SLUTRAPPORT FÖR INTERREG-PROJEKTET. En karolinerförening mot vision 2018

Transkript

1 SLUTRAPPORT FÖR INTERREG-PROJEKTET "En Karolinerförening mot vision 2018" Projektnamn Prioriterat område Huvudsaklig inriktning är En karolinerförening mot vision 2018 Attraktiv livsmiljö För kultur och kreativitet insatser Svensk sökande/ Naboer AB organisationsnr Norsk sökande/ Naboer AB organisationsnr Projektledare Kategori Diarienummer Mattias Jaktlund, Naboer AB 58 Skydd och bevarande av kulturarvet N

2 Sammanfattning Projektet "En Karolinerförening mot vision 2018" är ett tre-årigt INTERREG- projekt som påbörjades i juni 2011 och avslutades i augusti Huvudsyftet med projektet var att att starta upp en förening som kan agera huvudman för den kulturhistoriska som är kopplad till General Carl Gustav Armfeldts fälttåg mot Trondheim Ett fälttåg som fick stora konsekvenser för de inblandade och som satt en stark prägel på människor i gränslandet mellan Jämtland och Tröndelag. Det har länge funnits ett inofficiellt nätverk med koppling till Armfeldts historia men eftersom man nu närmar sig 300-års markeringen av fälttåget och därmed ser för sig en rad aktiviteter kopplat till detta fanns ett behov av en stark, uttalad och enande huvudman. Därför önskade man starta en förening som skulle kunna ta detta huvudmannaskap. För att denna förening skulle få tänkt position var det viktigt att den fungerade gränsöverskridande och samlade de största aktörerna både i Sverige och i Norge. Den Jämt-Trönderska föreningen Armfeldts Karoliner (JTAK) bildades i mars 2012 och är till både till sin konstruktion och sin sammansättning representerad i såväl Sverige som Norge. Föreningens stadgar är formulerade så att det tex alltid skall vara representanter från båda länderna i styrelsen. Ekonomifunktionen är delad med konton i båda länderna. De största aktörerna i regionen erkänner JTAK som huvudman i Karolinerfrågor och de flesta av dem är också medlemmar i föreningen. I tillägg till att starta föreningen syftade projektet till att göra omfattande upprustning och utveckling av infrastruktur, information och faciliteter som är kopplat till karolinernas historia och framför allt hur man som kulturhistoriskt intresserad besökare kan ta del av och uppleva historien. Ledord för projekt har varit att göra historien: Mer känd, mer levandegjord och mer tillgänglig. Detta har framför allt skett genom att utveckla besöks- och informationsupplevelser där man kombinerar ett fysiskt besök på en historisk plats med modern teknik vilket gör det möjlighet att presentera historiska översikter och sammanfattningar, teatraliska ljudåtergivningar, filmer, teckningar och bilder för att en besökaren på plats skall kunna ta del av historien. Denna satsning på modern teknik har också lett till att intresserade kan ta del av historien och upplevelsen på distans genom virtuella besök över internet. Projektet tror och hoppas att en stor del av dessa distansupplevelser också leder till fysiska resor och besök av regionen. Projektet har också arbetet med mer traditionell informationsförmedling genom trycksaker och skyltar. En viktig del har varit att utforma dessa enligt en speciellt framtagen grafisk profil för att skapa ett enhetlig och genomarbetat utseende. Ytterligare en viktig del i projektet har varit att arbete med skolan och ungdomar. Detta har skett genom befintliga skolsystem i Sverige och Norge. Dels genom det som i Norge heter Den kulturelle skolesekken (DKS) och det som i Sverige heter Skapande skola. Genom dessa två system har två olika upplägg skapats. I DKS arbetade tre skolor i Duved, Meråker och Tydal, med att närma sig karolinernas historia genom kreativt skrivande. Eleverna fick i uppgift att skriva olika kapitel i det som sedan blev en slags stafett-novell om den fiktiva soldaten Matti som deltog i fälttåget. Utmaningen för eleverna var att studera historien så att de kunde författa en realistisk och trovärdig historia om Matti, men samtidigt göra den spännande och läsvärd. Texterna skickades mellan klasser och skolorna så en ytterligare vinst var de kontakter som uppstod mellan lärare och elever samt att man fick öva språkförståelse på ett bra sätt.

3 I samarbete med Länsmuseet Jamtli i Östersund så har projektet tagit fram ett skolprogram som passar för Skapande skola. I korthet går det ut på att eleverna först får jobba med ett instuderingsmaterial hemma på skolan för att sedan delta på ett roll-spel, eller en Lärande upplevelse på Jamtli för att slutligen arbeta med ett reflektionsmaterial kopplat till upplevelsen på Jamtli. Fokus i denna satsning är att dra paralleller mellan fälttåget 1718 och andra konflikter som skett, och sker där människor tvingas att gå i krig mot vänner, grannar och familjemedlemmar. Detta ger upphov till en hel del svåra frågeställningar som kräver reflektion och uppföljning men förhoppningen är att satsningen skall bidra till att elevernas får en högre kunskap och förståelse om historia men också om konflikter och dess mekanismer. Genom att förstå vår egen historia hoppas vi bättre kunna förstå vår samtid. För att optimera möjligheterna för projektet att nå sina mål och skapa långsiktiga resultat ansökte projektet om två ändringar utifrån ursprungsbeslutet. Den ena ändringen avsåg förlängning av projekttiden och det andra en budgetjustering. Totalbudgeten var densamma men det som efterfrågades var att få omfördela kostnader mellan de olika kostnadsslagen. Båda dessa ändringar godkändes av INTERREG- sekretariatet och ändringsbesluten bifogas som bilagor till denna rapport. Resultat När projektet avslutades i augusti 2014 så kan man alltså konstatera att föreningen är bildad och utgör nav för att göra historien om Armfeldts Karoliner mer känd, levandegjord och tillgänglig. Föreningen samlar de största aktörerna i form av museer, kommuner men också andra föreningar med fokus på kulturhistoria eller militaria. Arbetet med att skapa en bra och besöksvärd minnesmarkering har påbörjats och detta sker delvis genom att man nu söker annan finansiering för att kunna arbeta med en markering på nationell och internationell nivå. Till sin hjälp så har föreningen och dess medlemmar tillgång till en rad verktyg i form av besökscentraler, hemsidor, film-,ljud- och bildmaterial, broschyrer, tavlor och skyltar. Kommunerna Tydal och Holtålen har påbörjat diskussioner om hur de gemensamt kan arbeta för att förbättra och lyfta fram vandringsleden från Holtålen via Tydal till StorErikvollen. Även Trondheims turistförening är med i dessa diskussioner. Eftersom satsningarna mot skolan nu omfattas av Skapande skola och är en del av Jamtli s pedagogiska program så kommer det arbetet pågå även om projektet avslutats. Det betyder att ett mycket stort antal skolklasser kommer att få ta del av denna satsning under de närmaste åren.

