Kommunbeskrivning. befolkning och arbetsmarknad

Transkript

1 Kommunbeskrivning 2012 befolkning och arbetsmarknad

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Befolkning...4 Storlek och sammansättning...4 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning...6 Utbildning nivå och studieresultat...9 Sysselsättning Antal sysselsatta Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen Arbetsmarknad Näringsliv

3 Inledning I denna kommunbeskrivning ges en samlad faktapresentation om aktuella förhållanden i kommunen. Tanken är att beskrivningen ska kunna utgöra ett samlat underlag för analys, planering och utveckling. En kontinuerlig uppdatering av materialet kommer att ske. En kommun har tre huvudroller: 1) som servicegivare, 2) som hemort för sina invånare och sitt näringsliv samt 3) som en del av en större geografisk helhet (region, län, land, kontinent). Rollerna går i varandra. Kommunbeskrivningens upplägg tar i första hand sin utgångspunkt i kommunens roll som hemort för sina invånare och sitt näringsliv. I rapporten presenteras faktainformation om befolkning och näringsliv i kommunen. Beskrivningen ska även tangera kommunens roll som servicegivare och som del av en större geografisk helhet genom att på en övergripande nivå ge en bild av det utbud som finns tillgängligt för invånarna (lokalt såväl som regionalt). Den här rapporten innehåller endast delarna befolkning, sysselsättning samt arbetsmarknad och näringsliv i kommunen. Genom att ta fram likartade uppgifter för samtliga kommuner i regionen kan kommunens roll i det större geografiska sammanhanget (regionen) tydliggöras. Jämförelser möjliggörs liksom potentiella synkroniserings- och effektiviseringsmöjligheter i fråga om att kunna erbjuda medborgare och näringsliv ett varierat utbud av möjligheter. Det faktum att kommunen är en del av en större geografisk helhet gör också att vissa frågor kräver strategisk planering och utveckling på fler nivåer än den lokala. Regionförbundet Östsam har tagit fram ett gemensamt system för uppdatering av statistiken i kommunbeskrivningarna, så att det alltid skall vara enkelt att uppdatera detta dokument. Det är ur detta system föreliggande uppgifter hämtats. 3

4 Befolkning Storlek och sammansättning Befolkningens utveckling och sammansättning är en av de faktorer som på sikt påverkar en kommuns planering allra mest. Budgetförutsättningarna för kommunen styrs till stora delar av hur befolkningens ålderssammansättning utvecklas, hur många barn det finns i olika åldrar och hur många äldre som är i behov av omsorg etc. En positiv befolkningsutveckling är också en viktig del i kommunens framtidsbild. Befolkningspyramid, 2011 Diagram 1: Åldersstrukturen i Valdemarsvik 2011 Diagrammet visar kommunens befolkning 2011 i ålderklasser, ettårsklasser fördelat på män och kvinnor, en s k befolkningspyramid. Valdemarsvik har, som alla utflyttningskommuner, en getingmidja i åldersgruppen år, då färdiga gymnasieelever flyttar ut för studier och arbete på annan ort. Det som är specifikt för Valdemarsvik är den kraftiga överrepresentationen i åldrarna år. Den beror inte bara på en åldrande befolkning ut även inflyttning av

5 Befolkningspyramid relativa tal, 2011 Diagram 2: Åldersstrukturen i Valdemarsvik jämfört med Östergötlands län och riket Jämfört med länet och riket blir getingmidjan och överrepresentationen i åldersgrupperna väldigt tydlig. Även de låga födelsetalen syns här, som är naturligt med hänsyn tillbefolkningens ålderssammansättning. Befolkning efter etnisk bakgrund, 2011 Diagram 3: Befolkningen i Valdemarsvik efter födelsebakgrund Andelen personer med utländsk bakgrund är ca 8 % i Valdemarsvik. Här ingår inte Migrationsverkets asylboenden som inte är skrivna i kommunen. De mindre kommunerna har en lägre andel än de större. Norrköping har 18 % personer med utländsk bakgrund. Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning Som så många andra kommuner i Valdemarsviks storlek har kommunens befolkning minskat, här redovisat sedan 1980 då kommunen hade över invånare. Vid ingången till 2012 är befolkningstalet Minskningen beror både på lågt barnafödande och ett negativt flyttningsnetto. 5

