Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Transkript

1 Översiktlig miljöteknisk markundersökning Inför ny detaljplan på fastigheterna Krokslätt 33:1, 33:4 och 33:5 Göteborg Stad Datum: Projekt nr: Uppdragsgivare: Fastighetskontoret, Göteborg Stad Upprättad av: Mattias Andersson Granskad av: Markus Nilsson Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB Exportgatan 38 C, Hisings Backa. Tel , Fax Korta gatan 7, Solna. Tel Org. nr ,

2 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Sammanfattning Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB (Sandström) har på uppdrag av Fastighetskontoret i Göteborg genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning av ett område mellan Mölndalsvägen och Ebbe Liberathsgatan på fastigheterna Krokslätt 33:1, 33:4 och 33:5 där ändringar i detaljplanen planeras. Förändringarna i detaljplanen ska möjliggöra för bostäder och annan verksamhet. Då ett program för bostäder håller på att tas fram för undersökningsområdet och bostadshus ska uppföras inom området har utgångspunkten för bedömningen av analyserade jordprov varit Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning, KM. Aktuella exponeringsvägar för ytligt grundvattnet bedöms vara risken med inandning av ångor och miljörisker i ytvatten. Då stora delar av undersökningsområdet i framtiden kommer schaktas ur för byggnation kommer vissa av jordmassorna transporteras från undersökningsområdet. Erhållna analyssvar jämförs därför även med riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) och farligt avfall då dessa värden vanligen används vid klassning av uppschaktade massor. Eftersom halter av petroleumföroreningar, PAH och metaller påträffats i jord som överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för framtida aktuell markanvändning, känslig markanvändning (KM), bedöms undersökt markområde i framtiden kunna utgöra risk för miljö eller hälsa om inga åtgärder vidtas innan byggnation av bostäder. Förhöjda halter av aromater och bensen överstigande riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) har påträffats inom den asfalterade parkeringsytan väster om det område som 2002 sanerades efter tidigare drivmedelshantering. Aromat- och bensenföroreningen påvisades i lerigt material 0,3-2,0 meter under markytan. Halter av aromater över MKM påvisades även i byggnadsfylle 0,05-0,9 meter under markytan öster om saneringsområdet. Då inga byggnader finns ovan denna förorening och spridningsförutsättningarna i den täta leran och i byggnadsfyllet är liten på grund av materialets täthet och/eller liten grundvattentillgång bedöms aromat- och bensenföroreningen inte utgöra någon akut risk med dagens markanvändning. Halter av PAH överstigande gränsvärdet för farligt avfall eller MKM har påvisats i tre provtagningspunkter i det sandiga fyllnadsmaterialet under befintliga asfaltslager. Vidare har ytterligare fem provtagningspunkter halter av PAH överstigande riktvärdet för KM i ytligt fyllnadsmaterial eller i ytlig torrskorpelera. PAH halterna i jordlagren bedöms härstamma från befintlig eller tidigare tjärasfalt inom undersökningsområdet. Påträffade halter av PAH bedöms inte utgöra någon akut risk med dagens markanvändning då markytan är asfalterad vilket medför liten exponering av föroreningen. Vidare minskar ytbeläggningen infiltration av regnvatten som begränsar spridningen vilket även förstärks av PAHs förmåga fastläggas med jordpartiklar. Arbetsmiljömässig hänsyn bör dock tas om det ska schaktas inom området. 2

3 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Att delar av undersökningsområdet varit belagd med tjärasfalt med förhöjt PAH innehåll är känt sedan tidigare avlägsnades 57 ton tjärasfalt i samband med asfaltering av parkeringsytan på Krokslätt 33:5. Noteringar i Miljöskyddsavdelningens arkiv visar även att tjärasfalt med något förhöjda halter lämnats kvar i marken när marknivån höjts inom Krokslätt 33:1. Inom vilka delar som asfalten är utbytt och var asfaltering utförts ovanpå befintliga tjärasfaltslager inom undersökningsområdet har inte kartlagts i denna undersökning. Av tre analyserade asfaltsprov uttagna i denna markundersökning påvisades endast något förhöjda PAH-halter i ett av proven insamlat på ett asfaltslager beläget något under den senaste lagda ytliga asfalten. Halten PAH i detta asfaltslager var så pass låg att det hamnar i klass 4, den lägsta enligt storstädernas gemensamma rutiner för hantering av tjärasfalt. Noteras skall att asfalt ej har analyserats där högst halter PAH uppmätts i underliggande fyllnadsmaterial. Förhöjda halter av arsenik (10-17 mg/kg TS) förekommer något över riktvärdet för känslig markanvändning (10 mg/kg TS), i sex provtagningspunkter. Påträffade halter förkommer främst i naturligt avsatt torrskorpelera och lera och bedöms utgöras av bakgrundshalter. Vidare har barium, bly, kvicksilver och zink något över riktvärdet för KM påvisats i fyllnadsmaterial i någon/några av de provtagningspunkter som är borrade där byggnader tidigare låg i anslutning till Mölndalsvägen. Fyllnadsmaterialet i dessa provtagningspunkter består av byggnadsfylle innehållande stora mängder betong, tegel, träbitar och annat skrot varpå erhållna något förhöjda halter av metaller bedöms ha sitt ursprung från dessa material. Vidare rekommenderas att en mera detaljerad åtgärdsinriktad miljöteknisk markundersökning utföras innan schaktning för byggnation av bostadshus startas. Vikten på denna åtgärdsinriktade undersökning bör vara att avgränsa påträffad petroleumförorening och kartlägga utbredningen av PAH-haltiga fyllnadsmassor. Den detaljerade undersökningen bör genomföras för att framtida schaktmassor ska kunna delas in i klasser och omhändertas på rätt sätt samt att inga förorenade jordmassor ska kvarlämnas som kan medföra hälso- eller miljörisk efter utförd byggnation. 3

4 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Sammanfattning 2 1 Inledning och syfte 5 2 Bakgrundsinformation Generell områdesbeskrivning Geologiska- och hydrogeologiska förhållanden Historik 7 3 Fältarbete Provtagningsplan Jordprovtagning Grundvattenprovtagning 12 4 Riktvärden Jord Asfalt Grundvatten Aktuella riktvärden på undersökningsplatsen 13 5 Resultat Geologi och hydrogeologi Fältmätningar Jord Asfalt Grundvatten 15 6 Bedömning 15 Referenser 18 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3a Bilaga 3b Bilaga 4 Bilaga 5a Historik Krokslätt 33:1 Bilaga 5b Historik Krokslätt 33:4 Situationsplan med lokalisering av provtagningspunkter Provtagningsprotokoll Analyssammanställning av jordprov Analyssammanställning av asfaltprov Resultat XRF-mätningar Bilaga 5c Historik Krokslätt 33:5 Bilaga 6 Analysrapporter ALS 4

