KOMMUNBESKRIVNING FÖR YDRE KOMMUN

Transkript

1 YDRE KOMMUN Översiktlig Planering 29 KOMMUNBESKRIVNING FÖR YDRE KOMMUN Mars 21

2 mars 21 Innehållsförteckning INLEDNING...1 BEFOLKNING...2 STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING...2 BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING...4 UTBILDNING NIVÅ OCH STUDIERESULTAT...1 SYSSELSÄTTNING...16 ANTAL SYSSELSATTA...16 ICKE-SYSSELSATTA OCH FÖRSÖRJNINGSSTÖDSTAGARE...18 ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV I KOMMUNEN...21 KOMMUNENS ARBETSMARKNAD...21 NÄRINGSLIV...25 KOMMUNIKATIONER...29 KOMMUNIKATIONSSTRUKTUR...29 BILANVÄNDNING...3 PENDLING...31 ATT BO OCH VERKA I KOMMUNEN TILLGÄNGLIGT UTBUD...35 BOSTADSMARKNAD...35 SERVICEUTBUD...36 UTBILDNINGSUTBUD...38 KULTUR- OCH FRITIDSUTBUD...4 OMGIVANDE LOKALMILJÖ...41 KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP...45 FOLKHÄLSA...48

3 mars 21 1(5) Inledning I denna kommunbeskrivning ges en samlad faktapresentation rörande aktuella förhållanden i kommunen. Tanken är att beskrivningen ska kunna utgöra ett samlat underlag för analys och strategisk planering och utveckling. En kommun har flera huvudroller, bland annat: 1) som producent av välfärdstjänster 2) som geografisk hemort för sina invånare och sitt näringsliv samt 3) som en del av en större geografisk helhet (region, län, land, kontinent). Rollerna går i varandra. Kommunbeskrivningens upplägg tar i första hand sin utgångspunkt i kommunens roll som hemort för sina invånare och sitt näringsliv. I rapporten presenteras faktainformation om befolkning och näringsliv i kommunen. Beskrivningen tangerar även kommunens roll som producent av välfärdstjänster och som del av en större geografisk helhet genom att på en övergripande nivå ge en bild av det utbud som finns tillgängligt för invånarna ( lokalt såväl som regionalt.) Genom att ta fram likartade uppgifter för samtliga kommuner i regionen kan kommunens roll i det större geografiska sammanhanget (regionen) tydliggöras. Jämförelser möjliggörs liksom potentiella synkroniserings- och effektiviseringsmöjligheter i fråga om att kunna erbjuda medborgare och näringsliv ett varierat utbud av möjligheter. Det faktum att kommunen är en del av en större geografisk helhet gör också att vissa frågor kräver strategisk planering och utveckling på fler nivåer än den lokala. Arbetet med att ta fram statistik och andra uppgifter har pågått under 28 och 29. I och med att det under hela perioden förts en diskussion mellan kommunerna och regionförbundet Östsam över vilken statistik som har varit intressant att ta med i kommunbeskrivningen har processen med att ta fram detta dokument varit ganska utdragen. Till följd av detta är en del av statistiken som finns i dokumentet inte den nyaste statistiken som finns tillgänglig. I de allra flesta fallen är detta av underordnad betydelse oftast förekommer inga stora förändringar från ett år till ett annat. Under 21 arbetar kommunerna och regionförbundet Östsam med att ta fram ett gemensamt system för uppdatering av statistiken i kommunbeskrivningarna, så att det alltid skall vara enkelt att uppdatera detta dokument.

4 mars 21 2(5) Befolkning Storlek och sammansättning Befolkningsstruktur Ökningen av antalet äldre är en tydlig trend i Ydre kommun precis som i länet och riket. Födelsetalet har minskat betydligt under senare år som tidigare låg på cirka 6 födda barn när årskullarna var stora. Det senaste året föddes det endast 24 barn. Antalet döda överstiger långt antalet födda. Befolkningsstrukturen i kommunen är skev. I åldersintervallet år återfinns den mest kritiska minskningen. I detta intervall finns förvärvsarbetande och småbarnsföräldrar. Ydre kommun har en något större andel män än riket och länet. Andelen män var 27 51,9 % jämfört med länet 5 % och riket 49,7 %. Medellivslängden i Ydre är för män näst högst i länet efter Boxholm. Medellivslängden för män var under perioden år. Medellivslängden för kvinnor under samma period låg på 84,5 är och var högst i länet. Medellivslängden för kvinnor i länet var 82,6 år respektive 82,8 år för riket. Andelen invandrare är låg. Under början av 199-talet balanserades folkmängden med hjälp av invandring. Befolkningspyramid Kvinnor Män Diagram 1: Andelen av befolkningen i Ydre som är över 65 år är betydligt större än i riket. Ydre ligger på 23,2 % jämfört med riket som ligger på 17,5 %.

5 mars 21 3(5) Andelen i ålderintervallet år ligger på en lägre nivå. I Ydre utgör detta åldersintervall 48,9 % jämfört med riket 52,7 %. Åldersgruppen år ligger på 1,7 % jämfört med riket som har 11,6 %. Andelen barn -6 år är 6,4 % jämfört med riket med 7,9 %. Befolkningspyramid 27, relativa tal jämfört med Östergötland och riket Diagramkommentar: Ökningen av antalet äldre är en tydlig trend i Sverige liksom i Östergötland. Andelen invånare i Ydre över 65 år ligger på 23,2% jämfört med riket som har 17,5%. Andelen i befolkningen över 8 år har dock minskat under tiden år 2-27 med ca -1.5% -1.% -.5%.%.5% 1.% 1.5% Diagram 2: Jämfört med riket och länet har Ydre lägre andel barn- och ungdomar. Samma förhållande gäller för personer i åldersgruppen 2-64 år Ydre Män Ydre Kvinnor Östergötland Riket

6 mars 21 4(5) Befolkningen efter etnisk bakgrund, 27 1% 2% 2% 1% Födda i Sverige med minst en svenskfödd förälder Födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar Födda i Norden utom Sverige Födda i Europa utom Norden Födda utanför Europa eller okänt födelseland 94% Figur 3: Ydre kommun har en liten andel invandrare. Invandrarnas andel utgjorde 27 cirka 6 %. Kommunen har sedan december 27 ett avtal med Migrationsverket om mottagande av 4 nya svenskar per år under en treårsperiod. Till och har kommunen tagit emot sammanlagt 4 personer. För närvarande bor ca 2 nya svenskar i kommunen. Kommunen har under åren tagit emot olika flyktinggrupper. Under slutet av 198-talet bosatte sig drygt 1-talet flyktingar från Vietnam i kommunen. Under mitten av 199-talet kom ca 1 flyktingar från Bosnien. År 24 öppnade Migrationsverkets en flyktingförläggning i Ydre med ca 1 platser. I slutet av 27 började kommunen ta emot flyktingar från framförallt Irak. Mottagningen av flyktingar har långt ifrån inneburit att de som kommit hit rotat sig i kommunen. I stort sett har alla ur flyktinggruppen från Vietnam har flyttat från kommunen medan Bosniengruppen etablerat sig i Ydre. Befolkningsförändring

7 mars 21 5(5) Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning Befolkningsutvecklingen i kommunen har under perioden varit negativ. Tabellen visar att befolkningen mellan 199 och 27 minskat med 573 personer, vilket motsvarar 13 %. Födelsetalet är betydligt lägre än dödstalet och utflyttningen är större än inflyttningen. Befolkning i 1-årsklasser i kommunen år år år år år år år år år år Totalt Tabell 1: Åldersgrupper -9 år har under perioden minskat mest under perioden med 246 barn. Åldersgrupperna 5 och 6 plus är de åldersgrupper som har vuxit mest de senaste cirka 2 åren. Den sammanlagda ökningen här ligger på cirka 2 personer. Denna utveckling skiljer sig markant från länets och rikets utveckling, men är typisk för små kommuner. Den lilla kommunens läge i förhållande till ett större centrum har en viss betydelse i sammanhanget. Många mindre kommuner som ligger nära större orter har under de senaste 2-3 åren haft en ganska bra utveckling. Speciellt gäller detta runt Stockholm, Göteborg och Malmö. Ett exempel i Östergötland på en kommun som haft en god utveckling är Söderköping. Mindre kommuner som är mer perifert belägna i förhållande till större orter har i många fall haft en mindre gynnsam utveckling. Ydre som är en ganska typisk perifier småkommun, har också på det stora hela haft en befolkningsutveckling som är bland de sämsta i södra Sverige.

