Tillägg till ÖP 2002 på temat Vindkraft. Tanums kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING

Transkript

1 Tillägg till ÖP 2002 på temat Vindkraft Tanums kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING

2 1. Inledning Sammanfattning Bakgrund Omvärldsläge och Internationella mål Vindkraftsutbyggnaden i Sverige Vindkraftsutbyggnaden i Tanum en vindrik kommun Tidigare vindkraftsplanering och utredningar Planeringsprocessen Tidigare beslut Förändringar efter samrådskedet Tidplan och aktuellt skede Vindkraftsplanens syfte och roll i den kommunala planeringen Giltighetstid, aktualitetsförklaring och översyn Lagstiftning & tillståndsprocessen Handläggningsprocessen för vindkraftsärenden/ansökningar Hantering av redan inkomna bygglovsansökningar och intresseanmälningar Anslutning till kraftledningsnät Kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar Grundläggande information och fakta om vindkraft Vindkraften som energikälla Teknik och utveckling Buller, skuggrörelser och reflexverkan Landskapsbild & kulturmiljö Naturmiljö Upplevelsevärden, turism och friluftsliv Luftfart och hindermarkering Totalförsvaret Vägar, järnväg och sjöfart Transporter av vindkraftverk Telekommunikation Jord- och skogsbruk Risk- och skyddsavstånd Återställande och efterbehandling av markområden Genomförda utredningar Nuläge för vindkraft i Tanum Befintliga vindkraftverk Nya verk på gång Energiläget i Tanum Kraftledningsnätet i Tanum och norra Bohuslän/Dalsland Övergripande landskapsanalys Vindkartering Riksintressen och andra betydande allmänna intressen Riksintressen Riksintresse vindkraft Tanums världsarv (Tanumsslätten Kalleby Oppen - Fossum) Natura 2000-områden och naturreservat Stora opåverkade områden Tysta områden

3 2.5.7 Rekreations- / friluftsområden Samordningsfrågor Mellankommunala frågor Nya E6:an Samordning med 3G eller andra master/sändare Vindkraftsplanering i Tanum Tidigare skeden och ställningstaganden Vindkraftsplan - Tillägg till ÖP 2002 på temat vindkraft Läsanvisning Översiktlig beskrivning av planen Allmänna riktlinjer vid etablering av vindkraft i Tanum Befintliga vindkraftsområden Nya vindkraftsområden i Tanum (A:1-7) Detaljkartor, Avgränsning, förutsättningar, överväganden och riktlinjer A: A: A: A: A: A: A: Vindkraftsfria områden (C:1-20) Områdesvisa överväganden och ställningstaganden Småskalig vindkraft Vindkraftstilläggets förhållande till gällande översiktsplan, ÖP Planförslagets förhållande till Riksintresse för vindkraft Miljökonsekvensbeskrivning Miljöbedömning Avgränsning av MKB Arbetsprocessen Alternativen Samlad bedömning av miljökonsekvenser Uppfyllande av miljömålen Åtgärder för att minimera negativ miljöpåverkan Åtgärder för uppföljning Sociala och ekonomiska konsekvenser Godkänd för utställning av kommunstyrelsen Politisk styrning: En parlamentarisk styrgrupp med samtliga partier representerade utgör politisk styrgrupp för vindkraftsplaneringen. Medverkande tjänstemän: Handläggare: Robert Engblom, planeringsarkitekt Martin Kvarnbäck, plan- och byggchef Ingvar Olofsson, kommunbiolog 3

4 4

5 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Denna handling utgör utställningshandlingen för vindkraftsplanen - det tematiska tillägget till ÖP 2002 på temat vindkraft. Möjlighet att lämna synpunkter på vindkraftsplaneringen har givits under det tidigare genomförda programsamrådet samt under samrådskedet. Möjlighet att lämna synpunkter finns på nu föreliggande utställningshandlingar, även om möjligheten till förändringar av planen är begränsade mellan utställning och antagande av planen. För att nå de planeringsmålen för vindkraft i Sverige på 30 TWh till år 2020 behövs det byggas ca nya vindkraftverk i landet. Energimyndigheten pekade i maj 2008 även ut riksintressen för vindkraft i hela landet. Vi står med andra ord för inför en påtaglig utbyggnad av vindkraften i Sverige. I Tanum finns många goda vindlägen. Samtidigt finns det i Tanum även många starka bevarandeintressen vars värden kan komma att påverkas vid en allt för kraftig utbyggnad. Detta gör dem till i olika grad motstående intressen till vindkraft. Tanums kommun har en i grunden positiv inställning till vindkraft och 37 verk finns redan uppförda i kommunen. Både före och planprocessen har det visade intresset för att få uppföra vindkraftsgrupper i Tanums fortsatt öka i rask takt. Totalt finns ett intresse av uppföra ca verk. Om alla dessa verk skulle byggas skulle det innebära att en mer eller mindre sammanhängande vindkraftsetablering över en sträcka på totalt ca 25 km enbart i Tanums kommun. Planen anger totalt 7 områden som lämpliga för vindkraft, A:1 till A:7. Den totala arealen uppgår till ca 19 km 2. Planen innebär att förhållandevis få intrång sker i områden med riksintressen och andra allmänna intressen av bevarande karaktär samt bekräftar i riksintresseområdena för vindkraft där så bedömts lämpligt i avvägningen mot övriga utpekade intressen, så som Tanums världsarvsområde. Samtidigt medför förslaget att en dryg fördubbling av antalet verk i förhållande till vad som finns idag kan bli möjligt i Tanums kommun och att uppskattningsvis ca 3 gånger mer vindkrafts-el kan produceras i kommunen. Vindkraftsutbyggnaden föreslås i huvudsak ske i tydligt åtskilda grupper, vilket bedöms bidra till en god hushållning med mark och kommunens landskapsvärden. I Tanums kommun finns även många andra platser med goda vindförutsättningar, men där vindkraftsetableringar i olika grad innebär större intrång i områden med motstående intressen. Därför har de i planen pekats ut som vindkraftsfria områden. De befintliga vindkraftverken för stöd i planen i sitt nuvarande antal och utformning. 5

6 1.2 Bakgrund Omvärldsläge och Internationella mål Klimatförändringen är ett av de största hoten mänskligheten står inför under de kommande åren. Frågan om långsiktigt hållbar utveckling står högt upp på agendan inom samtliga nivåer i samhället. En av de frågor som fått ökat fokus är hur vi ska kunna minska vår klimatpåverkan. Vid klimatmötet på Bali i december 2007 enades världens stater om att omfattande förändringar är nödvändiga. På detta följde ett energi- och klimatpaket där EU medlemsländerna måste öka sin andel av förnyelsebar energi radikalt. I denna omställning är vindkraften en mycket viktig del Vindkraftsutbyggnaden i Sverige Förutsättningarna för vindbruk i Sverige är mycket goda, med stora ytor, gles befolkning och långa kuster beslutade riksdagen om en årlig produktionskapacitet av vindkraft på 10 TWh till år 2015 som ett nationellt planeringsmål. Ett nytt mål på 30 TWh vindproducerad el, varav 20 TWh landbaserad, till år 2020 har under 2009 antagits av regeringen efter förslag från Energimyndigheten. I Sverige producerades år 2007 ca 1,4 terawattimmar (TWh) vindkrafts-el och 2008 kom siffran upp till 2,0 TWh, vilket innebär en ökning med ca 38 %. I december 2008 fanns drygt 930 verk i Sverige och vindkraften utgör ca 1,4 procent av Sveriges elproduktion. För att nå de förslagna planeringsmålen för vindkraftverk i Sverige behövs det byggas ca nya vindkraftverk i landet. Energimyndigheten pekade i maj 2008 även ut riksintresseområden för vindkraft i hela landet. Vi står med andra ord för inför en påtaglig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Detta kommer att innebära att vår import av t.ex. kolkraft från andra länder kan minska, men samtidigt så kommer vindkraftverken att påverka landskapsbilder och bli ett allt vanligare inslag i vår vardag. Den stora utbyggnaden kommer också att innebära stora investeringar och kan ge många nya arbetstillfällen. Det finns platser som lämpar sig bättre för vindkraft än andra, platser där vindens energi innehåll är särskilt stort. De största vindenergiresurserna i Europa finns i Storbritannien och Danmark samt längs kusterna i Sverige, Tyskland och Spanien. (Till kustzonen i Europa räknas landområdet ca 4-5mil in från strandkanten d.v.s. i princip hela Tanum). Detta faktum i kombination med Sveriges rikliga tillgång på vattenkraft, som genom sin möjlighet att magasinera energi kan balansera upp produktionsvariationerna i vindkraftselen, gör vårt land till ett särskilt bra vindkraftsland. I dagsläget ligger vi dock en bra bit efter många av Europas länder när det gäller antalet verk och andelen vindkraftproducerad el, inte minst i förhållande till den potential som finns i landet Vindkraftsutbyggnaden i Tanum en vindrik kommun Tanum är med sitt kustnära läge en kommun som fogar över en outtömlig förnyelsebar energitillgång av hög internationell klass. Tanums kommun har också en i grunden positiv inställning till vindkraft och 37 verk finns redan uppförda i kommunen. Ytterligare 1 st har fått bygglov, men detta bygglov är dock överklagat. 6

7 Både före, under och efter programsamrådet har det visade intresset för att få uppföra vindkraftsgrupper i Tanums fortsatt öka i rask takt. Totalt finns ett intresse av uppföra mellan ca 160 till drygt 200 verk. Om alla dessa verk skulle byggas skulle det innebära att mer eller mindre sammanhängande vindkraftsetableringar över en sträcka på totalt ca 25 km enbart i Tanums kommun. Där till bör läggas att det i södra Strömstads kommun finns ett utpekat riksintresse för vindkraft samt ansökningar om att få bygga vindkraft. Om dessa realiseras skulle innebära att den totala sträckan blir drygt 30 km, som tillsammans med de visade intressena i Tanum skulle ha vindkraftsetableringar med relativt korta avstånd mellan grupperna. Etableringar av denna omfattning skulle påtagligt förändra landskapets karaktär för en relativt stor del av norra Bohuslän. De landskapliga helhetsvärdena är samtidigt av stor betydelse både kommunen och för regionen. Stora områden skyddas även av flertalet överlappande bevarandeförordnanden, bland annat i form av riksintressen både enligt 3 och 4 kap Miljöbalken (MB). De moderna verkens höjd samt faktumet att många av de bra vindkraftsförutsättningarna återfinns på bergshöjder över 100 m.ö.h. gör att verken blir påtagligt synliga även på långa avstånd. I Tanum finns många goda vindlägen. Samtidigt finns det i Tanum även många starka bevarandeintressen vars värden kan komma att påverkas vid en allt för kraftig utbyggnad. Detta gör dem till i olika grad motstående intressen till vindkraft. Vindkraftsetableringar på olika platser i kommunen innebär olika grad av konflikt med dessa bevarandeintressen. Hur stor en konflikt är bör bedömas utifrån ett helhetsperspektiv där hänsyn tas dels till energiläget och uppsatta nationella mål för vindkraften, dels till den totala påverkan från vindkraftsetableringar i kommunen och regionen samt dels till hur god förekomsten är av platser med likartade vindförutsättningar men mindre motstående intressen. En av de grundläggande planeringsprinciperna för denna vindkraftsplan är att i första hand peka ut områden som har goda vindförutsättningar samt begränsade motstående intressen. En viktig faktor är även hur kapaciteten samt förstärkningsmöjligheterna i kraftledningsnätet ser ut. Studier i den framtagna 3D-modellen visar att det finns en stark koppling mellan hur stor påverkan på landskapsbilden blir och hur stor del av synfältet eller horisontlinjen som totalt täcks av vindkraft. Från de öppna siktlinjerna exempelvis vid Tanums världsarvsområde, i skärgårdsområdena och vid de större sjöarna blir effekten av långsträckta etableringar som mest påtaglig. I planeringsarbetet är det därför viktigt att försöka hitta avgränsningar på vindkraftsområdena som ökar möjligheten till att vindkraften upplevs som ett positivt inslag i landskapet, i stället för att stora områden övergår till ett mer industriellt präglat vindkraftslandskap. Bedömningen är att en avvägd utbyggnad i Tanum både väsentligt kan bidra till uppfyllandet av de nationella planeringsmålen för vindkraft och på sikt även till att öka acceptansen för vindkraft, samtidigt som en god hushållning med mark- och vattenområden vidhålls. 7

8 1.2.4 Tidigare vindkraftsplanering och utredningar Vindkraftspolicy 1998 och Översiktsplan 2002 (ÖP2002) En vindkraftspolicy för Tanums kommun antogs av kommunfullmäktige i Syftet med denna policy var att utarbeta en strategi för vindkraftsutbyggnaden i kommunen samt att klarlägga vilka områden som kan vara lämpliga för vindkraftsproduktion. Policyn gav, förutom en beskrivning av förutsättningar och restriktioner för vindkraft generellt och lokalt, även förslag på områden som ses som lämpliga för vindkraftsetableringar samt pekade ut vissa områden som ansågs direkt olämpliga för vindkraft. I arbetet med kommunens översiktsplan, ÖP 2002, ströks efter ytterliggare övervägningar några av de tidigare utpekade områdena på grund av sin närhet till världsarvsområdet. Några nya områden för vindkraft tillkommer även här och det utrycks att ytterliggare områden kan bli aktuella för vindkraft efter prövning. Kommunen finner också att havsbaserade vindkraftverk kan strida mot andra intressen, främst yrkesfisket. Dock säger ÖP 2002 att kommunen inte ännu tagit ställning till frågan om havsbaserade vindkraft utanför Tanumskusten. Både Vindkraftspolicyn från 1998 och i översiktsplanen från 2002 lämnas större delen av kommun okommenterad i avseende på lämpligheten av vindkraftsetableringar. Förutsättningarna för vindkraften har även förändrats påtagligt bara under de senaste åren. Större delar av kommunen än tidigare är nu intressanta för vindkraftsetableringar till följd av bl.a. nya metoder för vindkarteringar, teknikutveckling med allt högre verk, skärpta nationella och internationella mål samt ett ökat kommersiellt intresse i vindkraften. Flertalet av områden som utpekas som lämpliga för vindkraft i ÖP 2002 har även redan tagits i anspråk. Vindkraftsplaneringen i en kust kommun, Exemplet Tanum, 2001 I februari 2000 initierade Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet ett metodutvecklingsarbete för att ta fram exempel på planeringsunderlag för vindkraft samt hur vindkraften kan behandlas i de kommunala översiktsplanerna. Nationella pilotprojekt för kunskapsuppbyggnad och metodutveckling utfördes därefter för fjällkommunen Härjedalen, inlands-/slättkommunen Svalöv och för Tanum i egenskap av kustkommun. Pilotprojektet förankrades inte politiskt och har därför inte heller varit föremål för samråd. Vissa grundläggande förutsättningar har även ändrats något sedan pilotprojektsarbetet genomfördes. Mycket av materialet i pilotprojektet utgör dock ett värdefullt kunskapsunderlag i framtagandet av en ny vindkraftplan. 8

9 1.3.Planeringsprocessen Tidigare beslut Den 29 mars 2006 beslutade kommunstyrelsen att utse kommunstyrelsens arbetsutskott samt en representant från vardera Kristdemokraterna och Miljö- och vänsterlistan i Tanum som styrgrupp för översyn av kommunens vindkraftspolicy. Samhällsbyggnadsförvaltningen fick i uppdrag att ansvara för översynens genomförande. Den 28 februari 2007 beslöt kommunstyrelsen att upprätta en fördjupning av ÖP 2002 på temat vindkraft samt att söka bidrag för detta. Tidigare beslut kompletterades även så att även Folkpartiet finns representerat i styrgruppen. Arbetet med det tematiska tillägget, vindkraftsplanen, kom igång på allvar i slutet av 2007 början av 2008 då kommunen beviljades bidrag från Boverket. Ett relativt omfattande program för vindkraftsplaneringen framarbetades. Den 27 februari 2008 godkändes planprogrammet för samråd av kommunstyrelsen. En miljöbedömning fanns även inkluderad i programmet. Planprogrammet hölls utställt från den 10 mars till den 14 april Under samrådstiden hölls även ett för allmänheten öppet samråd samt två öppnahus kvällar där det fanns möjlighet att ställa frågor och diskutera programhandlingen. Under samrådstiden inkom ca 75 yttranden från myndigheter, politiska partier, organisationer samt från enskilda eller grupper av privatpersoner, vilka refererades och bemöttes i en programsamrådsredogörelse. Efter programsamrådet togs ett planförslag fram. Kommunstyrelsen beslutade den 4 mars 2009 att godkänna planförslaget och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för samråd samt att godkänna programsamrådsredogörelsen. Handlingar fanns sedan utställda för samråd mellan den 20 mars och den 27 april 2009 och ett informations-/samrådsmöte hölls den 30 mars Under samrådsskedet inkom drygt 60 yttranden Förändringar efter samrådskedet Efter samrådet har planförslaget till vissa delar bearbetats och föreliggande handling utgör utställningshandlingen för det tematiska tillägget till ÖP 2002 på temat vindkraft. De mest väsentliga förändringar som skett mellan samråd och utställning innebär mindre justeringar av tre av de utpekade nya vindkraftsområdena. De områden som berörs är område: A:1 (mindre utökning åt öster) A:3 (strykning av områdets nordvästra del) samt område A:4 (begränsad utökning i och med viss justering av norra, östra respektive sydvästra gränsen) Banverket har även framfört synpunkter som kan komma att beröra placeringen av verk inom det nya vindkraftsområdet A:6 samt till viss del även inom A:5 och handlingen har också kompletterats avseende järnvägens intressen. De tre klassificerings kategorier som kommunen delas in i har även reviderats för att bättre stämma överens med kommunens intentioner och vindkraftstillägget har förtydligats i sitt förhållande till gällande översiktsplan ÖP (se under kapitel 3 Vindkrafts planering i Tanum, s. 45 och framåt) 9

10 Efter samrådet har även regeringen tagit beslut om att anta förändringar i bl.a. Plan- och bygglagen samt Miljöbalken med syfte att underlätta prövning och utbyggnad av vindkraft. (prop. 2009:140), Förändringarna träder i kraft den 1 augusti 2009 och har i de avseenden de berör vindkraftsplanen i görligaste mån inarbetats i handlingen. I övrigt har i huvudsak mindre kompletteringar och justeringar skett, bl.a. av de allmänna riktlinjerna för uppförande av vindkraft i Tanum och informationen om kapaciteten i kraftledningsnätet Tidplan och aktuellt skede För att förankra och förbättra innehållet i den antagna vindkraftplanen ges det, i enlighet med vad som föreskrivs i Plan- och bygglagen, möjlighet att lämna synpunkter på planarbetet. Dels under samrådet av planförslaget och dels under det tidigare genomförda programsamrådet. Möjlighet finns även att lämna synpunkter på nu föreliggande utställningshandling, som hålls utställd i 2 månader. Dock är möjligheten att påverka mindre ju senare i processen som synpunkterna inkommer. När planen varit utställd görs nödvändiga mindre förändringar och sedan antas planen av kommunstyrelsen samt kommunfullmäktige. När planen är antagen utgör den underlag för kommunens prövning av vindkrafts ärenden samt är även vägledande för Länsstyrelsen och andra prövningsmyndigheters hantering av vindkraftsärenden i Tanums kommun Vindkraftsplanens syfte och roll i den kommunala planeringen Planen kommer att utgöra ett tillägg till kommunens ÖP2002 och ska möjliggöra en samlad bedömning av hur man inom planens tidsperspektiv på bästa sätt kan ta tillvara de möjligheter som finns för vindkraftsetableringar samtidigt som största möjliga hänsyn tas till övriga värden och intressen som finns i kommunen. För att uppnå detta är ambitionen att ta ställning lämpligheten av vindkraft för hela kommunens yta. Inom ramen för den översiktliga vindkraftsplaneringen kan inte alla frågor som skall föregå en vindkraftsetablering fullt ut behandlas. Mer detaljerade frågor, som t.ex. ett vindkraftsverks exakta placering i förhållande till bebyggelse, sker i den efterföljande tillståndsprövningen. Vidare bör nämnas att planarbetet tar sin utgångspunkt i den teknik, storlek och utformning av vindkraftverk som idag och inom bedömbar framtid är aktuell för byggnation, d.v.s. vindkraft verk med en totalhöjd upp till ca 150m med vingar med stående rotationsriktning (propellerverk), samt i den energisituation som nu råder. 10

11 1.3.5 Giltighetstid, aktualitetsförklaring och översyn Kommunens översiktsplan ska hållas levande genom att kommunfullmäktige, minst en gång under mandattiden, tar ställning till översiktsplanens aktualitet samt till fördjupningar och tematiska tillägg av denna. Denna vindkraftsplan utgör ett tematiskt tillägg till kommunens gällande översiktsplan, ÖP Så länge översiktsplanen aktualitetsförklaras är även ställningstagandena i det tematiska tillägget för vindkraft vägledande/gällande för kommunens bedömning av vindkraftärenden. I samband med aktualitetsförklaringen kan det beslutas om att en översyn av översiktsplanen eller enbart av det tematiska tillägget för vindkraft skall ske Lagstiftning & tillståndsprocessen De lagar som styr planering och utbyggnad av vindkraft är Plan- och bygglagen (SFS 1987:10) och Miljöbalken (SFS 1998:808) Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) är den lag som reglerar hur den fysiska miljön ska utvecklas och innehåller bestämmelser kring hur mark och vattenområden ska användas och bebyggas. Lagen reglerar också innehåll i en översiktsplan liksom hur den planprocess och samråd ska genomföras innan planen antas av kommunen. Plan- och bygglagen, liksom miljöbalken, har nyligen ändrats i syfte att underlätta och effektivisera prövningen av vindkraftsärenden. Ändringarna gäller från och med den 1 juli Från detta datum kräver vindkraftverk som är högre än 20 meter eller har en rotordiameter över tre meter, och inte är tillståndspliktiga enligt Miljöbalken, bygglov. Bygglov krävs även för mindre verk om dessa monteras fast på en byggnad eller placeras närmare fastighetsgränsen än verkets höjd över marken. Det krävs detaljplan när vindkraft avses att uppföras i områden där det finns en stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller anläggningar Miljöbalken Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Beroende på storlek kan vindkraftverket vara anmälnings- eller tillståndspliktigt enligt miljöbalken. I 9 kap. 6 finns ett bemyndigande för regeringen att avgöra vilka verksamheter som ska omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt. För vindkraftverk på land krävs för närvarande tillstånd av länsstyrelsen, om den sammanlagda uteffekten är minst 25 megawatt. För vindkraftverk som inte omfattas av de nu nämnda tillståndskraven gäller en anmälningsplikt till kommunen, om uteffekten är minst 125 kilowatt. Utöver detta innehåller miljöbalken särskilda regler för vindkraftsetableringar i vatten samt regler om samrådsplikt för åtgärder som kan ändra naturmiljön väsentligt, exempelvis nyanläggning av vägar för vindkraft. 11

12 Bestämmelserna om riksintresseområden i 4 kap. miljöbalken innehåller särskilda bestämmelser om hushållning med mark och vatten i vissa områden i landet. I 4 kap. 3 anges de kust- och skärgårdsområden som är av riksintresse med hänsyn till deras natur- och kulturvärden (obruten kust). Mer information om tillståndsprövning och lagstiftning Den 1 november 2009 lanseras en ny webbplats; Vindlov.se, som riktar sig till företag och personer som vill investera i vindkraft och behöver information kring tillståndsprocessen. Här kommer du att få pålitlig och aktuell information samlad på ett och samma ställe. Vindlov.se skapas och drivs av Energimyndigheten tillsammans med Boverket, Energimarknadsinspektionen och Naturvårdsverket. En rad andra myndigheter, organisationer och instanser kommer också att bidra med innehåll, synpunkter och kommentarer för att webbplatsen ska bli så heltäckande och informativ som möjligt Handläggningsprocessen för vindkraftsärenden/ansökningar Bygglovsansökning enligt PBL och anmälan enligt MB följer förenklat denna process: - Ansökan om bygglov och anmälan enligt Miljöbalken skickas till Miljö- och byggnadsnämnden. Miljöanmälan (anmälan enligt MB) skall ske i god tid, minst 6 veckor, före den tänkta byggstarten. - Kommunen skickar anmälningsärendet till Länsstyrelsen på remiss - Bygglovsansökan och anmälan granskas av kommunen - Ev. begärs kompletterande uppgifter. Vid behov kan krävas Miljökonsekvensbeskrivning samt föreläggande från kommunen om krav på att miljötillstånd söks hos länsstyrelsen - Kommunen upprättar sakägarförteckningar och hör grannar, berörda och myndigheter (PBL, d.v.s. angånde bygglovet) - Ärendena bereds inför Miljö- och byggnadsnämnden - Beslut om bygglov samt beslut i anmälningsärendet - Bygganmälan ska ske 3 veckor före byggstart - Kommunen kallar till byggsamråd Hantering av redan inkomna bygglovsansökningar och intresseanmälningar Miljö- och byggnadsnämnden, som är den myndighet som prövar ärenden om bygglov, bedömer att förutsättningarna för att bevilja bygglov för nya vindkraftverk innan den kommunövergripande vindkraftsplanen är färdig, är mycket begränsade. Som princip gäller därför att ansökningar för nya vindkraftverk prövas först när vindkraftsplanen är färdig, vilket motsvarar den tidpunkt när beslutet att anta planen har vunnit laga kraft. Ansökningar som inkommer innan planen är färdig kommer regelmässigt och i samråd med sökanden, att förklaras som vilande i avvaktan på att vindkraftsplanen blir färdig. 12

13 När vindkraftsplanen är färdig kommer samtliga ansökningar som avser samma område eller delvis samma område att prövas samtidigt och oberoende av när ansökan är inkommen. Om flera olika ansökningar konkurrerar om samma område, eller delvis samma område, och i övrigt uppfyller Plan- och bygglagens regler för bygglov, kommer den ansökan som bäst överensstämmer med vindkraftsplanens syfte och intentioner att ges företräde Anslutning till kraftledningsnät För att en vindkraftetablering skall bli av krävs tillstånd för anslutning från den som har nätkoncession i området, nätägaren. En avgörande fråga för detta är om det finns kapacitet i kraftledningsnätet alternativt vilka möjligheter som finns till att bygga ut kapaciteten. Beroende på storlek hos vindkraftverket eller vindkraftsgruppen görs anslutningen antingen till lokalnätet eller till regionnätet. För dessa nät svarar det lokala elnätsföretaget. För riktigt stora vindkraftsparker görs anslutningar direkt till stamnätet, vilket Svenska Kraftnät ansvarar för. Det finns regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet. Enligt 3 kap 7 i ellagen är det den som har nätkoncession i det aktuella området, de lokala nätbolagen, som i första hand ska ansluta nya produktionsanläggningar till ledningsnätet. De lokala nätbolagen i Tanum är i kommunens ostligaste delar Vattenfall AB och Fortum AB i övriga områden. Den avgift som nätbolagen har rätt att ta ut vid en elnätsanslutning motsvarar kostnaderna som elnätsföretaget har för åtgärder som krävs i nätet om vindkraftverken skall kunna anslutas. Exempel på detta är nya kablar, luftledningar, transformatorer, brytare etc. Det pågår arbete med att ta fram heltäckande guidande riktlinjer för alla storlekar på anläggningar, från mikrokraftverk till stora havsbaserade vindkraftsparker. Mer information finns att hitta bl.a. på (Se även under rubriken Kraftledningsnätet i Tanum) Ledningsnätet delas in i: Stamnätet omfattar kraftledningar för 220 och 400 kv och där tillhörande ställverk, transformatorstationer etc. Stamnätet ägs av staten och förvaltas av Svenska Kraftnät. Regionnät elnät med spänningsnivåerna 30 kv till 130 kv. Regionnätet som ägs och förvaltas av olika svenska elnätsföretag runt om i landet har till huvuduppgift att överföra effekt mellan eller inom olika regioner. I allmänhet krävs att större vindkraftsetableringar från 25 MW och uppåt ansluts till regionnät. Lokalnät normala spänningsnivåer för lokala nät är upp till 20 kv. Lokalnäten ägs och förvaltas även de av de olika svenska elnätsföretagen runt om i landet. 13

14 14

15 2. Kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar 2.1 Grundläggande information och fakta om vindkraft Vilka störningar som accepteras står i allmänhet i relation till vilken nytta som förknippas med störningen. Bilden illustrerar principiellt och översiktligt den störning, påverkan och nytta (per installerad MW och år) som vindkraften kan ge upphov till Vindkraften som energikälla Vindkraften är förnybar och ur miljösynpunkt ett av de bästa alternativen idag för att utvinna energi. Utsläppen under ett vindkraftverks livscykel (livslängd år) är mycket små. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar med 20 års drift bara ca 3 % av vindkraftverkets totala energiproduktion. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) Efter ca 8 månader har verket producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Att använda vinden som energikälla är inget nytt. I århundraden har det funnits väderkvarnar som använts för att mala eller pumpa vatten. Väderkvarnarna placerades vanligtvis på de mest vindutsatta lägena; högt upp på backar, ute på fält eller vid havsstranden och de som fortfarande står Källa: Boverket 2007, Remissversion av vindkraftshandboken kvar är idag del av kulturlandskapet. 15

16 På senare tid har vi börjat utnyttja vinden även för att producera el. Idag är vindkraften den snabbast växande energikällan i världen och det finns tillräckligt med vind för att flera gånger om täcka våra energibehov. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) Teknik och utveckling Vindtillgången på en plats anges antingen som medelvinden meter/sekund (m/s) eller som vindens energiinnehåll kwh/m2. Normalt utvinner ett vindkraftverk energi i vindstyrkor på mellan 4 och 25 m/s med maximal effekt vid hastigheter på m/s. Om det blåser för lite orkar vinden inte få bladen att rotera, medan om det blåser för mycket eller om vindarna är ovanligt turbulenta så stängs verket automatiskt av för att det ej skall skadas. Ett vindkraftverk består av fundament, torn, rotor med rotorblad och maskinhus. Rotorbladen, eller vingarna, är fästa på en horisontell axel, och när vinden sätter fart på rotorn, som är kopplad till en generator, alstras elektricitet. Längst upp i tornet finns ett girsystem som riktar in rotorbladen mot vinden för att få ut så mycket som möjligt av vindens energi. Tornet är konformat och tillverkat i stål och/eller betong och står på ett fundament som beroende på markförhållandena antingen består av en betongplatta eller är förankrat direkt i berget. Färgsättningen är vanligtvis vit/grå nyanser. Utvecklingen har gått mot allt högre, effektivare och tystare verk. Sedan början av 1980-talet har vindkraftverkens storlek ökat från effekter på ca 20kW och en totalhöjd på runt 25m till de landbaserade verk som byggs i Sverige idag med effekter på kw (2-5MW) och totalhöjder på ca 150m. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) Teknikutvecklingen går fort och det forskas och experimenteras på många håll för att ytterligare öka effektiviteten hos verken och minska de negativa konsekvenserna. Bl.a. finns det innovatörer som experimenterar med verk utan synbara vingar eller verk med rotorblad en liggande, horisontell, rotation. Dock ändrar detta inte det faktum att de storskaliga verk som finns ute på marknaden idag och som kommer att byggas de närmsta åren sannolikt är av den konventionella modellen. Storleken på verken kan dock komma att bli ännu större även om det finns en viss begränsning för storleken vad det gäller möjligheterna att transportera verken till uppförningsplatsen Buller, skuggrörelser och reflexverkan Buller, skuggrörelser och reflexverkan är ofta de störningar som gör att boende i närheten kan känna sig störda av ett vindkraftverk. Två typer av ljud alstras från ett vindkraftverk, mekaniskt ljud från växellådan och det svischande aerodynamiska ljudet från vingarna. Det mekaniska ljudet är dock sällan ett problem längre på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett 16

17 vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Detta ljud är av bredbandig karaktär och upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) Bakgrundsljud kan i vissa fall maskera ljudet från vindkraftverk. De största störningarna blir oftast mellan 3-8 m/s. Under ca 3 m/s står verken stilla och vid vindar över 8 m/s är oftast lövprassel, vindsus, vågskvalp etc. högre än vindkraftverkets eget ljud. Dock är de maskerande effekterna ofta beroende av lokala förutsättningar, t.ex. om det blåser upp på berget där vindkraftverket står samtidigt som det är lä i dalgången intill kan dessa maskerande effekter minska något. (Boverket 2007, Remissversion av vindkraftshandboken) Studier om störning från vindkraftverk visar, enligt Boverket, att även verkets synlighet samt hur verket anses påverka landskapet påverkar störningsupplevelsen av buller. I Naturvårdsverkets rapport 6241 beskrivs också olika modeller för beräkning av ljudets utbredning dels över land, dels över vatten. Det mest förekommande programmet vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk i Sverige och många andra länder är WindPro. Boverket framhåller dock att det finns påtagliga risker för att beräkningsmodellerna inte alltid stämmer med i praktiken vid enskilda hus och att därför är av stor vikt att det finns styrsystem i vindkraftverken så att det enkelt går att sänka ljudet om ljudnivåerna visar sig vara för höga vid vissa platser. I moderna vindkraftverk kan man göra detta genom att låta datorer i ett eller några verk styra driften om ljudnivåerna skulle bli för höga. Riktvärdet för buller utomhus som tillämpas av tillståndsmyndigheternas bedömning är i de flesta fall 40dB(A). Om ljudet innehåller rena toner bör riktvärdet vara 5dB(A) lägre. I vissa områden där ljudmiljön är viktig, t.ex. skärgårdar och fjäll, kan finnas anledning till att föreskriva lägre värde än 40dB(A). Boverket uppger att de studier som genomförts visar att det kan variera mellan olika landskapstyper och mellan ren landsbygd och samhällsområden, men att 40 db(a) är ett lämpligt riktvärde. Vindkraftverk kan också ge upphov till rörliga skuggor när solen lyser på verket då det är igång. Om skuggorna från vindkraftverk är störande för omgivningen hänger samman med navhöjd, rotordiameter, solstånd, avstånd, väder, siktförhållanden, vindriktning och topografi. Det är vid lågt solstånd som de långa skuggorna ger mest störningar och därför är risken som störst om verken placeras sydost till sydväst om aktuellt objekt. Det finns idag inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. De rekommendationer och praxis som tillämpas vid störningskänslig bebyggelse är att de faktiska skuggeffekterna inte bör överstiga 8 timmar per år med maximalt 30 minuter om dagen. För att undvika att dessa värden överskrids kan verket stängas av under vissa tider. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) Reflexer från vindkraftverk uppstår då solljuset speglas på rotorbladen och uppträder som solkatter, som kan blända eller störa. Numera målas dock rotorbladen med en antireflexfärg vilket, enligt Boverket, gör att reflex idag inte ska behöva vara ett problem. 17