5 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Inledning och syfte Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB (Sandström) har på uppdrag av Fastighetskontoret i Göteborg genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning av ett område mellan Mölndalsvägen och Ebbe Liberathsgatan på fastigheterna Krokslätt 33:1, 33:4 och 33:5 där ändringar i detaljplanen planeras. Förändringarna i detaljplanen ska möjliggöra för bostäder och annan verksamhet. Syfte med den översiktliga miljötekniska markundersökningen är att: Identifiera potentiella föroreningskällor inom undersökningsområdet, transportmekanismer och riskobjekt på eller i närheten av fastigheten. Identifiera områden potentiellt förorenade av petroleumkolväten eller metaller i mark. Bedöma om en eventuell förorening utgör en risk för människors hälsa eller för miljön. 2 Bakgrundsinformation Översiktlig information av verksamheter som bedrivits inom området har erhållits från Fastighetskontoret i samband med startmöte Vidare har ritningsmaterial och annan information om tidigare verksamheter inhämtats från Bygglovsarkivet i Göteborg. 2.1 Generell områdesbeskrivning Det aktuella undersökningsområdet ligger i stadsdelen Krokslätt i Göteborg mellan Mölndalsvägen och Ebbe Liberathsgatan figur 1. Området ligger ca 50 meter väster om Mölndalsån. Undersökningsområdet gränsar mot Mölndalsvägen i öster, Ebbe Liberathsgatan i väster, Varbergsgatan i söder och kontorshuset Mektagonen i norr. Läget för befintlig verksamhet och för de förändringar som planeras i den nya detaljplanen av Fastighetskontoret, så som bostadshus kan ses i figur 1. Inom undersökningsområdets östra del finns äldre industribyggnader uppförda i tegelsten, figur 2, I byggnaderna finns idag bilverkstad, bilförsäljning, postkontor samt samlingslokaler för diverse kyrkliga verksamheter. Markytan i anslutning till byggnaderna utgörs främst av asfalt, mindre gräsområden förekommer dock, figur 1. Den centrala och östra delen av undersökningsområdet utgörs av asfalterade parkeringsytor. 5

6 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Mektagonen Foto 2 33:5 Mölndalsån Bostadshusa d 33:4 Foto 1 33:1 Figur 1. Aktuell gräns för område där förändringar i detaljplanen föreslås av Fastighetskontoret i Göteborgs Stad markerad med blå sträckning. Preliminärt planerade byggnader markerade med röda sträck och fastighetsgränser lila sträck. Fotovinklar foto 1 och 2. Foto 1 Foto 2 Figur 2. Foto över de centrala och östra delarna av undersökningsområdet som utgörs av parkeringsytor. I bakgrunden kan de gula tegelhusen ses som ligger inom undersökningsområdets västra del. Foto taget från Mölndalsvägen mot väster. 6

7 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Geologiska- och hydrogeologiska förhållanden Enligt jordartskartan Ae nr 72 (SGU 1985) är den naturliga jordarten inom undersökningsområdet glacial lera med stor mäktighet. Utförliga undersökningar inom området med avseende på geotekniska förhållanden har utförts av Tellsted Nedanstående översiktliga geologiska tolkning baseras på Tellsteds fältundersökning. I den västra delen av undersökningsområdet där markytan ligger på nivån +16 består geologi överst av ett fyllnadsmaterial på mellan 0-1 meter följt av torskorpelera ned till ca 1,5-2 meter under markytan. Detta lager underlagras av ca meter lera innan underliggande friktionsmaterial framträder. Inom de östra delarna, utanför tidigare bebyggda områden, där markytan ligger på nivån +13 är den ytliga geologin likartad ovan medan lerlagret här har en mäktighet överstigande 30 meter innan underliggande friktionsmaterial framträder. Naturliga jordlager inom undersökningsområdet består av lera med låg genomsläpplighet för vatten. Övergripande grundvattenströmningen i det ytliga fyllnadsmaterialet ovan lera bedöms dock vara från väster mot Mölndalsån i öster. Lokalt styrs dock det ytliga grundvattnet av ledningsgravar och andra tekniska installationer. 2.3 Historik I samband med karläggning av den historiska verksamhet som bedrivits inom undersökningsområdet utfördes en genomgång av befintliga akter för fastigheterna på Bygglovsarkivet i Göteborg. De situationsplaner och bygglovsritningar som bedömdes relevanta för denna översiktliga miljötekniska markundersökning samt eventuellt fortsatt arbete redovisas i bilaga 5. Krokslätt 33:1 Inom västra delen av 33:1 finns idag en tegelbyggnad som används till bilverkstad (Mekonomen), bilförsäljning och postkontor. De östra delarna utgörs av en asfalterad parkeringsyta med ett antal dagvattenbrunnar, figur 3. En sanering utfördes 2002 efter den tidigare drivmedelsförsäljning som bedrivits i de östra delarna, figur 3 och bilaga 5a. Saneringen innebar att 860 ton petroleumskadad jord avlägsnades, figur 4. En 6m 3 cistern lämnades kvar i marken efter rengöring och sandfyllning då det bedömdes osäkert om befintlig byggnad (nu riven) skulle påverkas om den avlägsnades, figur 4. I upprättad rapport (GF konsult 2002) skrivs i sammanfattningen att ingen restförorening kunde påvisas. Vissa halter av bensen (Vägg väster 0,72 mg/kg Ts, Schaktbotten SÖ) kan dock ses i slutproven i ovanstående rapport, som överstiger dagens MKM riktvärde för bensen (0,04 mg kg/ts). 7

