Januari Kommunbeskrivning för Mjölby kommun Översiktlig planering 2012

Transkript

1 Kommunbeskrivning för Mjölby kommun Översiktlig planering

2 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 5 Utbildning - nivå och studieresultat... 9 Sysselsättning Antal sysselsatta Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen Arbetsmarknad Näringsliv Kommunikationer Kommunikationsstruktur Bilanvändning Pendling Att bo, verka och besöka kommunen - tillgängligt utbud Bostadsmarknad Serviceutbud Utbildningsutbud Kultur- och fritidsutbud Omgivande lokalmiljö Klimatpåverkande utsläpp Källor... 46

3 Inledning En kommun har tre huvudroller: 1) som servicegivare, 2) som hemort för sina invånare och sitt näringsliv samt 3) som en del av en större geografisk helhet (region, län, land, kontinent). I denna kommunbeskrivning ges en samlad faktapresentation rörande aktuella förhållanden i kommunen som berör de olika rollerna. Utgångspunkten för Kommunbeskrivningen är kommunens roll som hemort för sina invånare och sitt näringsliv. Beskrivningen tangerar även kommunens roll som servicegivare och som del av en större geografisk helhet genom att på en övergripande nivå ge en bild av det utbud som finns tillgängligt för invånarna, lokalt såväl som regionalt. Kommunbeskrivningen utgör ett samlat underlag för analys och strategisk planering och utveckling. Den ger också underlag för den kommunala verksamhetsplaneringen. Regionförbundet Östsam samordnar arbetet med att ta fram kommunbeskrivningarna Genom att ta fram likartade uppgifter för samtliga kommuner i regionen kan kommunens roll i det större geografiska sammanhanget (regionen) tydliggöras. Jämförelser möjliggörs liksom potentiella synkroniserings- och effektiviseringsmöjligheter i fråga om att kunna erbjuda medborgare och näringsliv ett varierat utbud av möjligheter. Det faktum att kommunen är en del av en större geografisk helhet gör också att vissa frågor kräver strategisk planering och utveckling på fler nivåer än den lokala. Mjölby kommun Cecilia Vilhelmsson kommunstyrelsens ordförande Dag Segrell kommunchef 2

4 Befolkning Storlek och sammansättning Befolkningens utveckling och sammansättning är en av de faktorer som på sikt påverkar en kommuns planering och ekonomi allra mest. Budgetförutsättningarna för kommunen styrs till stora delar av hur befolkningens ålderssammansättning utvecklas, hur många barn det finns i olika åldrar och hur många äldre som är i behov av omsorg etc. En positiv befolkningsutveckling är också en viktig del i kommunens framtidsbild. Befolkningspyramid, 2011 Diagram 1: Befolkningspyramid, 2011 Diagrammet visar kommunens befolkning 2011 i årsklasser fördelat på kvinnor och män, en s k befolkningspyramid. Mjölby har en ganska typisk befolkningspyramid för kommuner i liknande storlek. Födelsetalen har ökat i Mjölby de senaste åren. Det har gjort att den tidigare minskningen i gruppen 0-9 år stabiliserats något. De sk babyboomkullarna födda är stora och håller på att lämna gymnasieåldrarna. Att det är relativt få i ålderskategorin år är en naturlig följd av att ungdomar flyttar till studier, arbete och upplevelser av andra miljöer under dessa år. Åldersgrupperna år är stora och börjar närma sig pensionsåldern. Det kommer att ske samtidigt som de stora kullarna når fasen i livet då de ska utbilda sig och börja arbeta. 3

5 Befolkningspyramid relativa tal, 2011 Diagram 2: Åldersstrukturen i Mjölby år 2011 jämfört med Östergötlands län och riket. Mjölbys befolkningsstruktur relativt likartad riket och länet sånär som på åldersgrupperna år. Dessa kullar är mindre relativt länet och riket pga. att ungdomar väljer att flytta från kommunen för arbete, studier eller andra sysselsättningar och boendemiljöer. Det är värt att notera att länets befolkningsstruktur liknar rikets, vilket tyder på ganska bra förutsättningar för att kunna försörja regionen med arbetskraft. De flesta mindre kommuner i länet har ett underskott av åldrarna medan Linköping har ett stort överskott. Sådana snedfördelningar är en problematik för enskilda kommuner, men det visar dock att regionen som helhet har en stabil befolkningsstruktur. Både för riket och länet gör det låga barnafödandet att pyramiden har en liten bas, vilket kan bli problematiskt på sikt. Befolkning efter etnisk bakgrund, 2011 Diagram 3: Befolkningen efter födelsebakgrund. Andelen personer med utländsk bakgrund är ca 9 % i Mjölby, vilket motsvarar ca personer. Som jämförelse är andelen invånare med utländsk bakgrund i Norrköping 4

6 21 %. De senaste fem åren har invånarantalet ökat med ca 540 personer. De utrikes födda utgör ca 300 av dessa. Den främsta orsaken till ökningen är ett ökat flyktingmottagande. De största grupperna i kommunen med utländsk bakgrund kommer från Finland, Irak, Bosnien-Hercegovina och Jugoslavien. Invandringen från enskilda länder har i vissa fall varierat stort. Invånare med födelseländer som Afghanistan, Somalia, Thailand och Burundi har ökat under femårsperioden. Invånare med födelseland tillhörande Norden har minskat. Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning Som så många andra kommuner i Mjölbys storlek minskade befolkningen under perioden Trenden sedan 2000 en svag ökning av invånarantalet. Kommunens befolkningsprognos uppdateras årligen och ligger till grund för planering av kommunens verksamheter. En befolkningsprognos innehåller självklart osäkerheter och kräver att flera faktorer går i rätt riktning och att vidtagna åtgärder ger önskat resultat. Befolkning i 10-årsklasser i kommunen Totalt Tabell 1: Befolkningen i tioårsklasser Tabellen visar den demografiska förändringarna över en tioårsperiod. Antalet invånare 0-9 år ökar sedan Det trendbrottet inträffade efter en kontinuerlig minskning sedan mitten av 1990-talet. Gruppen år har dock haft den omvända utvecklingen. Efter att ha ökat under 00-talet minskar nu åldersgruppen. Dett har bl a fått till följd att antalet skolplatser i grundskola minskats och gymnasieplatserna ökat. Även den fortsatta utvecklingen ställer krav på anpassning av skolans organisation. Åldersgruppen år är relativt stabil över tid. Den åldersgrupp som ökat mest är åldrarna år, en ökning med hela 40 %. Det förklaras av de stora kullarna födda mellan Noterbart är också att antal invånare 5