6 Befolkning i 10-årsklasser i kommunen Totalt Tabell 1: Befolkningen i tioårsklasser Åldersgrupperna upp till 40 år har kontinuerligt minskat under den senaste tioårsperioden. Notabelt är den kraftiga ökningen i åldersgruppen år, som både beror på åldrande befolkning och inflyttning. Åldersgrupperna över 70 år minskade sammantaget fram till 2007 varefter de har börjat stiga. Befolkningsutveckling och framskrivning Diagram 4: Befolkningsutveckling samt framskrivning till 2020 Framskrivningen från SCB baseras på hur befolkningsstrukturen ser ut idag, förväntade döds- och födelsetal, samt hur flyttmönstren har sett ut för de senaste åren. Av dessa är de förväntade döds- och födelsetalen en ganska säker framskrivning, medan framskrivningen av flyttningarna är betydligt mer osäker. SCB:s framskrivning visar utvecklingen om allting fortsätter på samma sätt som det gjort de senaste åren fram till idag. 6

7 Befolkningsutveckling och framskrivning efter åldersklasser Diagram 5: Befolkningen i olika åldersklasser samt framskrivning till 2020 Diagrammet visar befolkningsutvecklingen från 1980 samt en framskrivning av befolkningen till 2020 enligt SCB, fördelat på olika åldersklasser. Diagrammet visar att gruppen över 65 år kommer att öka alltmer medan antalet barn och skolungdomar sjunker. Den samlade skaran av förvärvsarbetande minskar i samma takt. Befolkningsutveckling efter födelseöverskott och nettoflyttning Diagram 6: Befolkningsutveckling efter födelseunderskott och flyttning Diagrammet är för Valdemarsviks del missvisande när det gäller flyttningsströmmarna. Det stora immigrationsöverskottet beror på Migrationsverkets asylboenden. När de asylsökande beviljas uppehållstillstånd skrivs de i Valdemarsvik i avvaktan på kommunplacering. När den sker registreras det som inrikes utflyttad från Valdemarsvik. I diagrammet syns tydligt denna samvariation, stort immigrationsöverskott ger stort inrikes flyttningsunderskott samma år. Befolkningsminskningen beror både på totalt flyttningsunderskott och födelseunderskott. 7

8 In- och utflyttare till kommunen efter ålder och kön, genomsnitt per år de senaste fem åren, 2011 Diagram 7: Genomsnittligt antal flyttare i olika åldersgrupper Kommunen har ett stort negativt flyttningsnetto i åldersgruppen år. Det är naturligt att många i den åldern flyttar till studier eller arbete och för att uppleva andra miljöer. Flyttningsrörelserna, både in och ut, är också naturligt störst upp till 30 år. Notera särskilt den positiva nettoinflyttningen i åldrarna år. Befolkningspyramid, framskrivning till 2020 Diagram 8: Åldersstrukturen i Valdemarsvik, framskrivning för 2020 Framskrivningen från SCB för befolkningen i Valdemarsvik år 2020 redovisas i ovanstående diagram. Befolkningspyramiden antar allt tydligare formen av en upp- och nervänd pyramid. Fyrtiotalisterna har nu nått fram till sjuttioårsåldern eller mer, som ger ett brett "axelparti". "Midjan" kvarstår och barnafödandet ligger kvar på ca 50 om året. 8

