Nämndplan Med verksamhetsbudget för 2018 och plan för Författningssamling Borlänge kommun

Transkript

1 Författningssamling Borlänge kommun Nämndplan Med verksamhetsbudget för 2018 och plan för Beslutad av arbetsmarknads- och socialnämnden

2 Metadata om dokument Dokumentnamn Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för Dokumenttyp Nämndplan Omfattar Arbetsmarknads- och socialnämnden Dokumentägare Sektorchef Dokumentansvarig Sektorchef Publicering Författningssamling, insidan Beslutad Bör revideras senast Årligen Beslutsinstans Arbetsmarknads- och socialnämnden Diarienummer 2015/35913 Revidering Nämndplan för med verksamhetsbudget för 2017 och plan för Diarienummer 2016/2511 Revidering Nämndplan för med verksamhetsbudget för 2018 och plan för Diarienummer 2017/2765

3 Innehåll 1 Inledning Ansvar enligt reglemente och övriga styrdokument Reglemente Särskilt uppdrag Syfte med nämndens ansvarsområde utifrån Borlängebons perspektiv Mål för god ekonomisk hushållning Finansiellt mål Verksamhetsmål Strategier Kunskapsbaserad praktik Systematiskt förbättringsarbete Processen fler i egen försörjning Övriga mål som berör nämndens verksamhet Andra uppdrag från kommunfullmäktige Medborgardialog Helhetssyn med Borlängebon i fokus (systemsyn) Nämndens särskilt prioriterade utvecklingsområden Det ökande behovet av vuxenutbildning Insatser i egen regi Fler i egen försörjning Samverkan inom och mellan myndigheter/organisationer till nytta för Borlängebon Ekonomiska förutsättningar Politisk verksamhet och föreningsbidrag Individ- och familjeomsorgen (IFO) Arbetsmarknad och vuxenutbildning Nämndens ekonomiska kommentar Investeringar Intern kontroll Nämndens kontrollområden 2018 Individ- och familjeomsorg Nämndens kontrollområden 2018 Vuxenutbildning och arbetsmarknadsenheten...18 Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

4 Förord I Borlänge ska alla ges förutsättningar för ett tryggt och självständigt liv. Borlängebon i fokus ska ständigt ge avtryck i nämndens arbete. Arbetsmarknads- och socialnämndens högst prioriterade område är målet att alla skall ges möjlighet till arbete eller studier och ej vara beroende av försörjning från samhället. Detta är ett grundfundament och ger borlängebon möjlighet att själv forma sin framtid i en stad i ständig utveckling. Borlänge är en växande stad som välkomnar nya medborgare. I Borlänge skall man känna delaktighet i samhällsbygget. I detta samhällsbygge skall föreningar och civilsamhälle aktivt bjudas in och även ges ekonomiskt stöd i arbetet för att stötta människor i utsatta situationer i livet. Detta kan ske via riktade föreningsbidrag eller olika typer utav partnerskap. I en global värld finns det människor som söker nya möjligheter både i att utveckla nya affärsidéer, men också människor som flyr från krigets fasor. Borlänge skall ta sitt ansvar i att ge dessa en fristad där man kan bygga upp en ny och trygg tillvaro. Vi förutsätter att detta ansvar delas solidariskt med andra kommuner i landet och i det gemensamma EU. Nämnden skall vara i ständig utveckling och det kräver också ständig omprövning av den egna organisationen. Kenneth Persson Arbetsmarknads- och socialnämndens ordförande Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

5 1 Inledning I nämndplanen förtydligas de ansvarsområden och uppdrag som kommunfullmäktige överlämnat till nämnder genom reglementet. Syftet med nämndplanen är att tydliggöra inriktningen samt beskriva hur nämnden avser att ta sig an fullmäktiges uppdrag inom fastställda ekonomiska ramar. Förutom detta ska nämnderna ange vilka prioriteringar som ska göras inom ramen för lagar, förordningar och kommunens egna styrdokument. Utifrån dialog med verksamheten beslutar nämnden om prioriteringar/strategier samt vilka indikatorer som ska följas upp och kontinuerligt återrapporteras till nämnden. Nämndplanen beslutas av nämnden och revideras årligen. 2 Ansvar enligt reglemente och övriga styrdokument 2.1 Reglemente Arbetsmarknads- och socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten vad avser individ- och familjeomsorg och vad som i lag sägs om socialnämnd inom dessa områden och som inte anförtrotts kommunens omsorgsnämnd eller annan nämnd eller styrelse. Nämnden fullgör kommunens uppgifter som åvilar socialnämnd enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Nämnden fullgör kommunens uppgifter angående ärenden enligt familjerättslig lagstiftning i äktenskapsbalken, ärvdabalken, föräldrabalken och annan lagstiftning av samma karaktär. Nämnden ansvarar för samordningen av kommunens ansvar för de personer som omfattas av etablering enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för vuxna omfattande skolformerna kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt uppdragsutbildning inom skolväsendet. Nämnden har aktivitetsansvar för ungdomar som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning enligt lagar och förordningar som reglerar verksamheten. Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd enligt lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