8 mars 21 6(5) Befolkningsutveckling och framskrivning till Befolkning Befolkningsframskrivning, SCB Befolkningsprognos, kommun Diagram 4: Befolkningsförändringen i Ydre kommun har varit negativ under perioden med undantag av några år i början och slutet på 198-talet. Befolkningen har minskat med 62 invånare från invånare 198 till 3 76 vid årsskiftet 27. SCB:s befolkningsframskrivning fram till 22 visar att befolkningsminskningen kommer att avta under slutet av perioden och man prognostiserar också med en liten ökning av befolkningen under perioden. Enligt kommunens egen befolkningsprognos fram till och med 215 så kommer befolkningsutvecklingen under de närmaste åren att minska med omkring 5 invånare per år. Detta skulle innebära att invånarantalet då skulle minska ned till invånare.

9 mars 21 7(5) Befolkningsutveckling och framskrivning till 22, efter åldersklasser Diagram 5: Diagrammet visar befolkningsutvecklingen i åldersklasser samt SCB:s framskrivning av utvecklingen Befolkningsstrukturen har förändrats under perioden och andelen barn- och ungdomar kommer att minska ytterligare fram till 22. I slutet av perioden kan man se en stabilisering och en liten ökning av antalet barn. Befolkningsutveckling efter födelseöverskott och nettoflyttning Immigrationsöverskott Inrikes flyttningsöverskott Födelseöverskott Befolkningsförändring Diagram 6: Diagrammet visar att trenden för befolkningsutvecklingen har varit negativ och inneburit en nettoutflyttning och födelseunderskott. Invandring har under några år haft positiva effekter på befolkningsutvecklingen.

10 mars 21 8(5) In- och utflyttare till kommunen efter ålder och kön, genomsnitt per år Inflyttade Båda könen Utflyttade Båda könen Diagram 7: Det är allra främst ungdomar i åldersgrupperna år, 2-24 år och år som har flyttat från kommunen. De flesta som har flyttat till kommunen är i åldersgruppen 2-24 år år, 3-34 år och -4 år. Det är i stort sett samma åldersgrupper som stått för ut- och inflyttningen i kommunen under den aktuella perioden. Dessa åldersgrupper står för de absolut flesta flyttningarna i hela riket.

11 mars 21 9(5) Riktad in- och utflyttning, genomsnitt per år Inflyttning från Utflyttning till Boxholm <5 <5 Finspång <5 <5 Kinda 6 6 Linköping 1 16 Mjölby <5 <5 Motala <5 <5 Norrköping <5 <5 Söderköping <5 <5 Vadstena <5 <5 Valdemarsvik <5 <5 Åtvidaberg <5 <5 Ödeshög <5 <5 Tranås Jönköping <5 5 Nässjö <5 7 Eksjö Stockholm <5 5 Totalt Sverige Utlandet 26 <5 Totalt Tabell 2: Tranås och Eksjö är de viktigaste kommunerna för flyttning till och från Ydre. Därefter kommer Linköping och Kinda kommuner. Befolkningsutveckling i tätorter, småorter och landsbygd, Befolkningsförändring Procentuell förändring Österbymo % Hestra % Rydsnäs % Asby % Landsbygd % Ydre kommun % Tabell 3: Rydsnäs och Österbymo är de tätorter som har haft den största befolkningsminskningen under perioden. Befolkningen har minskat med 21 % respektive 18 % under den aktuella perioden. Invånarantalet har under denna tid även minskat i Asby och i Hestra men inte lika hög grad. Befolkningen på landsbygden har minskat med cirka 1 % under samma tid.

12 mars 21 1(5) Befolkningspyramid, framskrivning till Kvinnor Män Diagram 8: Befolkningsframskrivningen visar på att antalet barn och ungdomar minskar. Åldersgrupperna 5+ och 6+ ökar däremot i antal. Samtidigt avtar antalet personer i den äldre ålderskategorin. Den stora andelen 5+ och 6+ utgörs av de stora barnkullar som föddes efter andra världskriget. Mellan och cirka 1 år framåt, var födelsetalen höga vilket resulterade i den stora så kallade 4-talistgenerationen. Kontrasten blir särskilt tydlig med tanke på de låga födelsetalen under den osäkra perioden strax innan och under kriget, samt de historiskt låga födelsetalen under depressionen i slutet av 192-talet och början av 193-talet då Myrdals Kris i befolkningsfrågan bidrog till formulerandet av välfärdspolitiken. Dessa båda fenomen (många 5-7 åringar och få 8+) är således nationella fenomen. De blir dock extra tydliga i mindre kommuner som har minskade befolkningstal i de yngre befolkningsgrupperna. Utbildning nivå och studieresultat Utbildningsnivån har höjts i kommunen under de senaste åren. Fler går vidare till eftergymnasial utbildning. Elever som gått grundskolan i Ydre kommun visar på mycket goda studieresultat. Jämfört med riket påvisas ett genomsnittligt högre meritvärde. Meritvärdet för elever från Ydre låg 26/27 på 219,2 jämfört med 27,3 för riket. Lärartätheten i Ydre skolor har under åren legat på en högre nivå än riksgenomsnittet för grundskolor som för 27 var 8,2 lärartjänster pr 1 elever. I skolverkets jämförande statistik för 27 är lärartätheten i Ydre 9,9 per 1 elever, 9,5 i glesbygdskommuner och 8,4 i riket. Skolverket och Sveriges kommuner och landsting har i sina jämförelser visat på sambandet mellan hög lärartäthet och ett gott resultat i skolan.

13 mars 21 11(5) Utbildningsnivå 27, befolkningen 2-64 år 1% 2% 29% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 5% Diagram 9: Av diagrammet framgår att cirka 3 % av befolkningen i Ydre inte har en högre utbildningsnivå än grundskola. Motsvarande siffra för såväl Östergötland som för riket är 15 procent. Andelen som har eftergymnasial utbildning är i Ydre cirka 2 % vilket är lägre än genomsnittet för Östergötland (34 %) och riket (35 %). Utbildningsnivå efter kön 27, befolkningen 2-64 år Män Kvinnor 14% 1% 36% Förgymnasial 26% 1% 22% Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas 49% Diagram 1: Diagrammen i kapitlet visar att det är fler kvinnor än män som går vidare till högre studier. Andelen är dock låg för Ydre. 51%

14 mars 21 12(5) Utbildningsnivå efter etnisk bakgrund 27, befolkningen 2-64 år Personer med svensk bakgrund Personer med utländsk bakgrund 19% 1% 11% 18% 3% Förgymnasial Gymnasial 25% Eftergymnasial Uppgift saknas 5% 46% Diagram 11: Statistiken visar att invånare med utländsk bakgrund som kommer till Sverige i högre grad har eftergymnasial utbildning än personer med svensk bakgrund. Värt att notera är också att det finns en förhållandevis stor andel med utländsk bakgrund vars utbildningsbakgrund är okänd.

15 mars 21 13(5) Resultat från grundskola och gymnasieskola Utbildningsresultaten för elever från Ydre kommun är mycket goda. Andelen elever som uppnår betygsmålen är betydligt högre för elever i Ydre än i länet och riket. Jämförelser från år 26 som gjorts av SCB och Sveriges kommuner och landsting visar att Ydre var den kommun i länet som satsade mest pengar per elev. Resultat från grundskola 27, elever bosatta i kommunen Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan Övergångsfrekvens till gymnaieskola exkl. IV Övergångsfrekvens till gymnaieskola inkl. IV Ydre Östergötland Sverige Diagram 12: Andelen elever i Ydre som är behöriga till gymnasiet är stor, och betydligt större än i länet och riket. Statistik från Skolverket visar att det 27 var 96 % av Ydres elever som var behöriga till gymnasieskolan. Det är 4 % som inte blev behöriga vilket motsvarar 2 elever. Jämförelse med länet och riket visar på 9 % respektive 89 %. Pojkar uppvisar generellt en något lägre behörighet till gymnasieskolan än flickor.

16 mars 21 14(5) Resultat från grundskola , elever bosatta i kommunen Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan Övergångsfrekvens till gymnaieskola exkl. IV Övergångsfrekvens till gymnaieskola inkl. IV Diagram 13: Resultatet från grundskolan har över tiden haft små variationer, och ligger jämfört med Östergötland och Riket på en hög nivå. Resultat från gymnasieskola 27, elever bosatta i kommunen Andel elever som slutförde gymnasiestudier inom 4 år exkl. IV Andel elever som slutförde gymnasiestudier inom 4 år inkl. IV Andel som påbörjat högskolestudie inom 3 år 2 1 Ydre Östergötland Sverige Diagram 14: De höga studieresultaten som elever Ydre uppnår i grundskolan bibehåller man även i gymnasieskolan och det finns en tendens till att resultaten ytterligare förbättras under gymnasietiden.

