Är flaskvatten en miljöbov?

Transkript

1 Är flaskvatten en miljöbov? Sven-Olov Daunfeldt Sofie Lord Erika Rosén ISSN ISRN HUI-FR SE AB Handelns Utredningsinstitut (HUI) Forskningsrapport S117

2 Sammanfattning Under den senaste tiden har det förts en intensiv debatt kring konsumtion av buteljerat vatten. I debatten utmålas konsumtionen av buteljerat vatten som ett miljöhot eftersom konsumenten kan byta från flaskvatten till kranvatten och därigenom minska mängden koldioxidutsläpp. I denna rapport presenteras resultat som indikerar att: 1. Buteljerat vatten, släpper i förhållande till andra livsmedel, ut relativt lite koldioxid. Konsumtionen av en liter buteljerat vatten ökar i genomsnitt koldioxidutsläppen med 0,8 kilo per person, vilket kan jämföras med konsumtionen av en liter apelsinjuice som i genomsnitt släpper ut 4,8 kilo koldioxid och konsumtion av ett kilo oxfilé som i genomsnitt leder till ett koldioxidutsläpp på hela 16,2 kilo. För den genomsnittliga individen i samhället beräknas utsläppen av koldioxid från buteljerat vatten uppgå till endast 0,6 promille av en individs totala koldioxidutsläpp. 2. Konsumenter som byter en liter buteljerat vatten mot en liter kranvatten minskar i genomsnitt koldioxidutsläppen med 0,8 kilo. Sett i ett större sammanhang är denna effekt mycket marginell. Det finns en mängd andra val i butiken som leder till en betydligt större minskning av koldioxidutsläppen. Om konsumenten exempelvis skulle byta ett kilo oxfilé mot ett kilo fläskfilé minskar koldioxidutsläppen i genomsnitt med tio kilo. Genom att välja ett kilo äpplen framför ett kilo bananer minskar koldioxidutsläppen med 5,7 kilo och så vidare. 3. Miljödebatten kring konsumtionen av buteljerat vatten har fått konsumenterna att minska sina inköp av buteljerat vatten. Enligt en attitydundersökning från SKOP har 17 procent av de tillfrågade konsumenterna slutat helt eller minskat sin konsumtion av buteljerat vatten till följd av miljödebatten. Detta resultat stöds av försäljningssiffror som visar att konsumtionen av buteljerat vatten minskade med två procent mellan 2006 och Det är missvisande att betrakta buteljerat vatten som ett direkt substitut till kranvatten. Att buteljerat vatten inte är ett direkt substitut till kranvatten stöds av 2

3 försäljningsstatistiken som visar att 98 procent av det buteljerade vatten som säljs är smaksatt och/eller kolsyrat. 5. Det finns en fara med att peka ut valet mellan kranvatten och buteljerat vatten på flaska som så oerhört betydelsefullt. Undersökningar visar att konsumenternas attityd till buteljerat vatten påverkats av klimatdebatten och att många därför minskat sin konsumtion av flaskvatten. Detta indikerar att dagens konsumenter gärna vill göra klimatsmarta val. Problemet är att denna studie visat att konsumtionen av buteljerat vatten har en mycket marginell effekt på koldioxidutsläppen och att det finns en mängd andra val som konsumenten kan göra i livsmedelsbutiken som minskar koldioxidutsläppen mycket mer. Detta tyder på att konsumenten i regel har ofullständig information och därigenom agerar på det som får genomslag i debatten. Det finns därför ett behov av att utöka ansträngningarna för att medvetandegöra konsumenten om vad som faktiskt är ett klimatsmart alternativ. Slutsatsen från studien är att det finns ett behov av att balansera debatten kring buteljerat vatten. Fokus bör istället övergå till hur man kan hjälpa konsumenten att framöver göra medvetna klimatvänliga inköp. Det behövs helt enkelt mer konsumentinformation och mindre mediedrev. 3

