Delaktighet och inflytande

Transkript

1 Delaktighet och inflytande Författare: Bi Hao Lam Handledare: Lena Moritz HT

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Syfte och frågeställning 3 Frågeställningar 3 Metod 4 Kvantitativ 4 Val av population och urval 4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet 5 Teoriavsnitt 5 Delaktighet och inflytande 5 Resultat 6 Kort information om intervjuerna 7 Analys av intervjuer 7 Delaktighet och inflytande 7 Intresse för delaktighet och inflytande 9 Hinder och möjligheter 10 Analys av enkäter 11 Hur andra kommuner jobbar 14 UNO 14 Brygghuset Borås och ungdomsrådet 15 Gör man de som man säger att man ska göra. 16 Diskussion och analys 16 Implementeringar utifrån ungdomar och barnkonventionen 18 Referenslista 20 Bilaga 22 2

3 Inledning Detta är en undersökning som kommer att handla om ungdomars delaktighet och inflytande överlag i Ulricehamns kommun och hur det ser ut i dagsläget. Metoderna som kommer att användas till undersökningen är den kvalitativa och kvantitativa metoden och det kommer vara i form av intervjuer och enkäter. Med hjälp av resultatet så kan vi undersöka om delaktigheten och inflytandet är i behov av förändring eller inte. Om resultatet visar att delaktigheten och inflytandet är lågt så ska resultatet vara till hjälp att ta fram implementeringar som kommunen kan använda som underlag som de kan jobba utifrån. Begreppen som kommer att behandlas i undersökningen är delaktighet och inflytande. Frågeställningar som vi kommer jobba utifrån i undersökningen är: - Hur ser delaktigheten och inflytandet ut i dagsläget bland ungdomar? - Behöver man förbättra delaktigheten och inflytandet, isåfall vad kan man göra för att utveckla och förbättra delaktigheten/inflytandet? Syfte och frågeställning Syftet med undersökningen är att undersöka ungdomars delaktighet och inflytande. Undersökningen är avgränsat till att endast undersöka ungdomars syn kring ämnet det vill säga delaktighet och inflytande. Frågeställningar - Hur ser delaktigheten och inflytandet ut i dagsläget bland ungdomar? - Behöver man förbättra delaktigheten och inflytandet, isåfall vad kan man göra för att utveckla och förbättra delaktigheten/inflytandet? 3

4 Metod Till undersökningen har vi använt oss av två olika metoder. Metoderna som vi har använt till undersökningen är den kvalitativa och den kvantitativa forskningsmetoden. Den kvalitativa metoden innebär att man vill förstå och få intervjupersonens synvinkel. Den kvalitativa passar vår undersökning bra eftersom att vi får ut informanternas upplevelser, syn på omvärlden och även erfarenheter som de bär med sig till intervjuerna och det är just av den anledningen som vi valt den kvalitativa metoden. Med hjälp av den kvalitativa metoden så har vi som mål att producera ny kunskap samt kunna svara på frågeställningar som vi har till undersökningen (Kvale & Brinkman, 2014). Intervjuformen som jag kommer använda mig av är den halvstruktuerade livsvärldsintervjun. Det vill säga att intervjun kommer vara lik ett vardagssamtal, men man har ett syfte med intervjun och det är att ta reda på det som man undersöker. I en halvstruktuerad livsvärldsintervju så har man en intervjuguide som man följer och i detta fallet handlar det om delaktighet och inflytande. Intervjuerna måste inte följa hela intervjuguiden utan kan ändras under intervjuerna (Kvale & Brinkman, 2014). Kvantitativ Den kvantitativa forskningen kan vara på två olika sätt och det är att den kan vara deskriptiv eller explantiv. Den förstnämnda metoden innebär att man beskriver något och den andra innebär att man är experimentell eller förklarande. Använder man sig av den deskriptiv metoden så kan det vara att man beskriver en kategori eller population. Ett exempel på den deskriptiva är att man undersöker hur många som tycker att delaktighet och inflytande är viktigt. Ett exempel på explantivmetod är att undersöka om för mycket dataspel ger problem för en individ. Man använder den explativametoden för att dra en slutsats om vad som kan vara orsaken till problemen (Olsson & Sörensen, 2011). Val av population och urval För att kunna utföra undersökningen så krävs det att man har en population, det vill säga att man har en grupp av individer. Genom att man har en population så kan man dra slutsatser i det som man undersöker. Populationen som vi har och är intresserade i denna undersökningen är ungdomar som är bosatta i Ulricehamns kommun. Det som vi vill undersöka är hur de upplever delaktighet och inflytande i dagsläget och vi vill med hjälp av intervjuer och enkäter ta fram implementeringar som kommunen kan jobba utifrån (Olsson & Sörensen, 2011). 4

