Studiebesök vid Railned, Utrecht April 2002
|
|
- Elin Eklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Studiebesök vid Railned, Utrecht April 2002 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna ÅF-Industriteknik AB Banverket Rapportnamn Studiebesök vid Railned, Utrecht Rapportnummer CT1 Revisionsdatum Status Slutversion
2 CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht 1
3 Förord Denna rapport är en delrapport inom projekten: CATD Framtida tågtrafikstyrning. Beslutsstöd och användargränssnitt Banverkets FoU, dnr S /08 TOPSim Simulering inom planering, utbildning och drift Banverkets FoU, dnr S /08 För ytterligare information om projekten hänvisas till projektplanerna samt till information på adressen Projektrapporterna tas fram med olika status: arbetsmaterial, remissversion resp. slutrapport. Denna rapport, CT1, Studiebesök vid Railned, Utrecht, april 2002, är en reserapport från ett besök vid holländska järnvägsförvaltningen. Författare är främst Magnus Wahlborg, Jan Byström och Bengt Sandblad I CATD och TOPSim-projekten deltar följande personer MDI, Uppsala universitet Bengt Sandblad, projektledare Arne W Andersson Arvid Kauppi Högskolan Dalarna Thomas Kvist ÅF-Industriteknik AB Per Lindström Joakim Storck Karl-Einar Jonsson Banverket projektering Peter Hellström Banverket Jan Byström (kontaktperson CATD) Magnus Wahlborg (kontaktperson TOPSim) CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht 2
4 CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht 3
5 CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht April 2002 En rapport från CATD och TOPSim-projekten CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht 4
6 Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Deltagare 1.2 Organisation 2 Föredrag Holland 2.1 Långsiktig kapacitetsplanering 2.2 Uppföljning av utförda tågplaner 2.3 Beslutsstöd och algoritmer 2.4 Operativ tågtrafikstyrning 2.5 Simulator för utbildning av trafikledare 3 Slutsatser och riktlinjer för vidare kontakter 3.1 Trafikplanering och trafikstyrning i Holland 3.2 Vidare kontakter i samband med forskningsprojekten FTTS, CATD och TOPSim Bilagor CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht 5
7 1 Inledning I syfte att utbyta information mellan Banverket, Uppsala universitet (FoU-projekten TOPSIM och CATD) och Holländska järnvägsförvaltningen genomfördes ett besök vid Railned i Utrecht, Holland. Program för besöket bifogas som bilaga 1. Ämnesområdet som i huvudsak diskuterades var trafikplanering och operativ trafikstyrning. Studiebesök genomfördes på en träningssimulator för trafikledare och på trafikledningscentralen i Utrecht. Författare till denna rapport är Magnus Wahlborg, Jan Byström och Bengt Sandblad. Rapporten är en del av FoU-projekten TOPSIM och CATD. 1.1 Deltagare Holland: Robin Hemelrijk Railned utvecklingsavd. arrangör Mark Oldenziel Railned utvecklingsavd. Dick Middelkoop Railned utvecklingsavd. Jurjen Hooghiemstra Railned utvecklingsavd. Joek van Montfort Railned utvecklingsavd. enbart dag 2 Dick Imhof Railned chef kapacitetsfördelning enbart dag 1 fm Huub Jentjens Railverkeersleiding enbart dag 2 fm Ruud Heskes Railverkeersleiding enbart dag 2 fm Bert Van de Ven Railverkeersleiding, föreståndare enbart dag 1 em PROSIM träningssimulator Banverket: Magnus Wahlborg Tore Edbring Anders Gideon Jan Byström Eric Neldemo Peter Hellström Bengt Sandblad M TDS CBTM BTM TT APB MDI Uppsala universitet 1.2 Organisation Holländska järnvägsförvaltningens är uppdelad i tre enheter, Railned, Railverkeersleiding och Rail Infrabeheer. Railned är en fristående opartisk enhet som ansvarar för kapacitetsfördelning och säkerhet på järnvägsnätet, samt arbetar med trafikplanering på lång sikt (investeringsplanering) och kort sikt (ettårig tågplan). De jobbar oberoende från övriga enheter och är opartiska, jobbar efter direktiv från den holländska regeringen. Banverket har haft metod- och modellsamarbete med Railneds utvecklingsavdelning sedan Railverkersleiding ansvarar för och utför den operativa tågtrafikledningen, samt arbetar med trafikplanering inom den ettåriga tågplanen. Railinfrabeheer är infrastrukturägare och ansvarar för byggnation, drift och underhåll av järnvägsanläggningarna. CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht 6
8 2 Föredrag Holland 2.1 Långsiktig kapacitetsplanering Presentation av kapacitetsverktygen DONS och SIMONE: DONS är ett optimeringsprogram för generering av intervalltidtabeller och kan användas för att studera kapacitet. I DONS läggs scenarios för framtida trafikering och bannät in. SIMONE är ett simuleringsprogram för studie av tidtabellens kvalitet för framtida trafik och bana. DONS har 5 st användare inom Railned och 3 4 st användare inom NS. DONS och SIMONE har ej några kopplingar till VPT (systemet för tågplanekonstruktion och trafikledning). Föredraget hölls av Dick Middelkoop och oh-bilder bifogas som bilaga 1a DONS systemet och bilaga 1b SIMONE. Omdöme: Railneds arbete inom långsiktig kapacitetsplanering håller hög kvalitet och möjligheter till metodsamarbete är goda. Verktyget DONS bedöms ej vara av något större intresse. Verktyget SIMONE bedöms vara av visst intresse. 2.2 Uppföljning av utförda tågplaner Presentation av analysverktyget OPEN Time Table: Open timetable är ett verktyg för att med regressionsanalys och grafisk presentation studera en tågplans utfall. Verktyget används av SBB och Railned. Analys utförs i första hand i samband med en ny/förändrad tågplan. TU Delft arbetar med kunskapsområdet och har bla presenterat papers om detta i COMPRAIL En stor del av arbetet är insamling och lagring av mätdata, idag är den enbart delvis automatiserad i Holland. För mer information om OPEN Time Table hänvisas till Föredraget hölls av Montfort och oh-bilder bifogas som bilaga 2. Omdöme: Kunskapsområdet bedöms som intressant. Området insamling av mätdata bedöms som mycket intressant. Verktyget OPEN Time Table kan vara av visst intresse. 