17 mars 21 15(5) Andelen elever som påbörjat högskolestudier inom 3 år är lägre för elever från Ydre än länet och riket. Från Ydre är ca 36 % som studerar vidare och jämfört länet som ligger på ca 43 % och riket på ca 41 %. Resultat från gymnasieskola , elever bosatta i kommunen Andel elever som slutförde gymnasiestudier inom 4 år exkl. IV Andel elever som slutförde gymnasiestudier inom 4 år inkl. IV Andel som påbörjat högskolestudie inom 3 år Diagram 15: Andelen som påbörjat högskolestudier inom 3 år har under de senaste 1 åren varierat. Lägsta nivån noteras för 26 då endast 28 % registrerats. Ydre är den kommun i Östergötland som uppvisar de bästa resultaten från grundskola och gymnasieskola (åtminstone i genomsnitt över tiden). Samtidigt har man ett av de lägsta övergångstalen till högskola.

18 mars 21 16(5) Sysselsättning Antal sysselsatta Andelen förvärvsarbetande av befolkningen i Ydre kommun är stor i förhållande till länet och riket. Avvikelsen är särskilt stor när det gäller åldersgruppen 2-24 år. Att ungdomarna har sysselsättning innebär också att man inte i samma utsträckning går vidare till högre studier. Sysselsatt dag- och nattbefolkning efter kön, Nattbefolkning Män Nattbefolkning Kvinnor Nattbefolkning Båda könen Dagbefolkning Män Dagbefolkning Kvinnor Dagbefolkning Båda könen Diagram 16: Antalet arbetstillfällen i kommunen har ökat stort under 2-talets första decennium. Andelen förvärvsarbetande både dag- och nattbefolkning 1 har ökat markant under perioden. 1 Dagbefolkning är de som arbetar i kommunen oavsett var de bor. Nattbefolkning är de som bor i kommunen oavsett var de arbetar.

19 mars 21 17(5) Sysselsättningsgrad efter kön och ålder 27 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2-24 år år år år år 6-64 år 2-64 år Män Kvinnor Båda könen Diagram 17: Sysselsättningsgraden för både män och kvinnor är lägre i åldersgruppen 2-24 år och i åldersgruppen 6-64 år. Kvinnor har generellt sett lägre sysselsättningsgrad än män. Män i åldersgruppen år har den högsta sysselsättningsgraden. Sysselsättningsgrad % 85% 8% 75% Ydre Östergötland Riket 7% 65% Diagram 18: Sysselsättningsgraden i kommunen är betydligt högre än i länet och riket. Den höga sysselsättningsgraden kan bland annat förklaras med att näringslivet gått väldigt bra i Ydre under perioden, bättre än i Östergötland totalt (sett till antalet sysselsatta). Ydre har ett näringsliv som är ganska inriktat på legotillverkning och skogsbruk (jämfört med många andra kommuner). Dessa branscher är ganska konjunkturkänsliga och går således bra i konjunkturuppgångar. En annan orsak som kanske framförallt gäller unga - är att man sannolikt inte stannar i kommunen om man inte får jobb, i alla fall inte i samma utsträckning som i större orter. Om man då flyttar till en annan kommun så blir det positivt för sysselsättningsgraden i Ydre.

20 mars 21 18(5) Den höga sysselsättningsgraden i Ydre kommun kan sannolikt förklaras av den mentalitet som kan ses som typisk för landsbygden. Det finns en tradition av att klara sig själv som möjligen medför att man är mer benägen att göra uppoffringar för att behålla/skaffa jobb. Icke-sysselsatta och försörjningsstödstagare Arbetslöshet i kommunen % 1% 8% 6% 4% Samtliga år Män år Kvinnor år Ungdomar år Utrikes födda år 2% % Diagram 19: Arbetslösheten har under perioden legat på en låg nivå jämfört med länet och riket. Arbetslösheten har varit något högre bland ungdomar men betydligt lägre än i länet och riket för denna kategori av befolkningen.

21 mars 21 19(5) Ohälsotalet i kommunen, personer 2-64 år, Ydre Kvinnor Ydre Män Östergötland Kvinnor Östergötland Män Riket Kvinnor Riket Män Diagram 2: Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män. Ohälsotalet i Ydre ligger något lägre i jämförelse med länet och riket. Ohälsotalet har under periodens senare del minskat något både för män och för kvinnor. Andel av befolkningen 2-64 år som är förtidspensionerade % 1% 8% 6% 4% 2% Ydre Östergötland Riket % Diagram 21: Diagrammet visar andelen förtidspensionerade under perioden Andelen förtidspensionerade i Ydre ligger på lägre nivå än länet och riket. Andelen har varierat något under åren. Under år 27 ökade andelen förtidspensionerade något. Sjukfrånvaron hos anställda av kommunen som arbetar inom vård och omsorg har visat sig vara hög. Jämfört med den statistik som tidigare har redovisats för helåret 27 så har den sammanlagda sjukfrånvaron under 28 minskat från 9,3 % till 8,7 %. Anmärkningsvärt är att sjukfrånvaron ökat i åldersgruppen 29 år och yngre från 9,6 % till 11,3 %. I åldersgruppen 5 år och äldre märks också en ökning, men inte i lika hög grad.

22 mars 21 2(5) Antal personer och hushåll i kommunen som har fått ekonomiskt bistånd Antal hushåll som fått bistånd Antal personer som fått bistånd Antal barn (-15 år) som fått bistånd Diagram 22: Under slutet av 199-talet och början av 2-talet hade betydligt fler hushåll ekonomiskt bistånd. Under denna period var det över 1 hushåll som hade stöd. Antalet har sjunkit till en låg nivå. 27 var det cirka 24 hushåll och under 28 var det endast 13 hushåll som behövde stöd. Storleken på stödbelopp har dock ändrats och är nu betydligt högre. I Ydre kommun ligger antalet hushåll med ekonomiskt bistånd på en låg nivå. Kostnaderna per invånare ligger på en extremt låg nivå jämfört med länet och riket. Andel av befolkningen som har fått ekonomiskt bistånd % Ydre totalt 2% 15% Östergötland totalt Riket totalt 1% Ydre, barn -15 år 5% % Östergötland, barn -15 år Riket, barn -15 år Diagram 23: Andelen av befolkningen som får ekonomiskt bistånd har minskat under 2- talet. Andelen är låg i Ydre jämfört med genomsnitten för Östergötland och riket. Speciellt gäller detta för andelen barn som får ekonomiskt bistånd.

23 mars 21 21(5) Arbetsmarknad och näringsliv i kommunen Kommunens arbetsmarknad Antalet registrerade företag har ökat med cirka 2 % vilket motsvarar 6 företag från 1998 till 27. De flesta nystartade företagen finns inom branschen för service och turism. Ydre kommun har stigit 12 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet 28. Solna har första platsen och Ydre har avancerat från plats 7 till plats 58. Under tio år har Svenskt Näringsliv följt och rankat det lokala företagsklimatet landet runt. Rankinglistan presenteras varje vår och bygger på enkätsvar från 35 företag samt på statistik från SCB. Just att rankingen till stor del bygger på vad företagarna själva anser om företagsklimatet, gör listan unik. Andra faktorer som väger tungt är kommunernas service till företagen, hur lagar och regler tillämpas samt hur öppen kommunen är inför att konkurrensutsätta sin egen verksamhet, samt hur kommunikationer och infrastrukturen är utbyggd. Sysselsatt dagbefolkning fördelad efter näringsgren och kön 26 4% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri och utvinning Energi, vattenförsörjning och avfallshantering Byggverksamhet Handel och transport Finansverksamhet och företagstjänster Utbildning och forskning Hälso och sjukvård Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Okänd näringsgren Ydre, Män Ydre, Kvinnor Ydre, Båda könen Östergötland Riket Diagram 24: Ydre har en stor andel sysselsatta inom jord- och skogbruket jämfört med länet och riket. Tillverkningsindustrin är den näringsgren som sysselsätter flest män och hälso- och sjukvården sysselsätter flest kvinnor. Därefter kommer byggnadsverksamhet som sysselsätter flest män och utbildning som sysselsätter kvinnor i större utsträckning än män.

