Göteborgs universitet förnyas

Transkript

1 Arbetsgruppernas förslag Rektors chefs- och prefektsmöte

2 Exempel på brister påvisade av olika utredningar inklusive RED 10 Den nuvarande organisationen är inte helt ändamålsenlig och den potential som ligger i universitetets samlade kunskap och stora bredd tas inte tillvara fullt ut. Göteborgs universitet uppfattas som splittrat i sin utåtriktade verksamhet. Institutionerna som är verksamhetens kärna upplever sig vara starkt begränsade och för hårt reglerade. Den starka fakultetsstrukturen försvårar gränsöverskridande initiativ och leder lätt till tveksamma suboptimeringar. Arbetsfördelningen mellan den gemensamma förvaltningen och fakultetskanslierna är ibland oklar, vilket resulterar i dubbelarbete och missförstånd.

3 Studenter och fack Låg igenkänningsgrad för studenter som idag rör sig över universitetet när ansvarsfördelning, befattningar och organisation är olika på varje fakultet och institution. Otydligheter och skillnader i administrativa rutiner. Varierande acceptans av rektors beslut försvagar det samlade studentinflytandet vid universitetet. Svag implementering och uppföljning av beslut och beslutade förändringar drar ut på tiden. Svag rättssäkerhet när studenter hos personal möts av osäkerheter kring vilka lagstadgade rättigheter och skyldigheter man har som student. Stor risk för olika hantering av personalfrågor vid skilda delar av universitetet ej rättssäkert.

4 Statsmakternas krav, förutsättningar och möjligheter Samhället ställer ökade krav på universiteten och konkurrensen om studenter och anslag blir starkare. Universiteten förväntas vara aktiva genom att skapa egna profiler och kunna driva sina frågor mera självständigt. Riksdagens beslut (juni 2010) innebär en ökad frihet för lärosätet att utforma den interna organisationen efter verksamhetens behov.

5 Riksdagsbeslut juni 2010 Innebär krav på: Styrelse Rektor Kollegial majoritet vid beslut om uppläggning, genomförande och kvalité av utbildning och forskning, samt konstnärligt utvecklingsarbete Rätt för studenter att vara representerade vid beslut och beredning

6 Vad har gjorts? Rektors direktiv september 2010 Bexell/Rogestam utredning december 2010 Remissförslag januari Remissvar februari Överenskommelsen ledningsrådet 21 mars Styrelsebeslut 7 april Rektors beslut 2 maj

7 Projektorganisation Christina Rogestam, projektledare Håkan Berg, biträdande projektledare Peter Kim Linda Forsberg Marina Ghersetti Ulf Lekholm Karoline Axelson Marie Norman, student Anne-Charlotte Karlsson, Prové Styrgrupp Projektledning Pam Fredman, ordförande Lennart Weibull, vice ordförande Sally Boyd, HFN, ledamot Linda Forsberg, sekreterare Christina Dackling, student Christina Rogestam, projektledningen Ekonomi Personal Studieadministration Projektstyrningsforum Referensgrupp/er Facklig samverkan Särskild hantering: Innovationer Beslutsnivåer i verksamheten, avgränsning Ledningspolicy, uppdrag och rekrytering Utbildningsnämnd Stödprocesser Forskarkollegium Stefan Hulth Lotta Vahlne Westerhäll Börje Haraldsson Kerstin Johannesson Arbetsordning Internationalisering ITverksamhet Peter Kim Victoria Björcke Samverkan med Chalmers Information Lokaler Planering o Övriga styrning processer Samverkan med VGR

8 Tidplan Q1 Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Q1-Q2 Q3-Q Remissvar 1 mars Styrelsemöte 7 apr Styrelsemöte 12 okt okt Styrelsemöte dec Start ny organisation Planering Formering av uppdrag A. Beslutsnivåer i verksamheten B. Ledningspolicy, uppdrag och rekrytering C. Utbildningsnämnd D. Forskarkollegium E. Arbetsordning F. Stödprocesser

9 Grundläggande principer Att utveckla Göteborgs universitet till ett sammanhållet lärosäte där styrkorna inom olika områden tillåts växa parallellt med att bredden tas tillvara i forskning och utbildning. Att utveckla och forma universitetet i samspel med omvärlden, samtidigt som den akademiska traditionen hålls levande. Att säkerställa studentinflytande och fackligt inflytande i alla relevanta sammanhang. Att värdera alla medarbetare lika och att skapa ett arbetsklimat där alla ges möjlighet att bidra till verksamhetens utveckling.

