AKK stärker självbestämmandet. Nadira Rabal

Transkript

1 AKK stärker självbestämmandet Nadira Rabal FoU-trainee Uppsats nr 44 December 2017

2 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Nadira Rabal, aktivitetsledare inom daglig verksamhet i Funktionsstödsförvaltningen. Arbetet är genomfört under Nadiras tid som FoU-trainee. FoU betyder forskning och utveckling. Att vara trainee innebär att man arbetar på Strategiska avdelningen en dag i veckan under ett halvår. Personal inom funktionsstödsförvaltningen får ledigt från sitt ordinarie arbete för att kunna fördjupa sig inom något område som är viktigt för den egna arbetsplatsen. Ämnet kan vara en fråga eller ett problem som diskuterats på arbetsplatsen, eller något som den anställde själv funderat på. Fördjupningen sker genom att medarbetaren får tillfälle att söka litteratur som rör det valda ämnet. Litteratursökningen genomförs med hjälp av en disputerad forskare och FoUkoordinator på strategiska avdelningen. Aktiviteten FoU-trainee syftar till att öka de anställdas intressen och möjligheter att följa utvecklingen av den forskning som bedrivs inom vård och omsorg. Målet är att stödja Malmö stads långsiktiga arbete med kvalitets- och kompetensutveckling inom detta område. Varje trainee redovisar sin studie i en uppsats. Uppsatserna publiceras i en serie enklare publikationer. De publicerade uppsatserna har olika ambitionsnivåer. Syftet med publiceringen är att ge personalen på den egna arbetsplatsen och andra intresserade möjlighet att ta del av litteraturstudien. Alternativ och kompletterande kommunikation är av stor betydelse för personer som behöver stöd för att kommunicera sina behov, drömmar och önskningar. Nadira brinner för alternativ och kompletterande kommunikation, och för att förmedla vikten av AKK. Det är inspirerande att tänka att Nadiras kunskap kommer brukare till del! Petra Björne Fil dr. och FoU-koordinator Strategiska avdelningen Funktionsstödsförvaltningen Malmö stad 1

3 Innehåll Inledning... 3 Frågeställningar... 4 Metod... 4 Kommunikation och kognition... 5 Rätten till kommunikation... 6 Kommunikation för självbestämmande och delaktighet... 6 Vikten av en god kommunikationspartner... 6 Hjälpmedel för kommunikation... 9 Hur ska AKK användas... 9 GAKK Konkreta föremål Bokstäver Bilder och foto Pictogram Bliss Andra symboler TAKK Högteknologiska hjälpmedel Diskussion Alla har rätt till kommunikation En god samspelspartner Hjälpmedel Tänkvärda tips för att bli en fullgod samspelspartner Bibehålla och utveckla kommunikationen Referenser

4 Inledning AKK alternativ kompletterande kommunikation innebär att en person som har brister i sitt språk eller inte har något tal, använder kommunikationshjälpmedel för att kunna samtala och interagera med sin omgivning. Redan i tonåren började mitt brinnande intresse för kommunikation. Fulltankad med en teckenspråksutbildning i bagaget återvände jag hem till Malmö och började arbeta i daglig verksamhet enligt LSS. Jag upptäckte ganska snabbt att min teckenspråkskompetens kom till användning då en del av brukarna använde TAKK (tecken som AKK) som kommunikationshjälpmedel. Jag insåg då att med rätt kompetens och engagemang kan man hjälpa brukarna att påverka och få inflytande, och därigenom uppnå självbestämmande. I denna uppsats vill jag belysa och berätta för läsaren hur viktigt det är att vi som personal tänker på att uppmuntra och motivera brukarna att använda AKK i alla situationer hen befinner sig i. Vi gör det genom att stötta brukaren i att använda sina hjälpmedel, genom att samspela, umgås och följa brukarens initiativ att kommunicera. Genom att fördjupa mig i litteraturen om AKK har jag fått en djupare insikt också om hur viktig miljön är för brukaren och möjligheten till kommunikation. Personal och samspelspartners har en nyckelroll där vi ska och har möjlighet att påverka miljön runt brukaren så att den är anpassad efter användarens behov. En faktor som ökar upplevelsen av inflytande hos brukaren är när det finns anhöriga och personal i brukarens omgivning som innehar kunskap om brukaren och dennes rättigheter (Giertz 2012). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (SÖ 2008:26) säger i artikel 9 att alla personer med funktionsnedsättning har rätt att få tillgång till kommunikation, för att kunna leva ett oberoende liv, för att kunna delta fullt ut på alla livsområden. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) räknas, enligt konventionstexten, till kommunikation. Lagen om stöd och service (LSS) och Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter stärker brukarens rättigheter. Vi som personal har ett uppdrag att förverkliga brukarens rätt att kommunicera om sina behov, sin vilja och sina drömmar. 3

