KRISHANTERINGSPLAN FÖR REGION SKÅNE

Transkript

1 KRISHANTERINGSPLAN FÖR REGION SKÅNE Baserad på risk- och sårbarhetsanalys 2011 Fastställd av regionfullmäktige

2 Krishanteringsplan för Region Skåne Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, 2 kap. 1, skall kommuner och landsting analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Krishanteringsplan för Region Skåne grundas på resultatet av Region Skånes Risk- och sårbarhetsanalys 2011, vilken fastställdes av regionstyrelsens arbetsutskott, tillika krisledningsnämnd. Region Skånes risk- och sårbarhetsanalys 2011 rapporterades enligt föreskrift (MSBFS 2010:6) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser till Socialstyrelsen med kopia till Länsstyrelsen samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap den 30 september Krishanteringsplan för Region Skåne 2012 är övergripande, ersätter tidigare krishanteringsplan och omfattar all verksamhet inom koncernen samt verksamhet som helt eller delvis finansieras av Region Skåne. Syftet med Krishanteringsplan för Region Skåne 2012 är att klargöra roller, ansvar och uppgifter inför, under och efter en allvarlig eller extraordinär händelse eller kris. 2

3 INNEHÅLL UPPDRAG... 4 Bakgrund... 4 Krishanteringsplan för Region Skåne... 4 Målsättningar... 5 Risker och hot... 5 KRISHANTERING I REGION SKÅNE... 6 Ansvar, roller och uppgifter... 6 Region Skånes verksamhetsansvar... 6 Länsstyrelsens och kommunernas geografiska områdesansvar... 6 Regionfullmäktige... 6 Regionstyrelsen... 6 Hälso- och sjukvårdsnämnden... 6 Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden... 7 Regionala tillväxtnämnden... 7 Kollektivtrafiknämnden... 7 Kulturnämnden... 7 Fastighets- och servicenämnden... 7 Revisorer... 7 Regiondirektör... 8 Direktörer i koncernledningen... 9 Region Skånes krisledningsstab, RSKS... 9 Avdelningschef för Krisberedskap och säkerhet, AKS, Koncernkontoret Region Skånes tjänsteman i beredskap, RSTiB Regional medicinsk katastrofledning, RMKL Skånetrafikens Krisgrupp Övriga direktörer/förvaltningschefer/motsvarande Kriskommunikation och information Samband och teknisk kommunikation Rapportering Lämna och erhålla bistånd Utvärdering av händelser KRISBEREDSKAP I REGION SKÅNE Ansvar, uppgifter och roller Risk- och sårbarhetsarbete Samhällsviktig och skyddsvärd verksamhet Utbildning och övning Rapportering Uppföljning Definitioner Referenser Bilaga 1 KRISORGANISATION I REGION SKÅNE

4 UPPDRAG Region Skåne har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvård, regional utveckling och Skånes långsiktigt hållbara utveckling och tillväxt. Eftersom flertalet av Region Skånes verksamheter har stor betydelse både för människors liv och hälsa och samhällets funktionalitet, måste de kunna bedrivas oavsett situation. Sedan den 1 januari 2012, då en ny kollektivtrafiklag trädde i kraft, är Region Skåne även regional trafikmyndighet. I Region Skånes ansvar ingår även att planera för en god krisberedskap, grundad på risk- och sårbarhetsanalyser enligt lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser 1 i fredstid och höjd beredskap. Vidare anger lagen att det i landstinget skall finnas en krisledningsnämnd och en plan för att hantera händelser som är extraordinära. Planen skall fastställas av regionfullmäktige i varje mandatperiod. Bakgrund Den svenska krisberedskapen grundas på tre principer och att det ska finnas en generell förmåga att motstå och hantera oönskade händelser och allvarliga störningar oavsett hur de yttrar sig 2 : Med krishanteringsförmåga menas att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar innebär att det ska finnas en förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera samtidigt som en grundläggande service, trygghet och omvårdnad ska säkerställas. De tre principerna är: Ansvarsprincipen den som ansvarar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar under en kris eller krigssituation. Likhetsprincipen en verksamhets lokalisering och organisation ska så långt som möjligt vara den samma under fredstida förhållande som under kris eller krig. Närhetsprincipen en kris ska hanteras där den inträffar, av dem som är närmast berörda och ansvariga. Krishanteringsplan för Region Skåne Krishanteringsplan för Region Skåne är koncernövergripande och gäller såväl för verksamhet som bedrivs i egen regi av regionens förvaltningar och funktioner som för verksamhet som helt eller delvis finansieras av Region Skåne. Denna plan baseras på resultatet av Risk- och sårbarhetsanalys 2011 vilket sammanställdes i samarbete med Malmö högskola, behandlades av Region Skånes Referensgrupp för risk- och sårbarhetsarbete samt Krisberedskaps- och säkerhetsråd och fastställdes av regionstyrelsens arbetsutskott, tillika krisledningsnämnd. 1 En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller risk för störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av samhället. 2 Vägledning för kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSB 2011), Regeringsbeslut 6 FÖ2010/314/SSK. 4