24 mars 21 22(5) Förändring sysselsatt dagbefolkning efter näringsgren, procent Ydre Östergötland Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri och utvinning Energi, vattenförsörjning och avfallshantering Byggverksamhet Handel och transport Finansverksamhet och företagstjänster Utbildning och forskning Hälso och sjukvård Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Okänd näringsgren Totalt Riket Diagram 25: Totalt sett har sysselsättningen ökat mer i Ydre kommun än i länet och riket under perioden. Den relativa sysselsättningsökningen har skett främst inom energi, vatten och avfall, men eftersom detta är en väldigt liten bransch handlar sysselsättningsökningen om väldigt få personer. Den bransch som har haft den största ökningen av antal sysselsatta personer är utbildning och forskning. Byggverksamhet, utbildning samt okända näringsgrenar har ökat. Att okänd näringsgren ökat kraftigt kan ha att göra med att det startats mycket nya företag. De som återfinns i denna klassing är oftast små, ganska nystartade företag som inte inrapporterat vilken verksmhet de har till SCB ännu. Att denna bransch generellt gått ner i landet beror på att SCB blivit bättre på att klassificera företagen efter vilken verksamhet de har. Även inom jord- och skogsbruk har skett en sysselsättningsökning vilket är mot trenden i länet och riket. Sysselsättningen har också ökat betydligt inom kategorin okända näringsgrenar. Här finns företag inom turism och servicenäringen, samt livsmedeltillverkning med flera som startat upp under perioden.

25 mars 21 23(5) Sysselsatt dagbefolkning fördelad på sektorer efter kön, 26 7% 6% 5% 4% 3% 2% Män Kvinnor Båda könen 1% % Offentlig sektor Offentligt ägda företag Aktiebolag, ej offentligt ägda Övriga företag, ej offentligt ägda Övriga organisationer Diagram 26: Offentlig sektor är den sektor som sysselsätter flest kvinnor. Cirka 62 % av de anställda inom denna sektor är kvinnor. Aktiebolag är den verksamhetsform som sysselsätter flest män, där 62 % av de anställda är män. Sysselsatt dagbefolkning efter sektor, Offentlig sektor Offentligt ägda företag Aktiebolag, ej offentligt ägda Övriga företag, ej offentligt ägda Övriga organisationer Diagram 27: Sysselsättningsutvecklingen inom de olika sektorerna har under perioden ökat mest för aktiebolagen och övriga företag. Inom offentlig sektor har det också skett en ökning. Antalet anställda hos Ydre kommunen har ökat från 249 årsarbetare 26 till 277,4 årsarbetare 28.

26 mars 21 24(5) Pensionsavgångar i kommunen inom 5 och 1 år efter näringsgren, 26, andel av de sysselsatta i respektive näringsgren som går i pension 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri och utvinning Energi, vattenförsörjning och avfallshantering Byggverksamhet Handel och transport Finansverksamhet och företagstjänster Utbildning och forskning Sjuk- och hälsovård, omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Okänd näringsgren Totalt Andel över 6 år Andel över 55 år Diagram 28: Stora pensionsavgångar kommer att ske inom perioden 5-1 år. Största andelen kommer att ske inom näringsgrenarna energi, vattenförsörjning och avfallshantering och kategorin okända näringar. Dessa båda näringsgrenar är båda väldigt små, så i absoluta tal är det inte så många människor det handlar om. Intressant för kommunen som arbetsgivare är de stora pensionsavgångarna inom Offentlig förvaltning och Sjuk- och hälsovård, omsorg.

27 mars 21 25(5) Pensionsavgångar i kommunen inom 5 och 1 år efter näringsgren, 26, antal sysselsatta i respektive näringsgren som går i pension Antal över 6 år Antal över 55 år Totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri och utvinning Energi, vattenförsörjning och avfallshantering Byggverksamhet Handel och transport Finansverksamhet och företagstjänster Utbildning och forskning Sjuk- och hälsovård, omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Okänd näringsgren Samtliga näringsgrenar Tabell 4: Inom näringsgrenarna Tillverkningsindustri, Sjuk- och hälsovården, omsorg samt Jord- och skogsbruk kommer de största pensionsavgångarna ske. I vilken utsträckning som personal behöver ersättas är svårt att förutse. Strukturomvandlingar sker och vissa näringsgrenar ökar medan andra minskar. Näringsliv I detta kapitel redovisas arbetsställen inom företag och organisationer som och hur många som är/var sysselsatta inom dem. Statistiken redovisar arbetsställen inom privat och offentligt ägda företag, samt privata organisationer. Statistiken inkluderar inte offentlig sektor. Ett företag kan ha mer än ett arbetsställe om det är ett större företag. Det absolut vanligaste är att det endast har ett arbetsställe. De arbetsställen som finns med är de som har minst en sysselsatt person som arbetar där. Detta innebär att många företag inte finns med i statistiken eftersom ingen person får sin huvudsakliga inkomst därifrån. De organisationer som finns med i statistiken är sådana som har anställd personal. Statistiken som redovisas i detta kapitel representerar näringslivet; hur många företag det finns och hur många som är sysselsatta i dem. Det finns ett tidsseriebrott i statistiken 24, vilket gör att det ser ut som det blev många nya arbetsställen det året. Det gjordes en förändring i insamlingsmetodiken detta år som gjorde att man kunde lokalisera fler arbetsställen. Antalet arbetsställen och arbetstillfällen har under perioden har ökat. Ydres näringsliv består av ett antal företag med cirka 3 talet anställda. Ett större företag har startats. I övrigt består näringslivet av fåmans- eller enmansföretag. Flera av företagen i Ydre har bytt ägare och styrelseborden finns inte längre i kommunen även om produktionen finns kvar.

28 mars 21 26(5) Något företag har flyttat sin produktion utomlands på grund av svårigheten att få tag på råvaror i Sverige, men har fortfarande viss produktion och distribution kvar i kommunen. Antal arbetsställen och sysselsatta i dem efter om de är nystartade under året eller inte, Antal arbetsställen Nya för året Avknoppade under året Kvarvarande från föregående år Sysselsatta i arbetsställena Diagram 29: Antalet arbetsställen har under perioden ökat från cirka 21 till 35. Från år har dock antalet minskat något för att återigen öka 27. Samma förhållande gäller för antalet sysselsatta som 1998 låg på cirka 68. År 27 låg antalet sysselsatta i arbetsställen på ca 88, det vill säga en ökning med cirka 2 sysselsatta. De flesta är sysselsatta i så kallade kvarvarande företag. Antal arbetsställen och sysselsatta i dem efter deras branschtillhörighet, Antal arbetsställen Sysselsatta i arbetsställena Okänd näringsgren Övriga tjänster Transport, Magasinering, Kommunikation Handel och Hotell och restaurang Varuproducerande Diagram 3: Totalt sett har under perioden har antalet arbetsställen och antalet sysselsatta ökat. Inom varuproduktion har under perioden antalet arbetsställen ökat för att under de senaste tre åren minska något. Handel, hotell och restaurang samt övriga näringsgrenar har ökat något. Antalet sysselsatta har under perioden ökat med 2. Ökningen har skett inom alla branscher.

29 mars 21 27(5) Antal arbetsställen och sysselsatta i dem efter storleksklass, Antal arbetsställen Sysselsatta i arbetsställena sysselsatta 1-49 sysselsatta 5-9 sysselsatta 1-4 sysselsatta Diagram 31: Antalet arbetsställen i storleksklassen där 1-4 personer är sysselsatta är den storlek som ökat antalet sysselsatta mest. Från cirka 195 arbetsställen till cirka 265 arbetsställen under den aktuella perioden Antal nedlagda och nystartade arbetsställen samt antal sysselsatta i dem, Antal arbetsställen Sysselsatta i arbetsställena Nystartade Nedlagda Diagram 32: I diagrammen ovan ser man hur många arbetsställen i företag som startades och lades ned under Den förändring som skett under tiden pekar på att mängden både nystartade och nedlagda företag har ökat från och med 25 till cirka 4 för vardera kategorin, jämfört med 25 för åren tidigare. Företag kan vara nystartade eller flyttade till kommunen.

30 mars 21 28(5) Antal nystartade och nedlagda arbetsställen efter branschtillhörighet samt antal sysselsatta i dem, genomsnitt per för åren Antal arbetsställen Sysselsatta i arbetsställena 4 3 Okänd Övriga tjänsteproducerande Transport, magasinering, kommunikation Handel och hotell o restaurang Varuproducerande 1 5 Nystartade Nedlagda Nystartade Nedlagda Diagram 33: Antalet arbetsställen inom den varuproducerande sektorn och den okända sektorn, det vill säga företag som man inte vet riktigt vilken verksamhet de har hos SCB (det vill säga företag som inte är registrerade i någon av de mer etablerade sektorerna) har ökat. Samma förhållande gäller även för antalet sysselsatta på dessa arbetsställen. Antal nystartade och nedlagda arbetsställen efter storleksklass samt antal sysselsatta i dem, genomsnitt per för åren Antal arbetsställen Sysselsatta i arbetsställena sysselsatta 1-49 sysselsatta 5-9 sysselsatta 1-4 sysselsatta Nystartade Nedlagda Nystartade Nedlagda Diagram 34: Diagrammen ovan visar hur många arbetsställen och sysselsatta i dem som startats och lagts ned i genomsnitt per år efter storleksklass. Det är i stort sett bara arbetsställen med 1-4 sysselsatta som nystartats eller lagts ned. Det är i genomsnitt ca 3 företag som nystartar eller läggs ned varje år i kommunen.