4 Illustrativ sammanfattning av de viktigaste resultaten från Karoliner-projektet

5 2. Projektets bakgrund År 2018 är det 300 årsmarkering av den historiska händelsen då bl a 3000 man frös ihjäl i gränsfjällen mellan Tröndelag och Jämtland. Det är av yttersta vikt att inför 300 årsmarkeringen ha skapat och arbetat in en långsiktig huvudman för karolinerfrågorna. Naboer AB har koordinerat dessa frågor sedan 1996 och nätverket har växt sig starkare och starkare med tiden och samverkan finns både mellan offentliga aktörer, institutioner, försvarsmakten, lokala föreningar och aktörer/företag som samverkar. Vi har sett en trång sektor inför framtiden och det är en huvudman som kan engagera sig tydligare på de lokala planen samt att utveckla gemensamma delar där man kan tjäna pengar och bidra till en näringsutveckling. Naboer AB har i dessa två områden små möjligheter att bistå genom sitt uppdrag från sina offentliga ägare. Naboer AB uppgift har varit att skapa förutsättningar för gränsöverskridande utveckling och ej drifta verksamhet med fokus på lönsamhet eller lokala målsättningar. Förhoppningen är att en Jämt/Tröndersk Karolinerförening skulle kunna ta tag i både den näringsutveckling som det finns potential till samt att de även kan utveckla de lokala önskemålen. Nätverket: Nätverket kring Armfeldts Karoliner består av kommunerna i Tydal, Verdal, Holtålen, Trondheim, Stjördal, Levanger, Meråker och Åre. Ytterligare aktörer är Jamtli, Rustkammeret, Kristiansten festning, Nasjonale festningsverk, Teknikland, Stiklestad Nasjonale Kultursenter, Rinnleirets venner, Föreningen Duved Skans, De Veardalske befestninger, Gammelgårdens venner, Spelkomitten i Tydal, Grönseth velforening, Hegra historielag, Stjördal Naeringsforum, Svenska Turistföreningen, Trondhjems Turistforening, Jämtlands Fältartilleri, Riksförbundet Sveriges Militärkulturhistoriska Föreningar, Fältjägarföreningen, Kamratföreningen Norrlandsartillerister, Armemuseet i Stockholm, Svenskt Militärhistorikt Bibliotek, Krigens & Fredens väg i Österbotten. Samt enskilda intresserade personer och företag. Fylkeshistorielag med deras underorgan. Under perioden gjordes ett grundläggande arbete för att se behoven och för att kunna formulera ett projekt. Bland annat genomfördes följande: Framtagande av en bruttolista av prioriterade aktiviteter inför 300 års-markeringen har skett genom en dynamisk process. En frågestudie som visar vilka behov och önskningar som fanns i nätverket. Här ser man att det finns både önskemål om lokal förädling med det gemensamma som stöd och även att många önskar utveckla den kommersiella delen. Diskussioner om vem, vad eller hur en gemensam huvudman skulle utses. Man diskuterade även driftsekonomiska förutsättningar för en huvudman.100% av de som svarat på enkäten såg en Jämt/Tröndersk karolinerförening som ett bra sätt att ta nästa steg och att det fanns goda förutsättningar att hitta en driftsekonomi. Med underlag av detta så bör man kunna hävda att projektet var väl förankrat, behovsprövat och med underbyggda argument.

6 Finansiering Att projektet var väl förankrat hos de tänkta mottagarna bör också kunna verifieras av projektets sammansättning av medfinansiärer. Följande finansiärer bidrog till projektet: Kontant medfinansiering Stjördal kommun NOK Meråker kommun NOK Verdal kommun NOK Trondheim kommun NOK Holtålen kommun NOK Levanger kommun NOK Tydal kommun NOK STFK,NTFK NOK Åre kommun SEK Jamtli SEK Naboer AB SEK Stiklestad NOK Trondheim turistförening 5000 NOK Totalt kr Finansiering i form av arbetstid Stjördal kommun NOK Meråker kommun NOK Verdal kommun NOK Trondheim kommun NOK Holtålen kommun NOK Levanger kommun NOK Tydal kommun NOK Åre kommun SEK Jamtli SEK Rustkammaren NOK Naboer AB SEK Trondheim turförening NOK JHT SEK Totalt kr Förklaring till beräkning av arbetsinsats: Jamtli beräknas 280 timmar totalt a 250 SEK/tim inkl bilönekostnader. Åre kommun 120 tim totalt a 250 SEK/tim inkl bilönekostnader. Jämtland Härjedalen Turism (JHT) 120 tim totalt a 350 SEK/tim inkl bilönekostnader. Kommunerna i Levanger, Verdal, Tydal, Stjördal, Meråker, Trondheim, Holtålen 120 tim totalt per kommun a 350 NOK/tim inkl bilönekostnader. Trondhjems Turistforening totalt 31 timmar a 320 NOK/tim inkl lönebiskostnader. Projektägare: Naboer AB. Projektledare: En projektledare på deltid 50 % anställdes för ändamålet. Tidsplan samt förteckning över huvudaktiviteter i projektet: Aktivitet Bilda förening Föreningen tar över befintlig infrastruktur och hanteringen av Startdatum Slutdatum den. Utveckla föreningen/nätverket Ta fram och genomföra ny informationsstrategi Förnya och uppgradera prioriterade delar av infrastrukturen Etablera en årlig gemensam kulturhistorisk vandring Produktutveckla och anpassa för den enskilda vandraren Planläggning av fortsatt verksamhet och användning av resultat efter projektslut. Projektutvärdering och slutredovisning/projektevaluering och räkenskapsavslutning Projektets start och slutdatum