18 2.1.4 Landskapsbild & kulturmiljö Landskapet är vid sidan av vindförhållanden en av de viktigaste lokaliseringsaspekterna för vindkraften. Landskapet har stor betydelse för kommunens identitet och hur landskapet upplevs har betydelse för såväl människors vardagsliv som för turistnäringen och friluftslivet. Med begreppet Landskap kan man beskriva dels de lokala förutsättningarna av naturformationer, växtlighet och bebyggelse men även landskapets skala, grad av mänsklig påverkan och hur sammansättningen av lokala förutsättningar förhåller sig till övriga områden, inom t.ex. en kommun. Landskapet kan även beskrivas i ett regionalt perspektiv genom en analys av förekomsten av områden med liknande kvalitéer och förutsättningar. Vindkraftsgrupper kan beroende på placering och omfattning i vissa fall samverka och förstärka landskapets formationer och i andra fall utgöra ett mer avvikande inslag. Som byggnadsverk skiljer sig vindkraften från de flesta andra byggnadsobjekt i landskapet genom sin höjd och skala. Med den utbyggnad av vindkraftverk som nu pågår i Sverige och runt om i världen kommer landskapet på många håll att förändras. Det är således av största vikt att förändringen sker med största möjliga hänsyn till landskapets värden och karaktärer. Landskap med olika visuell karaktär anses också ha olika förutsättningar för vindkraft. En betydande faktor är landskapets skala ett småskaligt landskap är t.ex. ofta mindre tåligt för en storskalig vindkraftsetablering än ett mer storskaligt landskap. Det är en fördel för vindkraften om det finns få referenser till den mänskliga skalan. Detta innebär att områden som tidigare varit mer eller mindre opåverkade av människan i många fall lättare kan tåla stora vindkraftverk då det inte finns så tydliga storleksreferenser. Samtidigt så innebär en vindkraftsetablering i ett opåverkat område att det blir just påverkat, vilket gör att man ur den synvinkeln kan bedöma landskapet som känsligt för etableringar. Vad det gäller småskaliga dalgångslandskap där den mänskliga närvaron ofta är väl synlig genom hus, gårdar och jordbruk, d.v.s. kulturmiljöer, blir också skalreferenserna tydligare. Detta innebär att vindkraftens storlek kan bli mer påtaglig och verkan kan komma att dominera landskapsbilden. Därför kan dessa landskap ur denna synvinkel sägas vara mindre tåliga för vindkraftsetableringar. Dock kan dessa landskap beskrivas som redan påverkade av människan och skulle på så vis kunna bedömas som lämpliga för vindkraft med hänsyn till att andra områden då kan hållas fortsatt opåverkade, vilka både nu och i framtiden kan utgöra viktiga naturmiljöresurser samt ha betydelse för rekreation och friluftsliv. Bedömningar av vilka lokaliseringslägen som är mest gynnsamma både sett till de lokala förutsättningarna och till helheten i kommunen eller regionen är, med andra ord, komplexa och kräver noggranna avvägningar där även förekomsten av utpekade riks- och allmänintressen måste beaktas. Topografi, skog och bebyggelse skapar också olika rum i landskapet som kan vara mer eller mindre avgränsade. Genom att inte låta vindkraftsanläggningar sträcka sig över flera landskapsrum utan hålla den inom ett avgränsat område, ger man anläggningen en tydlig lokalisering. Forskningsstudier visar också att människor i allmänhet föredrar enhetliga anläggningar med tydlig avgränsning samt att man upplever sig mindre störd om verken placeras i koncentrerade grupper istället för att spridas ut glesare. När det gäller mer lokalt specifika kulturmiljöer, så som fornminnen är påverkan främst av mer fysisk karaktär vid vägdragningar etc. men upplevelsevärden vid kulturmiljöerna kan även ändras av vid vindkraftsetableringar. Det är viktigt att erforderlig hänsyn tas till förekomsten av fornminnen vid projektering av vägar och verkplaceringar i vindkraftsparkerna. I de fall där vindkraften innebär fysiska eller visuella intrång i värdefulla kultur-/fornminnesmiljöer kan det vara skäligt att kompensationsåtgärder diskuteras. En sådan 18

19 kompensationåtgärd skulle t.ex. kunna vara uppskyltning av fornminnen. Viktigt att poängtera är dock att en kompensationsåtgärd inte okritiskt kan användas som motiv till intrång i områden med kulturmiljövärden. Mer om vindkraftens relation till landskap finns att läsa bl.a i Boverkets Manus till vindkraftshandbok Naturmiljö Förutom visuell påverkan kan också vindkraftverk påverka växt- och djurliv. Kunskapen om vindkraftsanläggningars påverkan på djurliv är begränsad. En storskalig utbyggnad av vindkraft kan dock innebära att lokala effekter övergår till att bli mer regionala. Det innebär t.ex. att det kan finnas betydligt ökade risker för negativa effekter på vissa djurpopulationer. För Tanums del berör riskerna främst djurarter knutna till skog, hällmarker, våtmarker, sjöar, tjärn och vattendrag. Vindkraftens påverkan och störningar på djurlivet kan främst delas in i: - störning och barriäreffekt - dödlighet genom kollisioner (gäller främst fåglar och fladdermöss) - habitatförstöring Troligen är vindkraftens påverkan störst på djurlivet vad gäller effekter av störningar och habitatförluster. Fredrik Widenmo (2007) har gjort en litteratursammanställning över befintlig kunskap och kunskapsbehov om vindkraftens inverkan på fågelpopulationer. Den absoluta merparten av de publicerade studierna har fokuserat på kollisionsrisker. Även om kollisionsrisker har studerats finns det lite kunskap om hur fågelpopulationer långsiktigt påverkas före och efter etableringar av vindkraftsparker. Dessutom behövs mer forskning kring störning och habitatförstöring som uppstår vid bl. a. vägdragningar, byggande, ledningsdragningar och underhåll av vindkraftsparker. Av litteratursammanställningen framgår att vissa forskare anser att landbaserad vindkraft helt bör undvikas i bl. a. områden som håller häckande, övervintrande eller sträckande populationer av mindre vanliga arter, i synnerhet sådana som är rödlistade eller som finns upptagna inom fågeldirektivet (Natura 2000). Exempel på Natura 2000-arter som finns upptagna i EU:s fågeldirektiv, annex 1, och som sannolikt berörs av en utbyggnad av vindkraften i Tanums kommun, är storlom, fiskgjuse, järpe, orre, tjäder och ljungpipare. Enligt Fågeldirektivet skall Sverige vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla alla svenska fågelarter i livskraftiga populationer. Andra åtgärder som skall vidtas är bl. a. att skydda bevara och återställa habitat för fåglarna. För de arter som finns upptagna i direktivets annex 1 skall Sverige vidta särskilda åtgärder. I Skottland har man tagit fram en känslighetskarta för fåglar som ett verktyg för planering vid byggande av vindkraftverk. Vid framtagandet av dessa känslighetskartor har man delat in fågelarter i en tregradig skala för olika känslighet. T ex så är storlom är placerad i den känsligaste gruppen Hög känslighet. Dessutom har man angett buffertzoner för de olika arterna. För storlom anges denna till 1 km. Fiskgjuse finns ej redovisad men för rovfåglar såsom havsörn, blå kärrhök, kungsörn och pilgrimsfalk anges buffertzoner varierande mellan 2 6 km. Studier på landbaserade vindkraftsanläggningar har visat att vindkraftsverk tenderar att dra till sig insekter, vilket skulle kunna innebära en fara för flera olika arter fladdermöss. När det 19

20 gäller påverkan på växtlivet kan denna till viss del minskas genom att stor hänsyn tas i samband med val av platser för vindkraftverken, tillhörande vägar och ledningar. En ökning av antalet vägar i ett område kan dock komma att innebära en indirekt effekt genom att ett ökat skogsbruk möjliggörs i områden som tidigare varit relativt svårtillgängliga. Med hänvisning till rådande kunskapsnivå och 2 kap. 3 miljöbalken (försiktighetsprincipen) bör en skyddszon på minst 1 kilometer tillämpas kring häckningssjöar och fiskevatten för storlom och fiskgjuse. När negativ påverkan riskerar att uppkomma på rödlistade arter eller arter upptagna inom EU:s Natura 2000-nätverk bör kompensationsåtgärder även utföras. Studier på landbaserade anläggningar har visat att vindkraftverk tenderar att dra till sig insekter, vilket skulle kunna innebära en fara för flera olika arter fladdermöss. Fladdermössen undviker inte vindkraftverken utan passerar förbi eller stannar till för att jaga insekter. I områden med rik insektstillgång kan därför fladdermöss attraheras till verkens närhet. Vid landbaserade verk har det konstaterats att ett flertal arter kolliderar och dödas av verken på vissa ställen. En annan identifierad risk är att flyttande fladdermöss vid sträckning ut över hav riskerar att kollidera med en vindkraftanläggning som ligger i flyttningsstråket. Vid en studie i Kalmarsund 2005 (Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i Södra Skandinavien, Naturvårdsverkets rapport 5748, 2007) observerades tio olika arter till havs. Helt nya kunskaper erhölls om att alla observerade arter söker föda till havs. Undersökningar har också visat att fladdermöss till havs gärna följer linjer i landskapet och följer noga avgränsade flygvägar. Hur förhållandena är längs Bohuskusten och i vilken mån t ex fladdermöss i inlandet söker föda till havs är i dagsläget oklart. För att undvika negativ påverkan för fladdermöss kan det troligen kan det räcka med relativt korta justeringar för vissa vindkraftverk på grund av att flygvägarna kan ha skarpa gränser och att de insektsrika födosöksbiotoperna också kan vara ganska väl avgränsade. En annan åtgärd kan vara att låta vindkraftverket stå stilla vid de tider då risken för kollisioner är stor. Eftersom ansamling av insekter kring vindkraftverken kan vara en viktig orsak till jakt nära rotorbladen kan man också tänka sig åtgärder för att minska mängden flygande insekter runt verken. Fungerande metoder som kan få fladdermöss att väja för vindkraftverk finns inte och idéer som förekommit kan ha negativa effekter i form av störningar eller skador på andra djurarter och för människor. Om man inför krav på starkare belysning på verken kan kollisionsrisken påverkas genom att mängden insekter sannolikt blir större. Om kollisioner äger rum är detta särskilt allvarligt om det påverkar på populationsnivå, d v s om denna mortalitet kan antas minska individtätheten eller rent av slå ut lokala populationer. Detta sker troligen bara om fladdermöss koncentreras till flygvägar, t ex utanför utsträckspunkter, eller om de samlas i områden för näringssök. Risken för kollisioner måste rimligen vara mycket mindre vid rena passager än när insektsförekomst lockar till jaktbeteenden invid verken. Om fladdermössen använder verken som viloplats eller periodvis har tillhåll inuti dem måste riskerna också vara större. I den översiktliga vindkraftsplaneringen tar kommunen ej ställning till exakt placering av verk inom områden som pekas ut som nya vindkraftsområden. Förekomster av fladdermöss och risker för negativ påverkan skall redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning vid prövningen av en vindkraftsetablering i respektive vindkraftsområde. Boverket anser, i manuset till vindkraftshandboken, att man vid bedömning av vindkraftens påverkan på naturmiljön bör skilja på värden för biologisk mångfald och värden för opåverkade landskap. En omfattande utbyggnad av vindkraften kan totalt sett anses vara 20

21 positiv för den biologiska mångfalden eftersom den bidrar till minskad försurning och övergödning samt till att minska utsläppen av växthusgaser. Ett sådant konstaterande bygger då också på att den totala förbrukningen av elenergi inte fortsätter att öka. Den största direkta påverkan kommer med de tillfartsvägar, ledningsdragningar, mindre byggnader för transformatorstationer samt vid schaktning och gjutning av det fundament som vindkraftverket står på. Till stor del är dessa ingrepp beskrivas som reversibla, d.v.s. att det till stor del går att återställa marken om verken tas ur drift. Ofta är det tillfartsvägen som förorsakar det största ingreppet. Hur bestående dessa ingrepp blir beror mycket på vilka lokala förutsättningar som finns. Vad gäller vägarna så är dessa större och bredare än vanliga skogsbilvägar, vilket medför en större påverkan. Vidare används i regel mycket sprängsten för att få en tillräcklig bärighet i vägen, vilket också leder till att vägen får en dränerande verkan som då kan innebära en större omgivningspåverkan. Så långt det går bör man använda utfyllningar istället för att spränga de på de markområden som behöver jämnas till i samband med vägbyggandet, då detta i framtiden ger större möjligheter till att återställa marken om vindkraftverken tas bort. Särskild hänsyn vid anläggandet av vägar måste tas i och vid våtmarksområden, sjöar och vattendrag. (se även under Återställande och efterbehandling av markområden) Upplevelsevärden, turism och friluftsliv Upplevelsen av landskap, kultur- och naturmiljö är även i stor utsträckning det som utgör grunden för friluftsliv och turism. Att se vindkraft kan vara en positiv del av upplevelsen som symbol för ett mer hållbart samhälle och förnyelsebar energi. Samtidigt kan vindkraftverk genom sin storlek och rotationsrörelse lätt bli dominerande, speciellt om större delar av utblickar täcks av vindkraft. Det är skillnad på upplevelsen av ett vindkrafts-/industrilandskap mot t.ex. ett oexploaterat naturlandskap. Av betydelse i detta sammanhang är även tillgången på platser som inte påverkas av vindkraft, om vindkraft skall upplevs som ett positivt inslag. Bullerstörningar från vindkraft kanske inte kan upplevas positivt på samma sätt, men behöver inte innebära allt för stora problem för upplevelsevärden så länge det fortfarande finns möjlighet att uppleva lugn, speciellt vid bostäder samt i områden som är viktiga för rekreation. Vid landskapsavsnitt där det finns många boende eller viktiga målpunkter för turism och friluftsliv är det därför extra viktigt att överväga lokaliseringen av vindkraft. Vindkraftverk avviker i form av höjd och skala från de flesta andra byggda objekt i landskapet. Vingarnas rörelse gör också att uppmärksamheten dras till verken mer än ett stilla objekt. Med den utbyggnad som sker av vindkraftverk i Sverige kommer landskapet att förändras vilket innebär en påverkan på både vardagslivet, turismen, friluftslivet och kulturlandskapet. Upplevelsen av vindkraftverk är individuell och påverkas förutom avståndet, av landskapstyp, topografi, vegetation, anläggningens utformning m.m. En faktor som är betydelsefull är hur stor del av synfältet som upptas av vindkraftverken, varpå vindkraftverk helst skall placeras i grupper så att man inte påverkas hur man än vänder sig. Vindkraft kan också påverka människors upplevelse av landskapet och därmed landskapets attraktivitet och användbarhet. Landskap fria från buller och andra störningar kan vara en bristvara såväl i städer och tätorter som på landsbygden. 21

22 Om vindkraftsverk etableras på ett okänsligt sätt, finns det risk att historiska värden och affektionsvärden skadas liksom andra miljökvaliteter som till exempel tystnad. Det har också visat sig att upplevelsen av att bli störd av vindkraftverk blir mindre om man har egen vinning av verket, exempelvis som andelsägare. Mer om vindkraftens relation till och påverkan landskap, upplevelsevärden, turism och friluftsliv finns i Boverkets manus till vindkraftshandbok. Illustrationerna visar principiellt hur vindkraftsgrupper kan upplevas olika, samt mer eller mindre dominerande, i relation till landskapet beroende på avstånd och inbördes placering Luftfart och hindermarkering Vid projektering av vindkraftverk ska alltid kontakt tas tidigt med Försvarsmakten och Transportstyrelsen (tidigare Luftfartsverket). Krav på hindermarkering med ljus finns och vilken markering som skall gälla bestäms av verkets höjd. Eventuella störningar på luftfartens och försvarets navigeringshjälpmedel, kommunikationssystem och radarsystem kan få allvarliga konsekvenser. Vindkraftverk ska hindermarkeras i enlighet med Luftfartsstyrelsens föreskrifter. (Den 1 januari 2009 till en ny myndighet, Tarnsportstyrelsen) I Luftfartsstyrelsens författningssamling (LFS 2008:47) ges nya föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 oktober Alla föremål över 20 meter utanför tätort respektive 45 meter i övrigt ska meddelas transportstyrelsen. Särskilda krav för vindkraftverk och vindkraftparker har tillkommit, t.ex. behöver vindkraftverkens högsta punkt inte markeras. Jämfört med de äldre kraven i ökar 22

23 också möjligheterna till att dimma medel- och högintensiva ljus under god sikt. Dimning av högintensiva ljus får t.ex. under mörker ske ned till 2000 candela jämfört med nuvarande krav på candela och dimning av medelintensiva ljus får ske ned till 200 candela. Nuvarande grundläggande principer för markering bibehålls. Rött fast ljus innebär att hindret är under 150 meter. Rött blinkande ljus symboliserar att hindret är under 150 meter men har en stor utbredning i höjd eller sidled. Vitt blinkade ljus symboliserar att hindret är över 150 meter. I övrigt anges i LFS 2008:47 bl.a. följande för markering av vindkraftverk; Markering av vindkraftverk 13 Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av m över underliggande mark- eller vattenyta ska markeras med vit färg enligt 19 under dager samt med blinkande medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av 150 m eller högre ska markeras med vit färg enligt 19 samt med blinkande högintensivt ljus. Bestämmelser om utformning, placering och tekniska specifikationer om ljus samt reducering av ljusintensiteter finns i Särskilda bestämmelser för vindkraftverksparker 14 I en vindkraftverkspark ska samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt 13. De vindkraftverk som ingår i en vindkraftverkspark och som inte utgör parkens yttre gräns ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus såvida inte Luftfartsstyrelsen beslutar om ytterligare markering i samband med meddelandet enligt 4. Mer information samt den fullständiga författningssamlingen finns på Runt Fjällbacka/Anrås flygplats finns en skyddszon. För flygsäkerheten vid flygfältet är det viktigt att byggnader eller andra höga anläggningar, vindkraftverk, telemaster och liknande inte inkräktar på det område, där hinderfrihet krävs. Begränsningen i höjd varierar från 100 meter på tre kilometers avstånd från flygfältet, till 45 meter på två kilometers avstånd och sedan ner till flygfältets nivå Totalförsvaret Totalförsvarets intressen måste beaktas vid etablering av vindkraftverk. Vindkraftverk kan dels utgöra fysiska hinder för militär luftfart samt övnings- och skjutverksamhet, dels påverka tekniska system som radar, radiolänk, kommunikationssignalspaning (KOS), teknisk signalspaning (TES) och andra underrättelsesystem. Vindkraftverk som står ute till havs kan störa försvarets radarövervakning längs de svenska kusterna. Även andra tekniska säkerhetssystem som navigeringssystem kan bli berörda av vindkraftverk, vilket vägs in vid t.ex. hinderprövning vid flygplatser. Påverkan på riksintresset för totalförsvaret kan ske på relativt stora avstånd från områden och objekt. Försvarsmakten önskar få samtliga vindkraftsärenden på remiss i ett så tidigt skede som möjligt. Försvarsmaktens yttrande bör inväntas innan prövningen av en vindkraftsetablering avgörs. Det samlade yttrandet skickas alltid för information till berörd kommun och länsstyrelse. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) 23

24 2.1.9 Vägar, järnväg och sjöfart Enligt plan- och bygglagen ska byggnader placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen (3 kap. 2 PBL). Detta innebär att krav kan ställas t.ex. på att byggnader och vindkraftverk ska placeras på visst avstånd från en trafikled för att inte skymma sikten eller på annat sätt störa trafiken. Reklam på vindkraftverk kan påverka trafiksäkerheten negativt. Enligt rättsfall kan plan- och bygglagens bestämmelser gälla även vid enskild väg. Placeringen måste dock bedömas individuellt i varje enskilt fall, och t.ex. trafikintensiteten på den aktuella vägen har betydelse. Avståndet till allmän väg bör enligt Vägverket vara minst totalhöjden, dock minst 50 meter oavsett vägtyp. Ett lämpligt avstånd fastställs efter samråd med Vägverket och andra berörda. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) Nya vindkraftverk genererar även trafik, särskilt i byggskedet men även senare vid service mm. Det är viktigt att anslutningsvägar analyseras noggrant med avseende på bland annat standard och utformning. Utfarter mot allmän väg bör om möjligt samordnas med andra utfarter. I de fall där nyutfart mot allmän väg är nödvändig eller det mest lämpliga krävs särskilt tillstånd av Vägverket. I de fall där enskilt vägnät avses användas är det viktigt att vägföreningar/samfälligheter deltar i ett tidigt skede och att konsekvenser för detta vägnät särskilt utreds. Intill järnvägar bör det enligt Banverket avståndet mellan järnvägsbank/kontaktledning och vindkraftverk vara minst totalhöjden på vindkraftverket, dvs. tornhöjd plus halva rotorbladsdiametern, dock minst 50 meter. Vid rangerbangårdar bör skyddsavståndet studeras extra. Säkerhetsfrågorna är kopplade till tågtrafikledning och kontaktledningarna. Vid vindkraftsutbyggnad behöver det prövas i varje enskilt fall om det finns risk för störning av radiotrafiken. Detta gäller även för småskalig vindkraft. Innan ett vindkraftverk placeras invid en järnväg krävs därför samråd med Banverket och andra berörda. Alla detaljplaner och bygglov rörande vindkraftverk behöver också remitteras till Banverket för granskning. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) Se även under rubriken Risk- och skyddsavstånd. Om ett vindkraftverk kommer att anslutas till elnätet via markkabel i korsning under banvall, krävs särskilt tillstånd av Banverket genom att ett s k korsningsavtal för ledning upprättas. Ansökningsformulär, checklista samt berörda föreskrifter och standarder inom området finns på Banverkets webbsida, Information kan även fås på telefon Det finns vid kusten även en viss risk för att den hindermarkerande belysningen som krävs för luftfarten kan förväxlas med fyrar i mörker. Sjöfartsverket kan därför ställa krav därför också komma att ställa krav på utmärkningen så att dessa risker minimeras. Sjöfartsverket uppger i sitt yttrande på samrådshandlingen bl.a. att de landbaserade etableringar som görs på större avstånd än ca 20 km från närmsta kust har normalt ingen betydelse för sjöfarten. Sjöfartsverket kan med stöd av Sjötrafikförordningen 3 kap 4 avkräva vindkraftaktören att omedelbart vidta åtgärder om sjöfarten riskerar att vilseledas. Det kan till exempel inträffa om det visar sig att kraftverken stör fartygens positioneringssystem eller radarövervakning i området, eller att flyghinderbelysningen stör sjöfartens fyrljus. 24

25 Det är därför viktigt att sjöfartsverket kontaktas vid vidare planering, prövning samt projektering av vindkraftsområden, så att eventuella risker för störningar minimeras Transporter av vindkraftverk Transporter av vindkraft verk är ofta långa, tunga och långsamt gående. I anläggningsskedet, samt vid nedmontering, av vindkraftverk är det därför mycket viktigt att tidig kontakt tas med både Banverket, Vägverket samt eventuella väg-/samfällighetsföreningar som kan beröras för att samråda om transport av vindkraftverken. För att undvika onödiga risker behöver val av transportvägar ske med beaktande av att transporterna måste kunna passera järnvägen på ett trafiksäkert sätt. Finns det minsta risk för att transporerna på grund av låg markfrigång eller stor längd, bredd och höjd kan komma att köra fast eller skada järnvägsanläggningen måste en alternativ väg väljas. Det är viktigt att tillfartsvägarna till etableringsplatserna väljs med detta i åtanke och Banverket rekommenderar att i första hand sådana transporter leds via planskilda korsningar med järnvägen. Dock är det inte självklart att alla planskilda korsningar är lämpliga för transport av vindkraftverk Telekommunikation För rundradioverksamhet, fasta radioförbindelser och navigering utnyttjas bl.a. markbaserade radiosystem.vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler i dessa system på ett negativt sätt. Risken för störningar ökar med storleken på verken och anläggningen och om det finns metall i rotorbladen. Mottagningskvaliteten kan påverkas av vindkraftverk som är belägna mellan och kring en sändarstation och mottagarplatsen. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) Det är därför viktigt att det vid vidare planering, prövning samt projektering av vindkraftsområden tidigt tas kontakt med de operatörer som kan komma att beröras. Enligt Boverket bör vindkraftsexploatören ta kontakt med respektive operatör/nätägare när en anläggning planeras. Möjligheter till samordning av telemaster och vindkraftverk kan ha flera fördelar. Dels kan ingreppen i naturen minskas om tillfartsvägar m.m. kan samordnas men även möjligheterna till att placera telesändare direkt på vindkraftverken kan minska påverkan på landskapsbild, då endast ett högt objekt behövs. Detta kan också undvika risker för framtida konflikter och störningar. Ett generellt samordningsproblem här kan vara att utbyggnaden av 3G-nätet för mobiltelefoner ligger lite före vindkraftens nu pågående utbyggnad i Sverige Jord- och skogsbruk Möjligheterna att kombinera jord- och skogsbruk med utbyggnad av vindkraft är gynnsamma. En stor del av vindkraftsutbyggnaden hittills har skett på jordbruksmark, och etableringen i skogslandskapen ökar. De goda förutsättningarna har flera orsaker. Att sätta upp vindkraftverk på sin fastighet har blivit en möjlighet att få extra inkomster till jord- och skogsbruket och ökar markvärdet. Många vindkraftsetableringar har skett med jordbrukare som ägare eller delägare till anläggningen. Markområdena mellan vindkraftverken är användbara för jord- och skogsbruk. Verken i sig tar upp liten markyta. Vid mindre 25

26 anläggningar förekommer det att åkermark brukas ända fram till tornfoten. Anläggningarna - inklusive fundament, vägar, kabeldragning och transformatorer - upptar bara 1 2 procent av en vindkraftparks totala areal. Anläggning av vägar i skogsterräng kan ianspråkta produktionsarealer men kan i gengälld gynna skogsägaren genom att marken blir mer tillgänglig för fordon. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) Mer bärkraftiga vägar kan göra att slitaget på naturen kan minska i viss mån samtidigt ger en ökad tillgänglighet möjlighet till ett intensivare skogsbruk, vilket ökar skogbrukets påverkan på den lokala naturmiljön (se även under Naturmiljö). Det har visat sig att djur på bete snabbt vänjer sig vid regelbundna rörelser och skuggeffekter från vindkraftverken. Kabeldragningar i jordbruksmark kan dock medföra förändringar i markens permeabilitet (dränering). Detta kan dock oftast minimeras om kabeldragningar sker längs tillfartsvägarna. Motsvarande dräneringsproblem kan även uppstå i skogsbruksmarker. (Boverket 2007, Remissversion av vindkraftshandboken) Risk- och skyddsavstånd När man i allmänhet diskuterar avstånd och säkerhetsfrågor angående vindkraftverk, avser man vanligen risken för nedfallande delar, eller hård snö och is om vintern. Risken för detta är mycket liten, och även om det händer så har man observerat att nedfallen vanligen håller sig inom rotordiametern. Det längsta rapporterade kastavståndet för bladdelar som lossnat rapporteras till 500 m. Nedisning och risk för iskast bedöms vara den mest påtagliga säkerhetsrisken. Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden, som dimma/hög luftfuktighet följt av frost samt underkylt regn. Risken för nedfallande is bör enligt Boverket minimeras t.ex. genom att förse verken med ishindrande system eller med is-detektorer som stannar verken vid nedisning. I ett EUforskningsprogram(WECO) om vindkraftsproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast. Slutresultatet av WECO-projektet med rekommendationer för roterande respektive stillastående vindkraftverk finns redovisat i Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på ca 350 m vid en maximal vindhastighet på 25 m/s, vilket ligger under de rekommenderade värdena för avstånd på grund av buller. (Boverket 2008, Manus till vindkraftshandboken) I Boverkets remissversionen av vindkraftshandboken anges att det enligt internationella rekommendationer bör vara ett skyddsavstånd på 1,5 x totalhöjden (tornhöjden+vinglängden) på platser där isbildning sker regelbundet och allmänheten rör sig frekvent. Sådana platser kan t.ex. vara vägar, järnvägar, bebyggelse, vandringsleder etc. I övrigt kan vindkraftverk i allmänhet placeras längs vägbankar eller på liknande platser förutsatt att mark- /jordförhållanden är tillräckligt goda. I Boverkets handbok utgiven 2003 Planering och prövning av vindkraftverk förs en diskussion om lämpligt avstånd från bebyggelse till vindkraftverk där man menar att det är viktigt att ta hänsyn till verkens storlek och de lokala förutsättningarna. Rimligt avstånd anges kunna vara m. I Energimyndighetens utpekande av nya riksintressen för vindkraft 2008 används ett schablonavstånd från bebyggelse på 400m respektive 500m från kyrkor samt 26

27 1000m från samhällsområden. I praktiken så är det i huvudsak riktvärdena för bullernivåer från vindkraftverk som styr avståndet mellan verk och bebyggelse. Avståndet från vindkraftverk till kraftledningar skall vara minst 200m. Som utgångspunkt bör ett skyddsavstånd på 1,5 x totalhöjden tillämpas Återställande och efterbehandling av markområden När ett vindkraftverk tas ur drift skall det nedmonteras och ingrepp i naturmiljö och markområden så långt som möjligt återställas. Under tidsperioder då metallvärdet är högt kommer sannolikt de delar av vindkraftverk som innehåller av metall att ha ett så stort skrotvärde att nedmontering blir lönsamt. Delar av vindkraftverken utgörs dock av andra material som betong och plast, vilket kan motivera att krav på återställning och efter behandling ställs. Vissa Länsstyrelser tillämpar idag krav på ekonomisk säkerhet för efterbehandling. Sådan efterbehandling berör sannolikt i huvudsak vindkraftverk och fundament. Även vägar kan bli aktuella att tas bort. Dock innebär troligen anläggandet av vägar i många fall ett så pass permanent ingrepp att ett fullständigt återställande av markområdena kan vara svårt. Risk kan finnas att borttagande av vägar i sig även kan medföra en betydande negativ miljöeffekt. När verken tagits ur drift kan vägarna även utgöra en tillgång för bl.a. pågående skogsbruk. Frågor rörande återställande och efterbehandling kommer sannolikt bli en allt viktigare fråga vid prövningen av vindkraftsetableringar. Dessa frågor bör därför belysas i miljökonsekvensbeskrivning, eller motsvarande beskrivning av miljöeffekterna, för den aktuella etableringen. Bland de största ingreppen som sker under själva etableringsfasen är sprängningsarbeten samt schaktningsarbeten för vägar och fundament. Öppna sprängningsschakt intill vägar och fundament bör när utbyggnaden är klar övertäckas med jordmassor så att en naturlig etablering av vegetation kan ske. Särskild hänsyn skall även tas till förekomster av lokala natur- och kulturvärden. 27

28 2.2 Genomförda utredningar Kulturmiljöer i förhållande till vindkraft - Länsstyrelsen Länsstyrelsen, som beviljats statligt bidrag för att utveckla en metod för bedömning av kulturmiljöer i förhållande till vindkraft, har tagit fram en 3D-modell för omlandet kring Tanums världsarv. 3D-modellen har använts som stöd för att bedöma hur eventuella vindkraftsetableringar i riksintresse områdena för vindkraft kan komma att påverka världsarvområdet samt riksintresset för kulturmiljövården som omfattar samma område. 3D-modell/VR-modell Kommunen har även gjort en tilläggningsbeställning av 3D-modellen med resterade delar av kommunen för att visuellt kunna bedöma vad vindkraftsetableringar i olika läge och omfattning innebär. Modellen bygger på att ett ortofoto, som redovisar kommunen uppifrån, draperats över en tredimensionell höjddatamodell. I modellen har det sedan varit möjligt att fritt röra sig, lägga in verk och ta ut vyer från viktiga platser. I modellen finns även en schablonskog utlagd för skogsområdena. Vid en specifik plats kan dock enskilda och för platsen unika träd ha betydelse för hur en eventuell etablering exakt kommer att synas från just den platsen och vinkeln. Bäst fungerar därför modellen som ett översiktligt verktyg för att bedöma den samlade påverkan vindkraftsetableringar för olika öppna landskapsavsnitt. I planhandlingen återfinns utdrag med vyer från 3D-modellen. Dessa skall läsas som en indikator på i vilken grad verk kommer att vara synliga från platsen vid olika etableringsscenarios. Dock styr inte denna översiktsplan den exakta positioneringen av verk inom områdena som pekas ut för vindkraft och därför går det heller inte att veta exakt hur verk kommer att synas. Fågelinventering En fågelinventering (Bedömning av skogar med avseende på skogshöns, ljungpipare och nattskära i två utredningsområden för vindkraft, Tanums kommun 2008, BioDivers Naturvårdskonsult) med syfte att göra en bedömning av förutsättningar för skogshöns, ljungpipare och nattskärra i de områden som i planprogrammet benämndes som utredningsområdena A och B, genomfördes i oktober I uppdraget ingick även att föreslå eventuella förändringar av utredningsområdenas gränser. Före fältarbetet skedde tolkning av ortofoto i färg samt topografisk karta i GIS. Kartskikt lades på med sumpskogsinventeringen, hyggen (avverkningsanmälningar och faktiskt avverkat), våtmarksinventeringen samt nyckelbiotopsinventeringen (Skogsstyrelsen, länsstyrelsen). Utifrån detta underlag ritades en preliminär fältkarta med olika naturtyper och intressantare områden. Fältarbete skedde mellan den 6/10 till den 9/ Områdena kontrollerades och dokumenterades med foton och kommentarer på diktafon. Fotona koordinatsattes med GPS. Samtliga observationer av skogshöns noterades och koordinatsattes. Även förekomst av hålhäckande arter som hackspettar och mesar noterades. Resultatet av inventeringen har utgjort ett underlag vid avgränsningen i vindkraftsområdena A:1 och A:2 samt för de riktlinjer och krav på kompensationsåtgärder som anges för etablering av vindkraft i respektive område. 28

29 Inverterad bullerberäkning För områdena kring Ranebostugan, Amundshatt/Rövargrottan samt Bolsjöarna och Långvattnet har utförts en inverterad bullerberäkning. (Vindkraft i Tanums kommun Inverterad bullerberäkning, ÅF Ingmansson 2008). Bakgrunden är att det inom detta område finns viktiga målpunkter för friluftslivet där den lugna miljön utgör en särskild kvalitet. För sådana områden är Naturvårdverkets föreslagna riktlinjer en ljudnivå på max 35 db(a) från vindkraft. När det gäller vindkraftens förhållande till friluftslivsvärden så har övervägandet gjorts att det inte behöver utgör någon konflikt i alla lägen. Att se eller passera vindkraftverk när man vandrar, längs t.ex. en led, eller att vissa lägen höra verk anses inte behöva förta alla friluftslivsvärden. Dock är det då av stor betydelse att det vid viktiga målpunkter och vid värdekärnor för friluftslivet fortfarande går att uppleva lugn, om dessa även i framtiden skall utgöra kvalitativa resurser för kommunens som helhet. Den inverterade bullerberäkningen innebär att man från en vald fokuspunkt räknar ut på vilket avstånd som ett verk kan ställas om en viss ljudnivå skall hållas på platsen. Om flera verk placeras på samma avstånd från punkten blir avståndet större för att uppnå samma ljud nivå. Respektavstånd till de viktiga målpunkterna för att hålla 35dB(A) har tillämpats vid avgränsningen av föreslagna vindkrafts områden. Se A:4 samt C:8. Övrigt Utöver har detta vidare studier skett av vindkraftsförutsättningarna genom kartanalyser, genomgång av dokumenterade förekomster av natur- och kulturvärden samt fältstudier. 29

