Del 1 Introduktion och sammanfattning. Vattenförvaltning och dess verktyg i Sverige och i Bottenvikens vattendistrikt

Transkript

1 Förvaltningsplan Bottenvikens vattendistrikt Del 1 Introduktion och sammanfattning Vattenförvaltning och dess verktyg i Sverige och i Bottenvikens vattendistrikt

2 Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt Del 1 Introduktion och sammanfattning - Vattenförvaltning och dess verktyg i Sverige och i Bottenvikens vattendistrikt Diarienummer Utgiven av Länsstyrelsen Norrbotten Ansvarig avd/enhet Vattenmyndighetens kansli Författare Vattenmyndigheterna i samverkan Omslagsfoto/fotograf 2014 Andreas Broman Layout Carina Nanker Tryckt hos E-print AB Upplaga 530 ex samt digitalt tillgänglig på

3 Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt FÖRORD Vattnet i Sverige och särskilt i dess norra delar ses ofta som något självklart, något som finns i rikliga mängder och håller hög kvalitet. Denna bild stämmer inte riktigt och så är heller inte fallet i andra delar av världen där vatten, både avseende mängd och kvalitet, är det som tydligast begränsar livets förutsättningar och därigenom genomsyrar alla samhällen. Förvaltningen av vatten är en miljö- och resursfråga med många dimensioner. Vatten är vårt viktigaste livsmedel, en av våra allra viktigaste resurser och utgör livsmiljö för många växter och djur. Det är därför naturligt att frågor om hur vi ska hantera vatten är nära förknippat med samhällsfrågor i stort. Vare sig vi dricker vattnet, utnyttjar det som kylvatten, till elproduktion, fiskar, badar eller gläds åt naturupplevelsen måste vi alla ta ansvar. Vatten är inte en vara som vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattenförvaltningen arbetar efter EG:s ramdirektiv för vatten för att nå god vattenstatus i alla grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Den 16 december 2016 togs ett viktigt steg på vägen mot bättre vatten i Bottenvikens vattendistrikt. Då fastställde vattendelegationen miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för distrikts vattenförekomster som tar vid efter förvaltningsplan och åtgärdsprogram Dessa dokument ligger till grund för fortsatt arbete med att säkra, förvalta och förbättra tillståndet i distriktets grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Vattenförvaltningsarbetet engagerar alltifrån kommuner och statliga myndigheter men förutsätter också deltagande från andra intressenter såsom privatpersoner, företag och vattenråd. En utmaning kommande år blir att se till att vattenfrågorna i högre grad integreras i samhällsplanering och myndighetsutövning, liksom att vattenfrågorna medvetandegörs i högre utsträckning hos verksamhetsutövare och enskilda. Vår målsättning är att miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram ska bli effektiva verktyg för att nå uppsatta mål. Att arbeta med vattenfrågorna på ett samman hållet och genomtänkt sätt ger resultat i form av bättre vatten, goda vattenmiljöer och hållbara vattenresurser. Nu är tid för bättre vatten! Sven-Erik Österberg Landshövding vid länsstyrelsen i Norrbottens län Ordförande i vattendelegationen i Bottenvikens vattendistrikt I

4 Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt BAKGRUND TILL BESLUTADE DOKUMENT Vattendelegationen vid vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt har den 16 december 2016 beslutat om Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt ( ). Detta enligt 5 kap 1 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vattendelegationen beslutade samtidigt, enligt 3 kap 1 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, om miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt. Miljökvalitetsnormerna är föreskrivna genom Länsstyrelsen i Norrbottens läns (Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikts) föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenvikens vattendistrikt (25 FS 2016:32 A 26). Vattendelegationen har även samma dag beslutat om Åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt. Detta enligt 6 kap 1 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Åtgärdsprogrammet riktas till myndigheter och kommuner och innehåller de åtgärder som krävs för att kunna följa miljökvalitetsnormerna. Åtgärdsprogrammet ingår i förvaltningsplanen. Dessa beslut har föregåtts av samråd enligt 2 kap 4 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. I samrådet ingick förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt. De synpunkter som inkom under samrådet har sammanställts i en särskild sammanställning ( ). Vattenmyndigheten har, enligt 6 kap 11 miljöbalken, även genomfört en miljöbedömning av åtgärdsprogrammet. I miljöbedömningen ingår en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 12 miljöbalken ( ) som beslutades innan samrådet av vattendelegationen ( ). Efter samrådet har regeringen prövat åtgärdsprogrammet enligt 6 kap. 4 förordningen (2004:660) och beslutade (M2015/01776/Nm m.fl) om ett antal förändringar av åtgärdsprogrammet som har inarbetats i det slutliga åtgärdsprogrammet. II

5 Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt FÖRVALTNINGSPLAN FÖR BOTTENVIKENS VATTENDISTRIKT Vattenmyndighetens förvaltningsplan är uppdelad i fem olika delar. Till detta kommer länsstyrelsens föreskrift om miljökvalitetsnormer för vatten samt ett antal bilagor. Nedan följer en kort beskrivning av förvaltningsplanens delar och deras innehåll så att du som läsare smidigt ska kunna hitta den del, eller det avsnitt i en viss del, du är intresserad av. Del 1 Introduktion Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer MKN Del 2 Vattenförvaltning Bilagor Del 3 Övervakningsprogram Del 4 Åtgärdsprogram Del 5 Vattenförvaltning Del 1 Introduktion och sammanfattning inleder hela förvaltningsplanen och sammanfattar alla delar i förvaltningsplanen inklusive åtgärdsprogrammet. Här beskrivs nätverk och roller på alla samverkansnivåer, tillsammans med en bakgrund till varför arbetet är så viktigt. Del 2 Vattenförvaltning , här hittar du alla resultat från kartläggningsoch analysarbetet. Här finns även information om principer för framtagande av miljökvalitetsnormerna. Samverkan och samråd som genomförts under den gångna sexårscykeln redovisas också. Beskrivningarna har fokus på att visa resultat medan metoder och arbetssätt återfinns i bilaga 1. Del 3 Övervakningsprogram Den här delen visar bland annat vilken övervakning som ligger till grund för statusklassificeringen. III

6 Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt Del 4 Åtgärdsprogram , innehåller åtgärdslistan med samtliga åtgärder riktade till myndigheter och kommuner. Du hittar även den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av dessa åtgärder här. Del 5 Vattenförvaltning , här blickar vi framåt och tittar på vad som kan vara särskilda frågor att beakta inom vattenförvaltningen de kommande sex åren. Till detta kommer länsstyrelsens i Norrbotten län föreskrift, 25 FS 2016:32 A 26, om miljökvalitetsnormer för vatten om kvalitetskrav för vattenförekomster inom vattendistriktet och de miljökvalitetsnormer som har fastställts för vattenförekomsterna inom distriktet. Till förvaltningsplanen finns ett antal bilagor. I dessa går det att läsa allt om vilka metoder och arbetssätt som använts i statusklassificeringen, vilka krav från vattenförvaltningsförordningen som förvaltningsplanen uppfyller och vilka referenser som har använts i arbetet. Då Bottenvikens vattendistrikt även innehåller vattenförekomster som gränsar till Nordland och Troms fylken ska relevanta delar ur förvaltningsplan och åtgärdsprogram även finnas med som bilaga. Följande bilagor följer med Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt: Bilaga 1. Arbetssätt och metoder Bilaga 2. Krav enligt vattenförvaltningsförordningens bilaga 1 Bilaga 3. Ordlista Bilaga 4. Referensmaterial Bilaga 5. Åtgärdsprogrammets underlagsdokument Bilaga 6. Samlad redovisning av åtgärder enligt artikel 11.3 och 11.4 i ramdirektivet för vatten Bilaga 7A. Utdrag ur förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Nordland och Jan Mayen vannregion, Norge Bilaga 7B. Utdrag ur förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Troms vannregion, Norge IV

7 Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt Innehållsförteckning 1 Introduktion och sammanfattning Beslut om Förvaltningsplan Vatten en oumbärlig resurs Det finns ständigt mer att lära Åtgärderna måste genomföras nu Samhällsutvecklingen är beroende av rent vatten Tid för bättre vatten är nu! Vattenförvaltningens ramverk i Sverige Vattendelegationen beslutar Vattenmyndigheterna samordnar arbetet Riksdag och regering lagstiftar, styr och fördelar medel Statliga myndigheter har ansvar i olika delar Kommunerna har flera olika roller Samverkan Vattenförvaltningens verktyg Hur mår distriktets vatten? Övervakning av vatten i distriktet Miljöutmaningar i distriktets vatten Samverkan en framgångsfaktor för arbetet Samverkan över nationsgränserna Åtgärder för bättre vatten Övergödning Fysiska förändringar Miljögifter Försurning Främmande arter Förändrade grundvattennivåer Klorid i grundvatten Otillräckligt dricksvattenskydd Skyddade områden Övriga problem och olyckor Sammanfattning av åtgärder Sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet Samråd inför beslut Samråd under förvaltningscykel Regeringens prövning av förslag till åtgärdsprogram Viktiga hållpunkter under förvaltningscykeln Viktiga utvecklingsbehov för vattenförvaltningsarbetet Mer information Webbplatser och nyhetsbrev Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Affischer och broschyrer Publikationer och rapporter Ordlista och referenser...43 V

8

9 Beslut om Förvaltningsplan Introduktion och sammanfattning I denna del beskrivs hur vattenförvaltningen i Sverige är organiserad, vilka roller som finns och hur ansvaret är fördelat. Här förklaras även vilka olika verktyg som vattenförvaltningen har att tillgå för att uppnå målen i EU:s ramdirektiv för vatten. Distriktet har självklart sina egna särskilda utmaningar som sammanfattas här följt av en sammanfattning av åtgärdsprogrammet. Denna del sammanfattar även förvaltningsplanens övriga delar så att läsaren kan få en överblick av helheten. Vägen till bättre vatten. Foto: Linda Johansson 1.1 Beslut om Förvaltningsplan Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt beskriver vattenförvaltningsarbetet i distriktet och innehåller en redogörelse av tillstånd och påverkanstryck i distriktets yt- och grundvattenförekomster, uppsatta mål för arbetet i form av miljökvalitetsnormer samt den miljöövervakning som ligger till grund för bedömningarna. Förvaltningsplanen innehåller även Åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt , ett scenario av vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna av åtgärdsprogrammet kan komma att bli samt en framåtblick av vad som väntar och behöver utföras under vattenförvaltningscykeln från 2016 och framåt. Vattenförvaltningsarbetet genomförs i sexårscykler, där den föregående förvaltningscykeln egentligen tog slut i december Vattenmyndigheten skulle då ha fattat beslut om en reviderad förvaltningsplan, ett reviderat åtgärdsprogram och revide- 1

10 Beslut om Förvaltningsplan rade miljökvalitetsnormer för distriktets vattenförekomster. Den 19 november 2015 beslutade dock regeringen att ta till sig en prövning av vattenmyndighetens förslag till Åtgärdsprogram På grund av detta valde vattenmyndigheten att inte fatta några beslut i december 2015 utan inväntade istället regeringens prövning och beslut. Eftersom åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan hänger samman, saknades då förutsättningar att gå till beslut i övriga delar. Den 6 oktober 2016 fattade regeringen beslut i prövningsärendet (Regeringen, 2016c) och gav då vattenmyndigheten uppdraget att fatta beslut om det åtgärdsprogram som ska gälla för Bottenvikens vattendistrikt för perioden Vattenmyndigheten har arbetat om det tidigare förslaget till Åtgärdsprogram enligt de riktlinjer, formuleringar och ändringar som regeringen angav i sitt beslut. Det är mot den bakgrunden vattenmyndigheten i december 2016 har fastställt Förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt, med tillhörande Åtgärdsprogram samt föreskrifter om miljökvalitetsnormer för samtliga vattenförekomster i Sveriges nordligaste vattendistrikt. 2

