet 1. Dokumentet godkänts förmannens underskrift / 2. Inskolning om säkerhetsdokumentet underskrift av den säkerhetsansvarige för lägret / underskrift av övrig personal / / /

14