30 2.3 Nuläge för vindkraft i Tanum Befintliga vindkraftverk I Tanums kommun finns det för närvarande 37st uppförda vindkraftverk som har total effekt på drygt 39 MW. Storleken på de befintliga vindkraftverken varierar mellan relativt små verk till medelstora verk, jämfört med de flesta verk som byggs idag. Det minsta verket finns i Arendal och har en tornhöjd på ca 31m, en rotorspann på 29m och en effekt på 225kW. De största idag uppförda verken i Tanum är de 6st vindkraftverk som finns i Hud och har en tornhöjd på ca 100, en rotorspann på ca 90 m vilket ger en totalhöjd på knappt 150m. Varje av dessa verk har en effekt på 2,5 MW, vilket enligt Boverkets beräknings modell motsvarar hushållsel för ca 1500 villor per verk. Utöver detta finns ett antal mindre gårdsverk Nya verk på gång Under den pågående vindkraftsplaneringen har inga nya verk beviljats. Dock finns sedan tidigare givna bygglov för 5 st verk. 4 st av dessa verk är nu uppförda vid Kil/Vålle och är i princip samma storlek som de på Hud - totalhöjd på ca 150m och effekt på 2 MW per verk. De 6:e avser ett mindre verk på 800 kw och är överklagat. Den totala installerade effekten blir med dessa ca 40 MW och mängden vindkrafts-el som då, teoretiskt uppskattat, kommer kunna produceras i Tanum genom de befintliga och beviljade verken uppgår till ca GWh vilket skulle räcka till att försörja ca villor med hushållsel och motsvarar över häften av kommunens totala elenergikonsumtion. De utpekade nya vindkraftsområdena bedöms uppskattningsvis kunna rymma ca nya vindkraftverk med en samlad effekt på ca MW (räknat på verk a 2-3 MW st) och en sammanlagd uppskattad produktionspotential på ca GWh (räknat på snitt effekt på a 2,5 MW per verk). Vid en fullt utbyggd vindkraftsplan skulle det finnas mellan ca vindkraftverk i Tanum med en sammanlagd effekt på ca MW och en uppskattad produktion på ca GWh Energiläget i Tanum Den totala sammanlagda energianvändningen i Tanums kommun har legat mellan GWh/år efter millenniumskiftet. Efter 2002 verkar ökningen av den totala energianvändningen stagnerat kring ca 500 GWh, dock ökar transporternas energianvändning medan Bostäder & Service minskar sin med ungefär motsvarande del. År 2004 uppgick den slutliga energianvändningen i Tanums kommun enligt SCB till totalt 509 GWh. Den totala elanvändningen i kommunen uppgår till ca 160 GWh/år. Förnyelsebara energikällor (sol, vind, vatten och biobränsle) kommer att bli allt viktigare i framtidens energiförsörjning. I Tanums kommun uppskattades andelen förnyelsebar energi under 2006 uppgå till ungefär 99 GWh, vilket motsvarar nära 20 % av den totala energianvändningen i kommunen. 30

31 Inräknat befintliga verk samt de verk som är beviljade men ännu ej uppförda så står vindkraften kan beräknas stå för en uppskattad energiproduktion på ca GWh/år, vilket motsvarar ca % av den totala elförbrukningen (2004) och ca % av den totala energiförbrukningen i kommunen. Detta beräknat på ett medelvärde utifrån vad som 2006 produceras i snitt per installerad MW i Sverige och den beräknade produktionen per MW för vindkraftverken på Hud Kraftledningsnätet i Tanum och norra Bohuslän/Dalsland För att kunna leverera den el som produceras i vindkraftanläggningar krävs en anslutning till kraftledningnätet och tillstånd krävs från den lokala nätägaren. (se även under rubriken Anslutning till kraftledningsnätet) Beskrivning av ledningsnätet Sveriges kraftnät är uppbyggt av ett stamnät som grenar ut sig i ett regionnät och slutligen ett lokalnät. Det nordöstra hörnet av Tanums kommun genomkorsas av en stamnätsledning på 400 kv som förbinder det svenska elnätet med det norska. I det regionala elnätet ingår en 130 kv-ledning i nord-sydlig riktning genom kommunen samt en 130 kv-ledning längst i norr som går från Dalsland till Strömstad. Dessa ledningar ägs av Vattenfall. Elnätet i kommunen består i övrigt av ett regionalt 40 kv-nät, ägt av Fortum AB, med flera ställverk, som i sin tur matar lokalnätet (10/0,4 kv). 40 kv-nätet ansluts till regionledningen (130 kv) vid Tanumshede och vid Fedja väster om Rabbalshede samt vid Överby i Strömstads kommun. Lokalnätet öster om Bullaresjöarna ägs av Vattenfall Eldistribution AB. Varje typ av ledning kan bära en bestämd effekt. Beroende på belastningen i nätets olika delar kan mer eller mindre vindkraft kopplas till nätet. I vissa fall kan enstaka vindkraftverk kopplas till de mindre 10 kv-ledningarna, dock kan förutsättningarna för att kunna ansluta sig till detta nät vara mycket varierande. Grupper av verk måste i de flesta fall därför kopplas till 40 kv-ledningarna, eller vid lite större vindkraftparker direkt på 130 kv-nätet. De mindre ledningarna är också känsligare för svängningar/variationer i spänning än de större. Vanligast när det gäller anslutningar upp till 25MW är att det sker till 40kV-nätet. För att ansluta verk till 130kV-nätet behövs en transformatorstation som i dagsläget kräver en etablering på minst ca 25MW innan det blir ekonomiskt lönsamt, detta kan dock komma ändras om energipriserna förändras. Kapacitet i ledningsnätet i Tanum och regionen norra Bohuslän/Dalsland Omställningen till en mer decentraliserad förnyelsebar energiproduktion kräver även en omställning av infrastrukturen för el distribution. Den relativt omfattande utbyggnaden av vindkraft vi står inför i Sverige och i norra Bohuslän/Dalsland innebär därför behov av förändringar och utbyggnader av kraftledningsnätet. Dock är ledningsnätet i Sverige förhållande vis gammalt och behov av åtgärder finns även om vindkraftstsutbyggnaden inte skulle vara aktuell. Kraftledningsnätet i regionen norra Bohuslän/Dalsland är i ett nationellt perspektiv att betrakta som relativt svagt samtidigt som vindkraftsförutsättningarna i övrigt är mycket goda. Ett stort intresse finns även från vindkraftexploatörer av att få etablera vindkraftsparker i regionen. Vattenfall konstaterar att de faktiska anslutningsförfrågningar som inkommit samt de utbyggnadsmöjligheter som är på väg att ges i de kommunala vindkraftsplanerna långt överskrider den kapacitet som idag finns i regionen. 31

32 Kapaciteten i 130 kv-nätet i regionen är i dagsläget så pass begränsad att endast ett fåtal nya vindkraftsetableringar bedöms möjliga att ansluta innan relativt omfattande utbyggnader av både regionnät och stamnät är genomförda. I grova drag är kapacitetssituationen i Tanum sådan att i princip för alla nya större etableringar måste till en transformatorstation för anslutning till 130kV-nätet och att ledningsdragningar från eventuella etableringar till en sådan anslutning måste göras. Förstärkningar i kraftledningsnätet skall göras efter behov, d.v.s efter hur mycket kapacitet som efterfrågas av elproducenter som vill ansluta sig. Nätägaren tar ut en anslutningsavgift av elproducenten som skall täcka de förstärkningskostnader av ledningsnät, transformatorstationer etc. som anslutningen ger upphov till. Oftast ansöker därför inte vindkraftsexploatören om anslutning innan övriga tillstånd för etableringen är klara. För att nätägarna, d.v.s. Svenska Kraftnät, Vattenfall och Fortum ska kunna förbereda och planera väl avvägda utbyggnader behövs en samlad uppfattning av hur mycket av de påvisade intressena som kommer ett realiseras. Kommunernas vindkraftsplaner är vägledande för prövning av vindkraftsärenden och är därför ett mycket viktig underlag för både nätägaren, exploatören och prövningsmyndigheten. Vattenfall har i samarbete med Fortum och Svenska Kraftnät och med stöd av kommunerna pågående vindkraftsplanering gjort en utredning av kapacitetsfrågorna i norra Bohuslän/Dalsland. I utredningen presenteras förslag på hur kapacitetsfrågan kan lösas i olika steg. Huvuddragen i de åtgärder som föreslås redovisas nedan. - En ny anslutning till 400 kv-nätet byggs öster om Vassbotten i närheten av den plats där 400 kv-ledningen korsar den 130 kv-ledning som löper i öst-västlig riktning vid Tanums norra kommungräns. - En ny 130 kv-ledning byggs mellan Färlev och anslutningspunkten till 400 kv-nätet vid Vassbotten. Ledningen kommer så långt som möjligt följa ledningsgatan för den befintliga 400 kv-ledningen. Dock kommer det innebära att ledningsgatan behöver breddas. - Från stationen vid Vassbotten kan sedan 130 kv-ledningar dras till anslutningspunkter för en eller fler vindkraftsgrupper. Även dessa ledningar uppges så långt som möjligt kunna följa befintliga ledningssträckningar, men även nya ledningsdragningar kommer att behövas. Dessa inledande steg beräknas enligt Vattenfall kunna vara genomförda tidigast till år Möjligheterna att på längre sträckor göra ledningdragningarna med markkabel istället för luftledning är enligt Vattenfall begränsade på grund av den stora kostandsskillnaden. Kortare sträckor mellan vindkraftspark och anslutningspunkt torde dock kunna lösas med markkabel. I alla händelser är möjligheterna och lämpligheten till kablifiering starkt beroende av de lokala förutsättningarna. Den effekt från vindkraftsetableringar som ansluts till detta förstärkta 130 kv-regionnät behöver sedan ledas/transformeras vidare upp på stamnätets 400 kv-ledning via den nya anslutningen vid Vassbotten. Kapaciteten på 400 kv-ledningen är även den begränsad och ledningen utgör en mycket viktig i Norges export av el. Svenska Kraftnät utreder därför hur kapaciteten i 400 kv-nätet kan förstärkas. Ett förslag på lösning som presenterats för kommunerna (maj 2009) är att en ny likströmsledning byggs parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen. Dock krävs även här att ledningsgatan breddas. Som andra alternativ har bl.a. även nämnts kablifierad dragning längs E6 eller i havet. Enligt uppgift från Svenska Kraftnät är tidsperspektivet att en förstärkning kan vara utbyggda tidigast år

33 Sammanfattningsvis så innebär detta att det före kapacitets finns ett begränsat utrymme i kraftledningsnätet, vilket innebär att betydande delar av de vindkraftsutbyggnader som medges i kommunernas vindkraftsplaner inte kommer att kunna anslutas innan år Dock utgör vindkraftsplanen en viktigt underlag för att en utbyggnad av ledningsnäten skall kunna realiseras. I dagsläget råder översiktligt nedanstående kapacitetssituation i Tanum. I norra delen av Tanums kommun, d.v.s. norr om Tanumshede är idag 40kV-nätet i princip fullt. Enligt en översiktlig bedömning av Fortum är det också mycket svårt att ansluta enstaka verk samt även gårdsverk i denna del av kommunen. De redan bygglovsbeviljade verken vid Kil kommer att kopplas mot nätstationen vid Överby. Om planerade verk vid Neanberg i Strömstad byggs är Överbystationen i princip full. Om vindkraftverken på Tolvmanstegen i Strömstads kommun uppförs kommer även en transformatorstation till 130kV-nätet att byggas. Hit skulle eventuella verk i norra Tanum också kunna anslutas. Vad det gäller södra delen av kommunen så är verken på Hud kopplade till 40kV-nätet via en nybyggd transformatorstation och leds åt söder. En grov bedömning från Fortum är att det sedan kan finnas plats i 40kV-nätet för etableringar i denna södra del av kommunen motsvarande ca 10 MW, under förutsättning att det dessa etableringar kopplas norr ut mot nätstationen i Tanumshede. I de centrala delarna av kommunen, där den största koncentrationen av exploatörsintressen för vindkraft återfinns, behövs också förstärkningar om eventuell ny vindkraft skall kunna anslutas. Fortum ser idag att en möjlig lösning vore att bygga en transformatorstation till 130kV-nätet i närheten av verken vid Mungseröd. Dock ses inte kapaciteten i ledningsnätet som en enskilt avgörande faktor för bedömning av områdets lämplighet för vindkraft. En förändring från centraliserad till decentraliserad förnyelsebar energiproduktion kräver förändringar även i infrastrukturen för överföring av energi. Ledningsnätet kan förstärkas i den grad det behövs, men relationen till den samlade mängd vindkraftsetableringar som kommer att realiseras i norra Bohuslän regionen är viktig, inte minst med tanke på de stora investeringar och förstärkningar i ledningsnätet det innebär och att nya ledningar också leder till ingrepp i naturen. 33

34 2.4 Övergripande landskapsanalys Nedan redovisad landskapsanalys har tagits fram av kommunen med stöd av Rådhuset Arkitekter AB och utgår till stor del från rapporterna Landskapsklassificering av BOSAM 1975 samt Vindkraftsplanering i en kustkommun Exemplet Tanum (Nationellt pilotprojekt 2001). Kommunen som helhet är, jämfört med Sverige i stort, kraftigt kuperat och präglat av urberget och dess sprickdalar. Landskapets riktningar är huvudsakligen nord-sydlig och nordost sydvästlig. Landskapets karaktär kan beskrivas på olika sätt. En utgångspunkt kan vara att beskriva landskapets utseende i landskapstyper där form, volym och struktur utgör indelningsgrunden. Detta har gjorts i rapporten Landskapsklassificering av BOSAM De landskapstyper som definieras inom kommunen är strandlandskap dalgångslandskap kuperat landskap platålandskap Ett annat mer övergripande sätt att fånga den övergripande karaktären är att dela in kommunen i zoner. Inom de olika zonerna finns ovanstående landskapstyper representerade i större eller mindre omfattning. De olika zonernas karaktäristika har ingående beskrivits och analyserats i rapporten. Nedan följer en övergripande redovisning av dessa olika zoner. Efter respektive karaktärsbeskrivning följer en kortfattad analys avseende upplevelsen av landskapet samt landskapets känslighet. Havszonen (1) Avser det öppna havet utanför skärgårdens öar. Havszonen är till synes opåverkad av människan och förmedlar en känsla av ursprunglighet och orördhet. Möjligheten att orientera sig är liten, de skär och ögrupper som finns i området utgör de enda landmärkena. Utskärgården med Väderöarna och ögruppen kring Segelskär ingår i denna landskapskaraktär. Området har flera, för hela Sverige, unika naturvärden (bottnar, flora, fauna). 34

35 Analys: Utblickar över havet förknippas ofta med höga upplevelsevärden för betraktaren. Upplevelsen är i första hand kopplad till känslan av havets storslagenhet och orörda natur. Väderöarna med dess läge mitt ute i havet har särskilda värden i detta sammanhang. Hela området är mycket känsligt för nya och främmande inslag och har en låg visuell tålighet. Skärgårdszonen (2) Omfattar den öppna, kala skärgården. Området har för Sverige flera unika värden (rekreation/turism, fauna, reproduktionsområden för fisk, m.m.) Den inre, mera skogsbevuxna skärgården är undantagen då dessa områden har en avvikande karaktär. Det plana havets stora skala bryts här mot de kulliga öarnas och skärens småbrutenhet. Den lilla vegetation som finns i området är kraftigt vindpinad. Inslaget av bebyggelse är litet och har ofta en genuin prägel. Längst ut mot väster är möjligheterna till utblickar goda både mot havet och in mot fastlandet. Längre in ökar rumsligheten vilket gör det svårare att få några vidsträckta vyer. Analys: Området upplevs överlag opåverkat med en liten mänsklig närvaro och har därmed en låg visuell tålighet mot nya inslag. En etablering av vindkraft skulle påverka den oexploaterade karaktären och möjligheten till fria utblickar på ett negativt sätt. Kustzonen(3) Inom kustzonen finns alla kommunens landskapstyper representerade. Området präglas av ett kraftigt kuperat mosaiklandskap med väl avgränsade/markerade bergshöjder och smala uppodlade dalgångar. De högsta öarna och bergknallarna sticker som högst upp meter över de flacka dalgångarna som ofta bara ligger några enstaka meter över havsnivån. Dalgångar och höjdpartier har en tydlig nord-sydlig huvudriktning. Höjdpartierna är relativt glest bevuxna medan dalsidorna ofta täcks av tät vegetation. I södra delen av kommunen sträcker sig bergkullslandskapet längre in åt landet medan den i norra kommundelen är smalare och viker ut över det kuperade och kraftigt skogbevuxna strandlandskapet i den inre skärgården. Hela området är tätt bebyggt med många kustsamhällen och spridd bebyggelse längs med dalsidorna. Grupper av fritidsbebyggelse förekommer också i hög grad. Analys: Bergen spelar en stor roll i denna landskapstyp. De delar upp landskapet i fattbara delar och gör att man lättare orienterar sig. Människan har i hög grad satt sin prägel på landskapet, vilket gör att de till stor del är att betrakta som ett kulturlandskap med många referenser till den mänskliga skalan. Detta i kombination med det kraftigt kuperade landskapet gör att eventuella vindkraftsetableringar inom större delen av kustzonen kan få en relativt stor påverkan på landskapsbilden. Samtidigt som förhållandevis endast få och mindre områden är möjliga för vindkraftsetableringar med hänsyn till skyddsavstånd för bebyggelse. Dock kan faktumet att landskapet är starkt påverkat av människan i vissa fall, t.ex. vid väg E6 göra att eventuell vindkraft inte innebär ett mindre ingrepp än i mer opåverkade områden. Mellanzonen (4) Här är bergkullslandskapet inte lika tydligt. Landskapet är fortfarande mycket kuperat men här förekommer större sammanhängande bergplatåer, bredare dalar och större uppodlade slättområden. Mellanzonen kännetecknas alltså av större landskapsrum och vidare utblickar än i kustzonen. Inom denna zon ligger världsarvsområdet kring Tanumsslätten. Landskapet har varit bebott och nyttjats av människan under 8000 år. Vegetationen på bergspartierna är kustpräglad. Det finns stora skalkontraster i själva landskapet och zonen kan sägas vara en övergångszon mot den mer skogbevuxna inlandszonen. Analys: Världsarvsområdet med omgivningar har ett stort sammanhållet värde för Sverige och internationellt. För förståelsen av världsarvet och de historiska sambanden i landskapet är det 35

36 viktigt att en eventuell etablering av vindkraftverk inte förtar det samlade intrycket av Tanumsslätten eller hotar världsarvets värden. Eventuell vindkraftsetablering som kan komma att påverka slättlandskapet är främst om verken placeras på bergen eller intill gränsen för inlandszonen, uppe på bergsplatåerna. Inlandszonen (5) Inlandszonen domineras av stora skogbevuxna höjdplatåer som ofta ligger m ö h. Vägnätet är glest och stora delar av området har karaktär av vildmark utan bebyggelse. Landskapet kännetecknas av vidsträckta barrskogsarealer omväxlande med öppna myrar och myrkomplex samt ett förhållandevis stort antal sjöar. Uppe på höjderna domineras skogen av gles, lågväxt hällmarkstallskog. I sluttningar och partier med djupare jordtäcke är tallskogen tätare med inslag av gran, björk och asp. Blåbärsgranskogar förekommer i sänkor och på partier med djupt finkornigt jordtäcke. Inom inlandszonen är dalgångslandskapet sällan förekommande och inslaget av uppodlad mark sparsamt. Ett undantag är landskapet kring Bullaresjöarna som ligger i en kraftig sprickdal, ca 10 mil lång, i nord-sydlig riktning. Här finns inslag av uppodlat dalgångslandskap med bebyggelse. Sjöarna avvattnas norrut genom Enningdalsälven till Idefjorden. Analys: Inlandszonen har en karaktär av orörd och ursprunglig natur och stora områden är opåverkade av mänsklig verksamhet. Etablering av vindkraftverk i dessa områden förändrar orördheten och medför intrång i områden viktiga för friluftslivet. Områdenas storlek är sådan att man sannolikt kan hitta områden för vindkraftsetablering och samtidigt tillgodose behovet av orörda arealer av vildmark. Med hänsyn till orördheten inom stora delar kanske en utbyggnad av vindkraft kan fungera i anslutning till de stråk där ändå landskapet är påverkat av tekniska anläggningar som t ex vägar och kraftledningsstråk. 2.5 Vindkartering Tillgången på vind är naturligtvis en av de viktigaste faktorerna när det gäller lokalisering av vindkraft. Skillnaden mellan goda och sämre vindlägen är stor och kan i effekt illustreras på följande sätt; En fördubbling av vindhastigheten ökar effekten åtta gånger eller om medelvindstyrkan ökar från 7 till 8 m/s kan det ge 25 % mer el. Vindkraftverk utvinner energi mellan ca 4-25 m/s, vilket innebär att ett vindkraftverk i Sverige utvinner el ungefär 6000 av årets 8760 timmar. (Boverket 2007, remissverission av vindkrafthandboken) Sedan den tidigare vindkraftsplanering som genomförts i kommunen har nya bättre metoder för att beräkna vindhastigheten utarbetats. Uppsala universitet har under 2006/2007, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en nationell vindkartering av medelvindhastigheter på tre olika för vindkraften intressanta höjder 49, 72 och 103meter ovan nollplansförskjutningen. Dataunderlaget är en avancerad uppskattning av vilka verkliga förhållanden som kan väntas gälla inom en ett område och har en rumslig upplösning, en noggrannhet, på 1 kvadratkilometer. Metoden som använts är den s.k. MIUU-modellen (Meteorologiska Institutet, Uppsala Universitet). 36

37 Utöver vindens hastighet påverkar även vindens turbulens vilken effekt som ett vindkraftverk kan utvinna. Trots att vindberäkningarna enligt MIUUmetoden visat sig överensstämma relativt väl med faktiska vindhastigheter bör det innan vindkraftverk uppförs att utföras noggrannare vindmätningar för den specifika platsen. Till den en höjd som anges i vindkarteringen måste höjden för nollplanet läggas, för att få ut den verkliga höjden över marken.nollplansförskjutningen (d) kan uppskattningsvis sättas till tre fjärdedelar av vegetationens höjd (angett som h). Noteras bör att vindens hastighet och turbulens kan variera mycket mer lokalt än vindkarteringens relativt grova upplösning på 1km 2. Dock utgör vindkartering, som visas i karta nedan, ett gott underlag för kommunens vindkraftsplanering och ses som en av flera viktiga faktorer när det gäller utpekandet av utredningsområden för vindkraft i detta program. Idag ligger det kritiska värdet där det blir ekonomiskt intressant att bygga vindkraftverk ungefär på 7 m/s i årsmedelvind vid verkets navhöjd. 37

38 2.6 Riksintressen och andra betydande allmänna intressen Riksintressen Tanums kommun omfattas av ett antal områden utpekade som riksintressen. Områden av riksintresse är av nationell betydelse för något särskilt angivet ändamål och har därför fått ett skydd, enligt bestämmelser i Miljöbalken, mot åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset. Kommunens kustzon, liksom ett område kring Bullaresjöarna och Kynnefjäll omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap Miljöbalken. Dessa områden är som helhet av riksintresse på grund av sina samlade natur- och kulturvärden. Kustområdet som benämns som den Obrutna Kusten och klassas mycket högt i riksplaneringen. I 4 kap 2 Miljöbalken står angivet att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Inom de områden som omfattas av Obrutna kusten finns i miljöbalken vissa begränsningar för uppförandet av verk. Området kring Bullaresjöarna och Kynnefjäll omfattas även det av 4 kap MB, men dessa bestämmelser berör inte vindkraftsetableringar. Riksintresse för naturvård, enligt 3 kap Miljöbalken, omfattar skärgården samt vissa områden i inlandet som Kynnefjäll, Bullaresjöarna och ett antal större mossar. Riksintresse, enligt 3 kap Miljöbalken, för det rörliga friluftslivet omfattar förutom kusten även Kynnefjäll och Bullarelandskapet. 38

39 Riksintresse för kulturmiljövården omfattar, förutom världsarvet som beskrivs utförligare nedan, och fornlämningsmiljöerna vid Nasseröd-Torp-Ödsmål, även Bottnadalen, Flötemarskön, Greby gravfält, delar av Fjällbacka, Havsstenssund och Sannäs, Västra Bullarestranden samt Kalvö-Lindö-Trossö Utöver ovanstående bevarandeintressen är också en korridor för ny väg E6 av riksintresse för kommunikation. Energimyndigheten har via Länsstyrelsen även pekat ut områden av riksintresse för vindkraft på en mängd platser i Sverige. (se under respektive rubrik på följande sidor.) Mer om de riksintressen som berör kommunen finns att läsa i den kommunövergripande översiktsplanen från Riksintresse vindkraft I maj 2008 pekade Energimyndigheten ut riksintresseområden för vindkraft i hela landet enligt en schablonmodell. Totalt blev fyra områden i Tanum utpekade med en total area av ca 34 km 2. Det tidigare föreslagna riksintresset för vindkraft som fanns på Persgrunden har strukits. I den översiktliga planeringen skall en avvägning ske mellan de allmänna intressen och riksintressen som kommer i konflikt eller på annat sätt konkurrerar med varandra. Länsstyrelsen är den myndighet som bevakar att kommunen beaktar och gör rätt avvägningar mellan utpekade riks- och allmänintressen. Länsstyrelsen i Västra Götaland har beviljats bidrag från Boverket för att ta fram en metod för att bedöma kulturmiljöfrågor i relation till vindkraft. Avvägningen mellan Tanums världsarv och riksintresset för vindkraft sker därför i samråd med Länsstyrelsen och bland annat genom med stöd av den framtagna 3D-modellen för Tanum. Avvägning, så lång den är genomförd, redovisas områdesvis under C:3, C:4, C:5 och C:6 samt under A:4, A:5 och A:7. Under rubrikerna Planförslagets förhållande till gällande översiktsplan och Planförslagets förhållande till riksintresset för vindkraft, i slutet av denna handling, görs en avstämning hur planförslaget översiktligt förhåller sig till de utpekade riksintresseområdena för vindkraft Tanums världsarv (Tanumsslätten Kalleby Oppen - Fossum) Tanums hällbildsmiljö är ett enastående exempel på hällristningar av högsta kvalitet. Motivens variationsrikedom är en unik vittnesbörd om livet under bronsålder och äldre järnålder. Samspelet mellan bosättningen och markanvändningen, såsom den avspeglas i hällristningarna, gravfälten och landskapet gör Tanumsområdet till ett enastående exempel på mänsklig bosättning under åtta tusen år. Ett principiellt ställningstagande i den kommunala vindkraftsplaneringen är att hålla världsarvsområdet fritt från storskaliga vindkraftsetableringar. Detta gäller både tidigare vindkraftsplanering och nu pågående planering. En avvägning mellan riksintresse vindkraft och världsarvsområdet har skett i samråd med Länsstyrelsen. Avvägningar av lämpligheten av vindkraftsetableringar i närheten eller på synbart avstånd ifrån världsarvområdet sker i samråd med Länsstyrelsen Natura 2000-områden och naturreservat I Tanums kommun går att finna relativt stora arealer som är lämpliga för vindkraft och som inte är direkt berörda av Natura 2000-områden eller är naturreservat. I vindkraftsplanen är därför inriktningen att ingen vindkraft skall byggas inom områden utpekade som Natura-2000 eller naturreservat. Frågan om ett angivet skyddsavstånd från dessa områden kan bli aktuell. 39

40 2.6.5 Stora opåverkade områden Enligt utdrag ur Miljöbalkens 3 kap. 2 ger följande beskrivning av ett stort opåverkat område; "Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär." I den gällande översiktsplanen från, ÖP2002, anges fyra delar av kommunen som Större opåverkade områden och upptar stora delar av Tanums inland öster om väg E6. I ÖP 2002 görs följande övervägande för i kapitlet för Stora påverkande områden; Stora områden i kommunen, som har en i stort sett bibehållen och sammanhängande karaktär av landsbygd utan större exploateringsingrepp, skall skyddas från sådana ingrepp. Ett sådant skydd är även av värde för bl.a. jordoch skogsbruket, friluftslivet och landskapsbilden. Kommunen ska verka för att opåverkade områden skyddas mot ingrepp som påtagligt kan skada deras värden. Detta bidrar också till handlingsfrihet i det framtida resursutnyttjandet. Exempel på exploateringsföretag som inte ska tillåtas inom dessa områden är: - nyetablering av industriell eller liknande verksamhet - tätorts- eller fritidsbebyggelse av större omfattning - större trafikleder - större ledningsföretag - gruvor och täkter - upplag och tippar Kommunen kan också komma att bedöma ingrepp som är en direkt följd av ett visst exploateringsföretag, som t.ex. schaktningsarbeten, upplag och utsläpp, enligt dessa bestämmelser i miljöbalken. Även bullerstörningar och ekologiska påfrestningar kan bli aktuella i sammanhanget. Enligt kommunens uppfattning skall bestämmelserna i miljöbalken inte innebära något absolut förbud mot sådana exploateringsföretag inom ett relativt opåverkat område, utan en anvisning om att de bör bli föremål för en särskild lokaliseringsprövning i syfte att om möjligt finna en alternativ lokalisering till redan exploaterade områden. Att ett område bedömts som större opåverkat innebär att området har en bibehållen och sammanhängande karaktär av landsbygd utan större exploateringsingrepp. Dock är inte innebörden av ett Stort opåverkat område att det är helt fritt från mänskligpåverkan och ofta finns inom de Stora opåverkade områdena en pågående markanvändning i form av t.ex. skog- och jordbruk i olika omfattning. Att etablera vindkraftsgrupper inom eller i närheten av Större opåverkade områden innebär ett större exploateringsingrepp och förändrar områdets karaktär - visuellt, med ljud från rotorbladen och till viss del med nya ingrepp i naturen för vägar, fundament etc. Ofta är glestbefolkade relativt orörda områden också områden som kan vara möjliga för vindkraft, då det minskar risken för att verken stör närboende. Samtidigt kan tillgången på sammanhängande relativt opåverkade områden, även från vindkraft, vara något som kan vara en resurs för Tanum som kommun, då dessa områden blir en allt större bristvara speciellt i mellersta och södra delen av Sverige. I Tanum finns möjligheten att undanta relativt stora delar av de opåverkade områdena från vindkraftsetableringar. Dock bedöms vindkraftsetableringar i vissa fall kunna ske i utkanten av några av de utpekade Större opåverkade områdena. Detta gäller framför allt där andra störningar, från exempelvis vägar, 40

41 redan finns. Dock innebär detta att det kan bli ännu viktigare att skydda de övriga delarna av de Större opåverkade områdena Tysta områden Tysta områden, d v s områden som inte är påtagligt påverkade av ljudstörningar, kommer med stor sannolikhet att bli en bristvara i framtiden. Man brukar allt oftare tala om att vi har ett behov av att få uppleva miljöer som är fria från samhällsbrus. Områden av detta slag kan redan idag betraktas som unika. I kommunens översiktsplan från 2002 har två landområden utpekats som s.k. tysta områden. Det kriterium som använts för urvalet är att man här kan uppleva tystnad, tack vare att det inte finns bullerkällor som t ex vägar eller täkter i närheten. Länsstyrelsen definierar ett tyst naturområde som ett område där den årsdygnsekvivalenta ljudnivån inte är högre än 30 db(a). Värdet ligger förutom i denna tysthet även i områdenas orördhet. Det större av områdena ligger på östra Kynnefjäll och det mindre på den södra delen av Kynnefjäll. Båda är belägna intill kommungränsen mot Munkedals kommun. Kommunens inställning i översiktplanen är att dessa områden skall skyddas mot ingrepp som påtagligt skadar dess värden. I vindkraftsplanen pekas därför inga områden för vindkraft ut inom eller i närheten av dessa områden. Viktigt är även att samråda med Munkedals kommun så att inte eventuella etableringar på andra sidan kommungränsen äventyrar värdet av de tysta områdena Rekreations- / friluftsområden Utöver de områden som innefattas av riksintressen för friluftsliv finns även andra områden med stora värden för både rekreation och friluftsliv. I kommunens översiktsplan från 2002 nämns Ranebo som ett sådant område. I översiktsplanen beskrivs Ranebo som kommunens största friluftsområde, med Ranebostugan som centrum i området kring Bolsjöarna. I området finns bl.a. skid-/motionsspår samt utmärkta möjligheter för kanotpaddling. Samtidigt som Ranebo är av stort värde för friluftslivet så finns i delar av området och i dess närhet även goda förutsättningar för vindkraft, vilket bl.a. visar sig i det stora antal ansökningar om att få uppföra vindkraftverk som inkommit till kommunen. Alldeles intill det område som i ÖP 2002 definieras som Ranebo friluftsområde finns sex stycken befintliga verk vid Mungseröd. Kärnan för Raneboområdets värden ligger i upplevelsen av områdets natur och orörda karaktär i kombination med vandringsleder samt besöksmål. Av störst betydelse är att de viktiga målpunkterna, värdekärnorna, inte blir bullerstörda om de skall behålla sitt värde för friluftslivet och som besöksmål. Att passera verk vid vandring eller en motions tur på en led bedöms inte utgöra en så pass stor störning att det bör hindra en vindkraftsbyggnation. Dock skall erforderliga skyddsavstånd hållas, vilket kan ske antingen genom justering av ledens sträckning eller eventuella verks placering. De viktigaste målpunkterna är, utöver lederna, är själva Ranebostugan, sjölandskapen vid Övre-/Nedre Bolsjöarna och Långvattnet, Amundshatt samt Rövargrottan. Ett annat värde att beakta är Bohusleden, som är en regional vandringsled och passerar genom kommunens östra delar. Att passera vindkraftsgrupper på vissa delar av Bohusleden bedöms inte utgöra en konflikt så länge erfoderliga skyddsavstånd hålls mellan led och verk. 41

42 2.7 Samordningsfrågor Mellankommunala frågor Haldens kommun, Dals-Eds kommun, Strömstads kommun, Mundedals kommun och Sotenäs kommun, som angränsar till Tanum, har under samrådet givits möjlighet att lämna synpunkter på Tanums kommuns vindkraftstillägg till ÖP Även Lysekils kommun har fått tillägget på remiss. Den kommun som främst berörs av vindkraftsplaneringen i Tanum är Strömstads kommun, inte minst då det i närområdet kommungränsen finns flera områden utpekade som riksintresse för vindkraft. I de sydöstra och södra delarna bedöms de utpekade Nya vindkraftsområdena inte ge någon betydande påverkan över kommungränserna. Påverkan över kommun- och nationsgräns av det vindkraftsområde som pekas ut i Tanums nordöstra del bedöms inte heller bli påtaglig även om vindkraftsetableringar inom detta område kan komma att bli synliga i öppna siktlinjer och utkiksplatser även utan för Tanums kommun. De landskapliga helhetsvärdena är viktiga för norra Bohusläns identitet. I Tanums kommun är det, förutom landskapet som helhet, kanske främst kust- och skärgårdsområdena, Tanums världsarvsområde samt Kynnefjäll med omnejd som utgör de viktigaste resurserna i ett regionalt perspektiv. Kustområdet in norra Bohuslän berörs också flera överlappande bevarande bestämmelser, bl.a. riksintresse för naturvården och för det rörliga friluftslivet enligt 3 kap MB samt av de särskilda hushållningsbestämmelserna i 4 kap MB Obrutna kusten, vilken avser att skydda helheten i värdena inom kuststräckan. Det är också de samlade värdena inom 4 kap MB området som utgör grunden för den enskilt viktigaste näringen i norra Bohuslän, d.v.s. turismnäringen. Kynnefjäll med omnejd utgör norra Bohusläns största sammanhängande opåverkade område, vilket gör det till en unik resurs för både människa och natur. Området berörs även de av flera överlappande bevarandebestämmelser så som riksintresse för naturvården och för det rörliga friluftslivet enligt 3 kap MB och delar av området pekas ut som Tyst område i ÖP Se även C:2 samt under Stora opåverkade områden och Tysta områden. En samsyn med Munkedals kommun om hur dessa utpekade värden skall beaktas bör eftersträvas. I det pågående projektet Integrerad Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling (ICZM) i norra Bohuslän, där Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Strömstad och Tanum ingår, finns en temagrupp för vindkraft. I gruppen ingår tjänstemän som på olika sätt arbetar med vindkraftsplanering i respektive kommun och gruppen fungerar som ett kunskaps- och samarbetsforum. En ambition är att enas om vissa gemensamma riktlinjer för vindkraftsplanering i norra Bohuslän. 42

