Vårt uppdrag. att stärka och utveckla folkhälsan

Transkript

1 Vårt uppdrag att stärka och utveckla folkhälsan

2 Program Om enheten för miljöhälsa och vårt arbete Vägledning om värmeböljor Tillsynsvägledning temperatur Hälsoeffekter Termiskt klimat Lagstiftning, allmänna råd, övrig tillsynsvägledning, egenkontroll Utredning & tillsyn Rättsfall Frågestund Sid.

3 Enheten för miljöhälsa 17 medarbetare - 8 i Östersund och 9 i Solna Kunskapsstöd till myndigheter, regeringen och andra aktörer i frågor som gäller miljörelaterad hälsa samt till kommuner, länsstyrelser och andra i frågor som gäller samhällsplanering för god hälsa. Uppföljning av miljöns påverkan på människors hälsa, bl.a. kopplat till miljömålen och folkhälsomålen (Miljöhälsorapport 2017). Tillsynsvägledning av kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder samt länsstyrelserna när det gäller miljöbalkens regler om hälsoskydd. Sid 3.

4 Tillsynsvägledning Tar fram allmänna råd och annan vägledning Håller utbildningar/seminarier för miljö- och hälsoskyddsinspektörer på länsstyrelseträffar mm Driver nationella tillsynsprojekt Anordnar seminarieserier Svarar på frågor från inspektörer, Yttrar oss till domstolar Sid 4.

5 Plan för tillsynsvägledning Treårig plan som ska uppdateras årligen eller vid behov. Tydliggöra för tillsynsmyndigheterna vilken vägledning Folkhälsomyndigheten planerar att utföra. Nuvarande plan gäller för Ny plan håller på att tas fram för , publiceras i oktober. Centrala myndigheter samarbetar: Gemensam enkät om behov av tillsynsvägledning. Få överblick av planerade aktiviteter och eventuella samordningsbehov mellan myndigheterna. Sid 5.

6 Plan för tillsynsvägledning 2018 Sid 6.

7 Anpassning till ett klimat med högre temperaturer Elin Andersson

8 Motiv till insatser Av de olika klimateffekterna väntas värmebölja ge störst hälsoeffekter och samhällskostnad. Värmeböljan i Europa 2003 visade konsekvenserna för folkhälsan genom det stora antalet ökade dödsfall som inträffade. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar länder i Europa att utveckla och implementera planer för att förebygga samt hantera värmerelaterade konsekvenser för hälsan. Lancet kommissionen Klimatförändringar kan omkullkasta 50 år av förebyggande folkhälsoarbete om vi inte tar hänsyn till klimatförändringar Om vi tar oss an klimatutmaningarna (minskade utsläpp liksom anpassning) så är det århundradets största möjlighet för global folkhälsa. Sid.

9 Hur kan det svenska samhället förebygga och hantera hälsoeffekter av värme? Hur kan tillsyn och egenkontroll användas? Sid 9.

10 Hälsoeffekter av värmeböljor (2015) Sid.

11 Optimal temperatur För en befolkning anpassad till värme kan en temperatur anses vara behaglig, medan samma temperatur kan ge stora negativa effekter i en befolkning som är ovan vid värme. Den temperatur där dödligheten är som lägst kan ur befolkningssynpunkt anses vara den optimala. I den skandinaviska länderna ligger den optimala dygnsmedeltemperaturen vid ca medan den i Miami är så hög som 27. Den dagliga dödligheten i Sverige ökar med ca 10% om temperaturen når 26 C eller mer tre dygn i rad. Den ökar med ytterligare 10% om temperaturen når 30 C eller mer tre dygn i rad. Sid 11.

12 Riskgrupper Ihållande värme kan medföra olika stora risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Grupper med nedsatt förmåga att reglera kroppstemperaturen eller att reagera på risker är särskilt sårbara. Arbetsgrupp Uppsala Riskgrupperna x vid värmebölja är: Äldre Kroniskt sjuka Personer med funktionsnedsättning Små barn och gravida Personer som tar medicin. Förebyggande insatser bör riktas mot de grupper som har den största Sid. sårbarheten.