8 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Inom fastigheten 33:1 utfördes även en mindre sanering 2005 då ca 10 m 3 oljeskadad jord avlägsnades i samband med rivning av den oljeavskiljare som var placerad på västra sidan av service byggnaden, figur 3. I samband med markarbeten 2005 påträffades misstänkt tjärasfalt. Asfalten bedömdes av GF Konsult vara likartade asfalt som påträffats på grannfastigheten 33:5 med PAH16-halter på 124 mg/kg TS. Då markytan skulle höjas lämnades asfalten kvar under blivande markyta efter godkännande av miljöförvaltningen. Enligt påträffad historisk dokumentation var det ursprungligen ladugård och växthus på fastigheten 33:1, dessa revs 1945, bilaga 5a uppfördes dock en byggnad som benämns provgarage på bygglovshandlingarna men ser ut som en bostadsbyggnad på bifogad detaljplan, bilaga 5a uppfördes delar av den gula tegelbyggnad som finns inom västra delen av fastigheten. Industribyggnaden som är i två plan uppfördes ursprungligen för att fungera som väveri. I början på 50-talet byggdes den om till en bilverkstad. På bifogade situationsplaner från 50-talet kan man se spolplatta, oljerum, pannrum och servicestationer. På 60-talet byggdes tegelbyggnaden ut med bilhall mm, bilaga 5a. Bensinstationsverksamheten startade inom fastighetens östra del i mitten på 50-talet. Det är osäkert när drivmedelshanteringen avslutades. Ett flertal olika cisternplaceringar förekommer på de situationsplaner som finns i Bygglovsarkivet. Situationsplanerna visar 3 stycken underjordiska 10 m 3 cisterner på en ritning och en annan ritning visar 2x6 m 3 och 1x10m 3. Var cisternerna slutligen placerades eller om flera olika cisternplaceringar varit aktuella har inte framkommit. I samband med saneringen 2002 avlägsnades två mindre 0,6 m 3 cisterner, det är osäkert om de större drivmedelscisternerna avlägsnats före saneringen i samband med att drivmedelsförsäljningen avslutades. Krokslätt 33:4 Inom västra delen av fastigheten 33:4 finns i en gul tegelbyggnad. Den används idag främst för diverse församlings- och affärsverksamhet. En sanering utfördes 2010 inom fastighetens västra del i samband med att fjärrvärme skulle anslutas (Structor 2010). Två eldningsoljecisterner avlägsnades och 55 ton petroleumskadad jord kördes till mottagningsanläggning. Slutprov visade inte på några halter över KM men enligt upprättad efterbehandlingsrapport kan rester av petroleumprodukter finnas i anslutning till husets kantbalk där schaktning ej kunde ske på grund av stabilitetsproblem. Kompletterande provtagning utfördes på jordlagren under källargolvet, dessa visade inte på några förhöjda halter av petroleumprodukter. Enligt påträffade historiska dokument uppfördes befintlig fabriksbyggnad 1951, bilaga 5b. Den ursprungliga verksamheten i byggnaden är okänd men redan 1953 inreds lokalerna för yrkesundervisning ändras vissa 8

9 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: verkstadslokaler till undervisning och arbetslokaler. På 1980-talet har ombyggnad skett av delar av byggnaden till församlingslokaler. Krokslätt 33:5 Hale fastigheten 33:5 utgörs idag av en asfaltera parkeringsyta. Större delen av fastigheten har tidigare varit bebyggd med en fabriksbyggnad samt lagerlokaler och garage, figur 3. I samband med att parkeringsytan uppfördes 2004 avlägsnades 57 ton tjärasfalt från fastigheten. Fabriksbyggnaden uppfördes 1946 för Husmoderns Saft (bryggeriverksamhet), bilaga 5c. På bifogade situationsplaner kan man se att byggnaden har haft en oljecistern placerad i källaren, belägen i den nordvästra delen av fastigheten. På 60-talet hade den ursprungliga fabriksbyggnaden kompletterats med ett antal lagerlokaler och garage på fastighetens östra del. I början på 80-talet byggdes industrilokalerna om till bland annat dansskola. Byggnaden revs Möjliga föroreningar inom undersökningsområdet utifrån historik Eventuella föroreningar inom området bedöms främst kunna vara petroleumprodukter från, drivmedelshantering, eldningsoljecistern och verkstäder. Metaller och PAH från okända fyllnadsmassor, PAH kan även förekomma i underliggande jordmaterial till asfalt innehållande stenkolstjära. Lösningsmedel från verkstäder. Då ett flertal byggnader rivits inom undersökningsområdet är det osäkert i vilken omfattning rivningsmaterial så som skrot, betong, tegel och bräder använt som fyllnadsmaterial, speciellt inom de områden där byggnader haft källare. Då området ligger nära Mölndalsån, där industriverksamhet som tändsticks- och färgfabrik bedrivits inte långt från undersökningsplatsen går det heller inte att utesluta att avfall från dessa verksamheter kan ha hamnat i fyllnadsmaterial inom undersökningsområdet längre tillbaka i tiden. 9

10 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Sanering utförd 2010 efter läckande eldningsoljecisterner Diverse församlingslokaler 33:4 Fd. läge garage och förråd 33:5 Fd. läge industribyggnad Sanering utförd 2005 efter oljeavskiljare Fd. läge servicestation (smörj- tvätthall, sprutbox) Postkontor Bilverkstad 33:1 Bilförsäljning Sanering utförd 2002 efter bensinstation Figur 3. Aktuellt flygfoto över undersökningsområdet med dagens fastighetsbeteckningar. Läge för tidigare byggnader markerad med blå och lilla prickade sträck. Beskrivande text för tidigare byggnader (lila markering) befintlig verksamhet (gul markering) och utförda saneringar (turkos markering). Figur 4. Situationsplan över sanering efter bensinstation utförd 2002 av SPIMFAB Befintlig sanerad och sandfylld cistern markerad med röd pil. 10

11 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Fältarbete Som förberedelser för fältarbetet gjordes en anmälan för utsättning av el-, opto-, gas-, tele- och VA-ledningar. Samtliga fält- och provtagningsarbeten utfördes i enlighet med de rekommendationer och riktlinjer som SGF utarbetat (SGF 2004). Provtagningspunkterna borrades med skruvborr med hjälp av borrvagn Geotech 604 D. Samtliga inmätningsarbeten utfördes med GPS och aktuellt koordinatsystem för utredningen är i plan Sweref , och i höjd Göteborgs lokala. Fältarbetena genomfördes /13 av Mattias Andersson och Flemming Hansen, Sandström Miljö & Säkerhetskonsult AB. 3.1 Provtagningsplan Utifrån information från historiska situationsplaner, tidigare utförda saneringar, tidigare- och pågående verksamheter och planerade framtida byggnation upprättades en provtagningsplan. Provtagningsplanen kommunicerades med uppdragsgivaren Fastighetskontoret, Göteborg Stad (Christian Carlsson). Det skall noteras att ingen provtagning utförts i eller under befintliga byggnader. 3.2 Jordprovtagning Jordprovtagning utfördes i sammanlagt 17 provtagningspunkter. Sammanlagt insamlades 64 jordprover. Provtagningspunkternas lokalisering redovisas på provtagningsplan i bilaga 1. Skruvprovtagningen utfördes genom metervisa upptag. Jordskruven rengjordes mellan varje upptag och jordprover uttogs mestadels varje halvmeter ned till 1,0 meter och därefter metervis. Avsteg från denna provtagningsstrategi gjordes dock främst beroende på mäktighet av fyllnadsmaterial och avvikande lager. Fortlöpande noterades jordart, lagerföljder, uppskattad grundvattennivå samt avvikande synintryck. Samtliga uppgifter framgår av provtagningsprotokollet under bilaga 2. Fältmätningar användes för att få en översiktlig bild över eventuella föroreningar i jordmassorna samt som hjälpmedel vid val av vilka prover som skulle skickas till laboratorium för analys. Jordprover för fältanalys med avseende på flyktiga organiska kolväten och metaller förpackades i diffusionstäta påsar innan mätning med PID (MiniRae2000) och XRF (Niton XLt 700). Jordprover insamlade för eventuell laboratorieanalys av petroleumämnen förpackades i glasburkar med diffusionstäta lock samt förvarades kallt och mörkt i fält och under transporter. Utvalda jordprover lämnades till ackrediterat laboratorium (ALS) för analys med avseende på petroleumämnen (6 st), PAH (15st), metaller (17 st). 11