43 Obs! Skyddsavstånd ej redovisade för Lysekil. Frågor som berör begränsningar och förstärkningar av kapacitet i kraftledningsnätet är även de av mellan kommunal/regional karaktär. Befintlig kapacitet i lokal-, region-, och stamnät kommer inte kunna rymma den vindkraftsutbyggnaden som kommer att bli möjlig genom de kommunala vindkraftsplanerna inom regionen, utan att ledningsnätet i norra 43

44 Bohuslän/Dalsland förstärks och byggs ut. (se även under Kraftledningsnätet i Tanum norra Bohuslän). Den samlade vindkraftsutbyggnaden i kommunerna kommer därför att ge påverkan genom nya kraftledningsgator även utanför den aktuella kommunen. Samråd om nuvarande och framtida kapacitetssituation samt angående behov av nya ledningsdragningar med nätägarna Vattenfall och Fortum har inletts och bör fortsätta ske löpande Nya E6:an Frånsett det skyddsavstånd som krävs mellan vägar och vindkraftverk finns dock klara fördelar med att placera vindkraft i de miljöer som ändå är, eller kommer att bli, bullerstörda av befintlig och ny E6 dragning. Dock finns andra planeringsfaktorer som kan försvåra vindkraftsetableringar längs E6, t.ex. förhållande till Tanums världsarvsområde samt förhållandet till tätbebyggda områden. Om etablering sker i närheten av väg E6 bör samordning av dessa intressen ske så att inte t.ex. sprängningsarbeten vid vägbygget skadar vindkraftverk som är uppförda/under uppförande eller att transporter av verken kommer i konflikt med pågående vägarbeten. Fördelar av en samordning kan också finnas om anläggningsvägar kan samutnyttjas och ingreppen i naturen således minskas Samordning med 3G eller andra master/sändare Vindkraftverkens roterande blad kan i vissa fall störa signaler från master/sändare för radiooch telekommunikation. Master för radio- och telekommunikation, precis som vindkraftverken, utgör höga byggnadsverk som påverkar landskapet visuellt samt kräver ingrepp i naturen genom att vägar byggs för anläggning och service. Om det inom de utpekade områdena för storskaliga vindkraftsetableringar finns uppförda master bör möjligheterna till samordning undersökas bl.a. vad det gäller tillfarts-/anläggningsvägar. Dock ligger utbyggnaden av 3G-nätet en bit före den nu pågående större utbyggnaden av vindkraften i Sverige, vilket i vissa fall kan försvåra en samordning. Möjligheten att ersätta masten med vindkraftverk och istället låta sändare placeras på vindkraftverket bör ändå prövas. För småskaliga vindkraftverk kan liknande samordning ske förutsatt platsen i övrigt kan bedömas som en lämplig lokalisering av småskalig vindkraft med hänsyn till påverkan på omgivning och landskapsbild. 44

45 3. Vindkraftsplanering i Tanum 3.1 Tidigare skeden och ställningstaganden I ett inledande skede i arbetet med den nya vindkraftsplanen för Tanum utarbetades ett antal grundläggande planeringsprinciper. Detta skedde med hänsyn till tillgängligt kunskapsunderlag samt kommunens tidigare ställningstaganden. Planeringsprinciperna antogs av kommunstyrelsen genom beslutet att godkänna planprogrammet för samråd I planprogrammet framtogs även totalt 12st utredningsområden för vindkraft, med avsikten att inom dessa områden vidare utreda områdenas lämplighet för vindkraft. Framtagandet av utredningsområden skedde med stöd av planeringsprinciperna samt med hjälp av en schablonbuffring med skyddsavstånd för bebyggelse, vägar, kraftledningar etc. I planprogrammet angavs även att den färdiga vindkraftsplanen avser att ta ställning till hela kommunens yta enligt tre klassificeringsgrader - 1(A) Områden lämpliga för större vindkraftsetableringar - 2(B) Områden där vindkraftsetableringar kan tillkomma endast efter särskilda utredningar, i mindre omfattning eller med speciella restriktioner - 3(C) Områden olämpliga för vindkraftsetableringar. En samrådshandling upprättades under vintern 2008/2009 och godkändes av Kommunstyrelsen för samråd. I samrådshandlingen klassificerades inga områden som B-områden, då det inte bedömdes finnas behov av detta. Kommunens ställningstagande är att de områden där vindkraftsutbyggnad skall prövas positivt skall klassas som områden lämpliga för ny vindkraft, d.v.s. som A-områden. (se även under Giltighetstid, aktualitetsförklaring och översyn ). Klassificeringsindelning har efter samrådet anpassats enligt nedan; - Befintliga vindkraftsområden - Nya vindkraftsområden (A) - Vindkraftsfria områden (C) På följande tre sidor återges planprogrammets redovisning av planeringsprinciperna, buffring av skyddsavstånd och en illustration av tillämpningen av dessa. 45

46 46

47 47

48 48

49 3.2 Vindkraftsplan Tillägg till ÖP 2002 på temat vindkraft Läsanvisning Föreliggande vindkraftstillägg till ÖP 2002 tar ställning till hela kommunens yta samt anger riktlinjer för uppförande av vindkraftverk i Tanums kommun. För att göra detta har kommunen delats in i följande tre kategorier; - Befintliga vindkraftsområden (verk samt influensområde) - Nya vindkraftsområden (A:1-7) - Vindkraftsfria områden (C:1-20) All etablering av storskalig vindkraft skall följa de riktlinjer som ges under rubriken Allmänna riktlinjer vid etablering av vindkraft i Tanum. Småskalig vindkraft, så som gårdsverk och hobbyverk, berörs i huvudsak inte av dessa ställningstaganden. Kommunen har en positiv grundinställning till småskalig vindkraft. Riktlinjer för hur småskalig vindkraft skall hanteras och prövas i kommunen ges i ett separat avsnitt i slutet av detta kapitel. En sammanfattande beskrivning av vindkraftstillägget ges på följande sida under rubriken Översiktlig beskrivning. I Plankarta 1 redovisas de områden som bedömts som lämpliga för nya vindkraftsetableringar (A:1-7) tillsammans med de områden där befintlig vindkraft redan finns. Plankartan visar som referenser även de områden som utgörs av Tanums världsarvsområde samt gränsen för de kustområde som berörs av bestämmelserna i 4 kap MB Obrutna kusten. Mer detaljerade kartor samt områdesvisa beskrivningar för de nya vindkraftsområdena samt riktlinjer för etableringar inom dessa ges under rubriken Nya vindkraftsområden i Tanum (A:1-7). För de områden som inte pekas ut som befintliga eller nya vindkraftsområden så är kommunens ställningstagande, i detta vindkraftstillägg, att de skall hållas fria från storskalig vindkraft. Motiven till dessa ställningstaganden redovisas i text och karta under rubriken under Vindkraftsfria områden (C:1-20) - Områdesvisa överväganden och ställningstaganden samt i Plankarta 2.1 och 2.2. (se även under Giltighetstid, aktualitetsförklaring och översyn ) Kommunens ställningsstagande till områden med befintlig vindkraft och som inte sammanfaller med de nya vindkraftsområdena ges inledningsvis under rubriken Allmänna riktlinjer vid etablering av vindkraft i Tanum samt under rubriken Befintliga vindkraftsområden. Nu föreliggande vindkraftstillägg ersätter de ställningstagande för vindkraft som görs i gällande översiktsplan, ÖP Redovisning av vindkraftstilläggets förhållande till ÖP 2002 inklusive de områden som då anvisades som lämpliga för vindkraft (Re-områden) ges i slutet av detta kapitel under rubriken Vindkraftstilläggets förhållande till gällande översiktsplan, ÖP

50 3.2.1 Översiktlig beskrivning av planen I vindkraftstillägget anges totalt 7 områden som lämpliga som nya vindkraftområden för etablering av storskalig vindkraft, A:1 till A:7. Den totala arealen av dessa uppgår till knappt 19 km 2, eller drygt 17 km 2 om de ytor som tas upp av befintliga vindkraftverk räknas bort. De utpekade nya vindkraftsområdena bedöms uppskattningsvis kunna rymma ca nya vindkraftverk med en samlad effekt på ca MW (räknat på verk a 2-3 MW st) och en sammanlagd uppskattad produktionspotential på ca GWh (räknat på snitt effekt på a 2,5 MW per verk). Vid upprättandet av detta vindkraftstillägg är i Tanum 37 vindkraftverk uppförda. Ytterligare 1 bygglov är givet men överklagat. Detta ger en summa på 38 befintliga och beviljade verk som tillsammans har en effekt på ca 40MW och en uppskattad produktion på ca GWh. Vid en fullt utbyggd vindkraftsplan skulle det finnas mellan ca vindkraftverk i Tanum med en sammanlagd effekt på ca MW och en uppskattad produktion på ca GWh. Som en jämförelse kan nämnas att el-förbrukningen i Tanum är uppgår till ca 160 GWh per år och den totala energiförbrukningen till ca 509 GWh per år. De nya vindkraftsområdena innebär relativt få direkta intrång i områden med riksintressen eller andra allmänna intressen av bevarande karaktär. Vindkraftstillägget bekräftar även riksintresseområdena för vindkraft där så bedömts lämpligt i avvägningen mot allmänna intressen. Samtidigt medför förslaget att en dryg fördubbling av antalet verk i förhållande till vad som finns idag kan bli möjligt i kommunen och att uppskattningsvis ca 3 gånger mer vindkrafts-el kan produceras i kommunen. Vindkraftsutbyggnaden föreslås i huvudsak ske i tydligt åtskilda grupper, vilket bedöms bidra till en god hushållning med mark och kommunens landskapsvärden. I Tanums kommun finns även många andra platser med goda vindförutsättningar, men där vindkraftsetableringar i olika grad innebär större konflikter med motstående intressen. Därför har det bedömts som lämpligt att dessa tillsvidare hålls fria från storskaliga vindkraftsetableringar. Genom att koncentrera vindkraftsutbyggnaden i tydligt åtskilda grupper finns även ett handlingsutrymme om det i framtiden visar sig aktuellt med fortsatt utbyggnad av vindkraften i kommunen. Sex av de sju områdena som pekas ut ligger även nära kraftledningsdragningar, vilket kan underlätta anslutningar samt minska behovet av långa ledningsdragningar. Samtliga områden ligger relativt nära större vägar eller befintliga vindkraftsgrupper, vilket innebär dels att platserna till viss del redan är störda samt dels kan underlättar transport av verken vid anläggandet. Merparten av de områdena som pekas ut ligger även i områden med som är glest bebyggda, vilket innebär att relativt få boendemiljöer riskerar att bli störda. Stor hänsyn skall dock ändå tas till eventuella närliggande boendemiljöer vid placering och prövning av vindkraftsetableringar inom de utpekade vindkraftsområdena. 50

51 51

52 3.2.2 Allmänna riktlinjer vid etablering av vindkraft i Tanum Befintlig vindkraft Vid utbyte av befintliga verk mot större verk krävs ny prövning. Utbyte ses som lämpligt endast om den samlade påverkan på utpekade intressen och landskapsbild inte blir påtagligt större samt om övriga riktlinjer för vindkraftsetableringar kan efterföljas. Lokalisering och prövning Vindkraftverk med en högre totalhöjd än ca 30m skall lokaliseras till de utpekade vindkraftsområdena. I de områden som inte pekas ut som lämpliga avses ingen ny storskalig vindkraft att tillåtas under planens giltighetstid. Vid en etablering inom de avgränsade områdena ska ett effektivt utnyttjande av områdena eftersträvas. Lokalisering av mindre eller enstaka verk får inte förhindra att området kan utnyttjas till sin fulla potential. När väg- och kabeldragning sker vid etablering av vindkraft inom de avgränsade områdena skall sprängning så långt som möjligt undvikas samt särskild stor hänsyn också tas till ytvatten och våtmarker. Vid etablering av vindkraft skall hänsyn tas till de rekommendationer som ges i beskrivningen för respektive område. Samråd med radio- och teleoperatörer som kan komma att beröras samt med Banverket angående eventuella risker för störningar på järnvägens radiokommunikationslänkar skall ske i ett tidigt skede samt beaktas vid placering av vindkraftverk. Nya enstaka bostäder skall prövas restriktivt inom en zon om ca 1000m från utpekade vindkraftsområden med hänsyn till vindkraftsintressena. Utformning Vindkraftverk inom de avgränsade områdena ska placeras i sammanhållna grupper. Hänsyn till landskapets struktur och form ska tas. Vid komplettering i befintliga grupper skall tillkommande verk visuellt samverka med befintliga. Enhetlig utformning inom en grupp skall eftersträvas så att typ av verk, höjd, färgsättning, rotationsriktning etc. blir enhetlig inom gruppen. Vindkraftverk skall färgsättas i ljusa vit/gråa kulörer. Reflexfria material ska användas på rotor och torn. Reklam eller annan text tillåtas inte på tornen. Mindre logotyp eller tillverkarens namn kan godtas på maskinhuset. Småskalig vindkraft Gårdsverk etc. Småskalig vindkraft (under ca 30m totalhöjd) omfattas inte av ovanstående principer och kan prövas från fall till fall. Prövning skall ske med hänsyn till lokala 52

53 förutsättningar samt de riktlinjer som ges under avsnittet om Småskalig vindkraft i denna vindkraftsplan. Hälsa och säkerhet Gällande gränsvärden/ riktvärden och praxis för buller och skuggor skall tillämpas vid utplacering av vindkraftverk. Det är verksamhetsutövaren ansvar att olägenhet för människors hälsa och säkerhet inte uppkommer enligt miljöbalken. Enligt gällande praxis skall den ekvivalenta ljudnivån vid bostäder inte överstiga 40 db(a). För skuggor är gällande praxis att den teoretiska skuggtiden för bostäder eller annan störningskänslig bebyggelse inte skall överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Som utgångspunkt bör säkerhetsavstånd till vägar, järnvägar, kraftledningar vara minst 1,5 gånger verkens totalhöjd. Vägverket samt Banverket anger att minsta avstånd skall vara verkets totalhöjd, dock minst 50 meter, vilket gör att det i vissa fall kan gå att placera verk något närmare än 1,5 gånger verkets totalhöjd. Behov av riskavstånd samt eventuell informationsskyltning runt vindkraftverk skall utredas i miljökonsekvensbeskrivningen för etableringen. Genomförande Ansökan/anmälan om uppförande av vindkraftverk bör, oavsett storlek på anläggningen, åtföljas av beskrivning av konsekvenser och lokal landskapsanalys. De geotekniska förutsättningarna skall då även belysas samt beaktas. Samråd med Banverket, Vägverket samt eventuella vägföreningar skall ske tidigt bl.a. angående säkerhetsavstånd, val av transportvägar, anordnande av utfarter och tillfartsvägar och för nyttjande samt förändringar av befintliga lokalvägar. Vid utbyggnaden av en vindkraftsetablering skall hänsyn tas till förekomsten av lokala natur- och kulturvärden. När utbyggnaden är klar skall erforderlig efterbehandling av naturmiljö och markområden utföras. Lämplig efterbehandling bör studeras och beskrivas i miljökonsekvensbeskrivning eller motsvarande beskrivning av miljöeffekterna för etableringen. (se även under rubriken Återställande och efterbehandling) När vindkraftverk tas ur drift skall de nedmonteras samt natur- och markområden så långt som möjligt återställas. Hur återställande och efterbehandling bör utföras skall studeras i miljökonsekvensbeskrivning eller motsvarande beskrivning av miljöeffekterna för etableringen. Krav på ställande av ekonomisk säkerhet för detta skall även utredas i samband med prövning av etableringen. (se även under rubriken Återställande och efterbehandling) Övrigt På de platser där det finns uppförda master, för t.ex. telekommunikation, skall samordning ske så att inte störningar uppkommer samt vad det gäller tillfartsvägar kabeldragningar etc. för att minska ingreppen i naturen. Möjligheterna att utnyttja samma torn/mast för vindkraftverk och sändare skall prövas, för storskaliga vindkraftverk gäller ett sådant samutnyttjande endast inom de utpekade vindkraftsområdena. 53

54 3.2.3 Befintliga vindkraftsområden Befintliga verk inklusive ett översiktligt influensområde på 400 m Befintliga vindkraftverk anges i detta vindkraftstillägg som en yta där verken står inklusive ett översiktligt influensområde. Influensområdet kring verken har avgränsats till en radie av ca 400 m från verken, i enlighet med schablonavståndet som använts för buffring av översiktligt skyddsavstånd för bebyggelse. Den schablonmässiga avgränsningen av influensområdena för befintliga verk kan i vissa fall innebära att befintliga järnvägar, vägar, bebyggelse etc. inkluderas inom influensområdet. Avgränsningen av de ytor som redovisas som Befintliga vindkraftsområden ändrar dock inte ställningstaganden eller rekommendationer i ÖP 2002 med undantag för de i ÖP 2002 tidigare utpekade vindkraftsområdena (Re-områdena). För Re-områdena gäller principen att de i och med vindkraftstilläget släcks och övergår till närmast liggande rekommenderad markanvändning. Avgränsningen av de Befintliga vindkraftsområdena innebär heller inte att kommunen tagit ställning till att den befintliga användningen av markområden för exempelvis järnväg, väg eller bebyggelse är olämplig eller underordnad vindkraften. Dock bekräftar de markerade influensområdena de befintliga verken i sin nuvarande placering och utformning. (Se även Vindkraftstilläggets förhållande till gällande översiktsplan, ÖP 2002) Inom de Befintliga vindkraftsområdena skall eventuell uppgradering eller utbyte av verk föregås av en ny prövning enligt gällande lagstiftning/praxis och de riktlinjer som anges under Allmänna riktlinjer vid etablering av vindkraft i Tanum. Riktlinjerna anger bl.a. att det vid utbyte av befintliga verk mot större verk krävs ny prövning och att utbyte ses som lämpligt endast om den samlade påverkan på utpekade intressen och landskapsbild inte blir påtagligt större samt om övriga riktlinjer för vindkraftsetableringar kan efterföljas. Förändrad markanvändning samt prövning av andra nya anläggningar eller byggnader inom vindkraftens influensområde måste ta hänsyn till den befintliga vindkraften. Även framtida anläggningar eller byggnader på längre avstånd kan komma att behöva ta hänsyn till verken, särskilt om verken byts ut mot större. Detta gäller även inom de befintliga vindkraftsområden som faller inom avgränsningen för Nya vindkraftsområden. 54

55 3.2.4 Nya vindkraftsområden i Tanum (A:1-7) Detaljkartor, Avgränsning, förutsättningar, överväganden och riktlinjer Områdena som redovisas i detta avsnitt utgörs av de områden som Tanums kommun bedömt som lämpliga som nya vindkraftsområden för storskalig vindkraft. Avgränsning har skett med hänsyn till bl.a. vindförutsättningar och andra positiva lokaliseringsaspekter, förekomsten av motstående intressen, tidigare ställningstaganden i gällande översiktsplan (ÖP 2002), riksintresseområden för vindkraft samt under samrådet inkomna synpunkter från myndigheter, organisationer, företag, enskilda etc. (se även Grundläggande planeringsprinciper från programskedet) Inom områdena som beskrivs i detta avsnitt ställer sig kommun positiv till nya storskaliga vindkraftsetableringar under förutsättning att givna riktlinjer efterföljs. I detta avsnitt ges områdesvisa beskrivningar av förutsättningar för de Nya vindkraftsområdena (A:1-7) med redovisning samt motivering av avgränsningar för dessa områden. Förhållande till utpekade riks- och allmänintressen samt en redovisning av kommunens övervägande i relation till dessa förutsättningar ges också. Avslutningsvis anges, i anslutning till en mer detaljerad karta, riktlinjer för uppförande av vindkraft inom respektive område. Dessa riktlinjer skall läsas som komplement till de allmänna riktlinjerna som anges tidigare i planförslaget. A:1 Del av Sörgårdsfjället Beskrivning Område A:1 är beläget ca 1,5 km öster om Norra Bullaresjön och norr om den sträckning av väg 164 som går från Backa och vidare till Ed. Områdets yta uppgår till ca 3,5 km 2 och utgörs av ett relativt kuperat och i huvudsak skogklätt landskap med inslag av våtmarker i de östra delearna. Gällande översiktsplan och riksintresse vindkraft Inom området finns inga utpekade riksintressen. Ca 1 km väster om området finns områden med riksintressen för naturvård samt för det rörliga friluftslivet vid Norra Bullaresjöns dalgång. Drygt 220 m nordost om A:1 ligger Höjaremossarna som även det är av riksintresse för naturvård. A:1 är inte utpekat som riksintresse för vindkraft av Energimyndigheten. Områdets norra del ligger inom område som i ÖP 2002 är utpekat som Större opåverkat område. Kommunens uppfattning i ÖP 2002 är att man ska verka för att opåverkade områden skyddas mot ingrepp som påtagligt kan skada deras värden men att bestämmelserna i miljöbalken inte skall innebära något absolut förbud mot sådana exploateringsföretag inom ett relativt opåverkat område utan en anvisning om att de bör bli föremål för en särskild lokaliseringsprövning. Som exempel på exploateringsföretag som inte ska tillåtas inom dessa områden anges bland annat - nyetablering av industriell eller liknande verksamhet. (se även avsnitten om Större opåverkade områden samt under C:2,C:7, C:8 och C:9) 55

56 Avgränsning A:1 avgränsas i väster av den bilväg som sträcker norrut från väg 164 längs Norra Bullaresjön. Motivet till detta är att verk som placeras i närheten av de branterna ned mot sjön skulle riskera en påtaglig visuell påverkan på riksintresseområdena som berör Norra Bullaresjöns dalgång, vilket framgått genom analys och bedömning i den framtagna 3Dmodellen. I söder avgränsas området av väg 164, ett erforderligt skyddsavstånd till vägen skall dock hållas vid placering av verk. I omedelbar anslutning till östra delen av A:1 finns ett våtmarksområde som med hänvisning till de värden området har för de fågelarter som omfattas av EU:s fågeldirektiv (Natura 2000) bedöms som mindre lämpligt för vindkraft. Avgränsningen av A:1 åt öster innebär ett visst intrång i våtmarksområdet och krav på kompensationsåtgärder ställs därför. I norr avgränsas område A:1 av buffertavstånd till bebyggelse på ca 400m samt av strandskyddsbestämmelser för Lilla och Stora Öretjärnen. Förutsättningar Vind Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 7 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. Bebyggelse Denna del av kommunen är mycket glest befolkad och inom området finns ingen bebyggelse. Den bostadsbebyggelse som ligger närmast finns i ett par mindre husgrupper i norr, varav den ena är avstyckad, samt en ytterliggare ett bostadshus på en avstyckad fastighet i sydväst. Avståndet till dessa är ca 400 m från A:1s yttre gräns. Ytterliggare några bostadsbyggnader finns ca m norr om A:1. Denna bostadsbebyggelse kan komma att ha betydelse för hur vindkraftverk kan placeras inom område A:1. I övrigt finns den närmaste bebyggelsen på ca 1-1,5 km avstånd nordväst om samt ca 800m öster om och A:1. Det faktiska avståndet från vindkraftverk till bostadsbebyggelse styrs av riktvärdena för buller, skuggor och reflexer från verken och hänsyn till gällande riktvärden skall tas vid projektering och prövning. Det är vindkraftsexploatörens ansvar att inte dessa riktvärden överskrids samt att inte olägenheter för människors hälsa och miljön uppkommer enligt miljöbalken. Kraftledningsnät Knappt 4 km norr om området finns en 130kV ledning. En anslutning till kräver en transformatorstation. Ett alternativ kan vara att ansluta verk inom område A:1 att gemensam med planerade vindkraftsetableringar i Dals-Eds kommuns västra delar. Detta kräver dock längre ledningsdragningar. Kapaciteten i 130kV-nätet är i dagsläget begränsad i norra Bohuslän, men Vattenfall har tillsammans med Fortum och Svenska Kraftnät tagit fram förslag på möjliga förstärkningar i ledningsnätet. (Se även avsnittet om Kapacitet i kraftledningsnätet) Anslutning direkt till 400 kv 3,5 km ost om området bedöms inte aktuellt för en vindkraftsetablering av den omfattning som medges inom A:1. Vägar Inom området finns idag inga befintliga vägar, förutom en mindre traktorväg i den sydöstra delen, och nya vägar måste därför anläggas innan vindkraftetableringar kan komma till stånd. Närheten till väg 164 samt bilvägen väster om området gör att det finns goda förutsättningar för transport av verk och komponenter till platsen. Tidig kontakt skall tas med Banverket, Vägverket samt eventuella väg-/samfällighetsföreningar bl.a. angående säkerhetsavstånd, val 56

57 av transportvägar, anordnande av utfarter och tillfartsvägar samt för nyttjande och förändringar av befintliga lokalvägar. (se även avsnittet om Vägar, järnväg och sjöfart) Landskap Lokalt - Områdets karaktär kan beskrivas som ett, förutom pågående markanvändning (huvudsak skogsbruk), orört naturlandskap med en relativt liten mänsklig påverkan i övrigt. Vindkraftverk kan i detta avseende sägas utgöra ett nytt, främmande, inslag som kommer att ändra den orörda karaktären. Områdena närmast väg 164 är dock redan idag till viss del bullerstörda. Inom och i det direkta närområdet av A:1 kommer skogen sannolikt i relativt stor utsträckning skymma verken. Nya vägar som anläggs kommer sannolikt att underlätta för ett utökat skogsbruk. Översiktligt - Landskapstypen är ett platålandskap som i huvudsak är skogsbeklätt och är att beskriva som storskaligt naturlandskap i jämförelse många av kommunens övriga delar, vilket gör det mer tåligt för vindkraftsetableringar än mer småskaliga kulturlandskap. I ett regionalt perspektiv utgör de östra delarna av Tanum det i särklass största sammanhängande relativt opåverkade områdena. Ur detta perspektiv utgör denna del av kommunen en viktig resurs både för natur och människor. Ca 2,5 km sydost om A:1 finns den norra gränsen för området med riksintressen för naturvård och rörligt friluftsliv som sträcker sig vidare ner över Kynnefjäll men omnejd. Avståndet till Dals-Eds kommun i öster och till Norge i norr är ca 5 km. Från höjder med fria siktlinjer kan sannolikt verk som står inom A:1 komma att synas över kommun- och nationsgräns, men på grund av avståndet bedöms etableringar inom området inte innebära någon större påverkan över kommun- eller nationsgräns. Boverket uppger att många Länsstyrelser rekommenderar ett minsta avstånd på 3-5 km mellan vindkraftsgrupper, därför bedöms inte heller någon risk föreligga för att eventuella etableringar utanför Tanums kommun flyter ihop till en glest sammanhållen grupp med etableringar A:1. Natur Två sumpskogar redovisade av Skogsstyrelsen ligger delvis inom området. En fågelinventering 2008 av bl. a. skogshöns i området har redovisat potentiella spelplatser för orre vid Orremossen och för tjäder vid Sögårdsmossen. Dessa platser är belägna öster om, samt delvis inom, det föreslagna vindkraftsområdet. Orre och tjäder är upptagna i Natura 2000, fågeldirektivets annex 1. Kulturmiljö Inga kända fornminnen finns inom planområdet. Precis sydväst om planområdet finns en ett registrerat fornminne i form av en fångstgrop. Friluftsliv Bohusleden passerar genom A:1. Detta bedöms inte i sig själv utgöra ett direkt hinder mot vindkraftsetableringar så länge erforderliga skyddsavstånd kan hållas genom antigen justering av ledens sträckning eller eventuella verks placering. Riskerna att vistas i närheten av vindkraftverk är i allmänhet små. (se även under Risk- och skyddsavstånd) Miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftsetableringar inom A1 skall bedöma risker för säkerheten på vandringsleder och andra välbesökta platser inom och i närheten av området. Vid behov skall förslag ges på lämpliga åtgärder. Det är verksamhetsutövarens (vindkraftsexploatörens) ansvar att ombesörja att säkerheten på leden upprätthålls samt att 57

58 bekosta och genomföra eventuellt behov av åtgärder t.ex. informationsskyltning eller justering ledens sträckning. Övervägande Området är till viss del redan bullerstört av väg 164 samt ligger i ett område som är mycket glest bebyggt vilket innebär få boende som kan blir störda. Samtidigt så är området, i de delar som inte störs av buller från vägen, utpekat som Större opåverkat område i gällande översiktsplan, ÖP En etablering av storskalig vindkraft inom detta område kommer innebära att en förändring av områdets orörda karaktär samt att avgränsningen för det Stora opåverkade området till viss del behöver omprövas vid en revidering av ÖP2002. Etableringar inom A:1 bedöms ändå som lämpligt i relation till förekomsten av utpekade Stora opåverkade områden och övriga utpekade bevarandeintressen i kommunen. Detta får även stöd av att endast en mindre del av det Stora opåverkade området berörs och av att landskapets storskalighet bedöms kunna tåla vindkraftsetablering bättre än många andra delar av kommunen. Dock innebär intrånget att vikten av att bevara övriga delar av de Stora opåverkade områdena stärks. Etableringar och tillhörande anläggningsarbeten inom områdets östra delar kommer även sannolikt att till viss del påverka potentiella spelplatser för skogshöns. När negativ påverkan riskerar att uppkomma på rödlistade arter eller arter upptagna inom EU:s Natura 2000-nätverk bör kompensationsåtgärder även utföras. (se Naturmiljö) Ställningstagande Kommunens ställningstagande är att A:1 är ett lämpligt område för lokalisering av ny vindkraft, under förutsättning att angivna riktlinjer och kraven på kompensationsåtgärder efterföljs, samt med hänvisning till begränsad förekomst av motstående intressen och områdets i övrigt goda förutsättningar för vindkraft. Kompensationsåtgärder för vindkraftsområde A:1 Eftersom vindkraftsområde A1 åt öster sträcker sig in i våtmarksområdet Orremossen och även påverkar potentiella spelplatser för orre och tjäder skall kompensationsåtgärder vidtas. Exempel på möjliga kompensationsåtgärder är inlösen av mark och inrättande av ett långsiktigt skydd i form av naturreservat eller biotopskydd för ett i närområdet förekommande våtmarksområde (t ex Höjaremyrarna eller Höjaremyren) och/eller skogsområde, med motsvarande naturvärden. Exploatören skall även bekosta de administrativa kostnaderna för t ex kommunen vid inrättandet av naturreservat eller biotopskydd 58

59 Riktlinjer för etableringar inom A:1 Hänsyn tas till de lokala natur- och kulturvärdena samt intilliggande bostäder som kan beröras vid en vindkraftsetablering. Kompensationsåtgärder för intrånget i områden av värde för skogshönspopulationer skall göras av vindkraftsexploatören (verksamhetsutövaren) 59

60 A:2 Del av Tormoserödsfjället Beskrivning Området består av ett skogs- och myrområde inom en del av det som större område som benämns som Tormoserödfjället, beläget norr om väg 164 och ca 1 km väster om Norra Blötevattnet. Områdets totala yta är ca 3,2 km 2 stort och avgränsas i norr av gränsen mot Strömstads kommun och i söder av gränsen för riksintresset för vindkraft strax söder om väg 164. Riksintresse vindkraft och gällande översiktsplan Inga utpekade riksintressen finns redovisade i nu gällande översiktsplan. Efter att den gällande översiktsplanen antogs 2002 har Energimyndigheten pekat ut riksintresseområden för vindkraft. Ett av dessa riksintresseområden berör A:2 i sin helhet. Avgränsning Område A:2 bekräftar i större delen riksintresset för vindkraft, dock avgränsas området åt öster så att strandskyddsbestämmelserna hålls till sjöarna Södra Blötevattnet, Norra Blötevattnet och Ejgdesjön där det finns häckningsmiljöer för storlom och fiskgjuse. I söder avgränsas av riksintresseområdet för vindkraft. Områdets södra del genomskärs av väg 164 och ett erforderligt skyddsavstånd till väg 164 skall hållas vid etableringar. I övrigt följer området avgränsningen för riksintresset för vindkraft, vilket innebär att det i norr sammanfaller med kommungränsen mot Strömstad. Se även C:8 och C:17. Förutsättningar Vind Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 7,5 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. Bebyggelse Inom området finns ingen bebyggelse. Den närmsta bostadsbebyggelsen finns på en avstyckad fastighet centralt vid A:2 södra gräns. Ett respektavstånd på 400m har tagits vid avgränsningen av vindkraftsområdet. I övrigt finns den närmsta bebyggelsen ca 500 respektive ca 670m väster om A:2 samt knappt 1000m sydväst om vindkraftsområdet. Bostadsbebyggelsen, främst på den avstyckade fastigheten närmast områdesgränsen, kan komma att ha betydelse för hur vindkraftverk kan placeras inom område A:2. Det faktiska avståndet från vindkraftverk till bostadsbebyggelse styrs av riktvärdena för buller, skuggor och reflexer från verken och hänsyn till gällande riktvärden skall tas vid projektering och prövning. Det är vindkraftsexploatörens ansvar att inte dessa riktvärden överskrids samt att inte olägenheter för människors hälsa och miljön uppkommer enligt miljöbalken. Kraftledningsnät En 130 kv ledning finns ca 600m norr om området. En dryg kilometer in i Strömstads kommun finns ett riksintresseområde för vindkraft som bland annat berör den ansökta etableringen på Tolvmanstegen. Vindkraft verk inom A:2 och eventuella närliggande etableringar i Strömstads kommun skulle med fördel kunna samordna sin anslutning till 130 kv-ledningen genom en gemensam transformatorstation. Kapaciteten i 130kV-nätet är dock 60