31 mars 21 29(5) Kommunikationer Kommunikationsstruktur Vägnät Genom kommunen går två länsvägar: Länsväg 131 mellan Österbymo och Tranås Länsväg 134 mellan Kisa och Eksjö Vägbredden är smal och i stället för att bredda vägen eller frigöra sidoområdena har en hastighetssänkning genomförts. Väg 131 finns med i Länstransportplanen med ny sträckning mellan Hestra och Ramfall. Flertalet av de mindre vägarna är belagda med oljegrus men med varierande standard och behov av förbättringar. Cykelvägar Förutsättningarna att använda cykel som kommunikationsmedel är begränsat ur trafiksäkerhetssynpunkt då vägarna är förhållandevis smala och trafikeras av mycket tung trafik. Det är i stort sett bara utmed länsväg 134 mot Kisa som det finns en kort sträcka med gång- och cykelväg samt en kortare sträcka längs med väg 131 från Österbymo till Ydregården. En delsträcka av cykelleden Sommen-Vätterleden går från Ramfall över gården Linnekulla till Hestra. I tätorterna Hestra, Rydsnäs och Österbymo är gång- och cykelvägnätet förhållandevis väl utbyggt. För rekreation finns det gott om skogsbilvägar och skogsvägar som är lätta cykla på. Kollektivtrafik Busslinjenät Linje 63 Österbymo - Tranås med 11,2 dubbelturer på vardagar och tre dubbelturer på lördagar och söndagar och helgdagar. Linje 632 Österbymo - Eksjö med 5 dubbelturer vardagar och 2 dubbelturer på lördagar och söndagar och helgdagar. Tåg Östgötapendeln som trafikerar sträckan mellan Tranås Norrköping har 14 dubbelturer vardagar och 1 dubbelturer under helger. Från Tranås är restiden till Boxholm 11 minuter, till Mjölby 2 minuter, till Linköping 4 minuter och till Norrköping 1 timme och 1 minuter. Restiden från Österbymo till Tranås är med kollektivtrafiken ca 4 minuter. Kompletteringstrafik Beställningstrafik bedrivs enligt tidtabell under vardagar för att nå fram till kollektivtrafiken. Tidtabellen är samordnad med den särskilda kollektivtrafiken (färdtjänsten) och kan komma att samordnas även med skolskjutstrafiken i mån av plats i fordonen framöver.

32 mars 21 3(5) Bilanvändning Befolkningen i Ydre kör igenomsnitt över 9 mil bil per år och person. Detta är mer än östgöta- och riksgenomsnittet. Den genomsnittlige ydrebon förbrukar mer bensin och diesel än östgöta- och riksgenomsnittet. Antal körda mil i personbil per år och invånare Antal körda mil med personbil per invånare Ydre Östergötland Riket Diagram 35: I diagrammet redovisas hur många mil som de personbilar som är registrerade i kommunen har kört under olika år dividerat med befolkningen i kommunen. Befolkningen är hela befolkningen inklusive barn och andra som inte själva kör bil. I statistiken redovisas endast personbilkörning, ej trafik med bussar eller lastbilar. I Ydre kommun ligger körsträckan per invånare på drygt 9 mil per person och år, vilket är mer än 2 mil mer än genomsnittet för Östergötland och riket. Under perioden har körsträckan per person och år ökat med ca 2 mil i Ydre kommun. Ökningstakten av antalet körda mil är högre i Ydre än i Östergötland och i riket.

33 mars 21 31(5) Förbrukning av bensin och diesel i personbilstrafik, liter per invånare och år Ydre Bensin Ydre Diesel Östergötland Bensin Östergötland Diesel Riket Bensin Riket Diesel Diagram 36: Förbrukningen av bensin och diesel är beräknad på det faktiska antalet bilar som är registrerade i kommunen och hur långt de har kört enligt kontrollbesiktningen, samt hur mycket bränsle varje bilmodell förbrukar. Endast bränsleförbrukning i personbilar ingår i statistiken. I Ydre förbrukar varje invånare drygt 55 liter bensin och drygt 15 liter diesel per år. Detta är högre än genomsnittet både i Östergötland och i riket. Under de senaste åren har bensinanvändningen minskat och dieselförbrukningen ökat. I Ydre har förändringen av bensinförbrukning ungefär följt den nationella trenden, men dieselförbrukningen har ökat snabbare än i Östergötland och i riket. Pendling Utpendlingen från Ydre är betydligt större än inpendlingen. Det stora flertalet pendlare har sin arbetsplats i Tranås, I andra hand är Eksjö den ort som ydreborna har sin sysselsättning i. Antalet arbetstillfällen har dock ökat i Ydre har under de senaste åren, vilket medfört en ökad inpendling. Betydligt fler män än kvinnor arbetspendlar. Svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens uppstår av och till och problem att hitta ett arbete till den andra parten, samt att det ofta gäller bristyrken. Den låga lönenivån inom kommunen gör det inte enklare att kunna rekrytera nya medarbetare. Många pendlar också ut ur kommunen på grund av att tillräckligt kvalificerade jobb inte kan erbjudas.

34 mars 21 32(5) In och utpendling Inpendling Utpendling Nettopendling -6-8 Diagram 37: Pendlingsutvecklingen i kommunen visar på en ökning. Både in- och utpendlingen har förändrats under tiden. I början av 2-talet skedde en nedgång för både inoch utpendlingen. In- och utpendling , könsfördelad Män Kvinnor Inpendling Utpendling Nettopendling Diagram 38: Fler män än kvinnor pendlar till sitt arbete. Pendlingsutvecklingen för män visar på minskad nettopendling, medan kvinnor visar på en något ökad nettopendling mot slutet av perioden. Sett över hela perioden minskar nettopendlingen.

35 mars 21 33(5) In- och utpendling efter näringsgren, Inpendling Utpendling Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri och utvinning Energi, vatten och avfall Byggverksamhet Handel och transport Finansverksamhet och företagstjänster Utbildning och forskning Sjuk-och hälsovård Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Okänd näringsgren Diagram 39: Pendlingen mellan olika branscher skiljer sig åt och tillverkningsindustrin är den bransch som är mest beroende av inpendling. Därefter kommer handel och transport samt sjuk- och hälsovård. In- och utpendling efter ålder Inpendling Utpendling Diagram 4: Utpendlingen är olika viktig för olika åldersgrupper Inpendlingen skiljer dock sig inte så mycket åt när det gäller åldersgrupper. Utpendlingen däremot uppvisar större skillnader beroende på ålder. Ju äldre man är, i desto större utsträckning pendlar man till sitt arbete.

36 mars 21 34(5) Riktad pendling 26 Inpendling till Ydre Utpendling från Ydre Boxholm 18 1 Finspång <5 Kinda Linköping 7 3 Mjölby 6 Motala <5 Norrköping <5 5 Söderköping Vadstena <5 Valdemarsvik <5 <5 Åtvidaberg <5 Ödeshög <5 <5 Tranås Eksjö Nässjö 1 29 Stor-Stockholm 8 14 Aneby 6 11 Västervik 6 Jönköping 5 19 Vimmerby 5 12 Totalt Tabell 5: Tabellen visar att antalet inpendlare till Ydre var 258 personer år 26. De kommuner man främst pendlade in ifrån var Tranås och Kinda. Av tabellen framgår också att antalet utpendlare från Ydre var 784 personer år 26. Tranås var den kommun som man i första hand pendlade till. Drygt hälften av alla pendlare arbetar i Tranås kommun. Därefter kommer Eksjö kommun som pendelort, följt av Kinda. Linköping och Nässjö kommuner.