2.3 Beslutsstöd och algoritmer Presentation av projektet COMBINE: COMBINE är ett EU-finansierat projekt som leds ifrån Bombardier Signal Italien och universitetet i Rom. I projektet utvecklas algoritmer för optimering av tågföring. Optimering inbegriper dels tågförarens körsätt och dels trafikledningsbeslut. I COMBINE är Hemelrijk ansvarig för delen tillämpning av utvecklade modeller. Arbetet utförs i form av en användargrupp. Banverket har fått inbjudan att delta i COMBINE 2 användargrupp. Föredraget hölls av Hemelrijk. Magnus och Anders erhöll var sin CD med resultaten för COMBINE 1. COMBINE 1 är även redovisad på COMPRAIL COMBINE 2 ska starta under år 2002 kvartal 2. I COMBINE 1 är signalsystemet moving block och i COMBINE 2 är signalsystemet fasta block sträckor. Det körsimuleringsprogram som används är Simrail vilket är utvecklat av Holland Rail Consult. CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht 7
9 Omdöme: Området bedöms som intressant. En bedömning är att det system och den teknik som utvecklas är tillämpbar i speciella trafiksituationer där enhetlig trafik främst framförs i "korridorer" med anslutningar till det vanliga trafiknätet. Troligen blir systemet mindre (eller inte alls) tillämpbart i starkt blandade trafikområden. Tillämpningar i Holland gäller i första hand planerade godskorridorer. Forskningen om förarmodeller (autopilot m.m.) hos Holland Rail Consult är inom samma område som den forskning Piotr Lukaszewicz bedriver på KTH Järnvägsteknik. 2.4 Operativ tågtrafikstyrning Hollands järnvägstrafik styrs från 17 lokala trafikledningscentraler. Dessa står i förbindelse med fyra överordnade trafikledningscentraler. Från dessa fyra centraler sker den strategiska styrningen, t ex alla omplaneringsbeslut, anordning av nya tåg, arbeten osv. Denna strategiska planering/styrning sker till c:a 30 min före operativ drift. De fyra överordnade centralerna tar också fram den ettåriga tågplanen. Jentjens berättade om arbetsprocessen som är ett samspel mellan Tågtrafikledning och trafikutövarna. Arbetsprocessen och dess problem är beskriven i bilaga 4. Studiebesök gjordes vid den lokala trafikledningscentralen i Utrecht. För tågtrafikstyrning används systemet VPT (VPT har internationellt benämnts TRACE) som presenterades av Jentjens och Heskes, se bilaga 5. Systemet utvecklades initialt i början av 80- talet och har därefter vidareutvecklats i flera steg. Under åren 1998 och 1999 anslöts alla stationer till systemet, lokala tågklarerare förekommer ej längre. Stationerna (ställverken) kan endast styras från lokal trafikledningscentral. Samtliga trafikledningscentraler är utrustade med samma system. Systemet i de 17 lokala trafikledningscentralerna är modulerna VPT Traffic Control och VPT Process Supervision se nedan. VPT Architecture VPT Traffic VPT Planning VPT Process Supervision VPT Process Interface Signalling Systems Passanger Information Systems Train Detection Systems Bild: VPT systemets systemarkitektur. CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht 8
10 VPT Traffic Control och VPT Process Supervision importerar tågplan dels årlig och dels 1 dygn ifrån systemet VPT Planning. VPT Process Supervision innehåller och använder tidtabellsinformation som grund för att automatiskt styra rörelsevägar i signalställverk. Varje delväg finns lagrad i systemet och presenteras för trafikledaren i tabellform tillsammans med tidtabellstider. Tid och definierade punkter i spårgeografin används för att automatisk sända vägorder till signalställverken. Man använder ingen graf för arbetet i VPT Traffic Control, utan tågplaner och spåranvändning framgår av tabeller. Omdöme: Delar i VPT-systemet verkar mycket intressant. De har bevisligen ett fungerande automatisk styrsystem som är baserad på en fastställd tidtabell. Logik och funktion för att sända ut rörelsevägar till signalställverk bör vi försöka få mer information om. Operatörernas gränssnitt, styrprinciperna och samverkan med automater bygger på delvis andra principer än de vi har i Sverige. Man arbetar mer planerande men med mindre möjligheter för trafikledare att ingripa på detaljnivå. Automaterna tar hand om det mesta av exekveringen. Omplanering av tåg sker i allmänhet genom att man definierar om starttidpunkt och ev. tågväg, varefter tåget hanteras av automaten som rättidigt. Även styrprinciperna och automaternas funktion i relation till beslutsfattandet bör vi kartlägga och analysera ytterligare. Bild från lokal trafikledningscentral i Utrecht. 2.5 Simulator för utbildning av trafikledare Studiebeök gjordes vid simulatoranläggning, i Utrecht, som används av Railverkersleiding för utbildning av nya trafikledare. Utbildningstiden är 13 veckor. Simulatormiljön är mycket realistiskt uppbyggd och ger möjlighet till ett verklighetsliknande arbete som tågtrafikledare. Simulatorsystemet består i grunden av samma system som används i de lokala trafikledningscentralerna, med bl.a. samma användargränssnitt. Omdöme: Intressant simulatorutbildningsupplägg som troligen förkortar den totala utbildningstiden för nya trafikledare. Bild från arbetsplats vid simulatoranläggningen i Utrecht. CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht 9