5 Urvalet som görs till undersökningen kommer vara en bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval innebär att man som utredare eller forskare använder individer som finns tillgängliga för undersökningen (Bryman, 2011). De som kommer vara tillgängliga kommer vara individer från kommunens verksamheter ungdomens hus, fritidsgården forum och eventuellt skolorna. Det finns dock nackdelar med bekvämlighetsurval och det är att man inte når ut till alla ungdomar och då kan man inte heller göra en generalisering för hela population. Man kan bara göra en generalisering av de intervjupersonerna som man har. Urvalet i denna undersökningen kommer att bli skevt och generaliseringen begränsad. Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Reliabilitet är något som kan användas i alla former av utredningar. Begreppet reliabilitet handlar om att man mäter trovärdigheten i en undersökning. I denna undersökningen kan man mäta reliabilitet genom att man kan använda sig av en annan forskare för att undersöka om man får samma svara, med samma intervjuguide. Om intervjupersonen reproducerar samma svar och kunskap så är det trovärdigheten. Men om intervjupersonen inte reproducerar kunskapen så sänks utredningens reliabilitet (Kvale & Brinkmann, 2014). Ett annat begrepp som man brukar tala om är validitet. Validitet är det som visar hur giltigt ett svar är, det vill säga om man undersöker det man ska undersöka (Kvale & Brinkmann, 2014). För att vår undersökning ska bli valid innebär det att intervjuerna och enkäterna måste ha svarat på det som vi ska undersöka det vill säga hur delaktigheten och inflytandet är bland ungdomar i Ulricehamns kommun. Ett annat begrepp som man brukar tala om är generaliserbarhet. Man brukar säga att om något inom samhällsvetenskapen ska kunna generaliserar så måste den kunskapen som generalisera vara giltig i alla tider och platser (Kvale & Brinkmann, 2014). Generalisering måste också vara något som är för alla individer och i all evighet. Till vår undersökning så kommer vi inte kunna göra en generalisering som gäller för alla individer, vi kommer bara kunna göra en generalisering för de som är med i undersökningen. Teoriavsnitt Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande går hand i hand. Att vara delaktig innebär att man aktivt medverkar i något (Synonomer, 2016). Delaktighet innebär att man tar del av eller är involverad i något, det kan 5

6 t.ex. vara att man tar del av en aktivitet eller att man är involverad i ett kamratskap eller någon annan form av relation. Delaktighet är med andra ord något som man är inblandad i. Inflytande enligt synonymer (2016) är att man har någon form av påverkan eller inverkan gällande beslut. Att ha inflytande kan vara att man får med och påverka innehållet i skolor, fritidsgård, föreningar m.m. Delaktighet och inflytande kan vara faktorer som påverkar hälsan och samhället (Folkhälsomyndigheten, 2016). Om ungdomar och barn har brist på delaktighet och inflytande kan det leda till en försämrad utveckling i samhället i och med att man förlorar ungdomars och barns perspektiv. Det kan även påverka ungdomar och barn på individnivå genom att det kan leda till brist på självförtroende. Bristen på delaktighet och inflytande kan enligt regeringen (2014) även påverka på individnivå genom att ungdomar inte motiveras till att fortsätta vara delaktiga och försöka ha inflytande där man är aktiv det vill säga politik, föreningar, ungdomsråd o.s.v. Resultat Ulricehamns kommun har som mål att man aktivt ska jobba med att stärka delaktigheten och inflytande för barn,ungdomar och äldre. Man vill stärka delaktigheten och inflytandet genom att man ska jobba med elevdemokratiarbete ute i skolor och på ungdomens hus. Man har även som mål att man i samverkan med föreningar och skolor ska få ungdomar och barn mer fysiskt aktiv. Ulricehamns kommun har även öppen fritidsverksamheter som man har som mål att attrahera både flickor och pojkar. Enligt handlingsplanen av Ulricehamns kommun så ska fritidsverksamheterna även aktivt jobba med delaktighet och inflytande. Detta ska man göra genom att man ska anordna bra och och varierande aktiviteter. Aktiviteterna ska anordnas genom att besökarna får vara med och vara delaktiga samt vara med och bestämma. Man ska även samverka med andra verksamheter och externa aktörer (Verksamhetsplan, 2016). Kommunen har även som mål att man ska stötta det ideella föreningslivet på ett effektivt och bra sätt. Detta ska man göra genom att man ska arbeta med bl.a SISU (Studie- och utbildningsorganisation). Mål med att samarbeta med SISU är att man ska få en god kvalitet, men också för att verksamhetsförutsättningar för ledarna att lyckas. Man har även som mål att man ska anordna två till tre föreningsträffar där man utbyter idéer och tankar. Föreningsträffarna ska även bidra till att tjänstemännen presenterar information och nyheter som kan vara till nytta av föreningarna. Kommunen kan stötta föreningar med aktivitetsstöd samt driftbidrag (Verksamhetsplan, 2016). 6