11 Vatten en oumbärlig resurs 1.2 Vatten en oumbärlig resurs Vatten är jordens viktigaste livsmedel och en förutsättning för många samhällsviktiga ekosystemtjänster. Bra vatten i tillräcklig mängd är en avgörande resurs för industrin, jordbruket, sjukvården och stora delar av energiproduktionen. Vatten är också en självklar förutsättning för matproduktion, fiske, transporter, turism och inte minst vårt välbefinnande. En vy över havet eller ljudet av en porlande bäck har positiva hälsoeffekter och att bo i närhet till vatten är eftertraktat. Rent vatten är lätt att ta för givet för den som har det nära till hands. Bild från Stor-Rebben i Piteå skärgård. Foto: Kerstin Lundin-Segerlund Utan vatten av god kvalitet och kvantitet kan samhället omöjligt bygga social och ekonomisk välfärd. Den globala vattenbristen hotar miljoner redan utsatta människor medan andra drabbas av skyfall och översvämningar. I Sverige är det relativt gott om vatten, men kvaliteten är på många håll sämre än man kan ana. Dessutom kan klimatförändringar komma att ge ytterligare problem med såväl översvämningar som vattenbrist på vissa håll Det finns ständigt mer att lära Att arbeta med vattenförvaltning innebär ett ständigt lärande för att hela tiden ta in ny kunskap för kunna skapa en helhetsbild om hur ekosystemen och samhället interagerar (Blenckner m.fl., 2015). Detta är en av anledningarna till att vattenförvaltningens förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer revideras vart sjätte år. Det är också viktigt att arbeta med en ekosystemansats, och i det arbetet ingår att lyfta fram de olika ekosystemtjänsterna och att få hjälp med kunskapsupp- 3

12 Vatten en oumbärlig resurs byggnaden från lokala källor. En effektiv vattenförvaltning kan hjälpa samhället att identifiera det sammanlagda påverkanstrycket så att det är möjligt att kraftsamla kring problemområden, förebygga och förbereda sig för skadeverkningar samt förhindra konkurrens om vattenresursen Åtgärderna måste genomföras nu Även om det alltid kommer att saknas en del kunskap får inte det hindra genomförandet av åtgärder. Den kunskap som redan finns är till stora delar tillräcklig och samhället har inte råd att vänta. Det är ofta mycket svårare och mycket dyrare att åtgärda problemen när de redan uppstått, än att arbeta förebyggande i ett tidigt skede. Att värdera ekosystemen rätt och att skapa system för ekologiska kompensationsåtgärder vid exploatering ger förutsättningar att göra rätt från början. De positiva exemplen på storskaliga miljöförbättringar är fortfarande ganska få och det krävs uthållighet i åtgärdsarbetet innan resultaten märks. Den inneboende trögheten i mark- och vattensystemen gör också att det tar tid innan genomförda åtgärder får avsedd effekt på vattnens tillstånd. Men det finns positiva exempel, såsom införandet av kommunala avloppsreningsverk, kalkningsprogram mot försurning och åtgärder för att sanera föroreningsskadade områden. I Sverige finns stora behov av vattenförbättrande åtgärder. Det dyker också upp nya problem som måste hanteras. Ett exempel är att det under de senaste åren har upptäckts flera problem med dricksvattenförsörjning, både i ytvatten- och grundvattentäkter. Nya miljögifter dyker upp, som exempelvis kemikalien PFOS (perfluoroktansulfonat), ett långlivat miljögift som bland annat används vid brandbekämpning, ackumuleras i naturen, vilket lett till att vissa vattentäkter och vattenverk fått lov att stänga. Både nutida och historisk användning av bekämpningsmedel påverkar många dricksvattentäkter. En miljon människor i Sverige får dessutom sitt dricksvatten från vattentäkter som helt saknar skydd. Ett annat problem som, även om det inte är nytt, har uppmärksammats och diskuterats allt mer de senaste åren är fysisk påverkan på och i vattendrag och sjöar. Det finns idag mer än vandringshinder i Sverige som behöver åtgärdas för att fisk och annan fauna ska kunna röra sig upp- och nedströms. Det är inte bara dammar och kraftverk som skapat vandringshinder, även för höga och smala vägtrummor i landets omfattande vägnät kapar vandringsvägarna i vatten. Stora insatser för att åtgärda detta har gjorts men mycket återstår. Med en rikare biologisk mångfald skapas också bättre förutsättningar för exempelvis sportfiske och naturturism och därmed en möjlighet att livnära sig i framför allt glesbygd. Möjligheterna för samhället att utvecklas i framtiden begränsas om många vattenförekomster tillåts ha dålig status. Kostnaderna skjuts då framåt utan att kunskapen finns om hur förmågan att bära dem ser ut för kommande generationer. God status kan ses som en försäkring för att samhällets alla framtida behov av vatten kan tillgodoses. Faktum är att det kan bli riktigt dyrt att vänta tills problemen är för stora. Ett exempelvis är utbrottet av Cryptosporidium i Östersunds kommuns dricksvatten då närmare människor insjuknade och samhällskostnaderna beräknades till 220 4

13 Vatten en oumbärlig resurs miljoner kronor. Den troliga orsaken var att avloppsvatten kommit ut i dricksvattentäkten Storsjön genom felkopplade avlopp och/eller av en omfattande bräddning av avloppsvatten till följd av ett större skyfall (SMI, 2011). Även alltför stora vattenuttag kan få konsekvenser och försiktighetsprincipen är därför central i samhällsplaneringen. Brist på vatten kommer bli alltmer vanligt, framför allt i södra Sverige. Avsaltningsanläggningarna som planeras på Gotland för att dricksvattnet ska räcka även på sommaren när turisterna kommer budgeteras till 598 miljoner kronor för den totala kommunala VA-utbyggnaden fram till 2022 (P4 Gotland, 2014) Samhällsutvecklingen är beroende av rent vatten Rent vatten är en allt mer attraktiv naturresurs i ett internationellt perspektiv och kan locka hit företag, turister och boende. Av Sveriges besökare uppger procent att de under sin vistelse har nyttjat någon form av naturturism (besökt nationalpark, vandrat, badat). Den inhemska turismen omsätter 150 miljarder kronor årligen och utländska besökares konsumtion uppgår till 100 miljarder. Turismen utgör alltså stora värden för svenskt näringsliv och en betydande delmängd av dessa värden kan tillskrivas naturrelaterad turism (Tillväxtverket, 2015). Att fiska lockar många, av Sveriges internationella besökare uppgav att de fiskat när de var i Sverige 2013 (Tillväxtverket, 2014.) Sportfisket är också en av de främsta anledningarna till besök i Sverige. Beräkningar visar att sportfisket bidrar till exportintäkter på upp till 4,5 miljarder kronor årligen (Ekoturismföreningen, 2015). Genomförande av åtgärder kan leda till ökad efterfrågan av teknikutveckling och innovationer. Inom EU har arbetet för bättre vatten bidragit till en växande och i dagsläget till och med världsledande vattensektor, med små och medelstora företag. Dessa skapar tillsammans motsvarande arbetstillfällen i Europa. Vattenförvaltning är därför så mycket mer än miljövård, det är en viktig grund för grön och blå tillväxt och för en hållbar samhällsutveckling. Ny teknik på området kommer att kunna ge bättre beredskap att tackla nya samhällsutmaningar som till exempel effekter av klimatförändringar och läkemedelsrester i miljön samt komplexa ekosystemeffekter. I Sverige finns goda affärsmöjligheter i vattensektorn. Enligt en studie på uppdrag av Världsnaturfonden har östersjöregionen goda förutsättningar att hitta lösningar för att åtgärda problemen i Östersjön (Boston Consulting Group, 2013). I regionen finns finansiell styrka, hög utbildningsnivå, starka inhemska företag, hög forskningskvalitet och relativt låg befolkningsdensitet. Dessutom är regionen stabil med få konflikter. EU-kommissionen (2014) anser att kustturismen är den sektor som har bäst tillväxtpotential i Östersjöregionen de närmsta decennierna. Utfallet är dock helt beroende av utveckling hos de ekosystemtjänster som efterfrågas i form av bad, fiske och rekreation. 5

14 Vatten en oumbärlig resurs Tid för bättre vatten är nu! Tid för bättre vatten! Foto: Jörgen Naalisvaara Förvaltningen av Sveriges gemensamma vatten går nu in i en ny fas. Från att ha fokuserat på att ringa in och beskriva problemen behöver vi alla såväl vattenmyndigheter som andra aktörer fokusera på att öka takten i åtgärdsarbetet framåt. Det är tid för bättre vatten! 6

15 Vattenförvaltningens ramverk i Sverige 1.3 Vattenförvaltningens ramverk i Sverige Vattenförvaltning bedrivs enligt EU:s ramdirektiv för vatten (direktiv 2000/60/EG) som har implementerats i svensk rätt genom Förordning (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Direktivet innebär att samma regler gäller för alla och att bedömningar görs på samma sätt i alla europeiska vatten. Ramdirektivet vilar på två grundpelare: att värna ett naturligt växt- och djurliv i vatten och att säkerställa tillgången på rent vatten för dricksvattenproduktion. samverkan påverkansanalys samverkan ÅP 2009 FP 2009 MKN 2009 klassifcering övervakning ÅP 2016 FP 2016 åtgärdsanalys MKN 2016 riskanalys ekonomisk analys 2021 FP ÅP 2021 MKN 2021 åtgärder för bättre vatten _ Figur 1.1. Vattenförvaltning är ett iterativt arbete - varje sexårsperiod upprepas momenten övervakning, bedömning av status, analys av påverkan och risk för försämring av status samt bedömning av ekonomiska förutsättningar och konsekvenser. I slutet av varje sexårscykel beslutar vattendelegationen om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för kommande period. Genom samverkan med andra aktörer leder vattenförvaltningsarbetet till åtgärder för bättre vatten så att miljökvalitetsnormerna kan följas. Den europeiska modellen innebär att vattenresursen ska förvaltas i avrinningsområden och vattendistrikt eftersom vatten rör sig efter naturliga gränser och inte inom lands-, läns- eller kommungränser. Det gör att både påverkan och förbättringsåtgärder är allas gemensamma angelägenheter. Det i sin tur kräver samarbete över gränser och helhetssyn på allt vatten, såväl grundvatten, ytvatten som kustvatten. För att 7

16 Vattenförvaltningens ramverk i Sverige nå bästa nytta ska miljö- och samhällsekonomiska aspekter vägas samman i förvaltningen. Ytterligare en hörnsten i ramdirektivet för vatten är samverkan att säkerställa lokal förankring och förståelse samt att beslut fattas nära de berörda. Både kunskap om lokala förhållanden samt människors engagemang och samlade drivkraft ska tas tillvara. När beslutsfattare och lokal opinion har samma mål och drar åt samma håll uppnås störst effekt. Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär att både län och kommuner kan tillhöra mer än ett distrikt. Länsstyrelsen i Norrbottens län har uppdraget att vara vattenmyndighet för Bottenvikens vattendistrikt. Tre av distrikten delar dessutom vatten med Norge och Bottenvikens vattendistrikt delar Torneälven med Finland. Vattenförvaltning bedrivs i ett cykliskt arbete där ny kunskap och effekt av åtgärder bidrar till ständig förbättring. Arbetssättet ger också beredskap för att anta nya utmaningar, exempelvis klimatförändringar eller förändrad samhällsstruktur. Därför uppdateras och revideras alla ingående komponenter vart sjätte år (Figur 1.1) Vattendelegationen beslutar För varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation med uppgift att besluta om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Delegationen består av sakkunniga ledamöter som är utsedda av regeringen för bestämd tid. Ledamöterna sitter på personliga mandat utifrån sin expertis inom olika områden, och är således inte representanter för de organisationer de är anställda av. Delegationens ordförande är landshövdingen vid den länsstyrelse som är vattenmyndighet. För information om den aktuella vattendelegationen vid Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt, se Vattenmyndigheten Bottenvikens webbplats Vattenmyndigheterna samordnar arbetet Varje vattenmyndighet har ett kansli som bereder ärenden till vattendelegationen, samordnar distriktets länsstyrelser i framtagande av underlag samt samverkar med berörda på alla nivåer från lokal till internationell nivå. Alla länsstyrelser inom ett distrikt har i uppdrag att biträda vattenmyndigheten med statusklassificeringar av vattnets tillstånd och olika typer av underlag. I praktiken bedrivs ett nära samarbete mellan län och vattenmyndigheter både inom och mellan distrikten. Betydande kopplingar finns mellan vattenförvaltning och miljökvalitetsmålen, miljöbalken, plan och bygglagen, livsmedelslagen, kulturmiljölagen med flera regleringar, vilket kräver att arbetet har stor bredd. Därför är ett framgångsrikt genomförande av vattenförvaltning beroende av många aktörer. Det stora antalet aktörer som berörs på central, regional och lokal nivå är en av anledningarna till att samverkan är en central del i vattenförvaltningen. 8