7 över 70 år varit stabil de senaste åren. Det skedde en ökning under 1990-talet för denna åldersgrupp men en stabilisering har alltså skett. Gruppen 80+ beräknas vara relativt oförändrad de närmaste åren för att börja öka från ca år Antal invånare 90+ är få men har ökat med ca 30 individer under tioårsperioden. Befolkningsutveckling och framskrivning Diagram 4: Befolkningsutveckling från 1980 till 2011 samt framskrivning till år I diagrammet visas befolkningsutvecklingen historiskt samt prognos för befolkningsutvecklingen i kommunen. Som så många andra kommuner i Mjölbys storlek minskade befolkningen under perioden Trenden sedan 2000 är en svag ökning av invånarantalet. Den främsta orsaken till utvecklingen är ett förändrat flyttningsmönster, där allt fler attraherats av att flytta till och även bygga bostad i Mjölby kommun. Sedan 2000 har befolkningen i Mjölby, Mantorp och landsbygden ökat, medan Skänninges och Väderstads invånarantal har minskat något. Antal invånare 2011 är Kommunens befolkningsprognos fram till år 2020 visar en ökande befolkning med över 1200 invånare, till ca invånare. En sådan prognos innehåller självklart osäkerheter och kräver att flera åtgärder vidtas. Länets befolkning har ökat med 4 % den senaste tioårsperioden. Det är Linköping och Norrköping som bidragit till den genom ökningar med 9% respektive 6 %. Det främsta skälet är ett positivt flyttningsnetto från utlandet. Mjölby har ökat med 4 % och Söderköping med 0,2 %, medan övriga kommuner i länet har minskat sin befolkning. 6

8 Befolkningsutveckling och framskrivning efter åldersklasser Diagram 5: Befolkning i olika åldersklasser samt förväntat antal till år 2020 Diagrammet visar befolkningsutvecklingen från 1980 samt en framskrivning av befolkningen till 2020 enligt SCB:s prognos, fördelat på olika årsklasser. Ökningen under senare delen av 1980-talet följdes av en minskning under 1990-talet fram till år Därefter ökar befolkningen svagt och prognosen visar på en fortsatt svag ökningstakt. Åren efter 2011 visar den prognos som SCB gjort för Mjölbys befolkning (röd linje i diagram 4). Totalt sett är det små förändringar över tidsperioden. Andelen 0-18 år sjunker under hela perioden, andelen år samtidigt som åldrarna över 85 år bedöms öka framöver. Försörjningskvoten beräknad genom de arbetsföra åldrarna år dividerat med totalbefolkningen är ett mått på hur många som ska försörja de som inte arbetar hade Mjölby en försörjningskvot på 0, hade den ökat till 0,56 och enligt SCB:s prognos skulle försörjningskvoten 2020 vara 0,54. Det tyder på en relativt stabil befolkningsstruktur för Mjölby relativt mindre kommuner i länet där prognoserna visar på en kraftigt försämrad försörjningskvot. Befolkningsutveckling efter födelseöverskott och nettoflyttning Diagram 6: Befolkningsutveckling efter födelseöverskott och nettoinflyttning Diagram 6 visar orsakerna till befolkningsutvecklingen under 2000-talet. Mjölbys 7

9 utveckling beror främst på en ökad inflyttning till kommunen. Inrikesflyttningsnettot har varit varierat de senaste åren men sammantaget är flyttningsnettot positivt under 2000-talet. Med andra ord, fler har flyttat in än som har flyttat ut. Det är många barnfamiljer som valt att flytta till Mjölby, i huvudsak från Linköping. Födelsenettot (födda minus döda) har förbättrats från 1990-talets nivåer men är fortfarande negativt sett över en tioårsperiod. Immigrationsöverskottet består främst av flyktingmottagandet som varit relativt stabilt under 2000-talet och har även det bidragit till den positiva befolkningsutvecklingen. In- och utflyttare till kommunen efter ålder och kön, genomsnitt per år de senaste fem åren, 2011 Diagram 7: Genomsnittligt antal flyttare i olika åldersgrupper Diagrammet ovan visar bakgrunden till underskottet av invånare mellan 20 och 29 år som visades i befolkningspyramiderna diagram 1 och 2. Kommunen har ett negativt flyttningsnetto för ungdomar år. Flyttningsnettot är dock positivt för åldrarna år vilket är det största bidraget till den positiva nettoinflyttningen i kommunen. Flyttningsnettot är negativt för grupperna år. Åldrarna över det visar på ett positivt flyttningsnetto, om en i mindre antal. Att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer för personer 50 + är därför ett område att bevaka. 8

10 Befolkningspyramid, framskrivning till 2020 Diagram 8: Befolkningspyramid för år 2020 När gällande SCB-prognos för befolkningen år 2020 redovisas i ovanstående diagram innebär den en framskrivning av befolkningsstrukturen 11 år framåt. Det är en ganska jämn åldersfördelning totalt sett, förutom de små kullarna mellan år. Den stora gruppen födda som idag finns i gymnasiet börjar 2020 komma upp i 30-årsåldern. Den tydliga dominansen av äldre syns också, även om det i andra kommuner ser ännu värre ut. En sådan här framskrivning till år 2020 fördelat på årsklasser innehåller självklart stora osäkerheter. Utbildning - nivå och studieresultat Kunskap och utbildning blir allt viktigare för ett land som Sverige för att kunna konkurrera på en global marknad. Forskning visar att utbildningsnivån är en viktig variabel för ett differentierat näringsliv. Det finns också samband mellan föräldrars utbildningsnivå och barns studieresultat i skolan. Studietraditioner och rekryteringen till högskolan är därför viktiga frågor att försöka påverka långsiktigt. Utbildningsnivå i kommunen Diagrammen i detta avsnitt visar dels utbildningsnivån för den yrkesföra befolkningen år dels studieresultat för den yngre befolkningen bosatt i kommunen. Särskilt inom gymnasieutbildningarna är det vanligt att studera i annan kommun vilket gör att resultaten i kommunens skolor inte kan avläsas här. 9

11 Utbildningsnivå, befolkning år, 2011 Diagram 9: Utbildningsnivån för befolkningen år. 58 procent av befolkningen år har en gymnasial utbildning. 26 % har en eftergymnasial utbildning vilket kan betraktas som en låg siffra i jämförelse med exempelvis universitetsstaden Linköping. 15 % saknar gymnasial utbildning vilket är en relativt stor siffra. Man bör beakta att utbildningsnivån i procent av befolkningen år ökar årligen, pga att de som lämnar åldersgruppen har i regel en lägre utbildningsnivå än de som kommer in i åldersgruppen. Utbildningsnivån i kommunen är låg jämfört med genomsnittet för både riket och länet. Det hänger ihop kommunens tradition med en stark tillverkningsindustri. Utvecklingen är dock positiv genom att andelen som påbörjar högskoleutbildning 3 år efter avslutad gymnasieutbildning ökar svagt var det 37 % av dessa elever som läste vidare, medan det 2007 var 34 %. En jämförelse med universitetskommunen Linköping visar att där är andelen 51 % som påbörjar högskoleutbildning inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning. Utbildningsnivå efter kön, befolkning år, 2011 Diagram 10: Utbildningsnivå för män och kvinnor, år Utbildningsnivån skiljer sig kraftigt mellan könen. Det är betydligt vanligare med eftergymnasial utbildning hos kvinnor än hos män. 31 % av kvinnorna har eftergymnasial utbildning medan siffran för män är 21 %. Det här är en utveckling som gällt under en 10