9 Utbildning - nivå och studieresultat Kunskap och utbildning blir allt viktigare för ett land som Sverige för att kunna konkurrera på en global marknad. Forskning visar att utbildningsnivån är en viktig variabel för ett differentierat näringsliv. Det finns också samband mellan föräldrars utbildningsnivå och barns studieresultat i skolan. Studietraditioner och rekryteringen till högskolan är därför viktiga frågor att försöka påverka långsiktigt. Utbildningsnivå i kommunen En stor del av Valdemarsviks kommun har präglats av en brukstradition där högre utbildning inte har varit vanligt förekommande. Stora näringsgrenarna även idag är tillverknings- och byggindustri samt jord- och skogsbruk. Utbildningsnivå, befolkning år, 2011 Diagram 9: Utbildningsnivån för befolkningen i Valdemarsvik år Över hälften av befolkningen år har gymnasial utbildning. Endast 21 % har eftergymnasial utbildning, vilket är en väsentligt lägre nivå än för både länet och riket som ligger på ca 35 %. 9

10 Utbildningsnivå efter kön, befolkning år, 2011 Diagram 10: Utbildningsnivån för män år Utbildningsnivån för kvinnor år Utbildningsnivån skiljer sig mellan könen. Det är vanligare med eftergymnasial utbildning hos kvinnor än hos män. Det här är en utveckling som gällt sedan decennier och som också gäller för hela riket. Andelen som saknar gymnasial utbildning är också högre hos män än hos kvinnor. Att höja utbildningsnivån och få en bättre matchning mot den lokala arbetsmarknadens behov är ett viktigt strategiskt område för kommunen. Sysselsättningen i den arbetsintensiva delen av industrin minskar och ersätts delvis av en mer kunskapsintensiv industri. Det ställer andra krav på högre utbildning. Kvinnor som är mer representerade i offentlig sektor har generellt högre utbildningsnivå än männen. I yrken där kvinnor dominerar såsom lärare och sjuksköterskor finns krav på eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivå efter etnisk bakgrund, befolkningen år, 2011 Diagram 11: Utbildningsnivån för personer med svensk respektive utländsk bakgrund år En större del av personerna med utländsk bakgrund har eftergymnasial utbildning. 10

11 Resultat från grundskola och gymnasieskola Alla uppgifter i avsnittet gäller elever folkbokförda i kommunen, oavsett studieort. Det är alltså inte ett direkt mått på den egna skolans (framförallt gymnasieskolans) resultat. Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen, 2011 Diagram 12: Resultat från grundskolan för elever folkbokförda i Valdemarsviks kommun Både andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan och övergångsfrekvensen (exkl IV) var lägre i Valdemarsvik 2011 än både länet och riket. Resultat från grundskola, elever bosatta i kommunen Diagram 13: Resultat från grundskolan för elever folkbokförda i Valdemarsviks kommun Diagrammet visar samma uppgifter som föregående men över en tioårsperiod. Resultatet från grundskolan har varierat över tiden och det är svårt att urskilja någon särskild trend. 11

12 Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen, 2011 Diagram 14: Resultat från gymnasieskola för elever folkbokförda i Valdemarsviks kommun Andelen som slutförde sina studier i gymnasieskolan inom 4 år ligger i paritet med länet och riket. Däremot är det en väsentligt lägre andel som påbörjar högskolestudier inom tre år efter gymnasieutbildningen. Detta har säkert samband med den lägre utbildningsnivån hos hela befolkningen med därmed mindre studietraditioner. Resultat från gymnasieskola, elever bosatta i kommunen Diagram 15: Resultat från gymnasieskola för elever folkbokförda i Valdemarsviks kommun Diagrammet visar samma uppgifter som föregående men över en tioårsperiod. Från en mycket låg nivå ligger andelen elever som slutförde sina gymnasiestudier på omkring 80 %. 12