7 3.1 Projektbeskrivning aktiviteter och delmål. Nedan följer en beskrivning av de prioriterade aktiviteter som genomförts i projektet samt en rapport om hur respektive aktivitet har fortlöpt Vårda nätverket och bilda förening Stötta nätverket och de lokala aktörerna som ingår i det Undersöka föreningsformer för att hitta bästa tänkbara lösning för en gränsöverskridande förening. Starta föreningen och stödja den under uppstarten. Fördela ansvarsområden/aktiviteter inom föreningen Inventera och invitera nya tänkbara medlemmar till föreningen/nätverket Säkerställa att föreningen är i full funktion och att den kommer att drivas vidare på ett bra sätt även efter projektets slut. Rapport/Resultat för ovanstående aktivitet: Hela bakgrunden till projektet var att det nätverk som funnits i minst 15 år, önskade att formera sig i en föreningen. Det fanns dock en hel del frågetecken om vilken typ av förening som skulle vara bäst, hur man skulle lösa det praktiskt med att vara aktiv i två länder, ekonomi, stadgar och liknande. Efter vissa undersökningar konstaterades att den bästa formen att organisera Karolinernätverket var genom en ideell förening. Ett stort arbete genomfördes för att skapa stadgar för en gräns-överskridande förening som skulle vara erkänd och operativ både i Sverige och Norge. Den 27 mars 2012 bildades så den Jämt-Trönderska föreningen Armfeldts Karoliner (JTAK) För att underlätta föreningsarbetet upprättades konton i båda länderna. Föreningens kassör har dock tillgång till båda kontona och kan därför hantera ekonomin på ett enkelt sätt. I föreningen ingår kommuner, institutioner, föreningar, företag och privatperson som alla har intresse i, eller av kulturhistoria i allmänhet och händelserna kring fälttåget i synnerhet. Föreningen är verksam i såväl Sverige som Norge och tar rollen som samlande och sammankallande i frågor kring Karolinernas historia och därmed besläktade ämnen. Föreningen gör en del egna arrangemang såsom föredrag, resor och guidade turer men huvudfunktionen för föreningen är att fungera som motivator och koordinator för aktiviteter och initiativ med koppling till karoliner-historien. I tillägg har föreningen har fungerat som referensgrupp, kompetensbärare och speakingpartner gentemot Länsstyrelsen, Jamtli, Åre AB, Stiklestad, Fältjägarföreningen, Jämtlands kulturkompani m.m. Inledningsvis lades fokus på att synas på en rad offentliga, publika arrangemang i Trondheim och Östersund. Syftet med dessa tillfällen var att sprida information och kunskap om föreningen och att värva medlemmar. Under 2014 har föreningens styrelse aktivt arbetat med att säkerställa föreningens funktion och verksamhet efter projektets slut. Man har bland annat inlett samtal med de kommuner som är medlemmar i föreningen om att de även fortsättningsvis behöver ta ansvar, och underlätta för föreningen. Kommuner och andra större institutioner bör avsätta personella resurser till föreningens styrelse och liknande. Projektet har också haft en tydlig strategi i form av att man skänker rättigheter och nyttjanderätt till de saker som producerats i projektet, till föreningen. Det leder förhoppningsvis till att medlemmarna värnar om föreningen om inte annat för att få tillgång till material och annat även i framtiden.

8 Styrelsen har också utformat en ansökan till Regionförbundet och Länsstyrelsen där man ansöker om totalt kr för att kunna arbeta vidare emot F.d landshövdingen Maggi Mikaelson är tillfrågad, och har lämnat positivt svar, om att leda arbetet för att få till en minnesmarkering på nationell och internationell nivå. Maggi Mikaelsson har tagit inledande kontakter med högt uppsatta personer för att undersöka möjligheten att tex få representanter ifrån kungahusen att delta på en gemensam minnesmarkering. Föreningen har sedan starten haft 12 styrelsemöten, två årsmöten samt två större höstmöten varav det senaste samlade ca 25 personer från Sverige och Norge. Dessa deltagare representerade tillsammans alla olika delar och nivåer i nätverket. Ifrån kommunala tjänstemän, till institutioner och privatpersoner. Även Länsstyrelsen var representerad genom Michael von Essen. Mötet var en slags projektrapport där de olika satsningarna presenterades och mötte stor entusiasm där deltagarna var mycket nöjda och positivt överraskade över det projektet åstadkommit. En presentation från det mötet går att se om man följer denna länk: deltagare på nätverksmöte 5/ Jamtli/Östersund Involvera ungdomar och skola i Karolinerhistoriken Undersöka och utarbeta modeller/koncept som svarar mot rådande kursplaner och skolsystem Sträva efter att bli en del av Den Kulturelle skolesekken/skapande skola Skapa ett intresse och engagemang hos unga för sin egen historia, dess konsekvenser och hur de kan hjälpa oss förstå vår samtid. Skapa ett intresse och engagemang hos unga så att de vill engagera sig i föreningen och/eller föreningens aktiviteter. Överlämna ett utprövat och inarbetat skolmaterial till föreningen att använda vidare.

9 Rapport/Resultat för ovanstående aktivitet: Projektledaren startade arbetet med ungdomar och skola genom att undersöka hur systemen Skapande Skola och Den kulturelle skolesekken fungerade och vad som krävdes för att kunna vara en del av dessa system. I de kontakter som togs med framförallt DKS-handläggare i Sör- och NordTröndelag blev det snabbt tydligt att ett arbete vår gemensamma, gränsöverskridande historia skulle fungera bra inom ramen för DKS. För att historien om Armfeldts Karoliner skulle kännas relevant och befogad att fokusera extra på önskade såväl DKS som projektet på att vidga perspektivet genom att jämföra händelserna med andra, mer samtida konflikter. Utgångspunkten var att konfliktens mekanismer är, mer eller mindre, desamma oavsett var eller när de sker. Så genom att studera konflikten mellan Sverige och Norge på 1700-talets början hoppades vi också få en större förståelse för hur konflikter uppstår, och kanske också undviks. Utifrån dessa utgångspunkter skapades ett innehåll som presenterades och antogs av DKS i Norge. Tre skolor i Jämtland och Tröndelag deltog och vardera skola fick, under höstterminen 2012, tre besök var av en museipedagog ifrån Stiklestad Nasjonale kultursenter. Arbetet gick ut på att eleverna skulle skriva en stafettnovell om den fiktive soldaten Matti som deltog i fälttåget. Uppgiften för eleverna var att söka historisk fakta men sedan blanda det med sin egen fantasi för att skapa en spännande, läsvärd men ändå trovärdig historia. I tillägg fick eleverna i uppgift att diskutera moraliska frågor, krig, fred, konflikt, tolerans och dra paralleller till andra mer nutida gränskonflikter. För att administrera men också för att skapa ett forum för dialog och textutbyte skapades en speciell webb-portal så att eleverna kunna publicera och dela sina texter och reflexioner, men också så att pedagogerna kunde kommentera och ge återkoppling. På detta sätt tränades också språkförståelse mellan svenska och norska på ett bra och naturligt sätt. Skärm-bild ifrån Diskussionsportalen