10 Att få till stånd tydliga beslutsvägar och processer för gemensamma strategier, regler och policyer. Att utveckla en effektiv och kvalificerad stödverksamhet som stärker både forskning, utbildning och samverkan. Att det strategiska arbetet bedrivs aktivt vid såväl institutioner som fakulteter och universitetsledning.

11 Grupp A: Beslutsnivåer i verksamheten Direktiv Institutionernas ställning ska stärkas genom vidgade befogenheter. För att skapa en god och effektiv styrning och ledning krävs en tydlig definition av ansvarsfördelning mellan universitetsledning, fakultet och institution med tydliga avgränsningar. Linjen ska definieras för att därefter identifiera och utforma styrprocesser. Det ska klargöras och framgå av förslaget vilka uppgifter som kommer att ges till institutionsråden. Förslaget ska leda till ett sammanhållet lärosäte med tydliga beslutsvägar, baserat på gemensamma strategier, regler och policyer.

12 Förslag Universitetsstyrelsen Rektor Fakultetsstyrelse Dekan Prefekt Institutionsråd Ansvars- och befogenhetsfördelning, verksamhetsuppdraget

13 Grupp B: Ledningspolicy, uppdrag och rekrytering Direktiv Kravprofil och kompetenskrav tas fram för ledande befattningar på alla nivåer inom universitetet. En beskrivning ska utformas av vilka konsekvenser ledningsstrukturen får på de olika beslutsnivåerna i organisationen. Förslag till praktisk hantering av rekrytering till ledande befattningar inklusive hur en eventuell valförfarandeprocess ska gå till tas fram. De kollegiala styrformer ska definieras och säkerställas i de konkreta organisationsförslagen.

14 Förslag Har utformat en definition av vad kollegialitet och kollegiala styrformer innebär inom Göteborgs universitet. En längre PM har producerats som hanterar frågeställningen ur ett resonerande akademiskt perspektiv. Har formulerat kravprofil och kompetenskrav för ledare och chefer samt föreslagit befattningsbeskrivningar för den s.k. basorganisationen; ekonomi-, personal- och studieadministration på institutionsnivå. Dessutom föreslås befattningsbeskrivningar för ekonomi och personal på fakultets- och universitetsnivå.

15 Har utarbetat en ledarskapspolicy som omfattar både linjechefer och andra ledare samt lämnat ett exempel på hur ett kontrakt mellan dekan och prefekt skulle kunna se ut. Har beskrivit hur en val- och beredningsgrupp ska arbeta med uppgifterna att förrätta val till de kollegiala organen samt rekryteringsförfarandet för prefekt och dekan. Har sammanställt en beskrivning av de konsekvenser som närmast kan överblickas pga. av de föreslagna förändringarna. Beskrivningen kan inte göras heltäckande.

16 Grupp C: Utbildningsnämnd Direktiv Utforma en universitetsgemensam utbildningsnämnd med uppgifter inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Viktigt är att beakta forskarutbildningen i relation till grund och avancerad nivå. Gruppen ska ta fram förslag till syfte, uppdragsbeskrivning och mandat för nämnden samt förslag till sammansättning, tillsättning, mandattid, arbetssätt m.m.

17 Förslag I förslaget beskrivs hur GU:s utbildning bör organiseras för att uppnå de i rektors inriktningsbeslut identifierade målen: - ökad kvalitet, - bättre samordning, - mer verksamhetsnära beslut och - ökad kostnadseffektivitet. Förslaget innebär en tydlig uppdelning av ansvarsområden - institutionerna självständigt sköter operativa frågor, - fakulteterna följer upp kvalitet och samordnar verksamheten, - utbildningsnämnden lämnar förslag till beslut i policyfrågor, regler och planer för utbildningen, samt fattar beslut i vissa frågor.

