Kravspecifikation CATD, steg 1
|
|
- Lars-Olof Andreasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kravspecifikation CATD, steg 1 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna ÅF-Industriteknik AB Banverket Rapportnamn Kravspecifikation CATD, steg 1 Rapportnummer C1 Revisionsdatum Status Slutrapport
2 C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 1
3 Förord Denna rapport är en delrapport inom projekten: CATD Framtida tågtrafikstyrning. Beslutsstöd och användargränssnitt Banverkets FoU, dnr S /08 TOPSim Simulering inom planering, utbildning och drift Banverkets FoU, dnr S /08 För ytterligare information om projekten hänvisas till projektplanerna samt till information på adressen Projektrapporterna tas fram med olika status: arbetsmaterial, remissversion resp. slutrapport. Denna rapport, C1 Kravspecifikation CATD steg 1, beskriver den framtagna kravspecifikationen för beslutstöd samt implementationen av användargränssnitt för framtida tågtrafikstyrning. I CATD och TOPSim-projekten deltar följande personer MDI, Uppsala universitet Bengt Sandblad, projektledare Arne W Andersson Högskolan Dalarna Thomas Kvist ÅF-Industriteknik AB Per Lindström Joakim Storck Karl-Einar Jonsson Banverket projektering Peter Hellström Banverket Jan Byström (kontaktperson CATD) Magnus Wahlborg (kontaktperson TOPSim) C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 2
4 C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 3
5 C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 En rapport från CATD och TOPSim-projekten C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 4
6 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 6 2. Introduktion och bakgrund sid 7 3. Funktionella krav på TOPSim-systemet sid TOPSim - HMI sid TOPSim - DSS sid 12 C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 5
7 1. Inledning Denna kravspecifikation beskriver övergripande den funktionalitet som dels TOPSimsystemet i sin helhet och dels de båda delsystemen TOPSim/HMI och TOPSim/DSS skall omfatta. Kravspecifikationen baseras på erfarenheter från tidigare projektetapper och på tester och användning av de implementerade prototyperna av den s k grundkonfigurationen och av Simson. Kraven är klassificerade och uppdelade i listor enligt: Absolutkrav Dessa krav måste uppfyllas för att systemet överhuvudtaget skall accepteras och godkännas, d v s de motsvarar de grundläggande behoven. Skallkrav Krav som systemet skall uppfylla eller som skall gå att utveckla i framtiden, inkluderande eventuellt bra att ha -funktioner. Börkrav Krav som systemet bör uppfylla och tänkbara framtida funktioner. Kravlistorna är indelade i olika områden. Vilka områdena är bestäms av egenskaperna hos respektive system. Det kan det vara värt att notera att självklarheter inte alltid specificeras i denna kravspecifikation. Det finns två anledningar till det, för det första att detta framförallt är ett F&U-projekt med betoning på F och för det andra att de system som utvecklas närmast är att betrakta som prototypsystem med en relativt begränsad mängd tänkbara användare. Ytterligare ett skäl är knappheten på resurser. Några exempel på vad som inte anges nedan är t ex Systemet skall vara på svenska, Det får ej ta lång tid att starta klienten etc. De krav som följer nedan utgör den kompletta kravspecifikation för arbetet inom CATDprojektet, vilket påbörjades Den nu föreliggande versionen får anses som preliminär, och revisioner kommer fortlöpande att genomföras. C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 6
8 2. Introduktion och bakgrund De här aktuella F&U-projekten TOPSim och CATD bedrivs i en mycket nära samverkan med varandra. Projektens långsiktiga mål är att med hjälp av simuleringsteknik utveckla produktivitetshöjande metoder och testsystem för planering, utbildning och drift. Hittills har TOPSim, en prototyp av en simulatorbaserad testmiljö, byggts upp utifrån befintliga simuleringssystem inom Banverket. Inom ramen för dessa projekt kommer man under den kommande projektfasen arbeta vidare med att utveckla simulatorsystemet TOPSim till en stabil och komplett försöksanläggning för tester och utvärdering av användargränssnitt och beslutsstöd för trafikstyrning. Den framtagna simulatormiljön ska möjliggöra styrning av tågtrafik i enlighet med dagens metoder, koppling till nya slags gränssnittsmoduler, styrning genom de nya gränssnitten samt kunna samverka med försöksmoduler för beslutsstöd. Inom ramen för TOPSimsystemet har hittills två delsystemprototyper utvecklats. Dels en grundkonfiguration TOPSim/TTS, som baseras på SIMON/TTS, vilken möjliggör en interaktiv realtidsliknande styrning av den simulerade trafikprocessen. Dels en första utökad version, TOPSim-HMI, där ett externt grafiskt användargränssnitt, Simson, kan anslutas till simulatorkärnan för att möjliggöra både informationspresentation och styrning. Den framtagna programvaran beskrivs i delrapporten TOPSim systemdokumentation, december Ytterligare ett delsystem, TOPSim-DSS, är under utveckling. Den grundläggande inriktningen och omfattningen för detta arbete beskrivs under rubriken Förstudie DSS i avsnitt 3 av TOPSim Specifikation av kompletterande krav, december C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 7