13 Vägledning om hantering av hälsoeffekter (2017) Riktar sig till kommuner, landsting, regioner och privata vårdföretag. Vägledningen ska ge stöd och rekommendationer till de olika aktörernas eget arbete med att ta fram handlingsplaner. Identifierar fastighetsförvaltning och tillsyn som viktiga i förebygga-fasen Sid.

14 Att förebygga hälsoskadlig värme i befintlig bebyggelse ( ) Kunskapssammanställning (juni) Befintlig kunskap och åtgärdsförslag, för befintlig bebyggelse i Sverige - inomhus respektive utomhus. Vägledning (dec) En vägledning för hur hälsoskadlig värmeutveckling kan identifieras, förebyggas och hanteras i befintlig bebyggelse och dess inomhusmiljö. Sid 14. Verktyg för kartering (juni) En karteringsmetod för värmeöar i tätbebyggelse vidareutvecklats för användning av Kn och Lst.

15 Realtidsdata som kvalitetsförbättring av värmevarning ( ) Skapa ett övervakningssystem som kan ge realtidsdata om hälsoläget i befolkningen vid värmebölja. Komplettera värmevarningen i Sverige. Statistik och indikatorer att använda i riskanalys och uppföljning av åtgärder. Sid 15.

16 Frågor? Sid 16.

17 Tillsynsvägledning temperatur Hälsoskyddsträff våren 2018

18 Hälsoeffekter Direkta och indirekta hälsoeffekter av för låga och för höga temperaturer

19 Hälsoeffekter Höga och låga temperaturer påverkar mentala förmågan, arbetskapaciteten, styrkan och rörligheten. Kan i sin tur påverka olycksfrekvens, arbetsprestation och komfort. Komfortproblem Att frysa ger obehag, stress - utgöra olägenhet Sid 19.

20 Kyla Fler dör på vintern (vintermortalitet), främst äldre/känsliga. Hjärt- och kärlsjukdomar, lungrelaterade sjukdomar. Drag ger snabbare avkylning. Muskelbesvär, nackspärr, ögonirritation. Sid 20.

21 Värme Direkta effekter på flera kroppsfunktioner. Känsliga grupper äldre, dementa, funktionshinder, sjukdomar som påverkar ämnesomsättning, viss medicinering Mentala förmågan försvagas, koncentrationsförmågan avtar och man slutar att anstränga sig. Inlärningsförmågan minskar. Sid 21.

22 Känslig grupp Rätt till två grader högre operativ temperatur och golvtemperatur. Värme: äldre, personer med överaktiv sköldkörtel, hjärt- och kärlsjukdomar. Kyla: äldre, personer med problem med rörlighet, temperaturreglering, funktionshinder, låg ämnesomsättning, viss medicinering, reumatism, vissa muskelsjukdomar. Scandinav Nämnden kan besluta om person tillhör känslig grupp. Idag saknas särskilda riktvärden för känslig grupp när det gäller höga temperaturer (men ska tas hänsyn till enligt AR). Sid 22.

23 Termiskt klimat Faktorer som påverkar

24 Värmeförlust kan ske genom Konvektion Avdunstning Strålning Ledning Sid 24.

25 Termiskt klimat Vilka faktorer har betydelse? Lufttemperatur Strålningstemperatur Luftens hastighet (drag) Luftens fuktighet Calle Bredberg/Scandinav Sid 25.

26 Termiskt klimat Fler faktorer Aktivitet Kläder Kalla golv Ingela Nyman/Scandinav Sid 26.

27 Vad är operativ temperatur? Lufttemperatur + strålningstemperatur Lufttemp Lufttemp Yttemp 18 C 18 C Yttemp 18 C 10 C Operativ temperatur = 18 C Operativ temperatur = lägre än 18 C Sid 27.