4 1. Inledning I den andra delen av FN:s klimatrapport, som lades fram i april 2007, fastställs att klimatförändringarna till stor del beror på människan (IPCC 2007). Forskare världen över konstaterar i rapporten att effekterna av människans utsläpp av växthusgaser i naturen är värre än väntat. Redan nu drabbas vi av översvämningar, extrem torka, glaciärer som smälter och djurarter som tvingas flytta och det är en än tuffare framtid som förutspås. Samtidigt betonas att det fortfarande finns möjlighet för människor att agera och att en minskning av koldioxidutsläppen skulle kunna motverka klimatförändringarna. Den senaste tiden har klimatfrågan fått allt större uppmärksamhet i den offentliga debatten. För att säkerställa en positiv ekonomisk tillväxt som överensstämmer med långsiktiga klimatmål är det nödvändigt att klimatfrågan får stort utrymme, både bland allmänhet och beslutsfattare. Klimathotet uppmålas som en av de största utmaningar som vårt globala samhälle står inför och det krävs gemensamma åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Ett långsiktigt klimatmål är inte bara ett politiskt bekymmer utan klimatproblemens lösning ligger till stor del i människors personliga attityder och vilja att agera. För många människor handlar det om att förändra en livsstil som inte är miljömässigt hållbar. För konsumenten är den stora frågan många gånger vad en miljömässigt hållbar livsstil innebär. I butiken möts konsumenten av ett stort utbud av varor som är alltifrån ekologiskt odlade till kravmärkta, närodlade samt rättvisemärkta och hälsosamma. En klimatmärkning saknas dock och som konsument är det svårt att veta vilka varor som är bra för miljön. Närodlade varor innebär ofta korta transporter, men en lokal marknad är inte alltid bättre ur klimatsynpunkt. Produktionen är ofta en större miljöbov än själva transporten. Spanska tomater som växt med hjälp av solen orsakar mindre miljöutsläpp än svenska tomater som producerats med hjälp av oljeuppvärmning. Utsläppen kan dock minskas mycket om tomaterna istället produceras med en uppvärmning av vedeldning och solceller. Konsumtionen av kolsyrat vatten på flaska har bidragit till en intensiv debatt. Eftersom vi i Sverige har rent dricksvatten i våra kranar samtidigt som vi arbetar för att minska koldioxidutsläppen, har konsumtionen av vatten på flaska framställts som omotiverad. 4

5 Buteljerat vatten har kommit att utmålas som en stor miljöbov och många ställer sig frågande till konsumtionen, då den bidrar till ett ökat koldioxidutsläpp. Världen hotas av klimatförändringarna och forskarna varnar för stora miljökatastrofer. Till följd av den senaste tidens debatt har konsumenterna börjat välja bort det buteljerade vattnet ( SKOP 2007). Syftet med den här rapporten är att klarlägga klimatpåverkan av buteljerat vatten och att sätta det i relation till andra typer av livsmedel. Med utgångspunkt i befintlig statistik beräknas de koldioxidutsläpp som kan härledas till konsumtion av buteljerat vatten på flaska och andra typer av livsmedel. Att beräkna växthusgasutsläpp förknippade med produktion, transport och konsumtion av en vara är en mycket komplex uppgift. Statistiken som presenteras i den här rapporten baseras på beräkningar från Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI 2007). Beräkningarna från FOI bygger på ett livscykelperspektiv på varor, vilket innebär att koldioxidberäkningarna baseras på produktion, transport, försäljning samt avfallshantering. Denna statistik har kombinerats med statistik från SCB över försäljning och genomsnittspriser på livsmedel. Siffrorna ska betraktas som uppskattningar och inte som exakta mått på de koldioxidutsläpp som kan förknippas med varan. Intentionen med denna studie är att ge en övergripande bild av olika livsmedels klimatpåverkan snarare än att skatta den exakta mängden koldioxidutsläpp från en specifik produkt. Resultaten från studien visar att det finns ett behov av att balansera den senaste tidens debatt kring klimatpåverkan av buteljerat vatten. För det första indikerar resultaten att det är missvisande att enbart se flaskvatten som ett substitut till kranvatten. För det andra finns det många andra val som konsumenten kan göra i livsmedelsbutiken som har långt större effekt på utsläppen av koldioxid. Resultaten i den här studien visar exempelvis att en konsument som väljer att köpa ett kilo fläskfilé istället för ett kilo oxfilé minskar sina utsläpp av koldioxid med tio kilo, medan konsumenten som väljer att konsumera en liter kranvatten istället för en liter buteljerat vatten på flaska minskar sina koldioxidutsläpp med endast 0,8 kilo. Rapporten inleds med en introduktion av klimatförändringarna och av hur Sveriges utsläpp av växthusgaser har utvecklats över tiden. I avsnitt tre redovisas resultaten från en studie av hur svenskarnas attityder till buteljerat kranvatten påverkats av debatten kring flaskvattnets 5

6 klimatpåverkan samt statistik över svenskarnas dryckeskonsumtion. I det fjärde avsnittet jämförs olika dryckers klimatpåverkan, medan avsnitt fem presenterar de olika val som konsumenten kan göra i livsmedelsbutiken för att minska utsläppen av koldioxid presenteras. Beräkningar av hur mycket konsumenten skulle behöva betala i klimatkompensation för att göra sin konsumtion av olika typer av livsmedel klimatneutral redovisas i det sjätte avsnittet. Avslutningsvis diskuteras de slutsatser som kan dras utifrån rapporten. 6