5 Målsättningar I en avsiktsförklaring 3 anges vad landsting och regioner ska uppnå med anledning av lagen (2006:544): Landstinget har god kunskap om risker och sårbarhet som kan påverka landstingets verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten har analyserats. Landstinget har en planering för hur risker och sårbarhet ska undanröjas eller minskas. Landstinget har också en planering för hur det ska hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Landstinget har god förmåga att hantera en extraordinär händelse, det vill säga att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas, samt att ge invånare och medier tillräcklig och korrekt information om händelsen. Region Skånes arbetsprocess för att uppfylla ovanstående målbild regleras genom regionstyrelsens direktiv för risk- och sårbarhetsarbete 4. Direktivet gäller för all verksamhet och anger tre regionala mål som skall vidmakthållas: Process för risk- och sårbarhetsarbetet för hela verksamhetsområdet med särskilt fokus på samhällsviktig verksamhet. Krishanteringsplan för allvarliga och extraordinära händelser. Samordning med övrigt internt relaterat arbete inom risk- kris- och säkerhetsområdet för ökad effektivitet. Därutöver finns sex effektmål: ökad krishanteringsförmåga, förbättrad säkerhetskultur, kontinuitet i verksamheten, helhetssyn, god återhämtningsförmåga och samverkan. Risker och hot Risker som kan leda till stora konsekvenser tas upp exempelvis i Försvarsberedningens omvärldsanalys 5 där konflikter, upprustning, energi- och råvaruförsörjning, miljöpåverkan och klimatförändringar, naturkatastrofer och olyckor, organiserad brottslighet och korruption, terrorism och teknik/ IT ges som exempel på globala risker och hot. Skånes geografiska placering och topografi skapar också särskilda förhållanden som kan påverka Region Skånes riskutsatthet och sårbarhet. En risk gäller exempelvis höjda havsvattennivåer. En annan risk är Skånes karaktär av transitområde där en sammanväxande marknad över Öresund leder till att trafik och transporter är centrala delar av vardagen. Transportsystemet genom Öresundsområdet är ett tydligt exempel på en funktion som vid störning inte bara skulle påverka Skåne utan även hela Östersjöområdet. 3 Avsiktsförklaring avseende ekonomisk ersättning till landstingen med anledning av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Dnr 0282/2007. Krisberedskapsmyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting. ( ). 4 Regionstyrelsen , 150, RS/ Ds 2007:46 Säkerhet i samverkan. 5

6 KRISHANTERING I REGION SKÅNE Det övergripande målet för Region Skånes krishantering är att trygga människors liv, hälsa och personliga säkerhet samt hindra eller begränsa skador på Region Skånes egendom, information och miljö under allvarliga eller extraordinära händelser och kriser. Ansvar, roller och uppgifter Region Skånes verksamhetsansvar Region Skåne har ett geografiskt verksamhetsansvar i Skåne för hälso- och sjukvård, smittskydd, kollektivtrafik, kultur och regional utveckling. Region Skånes verksamhet är beroende av att kritiska system fungerar. Frågor som rör funktionssäkerhet, försörjningssäkerhet, beroendeförhållanden samt resiliens, förmåga att motstå och återhämta sig, skall därför integreras och klarläggas genom risk- och sårbarhetsarbete på alla nivåer. Länsstyrelsens och kommunernas geografiska områdesansvar Länsstyrelsen i Skåne har ett regionalt geografiskt områdesansvar för Skåne län. På lokal nivå har kommunerna motsvarande ansvar. I ansvaret ingår att samordna arbetet mellan olika aktörer både inför och under allvarliga händelser. Länsstyrelsen ansvarar för att under en händelse skapa den regionala lägesbilden, stödja och samverka med berörda aktörer samt rapportera händelseutvecklingen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Länsstyrelsen kan aldrig överta Region Skånes ansvar för verksamhet och ledning. Regionfullmäktige Regionfullmäktige styr Region Skånes nämnder genom att i sin budget ange mål, ramar och riktlinjer för hur verksamheten skall genomföras. I varje ny mandatperiod skall regionfullmäktige fastställa Krishanteringsplan för Region Skåne baserad på aktuell risk- och sårbarhetsanalys. Regionstyrelsen Förvaltningen av Region Skåne leds och samordnas av regionstyrelsen som också har uppsikt över övriga nämnders verksamhet, ger direktiv och riktlinjer för budget- och investeringsprocessen och har ägaransvar för Region Skånes bolag. Regionstyrelsen är anställningsmyndighet för samtliga anställda och har därmed ett övergripande arbetsgivaroch arbetsmiljöansvar. Styrelsen utövar ledningen för hälso- och sjukvården och tandvården ur ett ägar- och produktionsperspektiv samt har ett övergripande och samordnande ansvar för regionala utvecklingsfrågor. Enligt lag (2006:544) skall landstinget ha en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Regionstyrelsens arbetsutskott utgör krisledningsnämnd i Region Skåne. Enligt Reglemente för krisledningsnämnd 2, skall krisledningsnämnden träda i funktion som nämnd först i samband med en extraordinär händelse, efter beslut av ordförande eller vice ordförande. Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att utveckla den skånska hälso- och sjukvården enligt regionfullmäktiges riktlinjer och för att bedöma det samlade behovet av hälso- och sjukvård samt tandvård i Skåne. Nämndens uppdrag omfattar all vård oavsett driftsform och omsätts i uppdrag till sjukvårdsförvaltningarna samt genom ackrediteringsvillkor i vårdval 6