17 Vattenförvaltningens ramverk i Sverige Riksdag och regering lagstiftar, styr och fördelar medel Vattenförvaltningen genomförs, som all offentlig förvaltning, inom ramen för gällande lagstiftning. Även om det rör sig om genomförandet av ett EU-direktiv och att det kan finnas EU-rättsliga aspekter att ta hänsyn till, är en utgångspunkt för vattenmyndigheten att ramdirektivet för vatten och de anknutna EU-rättsakterna har genomförts fullt ut i Sverige och att det därmed är den svenska lagstiftningen som ska tillämpas. När det gäller förutsättningarna för att få olika åtgärder genomförda, kan vattenmyndighetens analyser av status, påverkanstryck, åtgärdsbehov och förutsättningar för tidsundantag eller mindre stränga krav leda till bedömningen att det behövs nya eller förändrade styrmedel för att åstadkomma nödvändiga förbättringsåtgärder inom givna tidsramar. Vissa sådana styrmedel kan genomföras av myndigheter eller kommuner, och frågan kan då ofta adresseras inom ramen för åtgärdsprogrammet. I andra fall kan det röra sig om behov av ändrade eller nya styrmedel som behöver beslutas av riksdagen eller regeringen, och vattenmyndigheten har då ingen formell möjlighet att adressera frågorna inom ramen för sina beslutsdokument, utan dessa får då hanteras i andra sammanhang. På samma sätt förhåller det sig med frågor som primärt ligger inom regeringens ansvarsområde, som styrning av och fördelning av medel till statliga myndigheter. Vattenmyndigheterna kan identifiera frågor som rör exempelvis behov av ändrade instruktioner eller ansvarsområden för olika myndigheter, eller behov av förändrad eller ökad finansiering på olika områden. Det saknas dock möjlighet för vattenmyndigheten att besluta i sådana frågor, utan de får istället hanteras genom dialog med berörda myndigheter och regeringen. Det ska också noteras att regeringen naturligtvis kan styra och påverka vattenmyndigheternas verksamhet genom instruktioner, regleringsbrev och tilldelning av medel till de länsstyrelser som är vattenmyndigheter. Av den nyss avslutade regeringsprövningen av vattenmyndighetens förslag till Åtgärdsprogram framgår det också att regeringen kan påverka genomförandet av vattenförvaltningen på ett mer direkt sätt. Genom att ge riktlinjer för vattenmyndighetens fortsatta arbete med Åtgärdsprogram har regeringen gett vattenmyndigheten en tydlig styrning av innehållet i åtgärdsprogrammet Statliga myndigheter har ansvar i olika delar Länsstyrelserna är särskilt viktiga för vattenförvaltningen då de har ett brett regionalt ansvar med flera roller, både beredande, rådgivande och utförande. Vid bland annat tillsyn, prövning, planering, rådgivning, information, övervakning, kunskapsinsamling, dialog och ekonomiska bidrag bidrar länsstyrelserna till vattenförvaltningens måluppfyllelse. Sedan 2011 har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett särskilt ansvar att vara pådrivande, stödjande och samlande i svensk havs-, vatten- och fiskeriförvaltning. HaV tar fram föreskrifter som reglerar hur vattenförvaltningen ska genomföras när det gäller ytvatten medan Sveriges geologiska undersökning (SGU) gör motsvarande för grundvatten. 9

18 Vattenförvaltningens ramverk i Sverige Många andra myndigheter har betydelsefulla ansvarsområden som berör vattenförvaltningen. Flera myndigheter har ett utpekat ansvar för åtgärder i åtgärdsprogrammet (se del 4) eller för framtagande av kunskapsunderlag som är viktiga för genomförandet av åtgärdsprogrammet. Några exempel på sådana myndigheter är Naturvårdsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Boverket och Energimyndigheten Kommunerna har flera olika roller Sveriges kommuner har flera viktiga roller i arbetet som genomförare av vattenförvaltningens åtgärdsprogram, men också som verksamhetsutövare. Vattenfrågorna finns inom många delar av den kommunala verksamheten, tydligast inom exempelvis plan- och byggprocesser, exploatering, miljötillsyn, naturvård, dricksvattenförsörjning och avloppshantering. Men även räddningstjänsten hanterar vattenfrågor vid till exempel översvämning Samverkan Vattenråden har den lokala kopplingen Vattenråden är ett forum för samverkan mellan alla som är intresserade av vattenfrågor. Ett vattenrådsområde kan omfatta ett eller flera avrinningsområden i inlandet eller ett kustområde. Vattenrådens medlemmar kan bestå av allmänhet, intresseorganisationer, kommuner och företag. De har ingen formell beslutsroll men stödjer och ger underlag till vattenförvaltningens arbete och prioriteringar. Eftersom vattenförvaltning bör ske utifrån lokala förutsättningar i olika avrinnings- och kustområden, är vattenråd och andra intresseorganisationer viktiga för lokal kunskap, informationsspridning och förankring. I Bottenviken vattendistrikt finns 12 vattenråd, varav två är kustvattenråd. På länsstyrelserna finns kontaktpersoner för varje enskilt vattenråd för att kunna ge stöd och för att kunna föra tillbaks information och synpunkter till myndigheterna. Länsstyrelsernas och kommunernas fortsatta deltagande i råden kommer att förbli en av de viktigaste samverkansinsatserna från de lokala och regionala myndigheternas sida i vattenförvaltningsarbetet under cykeln Mer information om vattenråden finns på vattenmyndigheterans hemsida eller och förvaltningsplanens del 2, kap I Figur 1.2 visualiseras olika aktörers roll inom vattenförvaltningen. 10

19 Vattenförvaltningens ramverk i Sverige Vattenmyndigheterna EU Länsstyrelser Regeringen Centrala myndigheter Kommuner Styrning Branschorganisationer Vägledning Tillsyn Verksamhetsutövare Vattenanvändning Verksamhetsutövning Markägare/ Allmänhet Vattenorganisationer Vattenvård Figur 1.2. Aktörer inom vattenförvaltningen Övriga aktörer Det finns många andra aktörer som har viktiga uppdrag inom vattenförvaltningen. Det finns frivilligorganisationer som på ett eller annat sätt arbetar med vattenfrågorna. Det finns företag som arbetar med vattenfrågan i centrum och det finns konsulter som är specialiserade på vattenfrågor. Flertalet industrier har någon form av påverkan på vattenkvaliteten och/eller använder vatten som en råvara i sina processer. Inom lantbruket har exempelvis Greppa näringen (2011) med medlemmar i södra och mellersta Sverige erbjudit lantbrukare rådgivning som ger kunskap och verktyg för att de ska kunna genomföra kostnadseffektiva miljö- och klimatåtgärder. Det är länsstyrelserna som administrerar och leder verksamheten i sina respektive län i samarbete med bland annat LRF och Jordbruksverket. 11

20 Vattenförvaltningens ramverk i Sverige Vattenförvaltningens verktyg I varje förvaltningscykel analyseras och beskrivs tillståndet i vattenförekomsterna. Till grund för beskrivningarna ligger bland annat data från övervakning och olika typer av analyser. Baserat på tillståndet i vattenmiljöerna och den påverkan som vattnet utsätts för arbetas ett åtgärdsprogram fram i dialog med andra aktörer. För varje vattenförekomst föreslås vilket kvalitetskrav som ska gälla, det vill säga vilken miljökvalitetsnorm vattnet ska ha. I slutet av varje cykel fastställer vattendelegationen åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, som blir utgångspunkt för arbetet under kommande cykel. Planerna och programmen kompletteras med ytterligare två viktiga verktyg: information och dialog. I Sverige används VISS, Vatteninformationssystem Sverige en nationell samlingsplats för data och omfattande kartmaterial, som beslutstöd och som underlag vid samverkan Förvaltningsplan När en förvaltningscykel är slut görs en förvaltningsplan inför nästa cykel. Planen sammanfattar läget efter förvaltningscykeln och beskriver bakgrund och tillvägagångssätt för de revisioner som har gjorts av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Förvaltningsplanen pekar också ut riktningen för kommande arbete. Beskrivningarna ska spegla helheten: tillstånd och användning, påverkan samt mål och kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av våra vatten. Planen bidrar på så sätt med överblick och förståelse och kan användas som referens och planeringsunderlag i vattenförvaltningsarbetet av såväl myndigheter och kommuner som ideella organisationer. Förvaltningsplanen rapporteras även till EU-kommissionen som en del i det europeiska arbetet med vattenförvaltning. Hur arbetet organiseras och genomförs beskrivs i huvudsak i förvaltningsplanens del Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande och är kvalitetskrav som beskriver önskat tillstånd i miljön. Normerna används alltså för att reglera vilken miljökvalitet som ska uppnås vid en viss tidpunkt efter att åtgärder som är tekniskt genomförbara och ekologiskt och ekonomiskt rimliga, har genomförts. Alla sjö-, vattendrags- och kustvattenförekomster får miljökvalitetsnormer som anger vilken ekologisk och kemisk status som ska nås och för grundvatten anger normerna den kvantitativa och kemiska status som ska nås. Om en miljökvalitetsnorm inte följs behöver åtgärder sättas in baserade på en samlad bild av påverkanskällor är och hur effekter från dessa kan reduceras. Kommuner och myndigheter har vid planering, tillsyn och tillståndsgivning huvudansvaret för att normerna följs. Läs mer om miljökvalitetsnormer i förvaltningsplanens del 2, kapitel Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet är en del av förvaltningsplanen och visar vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Programmet riktar sig till myndigheter och kommuner, som i sin tur ska omsätta åtgärderna i sina beslut eller i sin 12

21 Vattenförvaltningens ramverk i Sverige verksamhet. Åtgärdsprogrammets syfte är att visa de mest kostnadseffektiva styrmedlen och åtgärderna och innehåller en beskrivning av: vilka åtgärder som behöver vidtas vem som ska vidta åtgärder (kommuner eller en/flera myndigheter) när åtgärderna behöver vara genomförda, vilka källor som orsakar problemen samt åtgärdernas bedömda effekter och konsekvenser. Enskilda verksamhetsutövare och allmänheten påverkas indirekt av de beslut som fattas till följd av åtgärdsprogrammet. Därför är det viktigt att programmet innehåller tydliga konsekvensbeskrivningar. I genomförandet av åtgärdsprogrammet är det viktigt med dialog. Utöver de myndigheter och kommuner som åtgärdsprogrammet riktar sig till, kommer vattenråden att spela en betydelsefull roll i den fortsatta diskussionen kring prioritering och genomförande av lokala åtgärder runtom i distriktet. Läs mer om åtgärdsprogrammet i förvaltningsplanens del 4. Rapportering om åtgärdsprogrammets genomförande Kommuner och myndigheter rapporterar varje år till vattenmyndigheterna hur åtgärdsgenomförandet fortlöper. Här finns många goda exempel som kan fungera som inspiration och vidareutveckling av modeller för det fortsatta arbetet. De kommuner som har valt att lyfta frågan till en politisk nivå har en tydligare förankring i arbetet med att förbättra våra vatten. I Bottenvikens vattendistrikt har de flesta kommuner speciellt utsedda vattenpolitiker som har ett särskilt ansvar att bevaka vattenfrågorna. Det finns även exempel på kommuner som sätter åtgärdsprogrammet som mål för hela kommunen. Det som är gemensamt för dessa är att de insett att vattenfrågan är så genomgripande i kommunernas olika verksamheter, att den kan inte behandlas som en separat fråga. Frågan måste in på riktigt i kommunens alla verksamheter så att mål, aktiviteter och budget kan beslutas och åtgärder genomföras. För kommunernas åtgärdsarbete är vattenrådens arbete särskilt betydelsefullt, eftersom de har lokalkännedom och lokalt engagemang samtidigt som de fungerar som samordnare över kommungränser. 13