7 Kommunen har även något som man kallar för medborgarförslag. Medborgarförslag är till för de som är folkbokförd i kommunen och har i syfte att medborgarna ska kunna vara med och påverka. Man kan med medborgarförslaget få sin röst hörd genom att man ger förslag på aktuella ärenden, men också ärenden som gäller framtiden. Förslagen skall handla om kommunens olika verksamheter och det som kommunen ansvarar för (Ulricehamn, 2016). Kort information om intervjuerna Till undersökningen har vi fokuserat på ungdomar som är år gamla. För att undersöka delaktigheten och inflytandet bland ungdomar så har vi tagit hjälp av kommunens olika verksamheter där man ska jobba med delaktighet och inflytande. Verksamheterna som vi har lagt fokus på är främst Ungdomens Hus och fritidsgården Forum. Till undersökningen har vi även varit ute i skolor. De skolor som vi har varit ute hos är Ätradalskolan, Stenbocksskolan och Tingsholmsgymnasiet. Anledningen till att vi har lagt fokus på de olika verksamheterna är för att vi ska få en så bred perspektiv som möjligt d.v.s i alla åldrar och perspektiv. Till undersökningen är det 50 ungdomar och 6 personal som blivit intervjuad. Det negativa med intervjuerna är att det inte går generalisera för hela populationen. Det blir endast en generalisering för den populationen som är intervjuad. Fördelen med intervjuerna är att kommunen får ett underlag på hur ungdomar ser på delaktigheten och inflytandet, även deras åsikter om hur man kan bli bättre på ämnet. Till undersökningen är även personalen från Ungdomens Hus och fritidsgården Forum intervjuade. Analys av intervjuer Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande kan ha många olika betydelse. Delaktighet och inflytande är olika beroende på vem man pratar med. Detta kan man även se i intervjuerna att man har olika syn på vad begreppen innebär. Personalen på Ungdomen Hus och fritidsgården hade likvärdig syn på hur man ska arbeta med delaktighet och inflytande, samt vad det innebär att vara delaktig och ha inflytande. Personalen på Ungdomens Hus och fritidsgården Forum menade på att delaktighet innebär att man bjuder in besökarna till olika samtal för att utbyta idéer och tankar. Genom att man låter besökarna föra fram idéer och tankar så menar man på att de är delaktiga. De menar på att delaktighet inte är som inflytande. Inflytande för personalen på Ungdomens Hus och Forum är att man ska få vara med och påverka. Det vill säga att man är med i beslut och förändringar som sker på Ungdomens Hus. Man menar även på att delaktighet och inflytande är något som är viktigt att jobba med. Det är viktigt för att genom delaktighet och inflytande så kan det bidra till ökad självförtroende och engagemang bland ungdomar, men också att man får ungdomsperspektiv och hur de tycker. Inflytande för personalen är även att besökarna ska få sina rösta hörda (Personal från UH/FF, 2016). 7

8 De båda verksamheterna är överens om att delaktigheten och inflytandet är väldigt lågt för tillfället. På fritidsgården Forum menar man på att ungdomarna bara vill ha saker utan att kämpa för det. Man upplever även att ungdomarna inte vill vara involverade och genomföra olika projekt. På Ungdomens Hus upplever man att det är en generationsskifte. Där ungdomarna är mindre engagerad än föregående ungdomar som varit på huset. Ungdomarna som är på Ungdomens Hus är inte lika engagerade som tidigare besökare. När man frågar ungdomarna om de vill starta projekt eller olika former av grupper så är de inte intresserade. Men att delaktigheten och inflytandet är lågt idag på Ungdomens Hus beror inte enbart på ungdomarnas engagemang, utan det beror även på att personalen på Ungdomens Hus har osäkra och korta anställningar. Personalen på Ungdomens Hus vill inte starta något som de inte kan slutföra (Personal från UH/FF, 2016). På frågan vad delaktighet är för ungdomarna så menar de på att delaktighet är när man tar del av något, när man är med kompisar, att alla ska få vara med, att man får vara med och ta beslut m.m. Inflytande för majoriteten av ungdomarna var att man ska få vara med och bestämma i olika beslut, men framförallt att man ska få vara med och påverka (Ungdomar, 2016). Upplevelserna som personalen upplever stämmer till viss del. Vissa ungdomar menar på att de är väldigt oengagerad och vissa menar på att de inte är intresserade. Det finns även ungdomar som inte känner att de har ett behov av att ha delaktighet och inflytande. Ungdomarna är även överens om att delaktigheten och inflytande i kommunen är väldigt lågt. Ungdomarna menar även på att det inte finns så mycket att göra gällande ungdomslivet. Ungdomarna känner att de som har mest inflytande är personal och lärare. Man känner inte att man får vara med och delta eller påverka i olika beslut som tas (Ungdomar, 2016). På frågan om delaktighet och inflytande är viktigt så är både personalen och ungdomarna överens om att det är viktigt. Anledningen till att de tycker att det är viktigt är för att utan delaktighet och inflytande så funkar inte verksamheterna. Personalen anser att delaktigheten och inflytande är det viktigaste som finns. För att de tror genom delaktighet och inflytande så får man en personlig utveckling (Personal från UH/FF, 2016). Resultatet från intervjuerna visar att ungdomarna också känner att genom att de får vara delaktig och ha inflytande så växer de som människor (Ungdomar. 2016). Det är även viktigt för ungdomarna för att de kan genom delaktighet och inflytande kan påverka ungdomslivet, men även sitt egna liv till det bättre. 8