7 och avtal med privata vårdgivare. Närsjukvårdsutskottet/-beredningen bereder och samordnar frågor om närsjukvården. Tandvårdsutskottet bereder och samordnar tandvård ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Behoven tillgodoses genom folktandvård i egen regi samt genom avtal med andra utförare. Region Skåne ansvarar för tandvården för barn och ungdomar till och med 19 år samt uppsökande verksamhet för tandvård till äldre, handikappade och sjuka samt tandvård som led i sjukdomsbehandling. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden ansvarar för Region Skånes habiliterings- och hjälpmedelsverksamhet samt för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Verksamheten bedrivs i egen regi samt genom avtal med annan utförare. Patientnämnden Patientnämnden har hand om klagomål, synpunkter och frågor när det gäller all offentligt finansierad hälso- och sjukvård inklusive kommunal hälso- och sjukvård (enligt avtal), folktandvården och den privattandvård som helt eller delvis finansieras av Region Skåne samt offentligt finansierad tandvård som utförs av privata tandhygienister. Huvuduppgiften som medborgarföreträdare är att göra en politisk analys av inkomna synpunkter om upplevda problem och brister i vården som framkommit i patientärenden. Regionala tillväxtnämnden Regionala tillväxtnämnden främjar hållbar ekonomisk tillväxt, näringslivsutveckling och ökad sysselsättning i Skåne. Nämnden ansvarar också för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom näringslivsutveckling, planering, infrastruktur och miljö. I den regionala utvecklingen ingår även ansvaret för genomförandet av EU:s strukturfondsprogram i Skåne. Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden ansvarar för planering och genomförande av lokal och regional linjetrafik för persontransporter (till exempel bussar och tåg) samt för sjukresorna i Skåne. Ansvaret omfattar all planering och upphandling av kollektivtrafik med tåg och buss i Skåne samt för sjukresor med bil. Kulturnämnden Kulturnämnden ansvarar för att det finns ett kulturutbud med stor mångfald, präglat av kvalitet och nytänkande. Uppdraget kännetecknas av en utvecklad, lokalt förankrad, gränsöverskridande extern samverkan med tydligt medborgarfokus. Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och servicenämnden ansvarar bland annat för Region Skånes fastighetsförvaltning, fastighetsdrift, fastighetsunderhåll och lokalförsörjning. Nämnden ansvarar därutöver för stöd- och servicefunktioner såsom inre och yttre transport, kost, städ och tvätt. Revisorer Revisorerna granskar all verksamhet som bedrivs inom Region Skåne. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Detta innebär att nämnder, förvaltningar, funktioner och verksamheter inklusive bolag granskas med avseende på ledning, planering, styrning, uppföljning, kontroll samt redovisning. I uppdraget ingår även t.ex. att säkerställa Region Skånes förmåga att hantera kriser. 7

8 Regiondirektör Regiondirektören ansvarar för att Region Skånes verksamheter bedrivs enligt regionfullmäktiges inriktning och regionstyrelsens närmare bestämmande. Regiondirektören ansvarar för att verkställa regionstyrelsens beslut och leder och samordnar Region Skånes tjänstemannaorganisation. Regiondirektören leder och samordnar för koncernen Region Skåne den övergripande krishanteringens olika faser. Faserna innefattar ansvar och uppgifter före, under och efter en allvarlig eller extraordinär händelse eller kris: Förebyggande och förberedande: tillse att risk- och sårbarhetsarbete utförs enligt regionstyrelsens direktiv föredra planeringsläget för regionstyrelsens arbetsutskott organisera Region Skånes krisledningsstab enligt organisationsskiss (se Bilaga 1) utse samordnare av Region Skånes krisledningsstab samt ersättare bemanna Region Skånes krisledningsstab med för ändamålet kvalificerad personal samt resurser för effektivt arbete tillse att rapporteringsrutiner för fortlöpande läges- och händelseutveckling finns och fungerar utarbeta en rullande utbildnings- och övningsplan för berörd personal informera medarbetare och samverkande myndigheter, organisationer, företag och avtalsparter om Krishanteringsplan för Region Skåne Under en allvarlig händelse eller kris: leda, samordna och besluta inom ansvarsområdet informera regionledningen/krisledningsnämnden upprätta nödvändig stab med expertstöd på koncernledningsnivå avgöra, dokumentera och meddela berörda direktörer/förvaltningschefer/motsvarande samt regionstyrelsens ordförande när ledningsansvaret förändras samverka och samordna Region Skånes verksamhet med centrala, regionala och lokala organ utarbeta en regiongemensam lägesbild samt informera internt och externt tillse att logistikhantering, kritiska funktioner och system samt fördelning av nödvändiga resurser för ökad uthållighet fungerar Om händelsen är eller kan utvecklas till en extraordinär händelse: bereda och/eller föredra för regionstyrelsens ordförande eller krisledningsnämnden de behov av normativa/strategiska förändringar eller delegeringar som krävs med hänsyn till händelsens art och omfattning verkställa beslut som fattats i krisledningsnämnden utforma nödvändigt tjänstemannastöd för krisledningsnämndens verksamhet och sammanträden Efter en allvarlig eller extraordinär händelse eller kris: utvärdera och planera för återuppbyggnad efter en allvarlig händelse 8