7 2. Klimatförändringar Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet i negativ bemärkelse och vi går en allt varmare värld till mötes. Temperaturökningen märks av redan nu i form av mindre nederbörd på redan torra platser och kraftigare översvämningar på platser som tidigare hade mycket nederbörd. Vi befinner oss nu i en period där vi måste minska våra utsläpp. I Sverige har vi kommit långt landets utsläpp av växthusgaser är bland de lägsta i världen. Människans påverkan på klimatet har länge varit omdebatterad. Vissa forskare menar att klimatet förändras i cykler och att människans utsläpp av växthusgaser inte påskyndar klimatförändringarna. På senare tid har emellertid allt fler forskare ställt sig bakom det faktum att klimatförändringarna beror på människans utsläpp av växthusgaser och att det är ett stort problem som kommer att drabba oss alla. Med stor sannolikhet kommer människans utsläpp leda till att jorden blir allt varmare under de kommande hundra åren, vilket i sin tur kan leda till allvarliga störningar i det samspel mellan hav och land, nederbörd, vindar och havsströmmar som bildar jordens klimat (IPCC 2007). Sedan 1996 har Sveriges utsläpp av växthusgaser haft en neråtgående trend, vilket framgår av diagram 2.1. Mellan 2005 och 2006 minskade utsläppen med 1,2 miljoner ton. Diagram 2.1 Utsläpp av växthusgaser, Källa: Naturvårdsverket

8 Utsläppen har varierat mellan åren och 1996 hade landet en utsläppstopp av växthusgaser på 77,3 miljoner ton. Svängningarna mellan åren beror till stor del på variation i nederbörd och temperatur samt även den rådande konjunkturen. Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser har gått hand i hand i många industrialiserade länder. Sverige, däremot, är ett av få länder där sambandet inte stämmer. Sedan 1993 har Sveriges BNP ökat med omkring 50 procent samtidigt som utsläppen av växthusgaser har minskat med närmare 9 procent. Den positiva utsläppsutvecklingen kommer till följd av minskad energiförbrukning och ökad användning av förnybara bränslen. Övergång från olja till biobränslen i produktionen av fjärrvärme har i sin tur bidragit till utsläppsminskningar från bostäder, jordbruk samt avfallssektorn ( Diagram 2.2 Förändring i BNP och utsläpp av växthusgaser (1 000 ton), , index 1993= Källa: Naturvårdsverket och SCB BNP VÄXTHUSGASER Det finns olika typer av växthusgaser och de som ingår i utsläppsstatistiken är koldioxid, metan, lustgas samt fluorerade gaser. Koldioxid som kommer från användningen av fossila bränslen står för hela 80 procent av de totala växthusgasutsläppen. År 2006 var Sveriges utsläpp av koldioxid 51,5 miljoner ton, vilket innebar att varje person i genomsnitt släppte ut 5,7 ton koldioxid under året. Då syftet med denna studie är att utreda hur buteljerat vatten påverkar klimatförändringarna har vi valt att enbart rikta fokus mot utsläppen av koldioxid eftersom konsumtionen av buteljerat vatten kritiseras för just det. 8

9 3. Buteljerat vatten klimatpåverkan, konsumentattityder och försäljningsstatistik Konsumtionen av buteljerat vatten bidrar till ökade koldioxidutsläpp, vilket är den främsta anledningen till varför den utmålats som ett miljöhot. De utsläpp av koldioxid som flaskvatten ger upphov till motsvarar emellertid endast 0,6 promille av en individs totala koldioxidutsläpp per år. Miljödebatten kring konsumtionen av buteljerat vatten har det senaste året fått konsumenterna att minska sina inköp av buteljerat vatten. Den huvudsakliga anledningen till varför det argumenteras för att vi ska sluta dricka buteljerat vatten är att konsumtionen påverkar klimatet negativt. Vatten på flaska ökar utsläppen av växthusgaser och påskyndar klimatförändringarna. Under 2006 drack den svenska befolkningen närmare 290 miljoner liter buteljerat vatten, vilket uppskattningsvis ledde till ett totalt utsläpp på cirka ton koldioxid (Konsumentföreningen Stockholm 2007). De koldioxidutsläpp som konsumtionen av buteljerat vatten gav upphov till under 2006 motsvarar omkring 3,7 kilo per konsument. Enligt beräkningar från Naturvårdsverket genererade varje konsument i genomsnitt kilo utsläpp av koldioxid under De utsläpp av koldioxid som flaskvatten ger upphov till motsvarar därmed 0,6 promille av en individs totala koldioxidutsläpp. Konsumtionen av kolsyrat vatten påverkar med andra ord klimatförändringarna i en mycket liten omfattning. Tabell 3.1 Konsumentattityder innan debatten kring flaskvattnets klimatpåverkan startade Hur ofta brukade Du dricka vatten på flaska innan debatten startade? (%) Varje eller nästan varje dag 11 Varje vecka 16 Varje månad 12 Mer sällan 31 Aldrig 29 Svar (antal) 990 Bortfall (antal) 22 Källa: SKOP