5 Frågeställningar 1. Hur blir jag en god samspelspartner? 2. Hur uppmuntrar jag brukaren att bli självständig och göra sin röst hörd genom sitt kommunikationshjälpmedel? 3. Kan man använda fler AKK-hjälpmedel samtidigt? Metod Denna uppsats är en litteraturstudie. Jag har valt att söka efter fakta och forskning om vad man som personal kan göra för att bibehålla och utveckla delaktighet och självbestämmande, genom att använda olika AKK- metoder för vuxna personer med nedsatt kognition och funktionsnedsättning. Jag har sökt uppsatser i databasen Google Scholar. Jag har lånat böcker på Malmö högskolas bibliotek Orkanen. Min handledare Petra Björne har försett mig med intressant, värdefull litteratur i form av böcker, artiklar samt olika klipp på nätet. Sökord jag har använde på Google Scholar är: AKK vuxna intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning, TAKK funktionsnedsättning vuxna, Kommunikation och miljö för vuxna med funktionsnedsättning, AKK daglig verksamhet, samspelspartner AKK och samspelspartner LSS. 4

6 Kommunikation och kognition Ordet kommunikation kommer från latinets communicare som betyder göra gemensam. Kommunikation innebär att föra över ett budskap. Krafft Helgesson (2013) använder sig av Johanssons (1990) definition av kommunikation: kommunikation är ett beteende och en process inom sociala systemet som syftar till behovstillfredställelse. Johansson, i Krafft Helgesson, 2013, s 9 En kommunikation byggs upp av att man har sändare och mottagare. Sändaren sänder ut sitt budskap och mottagaren tolkar, lyssnar, reagerar för att sedan ge respons. Kommunikation består av olika delar som tillsammans utgör en helhet (Krafft Helgesson 2013). Kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar kan leda till att brukaren behöver stöd för kommunikation. Begreppet kognition härstammar från latinets gnoscere, vilket betyder att veta (Thulin 2015). Kognitiva funktionsnedsättningar uppstår till följd av skador eller störningar i centrala nervsystemet, som är medfött eller förvärvad genom sjukdom eller traumatisk skada, förklarar Svahn (2010). En kognitiv funktionsnedsättning innebär att man har svårigheter med t.ex. tid- och rumsuppfattning, minne, koncentration, logiskt tänkande samt att bearbeta och tolka sinnesintryck (Berglund & Benreus 2017). Fysiska funktionsnedsättningar som nedsatt munmotorik, hörseloch/eller synnedsättning samt motoriska svårigheter är faktorer som gör att kommunikationsmöjligheterna försvåras ytterligare, förklarar Berglund och Benreus (2017). Om brukaren behöver kognitiva hjälpmedel så ska hen vända sig till hjälpmedelcentralen där det finns arbetsterapeuter som hjälper brukaren få det hjälpmedel hen behöver. 5