61 begränsad i norra Bohuslän (Se även avsnittet om Kraftledningsnät i Tanum och norra Bohuslän) Vägar I områden finns endast ett par mindre vägar sträcker sig från väg 164 in området i norr där de slutar eller övergår traktorväg. Även på södra sidan om väg 164 finns det utbyggda mindre vägar. Om dessa vägar utnyttjas så långt som möjligt kan ingreppen i naturen minskas. Dock kommer sannolikt både förstärkning av att de befintliga vägarna och byggnation av nya vägar att behövas. Närheten till väg 164 gör att det finns goda förutsättningar för transport av verk och komponenter till platsen. Tidig kontakt skall tas med Banverket, Vägverket samt eventuella väg-/samfällighetsföreningar bl.a. angående säkerhetsavstånd, val av transportvägar, anordnande av utfarter och tillfartsvägar samt för nyttjande och förändringar av befintliga lokalvägar. (se även avsnittet om Vägar, järnväg och sjöfart) Landskap Lokalt - Landskapskaraktären inom större delen av området kan beskrivas som ett i stora delar skogsbevuxet platålandskap med förhållandevis enhetlig karaktär. Inslaget av utbredda myrmarker är påfallande och bidrar till att det finns en omväxling mellan öppet och slutet landskap. Topografin är inte särskilt dramatisk inom området. Inom och i det direkta närområdet av A:2 kommer skogen sannolikt i relativt stor utsträckning skymma verken. Nya vägar som anläggs kommer sannolikt att underlätta för ett utökat skogsbruk. Översiktligt - I ett kommunalt perspektiv är landskapskaraktären inom området är att bedöma som relativt tålig för vindkraft, jämfört med exempelvis de närliggande områdena närmast Bolsjöarna och Långvattnet eller kommunens mer kuperade småskaliga kustnära landskap. Drygt 1 km från områdets norra gräns, i Strömstads kommun, är ett större område utpekat som riksintresse för vindkraft. Den norra delen av riksintresset berör den ansökta vindkraftparken på Tolvmanstegen. Boverket uppger att många Länsstyrelser rekommenderar ett minsta avstånd på 3-5 km mellan vindkraftsgrupper. Om det blir aktuellt med vindkraft i den södra delen av riksintresseområdet i Strömstads kommun kommer dessa etableringar och etableringar i A:2 med största sannolikhet att från flera platser med längre öppna siktlinjer upplevas som en mer eller mindre sammanhängande grupp. Om den ansökta etableringen på Tolvmanstegen blir av och den södra delen av riksintresse området i Strömstads kommun inte prövas som lämplig för vindkraft, i Strömstads nu pågående vindkraftsplanering, kan etableringar inom A:2 och etableringarna på Tolvmanstegen i större grad komma att uppfattas som två skilda vindkraftsgrupper. Om etableringen på Tolvmanstegen samt resterande delen av utpekade riksintresseområdet för vindkraft utnyttjas till fullo innebär detta en över kommungränsen i stort sett sammanhängande vindkraftspark på ca 6,5 km längd. Natur Strandskydd enligt miljöbalken finns vid Mörkerödtjärnen samt vid Södra och Norra Blötevattnen. En sumpskog redovisad av Skogsstyrelsen ligger i området och ytterligare två sumpskogar berörs delvis. Myren söder om Mörkerödstjärnen finns redovisad i länsstyrelsens våtmarksinventering. En fågelinventering 2008 av bl. a. skogshöns i området har redovisat att potentiella spelplatser för orre kan finnas vid våtmarken Ängsmyr-Sågemyrarna, norr om Mörkerödstjärnen, i Strömstads kommun. Orre är upptagen i Natura 2000, fågeldirektivets annex 1. I de större sjöarna Södra Blötevattnet, Norra Blötevattnet och Ejgdesjön finns häckningsmiljöer för storlom och fiskgjuse. Vid myren Store Län-Lille län förekommer även häckande Ljungpipare som också finns upptagen i Natura 2000-nätverkets fågeldirektiv, 61

62 annex 1. I våtmarksområdena pågår även kalkningsflygningar, vilket bör beaktas vid placering av verk inom A:2 Kulturmiljö Inga kända fornminnen finns inom planområdet. Strax sydväst om planområdet finns en ett registrerat fornminne. Friluftsliv Landskapet i området har värden för friluftsliv men utgör sannolikt inte något av de mer frekventerade. Från vägen som går vid Fågelås kan man via traktorvägar och stigar vandra upp till Bohusleden och vidare upp mot Tolvmanstegen. Övervägande Den genomförda fågelinventeringen visar det i A:2 områdets närhet finns potentiella spelplatser för orre och vindkraftsetableringar kan påverka livsmiljöerna för denna art som omfattas av EU:s fågeldirektiv (Natura 2000). Dock är området är utpekat som riksintresse för vindkraft och har i övrigt få motstående allmänna intressen. Området bedöms därför som lämpligt för vindkraft. Till häckningsmiljöer för storlom och fiskgjuse som finns i Södra Blötevattnet, Norra Blötevattnet och Ejgdesjön kan, med hänvisning till rådande kunskapsnivå och 2 kap. 3 miljöbalken (försiktighetsprincipen), en skyddszon på minst 1 kilometer i normalfallet vara lämpligt. Dock är det område som faller inom 1 km från sjöarna i sin helhet utpekat som riksintresse för vindkraft, vilket kommunen vid ett övervägande bedömt väga tyngre i detta fall. Som avgränsning till sjöarna bedöms strandskyddets gräns utgöra lämpligt avstånd. Ur ett mellankommunalt helhetsperspektiv och med särskild hänsyn till landskapsbilden bör det övervägas om samordning med etableringar i Strömstads kommun kan ske. Ett sätt kan vara att etableringar sker i en samlad grupp över kommungränsen eller alternativt att ett erforderligt avstånd hålls mellan etableringarna så att de så långt som möjligt bildar åtskilda grupper av vindkraftverk. Om en sammanhållen etablering över kommungränsen sker bör vägdragningar samordnas för att minska ingreppen i naturen. Även ledningsdragningar samt transformatorstation för anslutning bör så lång som möjligt samordnas. Ställningstagande Kommunens ställningstagande är att A:2 är ett lämpligt område för lokalisering av ny vindkraft med hänvisning till områdets status som riksintresse för vindkraft och under förutsättning att angivna riktlinjer efterföljs. 62

63 Riktlinjer för etablering inom A:2 Förhållandet till boendemiljön vid Fågelås skall beaktas och lösas med fastighetsägaren Vindkraftsetableringar skall så långt som möjligt samordnas med eventuella etableringar i södra Strömstads kommun, vad gäller vägar, ledningsdragningar, transformatorstationer, landskapbild etc. Särskild hänsyn skall tas vid anläggning och vägdragning vid myren söder om Mörkerödstjärnen samt till kalkningsflygningar i och i anslutning till A:2 vid verkplacering. I övrigt skall hänsyn tas till de lokala naturoch kulturvärdena samt intilliggande bostäder som kan beröras vid vindkraftsetableringar Strandskydd ska beaktas vid placering av vindkraftverk 63

64 A:3 Höjdområde nordost om Lursäng söder om Björke (Strömstads kommun) Beskrivning A:3 ligger drygt 1,5 km norr om Lur mellan vägarna 979 och väg 979/980. Området är ca 1,4 km 2 stort och i norr tangerar området kommungränsen mot Strömstad. Landskapet inom området kan karaktäriseras som en skogbevuxen höjdplatå som ligger ca m ö h. I öster avgränsas området av en brant östvänd sluttning. Topografin har en tydlig riktning med sprickdalar i riktning nordost-sydväst. Nedanför sluttningen går en väg kring vilken bebyggelse ligger spridd. I väster sluttar området ner mot öppna marker och bebyggelse kring Ånneröd. Söder om området vid korsningen mellan väg 976 och väg 979, vid Lur, finns en tätare bebyggelse. Även norr om området, men på andra sidan kommungränsen ligger bebyggelse på ca 1 km avstånd från området. Riksintresse vindkraft och riksintressen i gällande översiktsplan Inom området finns inga redovisade riksintressen i den gällande översiktsplanen från Efter att den gällande översiktsplanen antogs 2002 har Energimyndigheten under 2008 pekat ut riksintresseområden för vindkraft. Ett av dessa riksintresseområden berör A:3 i sin helhet. Avgränsning Område A:3 bekräftar i princip hela riksintresset för vindkraft. Endast mycket små delar av riksintresset för vindkraft som utgörs av närområdet till kraftledningen öster om A:3 samt några mindre utskjutande delar i syd och sydväst, som letar sig ner från den höjd som utgör kärnan i A:3, bedöms som mindre lämpliga för vindkraft och hamnar därför utan för A:3. Möjligheterna att bygga vindkraftverk i de nordvästra delarna av riksintresseområdet bedöms som mycket begränsade, bl.a. då denna del utgörs av ett lägre markområde än den höjd som utgör kärnan av område A:3. Området har avgränsats åt nordväst med hänsyn till detta. Förutsättningar Vindförutsättningar Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 7-7,5 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft Bebyggelse Inom området finns idag ingen bebyggelse. Nedan för branten ca 400m-500m väster om A:3 finns ca ett 10-tal bostadshus med komplementbyggnader varav 5 ligger på avstyckade fastigheter. Flera av dessa ligger vid A:3 nordvästra lägre del där det är oklart om några verk kan komma tillstånd. I söder samt i öster utgörs den närmast liggande bebyggelsen av ett par gårdar samt ett par avstyckade fastigheter. De närmaste bostadshusen av dessa ligger även de på ett avstånd av ca 400m. Norr om A:3, i Strömstads kommun, finns närmaste bebyggelse på ett avstånd av ca 1 km. Bostadsbebyggelsen som ligger närmast områdesgränsen kan komma att ha betydelse för verk placering inom A:3. Det faktiska avståndet från vindkraftverk till bostadsbebyggelse styrs av riktvärdena för buller, skuggor och reflexer från verken och hänsyn till gällande riktvärden skall tas vid projektering och prövning. Det är vindkraftsexploatörens ansvar att inte dessa 64

65 riktvärden överskrids samt att inte olägenheter för människors hälsa och miljön uppkommer enligt miljöbalken. Kraftledningsnät I öster angränsar området till på en 130 kv-ledning som sträcker sig i nord-sydlig riktning och ca 1 km åt väst finns en 40 kv-ledning. Kapaciteten både i 130 kv- och 40 kv-nätet är begränsad i Tanums/Strömstad. Samordnad anslutning till elnätet med etableringar i norra Tanum eller södra Strömstads kommun är att föredra. Vägar Avståndet till de större vägar från A:3 är något längre än i A:1 och A:2. Väg 979 mellan Lur och E6 finns dock endast en dryg kilometer väst om A:3. Runt området finns asfalterade vägar men upp i området finns endast några mindre traktorvägar. Både förstärkning av att de befintliga vägarna inom området och byggnation av nya vägar kommer att behövas. Om de befintliga vägarnas sträckning utnyttjas så långt som möjligt kan ingreppen i naturen minskas. Tidig kontakt skall tas med Banverket, Vägverket samt eventuella väg-/samfällighetsföreningar bl.a. angående säkerhetsavstånd, val av transportvägar, anordnande av utfarter och tillfartsvägar samt för nyttjande och förändringar av befintliga lokalvägar. (se även avsnittet om Vägar, järnväg och sjöfart) Landskap Lokalt - Landskapet inom området kan karaktäriseras som en skogbevuxen höjdplatå som ligger ca m ö h. Uppe på bergen är skogen glesare medan den tätnar utmed bergssidor och i dalgångarna. Att A:3 utgörs av ett avgränsat höjdparti med avskärmande skogsområden runt om bedöms göra att området kan väl kan tåla en vindkraftsetablering. Dock kommer verk att synas från de öppnare siktlinjerna i intilliggande jordbruksmarker. Tidig kontakt skall tas med Banverket, Vägverket samt eventuella väg-/samfällighetsföreningar bl.a. angående säkerhetsavstånd, val av transportvägar, anordnande av utfarter och tillfartsvägar samt för nyttjande och förändringar av befintliga lokalvägar. Översiktligt - Landskapets förutsättningar i omlandet kring A:3 gör att verk som placeras här sannolikt inte kommer att synas från Lurs samhällsområde, där den största bebyggelsekoncentrationen i denna del av kommunen återfinns. Dock innebär de moderna verkens höga höjd att de kommer att vara väl synbara från många platser i och utanför kommunen. Verk som placeras inom A:3 kommer med största sannolikhet att vara synliga från flera platser över kommungränsen mot Strömstad. Vindkraftsetableringar inom A:3 samt eventuella etableringar i denna del av södra Strömstads kommun kan komma att upplevas som en mer eller mindre sammanhängande etablering i öppna siktlinjer, exempelvis från skärgårdsområdet. Strömstad kommun fått möjlighet att yttra sig under samrådsskedet, men har inte haft några invändningar mot område A:3. Även Strömstads kommun bedriver för närvarande vindkraftsplanering. I den samrådshandling som Strömstads kommunen upprättat ligger det närmaste området som eventuellt kan bli aktuellt för vindkraftsetableringar ca 2,5 km nordväst om A:3. Faktumet att A:3 är utpekat som riksintresse för vindkraft gör att området betraktas som lämpligt för vindkraft även i ett översiktligt perspektiv. 65

66 Natur Två sumpskogar redovisade av Skogsstyrelsen ligger inom området. Nordväst om området, i Strömstads kommun, ligger Björkemossen som finns redovisad i länsstyrelsens våtmarksinventering. Kulturmiljö Inom området finns ett antal fornlämningar som tyder på att området varit bebott sen lång tid tillbaka. I norr angränsar A:3 till ett område som finns upptaget i Tanums kommuns kulturminnesvårdsprogram från 1984 benämnt som Björke-Björkemosse. Området är dock registrerat i Strömstads kommun då i princip det berörda området ligger norr om kommungränsen. Motivet att området finns med i kulturminnesvårdsprogrammet är att en ovanligt rik koncentration av gravar från brons- och järnåldern. Vindkraftsetableringar inom A:3 kommer sannolikt att innebära ett visst visuellt intrång på kulturmiljövärdena vid Björke- Björkemosse. Även om kulturmiljövärdena är att betrakta som ett direkt hinder mot vindkraftsetableringar inom A:3 så innebär de ändå ett intrång i ett område med utpekat värde för kulturmiljövården. Det kan därför ses som skäligt att vindkraftsexploatören kompenserar detta intrång, exempelvis genom att bekostar en uppskyltning av kulturmiljövärdena inom området. Möjligheterna till detta bör studeras vidare i miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftsprojekt inom A:3. Friluftsliv A:3 utgör bedöms inte vara väl frekventerat för friluftslivet men kultur- och fornlämningsmiljöerna norr om området vid Björke-Björkemosse har besöksvärden. Övervägande Under samrådet har framförts kritik från boende och fastighetsägare i närområdet, bl.a. angående området förhållande vis begränsade storlek och risken för störningar vid boendemiljöer. A:3 är dock utpekat som riksintresse för vindkraft och har i övrigt få motstående allmänna intressen. Därför bedöms området ändå som lämpligt för vindkraft. Hänsyn enligt riktlinjer och praxis för störningsnivåer skall tas vid all placering av vindkraftverk, så att angivna störningsnivåer inte överskrids vid bostadsbebyggelse. Ledningsdragningar samt transformatorstation för anslutning bör så långt som möjligt samordnas med andra vindkraftsetableringar i för att minska ingreppen i naturen. Kompensationsåtgärder för närliggande kulturmiljövärden skall utredas i miljökonsekvensbeskrivningen. Ställningstagande Kommunens ställningstagande är att A:3 är ett lämpligt område för lokalisering av ny vindkraft med hänvisning till områdets status som riksintresse för vindkraft och under förutsättning att angivna riktlinjer efterföljs. 66

67 Riktlinjer för etablering inom A:3 Vindkraftsetableringar skall så lång som möjligt samordnas med eventuella etableringar i norra Tanum samt södra Strömstads kommun vad det gäller anslutning till kraftledningsnätet, ledningsdragningar, transformatorstationer. Särskild hänsyn skall tas vid anläggning och vägdragning till den rikliga förekomsten av fornminnen. Lämpliga kompensationsåtgärder för intrång i kulturmiljövärden i närområdet bör utredas i miljökonsekvensbeskrivningen. (se Kulturmiljövärden) I övrigt skall hänsyn tas till de lokala naturoch kulturvärdena samt intilliggande bostäder som kan beröras vid en vindkraftsetablering 67

68 A:4 Mungseröd/Gurseröd/Skaveröd Beskrivning Området utgörs av ett stort område beläget ca 1,5 km öster om väg 976 mellan Tanumshede och Lur samt sydväst om Amundshatt på Hällefjället. Områdets yta uppgår till drygt 6,7 km 2 och har en bredd på drygt 4 km i ost - västlig riktning, från Trindemyr i öst på norra delen av Gurserödsfjället till bergspartiet intill Gånetjärnen i väst där de 6 befintliga vindkraftverken vid Mungseröd står. A:4 är därmed det största nya vindkraftsområde som pekas ut i denna plan. Stora delar av området är belägna en bra bit högre än +100 m ö h och de högst belägna delarna i området ligger på ca +170 m ö h. Riksintresse vindkraft och riksintressen i gällande översiktsplan Inom området finns inga redovisade riksintressen i den gällande översiktsplanen från Efter att den gällande översiktsplanen antogs 2002 har Energimyndigheten under 2008 pekat ut riksintresseområden för vindkraft. Ett större av dessa riksintresseområden berör större delen av A:4. Övriga utpekade allmänna intressen Områdets östra del är i gällande översiktsplan utpekat som Större opåverkat område. Nordöstra delen överlappas till viss del av det område som i den gällande översiktsplanen benämns som Ranebo friluftsområde. En del av A:4 områdets södra del, samt ett område söder om A:4, är utpekat som vindkraftsområde i den gällande översiktplanen. Nu föreliggande vindkraftsplan ersätter gällande översiktsplanens ställningstaganden om vindkraft. Avgränsning Vid avvägning mellan de kulturmiljö- och upplevelsevärden som utgör grunden för värdena inom Tanums världsarvsområde och det nyligen utpekade riksintresset för vindkraft så har i vissa delar världsarvsområdets intressen bedömts väga tyngre än riksintresset för vindkraft. I stort sett samma område som utgörs av världsarvsområdet omfattas även av riksintresset för kulturmiljövården. Område A:4 avgränsas i söder, i väster samt i norr av en skyddszon för Tanums världsarvsområde. Denna avvägning och avgränsning av skyddszonen har skett i samråd med Länsstyrelsen genom analys av den framtagna 3D-modellen för kommunen. Detta beskrivs vidare under C:3, C:4, C:5 samt C:6. Åt öster avgränsas A:4 så att även delar som inte är utpekade som riksintresse för vindkraft införlivas i området. Denna östra del av A:4 bedöms både ha bättre förutsättningar för vindkraft samt innebär en mindre konflikt med världsarvsområdets värden än vissa delar av det utpekade riksintresseområdet för vindkraft. Speciellt då de sydvästra delarna av riksintresseområdet för vindkraft ligger både närmare världsarvsområdet samt till stor andel även på lägre höjd. Avgränsning av A:4 åt öster innebär ett mindre intrång i ett av de Stora opåverkade områdena. I relation till vad som anförts ovan bedöms inte detta utgöra en betydande konflikt, utan bidrar snarast till en god hushållning med markområden. I nordost avgränsas A:4 av ett respektavstånd till besöksmålet Amundshatt samt Rövargrottan. Respektavståndet baseras på att kommunen vill undvika att kvalitéerna för dessa besöksmål påverkas negativt. Från området vid Amundshatt kan man redan på flera platser se de 68

69 befintliga verken vid Mungseröd och från utkikstornet på denna plats kan man se flertalet av vindkraftverken i kommunen. Vid en utbyggnad enligt A:4 är en ökning av vindkraftens synoch hörbara närvaro vid Amundsshatt dock oundviklig. Med utgångspunkt från en framtagen inverterad bullerberäkning bedömdes i samrådet ett respektavstånd på ca 1 km som lämpligt. Med ambitionen att kunna hålla bullerstörningarna från tillkommande vindkraft under 35dB(A), vilket är den nivå som föreslås av naturvårdverket för områden där låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet. (Se även C:8.) Under samrådet har framkommit att det vid en utbyggnad av A:4 är i princip omöjligt att hålla en ljudnivå på 35dB(A). I och med att platsen därför till viss del kommer att bli bullerpåverkad har respektavståndet bedömts kunna minskas till ca 700m utan att en påtaglig ökning av vindkraftens påverkan på platsen. Denna avgränsning har även stöd i avgränsningen av riksintresset för vindkraft. I sydväst har avgränsningen av A:4 efter samrådet justerats något öster ut, för att öka respekten för boendemiljöerna närmast A:4. Vindkraftsetableringar inom denna del av kommunen kommer att vara väl synliga från många platser tillföljd av områdets höjd och välexponerade läge. Avgränsning av riksintresset för vindkraft enligt A:4 kan därför motiveras med att det minskar den staketverkan som annars riskerar att uppkomma för de öppna siktlinjerna bl.a. från E6-motet vid Oppen, som ligger inom världsarvsområdet samt utgör en viktig entré till Tanum, samt från kust- och skärgårdsområdena. Kust- och skärgårdsområdet berörs av bland annat riksintresse enligt 4 kap MB Obrutna kusten vars över gripande syfte är att skydda helhetsvärdena av bl.a. landskapet. Den samlade landskapsbildspåverkan har bedömts genom analys i den framtagna 3D-modellen. (se C:3, C:4, C:5 och C:6) Upplevelsen av de landskapliga värdena inom världsarvsområdet är mycket stor betydelse för både för världsarvsområdet i sig och för turismen i kommunen. Genom att inte låta vindkraftsetableringarna sprida ut sig över hela synfältet, och på så vis ändra landskapskaraktären till ett mer industripräglat landskap, ökar också möjligheterna till att vindkraftsgruppen uppfattas som ett positivt miljövänligt inslag i landskapsbilden. Förutsättningar Vindförutsättningar Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 7,5 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. Bebyggelse Inom området finns inga bostäder, dock finns det inom området ett par mindre byggnader redovisade på fastighetskartan. Från A:4 sydvästra och västra gräns finns närmaste bostadsbebyggelsen på avstånd vid Gården och Struten på ca m avstånd samt vid gårdarna Mungseröd på knappt 800m respektive Bramseröd på drygt 1 km avstånd. Mer åt söder finns bostadsbebyggelse vid Skaveröd även den på ett avstånd av ca 800m. Närmsta bebyggelsen norr om området finns vid Gripseröd, Björnmyrshagen och Svenskeröd på ca 1,5 km avstånd från gränsen för område A:4. Det faktiska avståndet från vindkraftverk till bostadsbebyggelse styrs av riktvärdena för buller, skuggor och reflexer från verken och hänsyn till gällande riktvärden skall tas vid projektering och prövning. Det är vindkraftsexploatörens ansvar att inte dessa riktvärden överskrids samt att inte olägenheter för människors hälsa och miljön uppkommer enligt miljöbalken. 69

70 Kraftledningsnät Den nord-syd gående 130 kv-ledningen, som löper från Strömstad via Tanum och vidare söderut, passerar väster om området. En 40-kV ledning finns även ca 4,5 km öster om A:4, men kapaciteten i 40-kV-nätet i Tanum är mycket begränsat. En vindkraftsetablering av den storlek som blir möjlig inom A:4 kommer därför att behöva anslutas till 130 kv-nätet. För detta ska vara möjligt krävs att en transformatorstation byggs. Även kapaciteten i 130kV-nätet är begränsad i norra Bohuslän. (Se även avsnittet om Kraftledningsnätet i Tanum och norra Bohuslän) Vägar De mindre vägar som leder in i områdets centrala delar följer oftast sprickdalarna. Till de befintliga verken vid Mungesröd finns anlagda vägar för vindkraftverken. Om dessa samt övriga befintliga vägar kan utnyttjas så lång som möjligt kan ingreppen i naturen minskas. Dock kommer både förstärkning av att de befintliga vägarna och byggnation av nya vägar att behövas innan vindkraftverk kan uppföras i område A:4. Tidig kontakt skall tas med Banverket, Vägverket samt eventuella väg-/samfällighetsföreningar bl.a. angående säkerhetsavstånd, val av transportvägar, anordnande av utfarter och tillfartsvägar samt för nyttjande och förändringar av befintliga lokalvägar. (se även avsnittet om Vägar, järnväg och sjöfart) Landskap Lokalt Område A:4 karaktäriseras av ett platålandskap och är beläget uppe på, de i olika grad skogsbeklädda, bergsryggarna som sträcker sig från de lägre öppna jordbrukslandskapen nordost om Tanumshede mot de mer opåverkade skogs- och hällmarkerna sydväst om Ranebo. I de mer skogsbevuxna delarna kommer verken i stor grad skymmas medan verk på de mer glesbevuxna hällmarkerna blir mer exponerade för den som vistas i området. Ifrån jordburksbygderna sydväst om A:4, vid väg 976 mellan Lur och Tanumshede, kommer många att verken vara väl synliga. För de som vistas öster om A:4, där det finns uppvuxen granskog kommer verken till stor del döljas av träden. Översiktligt I och med att A:4 ligger på en så pass hög höjd kommer verken här bli synliga från många platser i kommunen. Från området vid Oppen-motet nordost om Tanumshede där det öppna landskapet erbjuder långa siktlinjer kommer merparten av verk som placeras inom A:4, eller i närområdet, att synas. Analyser i den framtagna 3D-modellen visar att hur dominerande vindkraftsetableringen blir från utblickar på detta avstånd är starkt kopplat till hur stor del av utblickens horisont som täcks av vindkraft. (se även under Avgränsning). I ett kommunalt perspektiv, i enlighet med de grundläggande planeringsprinciperna för denna vindkraftsplan, är det även viktigt att vindkraftsetableringar sker i koncentrerade grupper. Verk inom A:4 området bedöms inte ha någon direkt påverkan över kommungränsen. Dock är helhetsvärden i landskapbilden i norra Bohuslän av ett mellankommunalt intresse, inte minst med tanke på att verk som placeras på höjder, som de inom. A:4, blir mycket väl synliga från skärgårdsområdena som berörs av 4 kap MB. Landskapets helhetsvärden, både de områden som skyddas av 4 kap MB och i övriga delar av norra Bohuslän, är av stor betydelse regionens identitet och för besöks- och turismnäringen i regionen. Avgränsningen av område A:4 bedöms dock väsentligt minska riskerna för att påtagliga skador på dessa helhetsvärden uppkommer. 70

71 Natur Strandskydd enligt miljöbalken finns vid Sälstjärnen och intill ett vattendrag söder om Hällefjäll, vid Bramseröd. Inom området finns enligt Skogsstyrelsen två nyckelbiotoper, tre naturvärdesobjekt och en sumpskog. Nordväst respektive nordost om området finns två våtmarker redovisade i länsstyrelsens våtmarksinventering (Gatemyrarna och våtmark vid Röstjärn). Kulturmiljö I områdets sydvästra del finns ett antal registrerade fornlämningar. I övrigt berör kulturmiljöfrågorna för etableringar inom A:4 främst det redan beskrivna förhållandet till Tanums världsarvsområde. Friluftsliv Området berör till viss del det område som i ÖP 2002 benämns som Ranebo friluftslivsområde. Nord-nordost om A:4 finns målpunkter och värden för friluftslivet. Kärnan för dessa värden ligger i upplevelsen av områdets orörda karaktär i kombination med vandringsleder och besöksmål. Att passera verk vid vandring eller en motionstur på en led bedöms inte utgöra en så pass stor störning att det bör hindra en vindkraftsbyggnation. Dock skall erforderliga skyddsavstånd hållas, vilket kan ske antingen genom antigen justering av ledens sträckning eller eventuella verks placering. Riskerna att vistas i närheten av vindkraftverk är i allmänhet små. (se även under Risk- och skyddsavstånd) Miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftsetableringar inom A:4 skall bedöma risker för säkerheten på vandringsleder och andra välbesökta platser inom och i närheten av området. Vid behov skall förslag ges på lämpliga åtgärder. Det är verksamhetsutövarens (vindkraftsexploatörens) ansvar att ombesörja att säkerheten på leden upprätthålls samt att bekosta och genomföra eventuellt behov av åtgärder t.ex. informationsskyltning eller justering ledens sträckning. De närmaste besöksmålen för friluftslivet ligger utanför avgränsningen för A:4 och utgörs av Amundshatt samt Rövargrottan. Område A:4 avgränsas med ett respektavstånd till de ovan beskrivna besöksmålen. En utbyggnad enligt A:4 innebär dock att vindkraftens syn- och hörbara närvaro, framförallt vid områdena runt Amundsshatt, kommer att öka. En del av A:4 överlappar även det område som i översiktsplanen benämns som Ranebo friluftsområde, men bedöms inte nödvändigtvis behöva innebära någon större konflikt med friluftslivet. Dock innebär vindkraftsetableringar enligt A:4 ett intrång i ett friluftsområde som har stöd av gällande översiktsplan och krav på kompensationsåtgärder för intrånget kan vara skäligt. Övervägande Under samrådet har kritik mot A:4 framförts från boende både sydväst samt nordost om området. Området har efter samrådet justerats något (se Avgränsning). A:4 bedöms dock som ett lämpligt vindkraftsområde, då det till större delen utpekats som riksintresse för vindkraft och innebär med nuvarande avgränsning förhållandevis begränsade konflikter med utpekade motstående allmänna intressen, så som upplevelsevärdena i världsarvsområdet och intrånget i ett Större opåverkat område. Vid all placering av vindkraftverk inom området skall dock hänsyn till befintliga boendemiljöer tas enligt gällande riktlinjer och praxis för störningsnivåer, så att dessa inte överskrids vid bostadsbebyggelse. Med avgränsningen av A:4 åt nord-nordost minskar den negativa påverkan på besöksmål av stort värde för friluftsliv och turism i kommunen, jämfört med en utbyggnad enligt riksintresseområdet för vindkraft. Efter samrådet har avståndet till Amundshatt minskats 71

72 något, vilket till viss del innebär en ökning av påverkan från vindkraften. Lämpliga kompensationsåtgärder skall utredas i samband med prövning av etableringen. A:4 områdets potential för vindkraft och dess storlek innebär att en relativt omfattande vindkraftsetablering kan ske. Den tillkommande vindkraftsparken kommer att från många platser vara väl exponerad. Kommunen anser därför att möjligheten till informationsskyltning på platsen samt till en eventuell informationsplats om vindkraften samt landskaps-, kulturoch naturvärden på annan plats bör studeras i samband med prövning av etableringar inom A:4. För att området ska utnyttjas effektivt och med god hushållning av markresurserna är det av stor vikt att samordnad etablering sker. För att minska ingreppen i naturen bör även vägar, ledningsdragningar samt anläggandet av transformatorstationer för anslutning samordnas. Ställningstagande Kommunens ställningstagande är att A:4 är ett lämpligt område för lokalisering av ny vindkraft med hänvisning till områdets status som riksintresse för vindkraft och under förutsättning att angivna riktlinjer efterföljs. Kompensationsåtgärder Frågan om lämpliga kompensationsåtgärder samt om informationsskyltning utredas i samband med prövning av etableringar inom A:4, då det inom och i anslutning till A:4 finns områden/platser som används för friluftslivet samt utgörs av befintliga besöksmål. Informationsskyltning dels om eventuella risker med att vistas i direkt anslutning till vindkraftsetablering och dels om lokala natur- och kulturvärden bör ske och utredas i miljökonsekvensbeskrivning för etableringar inom A:4. Åtgärder skall bekostas av vindkraftsexploatören/vindkraftsexploatörerna. Den relativt omfattande och väl exponerade etableringen som kan bli möjlig inom A:4 gör det även lämpligt att möjligheten till ett anordnande av en informationsplats, om vindkraften och landskaps-, kultur- och naturvärden i ett mer översiktligt perspektiv, studeras i samband med prövning av etableringar. En sådan informationsplats skulle exempelvis kunna finnas i anslutning till den nya rastplatsen vid Skräddö, som det planeras för i samband med den nya E6 sträckningen, eller vid Oppen-motet. Åtgärder bör helt eller delvis bekostas av vindkraftsexploatören/vindkraftsexploatörerna inom A:4 och A:7. 72

73 Riktlinjer för etablering inom A:4 Vid vindkraftsetableringar inom A:4 skall så lång som möjligt samordning ske vid placering av verken samt vid anläggandet av vägar, ledningar, transformatorstationer etc. Lämpliga kompensationsåtgärder för friluftsliv/besöksmål skall utredas och utföras. Möjligheten till anordnande av informationsplats om vindkraftsparken och landskaps-, kultur- och naturvärden bör utredas vid prövning. Särskild hänsyn skall tas vid anläggning och vägdragning till den rikliga förekomsten av fornminnen. I övrigt skall hänsyn tas till de lokala naturoch kulturvärdena samt intilliggande bostäder som kan beröras vid en vindkraftsetablering. 73

74 A:5 Hud Beskrivning Område A:5 utgörs av bergen öster om väg E6 i höjd med Huds moar och sträcker sig knappt 3,5 km i nord-västlig-sydostlig riktning. Området omfattar totalt en yta på ca 2,75 km 2 och inom området finns redan 6st vindkraftverk uppförda. Riksintresse vindkraft och riksintressen i gällande översiktsplan Riksintressen Inga utpekade riksintressen finns utpekade i nu gällande översiktsplan. Efter att den gällande översiktsplanen antogs 2002 har Energimyndigheten pekat ut riksintresseområden för vindkraft. Ett av dessa riksintresseområden berör A:5 i sin helhet. Väst-nordväst om A:5 ligger Tanums världsarvsområde, som även är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Övriga utpekade allmänna intressen Direkt öster om området finns i gällande översiktsplan ett Större opåverkat område utpekat. (se C:7). Områdets östra berör ett stråk för järnvägens radiokommunslänk, vilket måste beaktas vid placering av verk inom A:5. Kontakt med Banverket skall ske tidigt angående störningsrisker. Avgränsning Område A:5 bekräftar den ostliga delen av det riksintresseområde för vindkraft som pekats ut av Energimyndigheten för denna del av kommunen. I väster avgränsas A:5 av ett erforderligt skyddsavstånd till väg E6 nya sträckning. De västligare av detta riksintresseområdet för vindkraft faller inom världsarvområdets skyddszon (Se C:3, C:4, C:5 och C:6). I övrigt följer A:5 avgränsningen för riksintresseområdet. Förutsättningar Vind Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 7,5 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. Kraftledningsnät De befintliga verken på Hud är via en transformator station anslutna via till den 40-kV ledning som löper ca 1,5 väster om A:5. Kapaciteten i 40 kv-nätet är dock begränsad, vilket kan påverka möjligheten att ansluta ytterliggare verk. Även ledningar från vindkraftsgruppen till transformatorstationen lär, enligt verksamhetsutövaren, vara svåra att samutnyttja med eventuella nya etableringar inom A:5. Väst om A:5 finns även 130 kv-ledning. Anslutningar till denna kräver dock en investering i en ny transformatorstation, vilket kräver en viss storlek på nya etableringar om det ska vara ekonomiskt gångbart. Även kapaciteten i 130 kv-nätet är begränsad. (se även avsnittet om Kraftledningsnätet i Tanum och norr Bohuslän) Järnväg Den närliggande järnvägen är av nationellt intresse och den östra delen av A:5 genomkorsas av ett radiokommunikationsstråk för järnvägen, vilket måste beaktas vid placering av verk inom området. Kontakt med Banverket skall ske tidigt angående störningsrisker. (se även avsnittet om Vägar, järnväg och sjöfart) 74