9 3. Funktionella krav på TOPSimsystemet Huvudkravet på TOPSimsystemet oberoende av hur det är konfigurerat - är att det med den första färdiga versionen skall vara möjligt att i "realtid" styra den simulerade tågtrafiken på en godtycklig, normalt utformad bana. Ett annat generellt överordnat krav är att TOPSim kan användas inom områden där det är viktigt att data presenteras grafiskt i realtid. Ytterligare ett generellt överordnat krav är att de framtagna prototyperna skall vidareutvecklas till robusta och stabila system, så att den planerade användningen för tester, utvärdering och experiment kan fungera utan problem. 3.1 TOPSim - HMI. Syftet med denna konfiguration är främst att möjliggöra tester av framtida gränssnitt i tågtrafikstyrningen. Fyra komponenter utgör grunden för den första versionen av det utökade systemet: Simuleringskärnan (TTS), serverapplikationen (TTSD), klienten med tillhörande meddelande- och kommandofönster, samt presentations- och interaktionsmodulen Simson. Simson innefattar en ny grafisk gränssnittsprototyp som skall förmedla nödvändig information till användaren (tågledaren), t ex i form av en kontinuerligt uppdaterad grafisk bild av aktuella tåglägen relativt tidtabellen. På mycket kort sikt är det inte aktuellt att styra trafiken via denna modul. Figur 1 visar en schematisk bild av hur systemets delar interagerar med varandra under en körning. De tjocka pilarna representerar att en process startas av en annan aktör. De tunna pilarna visar dataflöden. Klient Dialogfönster Meddfönster Simson TTSD TTS_S Figur 1. Processinteraktion och dataflöden för TOPSim-HMI C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 8
10 Prototyper för användargränssnitt har tagits fram inom projektet Framtida tågtrafikstyrning (se gränssnittsexemplen från detta projekt). Som en utgångspunkt för specifikation av krav på TOPSim-HMI har prototypen för trafik på flerspår använts. En del av den tänkta funktionaliteten i prototypen har redan implementerats i Simson, den version av TOPSim- HMI som är under utveckling. Vad som hittills implementerats framgår av dokumentet TOPSim systemdokumentation. Under kommande projektfas skall återstående relevanta delar av de framtagna prototyperna implementeras. Exempel på sådan information är: mer utförlig tåginformation; mer detaljerad spårstruktur; aktuell omplanerad spåranvändning och tidtabell, samt avvikelse från ursprunglig plan; upptäckta konflikter om resurser; alternativa planer för att lösa uppkomna konflikter. Kraven för HMI-delen är klassificerade och uppdelade i listor enligt nedan: Absolutkrav: 1. Simson skall ta emot och visa information från TTS om ändringar av tågs hastighet och position; om beläggning och reserverad tågväg m.m. Man skall inte uppleva att tidtabellinjer och tåg hoppar fram i användargränssnittet. Detta kan åstadkommas med hjälp av fler uppdateringar från TOPSim/TTS och kombineras med att Simson extrapolerar värden för tågets position och hastighet. ***TOPSim/TTS: krav nr 11*** 2. I Simson skall man kunna styra på tekniknivå, d v s genomföra planen för spåranvändning och tidtabell genom att manuellt reservera tågvägar genom stationer. Man skall kunna styra tågtrafiken genom att med t ex musklickningar ange önskade tågvägar, (t ex genom att man klickar från ett block till ett annat). Dessa tågvägar skall vidarebefordras som textkommandon till TTS. Kortsiktigt gäller att information om felaktigt givna kommandon erhålls via grundkonfigurationens meddelande- eller styrfönster. På sikt måste dock TTS förmedla dylik information direkt tillbaka till Simson i form av något standardiserat meddelande. Anmärkning: i en experimentmiljö är det önskvärt att båda interaktionssätten tangentbordskommando och mus kan användas. ***TOPSim/TTS: krav nr 2*** 3. I Simson skall man också kunna styra på trafiknivå, d v s kunna göra om planen för spåranvändning och tidtabell genom att peka och klicka i den dynamiska grafen. Frågan om hur planen skall genomföras/exekveras specificeras inte här. ***TOPSim/TTS: Detta ställer för närvarande inget krav på TOPsim/TTS*** Skallkrav 4. Att kunna använda en automatisk funktion för att reservera tågvägar enligt en fastställd, uppdaterad och aktuell plan, enligt fastställda kriterier. Den automatiska funktionen lyder under ett huvudkriterium: En tågväg skall läggas så att signalbilden för tåget garanterat visar kör vänta kör, när inga restriktioner finns. Men man skall endast reservera så kort tågväg som möjligt för att uppnå detta. Genom att göra detta minimerar man problemen vid återtagning av tågväg. ***TOPSim/TTS: Den algoritm som används för inbromsning skall kunna användas av Simson. Detta kan lösas antingen via TOPSim/TTS eller som en modul inom Simson. Man kan då tänka sig att tågväg reserveras enligt följande: Inbromsningssträcka för specifikt tåg + ett eller två block. Anm: Detta resonemang har ännu inte blivit presenterat för tågtrafikledarna *** C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 9
11 5. Att kunna använda en automatisk funktion för att förbereda och testa en planerad tågväg enligt fastställda kriterier. Förberedd och testad tågväg motsvarar lagd tågväg, men den är inte reserverad. Den kan fritt ändras utan restriktioner. ***TOPSim/TTS: Vi vill utnyttja TOPSim/TTS funktion för att förbereda och testa en tågväg utan att reservera denna.*** 6. Att kunna se tågegenskaper och dynamiskt se avvikelser från det normala. ***TOPSim/TTS: Detta ställer för närvarande inga krav på TOPSim/TTS. Man kan tänka sig att övningsledaren förändrar ett loks dragförmåga och att detta vidarebefordras till både TOPSim/TTS och Simson från störningsmodulen.*** 7. I Simson skall man under simuleringens gång ha möjlighet att skapa störningar i tågtrafiken. Störning lokskada: Man skall helst kunna manipulera tågets dragkraft. ***TOPSim/TTS: TTS måste dynamiskt kunna ta emot förändringar av tågdata.*** 8. Störning spårledningsfel på station: Man skall under simuleringens gång ha möjlighet att interaktivt göra block på station belagda för att simulera spårledningsfel. ***TOPSim/TTS: TTS måste kunna ta emot ett meddelande om att ett block är belagt för att simulera ett spårledningsfel.*** 9. Störning förlängd uppehållstid: Man skall under simuleringens gång ha möjlighet att (p g a yttre händelser på station), interaktivt förlänga uppehållstiden för ett tåg. D v s tåget skall inte avgå från station även om tågväg är reserverad och avgångstiden är passerad. Man vill då interaktivt påverka förarmodellen så att modellen inte ger gas förrän de yttre händelserna medger detta. ***TOPSim/TTS: Se sista meningen. En planerad förlängd uppehållstid ställer inga krav på TTS utan detta sköts från Simson via ändringar i planerad tidtabell.