Havet 1988: Samhällsutveckling som gav miljöskuld i havet

Transkript

1 Havet 1988: Samhällsutveckling som gav miljöskuld i havet

2 Varför fick havsmiljön så stor uppmärksamhet runt 1988? Bikupa 2 minuter.

3 Säldöd Övergödning Algblomningar Bottendöd Dioxinlarm Valår

4 Havsmiljö blir en fråga för medierna Det är mycket som talar för att de traditionella nyhetsmedierna stod på höjden av sin makt över publiken och samhällsdebatten vid tidpunkten för miljövalet Urklipp från Dagens Nyheter och Arbetet 1988.

5 Nyhetsrapportering om havsmiljöfrågor Sändningstid sekunder/år i Rapports nyhetssändningar Procent av antalet inslag om miljöfrågor i Rapport Havsmiljö total sändningstid (sekunder/år) Havsmiljö andel av miljönyheterna Graf: Monika Djerf-Pierre

6 Nyhetsrapportering havsmiljöfrågor Sändningstid sekunder/ år i Rapports nyhetssändningar Övergödning, algblomning, bottendöd Utfiskning och fiskbestånd Valar Sälar Klimat och hav Miljögifter i haven Övergödning, algblomning, bottendöd Sälar Utfiskning och fiskbestånd

7 Säldöd drabbar västkusten 4000 döda knubbsälar flöt iland Halva knubbsälstammen Stort medialt och politiskt intresse Foton: Erik Isaksson

8 Ihärdighet löste gåtan Vad var orsaken? Miljögifter misstänktes, men ganska snart kom forskare på att det var virus som gjorde sälarna sjuka Foto: Erik Isaksson

9 Våldsam algblomning drabbade hela Västerhavet Flagellaten Prymnesium polylepis blommade kraftigt sommaren Giftiga algblomningar orsakade massdöd. En årskull torsk raderades så gott som ut. 800 ton lax dog i norska odlingar och 100 ton i svenska. Alger och bottendjur drabbades också. Foto: Wenche Eikrem Foton: Stein Fredriksen

10 Kaffefilter orsakade dioxinlarm 1988: Dioxinfrågan tog plats i svenska hem. Klorblekta kaffefilter, blöjor och toalettpapper visade sig innehålla dioxiner. Konsumenterna krävde klorfria produkter. Massa- och pappersindustrin ställde snabbt om till syrgasblekning med mindre miljöpåverkan. Foto: Mats Tysklind

11 Åtgärderna fick effekt! Relativ förändring i procent DIOXINHALT I SILLGRISSLEÄGG Sillgrissleägg Foto:Wikimedia commons

12 Oljekatastrofer påskyndar regelverk om fartygsutsläpp Havet sågs som oändligt. Vi spolade regelbundet ut oljehaltigt tankrengöringsvatten direkt i havet. Foto: Kjell Larsson

13 Kustnära trålfiske med allvarliga konsekvenser Under 1980-talet minskade bestånden av torsk, bleka och kolja utanför Sveriges västkust. Trots det tilläts trålning allt närmre kusten. De tidigare så fiskrika kustområdena i Kattegatt och Skagerrak utarmades. Sedan dess har bestånden inte återhämtat sig. Idag är de små och improduktiva. Undantaget är Öresund. Där har trålfiske varit förbjudet sedan 1932 och det finns gott om fisk. Foto: Jonas Hentati-Sundberg

14 Sportfiskeindex från Skagerrakkusten: antal torskar per deltagare och fisketur. Medelantal fångade torskar per deltagare och fisketur

15 Den relativa storleksfördelningen av torsk i Hakefjorden och Trålningar Relativ frekvens (%) Längdgrupp (cm) Trålningar Relativ frekvens (%) Längdgrupp (cm)

16 1939: DDT upptäcks av Paul Müller

17 1962: Tyst vår kommer ut

18 1970-talet: Användningen av DDT förbjuds inom jordbruket.

19 1930-talet: Industrin börjar använda PCB i stor skala.

20 1950-talet: Sälarna minskar dramatiskt Foto: Pixabay

21 Havsörnen larmade om miljögifter Havsörnen drabbades hårt av PCB och DDT under och 1970-talen. Ämnena förbjöds och redan i mitten av talet började stammen återhämta sig. Havsörnen är ett fint exempel på att det lönar sig med åtgärder mot nedsmutsning av haven. Foto: Björn Helander

22 DDE PCB

23 1950-talet: Massproduktionen av plast tog fart Under första halvan av 1900-talet uppfanns bland annat bakelit (1907), polyeten (1933).

24 1960-talet: De första rapporterna om plast i havsfåglar Plastpellets och andra plastföremål hittas i magarna på havsfåglar.

25 1980-talet: Marint skräp uppmärksammas på allvar 1988 kommer organiserad strandstädning igång på flera håll i världen blir det förbjudet att dumpa plast och skräp i havet (enligt den internationella konventionen MARPOL, annex V).

26 Berg av plast 2014 producerades 311 miljoner ton plast, vilket är 20 gånger mer än 1964 (16 miljoner ton).

27 Vanligaste skräpet Vanligaste skräpet på Bohuskusten

28 2015 och framåt: Kampen mot plastpåsarna Den brittiska dagligvarukedjan Tesco inför 2015 en avgift på bärkassar en åtgärd som snabbt minskade antalet använda påsar med nästan 80 procent. Användningen av tunna plastpåsar förbjuds i flera afrikanska länder. Den 1 juni 2017 inför Sverige informationsplikt om plastbärkassars miljöpåverkan och många butiker börjar också ta betalt för sina plastkassar.