75 Vägar Inom området finns nyanlagda vägar till de 6 befintliga verken på Hud. Dessa vägar har en bärighet beräknad för att klara transport av stora verk. En samordning med dessa vägar samt befintliga traktorvägarna inom området minska ingreppen i naturen. Ytterliggare vägar samt förstärkning av befintliga traktorvägar kommer att dock ändå att krävas vid eventuell etablering av ytterliggare vindkraftverk inom A:5. Tidig kontakt skall tas med Banverket, Vägverket samt eventuella väg-/samfällighetsföreningar bl.a. angående säkerhetsavstånd, val av transportvägar, anordnande av utfarter och tillfartsvägar samt för nyttjande och förändringar av befintliga lokalvägar. (se även avsnittet om Vägar, järnväg och sjöfart) Landskap Lokalt - I väster och söder sluttar Hudbergen ner mot dalstråket med E6, järnvägen och älven. Uppe på platån domineras landskapet av kuperade skogs- och myrmarker. I de högre delarna dominerar ljungbevuxna hällmarker med gles trädvegetation. Platåns kant mot Hudälvens dalgång är framträdande i landskapet. Landskapet är redan idag att betrakta som påverkat av den befintliga vindkraftsparken, den en stenkrossnings- och bergtäcktsverksamhet pågår inom området samt av den intilliggande befintliga och nya E6 sträckningen. Att om möjligt placera nya verk inom området skulle därför inte förändra landskapets karaktär i någon större utsträckning. De befintliga verken skyms även för den som vistas eller passerar i närområdet i mycket stor utsträckning av den uppvuxna skogen. Översiktligt Att så lång som möjligt komplettera befintliga vindkraftsgrupper är att betrakta som god hushållning med mark och landskaps resurser i ett kommunalt perspektiv. De befintliga verken på Hud är på avstånd mer väl synliga än om man befinner sig i närområdet. Från de öppna siktlinjerna på Gerumsslätten inom Tanums världsarvområde är syns verken tydligt och även från skärgårdsområdena, som omfattas av 4 kap MB Obrutna kusten, kan man se verken på Hud. Att koncentrera etableringarna minskar den sammanlagda påverkan på kommunens landskapsvärden. Verk som placeras inom A:5 bedöms inte ge någon betydande påverkan över kommungränsen. Dock kommer verken sannolikt att synas från höjder och öppna siktlinjer även utanför kommungränsen. Bebyggelse Inom området finns inga byggnader. Närmaste bostadsbebyggelsen i öster finns vid Övre och Nedre Sandbäck på ett avstånd av ca 400m samt vid gården Lerdal på knappt 600m och vid Svandal Jute på ett avstånd av ca 900m från östra gränsen för område A:5. I sydost och syd finns närmaste bostadsbebyggelsen vid Könnestorp, Ödegården och Svandal Södergården på ett avstånd av ca 400m från områdesgränsen. Närmsta bebyggelse i väster ligger ca m från gränsen för A:5 vid gårdarna Lunden och Hud samt vid Höjden, Nytorp på bortre sidan av den nya-e6 sträckningen,. Närmsta bostadsbebyggelse norr om A:5 finns på ett avstånd av ca 400m vid Kollemyr, i denna mest nordliga del av A:5 är dock redan att betrakta som full byggd i och med de befintliga verken. Det faktiska avståndet från vindkraftverk till bostadsbebyggelse styrs av riktvärdena för buller, skuggor och reflexer från verken och hänsyn till gällande riktvärden skall tas vid projektering och prövning. Det är vindkraftsexploatörens ansvar att inte dessa riktvärden överskrids samt att inte olägenheter för människors hälsa och miljön uppkommer enligt miljöbalken 75

76 Natur Strandskydd enligt miljöbalken som finns vid Grundevatten ligger delvis inom området. Två våtmarker, Sudemyr-Rörmyr-Vassmyr och Stora Vitemyren-Ösemyren, som är redovisade i länsstyrelsens våtmarksinventering, ligger delvis inom området. En sumpskog redovisad av Skogsstyrelsen ligger i området. Friluftsliv Vid Grundevattnet, i anslutning till A:5s norra gräns, finns en badplats. Badplatsen används bland annat för simskola. Övervägande A:5 är i sin helhet utpekat som riksintresse för vindkraft och område är att betrakta som kraftigt påverkat av olika störande verksamheter. Dels genom att en betydande del av området utgörs av en befintlig vindkraftsgrupp och att det inom området finns även stenkrossningsoch bergtäcktsverksamhet samt dels genom närheten till väg E6. En utökning innebär en mera begränsad påverkan än att exploatera ett nytt område och därför bedöms det viktigt att i första hand se över möjligheterna till kompletteringar innan eventuella nya vindkraftsområden pekas ut i denna del av kommunen. Badplatsen bör inte påverkas ytterligare. Under samrådet har framförts skilda meningar om möjligheterna till att kunna etablera ytterliggare vindkraftverk inom området. Områdets status som riksintresse för vindkraft gör dock att kommunen anser att området skall anges som ett lämpligt vindkraftsområde för att om det visar sig möjligt komplettera med ytterliggare verk. För att minska ingreppen i naturen bör vid etablering ytterligare verk inom området i så stor utsträckning som möjligt utnyttja befintligt vägnät, sträckningar för kabeldragningar samt anslutningspunkter till ledningsnätet. Ställningstagande Kommunens ställningstagande är att A:5 är ett lämpligt område för lokalisering av ny vindkraft med hänvisning till områdets status som riksintresse för vindkraft och att områden redan är påverkat av befintliga störande verksamheter. Detta gäller under förutsättning att angivna riktlinjer efterföljs, speciellt vad det gäller den samlade påverkan på närliggande boendemiljöer. 76

77 Riktlinjer för etableringar inom A:5 Hänsyn tas till de lokala natur- och kulturvärdena samt intilliggande bostäder som kan beröras vid en vindkraftsetablering. Nya vindkraftsetableringar skall så långt som möjligt samordnas med befintlig vindkraftsgrupp vad det gäller vägar, kabeldragningar och anslutningspunkter till ledningsnät. Nya vindkraftverk få skall inte påverka befintliga vindkraftverk negativt i någon påtagligt omfattning. Järnvägens intressen samt radiokommunikationsstråk skall beaktas vid placering av verk inom området. Kontakt med Banverket skall ske tidigt angående störningsrisker. 77

78 A:6 Hogarna/Skotteröd Beskrivning Område A:6 utgörs av en bergshöjd öster om väg E6 vid Solhem i höjd med Hogarna. Området omfattar totalt en yta på knappt 0,65 km 2 och är idag redan påverkat av från både E6, Bohusbanan och närliggande vindkraftsparken på Hud. Riksintresse vindkraft och riksintressen i gällande översiktsplan Riksintressen Inga riksintressen finns utpekade inom området i nu gällande översiktsplan. Övriga utpekade allmänna intressen Direkt öster om området finns i gällande översiktsplan ett Större opåverkat område utpekat (se C:7).. Avgränsning Område A:6 avgränsas till den skogsbevuxna bergshöjden närmast öster om E6 och Bohusbanan i väster och dalgången mot Hudberget i norr. Förutsättningar Vind Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 7 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. Bebyggelse Bebyggelsen närmast A:6 finns vid Könnestorp och Ödegården i norr, Dale i öster, Ledum och norr om Rabbalshede gård i söder samt vid Solhem/Norgården i väst. Samtliga ligger på ett avstånd av m från områdets yttre gräns. Det faktiska avståndet från vindkraftverk till bostadsbebyggelse styrs av riktvärdena för buller, skuggor och reflexer från verken och hänsyn till gällande riktvärden skall tas vid projektering och prövning. Det är vindkraftsexploatörens ansvar att inte dessa riktvärden överskrids samt att inte olägenheter för människors hälsa och miljön uppkommer enligt miljöbalken Kraftledningsnät De befintliga verken på Hud är via en transformatorstation anslutna till den 40-kV ledning som löper ca 1,5 väster om A:6. Kapaciteten i 40 kv-nätet är dock begränsad, vilket kan påverka möjligheten att ansluta ytterliggare verk. På grund av att det inte ryms ett så stort antal verk i A:6 bör möjligheterna till ansluta till 40 kv-nätet vid samma punkt som vindkraftsparken på Hud ändå undersökas. Väst om A:6 finns även en 130 kv-ledning. Anslutningar till denna kräver dock en investering i en ny transformatorstation, vilket kräver en viss storlek på nya etableringar om det ska vara ekonomiskt gångbart. (se även avsnittet om Kraftledningsnätet i Tanum och norra Bohuslän) 78

79 Järnväg Den närliggande järnvägen är av nationellt intresse och A:6 genomkorsas av ett stråk för järnvägens radiokommunslänk, vilket måste beaktas vid placering av verk inom området. Vägverket har uppmärksammat att den planskilda korsningen vid Ledum ej är lämplig vid transport av vindkraftverk till och från A:6. Kontakt med Banverket skall ske tidigt angående störningsrisker samt för val av transportvägar. (se även avsnittet om Vägar, järnväg och sjöfart) Vägar Ett par mindre grus-/traktorvägar leder upp i området. En samordning med dessa befintliga vägar inom området minska ingreppen i naturen. Ytterligare vägar samt förstärkning av befintliga traktorvägar kommer att dock ändå att sannolikt behövas vid eventuell etablering av vindkraftverk inom A:6. Tidig kontakt skall tas med Banverket, Vägverket samt eventuella väg-/samfällighetsföreningar bl.a. angående säkerhetsavstånd, val av transportvägar, anordnande av utfarter och tillfartsvägar samt för nyttjande och förändringar av befintliga lokalvägar. (se även avsnittet om Vägar, järnväg och sjöfart) Landskap Lokalt Landskapet utgörs av en till större delen skogbevuxen bergshöjd och gränsar i nord och nordöst mot dalgången som löper från E6 in mot Svandal. Inga utan större naturvärden finns i området och det är idag redan att betrakta som påverkat av E6, järnvägen och vindkraftverken på Hud. Att om möjligt placera nya verk inom området skulle därför inte förändra landskapets lokala karaktär i någon större utsträckning. Verk som placeras inom A:6 kommer i olika grad, beroende på avstånd och förekomst av skog, dock vara synliga från intilliggande dalgångar. Översiktligt På lite längre avstånd kommer etableringar inom A:6 sannolikt att upplevas som en fortsättning på vindkraftsgruppen på Hud. Att så långt som möjligt komplettera befintliga vindkraftsgrupper är att betrakta som god hushållning med mark och landskapsresurser i ett kommunalt perspektiv. De befintliga verken på Hud är på avstånd mer väl synliga än om man befinner sig i närområdet. Från de öppna siktlinjerna på Gerumsslätten inom Tanum världsarvområde är syns verken tydligt och även från skärgårdsområdena, som omfattas av 4 kap MB Obrutna kusten, kan man se verken på Hud. Att koncentrera etableringarna minskar den sammanlagda påverkan på kommunens landskapsvärden. Verk som placeras inom A:6 bedöms inte ge någon betydande påverkan över kommungränsen. Dock kommer verken sannolikt att synas från höjder och öppna siktlinjer även utanför kommungränsen. Natur Inga dokumenterade naturvärden finns i området. Friluftsliv Området bedöms inte utgöra något av de viktigare områdena för friluftsliv i kommunen. 79

80 Övervägande Faktumet att A:6 är att betrakta som ett område som redan i dag är påverkat av olika störande verksamheter genom E6, Bohusbanan, stenkrossnings- och bergtäcktsverksamhet och vindkraftsparken på Hud innebär, i enlighet med planeringsprinciperna för denna vindkraftsplan, att området bedöms som lämpligt för vindkraft. Under samrådet har effekten av den samlade påverkan på boendemiljöer påtalats som kritik mot A:6 som nytt vindkraftsområde. Vid vindkraftsetableringar inom A:6 blir det till följd av de störningar som redan finns i området extra viktigt att hänsyn tas till boendemiljöer i närområdet genom bl.a. en genomtänkt placering av verken. Den mindre vindkraftsetablering som är möjlig inom A:6 kan ses som en fortsättning på vindkraftsparken på Hud. En utökning innebär ett mera begränsat ingrepp i landskap och naturmiljö än att exploatera ett mer opåverkat område. För att minska ingreppen i naturen så bör befintligt vägnät utnyttjas vid nya vindkraftsetableringar inom området. Ställningstagande Kommunens ställningstagande är att A:6 är ett lämpligt område för ny vindkraft med hänvisning att områden redan är påverkat av befintliga störande verksamheter samt till den begränsad förekomst av motstående intressen och områdets i övrigt goda förutsättningar för vindkraft. Detta gäller under förutsättning att angivna riktlinjer efterföljs, speciellt vad det gäller den samlade påverkan på närliggande. 80

81 Riktlinjer för etablering inom A:6 Hänsyn tas till de lokala natur- och kulturvärdena samt intilliggande bostäder som kan beröras vid en vindkraftsetablering. Hänsyn skall tas till boendemiljöerna i intilliggande dalgångar vid placering av verken. Järnvägens intressen samt radiokommunikationsstråk skall beaktas vid placering av verk inom området. Kontakt med Banverket skall ske tidigt angående störningsrisker samt val av transportvägar för vindkraftverken. 81

82 A:7 Tyft Beskrivning Område A:7 utgörs av bergshöjden inom och öster om avfallsanläggningen vid Tyft strax norr om väg 163. Området omfattar totalt en yta på ca 0,6 km 2 och är idag redan påverkat av avfallsanläggningen, väg 163 samt en närliggande 40 kv-ledning. Riksintresse vindkraft och riksintressen i gällande översiktsplan Riksintressen Inga utpekade riksintressen utpekade i nu gällande översiktsplan. Väst- sydväst om A:7 ligger Tanums världsarvsområde, som även är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Efter att den gällande översiktsplanen antogs 2002 har Energimyndigheten pekat ut riksintresseområden för vindkraft. Ett av dessa riksintresseområden berör A:7 i sin helhet. Avgränsning Område A:7 avgränsas av bergshöjden inom och direkt öster om avfallsanläggningen vid Tyft. Förutsättningar Vind Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 7,5 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. Bebyggelse Bostadsbebyggelsen närmast A:7 finns väster och söder ut vid Gurserödkärret, Rörtegen, Åtorp och Bräcke på avstånd mellan 400m och drygt 700m. I öster ligger närmaste bostadsbebyggelsen vid gården Tyft samt vid Dammyr på ca m avstånd. Det faktiska avståndet från vindkraftverk till bostadsbebyggelse styrs av riktvärdena för buller, skuggor och reflexer från verken och hänsyn till gällande riktvärden skall tas vid projektering och prövning. Det är vindkraftsexploatörens ansvar att inte dessa riktvärden överskrids samt att inte olägenheter för människors hälsa och miljön uppkommer enligt miljöbalken Kraftledningsnät A:7 genomkorsas i söder av en 40-kV ledning. Kapaciteten i 40 kv-nätet i Tanum är dock begränsad, vilket kan påverka möjligheten att ansluta ytterliggare verk. På grund av att det inte ryms ett så stort antal verk i A:7 bör möjligheterna till ansluta till 40 kv-nätet undersökas. Om inte det är möjligt bör en samordning ske med etableringar inom A:4 för anslutning till 130 kv-nätet via en ny transformatorstation. (se även avsnittet om Kraftledningsnätet i Tanum) Vägar Till avfallsanläggningen finns en asfalterad väg. I övrigt finns inga vägar inom området. En samordning med infarten till avfallsanläggningen i kombination med närheten till väg 163 kan underlätta transport av verk och komponenter till A:7 samt minska ingreppen i naturen. Ytterligare vägar kommer dock att behövas vid eventuell etablering av vindkraftverk inom 82

83 A:7. Tidig kontakt skall tas med Banverket, Vägverket samt eventuella väg- /samfällighetsföreningar bl.a. angående säkerhetsavstånd, val av transportvägar, anordnande av utfarter och tillfartsvägar samt för nyttjande och förändringar av befintliga lokalvägar. (se även avsnittet om Vägar, järnväg och sjöfart) Landskap Lokalt Landskapet utgörs av en till större delen skogbevuxen bergshöjd i anslutning till kommunens avfallsanläggning på Tyft. Landskapet är därför starkt påverkat av denna störande verksamhet. Det lokala landskapet påverkas också av den genomkorsande 40 kvledningen. Översiktligt Att använda mark som redan berörs av störande verksamhet med tillhörande skyddsavstånd är att betrakta som god hushållning med markområdena i kommunen. På lite längre avstånd kommer etableringar inom A:7 till viss del sannolikt att upplevas som en fortsättning på vindkraftsetableringar inom A:4. Etableringar kommer dock att vara något mindre påtagligt från E6-motet vid Oppen i världsarvsområdets nordöstra del än etableringar inom A:4, bl.a. då A:7 områdets ringa storlek endast medger en mindre vindkraftsgrupp. Skogen skymmer även i något större utsträckning etableringar från denna utblickspunkt. Vid Fossum ytterliggare ett stycke öster ut kan verk inom A:7 bli sannolikt att bli något mer synliga. Verk inom A:7 kommer, precis som många av de andra tillkommande och befintliga vindkraftsetableringarna i kommunen, att vara synliga från skärgårdsområdena som omfattas av 4 kap MB Obrutna kusten. Hur den relativt marginella vindkraftetableringen som blir möjlig inom A:7 påverkar helhetsvärden inom världsarvsområdet samt området som berörs av 4 kap MB får dock vägas mot att platsen redan är påverkad av bl.a. avfallsanläggningen och kraftledningsgatan samt att området i sin helhet är utpekat som riksintresse för vindkraft. Verk som placeras inom A:7 bedöms inte ge någon betydande påverkan över kommungränsen. Dock kommer verken sannolikt att synas från höjder och öppna siktlinjer även utanför kommungränsen. Natur Inga dokumenterade naturvärden finns i området. Friluftsliv Området bedöms inte utgöra något av de viktigare områdena för friluftsliv i kommunen. Övervägande Att verk som placeras inom A:7 kommer att synas från olika utblickar inom världsarvsområdet samt till viss del även från skärgårdsområdena som berörs av 4 kap MB saknar inte betydelse. Vid en avvägning gör dock faktumet att A:7 är utpekat som riksintresse för vindkraft samt är att betrakta ett område som redan i dag är påverkat av olika störande verksamheter genom kommunens avfallsanläggning, kraftledning och väg 163, att kommunen bedömer området som lämpligt för en mindre vindkraftsetablering. Ställningstagande Kommunens ställningstagande är att A:7 är ett lämpligt område för lokalisering av ny vindkraft, under förutsättning att angivna riktlinjer efterföljs och erforderliga kompensationsåtgärder utreds, samt med hänvisning till områdets status som riksintresse för vindkraft och att områden lokalt redan är påverkat av befintlig störande verksamhet. 83

84 Kompensationsåtgärder Möjligheten till kompensationsåtgärder som minskar den visuella påverkan eller höjer övriga upplevelsevärden inom världsarvsområdet skall övervägas och utredas vidare i miljökonsekvensbeskrivningen, eller motsvarande, för projektet/vindkraftsetableringen. Exempel på åtgärder skulle kunna vara någon form av upplevelseförhöjande eller avskärmande åtgärd vid Fossum-hällristningarna om detta bedöms nödvändigt och/eller genom bekostande av en informations-/entréplats för Tanums världsarv vid Oppen-motet. (se även under A:4) Riktlinjer för etablering inom A:7 Hänsyn tas till de lokala natur- och kulturvärdena samt intilliggande bostäder som kan beröras vid en vindkraftsetablering. Kompensationsåtgärder för världsarvsområdet skall övervägas och utredas vidare i miljökonsekvens-beskrivning för etableringen. 84

85 3.2.4 Vindkraftsfria områden (C:1-20) Områdesvisa överväganden och ställningstaganden I Tanums kommun finns många områden med goda vindförutsättningar. Inom de områden som redovisas i detta avsnitt finns lokaliseringar som kan ha en eller flera goda förutsättningar för vindkraftsetableringar, men som i olika grad innebär intrång i, eller konflikt med, befintliga intressen och värden. Kommunens ställningstagande i detta vindkraftstillägg är att dessa områden skall hållas fria från storskalig vindkraft. Nedan redovisas områdesvis övervägande samt ställningstagande för samtliga av dessa Vindkraftsfria områden (C:1-20). Översiktlig beskrivning av förhållande och överväganden till utpekade intressen i gällande översiktsplan (ÖP 2002) och riksintresseområdena för vindkraft ges även områdesvis i detta avsnitt. I slutet av denna planhandlings 3:e kapitel ges en även en mer översiktlig beskrivning av vindkraftstilläggets förhållande till ÖP 2002 samt till riksintresseområdena för vindkraft. 85

86 86

87 C:1 Kust-, skärgårds och havsområdet Övervägande C:1 utgörs av Tanums kust- och skärgårdsområde och berörs av flera överlappande bevarandebestämmelser. Enligt vindkartering är årsmedelvinden m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att goda vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. Hela område C:1 berörs av de särskilda hushållningsbestämmelserna i 4 kap MB Obrutna kusten. Bestämmelserna syftar till att bevara helhetsvärdena i natur- och kulturmiljö längs norra Bohusläns kust. Värdena för turism- och friluftsliv skall särskilt beaktas vid etableringar. En stor del av värdekärnan inom 4 kap MB Obrutna kusten bottnar i natur- och kulturmiljöernas unika samt ursprungliga karaktär. Det är också dessa samlade natur- och kulturvärden samt möjligheten till helhetsupplevelsen av dessa som till stor del är det som gör kusten attraktiv för olika grupper människor. Denna attraktivitet ligger även till grund för Tanums och Bohusläns enskilt viktigaste näringsgren turistnäringen. Yttre delen av kusten samt skärgården berörs även i sin helhet av riksintresse för naturvården och för rörligt friluftsliv enligt 3 kap MB. Hela den norra delen av kusten är utpekat som Natura 2000 område och i söder finns områden med landskapsbildsskydd. Vissa delar av kustoch skärgård berörs även av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap MB. Riksantikvarieämbetet har också pekat ut ett antal området för fri sikt över horisontlinjen. Ett av dessa berör hela Tanums havshorrisont. Landskapet i skärgårdsområdet bedöms även som känsligt för vindkraftsetableringar på grund av sin karga småskaliga samt öppna karaktär med långa siktlinjer. Verk som placeras på fastlandet inom 4 kap MB-området antas bli väl synliga från flertalet platser i kust- och skärgårdslandskapet. Havsbaserad vindkraft bedöms inte vara aktuell - dels på grund av tekniska anläggningssvårigheter, bl.a. beroende på en starkt kuperad bottenterräng, och dels på grund av kustens stora och i lagstiftning befästa bevarandeintressen. Detta är även i linje med kommunens ställningstagande i tidigare genomförd vindkrafts- och översiktsplanering. De flesta av kommunens större tätorter ligger längs kusten och en stor del av både den bofasta och delårs befolkningen återfinns även här. Endast mycket mindre ytor återstår redan vid minimalt tilltagna skyddsavstånd på 400m från befintlig bebyggelse. Merparten av trycket på ny bebyggelse samt pågående planläggning för bostäder är även lokaliserat till kustområdet. Inom område C:1 bedöms inte nya vindkraftsområden som lämpligt, även om goda vindförutsättningar finns. Detta på grund av områdets höga natur- och kulturvärden med stor betydelse för friluftsliv och turism av betydande vikt ur både ett lokalt-, regionalt-, nationelltoch internationelltperspektiv samt med hänsyn till befintliga och framtida boendemiljöer. Väg E6 nuvarande och nya sträckning innebär att områdena närmaste denna är eller kommer vara påverkade av bl.a. buller från vägen, vilket ses som en positiv lokaliserings aspekt för vindkraft. Dock innebär vindkraft i dessa lägen en ytterligare påverkan på bl.a. områdena 87

88 inom 4 kap MB Obrutna Kusten. Inom 4 kap MB finns det även redan etablerat ett antal vindkraftverk. Om det på sikt blir aktuellt att byta ut dessa mot större och effektivare verk bör detta föregås av en noggrann prövning. Kommunens grundinställning är att eventuell uppgradering av verk inom 4 kap MB kan vara möjlig, men att det inte skall medföra någon påtaglig ökning av den visuella påverkan på kustens riksintresseområden. Detta innebär att det eventuellt kan vara möjligt att byta flera mindre mot färre större verk i vissa lägen och att det i andra lägen inte kommer att bedömas som lämpligt. Ställningstagande Området skall hållas fritt från nya områden med storskalig vindkraft Eventuell uppgradering/utbyte av verk inom 4 kap MB skall inte medföra någon påtaglig ökning av den visuella påverkan på kustens riksintresseområden C:2 Stort opåverkat område - sydost Kynnefjäll med omnejd Övervägande Område C:2 utgörs till merparten av stora vildmarksbetonade skogsområden på och omkring Kynnefjäll och berörs av flera överlappande bevarande bestämmelser. Det skogsbeklädda platå landskapet kan översiktligt beskrivas som mer storskaligt än områdena i kust- och skärgård. Enligt vindkartering är årsmedelvinden m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. Hela området är i ÖP 2002 utpekat som Större opåverkat område och stora delar av området berörs även av riksintressen för naturvården och för det rörliga friluftslivet enligt 3 kap MB. Längst i öster anges två Tysta områden i översiktsplanen. Inom dessa områden är årdsdyngsekvivalenta ljudnivån under 30 db(a). I söder, på gränsen mot Munkedal, finns även ett landskapsbildsskydd. I nordöstra delen ett Natura 2000 område och den norra delen ett mindre område av riksintresse för kulturmiljövården. I princip hela östra Tanums kommun berörs även av riksintressen enligt de särskilda hushållningsbestämmelserna i 4 kap MB. Till skillnad från 4 kap MB bestämmelserna vid kusten bedöms dessa inte utgöra något hinder mot vindkraften, då avsikten med bestämmelserna är att skydda Enningdalsälven och dess avrivningssystem från vattenkraftsetableringar. Ingen del av området är utpekat som riksintresse för vindkraft. Enligt 3 kap 2 miljöbalken skall stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Kommunens uppfattning i ÖP 2002 är att man ska verka för att opåverkade områden skyddas mot ingrepp som påtagligt kan skada deras värden men att bestämmelserna i miljöbalken inte skall innebära något absolut förbud mot sådana exploateringsföretag inom ett relativt opåverkat område utan en anvisning om att de bör bli föremål för en särskild lokaliseringsprövning. Som exempel på exploateringsföretag som inte ska tillåtas inom dessa områden anges bland annat - nyetablering av industriell eller liknande verksamhet. De större opåverkade områden av vildmarkskaraktär, som särskilt framhålls i ÖP 2002, är Kynnefjäll och skogsområdena öster 88

89 om Bullaresjöarna samt skogsområdena runt Bolsjöarna.(se även avsnitt om Stora opåverkade områden) Stora sammanhängande och relativt opåverkade naturområden är av vikt inte minst för djurlivet. Områden av denna karaktär blir också en mer och mer sällsynt tillgång i en i allt större grad urbaniserad omvärld, detta gäller speciellt södra delen av Sverige. Området kring Kynnefjäll är därför att betrakta som en viktig framtida resurs inte bara för kommunen utan även i ett regionalt perspektiv och kan i framtiden få en ökad betydelse för naturturism och friluftsliv. Även i Europeiskt perspektiv kan områden av orörd karaktär ses som en allt ovanligare och viktigare tillgång. Vad det gäller Tysta områden, d v s områden som inte är påtagligt påverkade av ljudstörningar, kommer även de med stor sannolikhet att bli en bristvara i framtiden. Det talas allt oftare tala om att vi har ett behov av att få uppleva miljöer som är fria från samhällsbrus. Områden av detta slag kan redan idag betraktas som unika. Kommunens inställning i översiktplanen är att dessa områden skall skyddas mot ingrepp som påtagligt skadar dess värden. Viktigt blir här ett samförstånd med Munkedals kommun, så att inte eventuella etableringar på andra sidan kommungränsen äventyrar värdet av de Tysta områdena. Med hänsyn till att stora delar av områdena också är av riksintresse för naturvården samt för det rörliga friluftslivet så kan område C:2 ej bedömas som lämpligt för vindkraft, även om vindmässiga förutsättningar finns. Speciellt eftersom det i Tanums kommun finns andra områden där vindkraftsetableringar utgör en mindre konflikt med utpekade bevarandeintressen. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft C:3 Tanums världsarv Övervägande Området är i sin helhet både upptaget på FN-organet UNESCOS världsarvslista och är riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap MB. Landskapet utgörs av platta dalgångar med jordbrukmark och omges av obebyggda till viss del skogsbeklädda bergspartier. Tanums hällbildsmiljö är ett enastående exempel på hällristningar av högsta kvalitet. Motivens variationsrikedom är en unik vittnesbörd om livet under bronsålder och äldre järnålder. Samspelet mellan bosättningen och markanvändningen, såsom den avspeglas i hällristningarna, gravfälten och landskapet gör Tanumsområdet till ett enastående exempel på mänsklig bosättning under åtta tusen år. Då stora delar av området utgörs av låglänt platt dalgångsmark och är därför inte speciellt intressanta för vindkraftsetableringar. MIUU-metodens vindkartering visar dock att årsmedelvinden på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen är 7,5 m/s, vilket innebär att det finns vindmässiga förutsättningar inom området. Detta torde dock gälla under främst på de uppe på bergshöjder inom området. 89

90 Ett principiellt ställningstagande i den kommunala vindkraftsplaneringen är att hålla världsarvsområdet fritt från storskaliga vindkraftsetableringar. Detta gäller både tidigare vindkraftsplanering och detta vindkraftstillägg till ÖP Ställningstagandet är även i linje med Länsstyrelsens hållning i frågan. Kommunen har i samråd med Länsstyrelsen gjort bedömningen att även grupper av vindkraftverk som placeras utan för världsarvsområdet kan skada upplevelsevärde inom världsarvområdet. Idag finns redan vindkraft etablerad i närheten av världsarvsområdet, vilket gör vikten av bedöma helhets påverkan vid utpekandet av nya vindkraftområden ännu viktigare. Avståndet till i kombination med utbredningen av eventuella vindkraftsetableringar i omlandet kring världsarvområdet anses avgörande för lämpligheten. Att se vindkraft från delar av utblickarna från världsarvet bedöms inte utgöra någon absolut konflikt med världsarvets intressen. Samtidigt är det av stor vikt för upplevelsevärdena i detta område, av utpekat nationellt värde, inte förtas eller tillåts att domineras av en mängd enskilda, eller grupper av, stora byggnadsverk. Om vindkraftverk placeras inom världsarvet eller om långa delar av utblickarna täcks eller ringas in av vindkraftsgrupper blir vindkraftverken ett dominerande inslag, vilket påverkar upplevelse värdena inom världsarvsområdet. Därför bedöms det inte lämpligt placera verk inom världsarvsområdet samt att stor hänsyn skall tas till den samlade visuella påverkan även vid etableringar utan för världsarvsområdet. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft. Stor hänsyn skall tas till den samlade visuella påverkan på världsarvsområdet även vid etableringar utanför världsarvsområdet Utdrag ur 3D-modell: Från Oppen-motet, i världsarvsområdets nordöstra del, mot A:4 och A:7. 90

91 Vy bilden visar ett teoretiskt max utbyggt A:4 (mitt i bilden) samt A:7 (t.h. i bilden). Samma vy som ovan fast med ett scenario av ett fullt utnyttjat riksintresse för vindkraft. C:4, C:5 samt C:6 Skyddszon för världsarvsområdet norr, syd och sydväst Övervägande av riksintresseområdena för vindkraft i förhållande till helhetsvärdena inom Tanums världsarvsområde samt 4 kap MB Obrutna kusten. Övervägande C:4 utgörs av ett område som sträcker sig från Tanums världsarvområdes norra gräns och vidare och norrut. Enligt vindkartering är årsmedelvinden 7.5 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. Stora delar av område har blivit utpekat som riksintresse för vindkraft av Energimyndigheten. I Energimyndighetens utpekande av riksintressen har dock ingen avvägning skett mellan riksintresset för vindkraft och det av FN-organet UNESCO utpekade världsarvområdet. Världsarvsområdet är även utpekat som riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap MB. I sammanhanget bör även nämnas att riksintresseområden för vindkraft också pekats ut i anslutning till världsarvområdets sydöstra och södra gräns. Länsstyrelsen i Västra Götaland har beviljats bidrag från Boverket för att ta fram en metod för att kunna bedöma kulturmiljövärden. Ett av fallstudieområde är i detta arbete Tanums världsarvsområde. Länsstyrelsen i detta arbete låtit ta fram en virtuell 3D-modell för att kunna bedöma den samlade visuella påverkan på världsarvsområdet. 91

92 I den kommunala översiktsplaneringen skall olika allmänna intressen och riksintressen vägas mot varandra. Vid ett fullt utnyttjande av riksintresset för vindkraft inom område C:4 skulle innebära en mycket påtaglig visuell påverkan på världsarvsområdets norra delar och utblickar, vilket framgår av utdragen ur 3D-modellen som redovisar en vy åt nordost från bron vid Oppen-motet vid väg E6 i norra delen av världsarvsområdet. Oppen-motet utgör även en viktig entré för besökare till Tanum och en stor del av Tanums attraktion som turist- och besökskommun ligger i de landskapliga värdena som finns i kommunen. Att se vindkraft här ifrån kan vara positivt som profilering av en miljötänkande kommun. Samtidigt innebär det dock en förändring av landskapets karaktär, från ett natur-/kulturlandskap till ett mer industriellt präglat landskap. Område C:5, söder om världsarvsområdet, utgörs även de till stora delar av riksintresse för vindkraften enligt Energimyndigheten. Världsarvsområdets avgränsning från det sydöstra hörn och utmed hela den södra sidan tangeras av riksintresse områdena för vindkraft. I den sydöstligaste delen av riksintresset finns redan 6st verk uppförda detta område pekas även ut som lämpligt för vindkraft i denna plan (A:5). Om ett fullt utnyttjande av riksintresse områdena inom C:5 skulle ske kommer den visuella påverkan på världsarvet bli påtaglig och de mer öppna siktlinjer över Gerumslätten söder ut skulle princip domineras av vindkraft. (se 3D-vy från E6 vid Hoghem) Område C:6 skyms i något större utsträckning av höjder inom världsarvsområdet och den visuella påverkan, exempelvis från hällristningsmuseet vid Vitlycke, blir mindre påtaglig än eventuella etableringar inom C:5. Dock skulle verk inom C:6 få en påtaglig visuell påverkan från andra vyer. Landskapet i denna del av kommunen, samt i resten av kommunens sydvästliga delar, är även mer småskaligt och präglat mer tätbebyggda kulturmiljöer än övriga delar av kommunen, varför dessa delar är att bedöma som mer känsliga för storskaliga ingrepp så som vindkraft. Vindkraftsetableringar inom C:4 och C:5 innebär även en konflikt med Fjällbacka/Anrås flygplats. Utdrag ur 3D-modell: Vy från Hoghem (inom världsarvsområdet) söder ut längs E6, strax norr om södra infarten mot Tanumshede. 92

93 Bilden visar nu läget med vindkraftsparken på Hud inom område A:5 synlig t.v. Samma vy som ovan men med ett teoretiskt max utbyggt A:5 och A:6. Dock bör nämnas att det är osäkert om det antal verk som redovisas som teoretiskt max inom A:5 kan realiseras. Samma vy som ovan men med ett scenario av ett fullt utnyttjat riksintresse för vindkraft söder om världsarvsområdet. I och med de moderna verkens höga höjd skulle ett fullt utnyttjande av de utlagda riksintresseområdena få en påtaglig effekt även på längre avstånd, inte minst ute i skärgårdsområdena där de öppna siktlinjerna är längre än i det kuperade landskapet en bit in på fastlandet. Kust området in norra Bohuslän berörs också av de särskilda hushållningsbestämmelserna i 4 kap MB Obrutna kusten, vilken avser att skydda helheten i värdena inom kuststräckan. Även verksamheter utanför detta område kan bedömas utifrån dess påverkan på riksintresset. Det är också de samlade värdena inom 4 kap MB området som utgör grunden för den enskilt viktigaste näringen i norra Bohuslän, d.v.s. turismnäringen. Detta främst på grund av att summan av ett fullt utnyttjande av riksintresse området för vindkraft skulle innebära att ett mycket långt landskapsavsnitt skulle täckas av ett staket av vindkraftverk utan urskiljbara grupper. Om en allt för påtaglig påverkan på landskap som har 93