10 Arbetet med DKS var mycket intressant och gav många nyttiga erfarenheter men eleverna var i yngsta laget (13 år) för att kunna reflektera kring såpass svåra frågeställningar som krig och konflikter. De var också ovana att jobba självständigt med relativt fria ramar så mycket tid gick åt till att handleda dem i själva arbetet med att söka fakta och skriva. Om man gör ett nytt upplägg bör nog eleverna vara minst 15 år. Vi bedömer det ändå som lyckat och med dessa erfarenheter kunde projektet jobba vidare med ett nytt upplägg inom ramen för Skapande skola. För trots att projektet egentligen redan hade genomfört den skolsatsning som beskrivs i projektansökan önskade vi att arbeta vidare med satsningen på unga och skola. Därför tog projektet initiativ till ett samarbete med Jamtlis pedagogiska sektion. Tillsammans med Jamtli utarbetades ett skolprogram som som gör det möjligt för eleverna att uppleva och lära historien genom historiska miljöer och kläder. I denna lärande upplevelse är det också inbakat ett antal moraliska dilemman som syftar till att väcka frågor om hur människor reagerar i kris- och konfliktsituationer, hur krig påverkar civilbefolkningen och liknande. Även i detta upplägg används internet och hemsidan som en resurs för eleverna. Hemsidan innehåller material i form av filmer och instuderingsfrågor som eleverna skall ta del innan de besöker Jamtli. När upplägget var färdigt hölls möten med de ansvariga för Skapande skola i Åre, Krokom och Östersunds kommun. Detta resulterade i att ca 25 klasser har ansökt om pengar ifrån Skapande skola för att kunna delta i Jamtli s skolprogram om Armfeldts Karoliner som startar i februari Ambitionen ifrån Jamtli är att erbjuda detta skolprogram varje år, åtminstone till och med Detta initiativ är alltså väldigt lyckat eftersom det nu drivs vidare av Jamtli och finansieras genom medel från Skapande skola. Ytterligare ett initiativ som inte var direkt kopplat till skolan men som vi ändå hoppades kunna nå unga var att projektet fungerade som medproducent till berättarföreställningen Brita- Indelt soldats hustru. Detta skedde genom att projektet gav manusförfattaren Håkan Borgsten uppdrag att skriva en monolog som tar sin utgångspunkt i en soldathustrus upplevelse av att mannen reser bort i krig och hon får sköta hem och gård. Vi ville med denna föreställning lyfta fram det civila, och framförallt det kvinnliga perspektivet och på så sätt bredda bilden av fälttåget och Karolinerna. Projektet har också bidragit till produktionen genom att presentera föreställningen och sälja in den till olika tänkbara spelplatser i Sverige och Norge. Vi tog fram ett säljblad och en kort promoteringsfilm som har underlättade detta arbete. Urpremiären för Brita var på Jamtli den 11/ och har sedan dess spelats på ett antal platser i Sverige och Norge. Föreställningen hanteras av Jämtlands kulturkompani och intresset för denna teater bör rimligtvis bara öka fram emot Därför har vi stor tro på att även detta kommer att ge effekter efter projektets avslut.

11 Från affisch Ta fram en ny informationsstrategi inför 2018 Jobba långsiktigt så att informationsmaterial uppdateras, finns tillgänglig och kommuniceras inför Fokusera på marknadsföring och försäljning Inkludera och aktivera nätverket/föreningen. Öka användandet av ny teknik och kommunikationsverktyg/kanaler Rapport/Resultat för ovanstående aktivitet: Ledorden för Informationsstrategin kring Armfeldts Karoliner och minnesmarkering är att göra historien mer levandegjord, mer lättillgänglig och mer känd. En viktig del är att projektet arbetat för alla satsningar på information och material skall ske genom föreningen JTAK. Detta för att säkerställa att allt material och alla informationssatsningar fortsätter även efter projektets slut. Projektet har tagit fram en grafisk profil som används av JTAK när det gäller information och kommunikation. Detta ger ett enhetligt utseende och ett genomarbetat intryck samt tydliggör att de olika lokala aktiviteterna och initiativen hänger ihop genom JTAK och det gemensamma arbetet.

12 Under hela projektet har nätverket och föreningen varit delaktiga i att bestämma vad man bör fokusera på när det gäller informationssatsningar och utvecklandet av Infrastruktur och faciliteter. Sammanfattat kan man säga att informationsstrategin fokuserar på att: Marknadsföra föreningen och dess aktiviteter Marknadsföra den kulturhistoriska reseupplevelsen I karolinernas fotspår Marknadsföra och informera om de olika föreningsmedlemmarnas aktiviteter. Marknadsföra och informera om de aktiviteter som sker i förbindelse med 300-års markeringen Genom att informera om, och marknadsföra föreningen, dess aktiviteter och de aktiviteter som dess medlemmar genomför ett intresse och uppmärksamhet för Karoliner-temat i en bredare bemärkelse. Det övergripande syftet är att bygga upp ett intresse inför 300-års markeringen detalj från den nya grafiska profilen Flera av de historiska platserna är möjliga att besöka och en viktig del är att göra dessa besök informativa, intressanta och attraktiva. Vi tror att detta är ett bra sätt att levandegöra historien, lyfta fram den lokala kopplingen men också förhoppningsvis bidra till viss verksamhet i området. Projektet har iordningställt bra och intressant information på de fysiska platserna men också jobbat med webb-baserad information. Kombinationen av uppleva historien på plats samtidigt som den presenteras med hjälp av modern teknik skapar en bra och minnesvärd upplevelse. För de som inte har möjlighet att resa hit eller vill lära sig mer har projektet skapat interaktiva upplevelser och kunskapsbaser via webben och trycksaker. Mer om dessa satsningar redovisas under punkt 4. Under hela projekttiden har ett arbete gjorts för att försöka belysa de möjligheter som en stor, gemensam minnesmarkering skulle kunna innebära. Huvudargumenten har varit att en minnesmarkering stärker den lokala profilen och identiteten, ökar kunskapen om vår gemensamma historia, att den kan bidra till att marknadsföra regionen och rätt utformad kan den få effekter för besöksnäringen. En minnesmarkering bör inte bara fokusera på krig och konflikt utan snarare det faktum att det sedan 1718 har rått fred och samarbete mellan Jämtland och Tröndelag. Under projektets slutfas upplevde vi att flera av de större aktörerna inom började få upp ögonen för möjligheten att göra 300-års markering till en speciell och bra händelse. Det tydligaste exemplet är Jamtli som nu tar flera initiativ kring Karoliner-historiken. Bland annat har man bestämt att införa en årligt återkommande tema-dag om Karolinerna, man önskar skapa ett skolprogram på temat och man har lyft in fälttåget i sin utställning.