12 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Grundvattenprovtagning Ingen grundvattenprovtagning utfördes i denna översiktliga miljötekniska markundersökning. 4 Riktvärden 4.1 Jord Naturvårdsverket har utarbetat generella riktvärden för bedömning av förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). De generella riktvärdena har utarbetats för två olika typer av markanvändning, där exponeringsvägar och exponerade grupper samt skyddsvärdet för miljön varierar. De två markanvändningarna är känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). För markanvändningarna beaktas olika exponeringsvägar för människa såsom intag av jord, hudkontakt, inandning av ångor och damm, intag av grönsaker från området, intag av fisk från intilliggande sjöar, samt dricksvatten som tagits ur grundvattnet. För miljön gäller att markens funktioner skall upprätthållas och alla former av liv i ytvatten skall skyddas. KM innebär att markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas. MKM innebär att markkvaliteten begränsar val av markanvändning till exempelvis kontor, industrier och vägar. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter från området och ytvatten skyddas. 4.2 Asfalt Några riktvärden för hantering av tjärhaltiga asfaltsmassor finns ej. I avvaktan på centrala riktvärden har de lokala väghållarna och miljömyndigheterna i Malmö, Göteborg och Stockholm enats om att tillsvidare följa gemensamma rutiner för hantering av asfaltsmassor innehållande stenkolstjära. Beroende på halt PAH delas asfaltsmassorna in i 4 klasser enligt nedanstående. Noteras skall att dagens asfaltsbeläggningar innehåller 2-10 mg/kg TS 16-PAH Klass 1 Lika med eller större än 1000 ppm 16-PAH, bedöms som farligt avfall varvid materialet fraktas till klass 1 deponi för vidare hantering eller till anläggning som är tillståndsprövad för tex. bakteriell nedbrytning, termisk avdrivning, mellanlagring eller tillståndsprövad återvinning. Klass 2 Lika med eller större än 300-<1000 ppm 16 PAH, begränsat i vägkonstruktion som bundet eller obundet bärlager/förstärkningslager under ny asfaltbeläggning, alltså ej inom vattenskyddsområden och alltid efter 12

13 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: samråd med miljömyndighet. Samråd med Miljöförvaltningen. Anmälan krävs. Klass 3 Lika med eller större än 70-<300 ppm 16 PAH, obegränsat i vägkonstruktion som bundet eller obundet bärlager/förstärkningslager under ny asfaltbeläggning. Samråd med Miljöförvaltningen. Anmälan krävs. Klass 4 <70 ppm 16 PAH, fri användning alltså även slitlager och inget krav på redovisning av utläggningsplats. 4.3 Grundvatten Riktvärden för petroleumämnen i grundvatten har tagits fram av Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI, 2011). Dessa ersätter Kemaktas riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer, främst p.g.a. att SPI- RV baseras på samma förutsättningar och samma ämnesdata som används för Naturvårdsverkets generella riktvärden. Riktvärdena är framtagna för fem olika exponeringsvägar för föroreningar i grundvattnet; dricksvatten, ångor i byggnader, bevattning samt miljörisker i ytvatten och våtmarker. För en del metaller finns jämförvärden i Naturvårdsverkets rapport 4915 metodik för förorenade områden (Naturvårdsverket 1999a) och rapport 4918 bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999b). Här delas halterna av metaller i grundvattnet in i fyra kategorier: mindre allvarligt/låg halt, måttligt allvarligt/måttligt hög, allvarligt/hög halt och mycket allvarligt/mycket hög. 4.4 Aktuella riktvärden på undersökningsplatsen Då ett program för bostäder håller på att tas fram för undersökningsområdet kommer bostadshus uppföras inom området. Fastigheter i omgivningen är anslutna till med kommunalt vatten- och avlopp vilket även framtida byggnader inom området kommer vara. Mölndalsån belägen ca 50 meter öster om undersökningsområdet bedöms ha ett förhöjt skyddsvärde. Utifrån ovanstående bedöms markanvändningen inom undersökningsområdet klassas som känslig markanvändning (KM). Aktuella exponeringsvägar för ytligt grundvattnet bedöms vara risken med inandning av ångor och miljörisker i ytvatten. Då stora delar av undersökningsområdet i framtiden kommer schaktas ur för byggnation kommer vissa av jordmassorna transporteras från undersökningsområdet. Erhållna analyssvar jämförs därför även med riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) och farligt avfall då dessa värden vanligen används vid klassning av uppschaktade massor. 13