18 Grupp D: Forskarkollegium Direktiv Gruppen ska ta fram förslag till syfte, uppdragsbeskrivning och mandat för forskarkollegiet. Förslag till sammansättning, tillsättning, mandattid, arbetssätt m.m. utformas. Förslag Enligt uppdrag

19 Nästa steg Arbetsgruppernas förslag presenteras - Ledningsråd - Chefsmöte - Universitetsstyrelsen Styrgruppen ansvarar för bearbetning, harmonisering inför styrelsemötet 17 december Beslut om Arbetsordning och Delegationsordning

20 Material Underlag inför detta möte samt denna presentation kan laddas ner via organisationsprojektets webbsida från och med onsdag 28 september. Webbsida:

21

22 Arbetsgrupp A: Beslutsnivåer i verksamheten

23 arbetsgrupp A Arbetsgruppens sammansättning Peter Arkevåg SFN FörvaltningsHS (adm. chef) Erik Gustafsson student Agneta Holmäng SA Neurovetenskap och fysiologi (P) Stefan Hulth (ordf) NFN Kemi (stf. Prefekt, fd Prodekanus) Peter Kim (sekr) Ulf Lekholm (sekr) Chef universitetsledningens kansli (fd Prodekanus SA) Lars Nilsson GF Ekonomiavd. (ekonomidirektör) Magnus Peterson KFN Fakultetskansli (fakultetsdirektör) Peter Rosén HHFN Företagsekonomi (stf. Prefekt) Stina Sundling Wingfors SFN Globala studier (Prefekt) Inga Wernersson UFN Ped. och spec.ped. (fd Prodekanus)

24 arbetsgrupp A Referensgrupp A sammansättning Elisabet Ahlberg; professor i kemi, f.d. prefekt vid institutionen Anna Brodin; univ. lektor i statvetenskap, utbildningschef vid LUN Marianne Edshage; fakultetsekonom vid humanistiska fakultetskansliet Elias Eriksson; professor vid Sahlgrenska akademin Hans Hedberg; professor Högskolan för fotografi Sven-Åke Lindgren (ordf.); professor samhällsvetenskapliga fakulteten Anna Lindholm (sekr.); kanslichef Sahlgrenska akademin Bo Rothstein; professor, statsvetenskapliga institutionen Mette Sandoff; univ. lektor, vicerektor vid Handelshögskolan Tobias Olausson; representant för de studerande

25 arbetsgrupp A Referensgrupp B sammansättning Mikael Alexandersson; rektor vid Högskolan i Halmstad Göran Bondjers; fd rektor vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Björn Brorström; rektor vid Högskolan i Borås Kerstin Norén; fd rektor vid Karlstads universitet, rektor vid Högskolan Väst

26 arbetsgrupp A Förslag till ny beslutsordning reservation En ledamot i arbetsgruppen har reserverat sig mot arbetsgruppens gemensamma förslag till ny beslutsordning Innehållet i reservationen finns bifogat arbetsgruppens utskick

27 arbetsgrupp A Reviderad beslutsstruktur Universitetsstyrelse och rektor Har det fulla ansvaret för universitetets verksamhet Rektor fastställer det universitetsgemensamma regelverk som gäller vid myndighetsbeslut och som statlig arbetsgivare normerande beslut Beslutsmandat regleras i Högskoleförordningen

28 arbetsgrupp A Reviderad beslutsstruktur Universitetets övergripande verksamhetsuppdrag: Fastställs av universitetsstyrelsen, med uppdrag till rektor att verkställa och följa upp Fördelas av rektor till dekan (i egenskap av fakultetens chef och ordförande i fakultetsstyrelsen) I egenskap av fakultetsstyrelsens ordförande ansvarar dekanen för att fakultetsstyrelsen fattar beslut om visioner och strategiska inriktningsbeslut, resursfördelning, uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av fakultetens kärnverksamhet Dekanen fördelar institutionernas uppdrag till prefekt baserat på fakultetsstyrelsens inriktningsbeslut och resursfördelning