13 Sysselsättning Antal sysselsatta Diagrammet nedan visar antal sysselsatta i kommunen, uppdelat på s k dag- och nattbefolkning. Dagbefolkningen är de personer som arbetar i kommunen och som kan bo antingen i eller utanför kommunen. Nattbefolkningen är sysselsatta personer som är folkbokförda i kommunen, oavsett var dessa arbetar. Skillnaden mellan dag- och nattbefolkningen visar vilken nettopendling av sysselsatta kommunen har. Sysselsatt dag- och nattbefolkning efter kön (flera år) Diagram 16: Utveckling av sysselsatt befolkning år Nattbefolkningen är större än dagbefolkningen i Valdemarsvik, vilket innebär att pendlingen till arbete utanför kommunen är betydligt större än inpendlingen. Inpendlingen till kommunen ökade fram till 2006, varefter den kontinuerligt har sjunkit. Eftersom nattbefolkningen inte har ökat (de som pendlat har bosatt sig i kommunen) beror den minskade inpendlingen på att sysselsättningstillfällena i kommunen har minskat. 13

14 Sysselsättningsgrad efter kön och ålder, 2010 Diagram 17: Sysselsättningsgrad efter kön och ålder 2010 Diagrammet visar sysselsättningsgraden för olika åldersgrupper mellan år. Högst sysselsättningsgrad återfinns i åldergrupperna år. Personer år har en lägre sysselsättningsgrad, vilket delvis förklaras av en högre andel studerande. Den lägre sysselsättningsgraden i åldersgruppen år tyder på att den faktiska pensionsåldern är lägre än 65 år. Män har högre sysselsättningsgrad än kvinnor i alla åldersgrupper. Sysselsättningsgrad Diagram 18: Utveckling av sysselsättningsgraden Diagrammet visar samma uppgift som föregående men över en tioårsperiod och jämfört med länet och riket. Östergötlands län har en låg sysselsättningsgrad och tappade mycket vid lågkonjunkturen Valdemarsvik hade mellan 2006 och 2008 en sysselsättningsgrad i paritet med riket, men tappade liksom Östergötland stort 2009, men har därefter återhämtat sig. 14

15 Icke sysselsatta och försörjningsstödsmottagare Arbetslöshet i kommunen Diagram 19: Arbetslösheten bland olika grupper i kommunen Den kraftiga ökningen av arbetslösheten för utrikes födda beror på den ökade flyktingmottagningen på senare år. Ungdomsarbetslösheten har, i likhet med många andra kommuner, varit ett problem under många år, och har accentuerats de senaste åren. Ohälsotalet i kommunen, personer år Diagram 20: Ohälsotalets utveckling bland kvinnor och män under Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk- och aktivitetsersättning divideras med befolkningen år. Skalan till vänster anger antalet ohälsodagar. Ohälsotalet för både kvinnor och män är klart högre i Valdemarsvik än i riket och Östergötland. Regelförändringar inom försäkringskassan under perioden är en förklaring till de minskande ohälsotalen de senaste åren. 15

16 Andel av befolkningen år som är förtidspensionerade Diagram 21: Andel med sjuk- och aktivitetsersättning (fd förtidspension) , procent av år År 2003 ersattes de tidigare bestämmelserna om förtidspension och sjukbidrag med nya regler om sjuk- och aktivitetsersättning. Sjukersättning kan beviljas den som är i åldern år och som av medicinska skäl har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år. För personer mellan 19 och 29 år beviljas i stället aktivitetsersättning. Andelen av befolkningen år med sjuk- och aktivitetsersättning är mycket högre i Valdemarsvik än i Östergötland och riket. En tänkbar, åtminstone delförklaring, kan vara det stora antalet fritidshus med permanentboendestandard som finns i kommunen. När man ser att man på längre sikt inte kommer att kunna arbeta har man möjlighet att välja den goda boendemiljön som tidigare bara utnyttjades under sommaren, samtidigt som försämrad ekonomi inte tillåter både sommarstuga och annat boende? Antal personer och hushåll i kommunen som har fått ekonomiskt bistånd Diagram 22: Utvecklingen av antalet personer och hushåll med ekonomiskt bistånd Antalet hushåll och personer som fått ekonomiskt bistånd ökade fram till 2009 från en förhållandevis mycket låg nivå. Under första halvan av 2000-talet var nivån högre än idag. 16