9 Intresse för delaktighet och inflytande När jag ställer frågan om ungdomarna är intresserade i att vara delaktig och ha inflytande i det som händer i Ulricehamn, så är majoriteten av ungdomarna intresserade. Intresset finns bland ungdomarna men de vill själva inte engagera sig i olika grupper eller liknande för att kunna påverka. De vill ha en referensgrupp som man kan vända sig till. De vill att de ska finnas en grupp, där man kan komma med förslag och att gruppen ska framföra förslaget åt dem. Anledning till att man inte är intresserad i att vara med i olika grupper där man kan påverka är för att man upplever att man inte får sin röst hörd trots att man inte gjort något för att få sina röster hörda. De tror att de inte får sina röster hörda eftersom att andra ungdomar som försökt att förändra inte lyckats och att inget har hänt (Ungdomar, 2016). Många ungdomar som är intervjuade bor utanför Ulricehamn. De bodde ute på landet eller liknande. Man kunde se på intervjuerna att de som bodde på landet hade lågt delaktighet och inflytande, medan de som bor inne på stan hade väldigt högt delaktighet och lågt inflytande. Ungdomarna som bor inne på stan känner inte behovet att vilja ha inflytande. Ungdomarna som blev intervjuade ute på skolorna kände sig delaktiga i sina föreningar d.v.s fotbollsklubb, handbollsklubb och så vidare. Många ungdomar som blev intervjuade från Ungdomens Hus och fritidsgården Forum upplevde att de får sina röster hörda, när det kommer till beslut som gäller gården. Men de upplevde att de inte hade inflytande i stora beslut. Man har den uppfattningen att politiker och cheferna i kommunen inte bryr sig om ungdomarna, utan de fattar beslut på egen hand. Ungdomarna vill att politiker och cheferna ska lyssna på ungdomar innan de fattar beslut gällande ungdomar och ungdomslivet (Ungdomar, 2016). Personalen på Ungdomens Hus och fritidsgården Forum upplever att ungdomarna inte är intresserade i att ha inflytande, men påpekade att de gärna är delaktiga. De vill delta i roliga saker, men de vill inte vara med och påverka att saker och ting ska ske. Personalen från de båda verksamheterna har vid flera tillfällen frågat ungdomarna vad de vill göra och om de kan tänka sig jobba för det som de önskar. Svaret har många gånger blivit att de är intresserade men att ingenting händer från ungdomarna sida. Man vill att personalen ska göra allt. Personalen på fritidsgården Forum tror att anledningen till att delaktigheten och inflytandet är lågt är för att de flesta av besökarna har allt de vill ha. En av personalen på fritidsgården forum jämför med sin tidigare arbetsplats, där han menar på att ungdomarna skapade olika grupper och föreningar, där man gjorde roliga saker ihop. Man hade olika aktiviteter för att tjäna pengar. Men han menade även på att det inte var pengarna som var de viktiga, utan att alla individer fick eget ansvar och de växte som människor. Gruppen som han hade 9

10 hand om skapade också en väldigt bra gemenskap och sammanhållning. Han säger även att anledningen till att det gick bra kan bero på att ungdomarna där inte hade samma förutsättningar som man har här i Ulricehamn. Barnen här i Ulricehamn kanske åker på resor en till två gånger om året, medan killarna på hans tidigare jobb åkte vart femte år. Detta är något som fritidsgården Forum kommer att jobba med att få ungdomar att vilja ha mer inflytande (Personal från UH/FF, 2016). På Ungdomens Hus har man ett annat problem, där handlar det inte om att ungdomarna har allt de vill ha. Personalen på Ungdomens Hus har ett generationsskifte, där man har helt nya ungdomar om man jämför när Ungdomens Hus startades. Förr så hade man massor med grupper på Ungdomens Hus såsom ungdomsreportrarna och ungdomsrådet. Personalen från Ungdomens Hus upplever att ungdomarna använder huset som ett mötesplats och man vill ej göra något annat än att hänga. En annan faktor till att delaktigheten och inflytandet är för tillfället lågt är för att personalstyrkan är lågt samt att personalen har osäkra tjänster. De vill ej sätta igång med något som de inte känner att de inte kan slutföra. Personalen påpekar att med en större personalstyrka kan det leda till fler möjligheter till att göra mer när det gäller aktiviteter, gå ut med information, samt att starta upp olika grupper och föreningar (Personal från UH/FF, 2016). Hinder och möjligheter På frågan om vem som anses ha mest delaktighet och inflytande så är svaret lärare,rektorer,fritidsledare och ungdomsutvecklarna. Intervjuerna visar att ungdomarnas uppfattning av vem som har mest delaktighet och inflytande stämmer. Personalen på Ungdomens Hus och fritidsgården Forum menar på att man för tillfället är den som har mest delaktighet och inflytande eftersom att engagemanget bland ungdomar är lågt. Man vill bjuda in besökarna i olika samtal och föreläsningar. Genom att man bjuder in till föreläsningar och samtal så hoppas man på att engagemanget bland ungdomar ökas. Man hoppas även att ungdomarna successivt vill vara mer delaktiga och ha mer inflytande i verksamheterna. Hindret som finns på Ungdomens Hus är att personalstyrkan inte är som man vill att den ska vara, samt att man har mer fokus att hålla huset öppet. För att öka delaktigheten och inflytandet bland ungdomarna så måste man skära ner på öppettiderna och lägga mer fokus på delaktighet och inflytande. För fritidsgården Forum så ser man en enorm potential att få något bra av fritidsgården. Man har en nystart på fritidsgården och de har märkt att det blir fler och fler besökare. Hindret som finns hos dem är att de inte är attraktiva bland tjejer och att de måste få igång besökarna (Ungdomar, 2016). Intervjuerna visar att det finns ett problem och det är kommunikationen mellan ungdomar och kommunen, samt möjligheterna om vad man faktiskt kan göra. Ett hinder som intervjuerna visar är att 10