29 arbetsgrupp A Reviderad beslutsstruktur Fakultetsstyrelsen Svarar inför rektor som har det övergripande ansvaret att följa upp fakultetsstyrelsens verksamhet Beslutar om visioner och strategiska inriktningsbeslut, resursfördelning, uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av fakultetens kärnverksamhet, samt upprättar fakultetens verksamhetsberättelse Utgör ett forum för diskussion och förankring av fakultetens verksamhet

30 arbetsgrupp A Reviderad beslutsstruktur Dekanen Rektor fastställer arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter Ordförande i fakultetsstyrelsen Fattar alla verkställande beslut inom ramen för fakultetens uppdrag och - när det är aktuellt - med iakttagande av de av rektor tagna normerande besluten Fakultetens prefekter tillsammans med studentrepresentanter utgör dekanens ledningsråd Vissa verkställande beslut fattas efter samråd med dekanens ledningsråd och/eller fakultetsstyrelsen

31 arbetsgrupp A Reviderad beslutsstruktur Prefekten Dekanen fastställer arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter Ordförande i institutionsrådet Fattar alla verkställande beslut i alla de frågor som inte åvilar någon annan nivå, vilket tillsammans med principen om verksamhetsnära beslutsfattande förstärker institutionernas ställning. För myndighetsbeslut och i rollen som statlig arbetsgivare gäller de av rektor fastställda normerande besluten

32 arbetsgrupp A Reviderad beslutsstruktur Institutionsråd Varje institution ska ha ett institutionsråd Rådgivande åt prefekten Hanterar frågor som beretts av institutionens nämnder, såsom utbildnings- och forskningsnämnder, samt ärenden som initieras av rektor, dekan, prefekt eller rådets enskilda medlemmar Verkställande beslut av större vikt fattas av prefekten efter samråd med institutionsrådet

33 Ny beslutsordning Universitetsstyrelse Universitetsövergripande Rektor Utbildnings- och forskningsnämnder mm Uppdrag att verkställa och följa upp Fakultetsstyrelse Fakultetsövergripande Institutionsövergripande Dekan Ledningsråd, utbildningsnämnd, forskarråd Ledningsråd Universitetsgemensamt regelverk Institutionsråd Prefekt Utbildnings- och forskningsnämnder mm

34 arbetsgrupp A Reviderad beslutsstruktur institutionernas ställning Institutionernas ställning stärks huvudsakligen genom: att beslut skall fattas verksamhetsnära: -...fattar verkställande beslut i alla de frågor som inte åvilar annan nivå, dvs. flertalet beslut som berör institutionen inrättandet av dekanens ledningsråd: -...som är rådgivande och förankrande åt dekanen och dekanen fattar viktigare beslut först efter samråd med ledningsrådet... normerande beslut där prefekten utpekas som beslutsfattare exempel på frågor där prefekten beslutar är: -... att inrätta, ledigkungöra, bereda och besluta om alla institutionens anställningar annan än professor

35 arbetsgrupp A Reviderad beslutsstruktur institutionernas ställning forts. prefekten beslutar om avtal om uppdragsforskning, uppdragsutbildning, samverkan, upphandling och inköp -... arbetsmiljöåtgärder Studieadministrativa beslut såsom kursplaner, lokal examensbeskrivning, särskilda behörighetsvillkor, särskilda urvalsgrunder