10 Med syfte att undersöka om den uppmärksammade klimatdebatten kring försäljningen av buteljerat vatten påverkat konsumenternas attityder genomförde SKOP, på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm, en undersökning i oktober/november 2007 (SKOP 2007). I undersökningen tillfrågades respondenterna om huruvida de uppmärksammat diskussionen om buteljerat vattens klimatpåverkan. Enligt undersökningen uppgav 78 procent av konsumenterna att de tagit del av debatten. Konsumenterna tillfrågades sedan om hur ofta de brukade dricka vatten på flaska innan debatten startade. Resultaten som redovisas i tabell 3.1 visar att omkring 70 procent av den svenska befolkningen drack kolsyrat vatten innan debatten startade. Vidare svarade 27 procent av konsumenterna att de drack buteljerat vatten varje vecka eller oftare. Tabell 3.2 Förändringar i konsumentattityder till följd av debatten kring flaskvattnets inverkan på klimatet Har vattendebatten påverkat Dig så att DU nu... (%) Dricker mer vatten på flaska än tidigare 1 Dricker mindre vatten på flaska än tidigare 11 Dricker ungefär lika mycket vatten på flaska som tidigare 52 Helt har slutat dricka vatten på flaska 6 Drack inte vatten på flaska innan debatten startade 29 Svar (antal) 985 Bortfall (antal) 27 Källa: SKOP 2007 Av undersökningen framkom att debatten kring buteljerat vatten hade givit en effekt på konsumenternas attityder. En av tjugo svenskar (6 procent) svarade att de helt slutat dricka vatten på flaska, medan 11 procent uppgav att de minskat sin konsumtion på grund av debatten. Totalt sett uppgav 17 procent av de tillfrågade personerna att de slutat helt eller minskat sin konsumtion till följd av klimatdebatten. Detta innebär att det skett en attitydförändring gentemot buteljerat vatten till följd av den uppmärksammade diskussionen. 10

11 Att svenskarnas attityd gentemot buteljerat vatten förändrats bekräftas av försäljningsstatistiken som presenteras nedan. Diagram 3.1 Total registrerad konsumtion av buteljerat vatten på flaska, miljoner liter, år Källa: Sveriges Bryggerier Konsumtionen av buteljerat vatten har ökat stadigt under en lång period. År 2005 drack den svenska befolkningen i genomsnitt 22,7 liter per person, vilket kan jämföras med 10,6 liter per person år Mellan åren 1992 och 2005 ökade den totala konsumtionen av buteljerat vatten med närmare 130 procent. Under år 2007 minskade emellertid Sveriges totala konsumtion av flaskvatten med omkring 2 procent. Denna utveckling illustreras i diagram På grund av förändringar i inrapportering är statistiken för 2006 och 2007 inte jämförbar med tidigare år. Statistiken för 2006 och 2007 är därför grönmarkerad. 11

12 Diagram 3.2 Fördelning av konsumtionen av buteljerat vatten på flaska, % 39% 59% Kolsyrat neutralt vatten Kolsyrat smaksatt vatten Ej kolsyrat vatten Källa: Sveriges Bryggerier Diagram 3.2 visar att merparten (59 procent) av flaskvattnet som konsumeras i Sverige är kolsyrat och smaksatt. Marknadsandelen för kolsyrat, men inte smaksatt vatten var 39 procent år 2006 medan ej kolsyrat flaskvatten endast stod för två procent av konsumtionen. 12

13 4. Törstig vad ska man välja? Det kommer ständigt nya riktlinjer för vilka typer av varor som anses vara miljövänliga, klimatsmarta och etiska. Den medvetne konsumenten ställs ständigt inför val mellan olika produkter i livsmedelsbutiken och det kan vara svårt att veta vilket val som egentligen är det rätta. I detta avsnitt diskuteras olika dryckers klimatpåverkan. Vilken dryck ska den klimatsmarta konsumenten egentligen släcka törsten med? Sverige har ett bra kranvatten och det är fullt möjligt hämta hela sitt vätskebehov direkt ur kranen. Ur klimatsynpunkt är det bästa valet att endast dricka kranvatten då det leder till ett mycket litet utsläpp av växthusgaser. Men för många konsumenter påverkar även andra faktorer, såsom smak och tillgänglighet, valet av dryck. Diagram 4.1 Olika dryckers koldioxidutsläpp i kilo per liter, ,8 4 CO2 kg/liter 3 2 2,0 2,8 1 0,8 1,1 0,0 0 KRANVATTEN BUTELJER AT VATTEN M JÖLK LÄSK LÄTTÖL APELSINJUICE Källa: FOI, SCB och Sveriges Bryggerier I diagram 4.1 presenteras hur stora koldioxidutsläpp som i genomsnitt krävs för konsumtionen av olika typer av drycker. Diagrammet visar att det finns markanta skillnader i klimatpåverkan mellan olika dryckesalternativ. Det bästa valet ur klimatsynpunkt är att dricka kranvatten, en liter kranvatten leder till ett i stort sett obefintligt utsläpp av koldioxid. Om konsumenten trots allt väljer att dricka något annat än kranvatten kommer valet av dryck att 13