11 man når de som bor på stan, men inte de som bor på landet. Det är för att de som bor utanför stan inte har möjligheten att ta sig in till stan och det leder till att de inte kan engagera sig i olika aktiviteter som finns att göra på stan. Många ungdomar menar på att det inte finns många sätt att kunna påverka förutom elevrådet som finns på skolorna, men knappt där är man med och påverka på skolnivå, man kan bara påverka i det som ska hända i klassrummen enligt eleverna och man träffas en gång i månaden, eleverna upplever inte det som något seriöst. Ett annat hinder som finns är att de som bor ute på landet inte har tillgång till ett bra kollektivt förbindelse. Man kan inte ta sig till och från hemmet hur som helst. De flesta svarade i intervjuerna att det åker max två till tre bussar om dagen. Man hinner bara med bussen som går till skolan och hem från skolan. De som bor ute på landet var mer eller mindre sysslolösa efter skolan, man har inte många alternativ i och med att man ej kan ta sig till och från hemmet (Ungdomar, 2016). När jag ställer frågan till personalen om de fick göra en satsning för att öka delaktigheten och inflytande vad hade ni gjort, då svarar dem på Ungdomens Hus att man gärna startar upp grupper och olika föreningar såsom ungdomsråd och ungdomsrepotrerna. Genom att man startar upp dessa så får man ett ungdomsperspektiv samt att ungdomar utvecklas och blir självgående. Även fritidsgården har på sikt att starta ett ungdomsråd för gården för att få ett ökat delaktighet och inflytande. Man har precis startat upp fritidsgården och man har en helt ny personalgrupp. Man satsar just nu på att marknadsföra sig och göra sig attraktiva för besökarna. En satsning som fritidsgården forum vill göra är att man vill jobba ute i skolor och bygga relationer med elever, samt se till att eleverna sköter sig (Personal från UH/FF, 2016). Analys av enkäter Till enkäterna skickade vi ut enkäten till 1316 ungdomar. För att få tag på så många ungdomar som möjligt och för att få in så många svar som möjligt så skickade vi enkäten till alla som gick på skolan i Ulricehamn. UH:s besökare fick svara på enkäterna förhand eftersom att många är äldre och för att de inte har tillgång till någon skolmail. Av 1316 fick vi svar från 236. De som svarade på enkäterna var födda -95 till -03. Här nedan kommer statistik på de som svarade, när de är födda och procentenheter. Vilket år de födda är svarade: ,0% ,0% ,0% ,0% 11

12 1995 1,3% ,4% ,7% ,7% ,3% ,7% ,3% ,6% ,0% Obesvarat 0,0% Ack. svar 236 Av de 236 tillfrågade så var det fler tjejer än killar som svarade på enkäten. Det var 52,5% som var tjejer och 45,3% som var killar. 2,1% som svarade på enkäten var hen. 66% av de som svarade bor utanför Ulricehamn stad och 30,5% bor i Ulricehamns stad. Det var 2,5% som inte visste om de bodde i Ulricehamns stad eller utanför. Vart de tillfrågade bor 12

13 Ulricehamns stad 30,5% Utanför Ulricehamns stad 66,9% Vet ej 2,5% Obesvarat 0,0% Ack. svar 236 En fråga som var ställd i enkäten var om man deltar eller besöker någon av kommunens verksamheter. Här nedan kan man se hur ungdomarna svarade på frågan: Besöker du i eller deltar du i? Fritidsgården Forum 4,7% Ungdomens hus 8,5% Annat (sommarverksamhet, elevråd, ungdomsråd) 7,6% Inget 69,9% Vet ej 10,2% Obesvarat 0,8% Ack. svar 236 På frågan om ungdomarna upplever att de är viktiga så svarade majoriteten att de kände sig viktiga. 37,8% svarade att de upplevde att det var bra och 20,9% svarade varken eller. Rent generellt upplever ungdomarna att kommunen bryr sig och att man är viktig för kommunen. Majoriteten av ungdomarna upplever att kommunen lyssnar för lite på ungdomarna och att ungdomarna vill att kommunen ska lyssna mer, samt ta hänsyn till ungdomarna. En del av ungdomarna tycker att de är väldigt engagerade. 36,1% upplever att de har ett bra engagemang och 12,6% upplever att de är dåligt och 13

14 det var 12,2% som upplevde att de har väldigt bra engagemang. Här nedan bifogas det på hur ungdomarna svarade på frågorna. Tanken med frågorna är att vi vill undersöka vad ungdomarna tycker om kommunen och om delaktigheten och inflytandet är bra eller om man behöver förändra på det. I enkäten fanns det även en öppen fråga, där man hade möjligt att tillägga sina åsikter kring delaktighet och inflytande. Åsikter som kom in var att man anser att kommunen engagerar och lyssnar för lite på ungdomarna. Ett annat förslag var att man skulle jobba mer med skolan och framförallt att man ska jobba med elevråden som finns på skolorna. Genom att man jobbar med elevrådet på skolorna kan man få ungdomsperspektivet d.v.s att man får deras värderingar och tankar. Hur andra kommuner jobbar UNO UNO är det som är ungdomens hus i Karlstad. UNO gör otroligt mycket för att locka ungdomar till huset men också för att de ska bli delaktiga och ha inflytande i huset men också i kommunen. För att locka ungdomar så brukar man ta verksamheten ut till skolorna i Karlstad. Man använder sig av teknik för att visa hur man kan använda ungdomens hus och hur andra ungdomarna använt huset. Man talar också om möjligheten till att söka pengar och vilka möjligheter som man har som ungdom. Ett av UNOs starka marknadsföring och ide är att man kan bli coachad av personalen i UNO. De coachar gärna från ide till arrangemang. Det som UNO i Karlstad kan erbjuda med är lokaler, teknik, utrustning och pengar för man ska kunna förverkliga sin idéer. Man har tillgång till sex olika coacher/personal och alla besitter olika utbildningar och yrken i botten (Tim, UNO 2016). 14