12 20-årsperiod. För 20 år sen fanns ingen skillnad mellan män och kvinnors utbildningsnivå. Sysselsättningen i den arbetsintensiva delen av industrin minskar och ersätts delvis av en mer kunskapsintensiv industri. Det ställer andra krav på högre utbildning. Kvinnor som är mer representerade i offentlig sektor har generellt högre utbildningsnivå än männen. I yrken där kvinnor dominerar såsom lärare och sjuksköterskor finns krav på högre utbildning. Utbildningsnivå efter etnisk bakgrund, befolkningen år, 2011 Diagram 11: Utbildningsnivån för personer med svensk respektive utländsk bakgrund år. Diagrammen visar den arbetsföra befolkningens utbildningsnivå fördelat på svensk och utländsk bakgrund Bland personer med utländsk bakgrund har en högre andel med eftergymnasial utbildning relativt personer med svensk bakgrund. Å andra sidan är andelen med förgymnasial utbildning betydligt större hos personer med utländsk bakgrund. Det saknas uppgifter för en relativt stor del av personer med utländsk bakgrund så det är svårt att dra slutsatser. Resultat från grundskola och gymnasieskola Alla uppgifter i avsnittet gäller personer folkbokförda i kommunen, oavsett var dessa personer studerar. 11

13 Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen, 2011 Diagram 12: Resultat från grundskolan för elever folkbokförda i Mjölby kommun Studieresultaten från grundskolan visar att Mjölby nivå är något bättre än riket. Alla staplarna ligger över riket. Andelen elever i grundskolan som är behöriga till gymnasieskolan ligger på ca 88 % medan andelen elever som väljer att påbörja gymnasiestudier är något lägre. Länets resultat ligger nära rikets. Genom den nya gymnasiereformen 2011 ökade behörighetskraven till gymnasieskolan. Det medför att statistiken inte är helt jämförbar med tidigare år. Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen Diagram 13: Resultat från grundskola för elever folkbokförda i Mjölby kommun, Diagrammet innehåller samma uppgifter som föregående diagram men det visar trenden för Mjölby över en tioårsperiod. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan har de senaste åren haft en svagt positiv trend bröts dock trenden vilket kan ha påverkats av de nya reglerna för gymnasiebehörighet som trätt i kraft

14 Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen, 2011 Diagram 14: Resultat från gymnasieskola för elever folkbokförda i Mjölby kommun, 2011 Resultaten från gymnasieskolan visar att andelen elever som slutförde gymnasiestudier inom 4 år ligger över riksgenomsnittet. Däremot är det färre som påbörjar högskolestudier efter avslutad gymnasieutbildning. Jämfört med både länet och riket ligger Mjölby i det här avseendet mycket lägre, vilket kan kopplas till att kommunen långa tradition som industriort. Studietraditionerna är inte så starka som till exempel i grannkommunen Linköping. Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen Diagram 15: Resultat från gymnasieskola för elever folkbokförda i Mjölby kommun, Diagrammet visar samma uppgifter som föregående diagram men över en tioårsperiod. Resultaten från gymnasieskolan över en tioårsperiod visar att andelen elever som slutförde studierna har inte haft någon tydlig trend. Ca 85 % av eleverna slutför studierna. Över tid är Mjölbys resultat bättre än riket. 13

15 Sysselsättning Antal sysselsatta Statistiken för sysselsättning kan beskrivas på flera sätt. Antalet sysselsatta i kommunen kan antingen beskrivas som sk dag- eller nattbefolkning. Dagbefolkningen är de personer som arbetar i kommunen och som kan bo antingen i eller utanför kommunen. Nattbefolkningen är sysselsatta personer som är folkbokförda i kommunen, oavsett var dessa arbetar. Skillnaden mellan dag- och nattbefolkningen visar vilken nettopendling av sysselsatta kommunen har. Statistiken för sysselsättning kan i regel inte redovisas förrän efter två år. Det gör att vissa uppgifter gäller för Det kan ibland skapa skillnader om man jämför statistik som är färskare, t ex arbetslöshetsstatistik från arbetsförmedlingen som redovisas månadsvis. Sysselsatt dag- och nattbefolkning efter kön (flera år) Diagram 16: Utveckling av sysselsatt befolkning år Kurvorna visar att antalet sysselsatt dag- och nattbefolkning har ökat under tioårsperioden. Mjölby som boendeort har stärkts och de förbättrade pendlingsmöjligheterna har gjort att man i större utsträckning bor i kommunen och arbetar på annan ort. Antalet sysselsatta hade en relativt jämn utveckling fram till Uppgången i konjunkturen under fick en positiv utveckling på sysselsättningen. Men under finanskrisen som drabbade kommunen relativt hårt, sjönk antalet sysselsatta Diagrammet visar vissa skillnader i utvecklingen fördelat på män och kvinnor. Kvinnor som är sysselsatta och boende i kommunen, nattbefolkningen, har ökat mer än för män under tioårsperioden. Det kan tolkas som att pendlingen ökat mer för kvinnor. Inom regionen finns många arbetstillfällen inom vården, framför allt Universitetssjukhuset i Linköping, där fler kvinnor än män arbetar. 14

16 Sysselsättningsgrad efter kön och ålder, 2010 Diagram 17: Sysselsättningsgrad efter kön och ålder 2010 Diagrammet visar sysselsättningsgraden för olika åldersgrupper mellan år. Högst sysselsättningsgrad återfinns i åldersgrupperna år. Personer år har en lägre sysselsättningsgrad, vilket delvis förklaras av en högre andel studerande. Sysselsättningsgraden är lägst för personer år vilket tyder på att den faktiska pensionsåldern är lägre än 65 år. Män har högre sysselsättningsgrad än kvinnor för alla åldersgrupper. En jämförelse med 2007 visar att sysselsättningsgraden år är lägre Det förklaras av en lägre nivå för grupperna år. Sysselsättningsgrad Diagram 18: Utveckling av sysselsättningsgraden Diagrammet ovan visar samma uppgift som i diagram 15 men över en tioårsperiod. Mjölbys sysselsättningsgrad har varit högre än i länet och riket över de senaste tio åren. Däremot har länet över hela perioden en lägre sysselsättningsgrad än riket. Den låga sysselsättningsgraden i länet är ett stort problem. Orsakerna är flera, men helt klart har de stora företagsnedläggningar som skedde under 1990-talet fortfarande betydelse till den låga sysselsättningsnivån. Mjölbys kurva visar återigen på den starka tillväxt för sysselsättningen som 15