17 Andel av befolkningen som har fått ekonomiskt bistånd Diagram 23: Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd Andelen av befolkningen som någon gång fått ekonomiskt bistånd ligger idag på under 3 procent mot det dubbla i Östergötland. Under perioden hade vi en uppgång till rikssiffror, framförallt antalet barn med ekonomiskt bistånd ökade. I statistiken för försörjningsstödskostnader är det viktigt att notera att storstädernas uppgifter får stort genomslag. Norrköpings och Linköpings siffror ger genomslag i siffrorna för Östergötland. 17

18 Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen Näringslivet i Valdemarsvik har genomgått stora omställningsprocesser. Från att tidigare dominerats av två stora företag, Lundbergs Läderfabrik i Valdemarsvik och Gusums Bruk, är nu näringslivet mer differentierat med många småföretag. Arbetsmarknad Arbetsmarknadens två största delar i Valdemarsvik är tillverkningsindustri och inom vård och omsorg. I jämförelse med riket är en stor andel av befolkningen sysselsatta inom jordoch skogsbruk samt byggindustri. Sysselsatt dagbefolkning fördelad efter näringsgren och kön, 2010 Diagram 24: Andel sysselsatta i olika branscher 2010 Noterbart är att handeln sysselsätter många i Valdemarsvik, det brukar vara mycket underrepresenterat i småkommuner. Det beror på turismen och de många fritidshusen som finns i kommunen. Det sistnämnda utgör också ett bra underlag för byggindustrin. Diagrammet visar också på tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Männen är huvudsakligen sysselsatta inom tillverknings- och byggindustri samt jord/skogsbruk. Vård och omsorg samt utbildningsväsendet domineras av kvinnor. Det är även ett mönster som gäller för landet i stort. 18

19 Förändring av sysselsatt dagbefolkning de senaste 10 åren efter näringsgren, 2010 Diagram 25: Förändringar i andelen sysselsatta i olika branscher de senaste 10 åren Diagrammet visar förändringen i procent av sysselsatt dagbefolkning under en tioårsperiod. Det ger en bild över den strukturomvandling som pågått i näringslivet under decenniet. Tillverkningsindustrin minskar i hela riket, och minskningen har varit något större i Valdemarsvik. Där sysselsättningen minskar i Valdemarsvik i motsats till ökning i landet är kreditinstitut/försäkringsbolag samt utbildningsväsendet. Det första är en stor procentuell förändring men rör väldigt få personer, se föregående diagram. Det senare, utbildningsväsendet, beror på kommunens egna neddragningar på grund av de minskande elevkullarna. Byggindustri, hotell och restauranger samt personliga och kulturella tjänster är de branscher som ökar mer i Valdemarsvik än i Östergötland och riket. Mycket av detta är utslag av satsningarna inom den ökande turist- och besöksnäringen. 19

20 Sysselsatt dagbefolkning fördelad på sektorer efter kön, 2010 Diagram 26: Andelen sysselsatta kvinnor och män i Valdemarsvik efter olika sektorer 2010 Valdemarsviks sysselsatta är i huvudsak privatanställda, men det finns stora skillnader mellan män och kvinnors arbetsgivare. Män är i huvudsak privatanställda och kvinnor i offentlig sektor. Sysselsatt dagbefolkning efter sektor Diagram 27: Utvecklingen av antalet sysselsatta i näringssektorerna En tydlig trend i Valdemarsvik är minskningen inom den offentliga förvaltningen. Det beror på minskningar inom skolväsendet på grund av de minskade elevkullarna samt för det sista året Geriacare AB:s övertagande av Vammarhöjdens särskilda boende. Det senare förklarar också uppgången 2010 i sysselsatta inom ej offentligt ägda aktiebolag. Det som tidigare framgått i andra diagram om sysselsättningsgraden med mera syns också här med en nedgång av sysselsättningen i de privata aktiebolagen. 20