15 Andra aktiviteter som man använder sig av för att få ungdomar delaktiga och att de ska inflytande är att man låter ungdomarna ha inflytande över vissa saker. Ungdomarna har t.ex. inflytande i hur innehållet i huset ska se ut för att det är till ungdomarna som huset finns till för. En grund ide som man har är att man ska vara med och coacha ungdomarna och successivt låta de sköta allt själva. Man hjälper till och styr upp så att det känns seriöst, när man väl har kommit igång och kommit en bit på vägen så låter man de sköta det mesta själva. För att locka in till delaktighet och inflytande så har man ett väldigt stort samverkan med andra föreningar, men också ungdomsråd och ungdomsfullmäktige. Man gör detta för att man ska ha ett stort samarbete med andra föreningar och då blir det lättare att coacha men också för att det leder till större möjligheter att gå från ide till arrangemang. Man samarbetar med ungdomsråd och ungdomsfullmäktige för att få ungdomsperspektiv, men också för att ungdomar från UNO kan om de vill gå in i politiken. På så sätt jobbar man med delaktighet och inflytande genom att man gör det som efterfrågas av ungdomarna. (Tim, UNO 2016). Brygghuset Borås och ungdomsrådet Brygghuset jobbar med delaktighet och inflytande genom att de erbjuder alla möjligheten till att kunna presentera sina idéer om projekt och arrangemang. De tror på att unga ska möta unga. Det vill säga att de som vill starta ett projekt eller arrangemang ska göra det på egen hand d.v.s att man står för driften och innehållet. Men man kan också om man vill använda personalen som en bollplanka och utbyta idéer och tankar. Man har även möjligheten till att boka lokalerna som brygghuset har. Personalen på brygghuset har varit med om en hel del projekt och arrangemang, så man vet hur man ska planera för genomföra projekt/arrangemang. Med hjälp av brygghuset kan ungdomarna gå från konsument till producent (Borås Stad, 2016). Brygghuset erbjuder även demokratiutbildning och ledarskapsutbildning. Demokratiutbildningen handlar om att man gör olika övningar med elevråd som finns på skolorna så att de kan förbättra sitt sätt att tänka och jobba med när det gäller hur man ska jobba med delaktighet och inflytande. Sen så erbjuder de även ledarskapsutbildning som går ut på att man utbildarna ungdomarna i ämnen som handlar om värderingar, ledarskap, involveringstekniker, konflikthantering och projektledning (Borås Stad, 2016). För att få ungdomsperspektiv och hur de tycker och tänker så har man till hjälp av ungdomsrådet. Det finns tre olika ungdomsråd. En för stadel väst,norr och öster. Ungdomsrådets främsta arbete är 15

16 att man på olika sätt ska arbeta för ungdomar ska få ett så bra liv som möjligt och detta gör man genom att man driver fram ungas röst genom att påverka besluten som tas av och i kommunen. Ungdomsrådet är som en länk mellan politiker och ungdomar (Borås Stad, 2016). Gör man de som man säger att man ska göra. Enligt verksamhetsplanen så ska man arbeta med att stärka delaktigheten och inflytande för barn,ungdomar och även äldre. Detta ska man göra genom att man t.ex. jobbar med elevdemokratiskarbete ute i skolor och fritidsverksamhet (Verksamhetsplan. 2016). Resultatet från intervjuerna visar att elevdemokratin är väldig låg. För tillfället finns det inte något ungdomsråd på Ungdomens Hus eller fritidsgården Forum. På skolorna så finns det elevråd, men intervjuerna visar att det inte är seriöst och man träffas inte kontinuerligt. Man träffas en gång i månaden och diskuterar, men att praktiken så händer inget. Svar på frågan om kommunen gör som de ska så är svaret nej. Man uppfyller inte de kraven som man har lagt fram i sina verksamhetsplaner gällande demokratiarbete. fritidsverksamheterna uppfyller kommunens krav gällande att jobba med delaktighet och inflytande, men delaktigheten och inflytandet är fortfarande lågt. De försöker få så många besökare som möjligt att försöka ha inflytande och vara delaktiga. Resultatet visar att delaktigheten och inflytandet är på verksamhetsnivå och inte på samhällsnivå. Det vill säga att ungdomarna påverkar bara där de är aktiva och där de besöker (Ungdomar, 2016). Kommunen jobbar aktivt med något som de kallar för medborgarförslag. Ungdomar upplever att medborgarförslaget är något som är bra, men att man själv inte använder medborgarförslaget eftersom det är komplicerat och de upplever att det är en lång process. Kommunen har också något som man kallar för driftbidrag och funkar som aktivitetsstöd där föreningar kan få stöttning i form av pengar. På denna punkten jobbar kommunen som de säger att de ska göra (Ungdomar. 2016). Diskussion och analys En av frågeställning som vi hade till undersökningen var att undersöka hur delaktigheten och inflytandet ser ut. I dagsläget och som det ser ut just nu så är delaktigheten och inflytandet överlag väldigt lågt. Intervjuerna och enkäterna visar att de som bor på landet är de som påverkas mest. De som bor ute på landet deltar inte i några verksamheter och är sysslolösa, medan de som bor på stan är mer aktiva i verksamheter och andra föreningar enligt intervjuerna. Intervjuerna visar också att de som bor på landet är i mer behov och är även mer intresserade i att ha inflytande i det som händer i kommunen. Personalen på UH och Forum håller med och vet om att de som bor på landet är 16