9 Direktörer i koncernledningen Direktörer som ingår i koncernledningen ansvarar före, under och efter en allvarlig eller extraordinär händelse eller kris för det risk- och sårbarhetsarbete och den planering, utbildning, övning hantering och utvärdering som krävs enligt denna plan för respektive verksamhetsområde. I ansvaret ingår att: kunna ingå i Region Skånes krisledningsstab utse ersättare för den egna funktionen utse funktionsansvariga samt ersättare till Region Skånes krisledningsstab, RSKS utse experter som kan ge stöd i Region Skånes krisledningsstab, RSKS säkerställa att verksamhetens krisledningsstaber har tillgång till nödvändiga och aktuella uppgifter och telefonnummer till ansvariga dygnet runt informera och rapportera till regiondirektören Region Skånes krisledningsstab, RSKS Region Skånes krisledningstab, RSKS, är koncernens övergripande krisledningsorgan med uppgift att inför en befarad och/eller under en allvarlig eller extraordinär händelse bistå Regiondirektören med samordning och ledning av koncernens krisarbete. Regiondirektörens koncernledning utser funktionsansvariga samt ersättare och experter till Region Skånes krisledningsstab, RSKS inom följande områden (ej rangordnade) att vara beredda att vid behov ingå i RSKS: Regionkansli Juridik Ekonomi Produktionsstyrning Hälso- och sjukvård/avtal privata vårdgivare IT/telefoni Kommunikation Fastighetsdrift och service Patientsäkerhet Medicinsk teknisk säkerhet Smittskydd Miljö HR/avtalsfrågor Inköp Regional utveckling Kollektivtrafik Analys RSKS bemanning är händelsestyrd utifrån den aktuella situationen med inriktningen att endast de kompetenser som bedöms behövas kallas in. Vid behov kan ytterligare kompetenser adjungeras genom direktörerna i koncernledningen. Stabsarbetet samordnas av avdelningschefen för Krisberedskap och säkerhet, AKS, vid Koncernkontoret eller dennes ersättare. 9

10 Avdelningschef för Krisberedskap och säkerhet, AKS, Koncernkontoret Avdelningschefen eller dennes ersättare har till uppgift att vara ingången till koncernen Region Skåne avseende alla typer av händelser och situationer som kan betecknas som allvarliga händelser, svåra påfrestningar eller kriser som kan väntas påverka eller påverkar hela eller delar av organisationen. Då denne tar emot intern eller extern information om en händelse är uppgiften att i första hand säkerställa att rätt ansvarig funktion inom Region Skåne kontaktas för vidare hantering av frågan. Om avdelningschefen eller dennes ersättare bedömer att händelsen kan vara av för koncernen allvarlig karaktär skall regiondirektören omgående informeras. Uppgiften är att bistå regiondirektören med samordning av Region Skånes krishantering genom att: samordna Region Skånes krisledningsstab, RSKS ta emot och förmedla information från Region Skånes verksamheter informera och rapportera till regiondirektören efter avstämning med regiondirektören informera berörda direktörer/förvaltningschefer/motsvarande Region Skånes tjänsteman i beredskap, RSTiB Region Skånes tjänsteman i beredskap, RSTiB, tillika TiB i Regional medicinsk katastrofledning, RMKL, larmas genom internt telefonnummer eller sökare alternativt genom 112 och SOS larmlistor. RSTiB och har till uppgift att: ta emot intern och extern information och larm inför befarade och inträffade allvarliga händelser som berör koncernen Region Skånes verksamhet förmedla information och larm enligt ovan till avdelningschefen för Krisberedskap och säkerhet eller dennes ersättare vara beredd att stödja avdelningschefen för Krisberedskap och säkerhet eller dennes ersättare framförallt i den inledande fasen av en allvarlig händelse. Då RSTiB engageras i händelser som inte enbart berör sjukvården övertar vid behov Regional Läkare i Beredskap, RLB, TiB roll inom RMKL tills ersättande TiB är på plats inom RMKL. Regional medicinsk katastrofledning, RMKL Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för sjukvården om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap (SOSFS 2005:13), skall det i varje landsting finnas personal i beredskap för att kunna ta emot larm vid allvarlig händelse, benämnd tjänsteman i beredskap. Produktionsberedningen beslutade 2002 att införa RMKL i Region Skåne. RMKL består i sin minsta form av tre personer i beredskap, och kan vid allvarliga händelser och större påfrestningar på sjukvården i Region Skåne byggas ut till en större för händelsen anpassad stab för att stödja, leda och samordna hälso- och sjukvården i Region Skåne. Grundbemanningen är en regional läkare i beredskap, RLB, en tjänsteman i beredskap TiB och en kommunikatör i beredskap tillika pressjour inom Region Skåne. Vid allvarliga händelser har RLB mandat att besluta om Region Skånes hälso- och sjukvårdsresurser. Då behov av stab föreligger och chef RMKL träder i tjänst, övergår mandatet till denne. Till RMKL knyts den samverkanspersonal och expertkompetens som 10