21 Pensionsavgångar i kommunen inom 5 och 10 år efter näringsgren, andel av de sysselsatt i respektive näringsgren som går i pension, 2010 Diagram 28: Kommande pensionsavgångar, andel av de sysselsatta i olika branscher Diagrammet ger en bild av de kommande demografiska förutsättningarna för sysselsatta på den lokala arbetsmarknaden. Det visar förväntade pensionsavgångar hos dagbefolkningen i Valdemarsviks kommun, det vill säga de som har sin sysselsättning i kommunen. Andelen äldre i arbetskraften fördelat på olika branscher pekar på utmaningar för såväl det lokala näringslivet som för offentlig förvaltning. Totalt är var femte person av arbetskraften i Valdemarsvik över 60 år, och var tredje är över 55 år, vilket medför en stor omställning när arbetskraften ska ersättas över de kommande tio åren. På grund av rationaliseringar inom både offentlig och privat sektor är det inte troligt att varje tjänst kommer att återbesättas men det ger ändå en bild av de utmaningar sektorerna står inför. Valdemarsvik har en åldrande befolkning och även andelen äldre i arbetskraften är högre än i länet och riket. 21

22 Pensionsavgångar i kommunen inon 5 och 10 år efter näringsgren, antal sysselsatta i respektive näringsgren som går i pension, 2010 Antal över 60 år Antal över 55 år Totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverknings- och utvinningsindustri Energi och miljö Byggindustri Handel Transportföretag Hotell och restauranger Informations- och kommunikationsföretag Kreditinstitut och försäkringsbolag Fastighetsbolag Företagstjänster Civila myndigheter och försvaret Utbildningsväsendet Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster m.m. Okänt Totalt Tabell 2: Pensionsavgångar inom 5 och 10 år Tabellen visar samma uppgifter som i föregående diagram, men i antal personer. Drygt 900 personer kommer att lämna arbetsmarknaden i Valdemarsvik på grund av pensionsavgång inom de närmaste tio åren. Av dessa finns ca 175 inom tillverkningsindustrin och nära 150 inom vård och omsorg. Även jord/skogsbruk och företagstjänster har över 100 anställda som är 55 år eller äldre. Näringsliv Statistiken som redovisas i detta kapitel visar en bild av det lokala näringslivet, hur många företag som finns och hur många som är sysselsatta i dem. Statistiken redovisar arbetsställen inom privat och offentligt ägda företag, samt privata organisationer, men exklusive offentlig sektor. Ett företag kan ha mer än ett arbetsställe om det är ett större företag, men det vanligaste är att ett företag har ett arbetsställe. De arbetsställen som ingår i statistiken är de med minst en sysselsatt person i företaget. Det innebär att enmansföretag ingår, men företag där ingen person får sin huvudsakliga inkomst från företag har exkluderats. Detta innebär att det endast är levebrödsföretag som ingår i denna statistik. De organisationer som finns med i statistiken är sådana som har anställd personal. Det finns ett tidsseriebrott i statistiken 2004, vilket gör att det ser ut som det blev många nya arbetsställen det året. Det gjordes en förändring i insamlingsmetodiken detta år som gjorde att man kunde lokalisera fler arbetsställen. 22