17 de som har minst inflytande och delaktighet. Personalen på UH och Forum upplever också att ungdomarna är väldigt oengagerade och de upplever även att ungdomarna inte är i behov eller känner att de behöver vara delaktig och ha inflytande, eftersom att man kanske redan får allt hemifrån. Många som har blivit intervjuade är intresserade i att ha inflytande i form av sina åsikter, de anser att ha inflytande är viktigt för ungdomar för att på så sätt kan de påverka och förändra sin situationer eller andras. Man vill kunna framföra sina åsikter till en referensgrupp som kan föra vidare frågan. De som bor på landet är positiva till att delta i en referensgrupp där man kan påverka för att få så bra ungdomsliv som möjligt. De som bor inne i stan är mindre positiva till att delta i en referensgrupp, då de anser att de har allt de behöver och är inte i behov av att vara delaktig eller ha någon form av inflytande. Intervjuerna och enkäterna visar att den stora delen av ungdomsbefolkningen bor på landet. Av de som svarade på enkäterna så bor 66,9% på landet. Även många som blev intervjuade svarade att de bor utanför Ulricehamns stad, det var lite över hälften som svarade att man bor utanför. Det finns olika faktorer som bidrar till att delaktigheten och inflytandet är som det är. Två stora bidragande faktorer som ungdomarna tar upp är att den kollektivatrafiken inte är tillfredsställande och att kommunikationen från kommunen inte når fram till ungdomarna. Ungdomarna är inte medvetna att de har stora möjligheter till att faktiskt kunna påverka men också genomföra olika projekt med hjälp av kommunen. Något som är önskvärt är att man som ungdom vill att kommunen och politikerna ska bjuda in ungdomarna till samtala och föreläsningar i syfte att utbyta ideer och tankar. Men också för att man genom samtal och föreläsningar får fram information direkt till ungdomarna. Detta vill och borde man göra i skolorna 1-2 gånger om året. Anledningen till att man borde gå ut till skolorna är för att det är i skolorna som man man når flest ungdomar. Den kollektivatrafiken är också något som är ett bidragande faktor till den låga delaktigheten och inflytandet. Anledningen till att det är ett bidragande faktor är för att de som bor ute på landet blir omotiverade till att sysselsätta sig med något. De har svårt att t.ex ta sig till och från stan. De har inte möjligheten att träna, vara på UH/Forum. Det blir också omotiverande att delta eller vilja påverka i något eftersom att de vet att de inte kan göra det till en rutin. Man känner inte för att starta på något som man inte kan vara med och slutföra. Att man inte kan påverka och vara delaktig i sport eller andra föreningar så sänks självförtroendet och självkänslan. Ett önskemål som man har är att man ska satsa mera på den kollektivtrafiken, som det ser ut i dagsläget så åker den 3-4 gånger om dagen och då åker man bara till och från skolan. 17

18 Implementeringar utifrån ungdomar och barnkonventionen Andra frågeställningen till undersökningen var att undersöka hur man kan förbättra delaktigheten och inflytandet bland ungdomarna. Implementeringarna som kommer tas upp i undersökningen är utifrån vad ungdomar önskar och utifrån vad det står i barnkonventionen. Här nedan kommer det några punkter som finns i barnkonventionen och implementeringar tas utifrån det som står i barnkonventionen. FN Barnkonvention 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. 6. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. 12. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet, barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. 15. Barn har rätt att starta och delta i föreningar och organisationer Enligt punkt tre i barnkonventionen så ska man ta beslut som är bäst för barnen. I och med att ungdomsperspektivet är väldigt lågt i Ulricehamns kommun så kan det vara svårt för politikerna att veta vad som är bäst för barn och då kanske inte deras beslut blir så bra. Något som man kan införa i Ulricehamns kommun för att höja ungdomsperspektivet är att man kan skapa ett ungdomsråd som gäller för kommunen. Genom att man har ett ungdomsråd i kommunen så kan de driva frågor som rör barn och ungdomar för att de ska få ett så bra liv som möjligt. Att ha ett ungdomsråd bidrar även till att man ökar delaktigheten och inflytandet i kommunen. Delaktigheten och inflytandet ökas eftersom det blir en plattform för ungdomar som vill påverka, men också för ungdomar som vill komma med förslag och få det infört av de som sitter i ungdomsrådet. Genom att ungdomsrådet får sina röster hörda så kan politikerna få ett bättre perspektiv för att kunna sätta barn och ungdomar i främsta rummet när man ska ta beslut gällande barn och ungdomar. I punkt tolv så står det att barn ska ha rätt att uttrycka sin mening och höras i frågor som rör barn. Ungdomsrådet är en bra plattform för barn och ungdomar för att kunna uttrycka sin mening och höras i frågor som rör barnet. En annan implementering som man kan göra från kommunens håll är att man kan ta fram en plattform i form av app eller något på den kommunala hemsidan där barn och ungdomar kan rösta fram förslag och aktiviteter som man kan göra i kommunen på så sätt får barn och ungdomar höras, men också uttrycka sina åsikter. Punkt sex i barnkonventionen så står att det att alla ungdomar ska ha rätt till ett liv, överlevnad och utveckling. Kultur och fritid kan inte hjälpa till med de två första, det som kultur och fritid kan gör 18