28 Drag luftrörelser Upplevelsen beror på luftströmmens hastighet och temperatur. Rekommenderat värde: ej över 0,15 m/sekund vid normal lufttemperatur. Drag gör att kroppens värme avges snabbare till omgivningen Kan komma från tilluftsventiler, otätheter främst i fönstren och balkongdörr men även i ytterdörr och väggar. Drag kan också uppstå på grund av kallras. Kalla väggytor och fönster luften kyls och sjunker drag. Kalla golv kan uppfattas som drag trots att inga luftrörelser förekommer. Sid 28.

29 Operativ temperatur/lufttemperatur Operativ temperatur: Lufttemperatur: medelvärdet av lufttemperaturen och medelstrålningstemperaturen från omgivande ytor. Mäts med en glob-, kub- eller ellipstermometer. Ett allmänt mått på temperatur som inte tar hänsyn till strålning eller temperaturskillnad. Mäts med en lufttermometer, gärna loggande. Skillnad operativ lufttemperatur är oftast mindre än 1 grad och sällan mer än 2 grader Sid 29.

30 Radiatorns betydelse Genom felaktig möblering kan den uppåtgående varma luftströmmen från radiatorn brytas kallras! Ett mindre problem med moderna treglasfönster Radiatorn kall men fungerar? Radiatorns temperatur kan vara lägre än hudens temperatur (32 C) i välisolerade hus. Kallras! Sid 30.

31 Exempel på utsatta rum, kyla Hörnrum med två eller fler ytterväggar är speciellt utsatt för vind och kyla. Rum med innertak gränsande mot kallvind eller direkt mot yttertak kan ha problem med kalla takytor. Rum i markplan där golvet ligger direkt på betongplatta eller krypgrund kan ha problem med låg golvtemperatur. Är byggnaden inte tillräckligt vindtät eller tillräckligt isolerad avspeglas det på för låga temperaturer lokalt. Sid 31.

32 Exempel på utsatta rum, värme Värme utifrån: solinstrålning, stora fönsterytor, varm tilluft. Utvändig solavskärmning mest effektivt för att stänga ute värme Värme kan också komma från angränsande varm lokal, ex pannrum, undercentral. Värmeisolering mellan utrymmen Hög belastning från datorer, personbelastning etc. Ventilationen måste vara anpassad Sid 32.

33 Lagstiftning, allmänna råd och övrig tillsynsvägledning Temperatur

34 Lagstiftning 9 kap 3 MB: Olägenhet för människors hälsa. 9 kap 9 MB: Hindra uppkomst av och undanröja olägenheter i bostäder och lokaler för allmänna ändamål. 33 FMH: Bostad ska ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar mm. Sid 34.

35 Tillsynsvägledning om temperatur inomhus Allmänna råd FoHMFS 2014:17 om temperatur inomhus (2005) Handbok Temperatur inomhus (2005) Kompletterande vägledning om temperatur på webben Sid 35.

36 Allmänna råd om temperatur gäller i Bostadsutrymmen, t ex kök, sovrum, vardagsrum och badrum. Lokaler för allmänna ändamål där människor vistas mer än tillfälligt, t ex klassrum och i förskolelokaler. Sid 36.

37 Extrema väderförhållanden De allmänna råden gäller inte vid extrema väderförhållanden: Miljö- och hälsoskyddsnämndens bedömning (lokala förhållanden!) men SMHI definierar värmebölja enligt: högsta temp överstiger 25 C i minst 5 dagar. Vid värmebölja kan temperaturen inomhus tillåtas överstiga de kortvariga riktvärdena på 26 respektive 28 C. Vid extrem kyla för orten gäller inte de allmänna råden. Sid 37.

38 Riktvärden termiskt klimat Operativ temperatur Inte under 18 C Inte över 24 C (kortvarigt 26 C) Golvtemperatur yttemp. Inte under 16 C Känsliga grupper Operativ temperatur inte under 20 C Golvtemperatur inte under 18 C Kortvarigt resp. varaktigt? Ingen exakt definition Bedömning i varje enskilt fall, men några få dagar räknas som kortvarigt Varaktigt är mer permanent under en hel årstid. Sid 38.

39 Egenkontrollkravet i miljöbalken 26:19 MB Den som bedriver verksamhet skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Sid.