11 behövs i förhållande till händelsens art. Om allvarlig händelse som kräver katastrofmedicinsk ledning inträffar, larmas/kontaktas RMKL via 112, SOS, som har aktuella larmlistor på TiB, RLB och pressjour. SOS har också i sina larmplaner automatiska larmkriterier för när TiB ska informeras. RMKL:s uppgifter vid allvarlig händelse som berör sjukvården är i sammanfattning att: omgående informera avdelningschefen för Krisberedskap och säkerhet eller dennes ersättare när RMKL sammankallar stab eller då RMKL får kännedom om att allvarlig händelse som berör eller hotar Region Skånes verksamhet kan förväntas eller har inträffat verkställa de beslut som fattas av regiondirektören stödja lokala ledningsnivåer i skadeområdet och i sjukvårdsproduktionen inhämta och vidarebefordra information om händelsen internt, samt i tillämpliga fall tillse att allmänheten samt organisationer och myndigheter utanför Region Skåne informeras vid behov omdisponera tillgängliga sjukvårdsresurser mobilisera de sjukvårdsresurser som inte är omedelbart tillgängliga övergripande styra förflyttning av patienter analysera långtidseffekter och uthållighet för sjukvården samordna sjukvårdsresurser inom Region Skåne samarbeta med övriga verksamheter i Region Skåne samverka med andra organisationer och myndigheter, ex. polis och kommunal räddningstjänst Skånetrafikens Krisgrupp Skånetrafikens Krisgrupp leder verksamheten vid allvarliga händelser som exempelvis då stora delar av trafiken inte kan bedrivas, när Skånetrafikens grundläggande värden hotas eller då en mycket allvarlig olycka har inträffat och flera personer i eller i anslutning till verksamheten har förolyckats eller skadats. Krisgruppen larmas genom att: Skånetrafikens presschef informeras under kontorstid via jourtelefon och kontaktar trafikdirektören som beslutar om Krisgruppen skall sammankallas larm via andra vägar meddelas trafikdirektören som gör en avstämning med Skånetrafikens presschef Trafikdirektören leder Krisgruppen som under kontorstid utöver denne består av verksamhetsjour (VJ), samt trafikchef eller annan operativt ledningsansvarig och presschef. Under jourtid ansvarar VJ för att sammankalla Krisgruppen och starta krisledning i avvaktan på att Krisgruppen samlas. VJ ansvarar under jourtid för de operativa insatserna och för att Krisgruppens beslut verkställs. Trafikentreprenörer skall föra dialog med VJ, och den operativa verksamheten skall rapportera direkt till Krisgruppen. Krisgruppens uppgifter vid allvarlig händelse enligt ovan, är i sammanfattning att: omgående informera avdelningschefen för Krisberedskap och säkerhet eller dennes ersättare när Krisgruppen sammankallas eller då Skånetrafiken får kännedom om att allvarlig händelse som berör eller hotar Region Skånes verksamhet kan förväntas eller har inträffat verkställa de beslut som fattas av regiondirektören 11