14 ha betydelse för storleken på koldioxidutsläppet. Konsumtion av en liter buteljerat vatten orsakar ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på 0,8 kilo medan konsumtion av en liter mjölk leder till ett koldioxidutsläpp på i genomsnitt 1,1 kilo. Av dryckerna i diagram 4.1 orsakar konsumtionen av apelsinjuice störst utsläpp av koldioxid. En liter apelsinjuice leder i genomsnitt till utsläpp av 4,8 kilo koldioxid. Efter att ha studerat diagram 4.1 kan man fundera över varför just buteljerat vatten blivit utpekat som ett stort miljöproblem. Den främsta anledningen är troligtvis att buteljerat vatten kan ses som ett nära substitut till kranvatten. Buteljerat vatten på flaska har kommit att betraktas som onödigt i en tid där vi vet att koldioxidutsläppen måste minskas kraftigt och när vi i Sverige, till skillnad från i många andra länder, har ett kranvatten av god kvalitet. Ulf Sonesson, forskare vid Institutet för Livsmedel och Bioteknik, anser att man bör utgå från en varas funktion för att avgöra vilka varor som kan betraktas som substitut till varandra 2. Olika varor har olika funktioner och det är väldigt få livsmedel som enbart har en funktion. Sonesson konstaterar att de primära funktionerna hos dryckerna i diagram 4.1 är att förse oss med vätska och näring, men även att andra funktioner såsom smak och tillgänglighet är viktiga. När det gäller funktionen att förse oss med vätska är alla drycker i diagram 4.1 substitut till varandra, medan det sett utifrån näringssynpunkt finns stora skillnader mellan dryckerna. Till exempel innehåller ett glas mjölk proteiner och vitaminer, apelsinjuice innehåller tillskott av c-vitamin och läsk innehåller energi i form av socker. Kranvatten och buteljerat vatten innehåller inte alltid tillskott av näringsämnen. 2 Intervju med Ulf Sonesson,

15 5. Konsumentens klimatsmarta val Alla aktörer i kedjan, från första producent till slutlig konsument, måste hjälpa till för att bidra till en långsiktigt hållbar livsmedelskonsumtion. Merparten av konsumenterna vill göra val som är bra för miljön, men det är inte alltid lätt att veta vilka val som är klimatsmarta. Som konsument är det svårt att veta hur man ska tänka och vad man ska köpa för att i så liten utsträckning som möjligt bidra till klimatförändringarna. Dagens konsumenter försöker att handla klimatsmart och medvetenheten kring matens klimatpåverkan har blivit större. Många konsumenter anser att de bidrar på ett positivt sätt genom att handla ekologiska varor, handla mat efter säsong och köpa varor som är lokalt producerade. Många gånger tänker konsumenten rätt, men detta är även ett tydligt exempel på bristfällig information som leder till konsumtionsbeslut som inte alltid är klimatsmarta. Utifrån klimatsynpunkt är exempelvis en lokal svensk marknad för grönsaker inte alltid bättre än grönsaker som odlats i Spanien. Grönsaker som produceras i Sverige med hjälp av oljeuppvärmning leder till större utsläpp av koldioxid än de grönsaker som transporteras från Spanien till Sverige. Ett annat problem som kommit att uppmärksammats mycket är odling av grönsaker på mulljordar. Mer än en fjärdedel av jordbrukens utsläpp av växthusgaser kan härledas till odlingen på mulljordar. Trots det säljs grönsaker som är odlade på mulljordar som KRAVprodukter. En hektar mulljord ger varje år ifrån sig lika mycket växthusgaser som en bil som körs i tio år. Enligt Johan Ceije, regelutvecklare på KRAV, är det som en svensk motsvarighet till regnskogsskövling. Johan Ceije menar å andra sidan att ett förbud mot odling på mulljordar skulle slå hårt mot KRAV-odlare (SVT 2007). Med hänsyn tagen till att både producenter och miljöorganisationer är oense om hur olika varor ska märkas och vad som egentligen är bäst att konsumera utifrån klimatsynpunkt, är det inte heller konstigt att konsumenterna har begränsad kunskap om vilka varor som är klimatsmarta. Den senaste tidens uppmärksammade debatt kring flaskvattnets negativa klimatpåverkan har bidragit till en attitydförändring och ett förändrat konsumtionsmönster hos konsumenterna, vilket är förståeligt. Sverige befinner sig i en situation där koldioxidutsläppen måste minskas, något som konsumenterna kan bidra till genom att, enligt vattendebatten, minska konsumtionen av buteljerat vatten. Att som konsument minska sin konsumtion av 15