40 Vad bör ingå i egenkontrollen? Egenkontrollen kan bland annat innehålla: Undersökningar av inomhusklimatet Funktionskontroll av ventilationen i bostaden/fastigheten Funktionskontroll av värmesystemet i bostaden/fastigheten Kontroll av boendes upplevelse av inomhusklimatet Rutin för hantering av felanmälan eller klagomål Sid 40.

41 Utredning & tillsyn

42 Utredning vid klagomål Verksamhetsutövarens/fastighetsägarens ansvar Egenkontroll Utreda vid klagomål Miljö- och hälsoskyddsnämndens ansvar Indikerande utredning vid klagomål Bedömning Ev. ställa krav på fastighetsägaren/ verksamhetsutövaren Sid 42.

43 Utredning kan göras i två steg Steg 1. Indikerande mätning Lufttemperatur gärna loggande mätning Förekomst av luftrörelser test med t ex indikatorrök Golvtemperatur - kontakttermometer Sid 43.

44 När kan utredningen avslutas? Klagomål på kyla: Vid lufttemperaturer över 20ºC (22ºC känsliga grupper), golvtemperaturer över 18ºC och om en kontroll av luftrörelserna inte visar att det förekommer drag Klagomål på värme: Vid lufttemperatur under 24ºC (26 ºC sommartid) Hänsyn tas till känsliga grupper. Sid 44.

45 Utredning kan göras i två steg Steg 2. Utförlig mätning av relevanta parametrar Kan även utföras direkt om det finns specifika klagomål Operativ temperatur t ex glob-, kub-, eller ellipstermometer Golvtemperatur t ex kontakttermometer Lufthastighet lufthastighetsmätare eller rök + tidtagning Ev. strålningstemperaturskillnad, vertikal lufttemperaturskillnad Sid 45.

46 Var görs mätningen? Vy uppifrån Vy från sidan Sid 46.

47 Vädrets betydelse vid mätning? Liknande väder och temperatur som klagomålet gäller. Vind ha stor negativ påverkan på inomhusklimatet. Bör inte mäta vid extrema förhållanden. Mät utetemperaturen före och efter mätningen. Sid 47.

48 Bedömning av olägenhet Ta hänsyn till: Riktvärden i allmänna råden Hänsyn till personer som är något känsligare än normalt p g a ålder, sjukdom, funktionsnedsättning Hur utrymmet används Vistelsezonen Samlad bedömning av utrymmets termiska klimat Sid 48.

49 Rättsfall Temperaturärenden

50 MÖD 2005-M 6259 Klagomål på hög temperatur i bostadsrättslägenhet. Miljönämnden avskrev ärendet efter att mätningar i grannlägenheter visat på temperaturer på 22 resp. 24 grader (icke eldningsperiod). Domstolen MÖD konstaterade att: Resultat från utförda mätningar visar att temperaturen i boendes lägenhet är så hög att den utgör en hälsorisk. Enligt nya allmänna råden (2005:15) omfattas även kök och badrum. Det ankommer på miljönämnden att förelägga Brf att utföra dessa ytterligare undersökningar och utredningar Oklar orsak till höga temperaturer, oklart vilka åtgärder som är möjliga Vill boende inte medverka kan nämnden avsluta ärendet. Sid.

51 MÖD 2012-M 3044 Klagomål på kalla golv i lägenheter. Golvtemperatur utanför vistelsezon ned mot grader, inom vistelsezonen 17,0 resp. 17,5 grader. Skillnaden i operativ temperatur 0,1 meter och 1,1 meter ovanför golven i klagandenas lägenheter understeg rek. värde om 3 C. Boende tillhörde ej känslig grupp Vistelsezonen är områden i en bostad där det bedömts att den boende till största delen vistas och där påverkan från till exempel kalla golv kan komma att påverka hälsan på ett negativt sätt. En upplevd störning utanför vistelsezonen får enligt Mark- och miljööverdomstolen under dessa förhållanden normalt anses som en ringa eller helt tillfällig störning varför en olägenhet i miljöbalkens mening inte kan anses föreligga. Sid.

52 Frågor?

53 Sid 53. Fanny Hansson/Scandinav