22 Hur mår distriktets vatten? 1.4 Hur mår distriktets vatten? Grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten har delats in i vattenförekomster. Alla dessa bedöms sedan efter vilken ekologisk, kemisk eller kvantitativ status de har i nuläget. För de vatten som inte har god status bedöms även påverkanstryck och vilket miljöproblem som är aktuell i den enskilda vattenförekomsten. I Bottenvikens vattendistrikt har samtliga grundvattenförekomster bedömts ha god kemisk status, men några av dem riskerar att försämras till år Ett grundvatten är i riskzonen att inte nå god kvantitativ status till år Det finns också ett stort behov av data och övervakning vad gäller grundvatten. Det finns därför viss osäkerhet i bedömningarna. Av distriktets vattenförekomster i sjöar och vattendrag har cirka 40 procent bedömts ha sämre än god ekologisk status. Fysiska förändringar, bl.a. flottledsrensningar, dammar, rätningar och sjösänkningar är den främsta orsaken till att god ekologisk status inte nås i distriktet. Vid utbyggnad av storskalig vattenkraft i tre av distriktets älvar har omfattande fysiska förändringar uppstått i form av överdämningar, regleringsdammar, utloppskanaler och torrfåror. Detta har medfört att många vattenförekomster förklarats som kraftigt modifierade (KMV), i dessa älvar. Problem med övergödning i distriktet sjöar och vattendrag är inte lika påtagligt som i södra Sverige men lokalt finns det vattenförekomster med övergödningsproblem. Det är framför allt kustnära områden där jordbruk och samhällen koncentreras som är påverkade. Problem med försurning är begränsat till distriktets sydostligaste delar. Lokalt finns det även problem med särskilda förorenande ämnen i distriktets sjöar och vattendrag, främst i anslutning till gruvverksamhet och i kustnära områden med läckage från sura sulfatjordar. Sura sulfatjordar kan också ge upphov till en påtaglig försurningspåverkan och utläckage av metaller till vattenmiljöer. I Bottenvikens vattendistrikt finns drygt vattenförekomster. Över av dessa är vattendrag. Foto: Länsstyrelsen i Norrbottens län 14

23 Hur mår distriktets vatten? Drygt en tredjedel av distriktets kustvattenförekomster bedöms ha sämre än god ekologisk status. En relativt stor andel av kustvattenförekomsterna är påverkade av övergödning men det är främst grunda och skyddade havsvikar med dåligt vattenutbyte som är i riskzonen. Även påverkan från särskilda förorenande ämnen gör att god status inte kan uppnås i vissa kustvatten som ligger i anslutning till tätorter och industriområden med pågående eller nedlagd verksamhet. Inget av distriktets vatten uppnår god kemisk status till följd av storskalig och långväga spridning av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Bortsett från dessa är det ett femtiotal vattendrag, sjöar och kustvatten som inte uppnår god kemisk status på grund av påverkan från olika tungmetaller och tributyltenn (TBT). Bedömningen från 2014 är baserad på ett bättre dataunderlag jämfört med föregående vattenförvaltningscykel, framförallt för biologiska parametrar. Dessutom har metodiken för statusklassificering vidareutvecklats. Nya bedömningsgrunder för hydromorfologi påvisar större problem än tidigare bedömningar, men underlaget har också blivit bättre till flera fjällsjöar vilket har inneburit höjd status för dessa. Skillnaderna i vattenstatus mellan 2009 och 2014 är därför snarare en effekt av bättre kunskap och nya metoder än en försämring av miljön. Bedömning av status, miljöproblem och påverkanskällor i distriktet beskrivs närmare i förvaltningsplanens del 2. 15

24 Övervakning av vatten i distriktet 1.5 Övervakning av vatten i distriktet Genom övervakning, bland annat i form av kemisk provtagning och biologisk kartering av våra vatten, inhämtas den grunddata som används för att bedöma vattenförekomsternas miljömässiga status. Övervakningsprogrammet ska dels möjliggöra en geografisk täckning av distriktet men även fokuseras där påverkan är som störst. I dagsläget är övervakningsprogrammet en sammanställning av den övervakning som sker hos ett flertal aktörer inom länet. I Bottenvikens vattendistrikt omfattas 15 procent av ytvattenförekomsterna av någon form av övervakning för bedömning av ekologisk status, samt 3 procent av vattenförekomsterna med avseende på kemisk status i yt- och grundvatten. Den kvantitativa statusen övervakas i 1 procent av grundvattenförekomsterna. Fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer övervakas generellt i större utsträckning än biologi medan övervakning av hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är starkt eftersatt. Övervakningen av våra vatten måste öka i omfattning för att vi ska kunna göra tillförlitliga bedömningar av status och miljöproblem. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten Av de drygt vattenförekomster som bedöms riskera att inte nå god ekologisk status omfattas 10 procent av operativ övervakning. Den relativt låga siffran beror främst på att hydromorfologiska förändringar är ett av de dominerande miljöproblemen för sjöar och vattendrag i distriktet, däremot finns det begränsat med övervakning som kan svara på effekter från denna typ av påverkan. I distriktets kustvatten övervakas cirka 60 procent av de vattenförekomster som är risk att inte nå god sta- 16

25 Övervakning av vatten i distriktet tus. När det gäller operativ övervakning av kemisk status är det 41 procent av vattenförekomsterna som riskerar att inte uppnå kemisk status, som övervakas (exklusive kvicksilver och PBDE). I framtiden behöver samordningen förbättras och den totala övervakningsinsatsen ökas både för att säkerställa att en korrekt miljömässig bedömning gjorts men även för att följa upp effekten av genomförda åtgärder. En mer detaljerad beskrivning av övervakningsprogrammet presenteras i förvaltningsplanens del 3. 17

26 Miljöutmaningar i distriktets vatten 1.6 Miljöutmaningar i distriktets vatten Ur ett nationellt och europeiskt perspektiv har Bottenvikens vattendistrikt stora vattenresurser och vattenkvaliteten är överlag god. Det innebär dock inte att vattnen är opåverkade från mänskliga aktiviteter som gett effekt på vattenförsörjning och vattenlevande djur och växter. Särskilda utmaningar att lösa så att vi förbättrar förutsättningarna för rent vatten och fungerande ekosystem i distriktets vatten är: Fysiska förändringar - För att utvinna energi, få bättre transportvägar, öka produktionen inom jord- och skogsbruk och möjliggöra för bebyggelse, har vattnen förändrats så att fisk och andra vattenlevande organismers lek-och uppväxtområden skadats och inte längre går att nå på grund av vandringshinder. Många vattendrag i distriktet är kraftigt påverkade av flottningens vattendragsrensningar och dammbyggen och i de tre stora utbyggda älvarna är naturliga flödevariationer satta ur spel. Fysisk påverkan i dess olika former är den vanligaste orsaken till att god ekologisk status inte nås i distriktet. Läckage av metaller och sura ämnen från sulfidjordar i kustområden Svavelhaltiga marker är allmänt utbredda i distriktet under den s.k. högsta kustlinjen. Som en följd av att dessa bearbetas eller dikas ut, drabbas vattnen av kraftiga ph sänkningar som gör att stora mängder av tungmetaller och aluminium löses ut och kommer i omlopp i miljön. Särskilt små vattendrag och grunda havsvikar med dåligt vattenutbyte, som också är mycket viktiga som lek- och uppväxtområden för kusten, är i riskzonen. Storskalig påverkan från areella näringar Skogsbruk är areellt den mest dominerande näringen som bedrivs i distriktet och eftersom den är så yttäckande ger det upphov till stor sammanlagd påverkan på sjöar och vattendrag, dels genom gödsling, utdikning, ökad instrålning vid avverkning samt effekter från körskador i marken. Läckage av metaller från avslutad och pågående gruvverksamhet Gruvverksamhet för metallutvinning bedrivs och har bedrivits i stor skala inom flera delar av vattendistriktet och intresset för att bedriva brytning, växer. Påverkan från gamla och befintliga gruvor kan hittas på många platser i distriktet. Många olika åtgärder har genomförts för att minska belastningen av metaller på vattenmiljön, men lokalt finns fortfarande områden med för hög belastning inte minst vid gamla nedlagda gruvor. Dricksvattenförsörjningen behöver säkras I distriktet finns vattentäkter som saknar vattenskyddsområde eller där föreskrifter och skyddsområdets avgränsningar behöver revideras. I Bottenvikens vattendistrikt är det bara drygt 10 procent av de allmänna vattentäkterna som har fullgott skydd. Dessutom behöver övervakningen av vatten i Bottenviken utvecklas och utökas. Övervakningen av vatten är överlag i behov av översyn och samordning i hela landet men i Bottenvikens vattendistrikt är detta ett extra stort problem då övervakningen här är av en avsevärt mindre omfattning jämfört med övriga landet. 18

27 Samverkan en framgångsfaktor för arbetet 1.7 Samverkan en framgångsfaktor för arbetet I förvaltningen av vatten och i arbetet att omvandla styrmedel till konkreta åtgärder i miljön, har kommunerna genom sitt breda ansvarsområde en nyckelroll. De utgör också många gånger den sammanfogande länken för att andra myndigheter ska kunna uppfylla sina åtgärder. Avrinningsområdesperspektiv är en förutsättning för en framgångsrik vattenförvaltning och Vattenmyndigheterna har därför strävat efter att utveckla samarbetet mellan myndigheter och kommuner - och samverkan kommuner emellan. Fortsatt arbete handlar om att vidareutveckla och stärka detta samarbete. De särskilt utpekade kommunala vattenpolitikerna är i detta sammanhang en viktig pusselbit, vilka förhoppningsvis kommer att bidra till att lyfta vattenfrågorna till den politiska agendan och möjliggöra samverkan kring vatten. Utöver detta ser vi att arbetet med vattenråd i Bottenvikens distrikt har lett till goda resultat, dels i den allmänna medvetenheten om vattenfrågor, dels i åtgärdsarbetet hos kommuner, företag, aktionsgrupper och privatpersoner. Vattenmyndigheten kommer fortsätta stödja detta arbete på olika sätt, och ser att vattenråden har en stor potential att bli den plattform som behövs för att verkligen kunna integrera olika aspekter på vattenfrågan Samverkan över nationsgränserna Bottenvikens vattendistrikt delar vatten med de nordiska grannländerna Finland och Norge. Utöver samarbetet om Torneälven och med Norge så har de nordliga vattendistrikten runt Nordkalotten återkommande samverkansmöten mellan de tre norra fylkena i Norge, Nordland, Troms och Finnmark samt Länsstyrelsen i Norrbotten och NTM-centralen i finska Lappland. Syftet har varit att utbyta information och förbättra samordningen av vattenförvaltningen i de gränsöverskridande distrikten. Läs mer om detta arbete i förvaltningsplanens del 2, kapitel 2.11 samt i bilaga 7. 19

28 Åtgärder för bättre vatten 1.8 Åtgärder för bättre vatten Vattenmyndigheten har i åtgärdsprogrammet fastställt 57 åtgärder som ligger till grund för genomförandet av de fysiska åtgärder som krävs för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Åtgärderna riktar sig till myndigheter och kommuner i deras myndighetsroll och de är anpassade efter respektive myndighets verksamhetsområde och vad myndigheten äger rådighet över. En mer detaljerad beskrivning av hur styrmedel och åtgärder kan genomföras, samtliga åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt konsekvenserna av åtgärdsprogrammet återfinns i förvaltningsplanens del 4. Vattenmyndigheten konstaterar att det krävs ett omfattande och brett åtgärdsarbete för att följa miljökvalitetsnormerna. För att tydliggöra kopplingen mellan åtgärder riktade till myndigheter och kommuner och de faktiska fysiska åtgärderna och deras effekt i vattenmiljön presenteras underlag per åtgärdsområde med förslag på fysiska åtgärder. Åtgärdsområdena är geografiska områden avgränsade utifrån vattnets väg. I Bottenvikens vattendistrikt finns det 13 åtgärdsområden. Förslag på fysiska åtgärder finns beskrivna i de särskilda åtgärdsområdessammanfattningarna. Målsättningen är att visa på en tydlig koppling mellan statusklassificering, påverkan, förbättringsbehov och de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. I Bilaga 5 finns länkar till åtgärdsområdena i Bottenvikens vattendistrikt och information per enskild vattenförekomst återfinns i VISS Övergödning Vit näckros (Nymphaea alba) i Aleån. Foto: Lisa Lundstedt 20

29 Åtgärder för bättre vatten Vattenmyndigheterna föreslår åtgärder för att minska övergödningspåverkan från enskilda avlopp, jordbruk, skogsbruk, industrier, avloppsvatten via reningsverk och dagvatten. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar främst om att vidta administrativa åtgärder som beskriver hur olika styrmedel behöver nyttjas eller utvecklas, till exempel nya eller reviderade föreskrifter, se tabell 1.1. Exempel på fysiska åtgärder som föreslagits är åtgärdande av enskilda avlopp till tillräcklig skyddsnivå, anpassade skyddszoner, fosfordammar, strukturkalkning och ökad rening vid avloppsreningsverk Fysiska förändringar I de vattenförekomster som lider av förändrade livsmiljöer till följd av fysisk påverkan föreslås framförallt åtgärder mot dammar, kraftverk, markavvattning, felaktigt placerade vägtrummor samt rensning och rätning av vattendrag. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar främst om att vidta administrativa åtgärder som beskriver hur olika styrmedel behöver nyttjas eller utvecklas, till exempel nya eller reviderade föreskrifter, se tabell 1.1. De fysiska åtgärder som anses vara mest kostnadseffektiva och därmed prioriterade är skapande av fiskväg eller utrivning av vandringshinder, ekologiskt funktionella kantzoner och restaurering av rensade eller rätade vattendrag. Fellagda vägtrummor kan skära av fiskars och andra vattenlevande djurs vandringsväg. Foto: Magnus Johansson 21