7 Rätten till kommunikation Lagen om stöd och service (SFS 1993:387) och Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (SÖ 2008:26) betonar att människor med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande, inflytande och delaktighet. För att det ska bli en möjlighet för personer med behov av stöd för sin kommunikation, är det viktigt att omgivningen fungerar som goda kommunikationspartners och stärker den enskildes självbestämmande. Personer med funktionsnedsättningar är beroende av samhällets organisering av stöd samt av omgivningens tillgänglighet och inställning. Dessa villkor är dimensioner av både makt och hjälp. Giertz (2012) understryker att LSS kan tolkas som ett rättsligt erkännande av målgruppen, samt ett erkännande av olikheter. Den förändrade myndighetslagstiftningen har samma erkännande av målgruppen. Ingen vuxen person kan omyndighetsförklaras. Alla vuxna människor har rösträtt oavsett behov av ställföreträdare (Giertz2012). Kommunikation för självbestämmande och delaktighet Det finns en målgrupp av personer som genom historien inte haft och fått möjligheten att bestämma över sina egna liv (Hermansson 2015). LSS-lagen syftar till att denna målgrupp idag äger rätten att bestämma över sina liv. I Funktionshinder ur ett folkhälsoperspektiv menar Widerlund (2012) att delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för en god folkhälsa. Kommunikationen spelar en central roll för delaktighet, inflytande och uppmärksamhet. Genom att använda kommunikationen som verktyg når man ett självbestämmande (Lönnå 2013). Deltagaren har rätt att bestämma över sig själv och ska ges möjlighet att fatta beslut som leder till en förändring i omgivningen Nilholm, 2006, i Lönnå, 2013, s 3 När brukaren kan påverka olika beslut och utifrån detta själv bestämma över sina egna angelägenheter, då har man uppnått delaktighet (Grunewald & Lezinsky 1999). Vikten av en god kommunikationspartner Socialstyrelsen har tagit fram riktlinjer för grundläggande krav på kompetens i arbetet med personer med funktionsnedsättning (SOSFS 2014:2). Det är viktigt att kunna kommunicera med brukaren utifrån hens förut- 6

8 sättning. Enligt Socialstyrelsen ska personal förstå och ha kunskap om vilka svårigheter funktionsnedsättningen ger brukaren. Personal ska anpassa sin kommunikation och använda de AKK-hjälpmedel brukaren använder. Personalen är viktiga samspelspartners för brukaren. Det är av högsta prioritet att personalen har rätt kompetens för att forma den kommunikativa miljön för brukaren. En omgivning som har kunskap om brukaren och dennes rättigheter gör att upplevelsen av inflytande ökar hos brukaren (Giertz 2012). Det är arbetsgivarens ansvar och se till så personalen får rätt kompetensutbildning vad gäller AKK och TAKK. Personalen behöver mer stöd och handledning. En adekvat fortbildning krävs, poängterar Heister Trygg (2010). Det är viktigt att man stödjer och handleder personal som arbetar med brukaren. Efter en AKK-utbildning behöver detta följas upp kontinuerligt med regelbunden återkoppling och handledning som är chefernas och AKK-experternas ansvar (Granlund & Olsson 1987, i Anderson & Eriksson 2003). Vad innebär det att vara en kompetent samtalspartner? Samspelspartners roll är av mycket stor betydelse redan i den tidiga kommunikationsutvecklingen (Lönnå 2013). Genom att ge de olika uttrycken en kommunikativ innebörd samt vara tydlig när man tolkar beteende läggs grunden till en medveten kommunikation. Medvetenhet skapar kommunikationstillfällen (Lönnå 2013). I en kommunikativ miljö är det mycket viktigt med samspel och samtal. Det gäller för samspelspartnern att vara uppmärksam på signaler, ge tillfälle för samspel och samtal, samt att ge återkoppling (Heister Trygg 2010). Samspelpartnern kan påverka brukarens förmåga att styra omgivningen vilket gör att brukarens självbestämmande stärks (Lönnå 2013). För att undvika missförstånd av olika tolkningar så är det av yttersta vikt att nätverket kring brukaren har ett bra och nära samarbete, vilket resulterar i ett kontinuerligt sökande efter deltagarens önskningar. Att få bestämma över sig själv, äga känslan av kontroll och handling och fatta egna beslut leder till förändring. Därför måste omgivningen arbeta för att detta blir möjligt. Om personalen tror på förmågan hos brukaren till ett självbestämmande, blir det avgörande för vilka möjligheter som skapas (Lönnå 2013). Inflytandefrågor är av särskilt stor betydelse för personer med funktionsnedsättning. Möjligheten att ta egna initiativ är begränsad vilket gör att brukaren är i behov av ett språkstöd som kan föra personens talan (Giertz 2012). En god samspelspartner är en aktiv partner som skapar tillfällen till kommunikation, ger respons på uttryck, samtidigt gäller det att vara avvaktande, så brukaren får möjlighet och utrymme att ta initiativ, beskriver Lönnå (2013). 7