14 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Resultat 5.1 Geologi och hydrogeologi Den övergripande geologin inom området som undersökts av Tellsteds i samband med den geotekniska utredningen av undersökningsområdet redovisas under 2.2 i denna rapport. Vid den miljötekniska markundersökningen där provborrning utförts i den ytliga geologin ned till max 4 meter noterades följande geologi. I de västra och centrala delarna av undersökningsområdet som ej varit bebyggda består geologi överst av ett fyllnadsmaterial på mellan 0-1 meter. Fyllnadsmaterial är sandigt eller lerigt med inslag av varierande mängd grus. Underlagrande fyllnadsmaterialet finns torrskorpelera ned till ca 1,5-2 meter följt av lera. I de östra delarna av undersökningsområdet som till stora delar varit bebyggda sträcker sig fyllnadsmaterialet ned till 2-3 meter under markytan. Fyllnadsmaterialet består här bitvis av stora mängder byggfylle så som betong, tegel och trärester uppblandat med varierande mängd sandigt eller grusigt material. Underlagrande fyllnadsmaterialet finns lera. Inget ytligt grundvatten påträffades i de naturliga jordlagren vid undersökningstillfället. Markvatten förekom i vissa fyllnadsmaterial där byggnader tidigare varit placerade från ca 1,5 meter under markytan. 5.2 Fältmätningar Samtliga jordprover mättes med PID-instrument, för kontroll av flyktiga organiska föreningar. 64 jordprov mättes med XRF-instrument för översiktlig kontroll av tungmetallförekomster. Halterna vid en XRF-mätning erhålls som exakta värden men ska dock betraktas som indikativa då typ av grundämne, provmatris och haltnivåer påverkar resultatet. Något förhöjda halter av flyktiga kolväten (24 ppm) uppmättes från 0,3-2,0 meters djup i BH12 placerad väster om saneringsområdet för drivmedelshanteringen, bilaga 2. Vidare påvisades något förhöjda (30 ppm) halter i det övre fyllnadsmaterialet 0,05-0,25 direkt under asfalten i BH14 och 16. Resultatet av XRF-mätningen visade på halter av metaller över MKM för Kvicksilver (Hg) och krom (Cr) och KM för Arsenik (AS) och bly (Pb) i någon provtagningspunkt, bilaga 4. För samtliga ämnen förutom Pb, Cu och Zn betraktas dock XRF-mätvärdena som mycket osäkra. Resultaten av metallanalyser utförda på laboratorium av delvis samma jordprov, visar inte på några halter överstigande MKM och ingen korrelation för Hg och Cr med XRF-mätningen kan ses. 14

15 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Jord I bilaga 3a redovisas samtliga jordprov som analyserats med avseende på petroleumämnen, metaller och PAH. I bilagan visas resultatet tillsammans med Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM. Vidare redovisas även avfall Sveriges gränsvärden för farligt avfall. Analysprotokoll med uppgift om analysmetod och mätosäkerhet redovisas i bilaga 6. Halter av bensen och aromater C 8 -C 10 överstigande riktvärdet för MKM påvisades i torrskorpelera och lera i provpunkt BH12 (0,3-2,0 m) placerad väster om saneringsområdet för drivmedelshanteringen. Halter av aromater över MKM påvisades även i byggnadsfylle i provpunkt BH11 öster om saneringsområdet där servicestationen tidigare varit placerad Vidare påvisades halter av PAH överstigande gränsen för farligt avfall (FA) i det ytliga fyllnadsmaterialet i BH16 och överstigande riktvärdet för MKM i BH9 och BH11. För övrig påträffades PAH-halter överstigande riktvärdet för KM i fem analyserade provtagningspunkter. Halter av metallerna Hg, Pb och Zn överstigande riktvärde KM påvisades i enstaka punkter i fyllnadsmaterial, halter av As överstigande KM påvisades i sex provtagningspunkter uttagna främst i naturligt avsatt lerigt material. 5.4 Asfalt I bilaga 3b redovisas halten PAH i de tre asfaltsprov som lämnades för analys. Ett av proven (BH8) är insamlad på en asfalt som var homogen och troligen lades vid ett tillfälle. De andra proven insamlades från områden där asfaltslagren bestod av två lager och därför bedömdes lagda vi olika tillfällen. Ett av dessa prov (BH9) analyserades på det undre asfaltslagret och det andra som ett samlingsprov (BH15) från det övre och undre lagret. Asfaltsproven visar på en halt 16-PAH på 1,2 (BH8), 41,3 (BH9) respektive 3,2 mg/kg TS. (BH15). Analyserad asfalt hamnar i klass 4, den lägsta enligt storstädernas gemensamma rutiner för hantering av tjärasfalt. 5.5 Grundvatten Då ingen grundvattenprovtagning utfördes i denna översiktliga miljötekniska markundersökning utfördes ingen analys på grundvatten. 6 Bedömning Eftersom halter av petroleumföroreningar, PAH och metaller påträffats i jord som överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för framtida aktuell markanvändning, känslig markanvändning (KM), bedöms undersökt markområde i framtiden kunna utgöra risk för miljö eller hälsa om inga åtgärder vidtas innan byggnation av bostäder. Förhöjda halter av aromater och bensen överstigande riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) har påträffats inom den asfalterade parkeringsytan väster om det område som 2002 sanerades efter tidigare 15

16 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: drivmedelshantering. Aromat- och bensenföroreningen påvisades i lerigt material 0,3-2,0 meter under markytan. Halter av aromater över MKM påvisades även i byggnadsfylle 0,05-0,9 meter under markytan öster om saneringsområdet. Då inga byggnader finns ovan denna förorening och spridningsförutsättningarna i den täta leran och i byggnadsfyllet är liten på grund av materialets täthet och/eller liten grundvattentillgång bedöms aromat- och bensenföroreningen inte utgöra någon akut risk med dagens markanvändning. Halter av PAH överstigande gränsvärdet för farligt avfall eller MKM har påvisats i tre provtagningspunkter i det sandiga fyllnadsmaterialet under befintliga asfaltslager. Vidare har ytterligare fem provtagningspunkter halter av PAH överstigande riktvärdet för KM i ytligt fyllnadsmaterial eller i ytlig torrskorpelera. PAH halterna i jordlagren bedöms härstamma från befintlig eller tidigare tjärasfalt inom undersökningsområdet. Påträffade halter av PAH bedöms inte utgöra någon akut risk med dagens markanvändning då markytan är asfalterad vilket medför liten exponering av föroreningen. Vidare minskar ytbeläggningen infiltration av regnvatten som begränsar spridningen vilket även förstärks av PAHs förmåga fastläggas med jordpartiklar. Arbetsmiljömässig hänsyn bör dock tas om det ska schaktas inom området. Att delar av undersökningsområdet varit belagd med tjärasfalt med förhöjt PAH innehåll är känt sedan tidigare avlägsnades 57 ton tjärasfalt i samband med asfaltering av parkeringsytan på Krokslätt 33:5. Noteringar i Miljöskyddsavdelningens arkiv visar även att tjärasfalt med något förhöjda halter lämnats kvar i marken när marknivån höjts inom Krokslätt 33:1. Inom vilka delar som asfalten är utbytt och var asfaltering utförts ovanpå befintliga tjärasfaltslager inom undersökningsområdet har inte kartlagts i denna undersökning. Av tre analyserade asfaltsprov uttagna i denna markundersökning påvisades endast något förhöjda PAH-halter i ett av proven insamlat på ett asfaltslager beläget något under den senaste lagda ytliga asfalten. Halten PAH i detta asfaltslager var så pass låg att det hamnar i klass 4, den lägsta enligt storstädernas gemensamma rutiner för hantering av tjärasfalt. Noteras skall att asfalt ej har analyserats där högst halter PAH uppmätts i underliggande fyllnadsmaterial. Förhöjda halter av arsenik (10-17 mg/kg TS) förekommer något över riktvärdet för känslig markanvändning (10 mg/kg TS), i sex provtagningspunkter. Påträffade halter förkommer främst i naturligt avsatt torrskorpelera och lera och bedöms utgöras av bakgrundshalter. Vidare har barium, bly, kvicksilver och zink något över riktvärdet för KM påvisats i fyllnadsmaterial i någon/några av de provtagningspunkter som är borrade där byggnader tidigare låg i anslutning till Mölndalsvägen. Fyllnadsmaterialet i dessa provtagningspunkter består av byggnadsfylle innehållande stora mängder betong, tegel, träbitar och annat skrot varpå erhållna något förhöjda halter av metaller bedöms ha sitt ursprung från dessa material. 16