*** Börkrav 10. Att kunna leda tåg förbi stopp i signal på liknande sätt som i verkligheten. ***TOPSim/TTS: TTS måste klara av att köra tåg mot stopp i signal med hänsyn till gällande restriktioner för bl a STH, Övriga restriktioner gäller förarmodellen för bl a siktavstånd. *** 11. Störning spårledningsfel på linjen Man skall under simuleringens gång ha möjlighet att interaktivt göra block på linjen belagda för att simulera spårledningsfel. Detta krav hör ihop med kravet att köra förbi stopp i signal. ***TOPSim/TTS: TTS måste kunna ta emot ett meddelande om att ett block är belagt för att simulera ett spårledningsfel.*** 12. Störning växel ur kontroll: Man skall under simuleringens gång ha möjlighet att interaktivt simulera att en växel är ur kontroll (odefinierat läge). Tågtrafikledaren skall kunna medge att lokföraren kör fram mot växeln för att undersöka i vilket läge växeln ligger. Utifrån vilket läge växeln ligger skall tågtrafikledaren bestämma om tåget skall fortsätta. ***TOPSim/TTS: Detta ställer krav på att banmodellen beskriver växelområdena mer detaljerat så att enskilda växlar kan simuleras*** 13. Störning lövhalka. Att via indatafil eller interaktivt kunna simulera lövhalka (påverka adhesionen på vissa sträckor) under simuleringens gång. Anm: Man skall ha möjlighet att modellera en förares beteende under dessa förhållanden. Vissa förare är oerfarna och C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 10
12 reagerar på lövhalkan för sent och vissa erfarna gasar på lite extra för att undvika bekymmer på sträckan (framkoppling reglertekniskt sett). ***TOPSim/TTS: TTS skall kunna ta emot förändringar av adhesionen under simuleringens gång*** 14. Att kunna styra på tekniknivå genom att via kommandon lägga om växlar, styra vägskydd. ***TOPSim/TTS: Detta ställer krav på en mer detaljerad banmodell. Vägskydden kan tänkas simuleras som att ett block är belagt så länge som vägskydden inte är nedfällda.*** 15. Att kunna styra på tekniknivå genom att via musklickningar lägga om växlar, styra vägskydd. ***TOPSim/TTS: Se krav 13*** 16. Störning avvikelser i banegenskaper. ***TOPSim/TTS:TTS skall kunna ta emot meddelanden om t ex nedsättningar av STH på grund av tjälskott, solkurvor etc. *** 17. Att kunna se tågföringspolicy. ***TOPSim/TTS: Inga ytterligare krav på TTS*** 18. Att kunna mata in nya förutsättningar för tågföring under simuleringens exekvering. ***TOPSim/TTS: Inga ytterligare krav*** 19. Att kunna hantera banarbeten genom att mata in nya data under simuleringen. ***TOPSim/TTS TTS skall kunna ta emot uppgifter om att vissa block är belagda under en viss tid för banarbeten*** 20. Reservera växlingsväg. ***TOPSim/TTS: Kanske ett viktigt krav för en utbildnings och träningssimulator.*** C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 11
13 3.2 TOPSim - DSS. Vi definierar här en beslutsstödsmodul Delila som en fristående modul vilken interagerar med TOPSim grundkonfiguration i syfte att stödja styrningen av den simulerade trafiken. Målet är att utveckla praktiskt fungerande beslutsstödsprototyper, varför det är nödvändigt att i första hand beakta enkla beslutsstödsfunktioner. Med enkla avses här att de skall kunna implementeras till en rimlig kostnad vad avser tid och pengar, att dess stödfunktioner skall vara lätta att förstå och använda för en tågledare utan en lång introducerande utbildning och träning, samt att de på förhand bedöms kunna bli praktiskt användbara. Det som tillkommer i TOPSim-DSS jämfört med grundkonfigurationen är beslutsstödsmodulen, vilken hanterar informationen i ett beslutsstödsfönster. I TOPSim-DSS är kommunikationen dubbelriktad, d v s användaren använder beslutsstödsfönstret för att ange när Beslutsstödsmodulen skall producera ett förslag eller för att ändra något i ett förslag. Användaren kan också behöva ändra i indata till någon ingående modell. Här bör dock noteras att Beslutsstödsmodulen inte sänder någon dynamisk information eller några kommandon tillbaka till TTS. Absolut-krav 1. Beslutsstödsmodulen Delila skall kunna ta emot och tolka information från TTS om att tågen ankommer, passerar, föds vid eller lämnar en station. 2. Beslutsstödsmodulen Delila modeller skall i största möjliga utsträckning vara anpassade för att kunna fungera smidigt tillsammans med TTS. T ex skall Delila i uppstartsfasen kunna läsa och tolka TTS indatafil som innehåller aktuella ban-, tåg-, förar- och tidtabellsdata. 3. Beslutsstödsmodulen Delila skall så långt möjligt utvecklas i samma teknikmiljö som gränssnittsmodulen Simson. Detta innebär att samma programspråk, operativsystem, utvecklingshjälpmedel, parsrar etc. skall användas för utvecklingen båda delsystemen. Om möjligt skall också gemensam programvara användas. 4. Modellen i beslutsstödsmodulen måste ges grunddata gällande banan i form av stationernas namn och position på sträckan, antal spår på stationerna, enkel eller dubbelspår på stationssträckorna, eventuella s k mellanblocksignaler. Slutligen måste också tidtabellsdata ges för alla tåg. 5. Beslutsstödsmodulen skall kunna hämta data avseende aktuella gångtider (inklusive startoch stopptillägg) för alla inblandade tåg från en fil. Gångtider skall finnas för alla förbindelser för alla tåg(typer). Värt särskild uppmärksamhet i detta sammanhang är hur mellanblocksignaler och håll-/lastplatser på förbindelser skall behandlas! 6. Beslutsstödsmodulen skall ha en funktion som, utifrån ett valt trafikläge, förenklat prognostiserar tågens uppträdande under den närmaste tiden (1-2h) och i en tåggraf visar tågledaren var konflikter inträffar ( Enkel prognossimulering ). Tågledaren använder sedan denna information för att fatta sina styrbeslut. I detta fall baseras prognoserna på de aktuella tågens gångtider mellan närliggande stationer. 7. Enkel prognossimulering enligt ovan skall eventuellt förfärdigas inom ramen för den existerande TOPSim/HMI-modulen som är baserad på Simson. Förklaring: Funktionen C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 12