12 utöva strategisk ledning avseende Skånetrafikens verksamhet vara talesperson för verksamheten inhämta information kring det inträffade för en samlad bild, så att beslut och riktlinjer kan överlämnas till Skånetrafikens verksamhet bevaka den förstärkning av den operativa organisationen som kan behövas med hänsyn till uppgiften samarbeta med övriga verksamheter inom Region Skåne Övriga direktörer/förvaltningschefer/motsvarande Övriga direktörer/förvaltningschefer/motsvarande ansvarar i sin verksamhet för det risk- och sårbarhetsarbete och den planering, utbildning, övning, hantering, information, samarbete och utvärdering som krävs enligt denna plan. Allvarliga händelser som internt drabbar en förvaltning/funktion skall hanteras av respektive direktör/förvaltnings-/funktionschef enligt ansvarsprincipen samt de förutsättningar som skall vara angivna i respektive förvaltnings-/funktions lokala krishanteringsplan. I uppgiften ingår att: säkerställa att krisledningsstaberna enligt Region Skånes krisledningsorganisation har tillgång till aktuella telefonnummer till ansvariga inom verksamheten/förvaltningen/funktionen dygnet runt via beredskapsfunktion eller larmlistor. omgående informera avdelningschefen för Krisberedskap och säkerhet eller dennes ersättare när allvarlig händelse som berör eller hotar Region Skånes verksamhet kan förväntas eller har inträffat. I samtliga frågor som avser krisledningsnämndens uppgifter är övriga direktörer/förvaltningschefer/motsvarande underställda regiondirektören. Kriskommunikation och information Kriskommunikationsarbetet inom Region Skåne skall bedrivas i enlighet med Kriskommunikationsplan för Region Skåne. Kriskommunikationsplanen skall redovisa hur information och kommunikation samlat skall ske till massmedia och allmänheten, Region Skånes medarbetare, bolag, personal hos entreprenörer och avtalsparter, kommunerna i Skåne län samt med myndigheter på regional och central nivå, så att en koncern- och regiongemensam lägesbild kan förmedlas. Samband och teknisk kommunikation En viktig funktion för ledning och samordning av Region Skånes verksamheter vid allvarliga eller extraordinära händelser och kriser är kommunikation mellan ledningsplatser. Regiondirektören ansvarar för att risk- och sårbarhetsanalyser av tekniska kommunikationssystem och sambandslösningar genomförs och att åtgärder vidtas som säkerställer tillräcklig kommunikation mellan olika ledningsplatser även under ett långvarigt elavbrott. Rapportering Regiondirektören ansvarar för att rapporteringsrutiner finns och fungerar så att Region Skåne, vid en allvarlig eller extraordinär händelse eller kris, fortlöpande kan rapportera läge och händelseutveckling till Länsstyrelsen i Skåne samt de myndigheter regeringen utser. Då 12

13 Socialstyrelsen aktiverat sin funktion för nationell samordning av hälso- och sjukvårdens insatser skall utvecklingen inom hälso- och sjukvården rapporteras till Socialstyrelsen. Lämna och erhålla bistånd Landsting och kommuner kan enligt lagen (2006:544) om extraordinära händelser på begäran ge andra kommuner och landsting bistånd. Bestämmelserna möjliggör samarbete över kommun- och landstingsgränser vid extraordinära händelser och ger den som bistår rätt till skälig ersättning för sina kostnader. Region Skåne skall ha en planering både för att ge bistånd och ta emot bistånd när de egna resurserna inte räcker till. Hänsyn skall även tas till resurser i det geografiska närområdet omfattande den danska sidan av Öresundsregionen enligt bland annat gällande avsiktsförklaring mellan Region Skåne och Region Hovedstaden. Utvärdering av händelser För att utveckla Region Skånes krishanteringsförmåga genom lärande av inträffade händelser, skall utvärderingar genomföras, dokumenteras och rapporteras enligt givna riktlinjer. Regiondirektören samt de direktörer/förvaltningschefer/motsvarande som drabbas av en allvarlig eller extraordinär händelse eller kris ansvarar för att utvärdering genomförs. Då RSKS aktiverats skall en egen uppföljning och utvärdering genomföras. Utvärderingsrapporten skall delges regionstyrelsen. 13

14 KRISBEREDSKAP I REGION SKÅNE Ansvar, uppgifter och roller Det övergripande målet för Region Skånes krisberedskap är att minska risken för och konsekvenserna av oönskade, allvarliga händelser i fredstid i regionen och mot Region Skånes skyddsvärden avseende såväl koncernperspektivet som samhällsperspektivet samt kunna ge tillräcklig och korrekt information internt och externt enligt de krav som ställs. Risk- och sårbarhetsarbete Region Skånes risk- och sårbarhetsarbete omfattar all verksamhet och skall bedrivas i enlighet med direktivet för risk- och sårbarhetsarbete 6. Samhällsviktig och skyddsvärd verksamhet I en enkät ställd till förvaltningar, funktioner och bolag inventerades under 2011 uppdrag, prioriterade uppgifter och beroenden tillsammans med verksamhetens egen bedömning av samhällsvikt och därmed särskilt skyddsvärt. Det sammanställda resultatet visar på några generellt skyddsvärda funktioner för Region Skånes krishanteringsförmåga och förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet 7 : omvärldsbevakning och lägesanalys krisledningsorganisation kommunikation processer utifrån legala krav på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet, exempelvis hälso- och sjukvård, smittskydd, region- och koncernledning, kollektivtrafik och transporter stödjande processer, exempelvis försörjnings- och driftsfrågor Några gränsöverskridande funktionsområden kan bli särskilt skyddsvärda vid en krissituation: gränsöverskridande vård (ex. samverkan mellan olika aktörer och huvudmän) resursförsörjning (ex. beställningsfunktioner, lager, förråd, transporter, tvätt), information och kommunikation (många aktörer och budskap internt och externt) transportsystem (ex. regional kollektivtrafik, sjuktransporter och övriga transporter) 6 Regionstyrelsen , 150, RS/ Med samhällsviktig verksamhet avses ur ett krisberedskapsperspektiv en verksamhet som uppfyller båda eller det ena av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 14