17 rådde då. Den följdes av ett fall 2009 och en viss återhämtning Sysselsättningsgraden sett över alla åldrar har för Mjölby över tid utvecklats positivt. Men som diagram 15 visade är det de unga vuxna som inte riktigt får fäste på arbetsmarknaden. Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare Diagrammen ovan visade hur Mjölbys sysselsättningsnivå varit högre än riket och länet under det senaste decenniet. Jämför man sysselsättningsnivå med statistik över icke-sysselsatta blir bilden något motstridig, vilket beror på olika statistikkällor. Statistiken för arbetslöshet nedan sträcker sig fram till år 2011 medan sysselsättningsstatistiken fördröjs med två år. Det gör att ökningen av arbetslösheten 2008 inte kan avläsas i sysselsättningsstatistiken förrän efter två år. Arbetslöshet i kommunen Diagram 19: Arbetslösheten bland olika grupper i kommunen Över tid har arbetslösheten i kommunen för hela populationen år följt rikets utveckling. Däremot har ungdomsarbetslösheten varit ett problem i kommunen under lång tid. Över den senaste tioårsperioden har Mjölbys ungdomsarbetslöshet överstigit rikets, oavsett hur konjunkturen utvecklats. Uppgången i konjunkturen innebar en minskad ungdomsarbetslöshet. Men under 2008 vände det dramatiskt och ungdomsarbetslösheten nådde 20 % Det finns flera förklaringar till detta. Antalet ungdomar i gruppen år har ökat pga stora ålderskullar. Strukturomvandlingen i näringslivet har inneburit att många industriarbeten försvunnit, vilket bl a har medfört att flera sk ingångsjobb har minskat. Det kan vara några orsaker, men frågan är mer komplex än så. Även personer födda utomlands har en högre arbetslöshet. 16

18 Ohälsotalet i kommunen, personer år Diagram 20: Ohälsotalets utveckling bland kvinnor och män under Diagrammet visar det sk ohälsotalet fördelat på kvinnor och män över en tioårsperiod. Den övervägande gruppen personer som ingår i ohälsotalet är personer som har sjuk- och aktivitetsersättning (fd förtidspension). I gruppen ingår även personer med funktionshinder och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ohälsotalets har sjunkit kraftigt de senaste fem åren. Minskningen är ett trendbrott sedan en kraftig ökning från mitten av 1990-talet och framåt. Kvinnor i Mjölby har i betydligt högre utsträckning sjuk- och aktivitetsersättning än genomsnittet för kvinnor i riket. Ohälsotalet för kvinnor i Mjölby har visserligen minskat men det ligger högt över nivån i länet och riket. Andel av befolkningen år som är förtidspensionerade Diagram 21: Andel med sjuk- och aktivietetsersättning (fd förtidspension) , procent av år Sjuk- och aktivitetsersättning är en betydande komponent i ohälsotalet och därför har denna kurva samma utveckling sedan Andelen av befolkningen år med sjuk- och aktivitetsersättning i Mjölby är betydligt högre än i riket och i länet. Det innebär att drygt 9 % av den arbetsföra befolkningen har sjuk- eller aktivitetsersättning och alltså inte är en del av arbetskraften. 17

19 Antal personer och hushåll i kommunen som har fått ekonomiskt bistånd Diagram 22: Antal personer och hushåll med ekonomiskt bistånd Antal personer som fått ekonomiskt bistånd minskade fram till 2006, vilket var en trend i hela riket. Från 2007 har nivåerna börjat öka igen. Diagrammet visar att ca 250 fler personer är behov av försörjningsstöd jämfört med Mjölby har en hög andel hushåll som fått ekonomiskt bistånd jämfört med kommuner i liknande storlek. Följdaktligen är också kostanden per invånare högre. Andelen av hushållen som har långvarigt behov av försörjningsstöd är särskilt hög i Mjölby. Att motarbeta denna utveckling är en av de viktigaste uppgifterna för kommunen. Kommunen har de senaste åren satsat resurser och samordnat insatserna för en ökad sysselsättning. Andel av befolkningen som har fått ekonomiskt bistånd Diagram 23: Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd, Andelen av befolkningen som någon gång fått ekonomiskt bistånd under perioden har legat kring ca 5 %. Det är samma nivå som för riket. I statistiken för försörjningsstödskostnader är det viktigt att notera att storstäders uppgifter får stort genomslag. Eftersom Norrköping och Linköping väger tungt i länssiffrorna blir uppgifterna svåra att jämföra. 18

20 Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen Arbetsmarknad Sysselsatt dagbefolkning fördelad efter näringsgren och kön, 2010 Diagram 24: Andelen sysselsatt dagbefolkning i olika branscher år 2010 Mjölbys arbetsmarknad domineras starkt av tillverkningsindustrin. Det finns också en större andel sysselsatta inom jordbruk och skogsbruk även om antalet personer är litet. Tjänstesektorn är inte så utbyggd i Mjölby jämfört med riket och länet. Det gäller också hälso- och sjukvård, personliga tjänster och offentlig förvaltning. Diagrammet visar också på skillnader mellan män och kvinnor. Männen är i huvudsak sysselsatta i tillverkningsindustri och byggbranschen. Sysselsättningen för kvinnor domineras av hälso- och sjukvård och utbildning. Det är inte ett mönster som enbart gäller Mjölby utan gäller för landet i stort 19

21 Förändring av sysselsatt dagbefolkning de senaste 10 åren efter näringsgren, 2010 Diagram 25: Förändringar i andelen sysselsatta i olika branscher Jordbruk och skogsbruk har minskat mer i Mjölby än i riket och länet, även om det är fråga om små tal. Tillverkningsindustrin har backat något men länet har haft en betydligt större minskning under perioden. Det har skett samtidigt som tjänstesektorn vuxit sig stark i huvudsak länets två stora städer. I Mjölby har informations- och kommunikationsföretag ökat under perioden. Statistiken innehåller flera felkällor. Det har det skett en omkodning av förskolans personal från hälso- och sjukvård till utbildning och forskning vilket förklarar den stora ökningen där. En stor kategori är okänd näringsgren, vilket gör att statistiken bör tolkas med viss försiktighet. 20