13 3.1.4 Genomföra delar av informationsstrategin. Bland annat: Uppdatering av Jamtlis Karolinerhäfte som också skall översättas till flera språk. Nya flerspråkiga broschyrer Uppdatering av hemsida och sociala medier Öka användandet av ny teknik och kommunikationsverktyg/kanaler Rapport/Resultat för ovanstående aktivitet: Genom hela projekttiden har ett stort jobb gjorts för att att både uppdatera befintlig information men även att för utveckla nya verktyg och sätt att förmedla information och fakta. Allt har skett enligt fastslagen informationsstrategi och den grafiska profilen. Projektet har arbetat med traditionell informationsförmedling i form av trycksaker och skyltar men också utforskat och använts ny och innovativ teknik. Modern teknik ger bra möjligheter just att levandegöra och tillgängliggöra historien, därför önskade projektet gärna utveckla nya informationssätt med hjälp av IT-teknik. Detta insatsområde är troligtvis där projektet lagt störst vikt både när det gäller energi och kostnader. Något av det första som gjordes var att uppdatera hemsidan för att den skulle få ett nytt och uppdaterat utseende men också för att den skulle bli mer användarvänlig. Föreningen JTAK startade också en Face-book grupp som används tämligen flitigt. Sedan tidigare fanns det ett antal Informationspunkter uppsatta längs fälttåget. Dessa använde solceller och analog teknik för att ge en teatralisk ljudberättelse på de historiska platserna. Besökaren tryckte på en knapp och då spelades en ljudslinga upp. Detta grepp var uppskattat men hade stora brister rent tekniskt. Så en förväntan fanns på projektet att uppdatera och utveckla denna teknik. Ganska snart bestämde man sig för att utveckla två spår utifrån de ursprungliga Infopunkterna. Dels ville man fortsätta kunna ge möjligheten till ljudberättelser och guidningar ute vid de historiska plasterna men man såg också möjligheten till att förstärka upplevelsen genom filmer, foton och kartor. Därför utvecklades Audioguider där besökarna använder sina egna mobiltelefoner för att spela upp ljudfilerna. En skylt på platsen informerar besökaren hur de skall göra. Besökaren kan välja att lyssna på en sammanfattning över hela fälttåget eller till vad som hände på den plats de besöker. Den främsta fördelen med detta är att all teknik finns centralt på en dataserver och systemet blir därför väldigt driftsäkert. I tillägg är det väldigt enkelt att lägga till nya ljudspår eller platser eftersom det är enkelt att uppdatera och komplettera. Ljudfilerna finns på svenska och norska och förutom historiska sammanfattningar finns det unika berättelser för följande platser: Duved Handöl Stene Skans Forradalen Fersdalen/Meråker Trondheim Tydal Bukkhammaren/Haltdalen

14 Skyltar med information om den historiska sammanfattningen har också levererats till andra stora besöksmål i regionen såsom Åre, Jamtli och Stjördal. Skylt Audioguide eller Ljudguide En annan sak som utvecklas i projektet är s.k Infocentraler. Det är ett tämligen innovativt grepp där besökaren själv styr vilken information hon önskar ta del av. Infocentralen består av en specialritad karta/landskapsbild som visar fälttåget men där också de viktigaste händelserna är inritade. Denna karta är försedd med dolda tryckknappar så om besökaren lägger sin hand på tex Duved eller drabbning vid Stene Skans så startar en ca 60 sekunder lång film om just den platsen på en 42 bildskärm ovanför kartan. Det finns även ytterligare material av mer allmän karaktär som tex beskriver vardagslivet i Jämtland och Tröndelag på 1700-talet. Kartan, filmerna, teknik och design är specialkonstruerat för detta ändamål. Den första av dessa Infocentraler ställdes upp på Jamtli i samband med julmarknaden Den fick utgöra pilotversion och test av systemet innan flera exemplar producerades. Det vi önskade veta från detta test var dels hur driftsäkert systemet var samt hur besökarna upplevde/använde sig av centralen. Efter sex månaders test kunde vi konstatera att tekniken fungerade perfekt och även att den var mycket populär hos besökarna på museet. Speciellt barn och unga hade visat sin uppskattning för den och upplevelsen var att de genom Infocentralen intresserade sig för, och förstod Karolinerhistorien. Därför kunde arbetet gå vidare med att producera flera centraler men också att översätta allt innehåll till norska.

15 Infocentral på Storulvån Fjällstation De följande Infocentralerna placerades ut på följande platser: Teknikland/ Östersund Åre Bibliotek/ Åre Storulvån Fjällstation/ Duved Verdal Bibliotek/ Verdal Kristiansten festning/ Trondheim Gammelgården/ Haltdalen Tydal museum/ Tydal Stjördal museum/ Stjördal Avtal har skrivits med mottagarna ( i de allra flesta fall berörda kommuner) där de ansvarar för skötsel och drift av centralerna. Mottagarna förbinder sig till att sköta om och visa upp centralerna enligt överenskommelse. För att göra denna informationsupplevelse tillgänglig för fler, samt för att bruka projektresurserna på bästa sätt har innehållet från Infocentralerna även anpassats till en PC/Mac version. Via hemsidan, eller nedladdning kan man få samma typ av information och interaktiva upplevelse hemma vid sin dator, som på plats framför en infocentral. Detta material har anpassats speciellt med tanke på skolor och pedagogisk verksamhet.

16 Ytterligare ett grepp har varit att skapa en virtuell resa i Armfeldts fotspår genom kart- och satellitprogrammet Google Earth. En oerhört stor mängd information och fakta har programmerats in programmet. Bland annat bilder, filmer, 300-år gamla originalkartor, skisser och ritningar, Wikipedia-artiklar, hemsideslänkar, 3-d moduleringar av hus, illustrationer m.m. Utifrån detta har det skapats en guidad tur där besökaren, med hjälp av sin dator, färdas längs fälttåget, gör nedslag på intressanta platser medan en berättarröst, ljudeffekter och musik kompletterar upplevelsen. Besökaren kan också välja att helt fritt undersöka landskapet. Programmet är konstruerat så att man då kan få ännu mer detaljer och fakta om man utforskar fritt. Även Google Earth applikationen har utvecklats speciellt med tanke på skolelever. Den finns i första hand via hemsidan (karoliner.com) men kan också laddas hem och installeras på hemdatorer eller liknande. Den kan enkelt integreras i utställningar eller presentationer av Armfeldts Karoliner. Önskar Ni ta del av denna applikation kan Ni följa denna länk Applikationen innehåller också en engelsk-språklig version av den guidade turen. Skärm-bild från Google Earth. Satelittbilden synkas med en 300-år gammal skiss av Duved Skans Vid sidan om dessa, något mer moderna informationslösningarna har projektet också arbetat med traditionell skyltning. Med hjälp av texter och bilder från nätverket har projektet producerat och levererat 25 st plåtskyltar som skall sättas upp vid besöksmål. Uppsättning, tillstånd och underhåll ligger på lokala aktörernas ansvar. Storleken på skyltarna har varierat från 500 x 700 mm till 3000 x 2000 mm. Alla skyltar har gjorts enligt samma grafiska profil och designmall för att skapa ett enhetligt intryck. Projektet har uppdaterat och producerat en ny broschyr för de som önskar resa i Karolinernas fotspår. Broschyren följer också den grafiska profilen och har producerats i en upplaga på exemplar.