19 är att de kan vara med och påverka barn och ungdomars utveckling. Man har t.ex inom kultur och fritid ett fritidsgård och ett ungdomens hus. Personalen som finns i de verksamheterna kan hjälpa ungdomar med att starta föreningar, göra olika aktiviter för att de ska utvecklas, de kan även åka på resor för att få mer kunskap. Det som tagits upp är bara en del av vad verksamheterna kan göra för att utveckla ungdomar. Det finns oändligt mycket som personalen kan göra för att utveckla ungdomarna. Punkt femton i barnkonventionen så står det att barn har rätt till att starta föreningar och delta i föreningar. I den punkten är kommunen väldigt duktiga på att motivera individer till att delta i föreningar och organisationer. Kommunen har något som de kallar för driftbidrag som man kan söka och få det i form av pengar. Problemet som intervjuerna visar är att föreningarna i kommunen inte vet om vad man kan söka och inte söka. Något som enligt intervjuerna påverkar att delaktigheten och inflytandet är lågt beror på att den kollektivtrafiken inte är så bra. Det går för få bussar till och från hemmet för att man ska kunna eller känna sig delaktig samt ha inflytande i något eftersom man inte har möjligheten att komma vid varje träff eller liknande. Många på landsbygden är sysslolösa och det som kommunen kan göra är att man kan jobba mobilt. Det vill säga att man tar ut aktiviteter till landsbygden eller så kan man köra barn och ungdomarna till fritidsgården, simhallen eller ungdomens hus. Ett annat problem som ungdomar upplever är att man inte får all information gällande ungdomslivet. Man vet inte vad man kan påverka eller inte påverka. Kommunikationen mellan kommunen och ungdomarna är dåligt enligt ungdomarna. Det som man kan göra för att förbättra kommunikationen är att man kan göra bättre marknadsföring. Det som man också kan gör är att gå ut till skolor för att få barn och ungdomars perspektiv på vad de vill göra och men också vad de är i behov av, samt vilka förändringar man kan göra för förbättra. Genom en dialog med barn och ungdomar kan man förbättra delaktigheten och inflytandet. Man visar även för barn och ungdomar att det är möjligt att kunna förändra och påverka. Den sista och kanske den viktigaste implementeringen är att man från kommunens håll ska förklara för de anställda vad delaktighet och inflytande är. I kommunens verksamhetsplan så står det att man ska jobba med delaktighet och inflytande, men det står inte hur man ska jobba, det står heller inte vad delaktighet och inflytande innebär. Kommunen kan tillsammans med de anställda ta fram en tydlig handlingsplan. 19

20 Referenslista Böcker Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB: Malmö Kvale, S. & Brinkmann, S.(2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Olsson, H. & Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber Folkhälsomyndigheten (2016). Delaktighet och inflytande i samhället. Hämtad Webbsidor Borås Stad (2016). Ungdomsrådet. Hämtad Karlstad (2016). UNO. Hämtad

21 Regeringen (2014). Uppdrag att stärka ungas möjligheter till inflytande i de demokratiska processerna. Hämtad Synonymer (2016). Delaktighet. Hämtad Synonymer (2016). Inflytande. Hämtad Ulricehamns kommun (2016). Verksamhetsplanen - Kultur och fritid. Hämtad Ulricehamns kommun (2016). Medborgarförslaget. Hämtad

22 Bilaga Intervjuguide Inledande frågor - Bor du/ni i Ulricehamn? - Vilken ålder är du/ni? - Vad gör ni till vardags? (Sysselsättning) Delaktighet och inflytande - Vad betyder/innebär delaktighet och inflytande för er? - Vad har ni fått göra i UH/F/skolan för att känna er delaktiga/inflytande? - Är delaktighet och inflytande viktigt? varför? - Hur är delaktigheten och inflytande här idag? Intresse för delaktigheten och inflytande - Är ni intresserade i att vara delaktiga och ha inflytande i det som händer i Ulricehamn - Är ni delaktiga i föreningslivet? - Om ni är delaktiga, känner ni att ni har inflyande i besluten som tas i föreningen. - Där ni har inflytande, upplever ni att ni får er röst hörd? (t.ex. fritidsgården, skolan, diverse föreningar) Möjligheter och hinder - Vem anser ni har mest delaktighet och inflytande där ni är aktiva. (T.ex. fritidsledarna, chefen o.s.v.) - Hur stort förtroende har ni på de som jobbar för kommunen - Hur stort förtroende har ni för de vuxna. (Fritidsledare, föräldrar, lärare) - Upplever ni att ni är begränsande när det gäller delaktighet och inflytande? 22

23 - Hur anser ni man ska göra för att ungdomar ska få vara mer delaktiga och ha mer inflytande? - Vad tycker/anser ni man ska göra för att ungdomar ska få ett ökande av delaktighet och inflytande? Om ni kunde göra en satsning, vad skulle ni göra? Förslag Avslutande - Är det något mer som ni vill prata om som ni anser borde vara med eller är det något jag missat? 23