14 Enkel prognossimulering finns delvis färdigt i den användargränssnittsmodul som under TOPSim fas 2 har utvecklats vid HCI, Uppsala Universitet. Varför denna bör kunna förfärdigas och testas utan alltför mycket arbete. 8. Beslutsstödsmodulen skall ha en funktion som baseras på den ovan beskrivna funktionen Enkel prognossimulering, med tillägget att tågledaren, i tidsordning, skall kunna välja hur de olika konflikterna skall lösas, varvid omräkning och visning görs av var efterföljande och eventuellt nya konflikter uppstår ( Enkel interaktiv prognossimulering ). Formulerat på ett annat sätt skall tågledaren således i detta fall, iterativt, kunna styra den prognostiserade framtida trafiken i syfte att finna bra lösningar för de för tillfället aktuella konflikterna. Tågledaren skall då kunna sitta och välja hur, i tids- eller prioritetsordning, de olika konflikterna skall lösas, varvid omräkning och visning görs av var efterföljande och eventuellt nya konflikter uppstår. För att inte låta interaktionen bli alltför komplex nöjer vi oss dock med att tågledaren får studera varje alternativ från början till slut och inte har någon ångerfunktion. Tågledaren skall alltså kunna sitta och laborera med olika alternativa lösningar på de framtida konflikterna. Skall-krav 9. Beslutsstödsmodulen skall ha en funktion som baseras på den ovan beskrivna funktionen Enkel prognossimulering, men med en Simon/TTS-modul som utför prognoserna för den närmsta framtiden ( Prognossimulering Simon/TTS ). D v s en beslutsstödsfunktion som, utifrån ett valt trafikläge, förenklat simulerar tågens uppträdande under den närmaste tiden (1-2h) och i en tåggraf visar tågledaren var konflikter inträffar. Bör-krav 10. Beslutsstödsmodulen skall kontinuerligt kunna ta emot information beträffande tågens förflyttningar och lägen i systemet från TTS. Beslutsstödsmodulen skall t ex var 10:e sek få information om exakt position och hastighet för tåget. C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 13
15 C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 14
16 Rapportförteckning - översikt CATD C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 C2. Kravspecifikation CATD, steg 2 C3. Kravspecifikation TOPSim, steg 1 C4. Systemdokumentation för beslutsstöd, DSS C5. Utvärdering av DSS-moduler C6. Systemdokumentation av gränssnittsmoduler C7. Utvärdering av gränssnittsmoduler C8. Kravspecifikation TOPSim, steg 2 C9. Kravbeskrivning för utbildnings- och träningssimulator C10. Seminariedokumentation C11. Sammanfattande slutrapport från CATD-projektet TOPSim T1. Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 0 T2. Utvecklingsspecifikation av simulatorprototyp, steg 1 T3. Systemspecifikation av simulatorprototyp, steg 1 T4. Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 1 T5. Utvecklingsspecifikation av simulatorprototyp, steg 2 T6. Systemspecifikation av simulatorprototyp, steg 2 T7. Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 2 T8. Seminariedokumentation (Se CATD rapport C10) T9. Simulatorsystem inom tågtrafikstyrning, en kunskapsdokumentation T10. Sammanfattande slutrapport från TOPSim-projektet C1. Kravspecifikation CATD, steg 1 15
Kravspecifikation TOPSim, steg 2
Kravspecifikation TOPSim, steg 2 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna ÅF-Industriteknik
Kravspecifikation CATD, steg 2
Kravspecifikation CATD, steg 2 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna ÅF-Industriteknik
Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 1
Testdokumentation av simulatorprototyp, steg 1 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna
campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning
campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande
Rapport T5. Utvecklingsspecifikation av simulatorprototyp, steg 2 grundkrav. En rapport från CATD och TOPSim-projekten.
Ämne: Rapport T5 sida 1 (5) Rapport T5 Utvecklingsspecifikation av simulatorprototyp, steg 2 grundkrav En rapport från CATD och TOPSim-projekten. Ämne: Rapport T5 sida 2 (5) 1. INLEDNING...3 2. UTVECKLING,
Preliminär sammanfattande slutrapport från TOPSim-projektet september 2002
Preliminär sammanfattande slutrapport från TOPSim-projektet september 2002 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala
C6, Systemdokumentation av. gränssnittsmodul
C6, Systemdokumentation av gränssnittsmodul En rapport från CATD-projektet Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna Banverket
Slutrapport CATD-DSS, steg2
Slutrapport CATD-DSS, steg2 En rapport från CATD/DSS-projektet Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna ÅF Industriteknik AB
C7 Utvärdering av gränssnittsmoduler
C7 Utvärdering av gränssnittsmoduler En rapport från CATD-projektet Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna Banverket Rapportnamn
Rapport T3 TOPSim systembeskrivning. En rapport från TOPSim- och CATDprojekten
Ämne: Rapport T3 sida 1 (10) Rapport T3 TOPSim systembeskrivning En rapport från TOPSim- och CATDprojekten Ämne: Rapport T3 sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Översikt... 3 Grundversion...
Sammanfattande slutrapport från CATD-projektet december 2002
Sammanfattande slutrapport från CATD-projektet december 2002 En rapport från CATD-projektet Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan
Studiebesök vid Railned, Utrecht April 2002
Studiebesök vid Railned, Utrecht April 2002 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna
Projektrapport TOPSim, fas 4
Projektrapport TOPSim, fas 4 Slutrapport för perioden 2003-01-01-2003-12-31 Simulering inom planering, utbildning och drift Banverkets FoU-program dnr S02-3374/AL50. MDI, Uppsala universitet Innehåll 1.