36 Arbetsgrupp B: Ledningspolicy, uppdrag och rekrytering

37 Ledamöter grupp B Henrik Björk, Ian Milsom, Anna Nordling, Hannah Saldert, Hilding Sjödén, Per-Olof Thång, Lotta Westerhäll, Håkan Berg, Inst för litteratur, idéhistoria och religion, HFN Avd för obstetrik och gynekologi, SA Humanistiska fakultetskansliet Studentkåren Centrala personalavdelningen, GF Inst för pedagogik och specialpedagogik, UFN Juridiska inst, HHFN, ordförande Handelshögskolans fakultetskansli, sekreterare Arbetsprocess 7 möten i storgrupp Flera möten i förberedande subgrupper Externt besök för input i Kollegialitetsfrågan Separata intervjuer med externa akademiska chefspersoner Inga särskilda referensgrupper

38 Kollegiala styrformer och säkerställandet av dessa i de konkreta organisationsförslagen Vad är kollegialitet? Kollegialitet är den princip om argumentation, prövning, meningsutbyte mellan jämlikar som präglar det akademiska seminariet och peer review -granskningar. Som används för att säkra kvaliteten i bedömningar av forskning och utbildning samt att säkra legitimiteten i beslut grundade på sådana bedömningar. Vilka utgör kollegiet Kollegiet utgörs av de personer inom lärarkategorierna som benämns vetenskapligt och konstnärligt kompetenta, vilka ska fatta beslut som kräver bedömningar av kvalitet i utbildning eller forskning samt konstnärligt utvecklingsarbete. inbegriper ofta även forskarassistenter och doktorander. Vad är kollegiala organ/styrformer Kollegiala organ behandlar frågor som rör bedömningar av kvalitet i forskning och undervisning. Även i tillsättningsprocessen för dessa organ tillämpas kollegiala principer liksom i beredningsarbetet vid tillsättningar av akademiska chefer. För att kunna kommunicera ämnet med omvärlden har vi, i definitionen, exkluderat styrelsens beslut att alla är röstberättigade mm från definitionen. Denna demokratiska förändring benämner vi Utvidgat personalinflytande.

39 Framtagande av kravprofil och kompetenskrav för ledande befattningar på alla nivåer inom universitetet inkl den s.k. basorganisationen Motiv Skapa gemensamma krav inom universitetet Enhetlighet Lägga fokus på ledarrollen vid bemanning av chefer/ledare Klargöra för aspiranter vad GU förväntar sig Kontraktet ökar tryggheten i rollen

40 Framtagande av kravprofil och kompetenskravför ledande befattningar på alla nivåer inom universitetet inkl den s.k. basorganisationen Definitioner: En chef är utsedd av och företräder huvudmannen/arbetsgivaren och har en formell position och funktion i organisationen med ett samlat ansvar för verksamheten, dess ekonomi, personal och arbetsmiljö Övriga ledare som inte har ett totalansvar enligt definitionen ovan definieras som anställd i ledande funktion Dokumentet beskriver krav på: Kvalifikationer Ledaregenskaper och ledarkompetenser, samt Ytterligare meriter Förslag till befattningsbeskrivningar Ek adm PA/HR adm Utb adm Institutionsnivå X X X Fakultetsnivå X X Universitetsnivå X X

41 Anställd i ledande funktion skall: Kvalifikationer: ha relevant akademisk utbildning förstå de förutsättningar som gäller inom högskolevärlden alt kärnverksamheten vara väl insatt i verksamhetens karaktär (verksamheten kan vara forskning, undervisning men även andra områden, t ex ekonomi). vara väl medveten om det ansvar och de befogenheter som ligger i uppgiften ha förmåga att leda och utveckla personal kunna leda diskussioner, sammanfatta och dra slutsatser ha goda förutsättningar att kunna sätta sig in i uppdragets ekonomi och vara förtrogen med regelverken för offentlig förvaltning Ledaregenskaper och ledarkompetenser (se även universitetets ledarskapspolicy) ha förmåga att samla arbetet kring mål och visioner ha genuint intresse för att leda en verksamhet förstå verksamhetens utmaningar och krav ha förmåga att prioritera, fatta tydliga beslut samt kunna delegera ha förmåga att ta tillvara medarbetarnas potential och ge återkoppling på utförda prestationer ha förmåga att identifiera och hantera konflikter Ytterligare meriter: Meriterande är: erfarenheter av att driva administrativa processer goda verksamhetskontakter, såsom medverkan i universitetsinterna och -externa (nationella och internationella) nätverk erfarenhet av att leda motsv verksamhet inom universitet/högskola och där ha åstadkommit goda och bestående resultat pedagogisk förmåga