30 Åtgärder för bättre vatten Miljögifter Miljögiftsproblematiken i distriktet beror på utsläpp från pågående verksamheter såsom industrier och reningsverk, gamla föroreningar i form av förorenad mark samt diffusa utsläpp. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar främst om att vidta administrativa åtgärder som beskriver hur olika styrmedel behöver nyttjas eller utvecklas, till exempel nya eller reviderade föreskrifter, se tabell 1.1. De fysiska åtgärder som anses vara mest kostnadseffektiva och därmed prioriterade är utsläppsreduktion av miljögifter, efterbehandling av förorenade områden och odling utan bekämpningsmedel Försurning Försurningsproblematiken är störst i de områden av distriktet där markerna är fattiga på buffrande ämnen, samt där nedfallet från försurande ämnen är stor och skogsbruket intensivt. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar främst om att vidta administrativa åtgärder som beskriver hur olika styrmedel behöver nyttjas eller utvecklas, till exempel nya eller reviderade föreskrifter, se tabell 1.1. De fysiska åtgärder som anses vara mest kostnadseffektiva och därmed prioriterade är internationellt arbete för att minska utsläppen av försurande ämnen, askåterföring till kartlagda försurningskänsliga områden samt ekologiskt funktionella kantzoner som förhindrar markförsurning att sprida sig till sjöar och vattendrag. Samtidigt måste kalkningen av sjöar och vattendrag fortsätta tills marker och vatten återhämtat sig efter minskat nedfall av försurande ämnen Främmande arter Främmande arter bedöms inte vara ett omfattande problem i distriktet. Det finns ett mindre antal vatten med invasiva arter som vattenpest (Elodea sp.) och nyzeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum). I de vattenförekomster där de bedöms utgöra en betydande påverkanskälla föreslås reducering av vattenväxter genom täckning eller skörd som de mest kostnadseffektiva fysiska åtgärderna. Det finns också ett antal främmande fiskarter i distriktet. Bäckröding, kanadaröding, indianlax, strupsnittsöring och regnbåge är exempel på sådana arter, men med rådande bedömningsgrunder påverkar inte deras bestånd statusen negativt. Den åtgärd som riktar sig till Havs-och vattenmyndigheten handlar främst om att de i sitt arbete med att ta fram hanteringsprogram för invasiva främmande arter i vattenmiljöer ska inkludera de främmande arter som bidrar till eller riskerar att bidra till att sänka den ekologiska statusen i vattenförekomster till sämre än god status, se tabell

31 Åtgärder för bättre vatten Bäckröding (Salvelinus fontinalis). Foto: Patrik Olofsson Förändrade grundvattennivåer Problem med vattentillgång till följd av förändrade grundvattennivåer beror främst på för stora grundvattenuttag eller grundvattenavsänkningar i förhållande till nybildning. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner är tillsyn och tillståndsprövning av vattenuttag, inrättande av vattenskyddsområden samt framtagande av regionala vattenförsörjningsplaner, se tabell Klorid i grundvatten Klorid i grundvatten kan till exempel orsakas av vägsaltning, läckande avloppsledningar eller lakvatten från avfallsdeponier, samt genom saltvatteninträngning vid grundvattenavsänkning i vattenförekomster som har kontakt med relikt saltvatten eller havsvatten. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner handlar om att utveckla och tillhandahålla kunskapsunderlag och information avseende möjligheten att minska vägars påverkan på vattenmiljön till exempel där vägsaltning leder till förhöjda halter av klorid, se tabell 1.1, om tillsyn och tillståndsprövning av vattenuttag, om inrättande av vattenskyddsområden samt om framtagande av regionala vattenförsörjningsplaner Otillräckligt dricksvattenskydd Många dricksvattentäkter i Bottenviken har ett otillräckligt skydd. Vattentäkter som saknar vattenskyddsområde eller har ett sådant där föreskrifterna eller skyddsområdets avgränsningar behöver revideras anses ha ett otillräckligt skydd. De åtgärder som riktar sig till myndigheter och kommuner är främst inrättande och revidering av vattenskyddsområden, framtagande av vattenförsörjningsplaner, förbättrad tillsyn av vattenskyddsområden, vägledning avseende inrättande och tillsyn av vattenskyddsområden samt vägledning gällande regionala vattenförsörjningsplaner, se tabell Skyddade områden Enligt vattenförvaltningsförordningen (5 6 kap.) ska åtgärder som är riktade spe- 23

32 Åtgärder för bättre vatten cifikt mot inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten redovisas i åtgärdsprogrammet. För vattenskyddsområden och skydd av dricksvatten redovisas åtgärder under Otillräckligt dricksvattenskydd. Eftersom det inte finns några särskilda krav på hur åtgärder för skyddade områden i övrigt ska redovisas i åtgärdsprogrammet har detta inte gjorts. Dock kan flertalet av åtgärderna riktade till myndigheter och kommuner ha effekt på skyddade områden. Exempelvis bidrar åtgärder för att minska näringsförlusterna till att åtgärder genomförs i nitratkänsliga områden. Åtgärder för enskilda avlopp och på avloppsreningsverk kan bidra till att förbättra badvattenkvaliteten och förbättra vattenkvaliteten i känsliga områden. Mer om skyddade områden går att läsa i förvaltningsplanens del 2, kapitel Övriga problem och olyckor Risken för olyckor med oavsiktliga föroreningsincidenter såsom utsläpp av drivmedel eller kemiska produkter som transporteras på väg, järnväg och farled utgör ett allvarligt hot mot dricksvattenförekomsterna. Därför riktas en specifik åtgärd till Trafikverket där de ska fortsätta utveckla och tillhandahålla kunskapsunderlag och information avseende förebyggande åtgärder för att minska olycksrisker och mildra effekterna för vattenmiljön vid sådana olyckor, se Tabell Sammanfattning av åtgärder I Tabell 1.1 redovisas en sammanfattning av åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt vilka miljömål som respektive åtgärd stödjer. 24

33 Tabell 1.1. Sammanfattning av åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt vilka miljömål som respektive åtgärd stödjer. Motivering och genomförande beskrivs närmare i Del 4. Åtgärdsprogram Beskrivning av åtgärd Miljömål Åtgärd enligt åtgärdsprogrammet Alla myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram ska senast i februari varje år, med början 2018, rapportera till vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna för vatten inom myndighetens eller kommunens verksamhetsområde kan följas. Utvecklingen av rapporteringen görs i samverkan med vattenmyndigheten. Alla myndigheter och kommuner som omfattas av åtgärdsprogrammet God bebyggd miljö Boverket, åtgärd 1 Boverket ska vägleda länsstyrelser och kommuner om fysisk planering enligt plan- och bygglagen (PBL). Boverket behöver särskilt utveckla vägledning: a) till länsstyrelserna om granskning och överprövning av detaljplaner och områdesbestämmelser för tilllämpning av miljökvalitetsnormerna för vatten, samt vägledning för mellankommunal samverkan avseende planering, planläggning och andra ärenden enligt PBL där avrinningsområden delas mellan flera kommuner, b) till kommuner om tillämpningen av miljökvalitetsnormerna för vatten i detalj- och översiktsplanering, c) om hur regionala vattenförsörjningsplaner och annat regionalt planeringsunderlag kan användas i översikts- och detaljplanering och i övriga ärenden enligt PBL. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna och centrala myndigheter med ansvar inom relevanta sak- och/eller förvaltningsområden. Åtgärden ska vara vidtagen senast i juni Generalläkaren ska i sin tillsyn av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter utöka och prioritera tillsynen så att den med beaktande av ett avrinningsområdesperspektiv inriktas på verksamheter som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder i områden där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Generalläkaren, åtgärd 1 Åtgärder för bättre vatten Generalläkaren ska inom sitt ansvarsområde säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen samt bedriva systematisk och regelbunden tillsyn av vattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m 3 /dag. Åtgärden ska genomföras i samverkan med berörda länsstyrelser. När det gäller att säkerställa skydd för dricksvattenförsörjningen, inom Generalläkarens ansvarsområde, ska åtgärden vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Tillsynen ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Generalläkaren, åtgärd 2 Generalläkaren ska i sin tillsyn av vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten beakta att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Trafikverket och berörd länsstyrelse och kommun. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Generalläkaren, åtgärd 3 Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning Generalläkaren ska inom ramen för sin tillsyn och/eller tillståndsprövning a) av enskilda avlopp ställa krav på begränsade utsläpp av fosfor och kväve där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas, b) av reningsverk och avloppsledningsnät se till att det ställs krav på ökad rening eller på annat sätt minskade utsläpp där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Generalläkaren, åtgärd 4 25

34 Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Åtgärder för bättre vatten Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1 Havs- och vattenmyndigheten ska a) fortsätta att arbeta med utveckling av styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp minskas, samt b) i frågor kring prövning och tillsyn av enskilda avlopp, fortsätta att utveckla sin vägledning till länsstyrelser och kommuner. Åtgärden ska leda till att det dels utarbetas styrmedel och dels utvecklas vägledning om vilka åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 2 Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram vägledning till verksamhetsutövare, länsstyrelser och kommuner om hur spridning av miljögifter kan förhindras vid muddring, dumpning av muddermassor och annan vattenverksamhet som berör sediment, på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Arbetet ska ske i samverkan med Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Bara naturlig försurning Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 3 Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram en ny nationell plan för kalkningsverksamheten som ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Den nationella planen ska vara ett stöd för länsstyrelsernas kalkningsverksamhet och prioriteringar samt innehålla en analys av i vilken omfattning den nuvarande kalkningsverksamheten bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden ska vara vidtagen senast i juni Ett rikt växt- och djurliv Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 4 Havs- och vattenmyndigheten ska vägleda länsstyrelserna vid en prioritering av miljöförbättrande åtgärder som minskar vattenkraftens miljöpåverkan, på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Energimyndigheten och Riksantikvarieämbetet. Åtgärden ska vara vidtagen senast två år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Ett rikt växt- och djurliv Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 5 Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram en nationell strategi för finansiering av åtgärder med avseende på vattenverksamheter/vattenanläggningar som saknar ansvarig verksamhetsutövare. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Riksantikvarieämbetet. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. God bebyggd miljö Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 6 Havs- och vattenmyndigheten ska utveckla vägledning för länsstyrelsernas och kommunernas arbete med långsiktigt skydd av dricksvattentäkter. Havs- och vattenmyndigheten behöver särskilt utveckla a) vägledning för inrättande, tillsyn och förvaltning av vattenskyddsområden, och b) vägledning kring framtagande och uppdatering av regionala vattenförsörjningsplaner. Åtgärden ska ske i samverkan med kommuner, länsstyrelser, Boverket och Sveriges geologiska undersökning. Åtgärden ska vara vidtagen senast i juni Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 7 Havs- och vattenmyndigheten ska utveckla vägledning, rådgivning och information om hur åtgärder kan genomföras i syfte att minska internbelastningen och halterna av näringsämnen i vattenförekomster med internbelastning där det behövs för att bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Myndigheten ska också verka för en långsiktig etablering av näringsreducerande åtgärder direkt i sjöar och kustvatten och uppföljning av åtgärdernas effektivitet. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Ett rikt växt- och djurliv Hav i balans samt levande kust och skärgård Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 8 Havs- och vattenmyndigheten ska i sitt arbete med att ta fram hanteringsprogram för invasiva främmande arter i vattenmiljöer inkludera de främmande arter som har en sådan påverkan att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte kunna följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. 26