16 flaskvatten är en förhållandevis enkel åtgärd, men det är långt ifrån det som leder till den största minskningen av koldioxidutsläppen. I diagram 5.1 nedan följer en presentation av ett antal val som är bra respektive dåliga ur klimatsynpunkt. Diagram 5.1 Klimatsmarta val för konsumenten Dåligt klimatval Bra klimatval Potatis 1 kg Spagetti 1 kg Kranvatten 1 l Buteljerat vatten 1 l Buteljerat vatten 1 l Mjölk 1 l Kycklingfilé 200 g Tonfisk i vatten 200 g Falukorv 1 kg Kassler 1 kg Vitkål 1 kg Tomater 1 kg Buteljerat vatten 1 l Apelsinjuice 1 l Äpplen 1 kg Bananer 1 kg Laxfilé 400 g Torskfilé 400 g Fläskfilé 1 kg Oxfilé 1 kg Källa: FOI och SCB Koldioxidutsläpp per vara Som synes finns det många olika sätt för konsumenten att påverka hur mycket utsläpp av koldioxid som den egna livsmedelskonsumtionen ger upphov till. Konsumtionen av ett kilo oxfilé bidrar i genomsnitt till så mycket som 16,2 kilo utsläpp av koldioxid. Om konsumenten istället väljer att handla ett kilo fläskfilé minskar utsläppen av koldioxid i genomsnitt med tio kilo. De animaliska livsmedlen orsakar stora utsläpp av koldioxid och valet mellan olika typer av kött påverkar med andra ord klimatet i hög grad. Konsumtionen av en liter buteljerat vatten leder till ett utsläpp på 0,8 kilo koldioxid, medan kranvatten i samma mängd leder till i stort sett obefintliga utsläpp. Genom att byta ut buteljerat vatten mot kranvatten minskar således konsumentens utsläpp av koldioxid med 0,8 kilo. För att ytterligare påvisa att olika livsmedel påverkar klimatet i olika hög grad och att konsumentens val av produkt är av vikt redovisas skillnaderna i koldioxidutsläpp mellan olika produkter i tabell 5.1 nedan. Konsumtionen av vatten på flaska har en negativ inverkan på 16

17 miljön, men som synes finns det många andra val i livsmedelsbutiken som konsumenten kan göra som ger långt större effekt. Tabell 5.1 Skillnaden mellan en bra och en dålig varukorg Konsumentens smarta klimatval Minskat koldioxidutsläpp Fläskfilé istället för Oxfilé 10 kilo Laxfilé istället för Torskfilé 4,9 kilo Äpplen istället för Bananer 5,7 kilo Buteljerat vatten istället för Apelsinjuice 4,0 kilo Vitkål istället för Tomater 3,6 kilo Falukorv istället för Kassler 2,1 kilo Kycklingfilé istället för Tonfisk i vatten 1,2 kilo Potatis istället för Spagetti 0,5 kilo Total besparing: 32,1 kilo Källa: FOI, SCB och Sveriges Bryggerier Genom att endast välja klimatsmarta produkter framför de produkter som är dåliga klimatval kan konsumenten minska sina koldioxidutsläpp med 32,1 kilo. Den klimatsmarta varukorgen reducerar konsumentens egna utsläpp av koldioxid med i genomsnitt 0,6 procent. Genom att välja ett kilo falukorv framför ett kilo kassler, ett kilo äpplen framför ett kilo bananer eller en liter buteljerat vatten framför en liter apelsinjuice kan konsumenten minska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan. För att i största möjliga mån minska utsläppen av koldioxid från konsumtionen av olika varor handlar det emellertid inte om att alla konsumenter måste bli vegetarianer, sluta äta grönsaker eller enbart dricka kranvatten. Det handlar snarare om att vissa livsmedel i större utsträckning bidrar till klimatförändringarna och att det finns en hel del val som konsumenten kan göra som verkligen minskar utsläppen av koldioxid. 17

18 6. Klimatkompensation Den senaste tidens uppmärksamhet kring växthuseffekten har fått många, både företag och privatpersoner, att börja fundera över vad man kan göra för att kompensera för de egna koldioxidutsläppen. Det har arbetats fram ett flertal olika system där man kompenserar för sina koldioxidutsläpp genom att betala en extra kostnad som investeras i till exempel förnyelsebar energi. I det här avsnittet tittar vi närmare på hur mycket det skulle kosta för konsumenten att klimatkompensera för sin konsumtion av olika typer av varor. I den pågående klimatdebatten har flygtrafiken fått stor uppmärksamhet och flygresorna beskrivs som en stor miljöbov. Flera flygbolag och resebyråer har därför legat i framkant med att erbjuda konsumenten att klimatkompensera för sin resa. Resenären ges möjlighet att betala en frivillig avgift utöver biljettpriset för att kompensera för motsvarande mängd koldioxidutsläpp som flygresan förorsakat. Avgiften används sedan till att göra resan klimatneutral genom att den investeras i exempelvis förnyelsebar energi eller trädplantering. Det dyker upp fler och fler aktörer, både kommersiella och ideella, som arbetar med att hjälpa företag och privatpersoner att kompensera för sina koldioxidutsläpp. Exempelvis erbjuder SAS sina kunder att betala en avgift för att klimatkompensera för resan, en avgift som resenärerna betalar direkt till en professionell aktör. Det finns ännu inget generellt system för hur utsläpp av koldioxid ska prissättas och avgifterna kan därför skilja sig mycket mellan olika aktörer. I korthet finns det två typer av klimatkompensation. Den ena typen bygger på att man, för att kompensera för sina koldioxidutsläpp, betalar en avgift som sedan används för investeringar i förnyelsebar energi eller trädplanteringar, oftast i utvecklingsländer. Den andra typen innebär att man för att kompensera för sina koldioxidutsläpp köper utsläppsrätter i EU:s handelssystem. EU:s handelssystem för utsläppsrätter bygger på marknadsekonomiska principer, där utbud och efterfrågan avgör priset. Systemet omfattar företag med stora koldioxidutsläpp och för att få släppa ut ett ton koldioxid måste företaget inneha en utsläppsrätt. På marknaden finns ett begränsat antal utsläppsrätter och det finns ett absolut tak för hur stora utsläppen får bli. En privatperson som köper en utsläppsrätt drar undan denna från marknaden och taket för utsläppen sänks därmed. I genomsnitt släpper vi svenskar ut 5,7 ton koldioxid per år. Kostnaden för att klimatkompensera detta utsläpp hamnar mellan 630 kronor och