9 De brukare som har flerfunktionsnedsättning där den motoriska förmågan är nedsatt har svårare att utveckla sin kommunikation. Här blir samspelspartnern mycket viktig, då dennes uppgift är att presentera kommunikationsmaterial som brukaren aldrig skulle kommit i kontakt med annars (Lönnå 2013). Samspelspartnern ska presentera upplevelser som gör att brukaren får möjlighet att ta initiativ. Det kan vara svårt att som samspelspartner väcka initiativ hos brukare som under lång tid inte haft möjlighet att påverka sin omgivning Detta kan leda till en ond spiral som gör att kommunikationsmöjligheterna blir sämre. En stor risk kan då bli att samspelspartnern glömmer bort att kommunicera med brukaren och blir mer omsorgsinriktad (Lönnå 2013). Samspelspartnern har en nyckelroll när det gäller att förändra och påverka miljön runt brukaren. Utifrån brukarens förutsättningar ska stödbehovet anpassas. En samspelspartner som är medveten om sitt bemötande och som förstår och förstärker vid kommunikativa initiativ utvecklar självbestämmande hos brukaren (Lönnå 2013). 8

10 Hjälpmedel för kommunikation AKK ska introduceras så tidigt som möjligt. Med motivation, medvetenhet, kunskap och stöd hos omgivningen gör detta att brukarens självkänsla, självständighet och självbestämmande ökar. Brukarens rättighet att kommunicera blir synlig (Berg & Bergsten 1998, Heister Trygg 2008). Det är logopederna och arbetsterapeuternas uppgift att se till så brukaren får rätt anpassade hjälpmedel, brukaren ska genom detta verktyg känna delaktighet, inflytande och uppnå självbestämmande (Berglund & Benreus 2017). Hur ska AKK användas Krafft Helgesson (2013) återger Andersson (2000, i Krafft Helgesson 2013), som i sin uppsats Att inte kunna tala är inte detsamma som att inte ha något att säga, berättar att det finns personer som har svårt att acceptera sitt kommunikationshjälpmedel av olika anledningar. Ett skäl kan vara att man alltid haft ett fullt fungerande tal- och skriftspråk men i vuxen ålder fått förvärvad hjärnskada, vilket gör att tal- och skrivförmågan försämrats så mycket att man behöver ett AKK- hjälpmedel som man inte är bekant med. En annan faktor kan vara att det talade språket är det dominerande i miljön kring brukaren. Eftersom kunskap saknas om AKK blir det en svårighet för brukaren att göra sig förstådd genom sitt AKKhjälpmedel. Om samtliga i brukarens nätverk motiverar, ger stöd åt brukaren och använder brukarens AKK-metod, kan hens självkänsla bevaras och öka. TAKK och annan AKK ska användas för kommunikation i vardagen och integreras i allt vi gör. Det närmaste nätverket av samspelspartner måste ansvara för att kommunikationen fungerar i vardagen. Det är av stor betydelse att det språk som kommunikationsanvändaren har med sig när hen slutar skolan kan bibehållas och inte stagnerar eller tystas på grund av bristande kompetens hos personalen (Lewin 2011). Brukare som har kommunikationsnedsättning måste få möjlighet att få fortsatt utveckling av sin kommunikation i vuxen ålder (Heister Trygg & Andersson 2009). Hjälpmedelsutbudet är ganska stort. Brukaren kan använda sig av flera olika AKK-hjälpmedel samtidigt. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) finns i många olika former av hjälpmedel för att stärka den enskildes kommunikation. Det övergripande begreppet AKK kan i sin tur delas in i Grafisk AKK (GAKK) och Tecken som AKK (TAKK). 9