17 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Vidare rekommenderas att en mera detaljerad åtgärdsinriktad miljöteknisk markundersökning utföras innan schaktning för byggnation av bostadshus startas. Vikten på denna åtgärdsinriktade undersökning bör vara att avgränsa påträffad petroleumförorening och kartlägga utbredningen av PAH-haltiga fyllnadsmassor. Den detaljerade undersökningen bör genomföras för att framtida schaktmassor ska kunna delas in i klasser och omhändertas på rätt sätt samt att inga förorenade jordmassor ska kvarlämnas som kan medföra hälso- eller miljörisk efter utförd byggnation. Granskad av: Mattias Andersson Markus Nilsson 17

18 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Översiktlig miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Referenser GF Konsult Ab, SPIMFAB 2002: Efterbehandling och kontroll, Nedlagd bensinstation vid Mölndalsvägen 89 i Göteborg. Projektnr Naturvårdsverket, 1997: Generella riktvärden för förorenad mark beräkningsprinciper och vägledning för tillämpning, Naturvårdsverket, SNV rapport 4638 Naturvårdsverket, 1999a: Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Grundvatten, Naturvårdsverket,SNV rapport 4915 Naturvårdsverket, 1999b: Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Metodik för inventering av förorenade områden, Naturvårdsverket, SNV rapport 4918 Naturvårdsverket, 2009: Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning. Naturvårdsverket. SNV rapport PBI, 2011: Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. SPI Rekommendation. SGF, 2004: Fälthandbok miljötekniska markundersökningar. SGF-rapport 2:2004. Struktor 2010: Slutrapport för sanering av mark i anslutning till fd oljecisterner, Ebbe Lieberathsgatan 14, Göteborgs kommun. 18

19

20 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Miljöteknisk markundersökning Bilaga 2 Datum: Projektnr: Provtagningsprotokoll Datum: /13 Väderlek : Sol Temperatur: 16 Provtagare: Mattias Andersson Beteckning m.u.my benämning m.u.my m.u.my (ppm) prov Avser Geoteknisk GW-yta Prov PID Jord- Markyta BH1 Asfalt 0-0,05 asfalt 0,05-0,5 stgrsaf 0,05-0,5 0 0,05-0,5 0,5-1,0 Le (F?) 0,5-1,0 0 0,5-1,0 1,0-4,0 Le 1,0-2,0 0 1,0-2,0 2,0-3,0 0 2,0-3,0 3,0-4,0 0 3,0-4,0 BH2 Asfalt 0-0,05 asfalt 0,05-0,4 stgrsaf 0,05-0,4 0 0,05-0,4 0,4-1,2 Let 0,4-1,0 0 0,4-1,0 1,2-2,0 Le 1,0-2,0 0 1,0-2,0 Labb-analys Anmärkning Brun lera Blågrå lera BH3 Asfalt 0-0,05 asfalt 0,05-0,6 stgrsaf 0,05-0,6 0 0,05-0,6 MS-1, OJ-1 0,6-1,4 Let 0,6-1,0 0 0,6-1,0 MS-1 1,4-4,0 Le 1,0-2,0 0 1,0-2,0 2,0-3,0 0 2,0-3,0 3,0-4,0 0 3,0-4,0 BH4 Asfalt 0-0,05 asfalt 0-0,05 0-0,05 0,05-1,705-1 grsaf 0,05-1, ,05-1, MS-1, OJ-1 Byggfylle (tegel, betong,plast) 1,7-2,0 grlesaf 1,0-2,0 0 1,0-2,0 MS-1,OJ-1,OJ-21 2,0-3,0 grsaf 2,0-3,0 0 2,0-3,0 MS-1 betongkross stopp betong trolig betongplatta i fd källare BH5 Asfalt 0-0,05 asfalt 0,05-0,25 grlesaf 0,05-0,25 0 0,05-0,25 MS-1 0,25-1,3 Let 0,25-1,0 0 0,25-1,0 MS-1, OJ-1 1,3-2,0 Let 1,0-2,0 0 1,0-2,0 BH6 Asfalt 0-0,03 asfalt 0,3-2,0 grsaf 0,05-1,0 0 0,05-1,0 MS-1, OJ-1 2,0-2,5 grsalef 1,0-2,0 0 1,0-2,0 2,2-4,0 Le 2,5-3,5 0 2,5-3,5 Byggfylle (betong,tegel,järn) 2-2,5 m inslag trä, tegel BH7 Asfalt 0-0,05 asfalt 0,05-1,2 grsalef 0,05-1,2 0 0,05-1,2 MS-1, OJ-1 1,2-2,0 Le 1,2-2,0 0 1,2-2,0 BH8 Asfalt 0-0,05 asfalt 0-0,05 0-0,05 OJ-1 0,05-0,1 grsa 0,1-1,2 Let 0,1-1,0 0 0,1-1,0 MS-1, OJ-1 1,2-4,0 Le 1,0-2,0 0 1,0-2,0 2,0-3,0 0 2,0-3,0 3,0-4,0 0 3,0-4,0 OJ-21c: alifat, aromat, BTEX OJ-1: PAH-16 MS-1: Metaller Beteckningar enl. SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