Sammanfattande slutrapport från TOPSim-projektet december 2002
Sammanfattande slutrapport från TOPSim-projektet december 2002 Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan Dalarna ÅF-Industriteknik AB
Utvecklingsspecifikation av simulatorprototyp, steg 1
Utvecklingsspecifikation av simulatorprototyp, steg 1 En rapport från TOPSim och CATD-projekten Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan
via länken: Kontaktpersoner på Uppsala universitet: Bengt Sandblad, Arne W Andersson.
Denna presentation är framtagen av projektet Framtida effektiv trafikstyrning (tidigare FTTS Framtida Tågtrafikstyrning) som bedrivs i samverkan mellan MDI (människa-datorinteraktion), institutionen för
Framtida tågtrafikstyrning. Att styra tågtrafik i framtiden ett forskningsprojekt
Framtida tågtrafikstyrning Rapport, Projektsammanfattning Att styra tågtrafik i framtiden ett forskningsprojekt Banverket Avd. för människa-datorinteraktion Inst. för informationsteknologi ppsala universitet
FTTS-projektet. Slutrapport för perioden Framtida tågtrafikstyrning Beslutsstöd och användargränssnitt
FTTS-projektet Slutrapport för perioden 2003-01-01-2003-12-31 Framtida tågtrafikstyrning Beslutsstöd och användargränssnitt Banverkets FoU, dnr S02-3373/AL30 Innehåll 1. Bakgrund 2. Arbetsplan enligt projektplan
Forskning om - Framtida operativa trafikstyrning Slutsatser och rekommendationer. Bengt Sandblad Arne W Andersson. Uppsala universitet
Forskning om - Framtida operativa trafikstyrning Slutsatser och rekommendationer Bengt Sandblad Arne W Andersson Uppsala universitet Att införa förändringar nframtidens tågtrafikstyrning nska möjliggöra
Samhällsbyggnadsprocessen
Tidtabellsplanering Samhällsbyggnadsprocessen 1 Det är trångt på den svenska järnvägen 2 Det svenska järnvägsnätet 3 Kapacitetsproblem på det svenska järnvägsnätet 4 Tidtabellskonstruktion på en enkelspårig
Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys
KTH Järnvägsgrupp 1-- Anders Lindfeldt, Hans Sipilä Förbättrad analys av förseningsdata med hjälp av RailSys Bakgrund En av slutsatserna från projektet Kapacitetsutnyttjande i det svenska järnvägsnätet.
FLOAT - (FLexibel Omplanering Av Tåglägen i drift) OT8 2 Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionen
- (FLexibel Omplanering Av Tåglägen i drift) OT8 2 Väl fungerande resor och transporter i storstadsregionen Styrning genom planering Transparens, användaren förstår vad som händer - hur har algoritmen
Styrprinciper och gränssnitt
Framtida tågtrafikstyrning Styrprinciper och gränssnitt En rapport från projektet Framtida tågtrafikstyrning Ett samverkansprojekt mellan Banverket och Avd. för människa-datorinteraktion inst. för informationsteknologi
Energieffektiv tågföring med CATO
1 Energieffektiv tågföring med CATO Överblick av CATO-systemet Syfte & grundläggande idéer Energikvitton Aktuella frågeställningar och pågående arbete (C)ATO på tunnelbanan Långa tåg med distribuerad dragkraft
Kravspecifikation. 1. Introduktion. 2. Övergripande beskrivning. 1.1 Syfte. 1.2 Omfattning. 1.3 Definitioner och förkortningar. 1.
Kravspecifikation 1. Introduktion 1.1 Syfte Syftet med det här dokumentet är att ange kraven för spelet Bilspel. Dokumentet täcker bara konsumentens del av kravspecifikationen. Kraven ska vara specificerade
STEG+CATO: The beginning of a new era
1 STEG+CATO: The beginning of a new era within traffic control Martin Joborn Transrail Sweden AB Peter Hammarberg Trafikverket 2 Trafikledningssystemet STEG Infört i Boden Utvecklat av Trafikverket i samarbete
T9 Simulatorsystem inom tågtrafikstyrning, en kunskapsdokumentation
T9 Simulatorsystem inom tågtrafikstyrning, en kunskapsdokumentation En rapport från TOPSim-projektet Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan
Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet
1(5) Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet Detta dokument beskriver Trafikverkets modell för beräkning av linjekapacitet. Modellen är framtagen för beräkning vid enkelspår respektive dubbelspår.
Riktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan och Västkustbanan Tågplan 2013 Ärendenummer:TRV 2012/ 23775 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan
Människor och komplexa system. Analysmodeller och datainsamling. Normativa Beskrivande. Formativa. Datainsamlingsmetoder
Människor och komplexa system Datainsamlingsmetoder som grund för uppgiftsanalys Anders Jansson Analysmodeller och datainsamling Normativa Beskrivande Formativa Datainsamlingsmetoder Direkt observation
Exempel på verklig kravspecifikation
Exempel på verklig kravspecifikation Detta är ett exempel på en proffessionell kravspecifikation hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och
Information om den planerade utbyggnaden av signalsystemet.
Information om den planerade utbyggnaden av signalsystemet. Här följer en grundläggande information om det nya ställverket. Allt eftersom projektet fortskrider kommer vi att publicera mer information.