6 Övrigt Arbetsmarknads- och socialnämnden ska - ansvara för kommunens budget- och skuldrådgivning - fastställa avgifter och ersättningar inom de frivilliga verksamhetsområdena enligt särskild delegation från fullmäktige - ansvara för fördelning av föreningsbidrag inom nämndens ansvarsområde och som inte åvilar annan nämnd eller styrelse - ansvara för fördelning av bidrag till studieförbund - fullgöra de övriga förvaltnings- och verkställighetsuppgifter som av kommunfullmäktige överlämnas till nämnden. 2.2 Särskilt uppdrag Varje nämnd har från kommunfullmäktige fått särskilda politiska uppdrag. Arbetsmarknadsoch socialnämnden har fått uppdraget att prioritera tidiga och förebyggande insatser. 3 Syfte med nämndens ansvarsområde utifrån Borlängebons perspektiv Grundtrygghet för individen: Arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter ska främja borlängebornas ekonomiska och sociala grundtrygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. 4 Mål för god ekonomisk hushållning Kommunfullmäktige har i den strategiska planen prioriterat nio verksamhetsmål och fyra finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Av de finansiella målen ska samtliga nämnder ta fram strategier/prioriteringar för hur verksamheterna maximalt får förbruka 98 procent av skatteintäkterna. Detta innebär att varje nämnd inte får göra av med mer än tilldelad budget. När det gäller verksamhetsmålen ska nämnden bedöma, utifrån syfte och kärnuppdrag, vilket eller vilka av målen som i huvudsak berör nämndens ansvarsområde. Förutom dessa mål ska nämnden identifiera vilka av de övriga målen nämnden kan bidra till för att uppnå högre måluppfyllelse. Om det blir en konflikt mellan verksamhetensmål och de resurser verksamheten har, så sätter resurserna gränsen för måluppfyllelsen. Det finns ingen central budget för oförutsedda händelser. Varje nämnd måste själv planera för oförutsedda händelser i sin budget. Ytterligare ett steg mot helhetssyn med Borlängebon i fokus är att identifiera tänkbara samverkansparter som kan bidra till bästa möjliga måluppfyllelse. Under mandatperioden ska former för samverkan och uppföljning utvecklas för att utarbeta gemensamma strategier i arbetet mot att nå kommunfullmäktiges mål. Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

7 4.1 Finansiellt mål Kommunens skatteintäkter, statsbidrag och övriga intäkter ska finansiera den löpande verksamheten. Varje generation ska själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar och Borlängebornas behov styr hur resurserna fördelas. För att målet ska uppnås måste nämnden ha en ekonomi i balans. Verksamhetens nettokostnader ska senast år 2019 förbruka 98 % av skatteintäkterna. Strategi För att nå det finansiella målet har nämnden identifierat följande strategi för att uppnå en ekonomi i balans: Resurserna fördelas enligt modell som är anpassad utifrån borlängebons behov och utifrån de finansiella förutsättningarna som nämnden fått. Uppföljning Nämnden kommer att mäta om strategin följs genom nedanstående indikatorer. Vid avvikelse ska nämnden vidta åtgärder och rapportera till kommunstyrelsen. Detta ska rapporteras enligt fastställd tidplan (månadsvis). Nämnden ska då även ge förslag på åtgärder att vidta för att målet ska uppfyllas. Indikatorer Resultat från månadsuppföljning och bokslut. Ev. åtgärdsplaner utifrån nämndrapport/ månadsuppföljning 4.2 Verksamhetsmål Utifrån syfte och kärnuppdrag bedöms att nedanstående verksamhetsmål i huvudsak beröra nämndens ansvarsområde. - Alla har möjlighet till arbete/sysselsättning utifrån sina förutsättningar. - Borlänge kommun arbetar aktivt med förebyggande insatser som skapar social trygghet. - Vård och omsorg är av god kvalitet där den enskilde har inflytande över sin vardag. Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