15 Tabell 1. Generellt samhällsviktig verksamhet inom Region Skånes ansvarsområde. Det som bedömts som samhällsviktigt är i flera fall endast en del av det angivna verksamhetsområdet. Hälso- och sjukvård Ambulansstationer Centralsjukhuset Kristianstad Helsingborgs lasarett Hässleholms sjukhusorganisation Labmedicin i Skåne Lasarettet i Landskrona Lasarettet Trelleborg Lasarettet Ystad Primärvården Skåne samt Hälsovalsenheter Psykiatri i Skåne Simrishamns sjukhus Skånes universitetssjukhus Smittskydd Skåne Tandvård - Barntandvård - Uppsökande tandvård (äldre, handikappade, sjuka samt tandvård i sjukdomsbehandling) Vårdkommunikation, 1177 Ängelholms sjukhus Övrig verksamhet Kommunikationsavdelningen Koncerninköp - Förrådsverksamhet Region Skånes IT och telefoni Regionala ledningsfunktioner för: - Regionkansliet - Koncernledning - Regional medicinsk katastrofledning Regionarkivet Regionservice - Tvätt/Transport/Fastighet/Försörjning* Skånetrafiken *Verksamhet som överförts till Regionservice efter att Rapport Risk- och sårbarhetsanalys 2011 fastställts. Direktörer/förvaltningschefer/motsvarande för ovanstående skyddsvärda och samhällsviktiga funktioner och verksamheter skall: genomföra risk- och sårbarhetsanalyser enligt regionstyrelsens direktiv för risk- och sårbarhetsarbete, i samarbete med övriga verksamheter där så är motiverat redovisa och åtgärda de brister som framkommer samt medverka med underlag till annan samhällsviktig verksamhet där så är motiverat revidera och anpassa befintliga krishanteringsplaner i samstämmighet med Krishanteringsplan för Region Skåne planera för samt regelbundet genomföra och dokumentera utbildningar och krishanteringsövningar säkerställa att samhällsviktig verksamhet såväl i egen regi som genom avtal med annan utförare har en tillräcklig kontinuitetsplanering säkerställa Region Skånes prioritet i avtalen med leverantörer och entreprenörer samt att beställningssystem kan upprätthållas säkerställa att uppföljning och kontroll av funktionalitet i verksamhetssystem och processer sker efter inträffade händelser 15

16 Övriga direktörer/förvaltningschefer/motsvarande skall: genomföra risk- och sårbarhetsanalyser enligt regionstyrelsens direktiv för risk- och sårbarhetsarbete, i samarbete med övriga verksamheter där så är motiverat redovisa och åtgärda de brister som framkommer samt medverka med underlag till annan verksamhet där så är motiverat revidera och anpassa befintliga krishanteringsplaner i samstämmighet med Krishanteringsplan för Region Skåne planera för samt regelbundet genomföra och dokumentera utbildningar och krishanteringsövningar säkerställa att uppföljning och kontroll av funktionalitet i verksamhetssystem och processer sker efter inträffade händelser Utbildning och övning Region Skåne ansvarar enligt lagstiftningen för att förtroendevalda och medarbetare får den utbildning som krävs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid kriser och extraordinära händelser: Regiondirektören ansvarar för att en rullande 3-årig utbildnings- och övningsplan för utbildning av krisledningsnämnd, förvaltningschefer/motsvarande samt sjukvårdens och kollektivtrafikens krisledningsstaber tas fram. Planen skall årligen föreläggas regionstyrelsen för beslut. Genomförda utbildningar och övningar skall dokumenteras och utvärderas. Ledamöterna i Region Skånes krisledningsnämnd samt personal som utsetts att ingå i RSKS, RMKL och Skånetrafikens Krisgrupp skall genomgå utbildning och övning årligen. Rapportering Region Skåne skall årligen rapportera förberedelsearbetet inför allvarliga händelser inklusive risk- och sårbarhetsarbetet till de myndigheter regeringen bestämmer. Uppföljning Enligt regionstyrelsens direktiv för risk- och sårbarhetsarbetet skall arbetet följas upp i Region Skånes årsredovisning. Krishanteringsplan för Region Skåne skall följas upp och revideras grundat på aktuell risk- och sårbarhetsanalys i varje mandatperiod. 16