Utvärdering. Exempel från lok. Utvärderingsmetoder. Metoder för att utvärdera användning av IT-system. Anders Jansson
Utvärdering Metoder för att utvärdera användning av IT-system Anders Jansson Utvärderingsmetoder Direkt observation Indirekt observation Verbala protokoll Loggning av händelser/aktiviteter Intervjuer Enkätstudier
Ställverksinstruktion för Almunge
UPSALA-LENNA JERNVÄG Ställverksinstruktion för Almunge Utgåva 1 Gäller fr o m 2015-03-01 ULJH 065 2 Ställverksinstruktion för Almunge ULJH 065 FÖRTECKNING ÖVER ÄNDRINGSTRYCK Ändringstryck Nr Gäller fr
Riktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Södra stambanan, Västra stambanan, Västkustbanan, Ostkustbanan och Godsstråket genom Bergslagen Tågplan 2014 Ärendenummer:TRV 2013/10852 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet
TPFD - TestPlan Före Design BESKRIVNING AV AKTIVITETER
TPFD Beskrivning Rev 4 1(10) TPFD - TestPlan Före Design BESKRIVNING AV AKTIVITETER Anv.krav Terminologi Detaljkrav Konfigdok Hantera Utgåvor Projektplan Testplan Test-o-felrättning Ändringslogg Återst.
Trafiksäkerhetsföreskrifter för linje 8 t Ange redsbanan, sträckanpolhemsplatsen - Hjällbo.
TWö i9 (x /r FGÖTEBORGS s p å r v ä g a r Trafiksäkerhetsföreskrifter för linje 8 t Ange redsbanan, sträckanpolhemsplatsen - Hjällbo. 5t.a PJE>.Ai Utöver tjänsteföreskrifter för spårvagnsförare gäller
Testplan Autonom truck
Testplan Autonom truck Version 1.1 Redaktör: Joar Manhed Datum: 20 november 2018 Status Granskad Kim Byström 2018-11-20 Godkänd Andreas Bergström 2018-10-12 Projektidentitet Grupp E-post: Hemsida: Beställare:
Analysmodeller och datainsamling. Människor och komplexa system. Exempel från lok. Informationshantering i en förarhytt. Direkt observation
Människor och komplexa system Datainsamlingsmetoder som grund för uppgiftsanalys Anders Jansson Analysmodeller och datainsamling Normativa Beskrivande Formativa Datainsamlingsmetoder Exempel från lok Direkt
Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt
Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat
Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt
Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning
Krav på en utbildnings- och träningssimulator för tågtrafikstyrning
Krav på en utbildnings- och träningssimulator för tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet Ett forskningsprojekt i samverkan mellan MDI, inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Högskolan
Vem äger den tidtabelltekniska tiden? Ett perspektiv på åtagandet i Successiv tilldelning
Vem äger den tidtabelltekniska tiden? Ett perspektiv på åtagandet i Successiv tilldelning Malin Forsgren, Martin Aronsson Swedish Institute of Computer Science (SICS) Box 1263, 164 29 Kista email: {malin,martin}@sics.se
Ang. Angeredsbanan, utbyggnad av signal och säkerhetsan jjjggp.ip S *
GÖTEBORGS SPÅRVÄGAR Box 424 401 26 Göteborg I Alströmergaian 4 Telefon: 031/600 500 HL/UB Göteborg den 15/7 1970. STATENS V Å G v r.k CENTRAIFÖRVAITNINGSN Ttknltko avdelningen 1 6 JUL 1970 Byrådirektör
Användarhandledning. Redaktör: Patrik Molin Version 1.0. Mobile Scout. Status. LiTH Granskad Godkänd. TSRT71 Patrik Molin
Användarhandledning Redaktör: Version 1.0 Granskad Godkänd Status Sida 1 PROJEKTIDENTITET 2009/VT, Linköpings Tekniska Högskola, ISY Gruppdeltagare Namn Ansvar Telefon E-post Martin Larsson Projektledare
Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.
Automationsingenjör mekatronik 400 yh-poäng Projektdirektiv Tillämpa med fördel rubriker under Förslag på projektdirektiv Du kan även ha andra rubriker än de som föreslås. Inhämta all data och information
Inlämningsuppgifter, EDAF30, 2015
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för datavetenskap Programmering i C++ Inlämningsuppgifter, EDAF30, 2015 Det finns två deluppgifter som båda ska lösas: 1. skriv ett program för att hantera bankkonton
Användarcentrerad Systemutveckling
Användarcentrerad Systemutveckling Människadatorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/ course/homepage/hci/ ht10 Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper.
Chaos om datorprojekt..
Systemutveckling och användbarhet Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Referens till avsnitt i kursboken Dix kapitel 6 Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, kapitel:
Optimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden?
Optimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden? Anders Peterson, Linköpings universitet Andreas Tapani, VTI med inspel från Sara Gestrelius, RIS-SIS n titt i KAJTs verktygslåda Agenda
Presentationsprogram - Kravspecifikation. Henrik Österdahl och Jenny Melander, D mars 2002
Presentationsprogram - Kravspecifikation Henrik Österdahl och Jenny Melander, D-01 18 mars 2002 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Mål................................... 3 1.2 Omfattning...............................
Skapa systemarkitektur
GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen
SIMULERING. Vad är simulering?
SIMULERING Simulering är utan tvivel ett av de områden vi (dvs. Trilogik Konsult) ser som våra största specialiteter! Vi skulle därför kunna skriva sida upp och sida ner i ämnet, men skall ändå försöka
Före Kravspecifikationen
projektidé BP0 förstudie BP1 förberedelse BP2 Kravspecifikationen Beskriver VAD som ska utföras i projektet? projektdirektiv beslutspunkter specifikationer planer kunddokument rapporter protokoll M beställarens
Godkännande av kundapplikationer
samhällsskydd och beredskap 1 (9) Godkännande av kundapplikationer MSB-50.2 samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1 Alla applikationer måste godkännas... 3 1.1 Hur går ansökan om godkännande
Enkät om rapportering av förseningar
2006:06 TEKNISK RAPPORT Enkät om rapportering av förseningar BIRRE NYSTRÖM Avd för Drift och underhållsteknik Järnvägstekniskt centrum Luleå tekniska universitet Regnbågsallén, Porsön, Luleå Postadress:
JavaRats. Kravspecifikation. Version 1.1. Gustav Skoglund gussk258@student.liu.se. Marcus Widblom marwi026@student.liu.se. Senast ändrad: 13 / 05 / 08
JavaRats Kravspecifikation Version 1.1 Gustav Skoglund gussk258@student.liu.se Marcus Widblom marwi026@student.liu.se Senast ändrad: 13 / 05 / 08 Sammanfattning Kravspecifikationen för JavaRats har skrivit
Samordnade informationssystem Delrapport från SIS-tekniks pilotprojekt i Kalmar län juni 2017
Samordnade informationssystem Delrapport från SIS-tekniks pilotprojekt i Kalmar län juni 2017 Vår ambition är att skapa en gemensam teknikplattform för den samlade kollektivtrafiken, för såväl allmän och
Beskrivning av hur du ansluter en E-terminal från Beijer Electronics till HC900 via Ethernet så att denna kan visa och manipulera data i HC900.