8 Samverkansparter Nämnden samverkar med ett stort antal olika aktörer för att gemensamt bidra till måluppfyllelse. Med flera av dessa tecknas samverkansavtal i syfte att fördjupa, effektivisera och konkretisera samverkan. Nämndens mest frekventa samverkansparter är: - Övriga kommunala sektorer och nämnder - Borlängebor - Civilsamhället - Landstinget - Polisen - Näringslivet - Arbetsförmedlingen - Försäkringskassan - Region Dalarna - Högskolan Dalarna - Socialstyrelsen - Skolverket - Migrationsverket - Kriminalvården 5 Strategier För att nå målet har nämnden identifierat följande tre strategier som följs upp genom angivna indikatorer. 5.1 Kunskapsbaserad praktik Kunskapsbaserad praktik (KBP) innebär att medvetet sträva efter att bygga vård och omsorg enligt bästa tillgängliga kunskap. KBP är ett förhållningssätt med den berörda personen i centrum där beslutsfattandet är transparant och där ständigt lärande är i fokus. Beslutsgrunden blir säkrare om den bygger på information från flera relevanta källor. I KBP står beslutsfattandet på tre ben: - Individens (Borlängebons) önskemål, erfarenhet och situation - bästa tillgängliga kunskap - den professionelles expertis Arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter ska i möjligaste mån arbeta i enligt KBP. Verksamheterna ska verka för att ständigt utvecklas och implementera KBP i syfte att erbjuda en omsorg av god kvalité där den enskilde har inflytande över sin vardag. Uppföljning Nämnden kommer att mäta hur verksamheten arbetar med kunskapsbaserad praktik genom att följa upp nedanstående indikatorer. Antalet verksamhetsområden där brukarmedverkan genomförts ger en bild av hur väl verksamheten arbetar med delaktighet och hur väl verksamheten tar del av brukarnas erfarenheter. Den andra indikatorn ger en bild av om verksamheten/respektive enhet arbetar med att implementera KBP och den sista indikatorn mäter kvalitén i IFOs beslutsfattande. Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

9 Indikatorer på kunskapsbaserad praktik Antalet verksamhetsområden där brukarmedverkan* genomförts. Antal enheter som skrivit en plan för hur de tre benen inom KBP ska implementeras i och användas i verksamheten Andel av IFOs utredningar som använder de tre delarna i KBP i beslutsfattandet *Exempel på brukarmedverkan är brukarenkäter, brukarintervjuer och brukarråd. 5.2 Systematiskt förbättringsarbete Arbetsmarknad- och socialnämndens verksamheter ska systematiskt och fortlöpande följa upp sitt arbete i syfte att utveckla, förbättra och säkra kvaliteten. Uppföljning Nämnden kommer att mäta hur verksamheten arbetar med systematiskt förbättringsarbete genom nedanstående indikatorer. Indikatorer på systematiskt förbättringsarbete Andel enheter/verksamheter inom nämndens verksamhetsområde som under året upprättat en kvalitetsberättelse. Andel enheter som under året varit och presenterat sin verksamhet och hur de arbetar utifrån nämndplanens strategier och prioriterade områden. 5.3 Processen fler i egen försörjning Processen Fler i egen försörjning skall kännetecknas av systemsyn och processorientering. Syftet med detta är att utveckla och förbättra tjänster och verksamheter för de Borlängebor som är i behov av försörjningsstöd. Målet är att Borlängebon skall kunna forma sin framtid utan att vara beroende av försörjningsstöd. Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