11 GAKK GAKK betyder grafisk alternativ kompletterande kommunikation. Både på Specialpedagogiska skolmyndighetens hemsida (spsm.se) och även Heister Trygg (2005) beskriver vilka olika former av GAKK som används för kognitivt och kommunikativt stöd. Konkreta föremål Ett konkret föremål som personen kan känna på och använda i aktiviteten ger minnesstöd samt en signal för vad som ska hända. Det kan t.ex. vara att man visar upp en visp eller en skål då signalen betyder att det är dags att baka. Bokstäver Bokstäver används som komplement av personer som kan läsa och skriva. Bokstäver används också tillsammans med de olika GAKK metoderna. Bilder och foto Bilder gör så att vi kan bygga och komplettera språk utifrån individuella förutsättningar och behov. Bilderna kan ha olika funktioner. Ett foto visar en specifik sak, plats, person eller aktivitet. För att förtydliga fotots budskap är det viktigt att det finns en kompletterande text så omgivningen förstår vad stödanvändaren vill förmedla och berätta om. Pictogram Pictogram är bildliknande grafiska symboler som är tecknade i vitt mot svart bakgrund. Varje symbol står för ett ord eller begrepp. Bliss Heister Trygg (2005) berättar att blissystemet skapades av Charles Bliss år 1965 och består av grafiska symboler som representerar ord. Specialpedagogiska skolmyndigheten förklarar att ordklasserna är indelade i olika färger. Systemet gör det möjligt för användaren att uttrycka flera ord i följd som därmed gör att man kan kommunicera med hela meningar. Andra symboler Idag finns det olika symboler och symbolsystem som används både på dator/ipad eller som ett manuellt kommunikationshjälpmedel. TAKK Tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK) är inget eget språk som teckenspråket, utan en metod som används för att ge 10

12 stöd och underlätta kommunikationen. Man tecknar endast de väsentliga nyckelorden i meningen samtidigt som man talar. Hur många ord brukaren tecknar beror på individens språkliga nivå skriver Heister Trygg (2013). För att TAKK ska fungera måste personerna i omgivningen lära sig tecken. Genom att kommunicera med TAKK till användaren så förstärks budskapet (Heister Trygg 2013). Högteknologiska hjälpmedel Gruppen högteknologiska kommunikationshjälpmedel är inte en AKKmetod utan ett hjälpmedel som ger ett kognitivt stöd för minnet. Svahn (2010) skriver i sin rapport Erfarenheter av kognitiva hjälpmedel, en intervjustudie av personer med kognitiv funktionsnedsättning att de tekniska hjälpmedlen har utvecklats de senaste 20 åren. Högteknologiska hjälpmedel är exempelvis olika datorbaserade lösningar, som innehåller en anpassad programvara. Några exempel är klockor som är programmerade med information eller meddelande som aktiveras med ljud-eller vibrationssignal (Svahn 2010). Det finns kalendrar med bildstöd, larmfunktion och talsyntes som läser upp informationen. Mobiltelefonen innehåller en mängd olika stödfunktioner som alla kan använda. 11

13 Diskussion Alla har rätt till kommunikation I Lagen om stöd och service (SFS 1993:387) och Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (SÖ2008:26) står det att människor med funktionsnedsättning har rätt till självbestämmande, inflytande och kommunikation. Det finns brukare som behöver stöd och hjälp med sin kommunikation. Brukarens självbestämmande stärks när omgivningen är medveten om och har kompetens att vara goda samspelspartners. Personer med funktionsnedsättning är beroende av samhällets organisering av stöd samt av omgivningens tillgänglighet och inställning (Giertz 2012). Med hjälp av rätt anpassade kommunikationshjälpmedel får brukaren inflytande, delaktighet och makt över sin livssituation (Berglund & Benreus 2017). Alla brukare använder inte AKK. Det finns brukare som uttrycker sig genom att använda sitt kroppsspråk, gester och ljud. Denna kommunikation är lika viktig. Alla har rätt att kommunicera på sitt sätt och det är viktigt för oss som samspelspartners att vi tolkar brukarens signaler på ett korrekt sätt så att brukaren känner delaktighet, inflytande och därmed uppnår ett självbestämmande. Tre viktiga faktorer vi alltid ska arbeta för. En god samspelspartner I Socialstyrelsens riktlinjer för grundläggande krav på kompetens i arbetet med personer med funktionsnedsättningar står det att det är mycket viktigt att man som personal kan kommunicera med brukaren utifrån hens förutsättningar. Personal ska ha kunskap om vilka begränsningar funktionsnedsättningen ger brukaren, anpassa sin kommunikation samt ha kunskap om de hjälpmedel brukaren använder och veta hur de används (SOSFS 2014:2). Samspelspartnerns roll är av mycket stor betydelse tidigt i kommunikationsutvecklingen. Genom att tolka brukaren på ett korrekt sätt, och ge de olika uttrycken en kommunikativ innebörd, öppnas en möjlighet för samspelspartnern att ge brukaren utrymme att styra sin omgivning och utöva sitt självbestämmande. Det är av yttersta vikt att man har ett bra samarbete kring brukaren. Personalens tro på brukarens förmåga till självbestämmande är viktig och avgörande för att möjligheter ska kunna skapas för brukaren (Lönnå 2013). Det är samspelspartnern som formar den kommunikativa miljön för AKK-användaren. Det är viktigt att introducera AKK så tidigt som möjligt för både brukaren och omgivningen betonar Berg och Bergsten (1998 och Heister Trygg (2013). Som samspelspartner behöver man vara 12