11 3 Slutsatser och riktlinjer för vidare kontakter. 3.1 Trafikplanering och trafikstyrning i Holland I långsiktig investeringsplanering använder Railned och NS kapacitetsverktygen DONS och SIMONE. DONS är ett optimeringsprogram för generering av intervalltidtabeller för framtida scenarios bana och trafik, och SIMONE är ett simuleringsprogram för studie av intervalltidtabellens kvalitet. Den operativa trafikstyrningen har delats upp i en planerande process (4 st överordnade trafikledningscentraler) och en utförande process (17 st lokala trafikledningscentraler). För den utförande processen har en träningssimulator utvecklats. För tågtrafikstyrningen används systemet VPT. VPT täcker hela kedjan tågplan strategisk styrning operativ styrning styrsignaler till ställverk. VPT har logik för automatisk styrning utifrån fastställd tågplan och samlar data ifrån tågplanens utfall. Kontakter Banverket har tidigare och pågående samarbete med Railned inom området kapacitet och metoder för kapacitetsanalys. Det är av intresse att utveckla dessa kontakter. Banverket har genom denna resa fått kontakt med representanter från Railverkeersleiding. Jan och Anders kommer att kontakta dem för att utbyta information om automatisk styrning av signalanläggningar och att få kunskap om datakommunikation. Banverket har behov att få kontakt med Railinfrabeher för att få kunskap om deras erfarenheter ifrån VPT. Det gäller drift och underhållserfarenhet utifrån ett systemperspektiv och deras utvecklingsplaner. Railned utvecklingsavdelning är intresserat av kunskapsutbyte och forskningssamarbete med Banverket och Uppsala universitet. Det gäller i första hand mindre arbetsinsatser med tydligt mål. På sikt är de intresserade av större samarbetsprojekt. 3.2 Vidare kontakter i samband med forskningsprojekten FTTS, CATD och TOPSim Vi ser att det finns flera områden där vi har anledning att skapa ytterligare kontakter och ev samverkan med de organisationer och personer vi mötte under besöket. Följande områden kommer vi att följa upp och ta kontakter för möjlig samverkan framöver: Lokförares informationsmiljö I samband med arbetet inom TRAIN och LINS-projekten pågår forskning kring lokförares informationsmiljö, utformning av IT-stöd i förarhytten, beslutsstöd m.m. Vi fann att Jurjen Hooghiemstra var intresserad och hade kontakter med projekt inom Holland runt dessa frågor Simulatorutveckling Inom CATD-projektet pågår arbete med att formulera krav på simulatorstöd för utbildning och träning. Samverkan med den ovan nämnda simulatoranläggningen är synnerligen intressant. Vi ser denna anläggning som ganska unik vad det gäller att skapa i praktiken fungerande system för utbildning och träning av trafikledare. CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht 10
12 Styrprinciper och användargränssnitt I diskussionerna med representanterna från Railverkeersleiding, Huub Jentjens m fl, såg vi ett klart intresse för att gå vidare med diskussioner om hur man kan utveckla principer för den direkt operativa planeringen och styrningen. Dessutom uttalade man ett starkt intresse från holländarna att fortsätta diskussioner om utformning av de gränssnittsprototyper vi arbetar med inom FTTS och CATD-projekten. Beslutsstöd och algoritmer Inom COMBINE-projektet vilket har som syfte att utveckla trafikstyrning och konfliktlösning inom ramen för framtida applicering av den s k Moving Block-tekniken, så bedrivs forskning bl a avseende omplaneringsalgoritmer och beslutsstöd. Denna är för oss är av intresse att noggrannt följa. Hemelrijk uttalade ett intresse av att få med Banverket i framtida samarbete kring dessa frågeställningar. Forskningssamarbetet behöver också koordineras med pågående forskning hos KTH Järnvägsteknik inom området förarmodeller. Bilagor: [1] Program för besöket. [2a] Dick Middelkoop, OH-bilder DONS systemet. [2b] Dick Middelkoop, OH-bilder SIMONE. [3] Joek van Montfort, OH-bilder Open Time [4] Jentjens, PM som beskriver trafikstyrning i Holland arbetsprocess och människa maskin interaktion. [5] Jentjens och Heskes, OH-bilder VPT systemet. CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht 11
13 Rapportförteckning - översikt CATD C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 C2. Kravspecifikation CATD, steg 2 C3. Kravspecifikation TOPSim, steg 1 C4. Systemdokumentation för beslutsstöd, DSS C5. Utvärdering av DSS-moduler C6. Systemdokumentation av gränssnittsmoduler C7. Utvärdering av gränssnittsmoduler C8. Kravspecifikation TOPSim, steg 2 C9. Kravbeskrivning för utbildnings- och träningssimulator C10. Seminariedokumentation C11. Sammanfattande slutrapport från CATD-projektet TOPSim T1. Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 0 T2. Utvecklingsspecifikation av simulatorprototyp, steg 1 T3. Systemspecifikation av simulatorprototyp, steg 1 T4. Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 1 T5. Utvecklingsspecifikation av simulatorprototyp, steg 2 T6. Systemspecifikation av simulatorprototyp, steg 2 T7. Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 2 T8. Seminariedokumentation (Se CATD rapport C10) T9. Simulatorsystem inom tågtrafikstyrning, en kunskapsdokumentation T10. Sammanfattande slutrapport från TOPSim-projektet Gemensamma rapporter CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht. CT1. Studiebesök vid Railned, Utrecht 12
Kravspecifikation TOPSim, steg 2
Kravspecifikation TOPSim, steg 2 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna ÅF-Industriteknik
Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 1
Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 1 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna
Preliminär sammanfattande slutrapport från TOPSim-projektet september 2002
Preliminär sammanfattande slutrapport från TOPSim-projektet september 2002 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala
Sammanfattande slutrapport från CATD-projektet december 2002
Sammanfattande slutrapport från CATD-projektet december 2002 En rapport från CATD-projektet Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan
Projektrapport TOPSim, fas 4
Projektrapport TOPSim, fas 4 Slutrapport för perioden 2003-01-01-2003-12-31 Simulering inom planering, utbildning och drift Banverkets FoU-program dnr S02-3374/AL50. MDI, Uppsala universitet Innehåll 1.