Noterat i labbet om: Anslut en Beijer Electronics E-terminal till HC900 via Ethernet NIL00019 2002/09/03 Vad är Noterat i labbet om? Noterat i labbet om är en samling dokument som skall ses som hjälpmedel
Lathund för Tibro Tennisklubbs bokningssystem
Tibro Tennisklubb Lathund för Tibro Tennisklubbs bokningssystem www.bokatennis.nu/tibrotk Administratör: Conny Emanuelsson 0703-62 34 18 Det kompletta tennissystemet för webbokning och hallstyrning Allmänt
Train simulation at VTI. Mats Lidström Björn Blissing
Train simulation at VTI Mats Lidström Björn Blissing SST-projektet Körsimulator för spårburen trafik (SST) Förstudie 2002 Fem användningsområden: 1. Beteendevetenskaplig grundforskning 2. Utbildning och
Översikt Banstyrning v. 0.5 Sida 1 av 6
Översikt Banstyrning v. 0.5 Sida 1 av 6 Innehåll 1 Tågens styrning... 1 2 Banans styrning... 1 2.1 Dekodrar och nätverk... 2 2.2 Meddelanden... 3 2.3 Inställningar svårt?... 4 3 Men att använda DCC till
Riktlinjer täthet mellan tåg
RAPPORT Riktlinjer täthet mellan tåg Planeringsförutsättningar Tågplan T15 Ärendenummer:TRV 2013/92362 Dokumenttitel: Riktlinjer täthet mellan tåg Skapat av: Per Konrad Dokumentdatum: 2014-03-12 Dokumenttyp:
Praktikum i programvaruproduktion
Praktikum i programvaruproduktion Introduktion Föreläsare/Ansvarig: Pontus Boström Email:pontus.bostrom@abo.fi Rum A5055 Assistent: Petter Sandvik Email: petter.sandvik@abo.fi Rum: A5048 Föreläsningar:
Framtida tågtrafikstyrning Utvärdering av STEG-projektet (Styrning av Tågtrafik via Elektronisk Graf)
Utkast 2009-01-27 rev. 2009-04-01, rev 2009-06-23 Framtida tågtrafikstyrning Utvärdering av STEG-projektet (Styrning av Tågtrafik via Elektronisk Graf) Innehåll 1 Förord... 2 2 Bakgrund och FTTS-projektet...
Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik
Examensarbete 2018 Mål och innehåll Kursen skall ge färdighet i och erfarenhet av utvecklings- och projektarbete. Kursen skall ge praktisk erfarenhet genom ett tekniskt utvecklingsprojekt som skall genomföras
Projektrapport EDA095
Projektrapport EDA095 Grupp 8 Fredrik Stål, dt08fs5@student.lth.se Per-Gustaf Stenberg, dt08ps5@student.lth.se Mattias Frisk, dt08mf3@student.lth.se Joakim Hembrink, dt08jh8@student.lth.se 16 maj 2012
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand
Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och
Trångsektorsplan Göteborg - tågplan T11
Ert datum Er beteckning Leveransdivisionen Planering Box 1070 SE-172 22 SUNDBYBERG Sverige Besöksadress: Landsvägen 50A Telefon 08-762 20 20 Telefax www.banverket.se Rapport Trångsektorsplan Göteborg -
Här&Nu beskrivning. Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2011/ (21) Trafikverket. Telefon:
Trafikverket Telefon: 0771-921 921 trafikverket@trafikverket.se www.trafikverket.se Här&Nu beskrivning 1(21) Innehåll Introduktion... 3 Funktioner... 3 Ansökan om behörighet och tillgång till Här&Nu...
Robot Educator En introduktion
Robot Educator En introduktion LEGO Education har nöjet att presentera Robot Educator en serie handledningar som presenterar ett strukturerat och trevligt sätt att lära känna LEGO MINDSTORMS Education
Björn Åstrand
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Examensarbete Instruktioner Halvtidseminarium 2014 HT Björn Åstrand 2014-10-08 Björn Åstrand 2014 1 Halvtidsseminarium Vid halvtidsseminariet presenteras hittills uppnådda resultat
Utveckling av en dynamisk tidsgraf för tågtrafikstyrning
Informationsteknologi Informationtechnology UPTEC IT00 Master s degree project MAJ 00 Utveckling av en dynamisk tidsgraf för tågtrafikstyrning JOHAN WIKSTRÖM UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för informationsteknologi
Sidoskydd. Grundläggande signaleringskrav. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor
Gäller för Version Standard BV förvaltande enheter 6.0 BVS 544.98001 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2009-09-30 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F09-7155/SI10 Leveransdivisionen/Anläggning
Effektområde Operativ trafikering Malin Jutenfäldt, MTR
Effektområde Operativ trafikering Malin Jutenfäldt, MTR Effektområde: Operativ trafikering Effektområdet hanterar trafiklednings verksamhet och omfattar styrning och hantering i det operativa rummet. Målet
SÄNDLISTA. Järnvägsstyrelsen. Skellefteå Kommun. Skånetrafiken. Malmtrafik i Kiruna AB. Tågkompaniet AB. Green Cargo. Östgötatrafiken SJ AB
SÄNDLISTA Järnvägsstyrelsen Skellefteå Kommun Skånetrafiken Malmtrafik i Kiruna AB Tågkompaniet AB Green Cargo Östgötatrafiken SJ AB Banverkets webbplats 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Samråd 1, JNB 2009...