35 Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap Åtgärder för bättre vatten Jordbruksverket, åtgärd 1 Jordbruksverket ska utveckla kompetensutvecklings- och rådgivningsverksamheten inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet , fokusområde 4B för, att minska växtnäringsförluster till områden där det finns risk att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Åtgärden ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Det innebär att Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna senast vid den tidpunkten ska ha identifierat vilka områden som berörs av åtgärden och att rådgivning bedrivs i syfte att bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Jordbruksverket, åtgärd 2 Jordbruksverket ska utveckla kompetensutvecklings- och rådgivningsverksamheten inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet , fokusområde 4B, för att minska påverkan från användning av växtskyddsmedel i områden där det finns risk att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Åtgärden ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Det innebär att Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna senast vid den tidpunkten ska ha identifierat områden som berörs av åtgärden och att rådgivning bedrivs i syfte att bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Myllrande våtmarker Bara naturlig försurning Ett rikt odlingslandskap Jordbruksverket, åtgärd 3 Jordbruksverket ska utveckla kompetensutvecklings- och rådgivningsverksamhet inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet , fokusområde 4B, för att minska negativ påverkan från markavvattning och bevattningsuttag. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att miljökvalitetsnormer för vatten följs. Åtgärden ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Ingen övergödning Hav i balans Levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap Jordbruksverket, åtgärd 4 Jordbruksverket ska inom ramen för Landsbygdsprogrammet särskilt uppmärksamma åtgärderna a) strukturkalkning b) kalkfilterdike c) anpassad skyddszon d) skyddszon e) våtmark f) fosfordamm, och g) tvåstegsdiken för att dessa ska bidra till att miljökvalitetsnormer för vatten följs. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Jordbruksverket, åtgärd 5 Jordbruksverket ska vidareutveckla sin vägledning för den egenkontroll som jordbruksföretag ska utföra med utgångspunkt i 26 kap. 19 miljöbalken och 6 egenkontrollförordningen (1998:901). Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att miljökvalitetsnormer för vatten följs. Arbetet ska genomföras tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning och Naturvårdsverket. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Jordbruksverket, åtgärd 6 Jordbruksverket ska vidareutveckla sin tillsynsvägledning för länsstyrelser, kommuner och företag för att minska växtnäringsförluster till och påverkan från användning av växtskyddsmedel på vattenförekomster så att den bidrar till att miljökvalitetsnormer för vatten följs. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. 27

36 Åtgärder för bättre vatten Kammarkollegiet, åtgärd 1 Kemikalieinspektionen, åtgärd 1 Läkemedelsverket, åtgärd 1 Naturvårdsverket, åtgärd 1 Naturvårdsverket, åtgärd 2 Naturvårdsverket, åtgärd 3 Naturvårdsverket, åtgärd 4 Kammarkollegiet ska ta fram en plan för att ta initiativ till omprövning och återkallelse av tillstånd för vattenkraftverk och dammar, där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Planen ska utgå från de tillsynsinsatser avseende vattenkraftverk och dammar som ska utföras av länsstyrelserna enligt länsstyrelsernas åtgärd 2 och länsstyrelsernas åtgärdsplaner enligt länsstyrelsernas åtgärd 5 d. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Kemikalieinspektionen ska tillsynsvägleda länsstyrelser och kommuner samt informera allmänheten om hur kemiska produkter används så att negativ påverkan på vattenmiljön av prioriterade och särskilda förorenande ämnen enligt HVMFS 2013:19 minimeras. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska vara vidtagen senast i juni Läkemedelsverket ska arbeta för att minska påverkan från läkemedel på vattenmiljön, särskilt med avseende på prioriterade och särskilda förorenande ämnen som påverkar förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden ska genomföras i samverkan med berörda myndigheter. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Naturvårdsverket ska identifiera behov av ökad tillämpning och ändring av befintliga styrmedel samt behov av nya styrmedel och vägledning, i syfte att förbättra förutsättningarna för att minska utsläppen av fosfor och kväve samt prioriterade och särskilda förorenande ämnen via avloppsreningsverk och avloppsledningsnät. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen och andra berörda centrala myndigheter, samt med länsstyrelser och kommuner. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska vara påbörjad senast i juni 2018 och ska sedan genomföras kontinuerligt. Naturvårdsverket ska vägleda länsstyrelserna och kommunerna i deras tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter i syfte att minska utsläppen till vatten, från såväl punktkällor som diffusa källor, av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen i sådan omfattning att det bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen och andra centrala myndigheter med ansvar inom relevanta sak- och/eller förvaltningsområden, samt med länsstyrelser och kommuner. Åtgärden ska vara vidtagen senast i juni Naturvårdsverket ska i sitt arbete med att fördela bidrag till åtgärder i förorenade områden fortsätta prioritera områden med påverkan på vatten på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna och kommunerna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Naturvårdsverket ska inom det europeiska luftvårdsarbetet fortsatt verka för att minska depositionen av försurande ämnen såsom kväveföreningar och svaveldioxid samt prioriterade och särskilda förorenande ämnen från internationella källor. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Kemikalieinspektionen, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Tillväxtverket och Länsstyrelserna. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Ett rikt växt- och djurliv Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård. Bara naturlig försurning Frisk luft 28

37 Bara naturlig försurning Frisk luft Åtgärder för bättre vatten Naturvårdsverket, åtgärd 5 Naturvårdsverket ska vägleda länsstyrelserna och kommunerna i deras tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter, i syfte att minska utsläppen till luft av försurande ämnen såsom kväveföreningar och svaveldioxid samt prioriterade och särskilda förorenande ämnen i sådan omfattning att det bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska vara vidtagen senast i juni Myllrande våtmarker Bara naturlig försurning Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt odlingslandskap Naturvårdsverket, åtgärd 6 Naturvårdsverket ska ta fram vägledning för markavvattningsverksamheter avseende åtgärder, i syfte att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Havs - och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning och Trafikverket. Åtgärden ska vara vidtagen senast i juni Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning God bebyggd miljö Naturvårdsverket, åtgärd 7 Naturvårdsverket ska identifiera behovet av och föreslå eller utveckla förändrade eller nya styrmedel för dagvattenhantering, samt utarbeta tillsynsvägledning avseende dagvattenhantering till länsstyrelser och kommuner. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning och Trafikverket samt med länsstyrelser och kommuner. Åtgärden ska vara påbörjad senast i juni 2018 och ska sedan genomföras kontinuerligt. Levande skogar Skogsstyrelsen, åtgärd 1 Skogsstyrelsen ska utveckla och prioritera sin tillsyn av skogsbruksverksamheter i syfte att tillräckliga åtgärder vidtas för att minimera påverkan från dessa verksamheter i anslutning till vattenförekomster där det finns risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden ska genomföras i samverkan med berörda länsstyrelser och kommuner. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande skogar Skogsstyrelsen, åtgärd 2 Skogsstyrelsen ska utveckla och prioritera sitt arbete med information, kunskapsförmedling och återkoppling till skogsbruket, samt vid behov utveckla nya eller förändrade styrmedel eller arbetssätt på området. Åtgärden behöver särskilt fokusera på att minska tillförseln av näringsämnen, kvicksilver och partiklar till sjöar och vattendrag, upprätthålla skogsmarkens buffertförmåga mot försurning, samt minska den fysiska påverkan på vattenmiljön. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Levande skogar Ett rikt växt- och djurliv Bara naturlig försurning Hav i balans hav samt levande kust och skärgård Ingen över gödning Skogsstyrelsen, åtgärd 3 Skogsstyrelsen ska utveckla och implementera metoder för uppföljning av den miljöhänsyn som tas av skogsbruket, med avseende på påverkan på vattenmiljön. Arbetet behöver framförallt fokusera på dikningsåtgärder, hänsynsuppföljning och kvantifierbara metoder för uppföljning. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. 29

38 Ingen över gödning Ett rikt växt- och djurliv Bara naturlig försurning Hav i balans samt levande kust och skärgård Åtgärder för bättre vatten Skogsstyrelsen, åtgärd 4 Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Sveriges geologiska undersökning, åtgärd 1 Sveriges geologiska undersökning ska utveckla sin vägledning till sökanden om de miljökrav som kan ställas vid prövning av tillstånd för undersökning och provbrytning eller gruvverksamhet så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Bara naturlig försurning Sveriges geologiska undersökning, åtgärd 2 Sveriges geologiska undersökning ska utveckla rådgivning och tillsynsvägledning till berörda myndigheter för att minimera miljöbelastning vid syresättning av sulfidjordar eller sulfidhaltiga sediment så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast två år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Ett rikt växt- och djurliv God bebyggd miljö Grundvatten av god kvalitet. Trafikverket, åtgärd 1 Trafikverket ska fortsätta utveckla och tillhandahålla kunskapsunderlag och information avseende möjligheten att minska vägars och järnvägars påverkan på vattenmiljön så att miljökvalitetsnormen för vatten kan följas. Detta ska ske inom Trafikverkets egen organisation, till övriga väg- och banhållare och till entreprenörer som genomför kontroll, underhåll, ombyggnad och nyanläggning av vägar. Åtgärden ska åtminstone omfatta följande områden: a) väg- och järnvägspassager över vatten som utgör vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer eller medför annan hydromorfologisk påverkan på vattenmiljön, b) förebyggande åtgärder för att minska olycksrisker och mildra effekterna för vattenmiljön vid sådana olyckor, och c) åtgärder för att minska påverkan på vattenmiljön från väg- och järnvägsavvattning, saltning och användning av bekämpningsmedel. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och kommunerna. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Länsstyrelserna, åtgärd 1 Länsstyrelserna ska utöka och prioritera sin tillsyn av miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, så att tillsynen med beaktande av ett avrinningsområdesperspektiv inriktas på verksamheter som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs, eller riskerar att inte följas. Åtgärden ska medföra att det för sådana verksamheter ställs krav på genomförande av åtgärder som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska genomföras med stöd av de åtgärdsplaner som ska utarbetas enligt Länsstyrelsernas åtgärd 5. Åtgärden ska när så är motiverat genomföras i samverkan med Trafikverket, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och berörda kommuner. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Ett rikt växt- och djurliv Länsstyrelserna, åtgärd 2 Länsstyrelserna ska bedriva tillsyn i syfte att identifiera de behov och möjligheter som finns att ställa krav på miljöhänsyn vid samtliga vattenkraftverk och dammar, på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska genomföras så att det årligen, från och med år 2017, utövas tillsyn vid minst en femtedel av berörda vattenkraftverk och dammar i respektive län. 30

39 Ingen övergödning Åtgärder för bättre vatten Länsstyrelserna, åtgärd 3 Länsstyrelserna ska via sin tillsyn eller genom vägledning till kommunerna säkerställa att verksamhetsutövare som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som påverkar vattenmiljön genomför egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas eller åtgärdernas inverkan på den ekologiska, kemiska och kvantitativa statusen och den ekologiska potentialen i vattenförekomster. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Länsstyrelserna, åtgärd 4 Länsstyrelserna ska prioritera arbetet med långsiktigt skydd av dricksvattentäkter. Länsstyrelserna behöver särskilt: a) förstärka arbetet med inrättande av vattenskyddsområden och förkorta handläggningstiderna vid inrättande av vattenskyddsområden, b) genomföra systematisk och regelbunden tillsyn av vattenskyddsområden med tillhörande föreskrifter, c) inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och bedriva tillsyn i vattenskyddsområden, d) utarbeta regionala vattenförsörjningsplaner i samverkan med kommunerna, e) genom tillsyn kontrollera att tillståndspliktiga vattenuttag i grund- och ytvatten har tillstånd, särskilt i områden med dricksvattenförekomster. Åtgärderna enligt punkterna c), d) och e) ska vara genomförda senast två år efter åtgärdsprogrammets fastställande. God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Ingen övergödning Länsstyrelserna, åtgärd 5 Länsstyrelserna ska ha åtgärdsplaner för avrinningsområden inom sina respektive län, och årligen uppdatera dem för att säkerställa att åtgärderna i planerna genomförs och följs upp. Åtgärdsplanerna ska ha fokus på de vattenförekomster där det behövs åtgärder för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Åtgärdsplanerna ska särskilt innehålla strategier för: a) länsstyrelsens vägledning av kommunernas översiktsplanering, b) samverkan med Trafikverket, Generalläkaren och kommunerna om de åtgärder som dessa behöver vidta för att öka vandringsbarheten för fisk och andra vattenlevande organismer vid vägpassager över vatten, c) hur behovet av åtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten kan vägas in och samordnas med arbetet med prioritering av stöd, ersättningar och rådgivningsinsatser inom landsbygdsprogrammet, och d) de avrinningsområden som är påverkade av vattenkraftverksamheter. Åtgärden ska vara vidtagen senast två år efter åtgärdsprogrammets fastställande och ska sedan genomföras kontinuerligt. Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap Länsstyrelserna, åtgärd 6 Länsstyrelserna ska prioritera och utveckla sin rådgivningsverksamhet för att minska växtnäringsförluster och förluster av växtskyddsmedel till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Jordbruksverket. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Länsstyrelserna, åtgärd 7 Länsstyrelserna ska utveckla sin tillsynsvägledning till kommunerna så att de kan ställa de krav som behövs för att minska växtnäringsförluster och förluster av växtskyddsmedel till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Jordbruksverket. Åtgärden ska vara vidtagen senast två år efter åtgärdsprogrammets genomförande och ska sedan genomföras kontinuerligt. 31