42 Utveckla en gemensam ledarskapspolicy Motiv Skapa tydlighet i chefsrollen Tydliggöra linjeorganisationen Fokusera på verksamhet, ekonomi, personal och arbetsmiljö Synliggöra andra ledare utan totalansvar men med behov av stöd etc

43 Utveckla en gemensam ledarskapspolicy Gruppen har tagit fram ett förslag till en gemensam ledarskapspolicy och bilagt ett exempel på ett personligt styrdokument av kontraktskaraktär. Policyn innehåller dels text av karaktären Universitets chefer skall skapa resultat genom ett engagerat ledarskap i en öppen kultur och en professionell organisation där personalen ges möjlighet till utveckling och delaktighet samt dels en beskrivning av det stöd som ledare och chefer kan påräkna från universitetet, t ex Utbildning Introduktionskurs i arbetsmiljö Uppdragshandling/ kontrakt Medel avsättes inom budget för utveckling i chefsfunktionen Handledning o stödsamtal hos FHV Utvecklingssamtal Reglerad återgång för akademiska chefer Ledarskap Chef T ex: Studierektor Forskningsledare

44 Rekrytering till ledande befattningar Motiv Individuellt ansvar betonas Tydlig beslutlinje Resultatorientering Chefer övervakar, samordnar och företräder verksamheten Gruppen diskuterat att transparens och kollegiala principer måste prägla arbetet Uppdrag i styrdokumenten

45 Rekrytering till ledande befattningar Beredningsuppgifter Arbetet sker i nära samarbete med rektor/dekan De kollegiala principerna säkerställs i beredningsarbetet Intervjuer Referenstagning Beslut Rektor Dekan Fakultetsstyrelse Institutionsråd Val Alla anställda innebär Alla tillsvidareanställda och visstidsanställda med en sysselsättningsgrad med minst 50 % Visstidsanställda skall ha en anställning omfattande minst 6 månader. Utvidgat personalinflytande Beslutsfattaren och gruppen arbetar gemensamt i urvalsförfarandet MBL 11 före beslut Förslag till Dekan Prefekt Beredningsgrupps uppgifter Röst Längd mm Valberednings uppgifter Val- och beredningsgrupp Institutionsrådet består av representanter för lärare/forskare, teknisk och administrativ personal samt företrädare för studenterna. Det totala antalet ledamöter bör inte överstiga 9. proportionell fördelning av mandaten studeranderepresentantern a 25 % (2). Prefekten är ordförande. Institutionsrådet kan adjungera sekreterare samt personer för särskilda frågor.

46 Vilka konsekvenser ledningsstrukturen får på olika beslutsnivåer i organisationen Viktigt att värna om kollegiala principen där vetenskaplig kompetens behövs för beslutsfattande Chefsaspekt vs kollegial aspekt inkl ökat student- och personalinflytande Tydligare besluts- och chefslinje med bättre styrningsmöjlighet Ökad handlingskraft då man blivit vald av överordnad chef Legitimiteten kan bli svagare Kräver transparenta beredningsformer Säkerställa att dekanus/prefekt hör sitt råd innan beslut

47 Arbetsgrupp C: Utbildningsnämnd

48 Utbildningsnämnd och utbildningens organisation vid GU Arbetsgrupp C Sofie Blombäck (stud), Magnus Bergquist, Mats Edvardsson, Ingegärd Eliasson, Karin Fogelberg, Marina Ghersetti (sekr), Börje Haraldsson (ordf), Cajsa Johansson (stud), Lars Lindkvist, Catharina Tillman Referensgrupp Marja-Leena Lampinen (Västra Götalandsregionen), Martin Hellström (Högskolan i Borås), Malin Östling & Ulf Dalnäs

49 I förslaget beskrivs hur GU:s utbildning bör organiseras för att uppnå de i rektors inriktningsbeslut identifierade målen: ökad kvalitet, bättre samordning, mer verksamhetsnära beslut och ökad kostnadseffektivitet. Förslaget innebär en tydlig uppdelning av ansvarsområden så att: institutionerna självständigt sköter operativa frågor, fakulteterna följer upp kvalitet och samordnar verksamheten, och universitetet beslutar om policyfrågor, regler och planer för utbildningen.