22 Sysselsatt dagbefolkning fördelad på sektorer efter kön, 2010 Diagram 26: Andelen sysselsatta kvinnor och män i Mjölby efter olika sektorer, 2010 Mjölbys sysselsatta är i huvudsak privatanställda, men det finns stora skillnader mellan män och kvinnors arbetsgivare. Det ger samma bild som förra diagrammet, män är i huvudsak privatanställda i industri och kvinnor i offentlig sektor. Sysselsatt dagbefolkning efter sektor Diagram 27: Utvecklingen av antal sysselsatta i näringssektorerna Den sektor som vuxit det senaste decenniet är privatägda aktiebolag, som i stor utsträckning återfinns i tillverkningsindustrin. Övriga sektorer står still eller minskar. Diagrammet sammanfattar bilden av kommunens beroende av ett växande näringsliv. Vissa förändringar kan bero på att verksamhet överförs från en sektor till en annan, t ex då kommunal verksamhet läggs ut på entreprenad. Eftersom Mjölby har relativt lite kommunal verksamhet i privat regi är den effekten liten. 21

23 Pensionsavgångar i kommunen inom 5 och 10 år efter näringsgren, andel av de sysselsatt i respektive näringsgren som går i pension, 2010 Diagram 28: Kommande pensionsavgångar, andel av de sysselsatta i olika branscher Diagrammet ger en bild av de kommande demografiska utmaningar i olika branscher som Mjölby står inför. Mer än var fjärde anställd inom jordbruken, inom energi, transport, utbildning samt inom offentlig förvaltning är idag över 55 år. Inte minst inom den kommunala sektorn är medelåldern hög. Inom jordbruken handlar det om ett mindre antal men med tanke på att jordbruk och skogsbruk är betydande för Mjölby kommun är det ändå värt att notera. Det medför en stor omställning när arbetskraften ska ersättas över de kommande tio åren. Alla personer kommer inte att ersättas med hänsyn till arbetsmarknadens förändringar. Å andra sidan har tidigare diagram visat att sysselsättningsgraden är ca 62 % i åldrarna år vilket säger att pensionsåldern i praktiken är lägre än 65 år. Inom tillverkningsindustrin är ca 18 % över 55 år, vilket kan tyckas inte vara så många. Inom industrin har det skett en föryngring över tid, på ett annat sätt än t ex inom den kommunala sektorn. Däremot är antal individer som ska ersättas betydligt fler eftersom tillverkningsindustrin är så dominerande i kommunen. 22

24 Pensionsavgångar i kommunen inon 5 och 10 år efter näringsgren, antal sysselsatta i respektive näringsgren som går i pension, 2010 Antal över 60 år Antal över 55 år Totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverknings- och utvinningsindustri Energi och miljö Byggindustri Handel Transportföretag Hotell och restauranger Informations- och kommunikationsföretag Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsbolag Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret Utbildningsväsendet Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster m.m Okänt Totalt Tabell 2: Pensionsavgångar inom 5 och 10 år Tabellen visar samma uppgifter som diagrammet ovan, men i antal personer. Då framkommer det att industrin har ca 500 personer som är över 55 år. 120 sysselsatta inom jordbruket är över 60 år. Inom traditionellt offentliga yrken inom utbildning och vård och omsorg är det över 350 personer över 60 år. Näringsliv Statistiken som redovisas i detta kapitel representerar näringslivet; hur många företag det finns och hur många som är sysselsatta i dem. Statistiken redovisar arbetsställen inom privat och offentligt ägda företag, samt privata organisationer, men exklusive offentlig sektor. Ett företag kan ha mer än ett arbetsställe om det är ett större företag men det vanligaste är att ett företag har ett arbetsställe. De arbetsställen som ingår i statistiken är de med minst en sysselsatt person i företaget. Det innebär att enmansföretag ingår, men företag där ingen person får sin huvudsakliga inkomst från företag har exkluderats. Detta innebär att det endast är levebrödsföretag som ingår i denna statistik. De organisationer som finns med i statistiken är sådana som har anställd personal. Det finns ett tidsseriebrott i statistiken 2004, vilket gör att det ser ut som det blev många nya arbetsställen det året. Det gjordes en förändring i insamlingsmetodiken detta år som gjorde att man kunde lokalisera fler arbetsställen. 23

25 Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter om de är nystartade under året eller inte Diagram 29: Antal nystartade resp. befintliga arbetsställen samt sysselsatta i dem Diagrammen visar utvecklingen av arbetsställen och sysselsatta i dessa fördelat på om företagen är nystartade för året eller inte. Ett företag eller arbetsställe som är nystartat kan antingen vara helt nystartat från grunden eller vara en avknoppning från ett annat arbetsställe. Antal arbetsställen minskade under perioden Sedan 2004 är antalet arbetsställen relativt stabilt. Det skedde en ökning under högkonjunkturen Antalet sysselsatta i dessa företag och organisationer som ingår i statistiken ökade under den perioden. När man ser till diagrammen ovan framgår det att förändringen av antalet sysselsatta i företag framför allt beror på ökning eller minskning av antalet sysselsatta i redan existerande företag. Nystartade företag står för en mindre del av förändringen av antalet sysselsatta. Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas branschtillhörighet Diagram 30: Antalet arbetsställen branschvis samt sysselsatta i dem Även dessa diagram visar utvecklingen av arbetsställen och sysselsatta i dessa men fördelat på branscher. Antalet arbetsställen sedan seriebrottet i statistiken 2004 är relativt intakt. Antal varuproducerande företag har varit relativt stabilt under de senaste åren, medan antalet sysselsatta i dessa har ökat särskilt under Samtidigt ökar inte sysselsatta inom 24

26 övriga tjänster i en lika hög takt som är fallet i många andra kommuner. Mjölbys profil som tillverkningsindustrikommun är stark. En faktor som påverkar utvecklingen inom tjänstenäringen är närheten till Linköping. Trots tillgängliga lokaler i kommunen väljer ofta företagen att ha sitt säte i Linköping eftersom det innebär andra fördelar. Det gör att tjänstesektorn inte utvecklas inom Mjölby kommun, men att tjänsteföretag i allra högsta grad är verksamma i kommunen. Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas storleksklass Diagram 31: Antalet arbetsställen efter storleksklass samt sysselsatta i dem Diagrammet visar antal arbetsställen fördelat på antal sysselsatta. De allra flesta arbetsställena finns i den minsta storleksklassen, 1-4 sysselsatta. Dessa ökade också för varje år fram till Den sysselsättningsökning som har skedde har framför allt tillkommit i de större arbetsställena. Det visar att den tillväxt som skett i kommunen har genererats av större företag, såsom Runsven-gruppen, Väderstad-verken och Toyota material handling (fd BT). Antal nerlagda och nystartade arbetsställen i företag samt antal sysselsatta i dem Diagram 32: Antal nystartade och nedlagda arbetsställen samt antalet sysselsatta i dem I diagrammen ovan ser man hur många arbetsställen i företag som startades och lades ned 25