21 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Miljöteknisk markundersökning Bilaga 2 Datum: Projektnr: Provtagningsprotokoll Datum: /13 Väderlek : Sol Temperatur: 16 Provtagare: Mattias Andersson Beteckning m.u.my benämning m.u.my m.u.my (ppm) prov Avser Geoteknisk GW-yta Prov PID Jord- Markyta Labb-analys BH9 Asfalt 0-0,02 asfalt 0,02-0,05 asfalt 0,02-0,05 0 0,02-0,05 OJ-1 0,05-0,35 salef 0,05-0,35 0 0,05-0,35 MS-1, OJ-1 0,35-1,2 Let 0,35-1,0 0 0,35-1,0 1,2-2,0 Let 1,0-2,0 0 1,0-2,0 Anmärkning Två skilda asfaltslager BH10 Asfalt 0-0,05 asfalt 0,05-0,7 grsaf 0,05-0,9 0 0,05-0,9 MS-1, OJ-1 0,7-0,9 grsalef 1,0-2,0 0 1,0-2,0 0,9-1,2 Let 1,2-2,0 Le BH11 Asfalt 0-0,05 asfalt 0,05-0,9 grsaf 0,05-0,9 0 0,05-0,9 MS-1,OJ-1,OJ-21 0,9-1,5 grlef 0,9-1,5 0 0,9-1,5 1,5-2,5 legrsaf 1,5-2,0 0 1,5-2,0 2,5-4,0 Le 2,5-3,5 0 2,5-3,5 BH12 Aflt Asfalt ,05 asfalt flt 0,05-0,3 grsaf 0,05-0,3 0 0,05-0,3 0,3-1,0 Let 0,3-1,0 24 0,3-1,0 OJ-1,OJ-21c 1,0-2,0 Le 1,0-2,0 5 1,0-2,0 OJ-21c BH13 Asfalt 0-0,01 asfalt 0,01-0,05 asfalt 0,05-0,5 salef 0,05-0,5 0 0,05-0,5 0,05-1,2 Let 0,5-1,0 0 0,5-1,0 1,2-2,0 Le 1,0-2,0 0 1,0-2,0 MS-1,OJ-1,OJ-21 BH14 Asfalt 0-0,05 asfalt 0,05-0,15 sagrf 0,05-0, ,05-0,15 MS-1 0,15-1,2 Let 0,15-0,5 0 0,15-0,5 1,2-4,0 Le 0,5-1,0 0 0,5-1,0 1,0-2,0 0 1,0-2,0 2,0-3,0 0 2,0-3,0 3,0-4,0 0 3,0-4,0 BH15 Asfalt 0-0,02 asfalt 0-0,02 0-0,02 0,02-0,05 asfalt 0,02-0,05 0,02-0,05 OJ-1 0,05-0,35 grsaf/le 0,05-0,35 0 0,05-0,35 0,35-1,2 Let 0,35-1,0 0 0,35-1,0 MS-1,OJ-1,OJ-21 1,2-4,0 Le 1,0-2,0 0 1,0-2,0 2,0-3,0 0 2,0-3,0 3,0-4,0 0 3,0-4,0 Byggfylle (tegel, trä) lukt petroleum inslag tegel viss lösningsmedelsdoft nyare asfalt äldre asfalt OJ-21c: alifat, aromat, BTEX OJ-1: PAH-16 MS-1: Metaller Beteckningar enl. SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

22 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Miljöteknisk markundersökning Bilaga 2 Datum: Projektnr: Provtagningsprotokoll Datum: /13 Väderlek : Sol Temperatur: 16 Provtagare: Mattias Andersson Markyta Avser m.u.my Geoteknisk benämning GW-yta m.u.my Prov m.u.my PID (ppm) Beteckning Jordprov Labb-analys BH16 Asfalt 0-0,05 asfalt 0-0,05 0-0,05 0,05-0,25 sagrf 0,05-0, ,05-0,25 OJ-1 0,25-0,8 Let 0,25-0,8 0 0,25-0,8 MS-1, OJ-1 0,8-4,0 Le 1,0-2,0 0 1,0-2,0 2,0-3,0 0 2,0-3,0 3,0-4,0 0 3,0-4,0 BH17 Asfalt 0-0,05 asfalt 0-0,05 0-0,05 0,05-0,4 grsaf 0,05-0,4 0 0,05-0,4 0,4-1,0 Let (brun) 0,4-1,0 0 0,4-1,0 1,0-1,5 Let (grå) 1,0-2,0 0 1,0-2,0 1,5-4,0 Le 2,0-3,0 0 2,0-3,0 3,0-4,0 0 3,0-4,0 Anmärkning viss lösningsmedelsdoft viss doft OJ-21c: alifat, aromat, BTEX OJ-1: PAH-16 MS-1: Metaller Beteckningar enl. SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

23 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Miljöteknisk markundersökning Bilaga 2 Datum: Projektnr: Teckenförklaring SGF/BGS Beteckningssystem för geotekniska utredningar, bilaga 1 förkortningar (SGF/BGS Beteckningssystem, version 2001:2) Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B Bl Br berg blockjord rösberg bl Blockig Dy Cs F Gy Gy/Le Gr J Le Mn BlMn StMn GrNn SaMn SiMn LeMn Mu Sa Si Sk Skgr Sksa St Su SuLe SuSi T Tl Tm Th Vx dy misstänkt förorenad jord enligt rutinbedömning i fält fyllning gyttja kontakt, gyttja överst, lera underst grus jord lera morän block- och stenmorän stenmorän grusmorän sandmorän siltmorän lermorän (moränlera) mulljord (mylla, matjord) sand silt skaljord skalgrus skalsand stenjord sulfidjord sulfidlera sulfidsilt torv lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) mellantorv högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) växtdelar (trärester) dy cs dyig lokalt förekommande föroreningar gy gyttjig ( ) något, t ex(sa)=något sandig gr grusig le mu sa si sk st su vx lerig mullhaltig sandig siltig med skal stenig sulfidjordshaltig med växtdelar dy cs dyskikt föroreningar finns som tunnare skikt gy gyttjeskikt ( ) tunnare skikt gr le mu sa si sk st su t grusskikt lerskikt mullskikt sandskikt siltskikt skalskikt stenskikt sulfidjordsskikt torvskikt t (efterhuvudord) torrskorpa, Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vle=varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel: sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 vx växtdelskikt