94 stora, i lag befästa, värden för rekreation/friluftsliv tillåts i detta skede kan detta även på sikt vara negativ för opinionen kring vindkraftsutbyggnaden totalt sett i Sverige. Hur den visuella påverkan ser ut från skärgårdsområdena i planförslagets huvudalternativ respektive vid ett fullt utnyttjande av riksintresseområdena har analyserats i 3D-modellen. Nedan redovisas utdrag ur 3D-modellen från två platser; det ena taget strax nordväst om Pinnö utan för Grebbestad i riktning mot nordost och det andra taget i nordvästra delen av Fjällbacka skärgård i ostligriktning. Bilderna visar i turordning; Nuläge med befintliga verk, Utbyggnad enligt planförslaget samt ett scenario av ett fullt utnyttjat riksintresse för vindkraft. Utdrag ur 3D-modell: Vy från skärgården nordväst om Pinnö. Bilden visar nuläget med befintliga verk. De svarta strecken illustrerar hur långsträckta de vindkraftsetableringar blir som på håll kan komma att uppfattas som mer eller mindre sammanhängande. Samma vy som ovan fast med ett teoretiskt max utbyggt A:4 samt A:7 enligt planförslag. Samma vy som ovan fast med ett teoretiskt max utnyttjat riksintresse för vindkraft. 94

95 Utdrag ur 3D-modell: Vy från nordvästra delen av Fjällbackas skärgård mot öster. Bilden visar nuläge med vindkraftsparken på Hud synlig (t.v). De svarta strecken illustrerar hur långsträckta de vindkraftsetableringar blir som på håll kan komma att uppfattas som mer eller mindre sammanhängande. Samma vy som ovan fast med ett teoretiskt max utbyggt A:5 och A:6 (t.h.) samt A:7 och del av A:4 (t.v.). 95

96 Samma vy som ovan fast med ett teoretiskt max utnyttjat riksintresse för vindkraft. Med anledning av ovan beskrivna förutsättningar bedöms vindkraftsetableringar inom område C:4, C:5 samt C:6 som olämpliga. Därmed stryks det mindre område som inom C:4 anges som i ÖP 2002 anges som lämpligt vindkraftsområde. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft C:7 Stort opåverkat område - sydväst Kornbyberget, Tugneberget. Orredalsåsen, Flågefjläll, Svandal etc. Övervägande Området C:7 ligger inlandszonen och utgörs till största delen av i olika grad skogsbevuxet platå- respektive kuperat landskap som i stora delar präglas av relativt orörd natur. I södra delen finns även dalgångslandskap som kan beskrivas mer småskaligt kulturlandskap. Enligt vindkartering är årsmedelvinden m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. C:7 omfattar en förhållandevis stor markareal och förutsättningarna och lämpligheten för storskalig vindkraft kan därför skilja sig åt inom olika delar av området. Vissa platser kan vara mer olämpliga för storskaliga vindkraftsetableringar och andra platser i ett lokalt perspektiv ha en eller flera goda förutsättningar för vindkraft. Område C:7 är dock till större delen utpekat som Större opåverkat område i ÖP Enligt 3 kap 2 miljöbalken skall stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. (se även C:2 och C:8 samt avsnitten om Stora opåverkade områden) Centralt i området ligger Torödmossen som är utpekat som riksintresse för naturvård och som också finns upptagen i den nationella myrskyddsplanen för Sverige. Vid Torödmossen och i dess närområde häckar ljungpipare, orre och tjäder. Dessa fågelarter finns upptagna i Natura 2000-nätverkets fågeldirektiv, annex 1. Enligt detta direktiv skall Sverige vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla dessa fågelarters populationer bl. a. genom att skydda och bevara deras livsmiljöer. 96

97 I västra delen av C:7 ligger Kornbyberget som bedömts som olämpligt för vindkraftsetableringar redan i programskedet med anledning av närheten till världsarvsområdet samt med hänsyn till de dokumenterat höga naturvärde på platsen, vilket blanda annat framkommit i utredningsarbetet med väg E6 nya dragning. Öster om Kornbyberget finns även ett område med naturvårdsavtal för tjäderspel (utredning område I i programmet), vilket gör även det gör det olämpligt att placera vindkraft i denna del av C:7 Områdena av C:7 närmast E6, Bohusbanan är dock redan att betrakta påverkade, men utgörs inom C:7 till större delen av dalgångar samt skyddsavstånd till vägar, järnväg och bebyggelse. Området öster om vindkraftsparken på Hud ingår i det Större opåverkade område som anges i ÖP I och med vindkraftsparken på Hud kan dock gränsen för det Stora opåverkade området behöva justeras vid en översyn av ÖP Denna del av C:7 bedöms dock ändå inte vara lämplig för vindkraft, dels med anledning av att stora delar utgörs av ett lägre markområde öster om vindkraftsparken på Hud och dels med hänsyn till boendemiljöerna i Svandal. Nuvarande avgränsning mot A:5 har även stöd i riksintresset för vindkraft. Med hänvisning till ovan nämnda förutsättningar, samt förekomsten av andra områden utgör riksintresse för vindkraft och/eller där vindkraftsetableringar innebär ett mindre intrång i redan utpekade intressen, är kommunens uppfattning att området skall hållas fritt från storskalig vindkraft Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft C:8 Stort opåverkat område nordväst Bollsjöarna, Långvattnet, Ranebo,Vassby, Vetterberget, Tormosserödfjället (syd), Signeröd, Hästberget etc. med omnejd Övervägande Område C:8 utgörs av i sydväst av glest bevuxna bergsplatålandskap. Centralt i området finns sjölandskapen runt Bolsjöarna och Långvattnet samt Vetterberget/Helgefjället och Torrmosserödsfjället. Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. C:8 omfattar en förhållandevis stor markareal och förutsättningarna och lämpligheten för storskalig vindkraft kan därför skilja sig åt inom olika delar av området. Vissa platser kan vara mer olämpliga för storskaliga vindkraftsetableringar och andra platser kan i ett lokalt perspektiv ha en eller flera goda förutsättningar för vindkraft. Område C:8 är dock i sin helhet utpekat som Större opåverkat område i ÖP2002. Enligt 3 kap 2 miljöbalken skall stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. (se även C:2 samt avsnitten om Stora opåverkade områden) Kommunens uppfattning i ÖP 2002 är att man ska verka för att opåverkade områden skyddas mot ingrepp som påtagligt kan skada deras värden, men att bestämmelserna i miljöbalken inte skall innebära något absolut förbud mot sådana 97

98 exploateringsföretag inom ett relativt opåverkat område utan en anvisning om att de bör bli föremål för en särskild lokaliseringsprövning. Som exempel på exploateringsföretag som inte ska tillåtas inom dessa områden anges bland annat - nyetablering av industriell eller liknande verksamhet. De större opåverkade områden av vildmarkskaraktär, som särskilt framhålls i ÖP 2002, är Kynnefjäll och skogsområdena öster om Bullaresjöarna samt skogsområdena runt Bolsjöarna. I ÖP 2002 uttrycks också att sammanhängande områden i inlandet med sammansatta och höga naturvärden som området kring Bolsjöarna bör värnas för framtiden. Området kring Ejgdesjön-Långvattnet-Bolsjöarna-Gurserödfjället-Amunderödfjället finns även beskrivet i länsstyrelsens naturvårdsplan (1979) för f d Göteborgs och Bohus län. Sjöarna i området följer sprickor i berggrunden. ). I ÖP2002 beskrivs området som Sammanhängande områden i inlandet med sammansatta och höga naturvärden, som området kring Bolsjöarna bör värnas för framtiden. De förekommande större och mindre sjöarna inom C:8 gör att landskapet urskiljer från övriga delar av kommunens inland, som i övrigt är relativt sjöfattig. Stora arealer runt de större sjöarna omfattas av strandskyddsbestämmelser. De större sjöarna i området är främst Långvattnet, Nedre Bolsjön och Övre Bolsjön avrinner till Bullaresjöarna. I de norra delarna finns de större sjöarna Södra Blötevattnet, Norra Blötevattnet och Ejgdesjön vars vatten avrinner till Strömsån. I de större sjöarna finns häckade fiskgjuse och storlom som båda är arter som finns upptagna i Natura 2000-nätverkets fågeldirektiv, annex 1. Enligt detta direktiv skall Sverige vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla dessa fågelarters populationer bl. a. genom att skydda och bevara deras livsmiljöer. Fredrik Widenmo (2007) har gjort en litteratursammanställning över befintlig kunskap och kunskapsbehov om vindkraftens inverkan på fågelpopulationer. De potentiella riskerna för fåglar kan grovt indelas i; störning och barriäreffekt, dödlighet genom kollisioner och habitatförstöring. Den absoluta merparten av de publicerade studierna har fokuserat på kollisionsrisker. Även om kollisionsrisker har studerats finns det lite kunskap om hur fågelpopulationer på långsiktigt påverkas före och efter etableringar av vindkraftsparker. Dessutom behövs mer forskning kring störning och habitatförstöring som uppstår vid bl. a. vägdragningar, byggande, ledningsdragningar och underhåll av vindkraftsparker. Av litteratursammanställningen framgår att vissa forskare anser att landbaserad vindkraft helt bör undvikas i bl. a. områden som håller häckande, övervintrande eller sträckande populationer av mindre vanliga arter, i synnerhet sådana som är rödlistade eller som finns upptagna inom fågeldirektivet. I Skottland har man gjort en känslighetskarta för fåglar som ett verktyg för planering vid byggande av vindkraftverk. Vid framtagandet av dessa känslighetskartor har man delat in fågelarter i en tregradig skala för olika känslighet. Storlom är placerad i den känsligaste gruppen Hög känslighet. Dessutom har man angett buffertzoner för de olika arterna. För storlom anges denna till 1 km. Fiskgjuse finns ej redovisad men för rovfåglar såsom havsörn, blå kärrhök, kungsörn och pilgrimsfalk anges buffertzoner varierande mellan 2 6 km. Med hänvisning till miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap. 1-8 ) och då särskilt den s.k. försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap. 3 ), har kommunen valt att tillämpa en buffertzon på 1 km för de större sjöarna inom område C:8. I sydöstra delen, vid Nedre Bolsjöns strand, finns den kommunalt ägda Ranebostugan. I ÖP 2002 beskrivs Ranebo som kommunens största friluftsområde, med Ranebostugan som centrum i området kring Bolsjöarna. I området finns bl.a. skid-/motionsspår samt utmärkta möjligheter för kanotpaddling. Friluftsområdet som sådant och lederna inom detta bedöms 98

99 inte i sig utgöra i absolut konflikt med vindkraftsintressen. Däremot är det av värde att det de viktigaste målpunkterna/värdekärnorna inom området även i framtiden kan utgöra kvalitativa resurser för friluftsliv och rekreation. Inom område C:8 utgörs dessa främsta av målpunkter/värdekärnor av Ranebostugan, Amundshatt med sin utkikspunkt, Rövargrottan samt sjöarna. Att man kommer se eller höra vindkraft från ett eller flera lägen, exempelvis från Amundshatt, är i det närmaste oundvikligt och behöver inte betyda att platsens värde som målpunkt helt försvinner. Dock utgör möjligheten till att kunna uppleva lugn en stor del av värdet vid målpunkter för friluftslivet. Därför finns anledning att så långt som möjligt skydda övriga platser mot bullerstörningar. Naturvårdsverket har tagit fram förslag till allmänna råd om buller från vindkraftverk (till 2 kap miljöbalken). För friluftsområden där, enligt översiktsplanering, låg bullernivå utgör en särskild kvalitet anges 35 db(a) som riktvärde för buller från vindkraftsanläggningar. Inom ramen för nu pågående översiktsplanring för vindkraft har en inverterad bullerberäkning genomförts för de ovan beskrivna målpunkterna/värdekärnor. Beräkningen visar på vilket avstånd vindkraftverk kan placeras om en viss ljudnivå skall bibehållas på platsen. Bullerberäkningens 35 db(a) kurva sammanfaller i stort sett med de ovan angivna buffertzon för fågellivet vid de större sjöarna (1 km). Både i norr och sydväst angränsar område C:8 till riksintressen för vindkraft. Det norra riksintresseområdet angränsar till Strömstads kommun. Strax norr om gränsen mot Strömstad ligger Tolvmanstegen som är utpekat som riksintresse för vindkraft. En ansökan för en större vindkraftsetablering på Tolvmanstegen är även föremål för prövning i miljööverdomstolen. Inom område C:8 samt i riksintresseområdet i sydväst finns också omfattande anspråk på vindkraftsetableringar. I de planeringsprinciper som fastslogs i planprogrammet anges bland annat att nya områden för vindkraft utpekas i områden med bra vindförhållanden, minst 7 m/s på 103m höjd, och med begränsade motstående intressen. Principerna anger också att vindkraftverk bör placeras inbördes på ett sådant sätt att tydliga grupper uppstår och staketintryck bör i möjligaste mån undvikas. Inom C:8 området finns det största konflikterna med eventuella vindkraftsetableringar i områdena för fåglar n närmast sjöarna och de beskrivna målpunkterna/värdekärnorna i området. Med hänsyn till att området i sin helhet är utpekat som Större opåverkat område, den lokala förekomsten av häckningsmiljöer för skyddade fågelarter och målpunkter för friluftslivet samt att C:8 geografiskt delvis ligger mellan områden (A:2 och A:4) som pekas ut som lämpliga områden för ny storskalig vindkraft är kommunens uppfattning att område C:8 skall hållas fritt från storskalig vindkraft. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft 99

100 C:9 Stort opåverkat område nordost Del av Sörgårdsfjället med omnejd samt vidare mot norra kommungränsen. Övervägande C:9 utgörs av mycket gles bebyggda vildmarksbetonade skogsområdena öster om norra Bullaresjön och norr om väg 164 i kommunens nordostligaste del. Landskapet i denna del av kommunen är mer storskaligt än i exempelvis de mer kust nära delarna av kommunen eller vid landskapen närmast runt Bolsjölarna Långvattnet etc. I området finns ett antal våtmarker samt mindre sjöar. Längst i öster finns Kornsjöarna. Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 6-7 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft i delar av området. C:9 omfattar en förhållandevis stor markareal och förutsättningarna och lämpligheten för storskalig vindkraft kan därför skilja sig åt inom olika delar av området. Vissa platser kan vara mer olämpliga för storskaliga vindkraftsetableringar och andra platser kan i ett lokalt perspektiv ha en eller flera goda förutsättningar för vindkraft. Område C:9 är dock, frånsett närområdet till kraftledningarna som löper genom området, i sin helhet utpekat som Större opåverkat område i ÖP2002. (Se även C:2, C:7, C:8 och A:1 samt avsnitten om Stora opåverkade områden) Centralt i området ligger även Höjaremyrarna som är utpekat som riksintresse för naturvård enligt 3 kap miljöbalken.. I anslutning till östra delen av A:1 utgörs C:9 av ett område med något lägre höjder än det inom A:1 och till stor del består området av våtmarker. En fågelinventering 2008 av bl. a. skogshöns i området har redovisat potentiella spelplatser för orre vid Orremossen och för tjäder vid Sögårdsmossen. Orre och tjäder är upptagna i Natura 2000, fågeldirektivets annex 1. Vindrafts etableringar inom A:1 kommer till viss del innebära störningar för dessa miljöer och krav på kompensationsåtgärder ställs därför. Inventeringen visar att t ex spelplatser för tjäder och orre sannolikt även förekommer inom övriga delar av område C:9. Bohusleden löper genom C:9, men bedöms inte i sig själv utgöra ett direkt hinder mot vindkrafts etableringar så länge erforderliga skyddsavstånd kan hållas genom antigen justering av ledens sträckning eller eventuella verks placering. Vattenfall och Svenska Kraftnät utreder och planerar utbyggnader och förstärkningar av kraftledningsnätet som sannolikt kommer att beröra de östra samt norra delarna av C:9 genom nya och bredning av befintliga ledningsgator samt anläggandet av ny transformatorstation. (se även under Kraftledningsnätet i Tanum och norra Bohuslän) Kommunens uppfattning är att område C:9 skall hållas fritt från storskaliga vindkraftsetableringar med hänsyn till att det är utpekat som Större opåverkat område i kombination med att det går att finna andra platser där vindkraftsetableringar skulle innebära ett mindre intrång i orörda naturområden. Vindkraftetableringar inom A:1 samt de intrång förstärkningarna i kraftledningsnätet innebär delar av C:9 på sikt inte längre kommer vara att betrakta som opåverkat. Detta kan öka betydelsen av att bevara övriga delar opåverkade från bl.a. vindkraft eller andra storskaliga ingrepp av industriellkaraktär. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft 100

101 C:10 Stort opåverkat område - nord Området mellan Norra Bullaresjön, väg 164, Tanums gräns mot Norge och Blötevattnet samt Ejdesjön. Övervägande C:10 är, frånsett närområdet till kraftledningarna som löper genom området, i sin helhet utpekat som Större opåverkat område i ÖP2002. (Se C:2, C:7 och C:8 samt avsnitten om Stora opåverkade områden) Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 5,5-7 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att i vissa delar finns vindmässiga förutsättningar för vindkraft. Bohusleden löper genom området, men bedöms inte i sig själv utgöra ett direkt hinder mot vindkrafts etableringar så länge erforderliga skyddsavstånd kan hållas genom antigen justering av ledens sträckning eller eventuella verks placering. Norra Bullaresjön är utpekat som riksintresse för naturvården samt för det rörliga friluftslivet enligt 3 kap miljöbalken. I Ejgdesjön häckar storlom och fiskgjuse. Vid myren Store Län-Lille län förekommer även häckande Ljungpipare som också finns upptagen i Natura 2000-nätverkets fågeldirektiv, annex 1. Som utgångspunkt tillämpas därför en buffertzon på 1 km. (se även under rubriken Naturmiljö) Avgränsningen av vindkraftsområde A:2 sker dock i vissa på ett mindre avstånd från sjöarna med anledning av att detta område är utpekat som riksintresse för vindkraft. En vindkraftsetablering i detta område skulle även innebära att avståndet mellan framtida vindkraftsgrupper i områdena A:1 och A:2 minskar samt att häckningsmiljöerna vid sjöarna inringas av vindkraftverk. C:10 bedöms med hänsyn till ovan nämnda förutsättningar inte som lämpligt för vindkraft. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft C:11 Bullaresjöarnas dalgång Övervägande Området är utpekat som riksintresse för naturvården och det rörliga friluftslivet samt i centrala delarna även för kulturmiljövården. Vindmässiga förutsättningar för vindkraft saknas i området. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft 101

102 C:12 Lur med omnejd samt området nordväst om Tanumshede Öster om norra delen av 4 kap MB Obrutna kusten Övervägande Inom område C:12 återfinns de flest landskapstyper som är typiska för norra Bohuslän med markerade bergshöjder, djupa sprickdalar samt flackare jordbruksmarker i dalgångarna. I norr respektive söder finns Lurs och Tanumshedes samhällsområden. Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 7,5 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. Den planerade nya sträckningen för väg E6 innebär att delar av området i framtiden i större utsträckning än idag kommer att vara buller stört, vilket i enlighet med fastlagda planeringsprinciperna pågåendevindkraftsplanering är att betrakta som en positiv lokaliseringsfaktor för vindkraft. Områdets västra delar ligger dock i direkt anslutning till det kustområde som berörs av de särskilda hushållningsbestämmelserna i 4 kap MB Obrutna kusten. Verk som placeras inom detta område kommer att bli mycket väl synliga ifrån många platser inom kust- och skärgårdsområdena. De sydliga delarna av C:12 gränsar mot Tanums världsarvsområde och mot Tanumshedes samhällsområde. Vindkraftsetableringar i denna del skulle riskera att bidra till en inringning av såväl världsarvsområdet som av Tanumshede. Det skulle också kunna begränsa Tanumshedes möjligheter att växa västerut mot Tanums station och Grebbestad, vilket på längre sikt sannolikt är den lämpligaste expansionsriktningen. Norra delen av C:12 utgörs av området kring Lurs samhälle. I norr angränsar C:12 till område A:3 som med stöd av riksintresse för vindkraft utpekas ett lämpligt nytt vindkraftsområde. (se beskrivning för område A:3) Ytterligare vindkraftsetableringar inom den norra delen av C:12 skulle i varierande grad öka vindkraftens visuella närvaro vid samhällsområdet. Från mer öppna siktlinjerna, bl.a. i skärgårdsområdet, kan nya vindkraftsetableringar i C:12 även riskera att visuellt fylla ut utrymmet mellan befintliga och beviljade verk samt de i denna plan med stöd av riksintresset för vindkraft utpekade vindkraftsområdena med A:3 och A:4, vilket skulle innebära att det blir svårare att urskilja grupper samt därmed öka vindkraftens samlade påverkan. Kommunens uppfattning är att C:12 skall hållas fritt från storskalig vindkraft med hänsyn till den samlade påverkan på upplevelsevärdena inom 4 kap MB Obrutna kusten samt till nuvarande och eventuella framtida boendemiljöer vid Lur och Tanumshede. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft 102

103 C:13 Sydvästra Tanum Området mellan väg E6 och 4 kap MB Obrutna kusten. Övervägande C:13 präglas av ett mer småskaligt kultur-/jordbrukslandskap än kommundelarna längre in i mot öster. Topografin är dock tydlig med brant stupande berg och platta, ofta brukade, marker i dalgångarna mellan höjderna. Området är tätt bebyggt relation till inlandet och efter en buffring för minsta skyddsavstånd till bebyggelse på 400m återstår endast relativt små områden som möjliga för vindkraft. Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 7,5 m/s, i större delen av området, på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns för vindkraft. Inom området finns ett verk med en total höjd på drygt 65m. Att placera ny storskalig vindkraft i detta relativt kustnära och tät bebyggda del av kommunen bedöms inte som lämpligt. Detta eftersom endast mindre områden är möjliga med hänsyn till bebyggelsen i kombination med att det småskaliga landskapet är känsligare för stora vindkraftsetableringar och att verk inom detta område skulle bli mycket väl synliga ifrån 4 kap MB området vid kusten. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft C:14 Norr om vindkraftsparken på Hud Närområde till Tanums världsarv och väg E6 Övervägande Område C:14 utgörs av det något lägre området direkt norr om riksintresset för vindraft vid Hud och tangerar i väster Tanums världsarvsområde. I öster gränsar C:14 till ett Större opåverkade område. En stor del av området är inte möjligt för vindkraft då det utgörs av vägkorridoren för den nya E6 sträckningen samt går bort redan vid minimalt tilltagna avstånd för bebyggelse. Vindkrafts etableringar inom detta område skulle även riskera att få en tilltäppande effekt på utblickarna från det när liggande världsarvsområdet och från de mer öppna siktlinjerna i skärgårdsområdet. Området bedöms därför inte som lämpligt för storskalig vindkraft. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft 103

104 C:15 Området kring väg 163 (Tanumshede-Naverstad) samt väg 165 (Naverstad söder ut) Övervägande Området utgörs av närområdet till vägarna runt kommunens sydvästra Större opåverkade område. I väst och nordväst utgörs området av ett dalgångsparti som angränsar till världsarvsområdet. Vindkraftsetableringar inom denna del är inte lämpligt sett till det ringa avståndet till världsarvsområdet då Gerumslättens flacka landskap skulle komma att domineras av vindkraft. Detta speciellt i relation till befintliga samt eventuellt tillkommande verk vid A:5 (Hud) och tillkommande verk inom det nya vindkraftsområdena A:4 och A:7, som med stöd av riksintresse för vindkraft pekas ut som lämpligt i denna plan. Den västra delen av C:15 är heller inte att betrakta som speciellt intressant vindmässigt, även om vindkarteringen enligt MIUU-metoden visar årsmedelvindar på 7,5 m/s. Detta beror sannolikt på att vindkarteringen endast har en upplösning på 1 km noggrannhet och att öster om C:15 finns ett högre bergsparti där vindförutsättningarna torde vara bättre. Vid den redan störda miljön i anslutning till kommunens avfallsanläggning vid Tyft pekas,med stöd av riksintresset för vindkraft, ett mindre område ut som lämpligt för vindkraft (A:7). Att peka ut ytterligare områden för vindkraft längs väg 164 bedöms inte lämpligt då det skulle riskera att flyta samman med etableringarna i A:7 samt bidra till att påtagligt öka den sammanlagda påverkan från vindkraft i denna del av kommunen. Vid etableringar inom de centrala samt nordöstra delarna av C:15 skulle utblickar från Naverstads kyrka till viss del komma att domineras vindkraft. De östra delarna av område C:15 utgörs av området runt väg 165 mellan riksintresse områdena för Rörligt friluftsliv samt naturmiljö- och kulturmiljövård i Södra Bullaresjöns dalgång och kommunens sydöstra Större opåverkade område. Etableringar inom detta område skulle riskera att påtagligt komma att påverka riksintressena i Bullaresjön visuellt. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft C:16 Väst om Tormoserödsfjället Området vid kommungränsen mot Strömstad Övervägande C:16 utgörs av ett smalare område vid 164 mellan område A:2, kommungränsen mot Strömstad och område C:8. Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 7 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns inom området. Större delen av området går dock bort redan vid 400m buffringsavstånd från bebyggelse. 104

105 Området angränsar i söder till C:8, d.v.s. kommunens nordvästra Större påverkade område, och förutsättningarna inom C:16 hänger i delvis ihop med de i C:8. Se därför även C:8 för förutsättnings beskrivning och övervägande. Området närmast väg 164 till dock till viss del redan stört av vägen. Både i öst och väst ligger område C:16 i nära respektive direkt anslutning till nya vindkraftsområden som, med stöd av riksintresse för vindkraft, pekas ut i denna plan (A:2 och A:3). Etableringar inom detta område som inte sker i direkt anslutning till övriga etableringarna inom vindkraftsområde A:2 och A:3 skulle riskera att sammanläsas som glesa svår definierade grupper, vilket skulle bedöms ha en negativ effekt på den samlade landskapsbilden både i Strömstads- och Tanums kommun. Inte minst i relation till att ett omfattande riksintresse område för vindkraft utpekats vid Tolvmansstegen i Strömstads kommun, d.v.s. på i ett översiktligt perspektiv relativt kort avstånd från C:16. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft C:17 Ost om Torrmosserödsfjället Norra och Södra Blötevattnet, Ejdesjön samt närområdet vid väg 164 Övervägande C:17 utgörs av området närområdet till väg 164 samt av området kring Norra och Södra Blötevattnet och Långvattnet, som bl.a. berörs av strandskyddsbestämmelser. Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 6-7,5 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns inom området. Området väst om sjöarna är utpekat som riksintresse för vindkraft av Energimyndigheten Dock berörs dessa delar av riksintresset för vindkraft av strandskyddsbetsämmelser och sjöarna med kring område utgör även häckningsmiljöer för storlom och fiskljuse. Vid myren Store Län-Lille län förekommer även häckande Ljungpipare som också finns upptagen i Natura 2000-nätverkets fågeldirektiv, annex 1. Eftersom riksintresse området för vindkraft tillkommit efter antagandet av den gällande översiktsplanen från 2002 har inte någon avvägning mot andra allmänna intressen gjorts, så som lokalt utpekade. En sådan avvägning ska ske i kommunens översiktliga planering, som detta vindkraftstillägg är en del av. Till häckningsmiljöer för storlom och fiskgjuse som finns i Södra Blötevattnet, Norra Blötevattnet och Ejgdesjön kan, med hänvisning till rådande kunskapsnivå och 2 kap. 3 miljöbalken (försiktighetsprincipen), en skyddszon på ca 1 kilometer i normalfallet vara lämpligt. Dock är det område som faller inom 1 km från sjöarna i sin helhet utpekat som riksintresse för vindkraft, vilket kommunen vid ett övervägande bedömt väga tyngre i detta fall. Som avgränsning till sjöarna bedöms strandskyddets gräns utgöra lämpligt avstånd. Området närmast väg 164 är förvisso redan till viss del redan bullerstört men samtidigt går delar av området bort i skyddsavstånd till vägen. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft 105

106 C:18 Närområde till Norra Bullaresjön Övervägande C:18 utgörs av området mellan Norra Bullaresjön och det i denna plan utpekade vindkraftsområdet A:1. Norra Bullaresjön är utpekat som riksintresse område för naturvården samt för det rörliga friluftslivet. C:18 bedöms inte som lämpligt för vindkraft med hänsyn den mer påtagliga visuella påverkan som etableringar inom detta område skulle få för riksintressena. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft C:19 Området kring väg 164 Öster om Backa Fagerhult och vidare mot Dals-Eds kommun Övervägande Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen till 6,5 m/s i de västra delarna och 7 m/s i de övriga delarna, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns inom området. Bohusleden löper genom C:19, men bedöms inte i sig själv utgöra ett direkt hinder mot vindkrafts etableringar så länge erforderliga skyddsavstånd kan hållas genom antigen justering av ledens sträckning eller eventuella verks placering. För den västra delen av C:19 som ligger närmast Norra Bullaresjön gäller detsamma som för område C:18, d.v.s. att eventuella verk skulle få en påtaglig visuell påverkan på riksintressena som berör dalgången och sjön. C:19 områdets södra del gränsar mot det största Stora opåverkade området både i Tanum och norra Bohuslän. Etableringar i direkt anslutning skulle innebära en minskning av detta område. Områdena närmast väg 164 är å andra sidan redan till viss del redan stört av vägen. Samtidigt krävs skyddsavstånd mellan väg och vindkraftverk. I avgränsningen för det nya vindkraftsområdet A:1 har bedömningen gjorts att väg 164 skall utgöra en södra gräns för vindkraftsområdet. De nordostliga delarna av C:19 gränsar även dels till det Större opåverkade området inom C:9 där det bl.a. finns våtmarksområden med dokumenterade värden av betydelse för skogshönspopulationer. Vindkraftsetableringar inom denna del av C:19 skulleinnebära ett visst intrång i det Stora opåverkade området samt att våtmarksområdet skulle omgärdas av vindkraft både i öster och väster. I de allra ostligaste delarna finns även en del bebyggelse, vilket också begränsar möjligheterna till vindkraft inom denna del något. För vidare motivering till nuvarande avgränsning av vindkraftsområde A:1 se även avsnittet för detta område. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft 106

107 C:20 Rabbalshede med omnejd till väg E6 syd Övervägande Område C:20 ligger något lägre än de angränsade höjdpartierna i norr. Vindkarteringen enligt MIUU-metoden redovisar årsmedelvinden till 7-7,5 m/s på 103 m höjd över nollplaneförskjutningen, vilket innebär att vindmässiga förutsättningar finns inom området. Större delen av området går dock bort vid ett skyddsavstånd på 400m till bebyggelse, vilket innebär att endast enstaka verk skulle vara möjligt. Enligt kommunens planeringsprinciper skall vindkraftverk placeras i grupper och inte enskilt. Vindkraftsetableringar inom C:20 bedöms heller inte lämpligt ur ett mer översiktligt perspektiv då de på håll skulle riskera att upplevas som en utglesad förstoring av vindkraftsområde A:5 och A:6. Ställningstagande Området skall hållas fritt från storskalig vindkraft. 107

108 3.2.5 Småskalig vindkraft Mindre vindkraftverk och gårdsverk Vindkraftsplanens huvudfokus är att ta ställning till vilka områden som är lämpliga respektive olämpliga för utbyggnad av grupper med storskalig vindkraft. Småskaliga vindkraftverk och gårdsverk berörs dock inte av dessa ställningstaganden. Bygglovprövning skall kunna ske för enskilda verk enligt gällande lagstiftning och riktlinjerna i detta avsnitt. Bygglov (8 kap. 2 6 PBL) krävs för att uppföra och väsentligt ändra vindkraftverk, om om tornhöjden överskrider 20 meter vindturbinens diameter är större än tre meter kraftverket placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken kraftverket ska monteras fast på en byggnad. I miljöbalken anges 125 kw som övre effekt gräns för sådana vindkraftverk som kan uppföras utan anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. Det hindrar inte att ett verk om 125 kw ibland kan vara nog så påtagligt i sin närmiljö, och då fordras en noggrann bygglovprövning. För gårdsverk kan det vara lämpligt att tornhöjden anpassas till bebyggelsen. Teknik Teknik utvecklingen inom den småskaliga vindkraften går idag snabbt framåt. Dock är inte idén med att utnyttja vindens rörelseenergi genom mindre vindkraftverk något nytt påfund, vilket t.ex. gamla väderkvarnar vittnar om. Den vanligaste tekniken för el-producerande verk under modern tid har varit konventionella propellerverk med 2-3 blad. Under de senaste åren har dock allt fler lösningar av så kallade vertikala verk, med en liggande rotation, kommit ut på marknaden (idén med vertikala verk är dock inte helt ny). De argument som i dag framhålls till de olika teknikernas fördel är att de konventionella propellerverken är billigare medan de vertikala är tystare samt att de kan ha potential att ta tillvara större del av energin i vinden. Ett flertal olika modeller, fabrikat och storlekar av småskaliga vindkraftverk finns idag på marknaden och tekniken utvecklas raskt. I takt med att verken blir billigare och därigenom mer tillgängliga för ett större antal kunder, i kombination med en ökad vilja av att vara mindre beroende av externa energikällor, är det under de närmaste åren inte osannolikt att intresset av att producera en del eller merparten av sitt energibehov själv och att detta kommer att ske med olika typer av tekniska lösningar. 108

109 Troligen kommer därför landets kommuner de närmaste åren få pröva bygglovsansökningar för småskalig vindkraft med olika utformningslösningar och storlekar. Vanligen har idag de småskaliga vindkraftverken som finns på marknaden effekter på mellan ca 2 kw-50kw. Tornhöjderna varierar från någon meter till upp runt ca 30m och det finns även verk som kan monteras på byggnader. Anslutning Vikigt att tänka på är om man avser att ansluta sig till kraftledningsnätet för att sälja överskottselen är att det krävs tillstånd från nätägaren. Avgörande för om det är möjligt att ansluta verket till nätet är frågan om det finns kapacitet i ledningsnätet för att ta emot elen. Hur förutsättningar är kapacitetsmässigt skiljer väldigt mycket beroende på hur det lokala elnätet ser på den aktuella platsen och det är därmed inte självklart att det går att anslutas sig utan kostsamma ledningsdragningar. Det är därför viktigt att tidigt ta kontakt med den lokala nätägaren. I Tanum är det Fortum samt Vattenfall (öster om Bullaresjöarna) som är nätägare. (se även under avsnittet om Kraftledningsnät i Tanum och norra Bohuslän) Placering Tillgång på relativt ostörd vind är avgörande för energiproduktionen för all vindkraft. På lägre höjder blir luften på många platser turbulent och störd på grund av byggnader, vegetation etc. Att undersöka de lokala vindförhållanden är därför viktigt för den som vill investera i ett småskaligt vindkraftverk. För främja en god hushållning med mark områden, som portalparagraferna både i PBL och MB anger, samt för att undvika fragmentering av kommunens landskap skall småskaliga vindkraftverk, så som gårds- och hobbyverk, så långt som möjligt placeras i anslutning till befintlig bebyggelse.viktigt är dock att riktvärden för buller och erforderliga skyddsavstånd hålls, så att olägenheter för människors hälsa och säkerhet ej uppkommer enligt miljöbalken. Vindkraftverk kan påverka radio- och telekommunikation. Det är därför viktigt att tidigt ta reda på om det finns eventuella teleoperatörer som kan komma att påverkas av etableringen. Banverket uppger att även småskalig vindkraft kan påverka järnvägens intressen vad det gäller bl.a. skyddsavstånd, radiokommunikationslänkar och vid transport av verk. Även Vägverkets intressen kan i dessa avseenden komma att beröras vid etablering. Det är viktigt att tidigt ta kontakt och samråda med eventuella teleopperatörer samt med Banverket och Vägverket. Erforderliga skyddsavstånd motsvarande verkets totalhöjd, dock minst 50 meter, skall även hållas till järnväg och vägar. Om ett vindkraftverk kommer att anslutas till elnätet via markkabel i korsning under banvall, krävs särskilt tillstånd av Banverket genom att ett s k korsningsavtal för ledning upprättas. Ansökningsformulär, checklista samt berörda föreskrifter och standarder inom området finns på Banverkets webbsida, Information kan även fås på telefon Runt Fjällbacka/Anrås flygplats finns en skyddszon. För flygsäkerheten vid flygfältet är det viktigt att byggnader eller andra höga anläggningar, vindkraftverk, telemaster och liknande inte inkräktar på det område, där hinderfrihet krävs. Begränsningen i höjd varierar från 100 meter på tre kilometers avstånd från flygfältet, till 45 meter på två kilometers avstånd och sedan ner till flygfältets nivå. 109