40 Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Åtgärder för bättre vatten Länsstyrelserna, åtgärd 8 Länsstyrelserna ska utveckla sin vägledning till kommunerna gällande prövning och tillsyn av enskilda avlopp. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. God bebyggd miljö Länsstyrelserna, åtgärd 9 Länsstyrelserna ska vägleda kommunerna vid översikts- och detaljplanering så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Länsstyrelserna behöver särskilt bevaka att: a) det framgår av översiktsplanen hur miljökvalitetsnormerna för vatten kommer att följas. b) prioritering av åtgärder på kommunal nivå görs utifrån aktuella regionala eller mellankommunala planeringsunderlag för naturresurser. c) kommunerna i sin detaljplanering har använt aktuellt och relevant underlag från Vatteninformationssystem Sverige. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Boverket. Åtgärden ska vara vidtagen senast två år efter åtgärdsprogrammets fastställande och ska sedan genomföras kontinuerligt. Länsstyrelserna, åtgärd 10 Länsstyrelserna ska i sitt arbete med bidragsansökningar och tillsyn av förorenade områden fortsätta prioritera områden med påverkan på vattenförekomster där det behövs förebyggande eller förbättrande åtgärder för att se till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska genomföras i samverkan med Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut, Sveriges geologiska undersökning och kommunerna. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Bara naturlig försurning Länsstyrelserna, åtgärd 11 Länsstyrelserna ska säkerställa att kalkning av försurade sjöar och vattendrag enligt nationella riktlinjer kan fortsätta enligt den nationella kalkningsplanen och om nödvändigt utöka eller omlokalisera åtgärdsområden för kalkning. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Ett rikt växt- och djurliv Länsstyrelserna, åtgärd 12 Länsstyrelserna ska, inom ramen för sitt tillsynsuppdrag, kontrollera och följa upp att Trafikverket vidtar de åtgärder i det allmänna väg- och järnvägsnätet som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska påbörjas senast i juni 2018 och ska sedan genomföras återkommande minst en gång per år. Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Kommunerna, åtgärd 1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster, i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska medföra att det för sådana verksamheter ställs krav på åtgärder som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. 32

41 Ingen övergödning Ett rikt odlingslandskap Åtgärder för bättre vatten Kommunerna, åtgärd 2 Kommunerna ska bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas samt att b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar, till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Åtgärden ska medföra att det för berörda verksamheter ställs krav på åtgärder som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Kommunerna, åtgärd 3 Kommuner ska prioritera och genomföra sin tillsyn så att de ställer de krav som behövs för att utsläppen av näringsämnen och prioriterade och särskilda förorenande ämnen från a) avloppsledningsnät och b) avloppsreningsverk minskar till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård Kommunerna, åtgärd 4 Kommunerna ska säkerställa minskade utsläpp från enskilda avlopp, genom: att ställa krav på begränsade utsläpp av fosfor och kväve där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas, att prioritera tillsynen av enskilda avlopp för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska påbörjas omgående och genomföras kontinuerligt. Kommunerna, åtgärd 5 Kommunerna ska säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Kommunerna behöver särskilt a) anordna erforderligt skydd för allmänna och enskilda dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m 3 /dygn b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn över vattenskyddsområden, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vatten försörjningsplaner, e) säkerställa att tillståndspliktiga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärds programmets fastställande. God bebyggd miljö Kommunerna, åtgärd 6 Kommunerna ska genomföra sin översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen så att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden behöver genomföras i samverkan med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Kommunerna, åtgärd 7 Kommunerna ska upprätta och utveckla vatten- och avloppsvattenplaner för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden behöver genomföras i samverkan med länsstyrelserna. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. Ingen övergödning God bebyggd miljö Kommunerna, åtgärd 8 Kommunerna ska utveckla planer för hur dagvatten ska hanteras inom kommunen med avseende på kvantitet och kvalitet. Dagvattenplanerna ska bidra till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande. 33

42 Sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet 1.9 Sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet Stor-Lappträsket i Råneälven. Foto: Dan Blomkvist Den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram innehåller en övergripande beskrivning av nyttor och kostnader som följer av att följa miljökvalitetsnormerna. Kostnaderna för att åtgärda miljöproblemen i våra vatten är uppdelade mellan kostnader för administrativa respektive fysiska åtgärder. Konsekvensanalysen innehåller även en fördelningsanalys, som beskriver hur kostnaderna fördelas per aktör, det vill säga mellan myndigheter, kommuner, verksamhetsutövare och enskilda. Konsekvensanalysen innehåller också en redogörelse för möjliga finansieringskällor och nuvarande finansiering. I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen görs ingen bedömning av åtgärdsprogrammets ekonomiska rimlighet, bedömning av om en åtgärd är rimlig görs i samband med fastställande av miljökvalitetsnormerna. Det är också viktigt att komma ihåg att den samhällsekonomiska konsekvensanalysen utgår ifrån ett exempelscenario. De slutliga faktiska samhällsekonomiska konsekvenserna av åtgärdsprogrammets genomförande beror helt på vilket styrmedel myndigheterna i realiteten väljer att tillämpa och vilka krav på fysiska åtgärder som slutligen ställs. Vilka fysiska åtgärder som ska vidtas beslutas av de myndigheter och kommuner som också är de som har ansvaret att se till att miljökvalitetsnormerna följs och att genomföra åtgärdsprogrammet. Åtgärdskraven kommer dessutom i många fall att prövas av prövningsmyndigheter eller domstolar innan det slutligen fastställs vilka åtgärder som ska vidtas. Detta är orsaken till att konsekvensanalysen i detta skede enbart kan redovisa de förväntade konsekvenserna av ett scenario för genomförande av föreslagna åtgärder. 34

43 Sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet syftar till att säkra befintliga värden, ge potential för utveckling av värde och minska risk för kostnader längre fram. Det primära målet med åtgärdsprogrammet är att nå god status i våra vatten men med det följer att exempelvis naturturism, friluftsliv, arbetstillfällen och landsbygdsutveckling också kan dra fördelar av åtgärdsprogrammet. För att beskriva de nyttor som följer av att genomföra åtgärdsprogrammet har vattenmyndigheterna inte haft möjlighet att genomföra egna studier för att bedöma det ekonomiska värdet av en god vattenstatus. Det har därför inte varit möjligt att i detalj beräkna värdet av de förbättringar av vattnets status som uppkommer när åtgärdsprogrammet genomförs. Det finns dock en uppsjö av studier som med olika metoder har försökt uppskatta värdet av miljökvalitetshöjande åtgärder i sjöar och vattendrag. Värdet av att nå god status i Östersjön har för Sveriges del värderats till åtta miljarder kronor per år av HELCOMS Baltic Sea Action Plan (BSAP), en summa som vida överstiger kostnaden för åtgärder för övergödning. Även om studien inte är direkt kopplad till åtgärdsprogrammet ger det ändå en indikation på att dess nytta överstiger kostnader för åtgärdsgenomförande. Förlusterna för samhället när dricksvatten i en mindre stad i Sverige förorenas kan uppgå till cirka 240 miljoner kronor, det visade Cryptosporidium-utbrottet i Östersund (Lindberg m fl. 2011). Det finns alltså mycket att vinna på att förbättra statusen i våra vatten, och det är också stora värden som står på spel om inte försämringar förhindras eller förebyggs. Arbetet med att beskriva nyttorna behöver utvecklas i kommande förvaltningscykel. Idag läggs ungefär 25 miljarder kronor på vattenvårdande åtgärder varje år. Åtgärdsprogrammet innebär en ökning av dessa kostnader med cirka 2,5 miljarder kronor per år till 2021 för fysiska åtgärder. Till detta kommer administrativa kostnader för myndigheter och kommuner. De sammanlagda tillkommande administrativa kostnaderna för att genomföra åtgärdsprogrammet, det vill säga det som är ytterligare kostnader utöver dagens åtgärder, uppgår till cirka 5,2 miljard kronor för perioden Detta motsvarar knappt en miljard kronor per år fördelat på fem år. Knappt tre fjärdedelar av de totala administrativa kostnaderna förväntas bäras av staten utöver länsstyrelserna, samt av verksamhetsutövare och enskilda. Ungefär en åttondel faller på länsstyrelserna och en lika stor del på kommunerna. För kommunerna innebär detta cirka 630 miljoner kronor för hela förvaltningsperioden , där 90 procent står för åtgärder kopplade till vattenskyddsområden. Kostnadsfördelningen per aktör och per miljöproblem sammanfattas i Tabell 1.2, Tabell 1.3 och Tabell 1.4 nedan. 35

44 Sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet Tabell 1.2. Sammanställning av de kostnader som beskrivits för de enskilda aktörerna. Kostnader för administrativa åtgärder gäller för hela förvaltningscykeln (5 år) samt för hela landet. Kostnader för fysiska åtgärder är angivna per år. Administrativa kostnader (MSEK) Boverket 0,5 0 Havs- och vattenmyndigheten KemI 1 0 Kommunerna Länsstyrelserna Naturvårdsverket 2 0 SGU 2 0 Jordbruksverket Skogsstyrelsen 1 0 Trafikverket Verksamhetsutövare Enskild Staten övergripande Summa Ca 5,2 miljarder kronor (för hela förvaltningscykeln) Kostnader för fysiska åtgärder (MSEK/år) Ca 2,5 miljarder kronor (per år) Tabell 1.3. Sammanställning av totala administrativa kostnader för tänkbara styrmedel fördelat per miljöproblem. Kostnaderna beskriver kostnader för åtgärder som genomförs utan åtgärdsprogrammet (referensalternativet) samt kostnader för ytterligare åtgärdsbehov för att följa miljökvalitetsnormerna. Kostnaderna omfattar hela förvaltningscykeln ( ). Miljöproblem Referensalternativ Administrativa kostnader för åtgärder som genomförs till 2021 utan åtgärdsprogram 1 Total kostnad till 2021 (miljoner kr) Övergödning Försurning - 5 Miljögifter Främmande arter - 1 Fysisk påverkan Dricksvattenskydd Grundvattennivåer - 12 Övergripande åtgärder - 13 Administrativa kostnader för åtgärder som visar det ytterligare åtgärdsbehovet Total kostnad till 2021 (miljoner kr) Total kostnad för Ca 0,7 miljarder kr Cirka 5,2 miljarder kr 1 Referensalternativet 36

45 Sammanfattning av konsekvenser av åtgärdsprogrammet Tabell 1.4. Nationell kostnad per år för möjliga fysiska åtgärder för de mest betydande miljöproblemen relaterade till vatten. Miljöproblem Kostnader för fysiska åtgärder som genomförs till 2021 utan åtgärdsprogram 1 (miljoner kr/år) Övergödning Fysisk påverkan Försurning Miljögifter Främmande arter 0 5 Kostnader för fysiska åtgärder som visar det ytterligare åtgärdsbehovet baserat på scenario (miljoner kr/år) Total kostnad per år Ca 0,7 miljarder kr/år Ca 2,5 miljarder kr/år 1 Referensalternativet Det är viktigt att poängtera att flera av de aktörer som står för kostnader även tar del av nyttor genom exempelvis förbättrat dricksvattenskydd vilket ger minskade riskoch skadekostnader. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och det är även en avgörande produktionsfaktor och insatsvara vid till exempel processer i industrier och areella näringar, varför det är troligt att de allra flesta samhällsaktörer på ett eller annat sätt kommer dra nytta av en god och hållbar vattenförvaltning. Läs mer om konsekvenserna av åtgärdsprogrammet i förvaltningsplanens del 4, kapitel