37 mars 21 35(5) Att bo och verka i kommunen tillgängligt utbud Bostadsmarknad Bostadsmarknaden har under de senaste tjugo åren präglats av få nybyggnationer, då endast ett fåtal villor byggts varje år. Några lägenheter i flerbostadshus har inte byggts sedan 197- talet. Markbostäder med hyresrätt byggdes fram till 199. Antalet outhyrda lägenheter har ökat i takt med utflyttningen från kommunen. Förändringar i bostadsbeståndet har diskuterats och att man har planer på ombyggnad av flerbostadshus till senior/trygghetsboende. Under 29 minskas antalet platser inom särskilt boende med 17 platser och de lägenheter som därmed töms byggs om till lägenheter för trygghetsboende för äldre och handikappade. Genom att erbjuda attraktiva lägenheter i flerbostadshus kan kommunen få en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Det gäller även att få fram attraktiva lägen för villabebyggelse. Genom att prisnivån på villor är relativt låg har nybyggnationen varit liten och då den skett har det varit på landet ofta i samband med generationsväxlingar. Kommunen har bjudit ut obebyggda villatomter i tätorterna för 1 kr per tomt. De intressenter som hittills hört av sig är frågar främst efter sjönära lägen. I Torpa kyrkby och i Tullerum pågår planarbete för att tillskapa attraktiva sjönära tomtområden. Vid slutet av 27 fanns det ca 6 outhyrda lägenheter i det kommunala bostadsbeståndet. Detta motsvarar ca 2 % av det totala antalet lägenheter i bostadsbeståndet. Merparten av dessa lägenheter, 33 lägenheter finns i Österbymo. Asby hade två tomma lägenheter, Hestra 11 och Rydsnäs 13 tomma lägenheter. Under var antalet outhyrda lägenheter betydligt mindre då migrationsverket bedrev flyktingförläggning i kommunen. Ett fåtal småhus byggs varje år. De husbyggen som görs är främst på landsbygden. De senaste två åren har det dock skett en ökning i bostadsbyggandet i kommunen. Ett antal hushåll som byggt eller köpt fritidshus i Ydre har efterhand blivit permanentboende i kommunen. Exempel finns bland annat i Rönnäsområdet där det nu finns cirka 12 permanentboende hushåll. Området byggdes från början för fritidsbebyggelse. Strandskyddsregler och fornlämningar, samt motstånd från andra fastighetsägare kan ibland vara hinder för personer som vill bygga permanentbostäder eller fritidshus i kommunen. Antal lägenheter i småhus och flerbostadshus, Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Totalt antal lägenheter Tabell 6: De senaste åren har inga flerbostadshus av något slag byggts i kommunen.

38 mars 21 36(5) Prisutveckling för småhus , inflationsrensat 27 års prisnivå Permanentbostad (ej tomträtt) Fritidshus Diagram 41: Priserna på fritidsbostäder och permanentbostäder har under åren varierat något. Under senaste åren har en stor prisstegring skett. Den största ökningen har skett för fritidshus. En stor prisstegring har också skett för lantbruksfastigheter. Andel av småhusen som är taxerade som fritidshus, % 4% 35% 3% 25% 2% 15% Ydre Östergötland Riket 1% 5% % Diagram 42: I kommunen finns en mycket stor andel fritidshus. Ydre är en vacker bygd med stora naturvärden som drar till sig många fritidsboende. Sjön Sommen och Lägernsjöarna har många fritidsboende i sin närhet. Antalsmässigt finns det ca 1 2 fritidshus i kommunen. Serviceutbud Ydre kommun har ett basutbud av offentlig samhällsservice, både vad gäller de delar av serviceutbudet som kommunen själv sörjer för samt de delar av serviceutbudet som landsting och stat står för. När det gäller privat service erbjuds ett förhållandevis begränsat utbud.

39 mars 21 37(5) Den ideella sektorn spelar en betydande roll för serviceutbudet i kommunen, inte minst i orterna utanför huvudorten. Asby Lanthandel har sin grund i ett antal lantbrukarfamiljer som gått samman och driver butiken. Ägarna lägger här många timmar i ideellt arbete för att få verksamheten att fungera. I Rydsnäs har samhällsborna bildat Rydnäs Servicefastigheter ekonomisk förening och byggt lokaler för lanthandel, restaurang och frisör. I Rydsnäs småbåtshamn finns det cirka 1 stationära båtplatser och några gästbåtplatser samt båtuthyrning. Allt är uppbyggt och sköts på ideell basis. Centralorten Österbymo I Österbymo finns det en större livsmedelsaffär och det finns en välsorterad järnaffär. Röda Korset driver en secondhand affär. Frisör och en mindre elbutik finns också. Möjlighet till ATG-spel och taxiservice finns. Bensinstation och bankkontor, samt begravningsbyrå finns bland serviceutbudet. Här finns också ett värdshus, ett vandrarhem, en pizzeria och ett café. Landstingets service består av vårdcentral och barnavårdscentral. Den statliga verksamheten omfattar arbetsförmedling, försäkringskassa, polis, apotek systembutik och paketutlämning via livsmedelbutiken. Kommunen erbjuder förskola med tre avdelningar, fritidshem och familjedaghem. Grundskoleundervisning finns från förskoleklass till och med år 9. Kommunen har ett äldreboende med sex enheter, varav två är för demensboende och en för korttidsvård. I anslutning till boendet finns dagverksamhet. På Villa Vallmon erbjuds dagverksamhet för psykiskt funktionshindrade. Här finns också en resurs i form av boendestödjare. En turistbyrå och näringslivskontor finns centralt i Österbymo. Räddningstjänsten bemannas med en deltidsbrandkår och samarbetsavtal finns med Tranås kommun för ledningsfunktionen. Bibliotek finns centralt i anslutning till kommunkontoret och vårdcentralen. Konsumentvägledningskontor finns inte men personal på kommunkansliet hjälper till att svara på eventuella konsumentvägledningsfrågor. Övriga tätorter med service I Asby och Rydsnäs erbjuds förskola och fritidshem. I Hestra finns förutom förskola och fritidshem även familjedaghem. Här finns också grundskola från förskoleklass till och med år 4. I Asby finns lanthandel med café och i Rydsnäs finns lanthandel, restaurang och frisör samt en automatstation med bensin, diesel och E 85. I Hestra finns en blomsterhandel som också säljer konfektyrvaror. I denna tätort finns dessutom en bilfirma och en automatstation med bensin och diesel. I Ramfall finns en bemannad bensinmack med automattvätt och ett utbud av daligvaror. För annat serviceutbud och tillgång till fritidsaktiviteter som inte finns inom kommunen kan detta nås i kringliggande kommuner i Tranås, Eksjö och Kisa. Från Österbymo tar det ca 25 minuter med bil till respektive ort.

40 mars 21 38(5) Utbildningsutbud Gymnasieutbildning Ydre kommun har ingen egen gymnasieskola utan köper utbildningsplatser främst i Tranås och Eksjö kommuner. Cirka 24 % av gymnasieeleverna har sökt sig till skolor på andra orter. Gymnasieelever boende i kommunen efter huvudman Friskola Landstinget Annan kommun Ydre kommun Diagram 43: Andelen elever som går i friskola har ökat de senaste åren. Andelen elever som studerar på landstingets skolor har minskat under periodens slut. Här handlar det främst om naturbruksprogrammet till vilket man nu inte sökt sig i lika stor omfattning som förut. Utbildningar i andra kommuner söker sig elever till som vill ha specialinriktningar, till exempel internationell utbildning (IB) och fotboll och basket med flera sporter. Till dessa utbildningar gäller riksintag. Utbildningar inom kommunal vuxenutbildning Vuxenutbildning finns för närvarande i form av SFI (svenska för invandrare). Grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning kan erbjudas i annan kommun. En rektor finns anställd som administrerar de ansökningar om vuxenutbildning som kommer in. -5 Övrig utbildning Under 22 startades genom ett EU-projekt ett Lärcentrum där högskolestudier på distans kunde erbjudas. Från och med år 27 har verksamheten lagts ned på grund ett lågt deltagande i studierna och bristande ekonomiska resurser, vilket inte kunde motivera en fortsatt satsning från kommunens sida.

41 mars 21 39(5) Ydre kommun har anknytning till Sommenbygdens Folkhögskola i Tranås genom medlemskap. Högskolestuderande boende i kommunen efter högskoleort och typ av högskolestudier, 26 Distansstudier Studerande på Högskoleort och Total Campus Nätuniversitet Linköping Norrköping 3-3 Motala Övriga Östergötland Jönköping Kalmar Örebro Stor-Stockholm 1-1 Uppsala 2-2 Malmö - Lund 2-2 Göteborg 4-4 Övriga landet Utlandet 1-1 Okänd högskoleort Total Tabell 7: Linköping är den ort som de flesta av studerande boende i kommunen pendlar till. Dit är det förhållandevis lätt att komma med allmänna kommunikationer. Det är det även till Norrköping som ligger lite längre bort. Här har pendeltåget bidragit till att fler kan pendla till sin studieort. Cirka 3 % av högskolestuderande boende på orten studerar via distansstudier eller nätuniversitetet hemifrån. De personer som är skrivna i Ydre men studerar på campus i Lund, Stockholm med flera orter kan man nog i många fall anta att de egentligen bor på studieorten men är skrivna i Ydre. Det kan säkert även gälla vissa som studerar på närmare håll som Linköping, Jönköping och Norrköping. System/rutiner för kompetensidentifiering/validering Det finns för närvarande inget system/rutiner som tillämpas i kommunen för kompetensidentifiering/validering.