29 Hanöbukten en varningsklocka Brunifiering Förändrad planktonsammansättning Ohälsa och reproduktionsstörningar hos bottenfauna, fisk och sjöfågel Mager och småvuxen fisk

30 Förändringar i vattnets färg I Mörrumsån fastnar mycket humus i sjön Åsnen. I Lagan fastnar en del i Bolmen, medan Helgeå och Lyckebyån inte passerar genom några stora sjöar. Vattnet från skog- och myrmark har de senaste 45 åren blivit allt brunare ( humus och järn).

31 Historiska markanvändningsdata Prins Carls skogskarta 1846 Den starkaste vattenfärgen finns vanligen i torvrika barrskogs-områden. Ny markanvändning, mer skogsmark Intensivare skogsbruk Mer gran Mörkgrönt: virkesskog mörkgrönt Ljusgrönt: mindre produktiv skog, sly Ljusa partier: öppen mark

32 Förändringar Mörkare vatten Minskad sulfatdeposition Högre ph Data från Nationella trendsjöprogrammet

33 Siktdjup Det färgade organiska materialet från floderna har inom några veckor omvandlas till ofärgat organiskt material. Data från SMHI, Shark web.

34 Klorofyll (växtplankton)

35 Förändrad planktonsammansättning i Hanöbukten Mer bakterier på grund av humus Mindre blomning bland kiselalger

36 Brunifiering kan drivas av: Mer intensivt skogsbruk och gran Större skogsareal Mer intensivt skogsbruk Större produktion av humus i skogsmark Minskat surt nedfall Kalkning Större mängder humus sätts i rörelse Minskat surt nerfall. Nyplantering av gran Mer humus (och järn) transporteras till havet Näringsväven i Östersjön drivs alltmer av kol från land

37

38 Då och nu i siffror Folkmängd Andelen inom tätort (%) BNP per capita (kr) Antal yrkesfiskare (saltsjöfisket) Fångster i havsfisket (ton) Sill Torskfiskar Torsk Kolja Vitling Långa Totalt Personbilar fåtal Semesterdagar

39 Fritidsbåtar -påverkan Antalet båtar ökar Båtarna blir större Motorerna blir kraftigare Antal båtar Antal båtar Storleksfördelning fritidsbåtar 1971 och Storleksfördelning fritidsbåtar 1971 och ,9 2-2,9 3-3,9 4-4,9 5-5,9 6-6,9 7-7,9 >8 Båtlängd (m) ,9 2-2,9 3-3,9 4-4,9 5-5,9 6-6,9 7-7,9 >8 Båtlängd (m) ( båtar) ( båtar) Miljöpåverkan ökar! Antal fritidsbåtar har ökat > 50 % sedan 1970-talet. Andel (%) Motoreffekt på fritidsbåtar < 5 hk 5-17 hk hk >42 hk Motoreffekt (hk) Data hämtat från Transportstyrelsens båtlivsundersökning

40 Fritidsbåtar -påverkan Bränsleförbrukning från fritidsbåtar Hela kusten är påverkad av fritidsbåtar men utsläppen är ojämnt fördelade. Enheten är kg bränsle per 0,6 kvadratkilometer, dvs en beräkningscell. Orange färg är ca 4000 kg, ljusblå ca 200 kg. Studien har gjorts inom BONUS projektet Sheba. Författare: Lasse Johansson, Jukka-Pekka Jalkanen, Erik Fridell, Ilja Maljutenko, Erik Ytreberg, Martin Eriksson, Eva Roth och Vivian Fischer.

41 Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Södra Bohuslän Fritidsbåtar -påverkan En majoritet av grunda, skyddade vikar är idag exploaterade. Antalet orörda vikar minskar stadigt. Exempel Västkusten: 2008 fanns 7000 bryggor och 600 småbåtshamnar längs Västkusten. Ca 50 bryggor och två båthamnar tillkommer varje år.

42 Ålgräset påverkas Foto: Per-Olav Mosnes

43 Petersens expeditioner Pedersen konstaterar att Ålgräs förekommer i stora delar av Kattegatt och noteringar om att växte så djupt som ner till 15 till 20 meter. Med utgångspunkt i Petersens angivna djuputbredning kan så mycket som halva Kattegatts botten, motsvarande km 2, ha varit bevuxen med ålgräs.

44 Kattegatt och Skagerrak Endast ett område i Laholmsbukten. Blått visar låg diversitet och rött stor diversitet.

45 Förändringar i utbredning av ålgräs På 1980-talet var de grunda mjukbottnarna i Bohuslän täckta av täta ålgräsängar fulla av småtorsk och ål. Figuren visar förändringar i utbredning av ålgräs i södra Bohuslän innanför Marstrand Förstorade områden visar var de största förlusterna skett sen Från Havs- och vattenmyndighetens rapport 2016:8 Förvaltning och restaurering av ålgräs i Sverige ekologisk, juridisk och ekonomisk bakgrund.

46 Foto: Per-Olav Moksnes Stort Drivande tack alger till arrangörerna och för visat intresse Idag har ålgräset försvunnit från stora områden och ersatts av drivande alger och grumligt vatten.