27 under Ett företag som startas kan antingen vara helt nystartat eller ett som flyttats till kommunen, och på samma sätt kan ett företag som lagts ned antingen vara ett som lades ned för gott eller som flyttat från kommunen. Ett arbetsställe som flyttas från ett företag till ett annat exempelvis genom uppköp klassas inte som nystartat och finns alltså inte med i statistiken. Metoden som används (av SCB) för att ta fram dessa siffror är ganska komplicerad och den är inte 100-procentigt säker, men det är ändå den statistik som finns att tillgå. Under högkonjunkturen ökade antalet nystartade företag. Antal nystartade och nedlagda arbetsställen i företag i genomsnitt per år de senaste 10 åren, efter branschtillhörighet och antal sysselsatta, 2010 Diagram 33: Antal nystartade och nedlagda arbetsställen efter bransch samt antalet sysselsatt i dem, 2010 I stort sett har lika många arbetsställen lagts ned som har startats under perioden, och fler har varit sysselsatta i de nedlagda arbetsställen än i de nystartade. Detta är en bild som liknar de flesta andra kommuner i Östergötland. har det däremot startats något fler arbetsställen än som har lagts ned. 26

28 Antal nystartade och nedlagda arbetsställen i företag i genomsnitt per år de senaste 10 åren, efter storleksklass och antal sysselsatta, 2010 Diagram 34: Antal nystartade och nedlagda arbetsställen efter antalet sysselsatt i dem, 2010 Diagrammet ovan visar samma statistik över nystartade och nedlagda arbetsställen sammantaget över en tioårsperiod. Det är något fler nedlagda än nystartade företag. Det finns en rad olika samverkansformer där kommunen tillsammans med det lokala näringslivet arbetar med att förbättra förutsättningar för näringslivet. Dessa är Företagscentrum, Nyföretagarcentrum, Mjölby city i samverkan, Företagarnas riksorganisation i Mjölby, samt Skänninge respektive Mantorps företagarförening. Det finns därmed ett nära samarbete med kommunen och nätverksbyggandet är en viktig faktor för att utveckla näringslivet. Mjölby kommun har i ett flertal år rankats högt i Svenskt Näringslivs rankning för lokalt företagsklimat. De senaste åren har Mjölby rankats högst i länet. 27

29 Kommunikationer Kommunikationsstruktur Mjölby kommun är känt för sitt geografiska läge som knutpunkt för såväl järnväg som biltrafik. Kommunikationerna är väl utbyggda och bidrar starkt till kommunens attraktivitet som boende- och arbetskommun. Vägnät Europaväg E4 och riksväg 32 passerar kommunen, vilket innebär mycket goda kommunikationer. Efter uppgradering av riksväg 32/50 kommer ca fordon per dygn att passera Mjölby. Riksväg 32 byggs ut med fyrfilig väg med vajerräcke mellan Mjölby och Skänninge. Mellan Skänninge och Motala byggs helt ny väg längs det nya dubbelspåret. Kommunen bedömer att persontransporter med bil även framledes kommer öka med 2-3 % per år. Restider med bil från Mjölby: Jönköping 1 tim, Stockholm 2 tim 20 min, Malmö 4 tim, Göteborg 2 tim 30 min. Gång- och cykelvägnät Kommunens tätorter ligger inom cykelavstånd till Mjölby stad. Gång- och cykelvägar har byggts ut de senaste åren i såväl Mjölby som i övriga tätorter. Översiktsplanen anvisar en fortsatt utbyggnad, bl.a. mot Sjögestad och Linköping. Gång- och cykelvägar blir allt viktigare även inom tätorterna. Kollektivtrafik Södra stambanan har varit och är en bidragande förutsättning för centralorten Mjölbys utveckling. Mjölby har som knutpunkt i järnvägsnätet goda järnvägsförbindelser med orter med samverkande marknader för boende, näringsliv och utbildning såsom Linköping, Norrköping, Boxholm, Tranås och inom kort även Skänninge, Motala, Örebro och Jönköping. Läget mitt emellan Stockholm och Göteborg har också utvecklat flera besöksnäringar såsom bl a. Mantorp park och Mantorptravet. Den regionala kollektivtrafiken domineras av Östgötapendeln. Ambitionen är att sträckan Mjölby-Norrköping ska trafikeras var 20:e minut mellan kl 06:00 och 19:00 och under övrig tid 1 gång per timma. Pga begränsad kapacitet på södra stambanan och att SJ-tåg prioriteras körs pendeltåget under vissa tidpunkter med glesare intervall. Sträckan Mjölby-Tranås trafikeras ungefär 1 gång per timma, men vid start av pendeltågstrafik till Motala i april 2013, varannan timme. Pendeltågstrafik finns även mellan Linköping och Jönköping, vilket förbättrat pendlingsmöjligheterna för mjölbybor söderut. När järnvägsnätet byggts ut till dubbelspår på sträckan Mjölby-Motala år kommer pendeltågstrafiken att ha förbättrats ytterligare genom pendeltågsstation i Skänninge och Motala. Pendlingen till och från kommunen förväntas därmed att öka ytterligare. I det nationella och regionala perspektivet förväntas även transporternas andel på 28

30 järnväg att öka. Övrig kollektivtrafik i form av busslinjenät består dels av länsbuss- och expressbusstrafik till angränsande kommuner dels anropsstyrd trafik och linjetrafik varannan timme i Mjölby tätort. Restider med pendeltågstrafik från Mjölby: Norrköping 47 min, Linköping 20 min, Tranås 20 min. Restider med tågtrafik från Mjölby: Jönköping 1 tim 30 min, Stockholm 2 tim, Malmö 2 tim 30 min, Göteborg 3 tim 30 min. Flyg Linköpings, Norrköpings och Jönköpings flygplatser ligger på en ca 0,5-1 timmes avstånd från Mjölby. På ca 1,5 timmar når man Stockholm-Skavsta och Landvetters flygplats når man på mindre än 3 timmar med bil. På ca tre timmars tågresa kan man även ta sig till flyget från Köpenhamn. Bilanvändning Antal körda mil i personbil per år och invånare Diagram 35: Antal körda mil per år och invånare I diagrammet redovisas hur många mil som de personbilar som är registrerade i kommunen har kört under olika år dividerat med befolkningen i kommunen. Befolkningen är hela befolkningen inklusive barn och andra som inte själva kör bil. I statistiken redovisas endast personbilkörning, ej trafik med bussar eller lastbilar. I Mjölby kommun ligger körsträckan per invånare på cirka 750 mil per person och år, vilket är cirka 100 mil högre än genomsnittet i Sverige. Under perioden har körsträckan per person och år ökat, vilket kan kopplas till en ökad arbetspendling. Under 2009 och 2010 har bilanvändningen minskat vilket också kan kopplas till konjunkturen. 29