42 mars 21 4(5) System för omställning/påbyggnadsutbildning Lokalt arbetar man för närvarande inte med omställning/påbyggnadsutbildning. Samarbeten kring kompetensförsörjningsfrågan Regionalt ingår Ydre i Regionförbundet Östsams nätverk för arbetsmarknadsfrågor där en av parterna är Arbetsförmedlingen. Uppföljning av arbetsmarknadsläget och utbildningsbehoven sker fortlöpande. Ydre kommun ingår i Nässjö arbetsmarknadsområde i kommungruppen Tranås och Eksjö. Kultur- och fritidsutbud I Ydre erbjuds ett brett kultur- och fritidsutbud och det finns ett omfattande föreningsliv. I detta inkluderas möjligheten till eget utövande såväl som möjligheten att som åskådare få kultur- och fritidsupplevelser. Föreningar i kommunen anordnar många aktiviteter och arrangemang. Bland annat ordnas marknader både vår och höst på flera platser i kommunen som drar till sig kommuninvånare såväl som besökare utifrån. Orienteringsklubben OK 64 i Hestra deltar i och arrangerar tävlingar på nationell nivå. I kommunen finns också en dragkampsklubb som tävlar med stor framgång på internationell nivå. Musik- och teaterlivet är väl tillgodosett i kommunen vare sig man aktivt vill delta i körsång och teater eller nöjer sig med att vara åskådare/åhörare. Några gånger per år anordnar biblioteket konstutställningar och författarbesök i anslutning till biblioteket. Vidare anordnas det musikevenemang av olika slag, bland annat Ydre Countryfestival och Sommarmusik i Ydres kyrkor. Körverksamheten är stor i kommunens olika församlingar. Musikskolans elever ger flera konserter under året. Teater och musikalverksamhet bedrivs av Riskteatern som förutom de årliga mindre uppsättningarna ungefär vartannat år gör större uppsättningar av kända musikaler. Årligen erbjuds teaterabonnemang på Östgötateatern i Linköping med gemensam resa i buss från Ydre. Varje år arrangeras Sommaveckan med roddtävlingar med deltagande lag från socknarna. Andrew Petersonsällskapet har sitt museum i Asby tillsammans med Skolmuseet i Asby gamla kyrkskola och uppför varje sommar en Utvandrarmusikal. Under vintermånaderna ordnas ett antal event i Asbybacken med snowboard- och skidskola, tävlingar och kvällsöppetaktiviteter. Under sommarmånaderna ordnar föreningar med flera så kallade Sommarkvällar i Asby med tipspromenader och underhållning. På Ydregården i Österbymo anordnas årliga aktiviteter och underhållningskvällar. Här firas också valborgsmässoafton och kommunens gemensamma nationaldagsfirande.

43 mars 21 41(5) Fysiska strukturer för åskådande och utövande Kulturverkstaden med Folksalen och Ydre Wärdshus tillhandahåller lokaler för olika evenemang som teater, revy, musik i alla dess former i Österbymo. Kulturverkstaden som är Riskteaterns lokal används också som biograflokal. Det finns utöver detta sex olika lokalägande föreningar som hyr ut lokaler för olika ändamål. Andra lokaler för evenemang är Ydreskolans aula samt samlingslokaler på Lärcentrum. Utöver detta tillhandahåller kyrkor församlingshem och trossamfund ett antal lokaler runt om i kommunen. I de olika kommundelarna finns det många lokaler i föreningsregi i anslutning till fotbollsplaner eller andra anläggningar. I Asby Alpinas regi finns det en cafeteria med värmestuga som har ca 1 sittplatser. På fritidssidan finns inom kommunen tillgång till sporthallar, ett antal fotbollsplaner, friidrottsanläggning, bandybanor och tennisbanor. Elljusspår finns i två av tätorterna och en vandringsled Östgötaleden går genom kommunen. En modern ridskoleanläggning och skjutbanor för jaktskytte och tävlingskytte finns, samt lokal för luftgevärsskytte. Boulebanor finns såväl sommartid som vintertid. Organisatoriska strukturer för utövande Det finns ett stort antal aktiva föreningar i Ydre kommun cirka 11. De föreningar som bedriver ungdomsverksamhet har möjlighet att få kommunala aktivitetsbidrag. Det finns även ett antal humanitära organisationer som bedriver verksamhet av varierande karaktär. I kommunen finns flera aktiva byalag/utvecklingsgrupper och hembygdsföreningar. De erhåller bidrag från kommunen, landstinget och länsstyrelsen till sin verksamhet. För bidraget anordnar de aktiviteter och evenemang av olika slag för bygdens invånare. Ett av byalagen har hand om skötseln av en badplats. Omgivande lokalmiljö Byggd miljö kulturhistorisk och funktionell I kommunen finns två typiska kyrksamhällen, Asby och Rydsnäs. Sund, Torpa, Norra Vi och Svinhult är mindre kyrkbyar. Vanligt förekommande i kommunen är stora mangårdsbyggnader, så kallade före detta kaptensbostäder och säterier. Detta kan man bland annat se i Ruda, Olstorp, Falla, Horsnäs, Tunarp och Hulu med flera platser. Kulturlandskapet är gammalt och präglat av småskalighet. Det finns spår efter bosättningar från bland annat yngre järnåldern. I kulturlandskapet finns mängder med murar och stenrösen från olika tidsåldrar. Centrum i Ydre har fram till början av 19-talet och järnvägens ankomst varit Sund. Ett nytt centrum fick man i och med järnvägens tillkomst mellan Eksjö och Österbymo. Österbymo var sedan tidigare samlingsplats för hela Ydre där man höll två marknader.

44 mars 21 42(5) Tätorten Hestra expanderade på talet då man fick stor inflyttning då många valde att bygga hus här. Tullerum och Rönnäs är andra små orter som har en blandning av permanentbebyggelse och fritidsbebyggelse. Andra bybildningar är Grindsbo, Stubbarp, Kullarp, Västra och Östra Hult med ca fyra fem fastigheter som har en samlad gårdsbebyggelse enligt äldre tradition. Bebyggelsen i kommunen är i allmänhet välskött och det finns i princip inga övergivna torp och gårdar som inte sköts. Naturmiljö Ydre kommun är en skogskommun med många, flikiga och stenrika jordbruksmiljöer insprängda i skogarna. Landskapet är kuperat och varierat. Blandningen av djupa skogar och öppen mark ger goda förutsättningar för ett rikt djurliv. Människor som rör sig i markerna kan knappast undgå möten med älg, rådjur, räv och skogsfågel. Utter och lo förekommer även i Ydres blockiga och kuperade skogslandskap. I Ydre finns också stora värden knutna till sjöar. Den största och mest kända sjön är Sommen, klarvattensjön som med sina många öar klassas som riksintresse för friluftsliv, naturvärden och fiske. Landskapet kring Sommen är kargt och dramatiskt med mycket berg i dagen och ett flertal branta stup. Tall och gran dominerar kring sjön, men här finns också det, av Boxholms skogar, frivilligt avsatta reservatet Svensbo lövskog där Sveriges alla inhemska träd utom bok och avenbok växer. I närheten av Svensbo finns också Sveriges största alm, ett hamlat exemplar som är 79 cm i omkrets. Förutom Sommen bör också de båda klarvattensjöarna Östra och Västra Lägern nämnas. De är djupa, precis som Sommen, och kopplade till dessa tre sjöar och bäcksystemet som förbinder dem finns två mycket värdefulla och hotade arter, nämligen flodpärlmussla och röding. Även öringstammen är speciell och värdefull. I Sommen har pilgrimsfalk konstaterats häcka efter 5 års frånvaro. Det kuperade landskapet och den myckna stenen har gjort att åkrarna ofta är flikiga och små. Det finns gott om naturbetesmarker med stora träd- och floravärden, och många har förstås också stora kulturvärden. Speciellt är också att naturbetesmarkerna som oftast en gång var uppodlade. Ett unikt exempel på detta är den medeltida ödegården Hemvidakulla som ligger i Skavarp. Andra gårdar med stora kultur- och naturvärden är Smedstorp, Södra Bråta och Österås. I naturvårdsplanen för Ydre kommun beskrivs över 5 värdefulla områden i kommunen. I Ydre finns också ett femtontal naturreservat av olika slag, från det kulturlandskapsinriktade Södra Bråta till ett av Östergötlands finaste myrområden, Rocks Mosse. För den natur- och kulturintresserade beskrivs 42 fina områden i boken Guide till Ydres Natur.