50 CHEFS- ASPEKT rektor US GU-GEMENSAMT policyer regler planer KOLLEGIAL ASPEKT Ordf Utbildningsnämnd (UN) UUF s s s UUA pf UUP us LUN UU UU UU UU UU UU UU UU UTBILDNINGSNÄMNDEN: Prorektor är ordförande Ledamöter för: - pedagogiska frågor (pf) - utbildningsservice (us) - studeranderepresentanter (s) x 3 - utbildningsutskott (UU, flera) - utskott för utbildningsprogram (UUP) - utskott för utbildning på forskarnivå (UUF) - Lärarutbildningsnämnden (LUN) - utskott för utbildning på avancerad nivå (UUA) Tre fakultetsövergripande utskott med särskilda uppdrag och befogenheter: Utskottet för utbildning på forskarnivå (UUF) Utskottet för utbildningsprogram (UUP) Utskott för utbildning på avancerad nivå (UUA) dekan FAKULTET kvalitetssäkring kvalitetsutveckling samordning Utbildningsutskott (UU) under Fakultetsstyrelsen Ordf: prodekan Ordf. i UU är ledamot i UN PK prefekt INSTITUTION utförande uppföljning Utbildningskommitté (UK) under Institutionsrådet Ordf: proprefekt Ordf. i UK är ledamot i UU Program Programkommitté/-er (PK) för institutionsöverskridande program Fristående kurser

51 Arbetsgrupp D: Forskarkollegium

52 Rektors chefs- och prefektmöte, 27 sept Förslag: Arbetsgrupp D FORSKARKOLLEGIUM Kerstin Johannesson (ordf.), Staffan Larsson, Sven Enerbäck, Marie Demker, Martin Dackling (stud.repr), Ludde Edgren (sekr.) Möten: 2 september & 8 september Arbetsdokument: utdrag ur utredning, remiss & remissvar

53 Arbetsgrupp D: resonemang Ämnesrepresentativ Stor grupp Forskarnas kollegium Med mandat Ej representativ Liten grupp Rektors forskningsråd Utan mandat

54 Arbetsgrupp D: resonemang Flexibilitet Långsiktighet Principiella frågor Forskningen högsta prioritet Fokus på GU Forskarkollegium Rådgivande

55 Tydliggör forskningsfrågorna: tillsätt vice-rektor för forskning Namn: Rektors Forskarråd (RFR) Sammansättning: 7 personer + 1 sekreterare. Ordförande: vice-rektor för forskning Ledamöter: 1 student (erfaren doktorand) 5 framstående forskare med hög integritet (både unga och äldre) Sekreterare: 1 tjänsteman från Forsknings- och innovationsservice Tillsättning: Forskare utses av rektor, stud.repr. av GUS Arbetsgrupp D: förslag I kraft av egen kompetens, ej representativa för någon fakultet Handplockas av rektor, ej nomineringsförfarande. Möjlighet att välja forskare från andra lärosäten ska finnas. (Suppleanter ej nödvändigt, personer kan adjungeras vid behov)

56 Mandat: endast rådgivande till rektor (ej rådgivande till fakultet) Mandattid: på tre-sex år och följer lämpligen mandattiden för rektor (alla medlemmar bör inte ersättas samtidigt) Syfte: att ge råd till rektor i forskningsfrågor av principiell karaktär RFR ska inte vara operativt och ej ge råd i sakfrågor Arbetsgrupp D: förslag Ej operativ Ej sakfrågor Exempel: - hur universitetet ska arbeta för att utveckla och stärka goda forskningsmiljöer - hur universitetet ska attrahera duktiga forskare - hur forskningen ska utvärderas och hur resultaten av forskningsutvärderingarna ska implementeras i verksamheten - hur universitetet kan underlätta forskningssamverkan mellan discipliner - hur universitetet ska arbeta med stora ansökningar