Kravspecifikation CATD, steg 2
Kravspecifikation CATD, steg 2 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna ÅF-Industriteknik
C6, Systemdokumentation av. gränssnittsmodul
C6, Systemdokumentation av gränssnittsmodul En rapport från CATD-projektet Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna Banverket
C7 Utvärdering av gränssnittsmoduler
C7 Utvärdering av gränssnittsmoduler En rapport från CATD-projektet Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna Banverket Rapportnamn
Kravspecifikation CATD, steg 1
Kravspecifikation CATD, steg 1 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna ÅF-Industriteknik
Slutrapport CATD-DSS, steg2
Slutrapport CATD-DSS, steg2 En rapport från CATD/DSS-projektet Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna ÅF Industriteknik AB
Sammanfattande slutrapport från TOPSim-projektet december 2002
Sammanfattande slutrapport från TOPSim-projektet december 2002 Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna ÅF-Industriteknik AB
FTTS-projektet. Slutrapport för perioden Framtida tågtrafikstyrning Beslutsstöd och användargränssnitt
FTTS-projektet Slutrapport för perioden 2003-01-01-2003-12-31 Framtida tågtrafikstyrning Beslutsstöd och användargränssnitt Banverkets FoU, dnr S02-3373/AL30 Innehåll 1. Bakgrund 2. Arbetsplan enligt projektplan
via länken: Kontaktpersoner på Uppsala universitet: Bengt Sandblad, Arne W Andersson.
Denna presentation är framtagen av projektet Framtida effektiv trafikstyrning (tidigare FTTS Framtida Tågtrafikstyrning) som bedrivs i samverkan mellan MDI (människa-datorinteraktion), institutionen för
Trafikverket. Magnus Wahlborg
Trafikverket Magnus Wahlborg KAJT Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken Forskning inom järnvägskapacitet och trafikstyning Forskningsprogram 2013 2022, 2 år, (4år + 4 år) Parter: Trafikverket, VTI,
Utvecklingsspecifikation av simulatorprototyp, steg 1
Utvecklingsspecifikation av simulatorprototyp, steg 1 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan
Forskning om - Framtida operativa trafikstyrning Slutsatser och rekommendationer. Bengt Sandblad Arne W Andersson. Uppsala universitet
Forskning om - Framtida operativa trafikstyrning Slutsatser och rekommendationer Bengt Sandblad Arne W Andersson Uppsala universitet Att införa förändringar nframtidens tågtrafikstyrning nska möjliggöra
Framtida tågtrafikstyrning. Att styra tågtrafik i framtiden ett forskningsprojekt
Framtida tågtrafikstyrning Rapport, Projektsammanfattning Att styra tågtrafik i framtiden ett forskningsprojekt Banverket Avd. för människa-datorinteraktion Inst. för informationsteknologi ppsala universitet
Krav på en utbildnings- och träningssimulator för tågtrafikstyrning
Krav på en utbildnings- och träningssimulator för tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan
Forskning för bättre kapacitet i järnvägstrafiken KAJT-seminarium 25 april Martin Joborn Linköpings universitet och RISE SICS
Forskning för bättre kapacitet i järnvägstrafiken KAJT-seminarium 25 april 2017 Martin Joborn Linköpings universitet och RISE SICS KAJT Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken Forskningssamverkan kring
Framtida tågtrafikstyrning Effektiv planering och operativ styrning III BV S /AL50
Version 1.0 2009-03-20, rev 2009-07-03 Framtida tågtrafikstyrning Effektiv planering och operativ styrning III BV S07-2996/AL50 Ett forskningsprojekt inom Banverkets FoU-program Slutrapport från FTTS-projektet
campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning
campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande
Rapport T5. Utvecklingsspecifikation av simulatorprototyp, steg 2 grundkrav. En rapport från CATD och TOPSim-projekten.