45 mars 21 43(5) Social och kulturell värdemiljö Historiska arv och samhälleliga strukturförändringar Ydre kommun präglas starkt av bygdens jord- och skogsbruksmiljö som utgjort grunden för ydrebornas försörjning. All sedan äldre stenåldern har Ydre varit bebott. Skogarna röjdes och kulturlandskapet växte upp. Kreatursskötseln har alltid spelat stor roll som inkomstkälla och ännu i dag har flertalet av de av de många familjejordbruken kvar betesdjuren. Ydredrotten och familjen Rääf har satt stor prägel på bygden och dess utveckling genom sitt engagemang i bland annat rikspolitiken. Som företagsledare och som markägare till områden anslutning till bland annat Österbymo har man haft ett stort inflytande. Familjen har också engagerat sig mycket när det gäller föreningslivet och inte minst i kulturfrågorna. På Bulsjö gård som ägs av familjen finns ett unikt gårdsmuseum. Civilitet medborgerligt engagemang Valdeltagande till kommunfullmäktigevalet Vid valet 26 var valdeltagandet till kommunvalet 84,1 % att jämföra med valdeltagandet i riket som då var 78,3 % och länet på 81,1 %. Deltagande i studieförbundsverksamhet Under 27 hade studieförbunden bidragstimmar och under Enligt deltagarsiffror från SCB deltar medborgare i Ydre i förhållandevis hög utsträckning i Studieförbundens verksamhet. Under 28 var det dock en nedgång då utbudet inte var så omfattande. Föreningsaktivitet Det finns inte någon statistik på detta men föreningsaktiviteten bedöms som mycket stor i de 11 föreningar som finns i kommunen. En mångfald av föreningar som samlar invånare till en gemenskap är till exempel Hembygdsföreningarna och Sockenföreningarna. Större gemenskap och engagemang i olika frågor är tydligt märkbar i de små orterna i kommunen. I Österbymo tycks det vara svårare att nå detta engagemang hos invånarna. Antal boklån Antalet boklån 28 i Ydre var 9,11/invånare, glesbygd 8,95/ invånare, och länet 4,1/invånare, samt riket 4,3/invånare. Besöksmål av betydelse Kända besöksmål är Torpön med Torpöns fäljeläge. Här finns en camping, restaurang och glass-cafe, samt sjön Sommens enda båtmack. I området finns även fritidshusbebyggelse som byggts under senare år.

46 mars 21 44(5) Sjön Sommen med omgivningar av vacker natur drar många besökare till sig. På sjön finns ett rikt båtliv. Naturen runt omkring lockar till sig många svamp- och bärplockare. För jakt och fiskeintresserade finns många möjligheter till fina naturupplevelser. Ydregården är en välbesökt hembygdsgård i Österbymo, belägen på den så kallade Ydrekullen. Härifrån har man en vacker utsikt över Österbymo med omkringliggande landskap. Byggnadsminnena Smedstorps gård och Råås kvarn är goda exempel på miljöer som man sällan finner på annat håll. Österförs smedja vid Bulsjöån intill Österbymo är ett exempel på ett levande och fungerande arbetsmuseum.

47 mars 21 45(5) Klimatpåverkande utsläpp I detta avsnitt redovisas hur mycket klimatpåverkande växthusgaser som släpps ut i kommunerna. Sex olika gaser ingår i statistiken och eftersom de har olika stor klimatpåverkan så har räknats samman till så kallade koldioxidekvivalenter, det vill säga alla gaserna har räknats om till hur mycket utsläppen skulle motsvara om det endast var koldioxid som släpptes ut. De gaser som ingår i statistiken är: koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O), flourerade kolväten (HFC), perflourkolväten (PFC) samt svavelhexaflourid (SF6). Metoden som används för att ta fram uppgifterna i detta kapitel är mycket komplicerad och hämtar data från ett stort antal källor. Generellt sett har metodiken förbättrats över åren och om man ser tilldetaljnivå kan det finnas jämförelseproblem mellan åren. Dock skall data som redovisas i detta kapitel vara jämförbara på övergripande nivå. För en mer genomgripande beskrivning av kvaliteten på data hänvisas till: Insamlandet av data baseras på beräkningar på var utsläppen görs, och är alltså inte hänfört till vilka utsläpp som befolkningen i en viss kommun gör. Detta innebär bland annat att en kommun som har en stor genomfartstrafik (av bilar), eller har en större flygplats, eller ett raffinaderi får ett stort utsläpp per invånare. Utsläpp av växthusgaser per invånare, ton koldioxidekvivalenter per person Ydre Östergötland Riket Diagram 44: Invånarna i Ydre släpper i genomsnitt ut knappt tolv ton koldioxidekvivalenter per person 27, vilket är betydligt mer än genomsnittet både för Östergötland och genomsnittet för riket. Sedan 199 har utsläppen per invånare i Ydre ökat med nästan två ton per person samtidigt som de har minskat med över ett ton per person i riket och i Östergötland.

48 mars 21 46(5) Utsläpp av växthusgaser efter källa Ton CO2-ekvivalenter Avfall och avlopp Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Arbetsmaskiner Transporter Industriprocesser Energiförsörjning Diagram 45: De totala utsläppen av växthusgaser i Ydre har legat mellan 4 och 45 ton koldioxidekvivalenter mellan 199 och 27. Under perioden har utsläppen från tansporter och arbetsmaskiner ökat något samtidigt som utsläppen från energiförsörjning har minskat något. Utsläppen från den huvudsakliga källan jordbruk - har legat tämligen konstant. Utsläpp av växthusgaser efter källa 27,5% 1% 6% 2% 54% 27% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Jordbruk Lösningsmedelsanvändning Avfall och avlopp 1% Diagram 46: Utsläppen av växthusgaser i Ydre härrör framför allt från jordbruket, som står för drygt hälften av utsläppen, och från transporter, som svarar för en fjärdedel av utsläppen.

49 mars 21 47(5) Utsläpp av växthusgaser efter vilken gas 27, mätt i koldioxidekvivalenter 1% 21% Koldioxid (CO2) Metan (CH4) 41% Dikväveoxid (N2O) Flourerade kolväten (HFC), Perfluorkolväten (PFC) och Svavelhexaflourid (SF6) 37% Diagram 47: Koldioxid står för cirka 4 % av utsläppen av växthusgaser i Ydre. Koldioxiden kommer framför allt från transporter. Utsläppen av metan och dikväveoxid härstammar nästan helt från jordbruket.

50 mars 21 48(5) Folkhälsa Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. Människors hälsa påverkas av en rad bestämningsfaktorer, illustrerad av figuren nedan. En del faktorer som det biologiska arvet och allmänna miljöfaktorer är svåra att göra något åt men faktorer som sammanhänger med samhällets organisation, service- och utbildningsutbud, boende och arbetsförhållanden samt faktorer i den omgivande miljön kan påverkas av kollektiva beslut. Figur: Hälsans bestämningsfaktorer De faktauppgifter som beskrivits i tidigare kapitel har indirekt berört aktuella förhållanden och aspekter som skapar förutsättningar för hälsa i befolkningen i kommunen. Hälsoläget som råder i kommunen är i hög grad beroende av storleken på och åldersfördelningen i befolkningen. Utbildningsnivå, sysselsättningsgrad, arbetsmarknad, inkomst och näringsliv utgör socioekonomiska förutsättningar som påverkar befolkningens och individens hälsa och livssituationen i allra högsta grad. Individer som har ett arbete, god ekonomi och lång utbildning har oftare bra hälsa än de som står utanför arbetsmarknaden. Kommunikationer såsom pendlingsmöjligheter och utbyggnaden av vägnät påverkar i sin tur tillgång till utbildning, arbete, kultur och andra aktiviteter samtidigt som det ger möjligheter att bosätta sig i en miljö där man trivs, känner sig trygg och har social gemenskap. De aktuella förutsättningarna är av stor betydelse vid individernas val av levnadsvanor. Planering av cykelvägar, promenadstråk med gatubelysning, och närhet till grönområden fria från buller och avgaser samt ett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter och tillgång till bra matvaror till resonabla priser påverkar även det medborgarnas hälsa och välbefinnande. Hälsoläget i befolkningen beskrivs i regel i termer av hur invånarna i kommunen själv upplever sin hälsa och vilka livsstilsrelaterade sjukdomar som är vanligt förekommande, såsom psykiska besvär, övervikt och fetma, hjärt-kärlsjukdomar, och lungcancer.