31 Förbrukning av bensin och diesel i personbilstrafik, liter per invånare och år Diagram 36: Förbrukning av bensin och diesel i personbilstrafik per invånare och år, Diagram 34 visar förbrukningen av bensin och diesel beräknad på det faktiska antalet bilar som är registrerade i kommunen och hur långt de har kört enligt kontrollbesiktningen, samt hur mycket bränsle varje bilmodell förbrukar. Endast bränsleförbrukning i personbilar ingår i statistiken. I Mjölby förbrukar varje invånare cirka 500 liter bensin och 100 liter diesel per år. Bensinförbrukningen i Mjölby är högre än både riks- och östgötagenomsnittet, och dieselförbrukningen i Mjölby ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Under de senaste åren har bensinanvändningen minskat och dieselförbrukningen ökat. Trenden i Mjölby har i stort sett följt trenden i Östergötland och den i riket. Pendling Mjölby är en kommun där både in- och utpendling är relativt stor. Utpendlingen är större än inpendlingen. Mjölbys närhet till Linköping och Norrköping samt närliggande kommuner skapar förutsättningar att bo i Mjölby men arbeta på annan ort med en överkomlig restid. De goda kommunikationerna med europaväg, pendeltåg och övrig kollektivtrafik bidrar också till pendling till arbete och studier. Dessa förutsättningar har förbättrats ytterligare genom pendeltåg till Jönköping. Pendeltåg Motala (fr 2013) och en ny riksväg 32. Från 2013 kommer ca 75 % av kommuninvånarna att ha tillgång till pendeltågstrafik för arbete och studier. Pendeltrafiken medför stora fördelar även för att kunna ta del av regionens kultur och nöjesliv. Statistiken ovan beaktar endast pendling till arbete. 30

32 In- och utpendling Diagram 37: Utvecklingen av in- och utpendling Utpendlingen ökade relativt mycket under slutet av 1990-talet, vilket var en effekt av pendeltågtrafikens start Därefter har utpendlingen fortsatt att öka svagt under 2000-talet. Även inpendlingen har ökat den senaste tioårsperioden, dock inte lika mycket som utpendlingen. Konjunkturens inverkan kan tolkas in i diagrammet. Inpendlingen ökade kraftigt under åren då även sysselsättningen i kommunen ökade. Under 2009 minskade inpendlingen då finanskrisen fick effekt på tillverkningsindustrin. Utpendlingen följer inte samma kurva. Utpendlingen ökar svagt från år till år. En tolkning kan vara att det hänger samman med att inflyttningen ökat under perioden. Mjölby blir mer och mer intressant som boendeort, men fler och fler arbetar på annan ort. In- och utpendling, könsfördelad Diagram 38: Utvecklingen av in- och utpendling, för män respektive kvinnor Diagrammen visar hur pendlingsstatistik skiljer sig för män och kvinnors pendling. Under högkonjunkturen ökade inpendlingen för män. Det var främst inom tillverkningsindustrin sysselsättningen ökade och där dominerar män. Den sysselsättningsökning som tillkom under den perioden gällde med andra ord män som ej bodde i kommunen. Även utpendlingen för män har ökat under perioden men mer i svag 31

33 årlig ökning Däremot har kvinnors utpendling de senaste tio åren procentuellt sett ökat nästan dubbelt så mycket som för männen. Även kvinnors inpendling ökar men inte alls lika mycket. Mönstret som framkommer är att när industrin anställde bestod den till stor del av män som pendlar in till Mjölby och att alltfler kvinnor pendlar ut från Mjölby. Det vore intressant att analysera detta nogrannare ur perspektivet Mjölbys arbetsmarknad som i huvudsak domineras av tillverkningsindustri, medan kvinnor som arbetar oftare i tjänstesektorn pendlar till arbete i främst Linköping. In- och utpendling efter näringsgren, 2010 Diagram 39: In- och utpendling, efter näringsgren 2010 De branscher där utpendlingen dominerar finns inom tillverkingsindustrin, handel och tjänstesektorn, bl a företagstjänster samt sjuk- och hälsovård. Tjänstebranscherna är inte så utbyggda i kommunen. I tillverkningsindustrin och jordbruk har Mjölby en större inpendling än utpendling. Mjölbys arbetsmarknad domineras av tillverkningsindustrin och här är kommunen alltså beroende av inpendling för att kunna rekrytera arbetskraft. Inpendlingen till tillverkningsindustrin har ökat med ca 150 personer på fem års sikt. Utpendlingen har däremot minskat med ca 100 personer. Statistiken visar också mönstret som framkom i diagram 35; att tillverkningsindustrins dominans i kommunen drar till sig fler män (inpendling) och att tjänstesektorn, som är starkare i Linköping, drar till sig fler kvinnor (utpendling). 32

34 In- och utpendling efter ålder, 2010 Diagram 40: In- och utpendling efter ålder 2010 Utpendlingen är som störst i gruppen år, vilket förklaras av att sysselssättningsnivån är som högst i den gruppen. Även här saknas pendlare som studerar vilket skulle höja stapeln för utpendling för gruppen år. 33

35 Att bo, verka och besöka kommunen - tillgängligt utbud Bostadsmarknad En stor del av kommunens attraktivitet ligger i orternas läge och småstadens fördelar. Mångfalden av olika livsmiljöer kyrkbyar, stadsgator, villaområden är andra skäl till att Mjölby expanderat på senare tid. Andra motiv är att det är barnvänligt, naturnära och promenadavstånd till centrum och dess utbud. Liksom övriga Sverige expanderade Mjölby kommun kraftigt under efterkrigstiden, en byggnation som klingade av under senare delen av 1980-talet för att nästan helt avstanna under 1990-talets bygg- och fastighetskris. Under de senaste 10 åren har nya bostadsområden tillkommit i Skänninge, Mjölby och Mantorp. Bebyggelse bör kunna utvecklas i de orter som genom goda livsmiljöer, bra verksamheter och goda kommunikationer är attraktiva i ett regionalt sammanhang. Detta underlättar lokal handel och service, där företagen ger varandra draghjälp. Tillväxt i ett antal större knutpunkter ger även resurseffektiva resor. Antal lägenheter i småhus och flerbostadshus Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Totalt antal lägenheter Tabell 3: Antal lägenheter i småhus och flerbostadshus Fotnot: Fr.o.m används det årliga fastighetstaxeringsregistret som bas för beräkningarna av bostadsbeståndet. I tidigare bostadsbeståndsberäkningar ( ) användes Folk- och bostadsräkningen 1990 som bas. Förändringar som inte togs hänsyn till då var fritidshus som blivit permanentbostäder och vice versa, samt rivning av småhus, som inte rapporteras till SCB. Mjölby kommun har ca bostadslägenheter, fördelade på ca hälften i flerbostadshus och hälften i småhus enligt tabellen ovan. Med lägenhet avses här hyresrätt, bostadsrätt eller villa. Största hyresvärd är kommunens bolag Bostadsbolaget i Mjölby AB med 2500 lägenheter. Överlag efterfrågas fler bostäder; i första hand nya villatomter. Efterfrågan har varit fortsatt hög under de senaste åren och tomter finns och efterfrågas fortlöpande i främst Mjölby ochmantorp. Tillgången på byggklara tomter är god i kommunen. Planläggning av villatomter pågår i Mantorp, Skänninge och Väderstad. Stadsförnyelse med upp till 700 nya bostäder inom Svartå strand i centrala Mjölby har utretts genom en fördjupning av översiktsplanen 34