17 Definitioner Allvarlig händelse Samlingsterm för händelser som är så omfattande eller allvarliga att resurserna måste organiseras, ledas och användas på ett särskilt sätt. (Socialstyrelsens termbank) Extraordinär händelse En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller risk för störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av samhället. (Lagen 2006:544) Kontinuitetsplanering En metod för att säkerställa en organisations leveransförmåga genom att planera för fortsatt verksamhet vid nedsatt förmåga. Det vill säga att trots avbrott kunna leverera de tjänster och produkter som är viktigast för organisationen och dess målgrupper. (Kontinuitetsplanering en introduktion, KBM 2006) Kris En händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga och att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. (Prop. 2007/08:92 Stärkt beredskap för säkerhets skull) Kris kan definieras på många sätt. Här menar vi en händelse som drabbar många människor och stora delar av vårt samhälle. En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis demokrati, elförsörjning eller hälsa och fred. Krisberedskap Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer (Regeringens skrivelse 2009/10:124 Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet samt 4 förordningen (2006:942) Beredskap för att kunna förebygga, motstå och hantera krissituationer (Socialstyrelsens termbank) Krishanteringssystem Samhällets krishanteringssystem syftar till att bygga upp en beredskap mot svåra kriser i fred och en förmåga att hantera kriser när de inträffar. Ytterst ska vi kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige, även om sannolikheten idag bedöms som mycket liten. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknas uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. (Föreskrift MSBFS 2010:6) 17

18 Redundans Redunda ns, närvaro av extra komponenter utöver dem som krävs för en apparats normala funktion ("både hängslen och livrem"). (NE ) Resiliens Resilie ns, eftergivenhet, elasticitet. (NE ). Resiliens handlar om förmåga att motstå och återhämta sig från oönskade händelser. Enligt MSB handlar det om att organisationer ska kunna utveckla en kapacitet att hantera oönskade händelser som annars skulle störa verksamheten. Målet är att organisationen, även vid en störning, skall kunna upprätthålla en acceptabel nivå i sin verksamhet. Risk- och sårbarhetsanalys En riskanalys är ett systematiskt sätt att organisera och analysera kunskap samt information om händelser och omständigheter som kan innebära risker. Riskanalysen har ofta fokus på att identifiera riskkällor och bedöma sannolikheter för oönskade händelser samt de omedelbara konsekvenserna av dessa. En sårbarhetsanalys kan på motsvarande sätt beskrivas som ett systematiskt sätt att organisera och analysera kunskap och information om de konsekvenser i form av olika följdhändelser som en oönskad händelse medför. Krisberedskapsmyndigheten betraktar genomgående risk- och sårbarhetsanalys som ett begrepp och genomförandet av analysen som en process. (KBM/MSB) Samhällsviktig verksamhet Med samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv menas verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: a.) Ett bortfall eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. b.) Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. (KBM/MSB) 18

19 Referenser Förordning (2006:637) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Föreskrift (MSBFS 2010:6) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Regionstyrelsens protokoll Direktiv för Region Skånes risk- och sårbarhetsarbete inför extraordinära händelser. Regionstyrelsens protokoll Reglemente för krisledningsnämnd Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:13 (M)) om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap

20 Bilaga 1. KRISORGANISATION I REGION SKÅNE = linjeorganisation = stöd och samarbete = information = rapportering Krisledningsnämnd Extraordinär händelse Regionfullmäktige Regionstyrelsens ordförande = möjlig förstärkning = eget myndighetsansvar, vissa händelser RD KL PJ Övergripande ledning Smittskyddsläkare Region Skånes krisledningsstab Verksamhet RS TiB Skånetrafikens krisgrupp Regional medicinsk katastrofledning RMKL (RLB, TiB, PJ) Koncernkontoret Pressjour/PJ Kommunikationsavd IT/Tele Medicinsk.teknik Inköp, Förråd, CVPA, Analysfunktioner Övrig verksamhet Regionservice Försörjning Transport Tvätt, Kost Teknik, Drift Fastighet GSF Övriga förvaltningar/ funktioner/ verksamheter Hel- och delägda bolag Skåne Care, Innovator, ClinTrials, Skåne European Office Skånes dansteater Malmö opera o musikteater Trafikentre -prenörer Skånetrafiken Avd för HoS Entrepre-nörer Privata Hälsovalsenheter, Privata vårdgivare, BVC, MVC Sjukhusen RSPC Psykiatri Labmedicin Smittskydd Primärvård Hälsovalsenheter BVC, MVC Entreprenörer Leverantörer BRS, SkåNet, ALMI, Krisitianstad airport, Öresundståg, Hälsostaden Lundamark, Samverkansproj E22, Teknopol, Bussdepå i Kristianstad, SLTF resekortet i Sverige Busspunkten i Helsingborg 20