23 Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter om de är nystartade under året eller inte Diagram 29: Antal nystartade resp. befintliga arbetsställen samt sysselsatta i dem Diagrammet visar utvecklingen av arbetsställen och sysselsatta i dessa fördelat på om företagen är nystartade för året eller inte. Ett företag eller arbetsställe som är nystartat kan antingen vara helt nystartat från grunden eller vara en avknoppning från ett annat arbetsställe. Antalet arbetsställen är relativt stabilt medan antalet sysselsatta har minskat under andra halvan av 2000-talet. Antalet sysselsatta i företag beror framför allt på förändring av antalet anställda i redan existerande företag. Nystartade företag står för en mindre del av förändringen av antalet sysselsatta. Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas branschtillhörighet Diagram 30: Antalet arbetsställen branschvis samt sysselsatta i dem Även dessa diagram visar utvecklingen av arbetsställen och sysselsatta i dessa men fördelat på branscher. Antal varuproducerande företag/arbetsställen har varit relativt intakt, medan antalet sysselsatta i branschen har minskat. Liksom i tidigare diagram syns Geriacare AB:s etablering, övergång från offentlig till privat anställning, som ingår i posten övriga tjänster. 23

24 Antal arbetsställen i företag och sysselsatta i dem efter arbetsställenas storleksklass Diagram 31: Antal arbetsställen efter storleksklass samt sysselsatta i dem Diagrammet visar antal arbetsställen och antalet sysselsatta fördelat efter storlek. Det dominerande antalet arbetsställen finns i den minsta storleksklassen, 1-4 sysselsatta. Valdemarsvik har idag en ganska varierad sammansättning av antalet sysselsatta på både stora och små arbetsställen. Det här varierar stort mellan olika kommuner i Östergötland. En stor andel sysselsatta på ett fåtal större arbetsställen kan innebära en mer utsatthet och beroende till enskilda större företag. I diagrammet syns också att det är på de större arbetsställena/företagen som neddragningen i sysselsättningen har skett. Antal nerlagda och nystartade arbetsställen i företag samt antal sysselsatta i dem Diagram 32: Nystartade och nedlagda arbetsställen samt antalet sysselsatta i dem I diagrammen ovan framgår hur många arbetsställen i företag som startades och lades ned under perioden , samt antalet sysselsatta i dessa. Ett företag som startas kan antingen vara helt nystartat eller ett som flyttats till kommunen, och på samma sätt kan ett företag som lagts ner antingen vara ett som lades ner för gott eller som flyttat från kommunen. Ett arbetsställe som flyttas från ett företag till ett annat exempelvis genom uppköp klassas inte som nystartat och finns alltså inte med i statistiken. Diagrammen visar på dynamiken i det lokala näringslivet. Det är oftast över åren ingen 24

25 större skillnad mellan sysselsatta i nystartade respektive nedlagda arbetsställen. Neddragningen i sysselsättningen sker ofta i befintliga företag som minskar arbetsstyrkan. Det stora antalet sysselsatta i nystartade företag 2003 beror på etablering av telecomföretag i Sjöhuset. Antal nystartade och nedlagda arbetsställen i företag i genomsnitt per år de senaste 10 åren, efter branschtillhörighet och antal sysselsatta, 2010 Diagram 33: Antalet nystartade och nedlagda arbetsställen efter bransch samt antalet sysselsatta i dem Diagrammet visar antalet nystartade och antalet nedlagda arbetsställen i företag i genomsnitt per år för åren , samt hur många sysselsatta som berörts av nystart och nedläggning. Totalt sett har fler arbetsställen lagts ner än som har startats under perioden, men fler har varit sysselsatta i de nystartade arbetsställena än de nedlagda. Här ingår det speciella året 2003 enligt ovan. Antal nystartade och nedlagda arbetsställen i företag i genomsnitt per år de senaste 10 åren, efter storleksklass och antal sysselsatta, 2010 Diagram 34: Antal nystartade och nedlagda arbetsställen efter antalet sysselsatta i dem Det helt dominerande antalet arbetsställen som nyskapats och lagts ned är små arbetsställen. Även de sysselsatta som drabbas av nedläggning är främst sysselsatta i små arbetsställen. 25