Ämne: Rapport T5 sida 1 (5) Rapport T5 Utvecklingsspecifikation av simulatorprototyp, steg 2 grundkrav En rapport från CATD och TOPSim-projekten. Ämne: Rapport T5 sida 2 (5) 1. INLEDNING...3 2. UTVECKLING,
Forskning för bättre kapacitet i järnvägstrafiken KAJT-seminarium 16 april 2018
Forskning för bättre kapacitet i järnvägstrafiken KAJT-seminarium 16 april 2018 Martin Joborn Linköpings universitet och RISE SICS Magnus Wahlborg Trafikverket KAJT Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken
T9 Simulatorsystem inom tågtrafikstyrning, en kunskapsdokumentation
T9 Simulatorsystem inom tågtrafikstyrning, en kunskapsdokumentation En rapport från TOPSim-projektet Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan
Foi behov och KAJT nuläge Trafikverket. Magnus Wahlborg, Planering Expertcenter
Foi behov och KAJT nuläge Trafikverket Magnus Wahlborg, Planering Expertcenter 29.03.2012 KAJT Branschprogram Kapacitet I järnvägstrafiken Foi program, behov och projekt KAJT går framåt 2 2016-04-26 KAJT
10:20-10:40 10:40-11:20 11:20-12:00 12.00-13.00 Lunch
Blandad trafik påp dubbelspåriga järnvj rnvägar 10:20-10:40 10:40 Johanna Törnquist Krasemann, LiTH/BTH Kapacitetens effekt på den operativa tågdriften vid störningar rningar, kvantitativa beräkningsmetoder
Energieffektiv tågföring med CATO
1 Energieffektiv tågföring med CATO Överblick av CATO-systemet Syfte & grundläggande idéer Energikvitton Aktuella frågeställningar och pågående arbete (C)ATO på tunnelbanan Långa tåg med distribuerad dragkraft
Styrprinciper och gränssnitt
Framtida tågtrafikstyrning Styrprinciper och gränssnitt En rapport från projektet Framtida tågtrafikstyrning Ett samverkansprojekt mellan Banverket och Avd. för människa-datorinteraktion inst. för informationsteknologi
Magnus Wahlborg, Trafikverket Staffan Håkanson Swedtrain. Forskning och innovation för ökad punktlighet - nuläge och behov
Magnus Wahlborg, Trafikverket Staffan Håkanson Swedtrain Forskning och innovation för ökad punktlighet - nuläge och behov Foi behov för att nå mål om ökad punktlighet KAJT Foi järnvägskapacitet Taktisk
Riktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan och Västkustbanan Tågplan 2013 Ärendenummer:TRV 2012/ 23775 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan
Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping
Kollektivtrafikforskning vid Campus Norrköping Anders Peterson, Tekn Dr Avdelningen för kommunikations- och transportsystem (KTS) Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) Linköpings universitet/campus
FLOAT - (FLexibel Omplanering Av Tåglägen i drift) OT8 2 Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionen
- (FLexibel Omplanering Av Tåglägen i drift) OT8 2 Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionen Styrning genom planering Transparens, användaren förstår vad som händer - hur har algoritmen
Västlänken. Översiktlig beskrivning av E07 Anläggningsövervakning. Underlag för entreprenörsdialog. 15 januari 2017
Västlänken Översiktlig beskrivning av E07 Anläggningsövervakning Underlag för entreprenörsdialog 15 januari 2017 Dokumenttitel: Västlänken Underlag för entreprenördialog Författare: Johan Hjertström Dokumentdatum:
Riktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan, Västkustbanan, Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen Tågplan 2014 Ärendenummer:TRV 2013/10852 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet
Framtida tågtrafikstyrning Effektiv planering och operativ styrning III BV S /AL50
Version 1.0 2009-03-20, rev 2009-07-01 Bilaga Framtida tågtrafikstyrning Effektiv planering och operativ styrning III BV S07-2996/AL50 Ett forskningsprojekt inom Banverkets FoU-program Styrning av trafik
Uppsala universitet, institutionen för informationsteknologi
Uppsala universitet, institutionen för informationsteknologi Innehåll 1 Förord... 6 2 Sammanfattning och rekommendationer... 7 3 Bakgrund... 10 3.1 20 års forskning... 10 3.2 Hur forskningen initierades...
Resultat från Foiseminarium. om forskningsbehov inom området planering av kapacitet och tjänster på järnväg. KAJT dag Dala-Storsund. Ver 1.
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Resultat från Foiseminarium 160407 om forskningsbehov inom området planering av kapacitet och tjänster på järnväg KAJT dag 2 160427 Dala-Storsund Ver 1.0 FOI seminarium om
Forskningsprogram för. Vid Trafik och Logistik KTH
Forskningsprogram för kapacitetsanalys och simulering Vid Trafik och Logistik KTH KTH Järnvägsgruppen Bo-Lennart Nelldal Adj. professor 2011-02-04 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt Lönsamhet Konkurrens/
Dagens tågtrafikstyrning. Dagens styrprinciper
Nya styrsystem för operativ trafikplanering Bengt Sandblad Uppsala universitet Inst. för informationsteknologi Människa-datorinteraktion www.hci.uu.se Innehåll Dagens operativa trafikstyrning vid trafikledningscentralerna
FTTS-projektets arbetsformer
Framtida tågtrafikstyrning FTTS-projektets arbetsformer En rapport från projektet Framtida tågtrafikstyrning Ett samverkansprojekt mellan Banverket och Avd. för människa-datorinteraktion, inst. för informationsteknologi,
Järnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar
1 Järnvägsnätbeskrivning för Luleå kommuns spåranläggningar Notvikens industrispår Storhedens industrispår Luleå kommun 2007-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Allmän information... 1 1.1 Inledning... 1 1.2
Train simulation at VTI. Mats Lidström Björn Blissing
Train simulation at VTI Mats Lidström Björn Blissing SST-projektet Körsimulator för spårburen trafik (SST) Förstudie 2002 Fem användningsområden: 1. Beteendevetenskaplig grundforskning 2. Utbildning och
Köpenhamn 20-21 maj 2015. Trafikcentralen Hjärtat i tunnelövervakningen. Pernilla Fransson Trafikverket. TMALL 0141 Presentation v 1.