110 Riktlinjer Till småskalig vindkraft, d.v.s. gårdsverk, hobbyverksverk etc., räknas verk - med en totalhöjd på upp till 30m - med liten påverkan på omgivningen samt - med huvudsakligt syfte att försörja en eller en mindre grupp fastigheter/gårdar/hushåll. Verk som har en högre totalhöjd än 30m, eller som medför en påtaglig påverkan på omgivningen, skall prövas utifrån vindkraftsplanens ställningstagande om storskalig vindkraft. Ett litet vindkraftverk med en tornhöjd mindre än 20 meter och en rotordiameter på upp till 3 meter kräver inte bygglov, om det inte monteras på en byggnad eller placeras närmare fastighetsgränsen än dess totalhöjd. Bygglovbefrielsen innebär inte att anläggningen kan ställas upp hur som helst. Ägaren måste ta reda på om anläggningen kan störa grannarna med buller etc. och i så fall kontakta grannarna. Ägaren måste också ta reda på om det finns andra hänsyn som ska tas, t.ex. till eventuella fornlämningar och naturvärden. Det är lämpligt att kontakta kommunen och även länsstyrelsen och fråga till råds. Alla etablering och prövningar av småskalig vindkraft skall remiteras till och tidigt samrådas med Banverket och Vägverket. Skyddsavståndet till järnväg och allmän väg bör motsvara verkets totalhöjd, dock minst 50m. Prövning av lämpligheten skall ske med hänsyn till de lokala förutsättningarna och verkets påverkan på omgivningen. För verk som placeras i exponerade lägen, ex. höjder, eller inom synbart avstånd från varandra ska prövning ske med hänsyn till den samlade påverkan på grannar, boendemiljöer och landskapsbild. Verkets bör inte ha en högre totalhöjd än avståndet till tomt-/fastighetsgräns. Verk skall i första hand placeras och i anslutning till övrig bebyggelse på fastigheten. Skäligt skyddsavstånd till bostadsbebyggelse skall dock hållas. Prövning skall ske med hänsyn till övriga ställningstaganden och utpekade intressen i översiktsplanen exempelvis riksintressen, tysta områden och områden med utpekande natur- och kulturvärden. I kust-/skärgårdslandskapen som berörs av 4 kap MB Obrutna kusten samt inom världsarvsområdet - skall gårdsverk prövas restriktivt och tillåtas endast då konflikt med landskapets värden och världsarvets kulturvärden inte föreligger. Inom detaljplanelagt område (se 8 kap. 11 PBL) ska bygget stämma överens dels med detaljplanens bestämmelser, dels med allmänna riktlinjer i plan- och bygglagen om hänsyn till stads- och landskapsbild, säkerhetsfrågor och störningar m.m. Mindre avvikelse kan accepteras om de är förenliga med planens syfte. 110

111 Oavsett om det krävs bygglov eller ej får olägenheter för människors hälsa och säkerhet ej uppkomma enligt miljöbalken. Jämförelse med höjder på befintliga verk i Tanums kommun 111

112 3.2.6 Vindkraftstilläggets förhållande till gällande översiktsplan, ÖP 2002 Planförslaget utgör ett tematiskt tillägg till ÖP 2002 och ersätter de ställningstaganden i ÖP 2002 som berör vindkraft. I och med vindkraftstillägget utgår de områden som i ÖP 2002 ges en rekommendationen Område lämpligt för vindkraftsproduktion med beteckningen som Re. De markområden som berörs av Re-områden införlivas i närmast intilliggande rekommendation för markanvändning. De områden som i detta vindkraftstillägg redovisas som Befintliga vindkraftsområden utgörs av de befintliga verkens position samt ett schablonmässigt influensområde på 400m. Dessa markerade influensområden ger stöd till de befintliga vindkraftverken i sitt nuvarande antal och utformning, men förändrar inte i övrigt underliggande rekommendationer som görs för markanvändningen i ÖP I övrigt förändras inte heller några andra ställningstaganden i ÖP En viss justering av de yttre gränserna för några av de Större opåverkade områdena kommer dock att bli nödvändigt vid en översyn av översiktsplanen. Det område som definieras som Ranebo friluftsområde i 2002 kommer till viss del att påverkas, framförallt i de sydvästra delarna. Uttaget respektavstånd till värdekärnor och målpunkter minskar dock risken för betydande konflikt. Den utbyggnad av vindkraft som blir möjlig genom planförslaget bedöms inte medföra någon påtaglig skada på Tanums världsarvområde, 4 kap MB Obrutna kusten eller något annat utpekat riksintresse. I övrigt innebär planförslaget inte heller några större konflikter med ställningstaganden i ÖP

113 3.2.7 Planförslagets förhållande till Riksintresse för vindkraft För underlätta uppfyllandet av de nationella planeringsmålen för vindkraftsutbyggnaden i Sverige samt för att bidra till att höja vindkraftens prioritet i den kommunala översiktsplaneringen pekade Energimyndigheten i maj 2008 ut totalt 9742 km 2 av Sveriges yta som riksintresse för vindkraft. Utpekade av skede enligt en schablon med en rad uppsatta kriterier (Årsmedelvind på minst 6,5 m/s, 400m till bebyggelse, 500m till kyrkor etc.). De nya riksintresseområdena för vindkraft finns de ej redovisade i ÖP 2002, då utpekandet. skett efter antagandet av ÖP Eftersom vindkraftsplanering i Tanum använt samma kriterier som Energimyndigheten för att identifiera områden med förutsättningar för vindkraft så sammanfaller i många delar med de områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft i av kommunen i planförslaget. Den totala ytan för riksintresse områdena för vindkraft är ca 34 km² i Tanum. Totalt pekas i planförslaget ca 19 km² ut som lämpliga vindkrafts områden i Tanum kommun, vilket är att betrakta som en relativt stor yta i förhållande till riksintresse områdena. Detta eftersom alla delar av de områden som utpekades som riksintresse för vindkraft inte är möjliga eller lämpliga att bygga vindkraft i. Anledning till detta beror för det första på att årsmedelvindskriteriet baserats vindkarteringen enligt MIUU-metoden som har en noggrannhet på 1 km, vilket innebär att även dalar och lågpartier kommit med som riksintresseområden. Vidare så har utpekandet skett utan större kännedom om lokala förutsättningar och utpekandet har heller inte inneburit att riksintresseområdena för vindkraft har vägts mot andra riks- och allmänintressen. En avvägning mellan olika riks- och allmänintressen sker i den kommunala översiktsplaneringen, vilken denna vindkraftsplan är en del av. En stor del av de riksintresseområdena för vindkraft som pekats ut i Tanums kommun ligger i direkt eller nära anslutning till Tanums världsarvsområde som pekats ut av FN-organet UNESCO. Världsarvsområdet berörs även av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap miljöbalken. En avvägning mellan dessa intressen har skett i samråd med Länsstyrelsen bl.a. med stöd av den framtagna 3D-modellen för kommunen. Avvägningen har resulterat att vindkraftsetableringar i vissa områden bedömts påtagligt kunna skada upplevelsevärdena inom världsarvområdets. Världsarvsområdets intressen har därför i vissa delar bedömts väga tyngre än de närliggande riksintresseområdena för vindkraft. (se även under beskrivningen av område A:4 samt C:3, C:4, C5) Länsstyrelsen i Västra Götaland redovisar på sin hemsida en översiktligberäkning för hur mycket den sammanlagda mängden el som kan förväntas produceras inom riksintresse områdena för vindkraft. I beräkningen görs ett antagande som innebär att 1/3 av riksintressets totala areal skulle kunna komma att bli bebyggt med vindkraft. Gör man samma antagande för Tanum blir det totala arealen som skulle komma att utnyttjas för vindkraft ca 11,5 km², vilket är betydligt mindre än de knappt 19 km² som pekas ut i kommunens föreliggande vindkraftstillägg. Räknar man bort de delar av de riksintresseområden för vindkraft som bedömts olämpliga i förhållande till Tanums världsarvsområde återstår ca 15,4 km² av riksintresset för vindkraft. Detta innebär att Tanums kommun i övriga delar tar ett större ansvar för uppfyllandet av de nationella planeringsmålen för vindkraftsutbyggnaden. Avgränsningen av de områden som pekas ut som nya vindkraftsområden i vindkraftstillägget bygger även på mer noggranna avvägningar, vilket gör att dessa områden i betydligt högre grad kommer att kunna bebyggas med vindkraft än riksintresse områdena för vindkraft. 113

114 Nedan följer en jämförelse av det föreliggande planförslaget och riksintresseområdena för vindkraft. En jämförelse ges även av i vilken grad Tanums kommun kommer att bidra till uppfyllandet av de nationella planeringsmålen för vindkraft., genom befintlig vindkraft och tillkommande utbyggnad som möjliggörs i de nya vindkraftsområdena. Riksintresse vindkraft Sverige 9742 km² 100,00% Västra Götaland 487 km² 5% Tanum 34 km² 0,35% Jämförelse med planförslag Nya vindkraftsområden (vissa delar även utanför riksintresse vindkraft) Nya vindkraftsområden inom riksintresse för vindkraft Del av riksintresset för vindkraft som faller inom angiven skyddszon för Tanums världsarvsområde. Ca 19 km² (17*) km² Ca 12 km² Ca 20 km² Riksintresse för vindkraft (total yta) Ca 34 km 2 *(I två av de nya områdena finns redan uppförda verk - det lägre talet redovisar ungefärlig summan av arealen som återstår att bygga ut) Uppskattad produktion av vindkrafts-el i Tanum** Befintliga verk och beviljade verk Ca GWh Uppskattad potential inom nya Ca GWh vindkraftsområden S:a Gwh Ca GWh S:a TWh 0,315-0,45 TWh **(beräknat på ett medelvärde av vad som producerades i Sverige per installerad megawatt år 2006 och den beräknade produktionen för vindkraftverken på Hud) Nationellt planerings mål Tanums bidrag i % 10 TWh till 2015 Ca 3,2-4,5% 20 TWh (land) år 2020*** Ca 1,6-2,25% 30 TWh (totalt) år 2020*** Ca 1,1-1,5% *** (Nytt mål) 114

115 4. Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av Rådhuset Arkitekter AB 4.1 Miljöbedömning Enligt plan- och bygglagens bestämmelser ska konsekvenserna av en översiktsplan tydligt kunna utläsas i planen. Detta innebär att de samlade konsekvenserna av planens förslag, d v s inte bara de miljömässiga, utan också de sociala och de ekonomiska konsekvenserna ska beskrivas i ÖP. Det samma gäller för fördjupade översiktsplaner och tematiska tillägg till översiktsplaner som den här aktuella vindkraftsplanen är exempel på. Enligt bestämmelser i miljöbalken och plan- och bygglagen ska också en miljöbedömningsprocess med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) följa arbetet med översiktsplaner. Reglerna kring miljöbedömning av planer och program finns i miljöbalken 6 kap. Miljöbedömningen definieras som en hel process i vilken miljökonsekvensbeskrivningen utarbetas. Processen ska följa arbetet med planen. I miljöbedömningen ingår att samråd genomförs och att resultaten av dessa beaktas i beslutsprocessen samt att allmänheten blir informerad om besluten. Det ska även finnas med ett förslag till hur uppföljning och övervakning ska ske av den eventuella betydande miljöpåverkan som planens genomförande medför. Samråd kring miljökonsekvensbeskrivningen kommer att ske genom att tillägget till översiktsplanen blir föremål för samråd. MKB:n har därför inarbetats som en del i planen och utgör inget eget dokument. I samband med antagande av planen ska kommunen i en särskild sammanställning redovisa resultatet av miljöbedömningen. I denna redovisas även vilka åtgärder kommunen avser att vidta för att förhindra betydande miljöpåverkan och hur man avser att följa upp denna. I senare skeden i samband med tillståndsansökan och eventuell detaljplaneläggning för enskilda grupper av kraftverk, behövs ytterligare miljökonsekvensbeskrivningar där miljöpåverkan som buller, skuggbildning och andra störningar i närboendemiljön beskrivs. Här beskrivs även andra konsekvenser, t ex vägars och anläggningars ingrepp i naturmiljön, eventuell påverkan på fornlämningar, biotoper, ingrepp i strandskyddsområden etc. på ett mer detaljerat sätt. Om en anläggning om mer än 25 MW kan byggas ut inom något område innebär detta enligt MKB-förordningen alltid betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. 115

116 4.2 Avgränsning av MKB Innan en miljökonsekvensbeskrivning upprättas ska en avgränsning av beskrivningen göras, d v s en redovisning av den nivå, som miljökonsekvensbeskrivningen ska ligga på, vilka frågor som ska tas upp och vilka geografiska områden som miljökonsekvensbeskrivningen ska behandla. Miljökonsekvensbeskrivningen ska särskilt behandla de miljöaspekter som kan leda till betydande miljöpåverkan om planen genomförs. Avgränsningen ska göras efter aktuell plannivå. I en översiktsplan innebär det att det är främst strukturella frågor på en övergripande nivå som ska uppmärksammas. Konsekvensbeskrivningen ska särskilt belysa frågan om hur en förnyelsebar energiresurs som vindkraft kan utvecklas i Tanums kommun samtidigt som negativ miljöpåverkan blir så liten som möjligt. En samlad bedömning ska göras av konsekvenserna om samtliga av de i planen studerade områdena blir bebyggda med vindkraftverk. I avsnitt 2.1 görs en allmän beskrivning av vilken påverkan utbyggnad av vindkraft medför. De frågor som kommunen ur ett översiktligt perspektiv bedömt särskilt viktiga att belysa gäller: Konsekvenserna för landskapsbilden av de föreslagna vindkraftanläggningarna och hur människors upplevelser av landskapet och närmiljön kan påverkas av dessa. Konsekvenserna för värdefulla och välbesökta friluftsområden av de föreslagna vindkraftanläggningarna Påverkan på strandskyddsområden och andra värdefulla naturområden samt påverkan på områden som omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser Vilken inverkan på s.k. tysta och orörda områden som de föreslagna vindkraftsetableringarna kan ha. Hur hushållningsaspekterna kan tillgodoses när det gäller landskapet som resurs för olika intressen och som en tillgång för allmänheten Olägenheter på grund av störningar av buller, skuggbildning och negativa visuella upplevelser. Samråd kring avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen har skett genom att länsstyrelsen i sitt samrådsyttrande över programhandlingen har lämnat synpunkter på det förslag till avgränsning som redovisats i programmet. Länsstyrelsen bedömer förslaget till avgränsning som rimligt och understryker att påverkan på de samlade natur- och kulturvärdena vid den obrutna kusten bör behandlas. 4.3 Arbetsprocessen Programskede I programarbetet diskuterades två alternativa utbyggnadsstrukturer; en med inriktning på optimering av vindenergi och en med inriktning på bred hushållning med mark- och vattenresurser. Den vindenergiinriktade strukturen som innebar att utbyggnadsområden skulle lokaliseras i de allra bästa vindlägena, d v s inom havs-, skärgårds- och kustområdena valdes tidigt bort eftersom utbyggnad av vindkraftanläggningar i dessa områden medför konflikter med flera motstående intressen samtidigt som risken för omfattande skador på landskapsbild och miljö är stor i dessa områden. Avsnitt 3.1 beskriver vilka principer som tillämpades i det inledande programarbetet. 116

117 4.3.2 Planskedet Den hushållningsinriktade strukturen, som kommunen valde att arbeta vidare med, bygger på att utbyggnaden lokaliseras på ett sådant sätt att goda vindförhållanden eftersträvas samtidigt som starka intressekonflikter och risker för skador på miljö och landskap minimeras. Arbetet med planförslaget har utgått ifrån de utredningsområden som redovisades i programhandlingen. I programsamrådet inkom synpunkter som har vägts in i det fortsatta arbetet. Under det fortsatta planarbetet har även olika kompletterande utredningar och studier genomförts (se avsnitt 2.2 Genomförda utredningar). Kunskaperna om den miljöpåverkan som kan tänkas uppkomma har efterhand fördjupats och i analysarbetet har denna vägts in och kommit att påverka avgränsningen av områden. Detta arbetssätt med utvärdering av olämpliga områden under analysskedet har medfört att en successiv utvärdering gjorts av vilka områden som är lämpliga respektive mindre lämpliga för utbyggnad av vindkraftanläggningar. Det innebär alltså att arbetet med miljöbedömningen varit en del av planarbetet. Efter samrådet har planförslaget till vissa delar bearbetats utifrån inkomna synpunkter. De mest väsentliga förändringar som skett mellan samråd och utställning innebär mindre justeringar av avgränsningen av tre av de utpekade nya vindkraftsområdena. De områden som berörs är område: A:1 (mindre utökning åt öster) A:3 (minskad utbredning i områdets nordvästra del) samt område A:4 (begränsad utökning i och med viss justering av norra, östra respektive sydvästra gränsen) I avsnitt 3.2 Vindkraftsplan redovisas vilka bedömningar som gjorts samt skälen som ligger bakom olika val och värderingar. Här görs även korta redovisningar av vilka konsekvenser som bedöms bli följden av utbyggnad inom respektive område. Genom denna arbetsmetod har risken minskats för att det förslag som tagits fram medför en väsentlig påverkan på miljön. 4.4 Alternativen I miljöbedömningsprocessen ska flera alternativ jämföras för att underlätta strategiska val och för att hitta vägar för att minimera negativ miljöpåverkan Nollalternativ Planförslaget ska bedömas i förhållande till ett nollalternativ som speglar en trolig utveckling om planförslaget inte antas eller genomförs. Om planen inte antas kommer gällande översiktsplan från 2002 att gälla med avseende på ställningstagande om vindkraftsutbyggnad, tillsammans med den tidigare framtagna vindkraftspolicyn. Gällande översiktsplan redovisar inga ställningstagande till utbyggnad av vindkraft inom stora delar av kommunen Huvudalternativ nya vindkraftsområden I arbetet med planförslaget har de utredningsområden som redovisades i programhandlingen (område A L) för utbyggnad av större vindbruksanläggningar studerats vidare. Av dessa har vissa områden eller delar av områdena av olika anledningar bedömts som mindre lämpliga p.g.a. olika konflikter eller negativa konsekvenser som riskerar uppkomma eller där olika intressen visat sig vara oförenliga. Bedömningsgrunderna för detta redovisas i avsnitt De områden som efter analysen bedömts lämpliga redovisades i samrådshandlingen som Huvudalternativet, och omfattade sju områden av varierande storlek, område A:1 - A:7. Förslaget innebar att dessa områden ska utnyttjas maximalt för stora vindkraftsanläggningar. Efter att synpunkter har inkommit under samrådstiden har Huvudalternativet modifierats något, se ovan. Huvudalternativet är det slutliga planförslaget och har utformats genom en 117

118 avvägning mellan intressena för vindkraftsutbyggnad och övriga intressen utifrån inkomna synpunkter och de konstaterade konsekvenserna. De befintliga verken i kommunen, som till stor del återfinns i kustzonen, får stöd vindkraftsplanen i sitt nuvarande antal och utformning. Utbyte av verk kan komma tillåtas när de befintliga verken är uttjänta, under förutsättning att inte den samlade påverkan bl.a. på utpekade intressen och landskapsbild blir större än idag. (se även avsnitt 3.2.3). Inom övriga delar av kommunen ska inga verk tillåtas utöver småskaliga vindkraftverk (gårdsverk) som kommer att prövas enligt rekommendationer och riktlinjer i planförslaget, se avsnitt Alternativ riksintresse för vindbruk Förutom nollalternativ ska andra alternativ finnas med för att man ska kunna jämföra miljökonsekvenser av förslaget med andra sätt att uppfylla syftet med planen. Förslag till riksintresseområden för vindbruk har under arbetats fram av Energimyndigheten i samråd med länsstyrelsen och Boverket. I maj 2008 fattade Energimyndigheten beslut om att fastställa platserna som områden av riksintresse för vindbruk. Inom Tanums kommun har fyra områden utpekats, se även avsnitt 2.6. En alternativ utbyggnadsstruktur som kommunen bedömt vara ett rimligt alternativ är att tillåta utbyggnad enbart lokaliserad inom områden som utpekats som riksintresse för vindbruk. Ett sådant utbyggnadsalternativ beskrivs i det här planförslaget som Alternativ riksintresse. Beträffande befintliga verk samt utbyggnad av gårdsverk gäller samma som anges ovan för Huvudalternativet. 4.5 Samlad bedömning av miljökonsekvenser Vindkraftsplanen är utformad som ett användbart planeringsinstrument för att minimera miljökonsekvenserna av en omfattande utbyggnad av vindkraft i Tanums kommun. Planen baseras på ett resurshushållningsperspektiv och pekar ut de mest lämpade områdena. Planen bidrar till att flera miljömål uppfylls utan att andra mål i betydande omfattning motverkas och medverkar därför till en långsiktigt hållbar utveckling. I följande text ställs de två utbyggnadsalternativen bredvid varandra och jämförs med nollalternativet Nollalternativet - konsekvenser Om ingen ytterligare planering avseende vindkraftsutbyggnad sker kan detta komma att leda till negativa miljökonsekvenser t ex genom att - varje vindkraftsansökan då måste prövas enskilt utan samlad bakgrundskunskap och genomarbetade utgångspunkter för bedömning - ett effektivare utnyttjande av vindkraften motverkas, bl.a. genom att olämpligt placerade kraftverk kan förhindra effektivare markutnyttjande - annan önskad samhällsutveckling förhindras eftersom stora vindkraftsanläggningar har stor omgivningspåverkan som hindrar t ex boende i närheten - olämpligt placerade enstaka verk eller grupper av verk riskerar att skapa störningar och andra ej förutsedda miljöeffekter som ger en negativ inställning till vindkraft bland allmänheten vilket kan förhindra ytterligare utbyggnad av vindkraften 118

119 Huvudalternativ: utbyggnad inom A-områden (grön) Alternativ riksintresse: utbyggnad inom områden av riksintresse för vindkraft (gulgrön linje) 119

120 Ett nollalternativ i betydelsen utebliven fortsatt utbyggnad av vindkraft medför fortsatt negativ miljöpåverkan från elproduktion, främst i form av utsläpp av koldioxid, kväveoxider och svaveloxider vilket strider mot de miljömål som antagits av Sveriges riksdag och även mot målet för vindkraftsbaserad energi. Positiva effekter av ett sådant nollalternativ skulle vara en oförändrad situation lokalt, t ex när det gäller landskapsbild, natur, kulturmiljö och fornminnen samt för det rörliga friluftslivet. En annan följd av nollalternativet kan bli att de delar av stora opåverkade områden som i planförslaget pekas ut som lämpliga för vindkraftparker, inte blir aktuella för utbyggnad, eftersom rekommendationerna i översiktsplanen pekar mot oförändrad markanvändning, bestående skogsbruk och områden värdefulla för friluftsliv. Därigenom skulle markanvändningen i dessa områden kunna förbli oförändrad. Exploatering av andra energiresurser kan dock medföra negativ påverkan på naturresurser och landskap på andra håll Huvudalternativet sammantagen bedömning Huvudalternativet, som omfattar ca totalt ca 19 km 2 (drygt 17 km 2 om de ytor som tas upp av befintliga vindkraftverk räknas bort), ger förutsättningar för att inrymma utbyggnad av ca nya vindkraftverk i Tanums kommun. Utbyggnaden innebär en minskad användning av fossila bränslen och därmed minskade utsläpp av kol-, svavel- och kväveoxider. Föreslagen struktur med koncentration av många verk till ett antal begränsade områden i stället för samma antal verk i spontan, spridd form innebär att påverkan på landskapsbilden minimeras. Genom att koncentrera vindkraftsutbyggnaden i tydligt åtskilda grupper finns även ett handlingsutrymme om det i framtiden visar sig aktuellt med fortsatt utbyggnad av vindkraften i kommunen. Den föreslagna strukturen har dessutom ett stöd i näraliggande infrastruktur i form av kraftledningar, befintliga verk, vägar och järnväg. Huvudalternativet prioriterar hushållningsperspektivet utifrån värdefull natur, friluftsliv och värdefulla kulturmiljöer. De intrång i stora opåverkade områden som förslaget medför bedöms inte innebära några betydande negativa konsekvenser eftersom det är små arealer som tas i anspråk samt att ingreppen sker i ytterzonen av de opåverkade områdena och inte i kärnområdena. Etableringarna kommer att förändra landskapet och där vindkraftverken blir synliga kommer de att utgöra ett dominerande inslag i landskapsbilden. Från de öppna siktlinjerna på Gerumsslätten inom Tanum världsarvområde syns de befintliga verken på Hud tydligt och även från skärgårdsområdena, som omfattas av 4 kap MB Obrutna kusten, kan man se dem. Att koncentrera etableringarna minskar den sammanlagda påverkan på kommunens landskapsvärden. Med hänsyn till att kommunen är angelägen om att inte upplevelsen av världsarvsområdet ska få en negativ visuell påverkan har man valt bort de delar av utredningsområdena som ligger närmre världsarvsområdet. Tyngdpunkten i den föreslagna utbyggnaden ligger i områden kring Mungseröd/Skaveröd och Hud där det redan tidigare uppförts ett antal verk. Alternativet innebär en stor koncentration kring ett fåtal områden. Tillsammans med de två utbyggnadsområdena i den nordligaste delen av kommunen innebär förslaget att utbyggnadsområdena till uteslutande del ligger inom den yttre delen av inlandszonen i kommunen. D v s påverkan på kustzon, skärgårdszon, det viktiga världsarvsområdet och den inre opåverkade inlandszonen har minimerats. Liksom i alternativ Riksintresse är det de mellersta delarna av kommunen som kommer att påverkas mest, men dominansen av olika anläggningar blir inte lika påtaglig som i alternativ Riksintresse. 120

121 4.5.3 Alternativ riksintresse för vindbruk sammantagen bedömning Den sammanlagda ytan av de utpekade riksintresseområdena för vindbruk i Tanums kommun, 34 km 2, skulle vid en schablonmässig uppskattning (3-4 verk/km 2 enligt Boverket), maximalt teoretiskt kunna inrymma verk. I praktiken torde dock antalet bli mindre eftersom då hänsyn tas till de lokala förutsättningarna inom områdena, topografi, markförhållanden etc, är det inte möjligt att bygga ut verk till denna täthet. Länsstyrelsen i Västra Götaland redovisar på sin hemsida en översiktligberäkning för hur mycket den sammanlagda mängden el som kan förväntas produceras inom riksintresse områdena för vindkraft. I beräkningen görs ett antagande som innebär att 1/3 av riksintressets totala areal skulle kunna komma att bli bebyggt med vindkraft. Gör man samma antagande för Tanum blir det totala antalet verk ca st som skulle kunna rymmas inom riksintresseområdena för vindkraft i Tanum. De utpekade riksintresseområdena överensstämmer till stor del med de områden som redovisas i huvudalternativet men omfattar dessutom områden som ligger norr och söder om världsarvsområdet. Riksintressealternativet innebär att områden som ligger längre västerut än i huvudalternativet föreslås för utbyggnad. Delar av det sydligaste området ligger väster om väg E6 medan samtliga områden enligt huvudalternativet ligger öster om väg E6. Sammantaget bedöms en maximal utbyggnad enligt detta alternativ innebära en mycket påtaglig förändring av landskapsbilden inom ett stort område som sträcker sig från kustzonen över mellanzonen och in i den yttre delen av inlandszonen. Den inre opåverkade inlandszonen berörs liksom i Huvudalternativet inte heller enligt detta förslag av vindkraftsetableringarna. Om vindkraftanläggningar skulle komma till stånd i samtliga riksintresseområden skulle effekterna bli att landskapsbilden i den mellersta/västra delen av kommunen helt skulle domineras av vindkraftverk. Tidigare orörda skogklädda höjdpartier skulle vara bebyggda med kraftverk och människors invanda upplevelser av landskapet skulle förändras liksom också närmiljön för många. Människors upplevelser av landskapsförändringar är dock subjektiva och gränsen för tolererade förändringar individuell, varför konsekvenserna för människors välbefinnande av en utbyggnad enligt riksintressealternativet är svåra att kvantifiera. Vindkraftsetableringar inom riksintresseområdena i anslutning till världsarvsområdet bedöms av kommunen utan tvivel ge upphov till en visuell och upplevelsemässig påverkan på världsarvet. Kommunen har tillsammans med länsstyrelsen i samband med planarbetet analyserat den visuella påverkan med hjälp av en tredimensionell modell. Världsarvet har unika upplevelsevärden som har stor betydelse, inte bara för kulturminnesvården utan även för frilufts- och turistutvecklingen i kommunen. Mot bakgrund av detta bedömer kommunen i samråd med länsstyrelsen att en utbyggnad inom stora delar av riksintresseområdena är olämplig då den skulle medföra en påtaglig och negativ visuell exponering sett från världsarvsområdet. Detta gäller t ex de delar som ligger inom område C:4 och C:5. Kommunen gör bedömningen att utbyggnad inom de västligast belägna områdena, förutom att de påverkar upplevelsen av världsarvsområdet också påverkar och tar i anspråk områden som ligger i nära anslutning till där många människor bor. Detta innebär att människors möjligheter att använda och vistas i närbelägna relativt orörda skogsområden begränsas. Vindkraftsetablering inom de västligaste delarna av riksintresseområdena innebär också en exponering mot de delar av kommunen som omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enl. 4 kap MB, obrutna kusten. Den sammanlagda visuella påverkan av ett maximalt utnyttjande av riksintresseområdena skulle ge ett massivt intryck av vindkraftverk utan urskiljbara grupper sett från många platser inom kustzonen. Det är svårt att göra en precisering av hur de samlade värdena, som också utgör grunden för den enskilt viktigaste näringen, turismen, i norra Bohuslän, påverkas. Länsstyrelsen och kommunen gör efter analys bedömningen att värdena, på samma sätt 121

122 som för Världsarvsområdet, riskerar att påverkas mycket negativt av en storskalig vindkraftsetablering och att detta även på sikt riskerar medföra en negativ opinion kring vindkraftsutbyggnad Sammanfattning - jämförelse Förslaget till vindkraftsplan visar att Tanums kommun har goda förutsättningar för att bygga ut kommersiell vindkraft till stora volymer. I ovanstående avsnitt har beskrivits konsekvenserna av utbyggnad av vindkraftsanläggningar enligt huvudalternativet och enligt alternativ riksintresse. Den mest påtagliga påverkan kommer att ske på landskapsbilden och på människors upplevelser i landskapet med effekter främst för friluftsvärdena och människors möjligheter att fortsättningsvis kunna vistas i tysta orörda områden. Enskilda boendemiljöer kan komma att påverkas negativt, och gränsen för vad människor kan tåla av förändringar i närmiljön kan komma att sättas på prov. Utbyggnad enligt båda alternativen kommer i mindre omfattning att beröra områden med naturvärden t ex sumpskogar, nyckelbiotoper, våtmarker och naturvärdesområden. Påverkan på naturmiljöer bedöms i detta skede inte vara en alternativskiljande faktor. Befintliga verk Huvudalternativet Alternativ riksintresse 1. Vyer från en punkt i havet utanför Fjällbacka (framtagna ur 3D-modell) 122

123 Konsekvensbeskrivningen visar att om en utbyggnad skulle ske enligt alternativ Riksintresse skulle detta få en stor visuell påverkan världsarvsområdet som har unika upplevelsevärden och stor betydelse, inte bara för kulturminnesvården utan även för friluftsoch turismutvecklingen i kommunen. Dessutom skulle en stor del av verken exponeras mot den utanförliggande zonen där särskilda hushållningsbestämmelser gäller vilket också bedöms medföra en betydande negativ påverkan på områdets värden för turismen och friluftslivet. Utbyggnad enligt huvudalternativet innebär också en exponering mot kustområdet där särskilda hushållningsbestämmelser gäller samt i viss utsträckning mot världsarvsområdet. Den sammanlagda påverkan på landskapsbilden bedöms dock inte bli lika massiv eftersom de föreslagna områdena är mindre till ytan, ligger längre österut samt ger bättre förutsättningar för att grupperna ska komma att uppfattas som avgränsade från varandra. Båda alternativen tar i anspråk skogsområden men alternativ Riksintresse tar i anspråk en större areal skogsmark inom områden i närhet av där många människor bor. Inget av utbyggnadsförslagen bedöms få någon stor inverkan på tillgång och kvalitet på stora opåverkade områden i kommunen eftersom det finns mycket stora arealer inom de östra delarna av kommunen som inte berörs av förslagen. Området runt Ranebo är ett av kommunens viktigaste friluftsområden. Båda utbyggnadsalternativen innebär utbyggnad inom de mer perifera delarna av området men bedömningen som gjorts är att friluftsområdet trots detta kommer att behålla sitt värde som rekreationsområde. Från många platser inom Raneboområdet kommer verken att bli påtagligt synliga och det kan inte uteslutas att vissa av lederna inom området kan komma att bli utsatta för störningar av buller. Sammantaget resulterar jämförelsen av alternativen i att en utbyggnad enligt huvudalternativet är det som bedöms medföra minst negativa miljökonsekvenser och konflikter med andra intressen och som därmed bäst uppfyller kommunens målsättning för vindkraftsplaneringen. De positiva effekterna av minskade utsläpp är lika för båda alternativen. För båda utbyggnadsalternativen gäller att det föreligger ett behov av fortsatt samordning med Strömstads kommun för utbyggnad inom områden som ligger nära kommungränsen. Konsekvensbeskrivningen visar att avvägningen mellan intresset att producera förnyelsebar elektrisk energi med vindkraft och det allmänna intresset att bevara orörda natur- och friluftsområden är en central fråga för vindkraftsplanen. Konsekvensbeskrivningen visar också att det finns goda möjligheter till rimliga och lämpliga avvägningar där olika intressen tillgodoses. Oavsett tolkning bedöms nollalternativet innebära sämre förutsättningar för kommunen att uppfylla miljömålen liksom för att utveckla energisystemet i den riktning som krävs för hållbar utveckling. 123

124 Befintliga verk Huvudalternativet Alternativ riksintresse 2. Vyer från Hoghem mot söder (framtagna ur 3D-modell) 124

125 Befintliga verk Huvudalternativet Alternativ riksintresse 3. Vy från havet nordväst om Pinnö (framtagna ur 3D-modell) 125

126 Befintliga verk Huvudalternativet Alternativ riksintresse 4. Vyer från Oppen-motet mot nordost (framtagna ur 3D-modell) 4.6 Uppfyllande av miljömålen Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. I det följande beskrivs kortfattat hur berörda miljömål påverkas. Miljömålen 1 Begränsad klimatpåverkan, 2 Frisk luft och 3 Bara naturlig försurning sammanhänger alla med luftutsläpp i samband med omvandling av energi med fossilt ursprung. Hela vindkraftsplaneringens syfte är att skapa förutsättningar för utbyggnad av vindkraftsanläggningar för att målet om begränsad miljöpåverkan ska uppfyllas. Vindkraftsplanen och en utbyggnad av vindkraftsanläggningar i Tanums kommun är därför helt i överensstämmelse med det nationella miljömålet Begränsad miljöpåverkan. 126