57 Arbetsgrupp D: förslag Syfte (forts): - RFR ska ej bli en utvärderingsgrupp av universitetsgemensamma ansökningar, däremot ge råd om hur sådan utvärdering bör göras. - RFR ska ej ge råd om vilka strategiska satsningar som ska göras, däremot ge råd för att kunna ta fram en plan för strategiska satsningar. Arbetssätt: - möten sammankallade av ordförande - inget specifikt antal, men förutsätts träffas minst 3-4 gånger per år och vid behov betydligt oftare

58

59 Nästa steg Arbetsgrupperna A-D: förslag sammanställs inför styrelsemötet den 12 oktober Arbetsgrupp E. Arbetsordning: utformar arbetsordning och delegationsordning utifrån underlag från grupperna A-D, styrgrupp och styrelsens kommentarer Delprojekt F. Stödprocesser: bemannas och startar upp under oktober Resultat från arbetsgrupperna A-D med kommentarer från styrgrupp och styrelse utgör underlag till arbetet avseende stödprocesserna Nästa styrgruppsmöte 28 september Information till styrelsen 12 oktober

60 Stödprocesser aktiviteter i närtid Kravställningsworkshop förmiddagen den 20 oktober Bemanning av arbetsgrupper per stödprocessområde

61 Stödprocessområden Planering och styrning Ekonomi Personal Studieadministration Forskningsadministration Information och kommunikation Lokaler Övriga viktiga processer kommer att hanteras under resans gång

62 Kravställningsworkshop förmiddagen den 20 oktober Syftet med workshopen är att kartlägga kravställarnas/avnämarnas krav på leveranser från respektive stödprocess för att säkerställa rätt fokus i det fortsatta arbetet Inbjudan ställs till dekaner, prefekter, avdelningschefer och kanslichefer Inbjudan kommer inom några dagar GUS hanterar studentrepresentationen

63 Bemanning av arbetsgrupper per stödprocessområde Process för bemanning Intresseanmälan kommer att gå ut till alla medarbetare Medarbetare anmäler sitt intresse att delta via en web-blankett Anmälan om intresse garanterar inte en plats En arbetsgrupp, del av projektledningen, utarbetar ett förslag till bemanning Styrgruppen godkänner Godkännande om deltagande inhämtas från respektive chef Bekräftelse skickas ut till alla som anmält intresse oavsett om man kommer att ingå i en arbetsgrupp eller ej Detaljplanering och utformande av web-blankett pågår och inbjudan kommer att gå ut inom en snar framtid GUS hanterar studentrepresentationen

64 Bemanning av kravställning och arbetsgrupper inför Etapp 2 Två inbjudningar med lite olika karaktär pga målgrupperna: 1. Kravställning 2. Arbetsgrupper Inbjudan: GU-alla (Volymfråga) Information etapp 2 Länk till info om vad deltagandet innebär Länk till projekthemsidan Länk till anmälningsblankett Anmälningsblankett Namn Arbetsplats (Rullista/Inst nivå) Arbetsuppgifter(Rullista) Flerval: Arb grp/ref grp/annat Flerval: Område Erfarenhet inom GU (år) Kontaktuppgifter Beredning Svaren styrs till projektets kommunikatör En grupp inom projektet gör ett förslag till bemanning av grupperingar (arb grp/ref grp) Justering/revidering på projektledningsmöte Kontakt med berörd chef för dem som föreslås Beslut i styrgrupp Svarsmail när processen är klar Vi står i startgroparna: Web-blankett Instruktionstexter Rullgardiner Nya utskicksdatum planeras Urvalsprinciper Relevant kompetens/ erfarenhet för resp arbetsgrupp Bred representation inom GU (geografisk) Olika roller i organisationen (funktion) Avnämare Genusperspektiv

65