24 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Bilaga 3a Beteckning: FA MKM KM RV RV Jordart stgrsaf stgrsaf grsaf/bet grlesaf grsaf/bet grlesaf Let grsaf'/bet grsalef Let salef grsaf grsaf Let Le Le Let Let sagrf Let Djup (m): 0,05-0,6 m 0,6-1,0 m 0,05-1,0 1,0-2,0 m 2,0-3,0 m 0,05-0,25m 0,25-1,0 m 0,05-1,0 m 0,05-1,2 m 0,1-1,0 m 0,05-0,35m 0,05-0,9 m 0,05-0,9 m 0,3-1,0 m 1,0-2,0m 1,0-2,0m 0,15-0,5m 0,35-1,0m 0,05-0,25m 0,25-0,8m +-höjd markyta (GBG lokal): 13,91 13,91 13,31 13,31 13,31 13,79 13,79 13,43 13,78 14,20 14,22 13,34 13,28 13,44 13,44 14,30 13,59 13,18 13,84 13,84 Alifater > C5-C ,2 12 <10 <10 <10 <10 <10 <10 >C8-C <10 <10 <10 <10 <10 <10 >C10-C <20 <20 <20 <20 <20 < >C12-C <20 <20 <20 <20 <20 <20 Summa >C5-C <30 <30 <30 <30 <30 <30 >C16-C <20 <20 21 <20 Aromater Bensen 0,04 1,2 0,012 <0,01 <0,01 0,13 0,77 <0,01 <0,01 Toluen 40 1,2 10 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 Etylbensen 50 1,2 10 <0,05 <0,05 2,7 11 <0,05 <0,05 Xylen 50 1,2 10 <0,05 <0,05 6,2 43 <0,05 <0,05 >C8-C <1 < <1 <1 >C10-C < ,0 <1 <1 <1 >C16-C <1 84 <1 <1 <1 1,4 PAH, cancerogena 100 2,6 2,9 0,61 0,47 0,88 2,0 <0,2 12 1,6 99 0,09 <0,3 3,7 120 <0,2 PAH, övriga ,9 3,2 0,68 0,97 0,88 3,2 <0,5 14 1, ,63 <0,5 4,2 230 <0,5 Summa PAH-L ,13 <0,15 <0,15 <0,15 <0,15 0,1 <0,15 0,59 0, ,39 <0,15 0,52 19 <0,15 Summa PAH-M ,5 2,9 0,68 0,97 0,78 3,0 <0, , ,24 <0,25 3,3 200 <0,25 Summa PAH-H ,8 3,2 0,61 0,47 0,98 2,1 <0, , ,09 <0,3 4,0 130 <0,25 Metaller Arsenik Barium Kadmium ,5 0,2 <0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 <0,1 0,3 0,2 <0,1 <0,1 0,2 0,2 0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Kobolt Krom, total Koppar Kvicksilver ,5 0,25 <0.2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,32 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 Nickel Bly Vanadin Zink Torrsubstans 83,9 76,5 83,4 70,8 76,5 86,4 71,8 83,7 75,4 75,7 85,8 83,1 87,1 53,6 76,3 69,5 67,0 PCB ,2 0,008 BH3 BH3 BH4 BH4 BH4 BH5 BH5 BH6 BH7 BH8 BH9 BH10 BH11 Överskrider riktvärdet för farligt avfall Överskrider riktvärdet för MKM Överskrider riktvärdet för KM BH12 BH12 BH13 BH14 BH15 BH16 BH16 1 Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i porluft. Kompletterande analyser av markluft och inomhusluft rekommenderas 2 Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i mark- eller grundvatten. Kompletterande analyser av mark- eller grundvatten rekommenderas.

25 SANDSTRÖM Miljö & Säkerhetskonsult Miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Bilaga 3b Beteckning: FA MKM KM RV Jordart asfalt asfalt asfalt Djup (m): 0-0,05m 0,02-0,05m 0-0,05m +-höjd markyta (GBG lokal): 14,20 14,22 13,79 Alifater > C5-C ,2 12 >C8-C >C10-C >C12-C Summa >C5-C >C16-C Aromater Bensen 0,04 1,2 0,012 Toluen 40 1,2 10 Etylbensen 50 1,2 10 Xylen 50 1,2 10 >C8-C >C10-C >C16-C PAH, cancerogena 100 0,48 9,3 1,2 PAH, övriga , Summa PAH-L 15 3 <0,11 0,96 <0,11 Summa PAH-M , ,9 Summa PAH-H ,53 9,7 1,3 RV Metaller Arsenik Barium Kadmium ,5 Kobolt Krom, total Koppar Kvicksilver ,5 0,25 Nickel Bly Vanadin Zink Torrsubstans PCB ,2 0,008 BH8 Asfalt BH9 Asfalt Överskrider riktvärdet för farligt avfall Överskrider riktvärdet för MKM Överskrider riktvärdet för KM BH15 Asfalt 2-lager 1 Ämnen som i stor utsträckning kan förekomma i porluft. Kompletterande analyser av markluft och inomhusluft rekommenderas

26 XRF mätning 1(2) Rosa färg anger prover analyserade på laboratorium med avseende på metaller Gul färg >MKM Punkt Nivå (m)readinunits Cd Pb As Hg Zn Cu Ni Co Cr RiktvärdeKM 0, , RiktvärdeMKM , ,05-0,5 219 ppm < LOD : ,14 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,5-1,0 215 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,88 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : BH1 1,0-2,0 216 ppm < LOD : < LOD : ,05 < LOD : ,79 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,0-5,0 217 ppm < LOD : < LOD : < LOD : ,59 38,09 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,0-4,0 218 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,02 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,05-0,4 220 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,75 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : BH2 0,4-1,0 221 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,64 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,0-2,0 222 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,7 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,05-0,6 223 ppm < LOD : ,19 < LOD : < LOD : ,4 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,6-1,0 224 ppm < LOD : < LOD : ,52 < LOD : 9.53 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : BH3 1,0-2,0 225 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,74 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,0-3,0 226 ppm < LOD : < LOD : < LOD : 9.19 < LOD : ,56 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,0-4,0 227 ppm < LOD : < LOD : < LOD : 9.52 < LOD : ,09 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,05-1,0 228 ppm < LOD : ,11 < LOD : < LOD : ,31 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : BH4 1,0-2,0 229 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,42 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,0-3,0 230 ppm < LOD : ,99 < LOD : < LOD : ,59 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,05-0, ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,44 < LOD : < LOD : < LOD : ,57 BH5 0,25-1,0 232 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,33 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,0-2,0 233 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : 9.71 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,05-1,0 234 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,02 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : BH6 1,0-2,0 235 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,98 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,5-3,5 236 ppm < LOD : < LOD : < LOD : 9.76 < LOD : ,12 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,05-1,2 237 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,48 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : BH7 1,2-2,0 238 ppm < LOD : < LOD : ,79 < LOD : ,23 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,1-1,0 239 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,63 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : BH8 BH9 1,0-2,0 240 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,47 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,0-3,0 241 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,43 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,0-4,0 242 ppm < LOD : < LOD : < LOD : 9.18 < LOD : ,58 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,05-0, ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,19 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,35-1,0 244 ppm < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,87 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : ,0-2,0 245 ppm < LOD : < LOD : ,25 < LOD : ,48 < LOD : < LOD : < LOD : < LOD : Miljöteknisk markundersökning Datum: Projektnr: Bilaga 4