19 kronor beroende på vilken aktör och typ av klimatkompensation man väljer att använda sig av ( Internationellt finns mängder med aktörer som erbjuder tjänsten klimatkompensation. I Sverige finns ännu bara ett mindre antal aktörer som säljer denna tjänst. En av de mest etablerade är Svenska Naturskyddsföreningen som säljer utsläppsrätter från EU:s handelssystem och där en utsläppsrätt för ett ton koldioxid kostar 450 kronor. För att illustrera klimatpåverkan från olika typer av varor har vi beräknat kostnaden för konsumenten att klimatkompensera sin konsumtion genom att köpa utsläppsrätter från Svenska Naturskyddsföreningen. Beräkningarna redovisas i tabell 6.1. Tabell 6.1 Klimatkompensation kr/vara Vara Potatis1 kg Vitkål 1 kg Buteljerat vatten 50 cl Hårt bröd 550 g Ägg 6-pack Spagetti, 1 kg Kaffe 500 g Äpplen 1 kg Läsk, 50 cl Mjölk 1 l Schampo 200 ml Falukorv 1 kg Öl klass II 4-pack 50 cl Köttfärs 1 kg Inlagd sill, 550 g Apelsiner 1 kg Tomater 1 kg Apelsinjuice 1 l Bananer 1 kg Torskfilé 400 g Oxfilé 1 kg Klimatkompensation kr/vara 0,10 kr 0,14 kr 0,17 kr 0,22 kr 0,30 kr 0,33 kr 0,39 kr 0,45 kr 0,45 kr 0,50 kr 0,58 kr 0,61 kr 0,64 kr 1,24 kr 1,27 kr 1,38 kr 1,74 kr 2,15 kr 3,01 kr 3,67 kr 7,30 kr Källa: FOI, SCB och Sveriges Bryggerier För att klimatkompensera konsumtion av 50 centiliter buteljerat vatten måste konsumenten köpa utsläppsrätter för 0,17 kronor, vilket redovisas i tabell 6.1. Det livsmedel som kräver högst klimatkompensation är ett kilo oxfilé. För att göra konsumtion av ett kilo oxfilé klimatneutral behöver konsumenten köpa utsläppsrätter för drygt sju kronor. Som synes i tabell 6.1 kräver konsumtion av animaliska produkter samt vissa frukter och grönsaker en 19

20 relativt hög klimatkompensation, medan konsumtionen av potatis, vitkål, buteljerat vatten och hårt bröd kräver en relativt låg klimatkompensation. I tabell 6.2 presenteras hur mycket genomsnittssvensken måste betala för att klimatkompensera för sin årskonsumtion av olika varor 3. Beräkningarna baseras på SCB:s livsmedelsförsäljningsstatistik där svenskarnas totala årskonsumtion av olika typer av varor redovisas. Tabell 6.2 Klimatkompensation för genomsnittssvenskens årskonsumtion 4 av olika varor Vara Vitkål Hårt bröd och knäckebröd Potatis Ris Äpplen Ägg Buteljerat vatten Pasta Öl, klass 1 och 2 Apelsiner Kaffe Fläskkött Kyckling och övrig fågel Nötkött Tomater Bananer Mjölk Juice och saft Klimatkompensation kr/årskonsumtion 0,11 kr 1,63 kr 1,87 kr 2,70 kr 3,02 kr 3,30 kr 3,47 kr 4,67 kr 5,10 kr 6,06 kr 6,08 kr 6,65 kr 6,94 kr 9,53 kr 13,77 kr 30,68 kr 36,00 kr 61,24 kr Källa: FOI, SCB och Sveriges Bryggerier Vilka varor som kräver stor klimatkompensation beror dels på hur mycket av varan vi i genomsnitt konsumerar och dels på hur stora koldioxidutsläpp varan orsakar. Genomsnittssvensken skulle behöva köpa utsläppsrätter för drygt 60 kronor för att kompensera för sin konsumtion av juice och saft, medan det kostar drygt 30 kronor att kompensera för den genomsnittliga årskonsumtionen av bananer. Av produkterna i tabell Tabell 6.1 och 6.2 innehåller olika typer av varor på grund av att tabell 6.2. bygger på SCB:s livsmedelsförsäljningsstatistik. Livsmedelsförsäljningsstatistiken finns inte alltid nedbruten på varunivå utan redovisas endast på delkategorier så som nötkött och fläskkött. 4 I livsmedelsförsäljningsstatistiken från SCB finns endast statistik för total försäljning av läsk och buteljerat vatten. För att beräkna årskonsumtionen av buteljerat vatten har därför totalsiffran för läsk och buteljerat vatten viktats efter försäljningsstatistik från Sveriges Bryggerier. 20