46 Samråd inför beslut 1.10 Samråd inför beslut Inför de beslut som fattas i slutet av varje vattenförvaltningscykel ska vattenmyndigheterna hålla offentliga samråd kring viktiga delmoment i arbetet. Under samrådsperioderna ska alla som vill kunna lämna synpunkter på de underlag som vattenmyndigheten har tagit fram. Syftet är att fatta så väl underbyggda beslut som möjligt och att alla som berörs kan vara delaktiga i beslutsprocessen. De formella kraven på samrådstillfällena är att dokumenten ska göras tillgängliga för kommentarer under minst en sexmånadersperiod och nå ut till allmänheten. Därför ska samråd kungöras i samtliga större dagstidningar inom vattendistriktet Samråd under förvaltningscykel Följande samråd har genomförts under förvaltningscykeln : Tidtabell och arbetsprogram för Bottenvikens vattendistrikt. Samrådstid: 1 december 2012 till 1 juni Översikt av väsentliga frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i Bottenvikens vattendistrikt. Samrådstid: 1 december 2012 till 1 juni Bedömning, omfattning och detaljeringsgrad av bedömning av åtgärdsprogram Samrådstid: 1 december 2012 till 1 juni Förvaltningsplan, Åtgärdsprogram och Miljökvalitetsnormer för Bottenvikens vattendistrikt. Samrådstid: 1 november 2014 till 30 april Dessa samråd finns beskrivna i särskilda samrådsredogörelser som är publicerade på vattenmyndighetens webbplats Regeringens prövning av förslag till åtgärdsprogram Under samrådstiden inkom begäran från Jordbruksverket om att ge regeringen möjlighet att pröva förslaget. Om en sådan framställan görs, ska vattenmyndigheten enligt 6 kap. 4 vattenförvaltningsförordningen ge regeringen möjlighet att pröva förslaget till åtgärdsprogram. Vattenmyndigheten i Bottenviken skickade en begäran om prövning i enlighet med förordningen till regeringen den 6 maj Vattenmyndigheten gav även regeringen möjlighet att pröva förslaget till åtgärdsprogram eftersom det bedöms röra andra allmänna intressen av synnerlig vikt än sådana som avses i 1 kap. 1 miljöbalken. Regeringens beslut att pröva åtgärdsprogrammet kom den 19 november Den 6 oktober 2016 beslutade regeringen (Regeringen, 2016c) om ett antal ändringar i förslagen och att vattenmyndigheterna efter att ha gjort dessa ändringar ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för Åtgärdsprogrammet reviderades sedan utifrån detta. Det innebär att åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningscykeln har en tydligare politisk förankring jämfört med föregående åtgärdsprogram. Detta borgar för en bredare acceptans och underlättar genomförandet av åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas. 38

47 Samråd inför beslut Se vidare beskrivning av regeringens prövning i förvaltningsplanen del 2, kapitel 2.10 samt i bilaga 1. Åtgärdsprogrammet finns i sin helhet i förvaltningsplanens del Viktiga hållpunkter under förvaltningscykeln I denna förvaltningscykel kommer vattendelegationerna att fatta beslut både 2018 och Inför varje beslut genomförs samråd. Samråden ska möjliggöra för och uppmuntra alla som berörs att delta i och påverka arbetet. Vattenförvaltningsarbetet ska också regelbundet rapporteras till EU. Vad som kommer att samrådas och vilka rapporteringar som ska göra beskrivs nedan och tidpunkterna framgår av Figur 1.3. Planer, uppdrag, andra större händelser och nyheter finns på vattenmyndigheternas webbplats, Interimsrapport EU Övervakningsprogram och genomförda åtgärder Rapport till EU Förvaltningsplan och övervakningsprogram BESLUT KMV, övervakningsprogram, prioriterade ämnen och SFÄ BESLUT Förvaltningsplan, åtgärdsprogram och MKN för kommande 6 år november - april dec mars dec november - april dec Samråd 6 månader Arbetsplan (AP), KMV, prioriterade ämnen och SFÄ Samråd 6 månader Översikt över väsentliga frågor Samråd 6 månader Förvaltningsplan, åtgärdsprogram och MKN AP KMV SFÄ MKN Arbetsplan med tidtabell för åren Kraftigt modifierade vatten Särskilda förorenande ämnen Miljökvalitetsnormer Figur 1.3. Samråd och viktiga hållpunkter under förvaltningscykeln Inledande samråd under förvaltningscykeln Vattenmyndigheterna planerar ett gemensamt samråd för flera olika frågor under perioden november 2017 till april 2018 inför beslut i vattendelegationerna i december

48 Samråd inför beslut 1. Tidtabell och arbetsprogram för utarbetande av förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer (ekologisk potential) för kraftigt modifierade vatten (KMV), och konstgjorda vatten (KV), kopplade till storskalig vattenkraft. 3. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram som ska gälla fram till 2021 för nya prioriterade ämnen och för PFAS i grundvatten. Klassificeringar av särskilda förorenande ämnen ingår också med avseende på koppar och zink vilket kan innebära att miljökvalitetsnormer och/eller krav på åtgärder behöver kompletteras eller ändras även för dessa. Vattendelegationerna i de fem vattendistrikten fattar senast i december 2018 beslut om precisering av miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster som förklaras som konstgjorda eller kraftigt modifierade på grund av påverkan från vattenkraftverksamheter, om status, miljökvalitetsnormer, övervakningsprogram och åtgärdsprogram avseende nya prioriterade ämnen och, vid behov, revideringar avseende särskilda förorenande ämnen. Under 2019 kommer ytterligare ett samråd att genomföras. Det gäller Översikt av väsentliga frågor inför förvaltningsplan och är vattenmyndighetens preliminära översikt över väsentliga frågor som rör förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön för att få synpunkter på prioriteringar och om någon viktig fråga saknas Samråd på väg mot ny förvaltningsplan 2021 Samråd om de reviderade förvaltningsplanerna, inklusive åtgärdsprogram samt miljökvalitetsnormer, som ska fastställas i december 2021 planeras ske under perioden november 2020 till april Detta sker då samordnat med samrådet över reviderade åtgärdsprogram inom havsmiljöförvaltningen Rapportering till EU-kommissionen Medlemsländerna rapporterar i halvtid av varje förvaltningscykel till EU-kommissionen hur arbetet med vattenförvaltningen fortskrider. För cykeln genomförs en interims rapportering i mars 2019, där genomförandet av åtgärdsprogrammet redovisas. HaV och SGU rapporterar till kommissionen hur långt Sveriges samlade vattenförvaltningsarbete har kommit. I rapporteringen ingår målen i form av miljökvalitetsnormer, åtaganden i åtgärdsprogrammet samt en beskrivning av arbetsmetoder i förvaltningsplanen. Åtgärderna ska rapporteras utifrån ett system av nyckelåtgärder som bygger på påverkansfaktorer. 40

49 Viktiga utvecklingsbehov för vattenförvaltningsarbetet 1.11 Viktiga utvecklingsbehov för vattenförvaltningsarbetet Det fortsatta vattenförvaltningsarbetet innehåller allt från att ha tillräcklig miljöövervakning, bästa möjliga grunder för statusklassificering och bättre metoder för bedömning av åtgärdsbehov till att tydliggöra samhällsnyttan av en bättre vattenkvalitet och integrera effekter av klimatförändring i större utsträckning. Vattenförvaltningsarbetet behöver vara adaptivt och ha beredskap för nya situationer och ny forskning, men samtidigt arbeta i linje med försiktighetsprincipen och miljöbalkens hänsynsregler. Därför behöver direktivets intentioner om att bevara och förebygga, inte bara om att reparera och förbättra, uppmärksammas mer i kommande arbete. Klimatets förändring är en särskilt stor utmaning. Men framför allt behöver åtgärdstakten öka genom att de myndigheter och kommuner som adresseras med åtgärder i åtgärdsprogrammet genomför dessa så att fysiska åtgärder kan genomföras i tillräckligt stor omfattning för att miljökvalitetsnormerna kan följas. Områden där miljökvalitetsnormerna riskerar att inte nås måste prioriteras. För att underlätta åtgärdsgenomförandet i och kring våra vatten under kommande år är det mycket som behöver göras, av många olika aktörer. En viktig roll för vattenmyndigheterna kommer vara att stödja myndigheter och kommuner i genomförandet av åtgärdsprogrammen för vatten. Utvecklingsbehovet för vattenförvaltningsarbetet på nationell och regional nivå kan sammanfattas i ett antal punkter: Öka takten i åtgärdsarbetet Utveckla samverkan och dialog Ständigt bättre kunskapsunderlag Ta höjd för ändrat klimat Vattenförvaltningen är en del av hållbarhetsarbetet och en förutsättning för att nationella och globala miljömål ska nås. Det arbete som görs utifrån kraven inom vattenförvaltningsförordningen ska samordnas med annat miljö- och vattenrelaterat arbete. Det finns bland annat flera vattenrelaterade EU-direktiv som på olika sätt knyts till ramdirektivet för vatten, till exempel nitratdirektivet, avloppsvattendirektivet, översvämningsdirektivet och havsplaneringsdirektivet. Mål och delmål i FN:s Agenda 2030 och de svenska miljökvalitetsmålen samt generationsmålet kompletterar varandra på ett bra sätt och är viktiga för den politiska styrningen mot en hållbar framtid. Det är viktigt att fortsätta utveckla kopplingen mellan miljömålen, havsmiljöförvaltning och vattenförvaltning för att undvika dubbelarbete och att effektivisera användningen av resurser på statlig och kommunal nivå. Läs mer om detta i förvaltningsplanens del 5. 41

50 Mer information 1.12 Mer information För dig som vill veta mer finns det mycket information att hitta på v attenmyndigheternas webbplats. Målet med informationen är att skapa förutsättningar för att myndigheter och kommuner, allmänhet och andra berörda ska kunna hålla sig informerad om vattenförvaltningen, och därigenom kunna delta i samverkan och samråd. Nedan beskrivs några viktiga informationskanaler som används för att sprida kunskap om vattenförvaltningsarbetet och uppmuntra till deltagande Webbplatser och nyhetsbrev Vattenmyndigheternas gemensamma webbplats, uppdateras löpande och där går det bland annat att hitta information om vattenmyndigheternas organisation och samverkan inom och mellan distrikten. Här finns även nyheter om vattenförvaltningsarbetet, samt länkar, publikationer och mycket annat. Det finns även en webbplats för Sveriges alla vattenorganisationer, med information från bland annat vattenråd som finns i respektive distrikt. Vattenmyndigheternas gemensamma nyhetsbrev Vattenblänk skickas ut via epost fyra gånger per år. Nyhetsbrevet går att läsa på webbplatsen och där kan du även starta en prenumeration för att få det direkt i din inkorg Vatteninformationssystem Sverige (VISS) VISS är en databas med information om alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten och drivs av vattenmyndigheterna på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. I VISS lagras information om bedömd status och påverkan, riskbedömningar, miljöproblem, miljöövervakning, beslutade miljökvalitetsnormer samt planerade och genomförda åtgärder för alla vattenförekomster. Här finns också information om de underlag som använts i arbetet samt motiveringar till den bedömning som gjorts. Genom VISS tillgängliggörs information för alla, från intresserad allmänhet till experter såsom handläggare på kommuner och myndigheter. VISS fungerar också som källa och teknisk plattform för Sveriges rapportering av vattenförvaltning enligt ramdirektivet för vatten till EU. VISS kan vara till nytta och utgångspunkt för många i det dagliga arbetet med olika vattenfrågor. Här finns bland annat möjlighet att söka ut alla vattenförekomster i en kommun, ta fram en webbkarta för att få en överblick av till exempel ekologisk status inom ett område eller visa information från VISS på egna webbsidor. VISS kan även vara viktig för de som vill informera sig om sina vatten. I VISS finns hjälpinformation som ger instruktioner på hur du kan hitta det du söker. Vattenmyndigheterna har även en kanal på YouTube där instruktionsfilmer till VISS finns uppladdade. 42

51 Mer information VISS förbättras hela tiden och målet är att göra systemet mer användarvänligt och att samla mer information. I denna vattenförvaltningscykel har bland annat användargränssnittet förbättrats och i översikter för varje vattenförekomst har information om åtgärder och förbättringsbehov lagts till. Dessutom anges tillförlitligheten i statusklassificeringen av varje vattenförekomst Affischer och broschyrer Affischer, broschyrer, faktablad och annat material har tagits fram av vattenmyndigheterna för att kunna sprida information om vattenförvaltningen till olika målgrupper. Informationsmaterialet finns på vattenmyndigheternas webbplats där det även kan beställas i tryckt form Publikationer och rapporter Inför arbetet med förslagen till förvaltningsplan och åtgärdsprogram publicerades det under 2013 flera utredningar, rapporter samt handledningar som underlag och stöd till vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. Vattenmyndigheterna redovisar sin verksamhet i en digital årsredovisning. Alla publikationer finns att ladda ner på vattenmyndigheternas webbplats Ordlista och referenser I förvaltningsplanens bilaga 3 finns en ordlista som förklarar de olika termer och begrepp som används i vattenförvaltningsarbetet. I förvaltningsplanens bilaga 4 finns en referenslista över de rapporter och annat som hänvisas till i förvaltningsplanen. 43

52 Anteckningar

53 Anteckningar

54 Anteckningar

55

56 Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt Växel Länsstyrelsen Norrbotten Luleå Växel