17 Anders Hanssons faktahäfte Karolinernas Dödsmarsch har reviderats och getts ut i en nyutgåva. Projektet har bidragit genom visst textmaterial, samt viss distribution. En engelsk översättning är gjord men ännu inte utgiven. Allt material som projektet har utvecklat och producerat har förmedlats för att förstärka och förnya de karoliner-utställningar som finns. I tillägg har projektet bidragit till att en helt ny utställning har byggts på Storulvån Fjällstation. Detalj från Storulvåns utställning Ta fram minst en gemensam kulturhistorisk sommarvandring Samarbeta med befintliga turistorganisationer och besökssystem Sträva efter en mix av kulturhistoriska teman för att skapa en bredare, mer säljbar produkt. Samarbeta med andra Interreg projekt som också jobbar för att stimulera besöksnäringen och skapa hållbara reseanledningar till gränsfjällen. Underlätta eller skapa system för den besökare som vill vandra i Karolinernas spår på egen hand. Om man jämför med andra liknade destinationer men även besöksmönster i området i gränsfjällen emellan Norge och Sverige anser vi att det borde finnas under lag för att paketera och erbjuda vandringsturer i karolinernas fotspår. Området är attraktivt för såväl svenska som norska gäster men också i ökande grad för utländska gäster. Området ser ett ökande antal besökare från framförallt Tyskland och Nederländerna. Detta beror framförallt på närheten till en internationell flygplats (Vaernes), möjligheten till relativt enkla vandringar med hög servicenivå gällande mat och logi. Sett ur ett större turistiskt perspektiv så kan man också se att tematiserade vandringar, gärna med kulturhistoriska förtecken, ökar i popularitet runt om i världen,.

18 Karolinerleden där den passerar Storerikvollen. Fjällmassivet Sylarna i bakgrunden Projektet har därför arbetat för att skapa en vandringsprodukt som tar tillvara på dessa möjligheter men insåg tidigt att för att få en långsiktig och hållbar produkten måste den utvecklas och drivas av redan befintliga turoperatörer. Därför har fokus skiftat till att uppmuntra turistorganisationer och andra att erbjuda dessa vandringar samt försökt påvisa vad det skulle kunna få för effekter. Ett led har varit att projektet hjälpt till med att skapa ett underlag som beskriver hur ett vandringspaket skulle kunna se ut. Detta underlag har sedan överlämnats till Jämtland Härjedalen Turism som har presenterats det för Tröndelag Reiseliv, Visit Sweden och Visit Sweden Holland som visat intresse. Det som begränsar möjligheterna till att lansera paket och produkter i stor omfattning är av logistisk art. Det är idag svårt att på ett enkelt och prisvärt sätt ta sig till startpunkten i Tydal. Det saknas kollektivtrafik (som korresponderar med övriga transportsätt i området) och taxi eller liknade blir alltför dyrt. Alternativet blir då att köra bil till Tydal men då kvarstår problemet när man vandrat till Handöl och skall ta sig tillbaka till Tydal för att hämta bilen. Projektet har också arbetat med att uppmuntra Svenska Turistföreningen att använda sig av karoliner-historien på de fjällanläggningar som finns längs den historiska rutten. Det har lett till en ny utställning på Storulvån Fjällstation men också till att man har börjat fundera på hur man kan arbeta mer med temat. Trondheim Turistförening arrangerar redan Karoliner-turer men de har planerar att utöka dessa turer i samband med 300-års markeringen.

19 För att arbeta direkt med arrangerade turer så kommer föreningen JTAK från och med vintern 2014 vara medarrangör till Fältjägarföreningens skidtur över fjället. Denna tur har arrangerats under ett antal år och brukar samla ca 20 deltagare per tur. Då arrangörsstaben förändrats riskerade turen år 2013 att bli den sista, men delvis genom att projektet och Karolinerföreningen går in som medarrangör tror vi att vi kan säkra en fortsatt verksamhet. Så för den som önskar kommer det att vara möjligt att delta på vandrings- och skidturer i Karolinernas fotspår inom ramen för JTAK:s föreningsarbete. För att undersöka intresset för gruppresor och vandringar arrangerade projektet, via JTAK, en bussresa till Tydalsspelet. Den blev lyckad och förhoppningen är att JTAK skall kunna erbjuda likande resor till sina medlemmar även i framtiden. Från utomhusteatern i Tydal Holtålen och Tydal kommuner har påbörjat samtal om hur de gemensamt, och med hjälp av Trondheim Turistförening skall underhålla Karolinerleden, som går genom de två kommunerna. De har också börjat fundera på att anordna gemensamma vandringar för skolelever i de två kommunerna. Föreningen JTAK har undersökt möjligheterna att skapa ett system där vandrare och besökare samlar stämplar längs rutten, och när man fått tillräckligt antal stämplar har man rätt att få, eller köpa medaljer eller diplom. För att detta skall bli framgångsrikt så måste de olika anläggningarna och besöksmålen vara delaktiga i utformandet och genomförandet. Därför kommer JTAK bjuda in till ett möte under våren 2015 där de berörda aktörer får ta ställning till om de vill vara med, och om de kan bidra till framtagandet av denna produkt. 3.2 MÅLGRUPP Beskrivning av den tänkt målgruppen, från ansökan/beslutet: Den primära målgruppen som engageras i projektet är nätverket Armfeldts Karoliner som består av en mix av kommuner, institutioner, ideella föreningar, skolor, turistföreningar och enskilda företagare. Den sekundära målgruppen är som efter projektets slut kommer att få skörda resultaten är kulturhistoriskt och vandringsintresserade, privatpersoner, turister, skolelever och lokalbefolkning.