14 uppmärksam på signaler, ge tillfälle för samspel och samtal och ge återkoppling till brukaren. TAKK och andra AKK-former ska alltid integreras och användas i allt vi gör i vardagen. Det är nätverket av samspelspartner kring brukaren som har den huvudsakliga uppgiften att se till så kommunikationen fungerar i vardagen för AKK-användaren (Heister Trygg 2013). Samspelspartnern måste lägga sina egna personliga värderingar och tolkningar åt sidan. Det är brukarens önskningar och behov som ska prioriteras. Samspelspartnern uppgift är att se till så behoven och önskningarna uppfylls. Använd alltid brukarens AKK-metod vid varje kommunikationstillfälle. Hjälpmedel Utbudet av kommunikationshjälpmedel är ganska stort och en brukare kan använda sig av flera olika hjälpmedel (Heister Trygg & Andersson 2009). Några av de olika föremål som tillhör GAKK (Grafisk AKK) är: Konkreta föremål Bilder Bokstäver Pictogrambilder Bliss Tänkvärda tips för att bli en fullgod samspelspartner 1. Med motivation, medvetenhet, kunskap och engagemang blir du en fullgod förebild för hur ett nära och bra samarbete med brukaren ska fungera då brukarens rättigheter, delaktighet och självbestämmande kommer i fokus. Glöm aldrig att det är vuxna personer du arbetar med och alla har lika mycket rätt att styra över sina egna liv. Tänk på att alltid invänta, uppmuntra och ge respons i samspelet. 2. Skaffa dig kunskap om de olika AKK-metoderna och se till så du använder de i alla situationer där brukaren är med. 3. Ibland kan det vara svårt att veta hur man ska börja sprida AKK i verksamheten. Börja och skynda långsamt. Smyg in AKK i verksamheten. Ta en lunchrast och spela något spel, t.ex. Memory med AKK som kommunikationssätt. Några aktiviteter som finns på schemat kan var mer AKK inriktat då brukaren ska använda sitt/sina AKK hjälpmedel t.ex. i läsgrupp, dator eller att man sjunger några låtar på TAKK 13

15 4. Bestäm en morgon i veckan då ni som personalgrupp går igenom de olika AKK metoderna som används på er verksamhet. Diskutera och uppdatera. Lär er lite i taget och se till så ni använder det dagligen i kommunikationen med brukarna. Ta er tid att samtala med brukaren och bjud in och uppmuntra andra personer till konversationen. 5. Chefen bör visa engagemang och stå bakom beslutet att kunskap för rätt AKK är viktig för brukaren. Vilket kommer leda till en vinst för personal och brukare. Verksamheten uppnår en perfekt kommunikationsmiljö. Bibehålla och utveckla kommunikationen. Jag har inte hunnit fördjupa mig i skolans värld när det gäller AKK. Vad jag har uppfattat så arbetar skolan mycket med kommunikation och AKK-hjälpmedel efter elevens förmåga och behov. Den AKK-metod/er eleven har med sig från skolan måste bibehållas så inte brukarens röst tystnar på grund av bristande kompetens hos personalen. Skolan, daglig verksamhet och boendepersonal måste arbeta för ett gott samarbete så brukarens övergång från skolan in i vuxenlivet sker på ett professionellt och respektfullt sätt. Personalen som ska arbeta med brukaren ska bibehålla kommunikationen brukaren använder samt skapa möjligheter att utveckla kommunikationen efter brukarens förmåga och behov. När flera AKK-metoder används samtidigt så öppnas möjligheter för alla brukare som använder AKK att samspela med sin omvärld. Nyfikenheten och steget att våga ta initiativet till kommunikation kommer med all sannolikhet att öka. När brukarna med hjälp av olika AKKhjälpmedel får till ett samspel och personalen får en iakttagande roll, då har vi uppnått en tillåtande, stödjande kommunikationsmiljö. En samspelspartner hjälper brukaren att konkretisera minnen och bevara upplevelser genom att skriva i brukarens dagbok och komplettera med bilder och fotografier. Brukarens möjlighet att återberätta stärks. Kommunikation och interaktionsmöjligheterna ökar och livet berikas (Lewin 2011). Det är då vi har uppnått delaktighet, inflytande och självbestämmande. 14