Köpenhamn 20-21 maj 2015 Trafikcentralen Hjärtat i tunnelövervakningen TMALL 0141 Presentation v 1.0 Pernilla Fransson Trafikverket Trafikledning i tunnlar vikten av utbildning Pernilla Fransson, Trafikverket
Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt
TL FOI projekt Transportpolitiska mål Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt Funktionsmål Tillgänglighet Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Trafikverkets strategiska utmaningar 2012-2021 Ett energieffektivt
Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment
Simulator för optimering av miljö- och kostnadseffektivitet Problemställning Bakgrund Anläggningsmaskiner och lastbilar används i en mängd olika applikationer över hela världen. Miljöpåverkan och kostnader
STEG+CATO: The beginning of a new era
1 STEG+CATO: The beginning of a new era within traffic control Martin Joborn Transrail Sweden AB Peter Hammarberg Trafikverket 2 Trafikledningssystemet STEG Infört i Boden Utvecklat av Trafikverket i samarbete
ERTMS. Nytt signalsystem
ERTMS Nytt signalsystem Nytt signalsystem i Sverige Det gamla signalsystemet i Sverige, ATC, bygger på en nationell standard som försvårar trafik över landgränserna. Idag byter vi lok och förare vid gränserna
Järnvägsnätsbeskrivning Hallsberg Rala
Dokumentnamn Tillhör process/delprocess Sida Järnvägsnätsbeskrivning Hallsberg Rala 1(6) Dokumentbeteckning Utgåva Giltig fr o m Ersätter TA-05-01-001 1 2017-12-22 Författare Granskad och godkänd av Fastställd
Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken KAJT. Årsrapport 2014
Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken KAJT Årsrapport 2014 Mars 2015 2 1. Beslut och avtal Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken KAJT är ett forskningssamarbete inom järnvägsbranschen avsett
Framtida tågtrafikstyrning Utvärdering av STEG-projektet (Styrning av Tågtrafik via Elektronisk Graf)
Utkast 2009-01-27 rev. 2009-04-01, rev 2009-06-23 Framtida tågtrafikstyrning Utvärdering av STEG-projektet (Styrning av Tågtrafik via Elektronisk Graf) Innehåll 1 Förord... 2 2 Bakgrund och FTTS-projektet...
KAJT Trafikverket Foi resultat 2018 och Foi behov 2019 KAJT vårseminarium Magnus Wahlborg, Lars Brunsson och Jörgen Frohm Trafikverket
KAJT Trafikverket Foi resultat 2018 och Foi behov 2019 KAJT vårseminarium 2019-04-11 Magnus Wahlborg, Lars Brunsson och Jörgen Frohm Trafikverket 29.03.2012 KAJT Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken
ERTMS. Nytt signalsystem
ERTMS Nytt signalsystem Nytt signalsystem i Sverige Ställarställverket i Luleå har över 65 år på nacken Det gamla signalsystemet i Sverige, ATC, bygger på en nationell standard som försvårar trafik över
Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken - KAJT
Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken - KAJT Martin Joborn Programkoordinator Linköpings universitet & SICS Swedish ICT Johanna Törnquist-Krasemann Docent datavetenskap Blekinge Tekniska Högskola
Järnvägsnätsbeskrivning
2013-10-18 Järnvägsnätsbeskrivning Piteå Kommun spåranläggning Piteå Kommun 2013-10-18 2013-10-18 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR...
Beslutstöd och automation i operativ tågtrafikstyrning (BAOT)
Beslutstöd och automation i operativ tågtrafikstyrning (BAOT) Slutrapport 2016-05-24 Arne W Andersson Bengt Sandblad 1 Innehåll 1 Förord... 4 2 Projektbeskrivning, uppdrag... 5 2.1 Syfte... 5 2.2 Projektplan...
Framtida tågtrafikstyrning. Kommunikation mellan TLC och omgivningen
Framtida tågtrafikstyrning Rapport 6 Kommunikation mellan TLC och omgivningen Banverket Avd. för människa-datorinteraktion Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet Rev. januari 2002 2 Innehåll
Nytt signalsystem i Europa
ERTMS i Sverige Nytt signalsystem i Europa Det blir enklare att resa och transportera med tåg mellan länder na med det nya signalsystemet European Railway Transport Management System, ERTMS. Idag byter
Problemen idag. Aktuell trafikplan. Visionen - En samordnad, välplanerad trafikprocess. Driftledningscentral. Omvärlden
Framtida tågtrafikstyrning Forskningen - lösningarna Människa-datorinteraktion (MDI) Inst för informationsteknologi Uppsala universitet Arne W Andersson och Bengt Sandblad http://www.it.uu.se/research/project/ftts
JÄRNVÄGSSKOLAN. ett steg till din framtid
JÄRNVÄGSSKOLAN ett steg till din framtid Vad är järnväg? Järnvägssystemet är avancerat och består av flera olika tekniska delsystem. Det behövs spår och växlar att köra på, el till tågen och signaler som
Vad är det trafikledarna gör som automationen inte klarar? Tågtrafikstyrning med människan i centrum
Vad är det trafikledarna gör som automationen inte klarar? Tågtrafikstyrning med människan i centrum Slutrapport från UFTB-projektet Anders Arweström Jansson Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi
Effektiv planering av järnvägsunderhåll
Effektiv planering av järnvägsunderhåll KAJT-dagar, Dala Storsund, 2014-05-07 Tomas Lidén ITN / KTS 2 PROJEKTET, ÖVERSIKT Bakgrund och mål Behov av underhåll ökar Järnvägstrafiken ökar Hur planerar man
ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg
ERTMS för en konkurrenskraftig järnväg Ett gränsöverskridande, gemensamt trafikstyrningssystem för järnvägen och Europa behöver en konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade EU 1996 att ett
2015-02-23. Järnvägsnätsbeskrivning. Ånge Kommun spåranläggning. Ånge Kommun 2013-05-10
Järnvägsnätsbeskrivning Ånge Kommun spåranläggning Ånge Kommun 2013-05-10 Innehållsförteckning Allmän information 4 1.1...INLEDNING 4 1.2...JURIDISK STATUS 4 1.2.1... ANSVAR 4 1.3...GILTIGHETSTID OCH ÄNDRINGAR
Järnvägsnätsbeskrivning Ystads kommun Innehållsförteckning Bilagor
Järnvägsnätsbeskrivning Rev: 2015-12-13 Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning 5. Tjänster 6. Avgifter Bilagor Översiktskarta.
Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys
KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.
Järnvägsnätsbeskrivning Malmö
Dokumentnamn Tillhör process/delprocess Sida Järnvägsnätsbeskrivning Malmö Styrande dokument 1(6) Dokumentbeteckning Utgåva Giltig fr o m Ersätter TA-05-02-001 1 2018-11-20 Författare Granskad och godkänd
KAJT Foi resultat 2017 och Foi behov 2018 KAJT vårseminarium Magnus Wahlborg, Lars Brunsson och Jörgen Frohm Trafikverket
KAJT Foi resultat 2017 och Foi behov 2018 KAJT vårseminarium 2018-04-16 Magnus Wahlborg, Lars Brunsson och Jörgen Frohm Trafikverket 29.03.2012 KAJT Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken Parter:
PROJEKTKATALOG
PROJEKTKATALOG 2015-11-01 BRANSCHPROGRAM KAPACITET I JÄRNVÄGSTRAFIKEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om KAJT 3 Forskningsområde: Trafikering och infrastruktur 4 Tidtabelläggning med hjälp av simulering 5 Överbelastad
ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft
ERTMS för att stärka järnvägens konkurrenskraft Ett gemensamt gränsöverskridande trafikstyrningssystem för järnvägen Europa ska få en gemensam och konkurrenskraftig järnväg. Med detta i fokus beslutade
Utveckling av en dynamisk tidsgraf för tågtrafikstyrning
Informationsteknologi Informationtechnology UPTEC IT00 Master s degree project MAJ 00 Utveckling av en dynamisk tidsgraf för tågtrafikstyrning JOHAN WIKSTRÖM UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för informationsteknologi
Justeringar av JNB 2009 med anledning av införandet av Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, JvSFS 2008:7 (JTF)
Justeringar av JNB 2009 med anledning av införandet av Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter, JvSFS 2008:7 (JTF) Järnvägsstyrelsen trafikföreskrifter JvSFS 2008:7 (JTF) träder i kraft 2009-05-31. Vid samma
Svenska Flygvapnet, Kalmar Flygflottilj F12. Flygtekniker 1967-1975
CURRICULUM VITAE 1 (5) Upprättat: Mats Gentzell 2002-01-20 Ändrat: 2012-01-24 Företag: ProKomp HB Hemdalsvägen 3a 72334 Västerås Tel: 021-12 63 19 Mobil: 070 318 99 13 Befattning i företaget: Delägare,
Järnvägsnätsbeskrivning (JNB)
JNB2016 2016-06-20 Sida 1 av 5 Järnvägsnätsbeskrivning (JNB) JNB2016 2016-06-20 Sida 2 av 5 Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning
Järnvägsnätsbeskrivning Karlshamns Hamn 1/10. Innehållsförteckning. 1. Allmän information. 2. Villkor för tillträde och trafikering. 3.
Järnvägsnätsbeskrivning Karlshamns Hamn 1/10 Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning 5. Tjänster 6. Avgifter Järnvägsnätsbeskrivning
Rapport T3 TOPSim systembeskrivning. En rapport från TOPSim- och CATDprojekten
Ämne: Rapport T3 sida 1 (10) Rapport T3 TOPSim systembeskrivning En rapport från TOPSim- och CATDprojekten Ämne: Rapport T3 sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Översikt... 3 Grundversion...
Skånetrafikens investeringsyttrande
Sara Kroon Datum 2019-03-05 Enhetschef Ekonomi Version 1 0451-288529 Dnr Sara.Kroon@Skanetrafiken.se Skånetrafikens investeringsyttrande 2020-2022 Övergripande Kollektivtrafiken i Skåne är en fråga som
TMALL 0141 Presentation v 1.0. Robusta Tidtabeller för Järnväg (RTJ) Forskningsprojekt. Magdalena Grimm Trafikverket
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Robusta Tidtabeller för Järnväg (RTJ) Forskningsprojekt Magdalena Grimm Trafikverket KAJT dagar våren 2016 Projekt RTJ Projekttid: januari 2013 september 2016 Budget: 2600
Järnvägsnätsbeskrivning Kalmar Hamn
Järnvägsnätsbeskrivning Kalmar Hamn Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning 5. Tjänster 6. Avgifter 7. Övrigt Bilaga
PROJEKTKATALOG
PROJEKTKATALOG 2017-03-31 BRANSCHPROGRAM KAPACITET I JÄRNVÄGSTRAFIKEN Innehållsförteckning OM KAJT 3 Forskningsprogram 4 Pågående projekt 11 Bankapacitet och kostnadselasticitet för underhåll 12 Förbättrad
Introduktion... 2. Funktioner... 2. Ansökan om behörighet och tillgång till Här&Nu... 2. Kontaktuppgifter... 3. Att använda Här&Nu...