20 Rapport/resultat efter avslutat projekt gällande målgrupp. När projektet avslutas kan man konstatera att de målgrupper som var tänkta att engageras i projektet deltagit i och/eller fått ta del av projektets resultat. Här följer en redogörelse för dessa grupper/organisationer/institutioner: Åre kommun Levanger kommun Verdal kommun Stjördal kommun Trondheim kommun Holtålen kommun Tydal kommun Länsmuseet Jämtland Jamtli Sverresborgs folklivsmuseum Rustkammaret Kristiansten festning Den kulturelle skolesekken DKS Skapande skola Studieförbundet Vuxenskolan Hegra Historielag Gammelgårdens venner Haltdalen Historielag Fältjägarföreningen Jämtlands fältartillerister Svenska Turistföreningen Trondheim Turistföreningar Duved skola Meråker skola Tydal skola Millestgården, Duved Neatun, Tydal Active outdoor media, Åre MEAC, Hårsta När det gäller de grupper som kommer att få ta del av projektets resultat och effekter så vet vi redan nu att minst 25 skolklasser (dvs ca 750 st elever) kommer att delta på Jamtlis skolprogram under Målsättning är att minst så många elever skall delta fram till och med år Det skulle i så fall innebära att ca 2000 st elever får lära sig om, och uppleva Karoliner-historien som ett direkt resultat av projektet. Sedan är alla de satsningar projektet gjort tillgängliga för turister, besökare och lokalbefolkning. Det är idag omöjligt att beräkna hur många det handlar om, men som exempel kan nämnas att de ca personer som gästar Storulvån Fjällstation varje år, har numer möjlighet att se en ny Karoliner-utställning. Eller att de som nu besöker Verdal bibliotek kan ägna sig åt Infocentralen för att förkovra sig i historien. 3.3 Resultat och resultatindikatorer samt effekter Projektet anser att de de mål som angetts i ansökan och beslut har nåtts. Nedan följer en sammanfattning av resultaten per delmål. Både de resultat och effekter som redan uppnåtts och de som beräknas komma efter projektet anges nedan. För en tydligare beskrivning av de aktiviteter som skett inom ramen för varje delmål hänvisar vi till stycke 3.1 i denna rapport Sammanfattning av resultat för projektmålet Bilda förening : Innan projektet fanns ett informellt nätverk av aktörer med koppling till Karoliner-historien. Efter projektets avslut finns nu en fungerande förening med en styrelse som representerar såväl Sverige som Norge. Alla berörda kommuner är medlemmar i föreningen samt flera av museerna. Föreningen har genom projektet fått tillgång till en rad verktyg för att kunna fortsätta arbetet med att göra Karolinernas historia mer känd, levande och tillgänglig. Föreningen planerar ytterligare stormöten under 2015 så att medlemmar och andra får möjlighet att fortsätta inspirations- och planeringsarbetet för hur de på det lokala planet kan arbeta med kultur-historia. Föreningen söker ny finansiering utanför INTERREG för att målmedvetet kunna arbeta vidare mot en gemensam minnesmarkering

21 3.3.2 Sammanfattning av resultat för delmålet "Unga och skola": Projektet har arbetat nära pedagoger och skolledare för att utveckla bra och intressanta upplägg som stämmer väl mot kursplaner och skolsystem. Genom detta har två olika upplägg utvecklats som både innehåller historiska kunskaper men också värdegrundsfrågor kring konflikter, krig, attityder, moral och etik. Innehållsmässigt påminner de två uppläggen om varandra men metodiken skiljer sig något mellan dem. Dessa upplägg är väl förankrade i såväl Skapande skola som Den kulturelle skolesekken och uppfyller de högt ställda krav som dessa ställer. Under projektet genomfördes detta ena upplägget med ett direkt resultat att 13-åringarna på Duved, Meråker och Tydal skola arbetade gemensamt med Karoliner-historien, värderingar och språkförståelse. Genom samarbetet med Jamtli s pedagogiska sektion och utvecklandet av deras skolprogram så kommer ett 25 skolklasser att få ta del av Karoliner-historien under 2015, dvs ett direkt resultat av projektet men som uppstår efter avslutat projekt. Jamtli kommer att driva Karoliner-programmet vidare med finansiering ifrån Skapande skola, minst till år 2018 vilket innebär att projektet får stora effekter för skola och unga Sammanfattning av resultaten för delmålet Informationsstrategi inför 2018 : Projektet har tagit fram en grafisk profil och manual för alla informationssatsningar fram mot En strategi har formulerats och implementerats av Den Jämt-Trönderska Karolinerföreningen (JTAK). All information koordineras och sprids via JTAK för att skapa ett enhetlig intryck men också för att samlad information för större synlighet och tydlighet. Hemsida och sociala medier används för informations- och kunskapsspridning. Föreningens medlemmar är aktiva för att skapa ett attraktiv innehåll till minnesmarkeringen 2018 och dessa aktiviteter/insatser sammanställs och marknadsförs via JTAK. Ju närmare 2018 man kommer desto mer intensivt kommer denna marknadsföring/ informationsspridning att bli. I strategin inför 2018 ingår att arbeta på politisk nivå för att få en bra uppslutning ifrån kommunal nivå helt upp till regering och kungahus. Föreningen JTAK ansöker om ekonomiska medel ifrån Regionförbundet och Länsstyrelsen I Jämtland för att kunna arbeta vidare enligt denna strategi Sammanfattning av resultaten för målet Genomföra delar av Informationsstrategin Utveckla Infrastruktur och Information : Projektet har inom ramen för målet att utveckla, uppdatera och skapa en infrastruktur för informations- och kunskapsspridning genomfört följande: Utvecklat, producerat och levererat nya och innovativa Informationscentraler till nio platser. Utvecklat en PC/MAC version av ovanstående Infocentral för att göra innehållet tillgängligt till så många som möjligt. Utvecklat och producerat en virtuell resa i Armfeldts spår med hjälp av Google Earth. Resan finns med berättarröst på svenska, norska och engelska. Utvecklat och producerat ett interaktivt studiematerial med hjälp av Google Earth. Producerat Audioguider som kan användas längs hela rutten samt på andra platser med koppling till Karoliner-historien ex Armemuseum i Stockholm. Utvecklat och uppdaterat hemsidan Producerat och levererat ca 25 st Informationstavlor/skyltar ut i regionen. Uppdaterat en broschyr för de som önskar resa i Karolinernas fotspår. Bidragit till att Karoliner-utställningar fått nytt innehåll/uppdaterats eller som i fallet med Storulvån Fjällstation byggts ny.