36 Prisutveckling för småhus Diagram 41: Prisutveckling för småhus Diagrammet visar prisutvecklingen över en tioårsperiod avseende permanent boende och fritidsboende. Kvoten mellan nybyggnad och försäljningsvärde indikerar möjligheten att bygga och sälja. Förutsättningarna för nybyggnad är relativt goda i Mjölby och Mantorp, medan prisnivåerna i Skänninge och Väderstad varit lägre enligt en sammanställning av Glesbygdsverket. Villapriserna på andrahandsmarknaden ligger på sådana nivåer att det ger upphov till nybyggnation. Finansiering och efterfrågan har sedan länge gynnat småhusbyggande, men efterfrågan på lägenheter i flerfamiljshus väntas öka. Många småhusbyggare från och 70-talen väntas söka sig mindre boenden. Prognosen är att efterfrågan består både för villor och flerfamiljshus. Andel av småhusen som är taxerade som fritidshus Diagram 42: Andel av småhuset som är taxerade som fritidshus, Mjölbys bostadsmarknad kännetecknas av en mycket låg andel fritidshus, vilket kan jämföras med grannkommunen Boxholm vars andel är ca 35 %. Orsaken är delvis förknippad med bristen på öppet vatten. Fritidsbebyggelsen i kommunen är begränsad och utspridd. Fritidshusområde vid Hargssjön har nyligen utvidgats med några tomter och fått utökad byggrätt, vilket medför ökad andel åretruntboede. Skogsjöområdet i Mjölby kommer att fortsätta vara ett småskaligt fritidshusområde, men inga nya fritidshusområden planeras. Kommunen prioriterar attraktiva tomter för permanent 35

37 boende. Serviceutbud En översiktlig inventering har gjorts av serviceutbudet i tätorterna Mjölby, Skänninge, Mantorp och Väderstad. Syftet med beskrivningen är inte att få en exakt bild av orternas serviceutbud utan att ge en någorlunda god bild av vilken typ av servicefunktioner som är tillgängliga för medborgaren. Kommunens huvudort Detaljhandeln i Mjölby tätort är i huvudsak koncentrerad till ett antal marknadsplatser; Mjölby stadskärna (centrum), Viringe (i anslutning till den södra infarten till staden, Östra/Västra Lundby samt Haga/Runstorp. Omsättningen inom dagligvaruhandel har ökat i Mjölby de senaste åren 10 åren. Sällanköpshandeln har dock gått tillbaka något främst beroende på en ökad konkurrens från framförallt Linköping. Mjölby köpcentrum har en galleria. Kommunen och köpmännen driver ett samarbete sedan många år i en förening, Mjölby City, för utvecklingen citykärnan. Mjölby har också ett bra utbud av offentlig samhällsservice, både vad gäller de delar av serviceutbudet som kommunen själv sörjer för samt de delar av serviceutbudet som landsting och stat står för. Räddningstjänst, bibliotek, kulturskola, vårdcentral, arbetsförmedling är några exempel. Förskolor, grundskolor och gymnasieskolor finns på orten, medan möjlighet till universitetsutbildning finns i Linköping. Sjukhus finns i Motala och Linköping. Övriga orter i kommunen I Skänninge och Mantorp finns en bred samhällsservice inom barnomsorg, grundskola 1-9, bibliotek och särskilt boende för äldre. Även vårdcentraler inkl bvc, folktandvård finns i tätorterna. Kommersiell service är något begränsad i Skänninge, men ett basutbud finns. I Mantorp domineras handeln av Mobilia köpcentrum vid E4, med ett stort utbud av detaljhandel och dagligvaruhandel. Väderstad med ca 600 invånare har en begränsad samhällservice med barnomsorg, grundskola 1-6, bibliotek och särskilt boende för äldre. Närmaste vårdcentral mm finns i Skänninge och Mjölby. Detaljhandeln är begränsad till dagligvaruhandel. Däremot finns restauranger och ett välkänt konditori med en stark lokal profil och tradition. För några av de kringliggande mindre kommunerna fungerar flera av Mjölbys servicefunktioner som ett komplement till det egna utbudet av servicefunktioner. Utbildningsutbud Gymnasieskola Mjölby gymnasium består av skolorna Kungshögaskolan och Dackeskolan. Mjölby 36

38 gymnasiums utbud av gymnasieutbildningar innehåller sammanlagt 14 nationella program samt ett introduktionsprogram. Det finns en lång tradition av gymnasieutbildningen Hantverksprogrammet Guld. Utbildningen Teknikcollege finns inom Mjölby gymnasium och drivs i samarbete med fackföreningen Metall och Teknikföretagen. Även Vård och omsorgscollege drivs i nära samarbete med branschföreträdare. Gymnasiesärskolan erbjuder programmet för fastighet, anläggning och byggnation, programmet för hotell, restaurang och bageri samt individuella program. Gymnasieelever boende i kommunen efter huvudman Diagram 43: Gymnasieelever boende i kommunen efter huvudman Under den ökning av gymnasieelever som skett sedan 2001 har andelen som studerar på annan ort ökat. Över hälften av mjölbyborna studerar på annan ort. Elevkullarna i gymnasieålder nådde sin kulmen läsåret 2009/10, vartefter antalet gymnasieelever minskar kraftigt de kommande åren. Mjölby har inga fristående gymnasieskolor, trots det har andelen elever i fristående skolor ökat kraftigt de senaste fem åren. I huvudsak är det fristående skolor i Linköping men även Linköpings kommunala skolor som är populära. Läsåret 2010 minskade antal elever i friskolor. Antalet mjölbyelever i Mjölby gymnasium har varit relativt stabilt fram till läsåret 2009/10. En betydande del av elevunderlaget i Mjölby gymnasium kommer från Boxholm och Ödeshög. Andelen elever från Boxholm och Ödeshög som söker sig till i Mjölby gymnasium har sjunkit över en femårsperiod. Utbudet av antalet skolor och bredden på gymnasieutbildningar har vuxit enormt de senaste åren. Den nya gymnasiereformen trädde i kraft 2011 vilket bl a förändrade utbudet av program. Vuxenutbildning Inom vuxenutbildningen erbjuds utbildningar inom ett antal områden lokaliserat till Norrgårdens utbildningscentrum. Där erbjuds teoretiska kurser på grundskole- och gymnasienivå, vårdutbildning, svenska för invandrare samt yrkeshögskoleutbildningar. Det erbjuds även utbildningar för vuxna inom fordonsbranschen. 37