21 behöver vi betala minst för att kompensera för vår konsumtion av vitkål. Detta är en kombination av att vi äter relativt lite vitkål samtidigt som vitkål är en produkt som orsakar relativt små utsläpp av koldioxid. För att klimatkompensera konsumtion av buteljerat vatten behöver genomsnittskonsumenten betala drygt 3 kronor. 21

22 7. Avslutande diskussion Slutsatsen från denna studie är att den intensiva miljödebatten kring buteljerat vatten är svårförstålig med tanke på att konsumtionen av buteljerat vatten endast har en marginell inverkan på miljön. I butiken finns det dessutom en mängd andra val som konsumenten kan göra för att minska koldioxidutsläppen mer. Det finns tydliga indikationer på att miljödebatten kring buteljerat vatten har påverkat försäljningen negativt. Detta tyder på att konsumenten vill göra klimatsmarta val. Därmed finns det ett behov av att utöka ansträngningarna för att medvetengöra konsumenten om vad som faktiskt är ett klimatsmart alternativ. Under den senaste tiden har det förts en intensiv debatt kring konsumtion av buteljerat vatten. I debatten utmålas konsumtionen av buteljerat vatten som ett miljöhot eftersom konsumenten kan byta från flaskvatten till kranvatten och därigenom minska mängden koldioxidutsläpp. Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken omfattning konsumtionen av buteljerat vatten påverkar koldioxidutsläppen och att sätta utsläppen från buteljerat vatten i relation till koldioxidutsläppen från andra typer av livsmedel. Resultaten från studien visar att koldioxidutsläppen från buteljerat vatten på flaska är marginella och att klimatvinsterna med att byta från flaskvatten till kranvatten därmed är små. Det visar sig dessutom att det finns en mängd andra val som konsumenten kan göra i butiken som har en mycket större klimatpåverkan. Debatten om det buteljerade vattnets inverkan på miljön verkar också ha en negativ effekt på försäljningen och det finns indikationer på att konsumenter väljer bort det buteljerade vattnet till förmån för kranvattnet på grund av den debatt som förts i media. Detta tyder på att konsumenter vill göra ett klimatsmart val. Problemet är att det idag inte finns lättillgänglig information för konsumenterna om vad som faktiskt är ett klimatsmart val. Konsumenten agerar därför utifrån ofullständig information som till exempel framkommit genom en debatt i media. I en tid när många konsumenter vill göra någonting som är rätt för miljön, men kanske inte hinner och orkar göra allting, kan detta leda till att enskilda produkter drabbas hårt av miljödebatten trots att de har en marginell effekt på miljön. Det finns därmed ett behov att 22

23 utöka ansträngningarna för att medvetengöra konsumenten om vad som faktiskt är ett klimatsmart alternativ. I denna studie har vi jämfört de genomsnittliga koldioxidutsläppen för olika typer av varugrupper. Det finns dock även en stor variation inom produktgrupperna. Svenska tomater kan till exempel släppa ut mer koldioxid än spanska tomater på grund av oljeuppvärmning, medan konsumtionen av vanliga morrötter kan släppa ut mindre koldioxid än KRAV-märkta morötter. Det behövs även mer information om detta för att konsumenten på allvar ska kunna bidra till en bättre miljö genom sitt konsumtionsbeslut. I Sverige har det under lång tid pågått en diskussion om klimatmärkning. Producenter och miljöorganisationer är emellertid oense om vilken typ av märkning som ska användas. Vissa menar att det är upp till producenter och återförsäljare att komma fram till hur man ska klimatmärka olika livsmedel, medan andra anser att det är naivt att tro att marknaden själv ska kunna utforma klimatmärkningen. Det behövs helt enkelt övergripande bestämmelser. Man är dock enade om det faktum att allt för många märkningar riskerar att trötta ut konsumenterna. Faktum kvarstår dock att konsumenterna gör sina konsumtionsbeslut utifrån den information som finns lättillgänglig trots att den kan vara missvisande och att det därmed finns ett behov av bättre information. Det behövs också mer kunskap om hur konsumenterna värdesätter en klimatmärkning av livsmedel och på vilket sätt en sådan märkning påverkar konsumentens beteende i butiken. 23

24 Referenslista FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) (2007), Energi- och koldioxidintensiteter för 319 varor och tjänster Intervju med Ulf Sonesson, forskare vid Institutet för Livsmedel och Bioteknik, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) (2007), Impacts, Adaptation and Vulnerability Konsumentföreningen Stockholm (2007), Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige SCB (Statistiska centralbyrån) (2007), Livsmedelsförsäljningsstatistik 2006 SKOP (2007), Rapport till Konsumnetföreningen Stockholm om Buteljerat vatten SVT (Sveriges Television) (2008), Mat för planeten, 18 maj SVT