22 Alla dessa satsningar har konstruerats så att ansvaret för framtida drift och underhåll antingen ligger på JTAK eller på de kommuner eller institutioner som mottagit materialet. Detta leder till att de förvaltas på ett bra sätt även efter projektet avslut. Redan nu vet vi att projektet fått effekt genom att ett stort antal besökare på de besöksmål som är kopplade till Karoliner-historien fått ta del av dessa resultat. Även om det är svårt att ange en säker siffra kan man utgå att de personer som kommer att ta del av denna Informations- och kunskapsförmedling även efter projektet går att räkna i tio-tusental Sammanfattning av resultaten för delmålet Kulturhistorisk sommarvandring : Projektet har utrett och sammanställt möjligheterna för ett vandringspaket mellan Tydal och Handöl. Aspekter som transport, logi, mat samt leder, etapper och kulturhistoriska mervärden har behandlats. Detta underlag har sedan överlämnats till Jämtland Härjedalen turism samt Tröndelag Reiseliv för vidare distribution till deras samarbetspartners. Genom JTAK har projektet bidragit till att hålla liv i den skidtur som arrangeras av Fältjägarförening samt verka för att FjF och JTAK kommer att erbjuda samma tur, fast på sommaren. De möten och diskussioner som förts under projektet har lett till att Holtålen och Tydal kommun kommer att skapa en gemensam vandring längs den del av Karolinerleden som går genom deras kommuner. Föreningen JTAK kommer under våren 2015 bjuda in till ett möte där syftet är att få företrädare för turistnäringen i det berörda området att samlas och gemensamt skapa ett vandrings/besökskoncept som bygger på att vandraren/besökaren besöker ett antal besöksmål på egen hand. (alltså en en organiserad tur eller grupp) Så som ett resultat av projektet kommer man kunna vandra med färdledare/guide och förhoppningsvis skall det också finnas ett system för de som önskar vandra på egen hand. 3.4 Övrigt Då projektet har varit ganska omfattande gällande geografisk spridning men också antalet aktiviteter och medverkande har mycket tid och energi gått till avstämningar med nätverket och de som medverkat i projektet. De olika medverkande har haft olika förutsättningar, då vissa har kunnat bidra inom ramen för deras ordinarie tjänster medan andra bidragit på helt ideell basis. Därför har de stora nätverksmöten som har skett i samband med års- och höstmöten för JATK varit mycket viktiga eftersom de har gett möjlighet att förmedla samlad information, inspirera varandra och hantera frågor gemensamt.

23 4. Indikatorer FÖRVÄNTAT RESULTAT AV PROGRAMINDIKATORERNA FÖR (A) EKONOMISK TILLVÄXT ELLER (B) ATTRAKTIVA REGIONER Övergripande indikatorer Antal kvinnor år som deltar i projektet. Antal vid projektstart 0 2 Mål enligt beslut 4 Vid projekt-slut Antal kvinnor yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet. 0 Ca 40 5 Antal män år som deltar i projektet Antal män yngre än 15 eller äldre än 24 år som deltar i projektet. Antal deltagande företag med kvinnligt ägande som deltar i projektaktiviteter. 0 Ca Antal deltagande företag med manligt ägande som deltar i projektaktiviteter Resultat indikatorer (A) Etablerade institutionella samarbeten (B) Nya och vidareutvecklade metoder för stads- och landsbygdsutveckling. Aktivitetsindikatorer för projektet (B) Projekt där kulturarvet tillvaratas och utvecklas 5. Projektets påverkan på de genomgående (horisontella) kriterierna. 5.1 Gränsregionalt mervärde Genom projektet har en gränsöverskridande förening bildats, en förening som samlar de viktigaste aktörerna på båda sidan gränsen. Genom föreningen kommunicerar och samarbetar dessa aktörer för att nå det gemensamma målet en gränsöverskridande, gemensam minnesmarkering av vår gemensamma historia men också en markering av de goda relationer som idag finns mellan Norge och Sverige, och som förhoppningsvis bara kommer att fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt. Genom projektet har också kontakt, erfarenhets- och kunskapsutbyten uppstått mellan pedagoger, elever och utbildningsledare på båda sidor gränsen. 5.2 Bättre miljö Hållbar utveckling ligger som ett fundament för projektet vare sig det gäller att lyfta fram vårt gemensamma kulturarv eller att göra arrangemang i en känslig fjällmiljö. Armfeldts Karoliner som turistbaserad turistprodukt byggs utifrån en hänsyn till miljön.

24 5.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män Projektet har som målsättning att jobba så jämställt som det finns förutsättningar för. I satsningar mot skolan skall det vara helt jämställt. Projektet har arbetat aktivt med att lyfta det kvinnliga perspektivet och detta sker framför allt genom det teaterföreställning som tagits fram. 5.4 Etnisk mångfald och integration Detta är ett ypperligt tema att koppla ihop med nutidsorientering och toleransdiskussioner. Krig löser inga problem och särskilt ej mellan brödrafolk. Detta tema skall vara centralt i satsningar mot skolan, utställningar och föredrag. I skolarbetet ingår frågeställningar och reflektionsövningar som syftar till att öka elevernas förståelse för pågående konflikter. Detta hoppas vi kan leda till att elevernas empatiska förmåga tränas och utvecklas och att de blir mer tolerant mot människor som flyr ifrån konfliktområden. Vi anser att projektet bidrar till en ökad integration och mångfald eftersom projektet låter människor ifrån två olika nordiska länder mötas och utbyta erfarenheter. 6. Informationssatsningar och skyltning av projektet Under hela projektet har projektledaren återrapporterat till projektets medverkande genom mailutskick, fysiska möten samt minst ett stormöte per år. Alla utskick, inbjudningar, kallelser och protokoll har försetts med erforderliga logotyper och text som klargjort att projektet fått stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Alla trycksaker och skyltar samt alla digitala satsningar har också försett med logotyper och text om Europeiska regionala utvecklingsfonden och INTERREG. För att få synlighet för allmänheten har projektet och framför allt dess insatser förekommit i lokala medier. Dagspress och radio har haft inslag om teatern, Infocentralen och Audioguiderna. Se bilagorna för exempel. 7. Underskrift Denna rapports riktighet och överensstämmande med verkligheten intygas härmed. Östersund den 12 september 2014 Projektansvarig Sverige Projektansvarig Norge Lennart Adsten Lennart Adsten Projektledare Mattias Jaktlund 8. Bilagor Bifogat till denna rapport finns ett urval av de saker som projektet producerat eller medverkat till. Detta för att redovisa för insatserna men också för att visa hur projektet levt upp till kraven på skyltning och redovisning av projektstöd.