Ert datum Er beteckning 2009-11-26 F 09-12806/IT10 Leverans Anläggning www.banverket.se Information Här&Nu i Banportalen Kopia till: Diariet Innehåll Introduktion... 2 Funktioner... 2 Ansökan om behörighet
Utbildning inom väg- och trafikområdet
Utbildning inom väg- och trafikområdet Finansierat av Vägverket/Trafikverket Charlotta Johansson Avdelningen för arkitektur och vatten Luleå tekniska universitet 97 87 Luleå Epost: Charlotta.M.Johansson@ltu.se
Nypunkt Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg Ida Kristoffersson, VTI
Nypunkt Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg Ida Kristoffersson, VTI Agenda Projektet Nypunkt Bakgrund Syfte Metod/Arbetssätt Resultat Effektområdesanalys gruppering, status för punktlighetsarbetet,
Trafikverket. Magnus Wahlborg. Trafikverket processer kapacitetsplanering och operativ trafik - KAJT (FUKS)
Trafikverket Magnus Wahlborg Trafikverket processer kapacitetsplanering och operativ trafik - KAJT (FUKS) 2 2013-12-05 KAJT KAJT Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken Forskning inom järnvägskapacitet
PROJEKTKATALOG 2015-11-01
PROJEKTKATALOG 2015-11-01 BRANSCHPROGRAM KAPACITET I JÄRNVÄGSTRAFIKEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Om KAJT 3 Forskningsområde: Trafikering och infrastruktur 4 Tidtabelläggning med hjälp av simulering 5 Överbelastad
Riktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan T15 Ärendenummer:TRV 2013/92362 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Skapat av: Per Konrad Dokumentdatum: 2014-03-12 Dokumenttyp:
Allmänna fasta förutsättningar (Gäller för alla kalkyler som utgör underlag för åtgärdsplaneringen) 1. Fasta förutsättningar
Allmänna fasta förutsättningar (Gäller för alla kalkyler som utgör underlag för åtgärdsplaneringen) 1. Fasta förutsättningar - Projektets totalkostnad ska uttrycktas i prisnivå 2008-06. - För objekt i
Järnvägsnätsbeskrivning. Sundsvall Kommuns Järnvägsinfrastruktur. Sundsvalls Kommun
Järnvägsnätsbeskrivning Sundsvall Kommuns Järnvägsinfrastruktur Sundsvalls Kommun 2012-06-30 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR... 5 1.3...
Framtida tågtrafikstyrning
Framtida tågtrafikstyrning Visioner och scenarier Redovisning av två seminarier 11-12 november 1997 och 3 december 1998 0. Förord Inom projektet Människa-maskininteraktion och gränssnittsutformning i samband
Järnvägsnätsbeskrivning
Järnvägsnätsbeskrivning Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning 5. Tjänster 6. Avgifter 7. Övrigt Bilaga 1 - Telefonnummer
Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete
Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras
ITS Rådet Storstadsforum
Minnesanteckningar från möte med ITS Storstadsforum onsdagen den 30 maj 2012 i Göteborg. Närvarande: Lennart Andersson, Trafikverket, Region Syd Ulrika Honauer, Trafikverket, Region Stockholm Kerstin Gustafsson,
SÄO blir JTF. Nya trafikföreskrifter gäller från och med
SÄO blir JTF Nya trafikföreskrifter gäller från och med 2009-05-31 Historik, varför göra om säkerhetsreglerna? Järnvägens säkerhetsregelverk har sitt ursprung i 1800-talets säkerhetssystem. Det nuvarande
Programschemat är beslutat avutbildningsledare Kristina Lundqvist vid akademin för innovation, design och teknik 2012-02-07.
Programschema för liga programmet, 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2012/2013 Programschemat är beslutat avutbildningsledare Kristina Lundqvist vid akademin för innovation, design och teknik 2012-02-07.
It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015
It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och
Robusta tidtabeller för järnväg = RTJ + Borlänge, 6 maj 2015
Robusta tidtabeller för järnväg = RTJ + Borlänge, 6 maj 2015 Magdalena Grimm VO Planering Kapacitetcenter Trafikverket, Borlänge Anders Peterson Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet,
Kapacitetshöjning Falun- Borlänge
Kapacitetshöjning Falun- Borlänge Kapacitetsmässiga effekter av olika alternativ 2012-01-23 Kapacitetshöjning Falun - Borlänge Kapacitetsmässiga effekter av olika alternativ 2012-01-23 sid 2 Disposition
Bergslagsbanan. Idéstudie Förutsättningar som testanläggning
Bergslagsbanan Idéstudie Förutsättningar som testanläggning Bakgrund och behov Sverige satsar kraftfullt på effektivisering och förbättring av transportsystemet Förutom investeringar samt drift och underhåll
Översikt transnationellt erfarenhetsutbyte Projekt Arbetsliv 2012
Översikt transnationellt erfarenhetsutbyte Projekt Arbetsliv 2012 4. Jakobstad (v. 48) Arbetsgrupp från Projekt Arbetsliv, Optimax 2. Helsingfors (v. 21) Projekt Arbetsliv, Arbetsförmedling, Försäkringskassa
Utbildning i lokalt ledd utveckling 12-13 maj 2015
Utbildning i lokalt ledd utveckling 12-13 maj 2015 Kompletteringar av strategier Avsnitten: Målvärden (under 7.5) Uppföljning och utvärdering (12.) Börje Karlsson, Landsbygdsanalysenheten SMARTa mål Specifikt
Strategiska direktiv inför ansökningsperioden 2018 inom INFINIT
Rektor UPPDRAG 2017-12-20 Dnr HSK 2017/28 Strategiska direktiv inför ansökningsperioden 2018 inom INFINIT 1 Inledning Dessa strategiska direktiv baseras på de mål som uttrycks i INFINIT:s verksamhetsplan