TDDC30 Programmering i Java, Datastrukturer och Algoritmer Lektion 5. Laboration 4 Lådplanering Exempel på grafik, ett avancerat program Frågor
TDDC30 Programmering i Java, Datastrukturer och Algoritmer Lektion 5 Laboration 4 Lådplanering Exempel på grafik, ett avancerat program Frågor 1 Laboration 4 - Introduktion Syfte: Öva på självständig problemlösning
Systemskiss. LiTH. Autopositioneringssystem för utlagda undervattenssensorer Erik Andersson Version 1.0. Status
Autopositioneringssystem för utlagda undervattenssensorer 2007-02-05 LiTH Systemskiss Erik Andersson Version 1.0 Status Granskad Godkänd DOK Henrik Ohlsson Systemskiss10.pdf 1 Autopositioneringssystem
Chaos om IT-projekt..
Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte
Vad påverkar designen?
Vad påverkar designen av ett gränssnitt? Vi ser arbetet med design av ett användargränssnitt som något som liknar en arkitekts arbete. En arkitekt ska i sin utformning av en ny byggnad se till att: Byggnaden
Signal: Signaleringsprinciper. Sidoskydd. Innehållsförteckning KRAV 1 (9)
KRAV 1 (9) Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Ärendenummer Wåhlander Timo, UHtsi TDOK 2013:0623 [Ärendenummer] Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Underhåll 2018-02-01 3.0 Dokumenttitel
ERTMS. Nytt signalsystem
ERTMS Nytt signalsystem Nytt signalsystem i Sverige Ställarställverket i Luleå har över 65 år på nacken Det gamla signalsystemet i Sverige, ATC, bygger på en nationell standard som försvårar trafik över
Testprotokoll Autonom målföljning med quadcopter
Version 1.0 Robo Ptarmigan 3 december 2015 Status Granskad HC 2015-11-29 Godkänd Projektidentitet Gruppmail: Hemsida: Beställare: Kund: Kursansvarig: Projektledare: Handledare: karlo343@student.liu.se
Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete
Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras
Introduktion... 2. Funktioner... 2. Ansökan om behörighet och tillgång till Här&Nu... 2. Kontaktuppgifter... 3. Att använda Här&Nu...
Ert datum Er beteckning 2009-11-26 F 09-12806/IT10 Leverans Anläggning www.banverket.se Information Här&Nu i Banportalen Kopia till: Diariet Innehåll Introduktion... 2 Funktioner... 2 Ansökan om behörighet
Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet
Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet
Exempel på verklig projektplan
Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av
Testning av Sambi. Testplan. Version PA12. Fil namn: SAMBI_TP.docx Senast sparad: 2014-11- 24. Copyright (c) 2014 IIS
Testning av Sambi Testplan Version PA12 Fil namn: SAMBI_TP.docx Senast sparad: 2014-11- 24 Copyright (c) 2014 IIS Dokument kontroll Dokument information och säkerhet Skapad av Faktaansvarig Dokumentansvarig
Kravspecifikation Fredrik Berntsson Version 1.1
Kravspecifikation Fredrik Berntsson Version 1.1 Status Granskad FB 2016-02-01 Godkänd FB 2015-02-01 Dokumenthistorik Version Datum Utförda ändringar Utförda av Granskad 1.0 2015-02-01 Första versionen
Uppdrag för LEGO projektet Hitta en vattensamling på Mars
LEGO projekt Projektets mål är att ni gruppvis skall öva på att genomföra ett projekt. Vi använder programmet LabVIEW för att ni redan nu skall bli bekant med dess grunder till hjälp i kommande kurser.
Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 18 M Trafikledning Enkla signalställverk - System M
Trafikbestämmelser för järnväg Modul 18 M Trafikledning Enkla signalställverk - System M Modul till TDOK 2015:0309 Giltig från och med 1 juni 2017 2 18 Trafikledning - Enkla signalställverk TDOK 2016:0059-18M
PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
30 år av erfarenhet och branschexperts
30 år av erfarenhet och branschexperts Integrerad Säkerhet Integrerad Säkerhet Varför överordnat system Användarvänlighet Kvalitet Trygghet Kostnadseffektivitet Varför ett överordnat system? Med stora
Kravspecifikation. LiTH Segmentering av MR-bilder med ITK Anders Eklund Version 1.0. Status
2006-02-02 Kravspecifikation Version.0 Status Granskad Godkänd Bilder och grafik projektkurs, CDIO MCIV LIPs 2006-02-02 PROJEKTIDENTITET MCIV 2006 VT Linköpings Tekniska Högskola, CVL Namn Ansvar Telefon
Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012, Anvisningar för projekt- /grupparbete
Människa- datorinteraktion, MDI, vt 2012 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras
Lathund för Alingsås TK s bokningssystem
Lathund för Alingsås TK s bokningssystem www.alingsastk.nu Det kompletta tennissystemet för webbokning och hallstyrning Allmänt Spelkonto Spelkontot laddas med pengar genom att man för över via betalkonto
Kravspecifikation. Crowdfunding Halland
Kravspecifikation Crowdfunding Halland Innehållsförteckning Kravspecifikation... 1 Inledning... 3 Kravsammanställning... 4 Grundläggande funktioner... 4 Intressenter och aktörer... 6 Användningsfall...
Pipelining i Intel Pentium II
Pipelining i Intel Pentium II John Abdulnoor Lund Universitet 04/12/2017 Abstract För att en processor ska fungera måste alla komponenter inuti den samarbeta för att nå en acceptabel nivå av prestanda.
Underrättelse enligt Tri Jvg 12:13 ombyggd station i Roslags Näsby samt åtgärder på österskärsgrenen
1(6) Projekt och Upphandling Roslagsbanans Utbyggnad Handläggare Sven Block 08-563 006 31 sven.block@atkinsglobal.com Ledningsstab säkerhet Harald Schaffhauser Kopia: Jörgen Markström, Johan Sundin Underrättelse