16 Tack En FoU-uppsats är skriven. Det jag tar med mig på min fortsatta resa i livet är att jag under sex månader genomförde en utmaning som för mig inneburit en resa bestående av glädje, nyfikenhet, ny kunskap, skrivkramp och lite svett och tårar. Till min chef Jessica Stark som gav mig möjligheten att få skriva en FOU uppsats. Till mina kollegor på f.d. Friskvårdsenheten och på Getgatans dagliga verksamhet enligt LSS som stöttat mig och gett mig uppmuntrande ord under tiden jag skrivit uppsatsen. Till min man, mina två döttrar, resten av min familj och mina kära nära vänner som alltid finns där när jag behöver er. Till min handledare Petra Björne som på ett strålande sätt visat mig vägen för hur man skriver en FOU uppsats. Vill jag avsluta med att säga Ett stort varmt TACK!! 15

17 Referenser Andersson, I. & Eriksson, M. (2003). Vems kommunikations förmåga är det som bedöms? En studie om faktorer hos omgivningen som påverkar kommunikationen med vuxna personer som använder Alternativ och Kompletterande kommunikation. Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för logopedi, foniatri och audiologi. Bergh, M. & Bergsten, C. (1998). AKK på rätt nivå: att träna och använda alternativ och kompletterande kommunikation. (1. uppl.) Vällingby: Handikappinstitutet. Berglund, L. & Benreus, P. (2016). Självbestämmande inom daglig verksamhet och bostad med särskild service. Örebro Universitet, Institutionen för Humaniora, utbildning- och samhällsvetenskap. Giertz, L. (2012). Erkännande, makt och möten: en studie av inflytande och självbestämmande med LSS. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, Växjö. Grunewald, K & Lezinsky, C. (1999). Handikapplagen: LSS kommentarer till lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade och till assistanslagen. Stockholm: Norstedts Juridik Heister Trygg, B. (2005). GAKK: grafisk AKK : om saker, bilder och symboler som alternativ och kompletterande kommunikation. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK). Heister Trygg, B. (2008) Tidig AKK stöd för stora och små: Ljungby: Joma GP. Heister Trygg, B. (2010). TAKK: Tecken som AKK. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum. Heister Trygg, B. & Andersson, I. (2009). Alternativ och Kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Malmö: SÖK, Södra regionens Kommunikationscentrum Hermansson, H (2015). Vilka är vi som har inflytande över brukarnas liv? En litteraturstudie över arbetsgrupper inom LSS, deras/dess normer och organisatoriska ramverk. FoU-tranieeuppsats 36. Malmö: Malmö stad. Krafft Helgesson, M. (2013). Kommunikation med musik och tecken. En experimentell studie med vuxna om inlärning av Tecken som AKK med stöd av musik. 16

18 Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle. Lewin, B (2011) För din skull, för min skull eller för skams skull? Om LSS och bemötande. Lund: Studentlitteratur. Lönnå, C (2013) Självbestämmande i daglig verksamhet. Personalens roll för deltagarens självbestämmande. Mälardalens Högskola Eskilstuna, Västerås. SFS 1993:387. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. SOFS 2014:2. Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SOL och LSS till personer med funktionsnedsättning. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hämtad Svahn, M (2010) Erfarenheter av kognitiva hjälpmedel. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. SÖ 2008:26. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Thulin, K. (2015). En kommunikativ miljö: En förutsättning för delaktighet och själv bestämmande hos personer med omfattande intellektuell funktionsnedsättning. FOU-traineeuppsats 34, Malmö stad. Widerlund, L. (2012). Delaktighet som hälsofrämjande faktor, med fokus på personer med utvecklingsstörning. I A. Möller (red). Funktionshinder ur ett folkhälsoperspektiv. NHVs Rapportserie 2012:9 R., s

19 FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Malmö Telefon