10 Uppföljning Nämnden kommer att använda nedanstående indikatorer för Processen fler i egen försörjning. Indikatorer på Processen fler i egen försörjning Andel individer i kommunala insatser som når egen försörjning. Brukarenkäter för individer som har en insats. Antal/andel hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd. 6 Övriga mål som berör nämndens verksamhet Inför det fortsatta arbetet med helhetssyn och Borlängebon i fokus har nämnden identifierat att även följande mål berör nämndens verksamhetsområde: Mål Det finns förutsättningar för ett attraktivt och hållbart näringsliv. Alla barn och elever har möjlighet att nå utbildningens mål. Detta kan nämnden påverka för att uppfylla målet: Säkerställa att det finns attraktiv arbetskraft genom vuxenutbildning Genom KAA eller annan lämplig aktivitet hjälpa ungdomar som skrivits ut/ hoppat av gymnasiet tillbaka till skolan eller rätt insats. Genom en nära samverkan mellan skola och socialtjänst stötta elever med särskilda behov. Borlänges klimatpåverkan har minskat. Fortsätta utveckla de gröna delarna av AME (exempelvis återvinning, miljövård) 7 Andra uppdrag från kommunfullmäktige 7.1 Medborgardialog Borlängebon är i fokus för all kommunal verksamhet i Borlänge. Medborgardialog är därför ett viktigt instrument för att öka Borlängebornas möjligheter till delaktighet och inflytande och därigenom stärks demokratin. Med medborgardialog avses kommunikation där förtroendevalda får möjlighet att ta del av Borlängebornas kunskaper och erfarenheter. Dialogen ska vara strukturerad, återkommande och ska hållas tidigt i beslutsprocessen. Den kan också ha karaktär av ett ömsesidigt utbyte av tankar om behov och möjligheter. Nämnderna ska inom sitt ansvarsområde använda medborgardialog som verktyg för att ge ett bättre beslutsunderlag och främja en positiv samhällsutveckling. Dialogen ska ses som en del i kommunens styrsystem där de förtroendevalda beslutar om vilka frågor som blir föremål för en medborgardialog. Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

11 Dialogen ersätter inte det representativa systemet men ska tillsammans med de faktakunskaper som tjänstemännen tar fram, bidra till ökad mångsidighet i beslutsunderlaget. Utöver denna medborgardialog finns även möjligheter för Borlängeborna att vara delaktiga genom de samråd som äger rum inom samhällsplaneringen. 7.2 Helhetssyn med Borlängebon i fokus (systemsyn) Kommunfullmäktige har beslutat att Borlängebons resa genom organisationen ska bli så värdeskapande som möjligt. Systemsyn innebär att fokusera på organisationen som helhet och förstå sambanden mellan delarna. Nämnderna ska under mandatperioden fortsätta arbetet med att införa systemsyn. Viktiga steg i detta arbete är att ta reda på Borlängebons behov och önskemål samt utveckla former för samverkan med övriga nämnder. 8 Nämndens särskilt prioriterade utvecklingsområden 8.1 Det ökande behovet av vuxenutbildning Ju kortare utbildning en person har desto större är risken för arbetslöshet. Efterfrågan på arbetskraft med rätt kompetens är stor inom flera sektorer. Samtidigt finns arbetskraft, främst bland nyanlända, som dock behöver tillföras kunskaper för att nå den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Genom vuxenutbildning kan detta uppnås och därmed ökar anställningsbarheten för de som idag står utanför arbetsmarknaden. Arbetsmarknads- och socialnämnden ser vuxenutbildning som ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde. Behovet bedöms för 2018 vara stort av utbildning i svenska för invandrare, utbildning på grundläggande samt gymnasial nivå. Ny lagstiftning i form av den s k utbildningsplikten samt rätten till komvux bidrar till ett ökat behov av vuxenutbildning. 8.2 Insatser i egen regi Insatser i egen regi innebär en ökad möjlighet för nämnden att erbjuda en kvalitativ och effektiv behandling utifrån enskilda Borlängebors behov. Syftet är att kostnadseffektivt etablera verksamheter av god kvalité i Borlänge som ett alternativt till köpta tjänster hos externa anordnare i andra kommuner. Genom ökad lokal förankring underlättas även samordnade insatser med andra myndigheter. Nedanstående verksamheter är aktuella för insatser i egen regi; - behandlingshem för personer, 18 år och äldre, med missbruks- och beroendeproblem, - behandlingshem för ungdomar, - stödboende för ungdomar, - öppenvårdsinsatser. 8.3 Fler i egen försörjning Processen Fler i egen försörjning har pågått under flera år med syftet att förenkla för Borlängebor i behov av stöd, effektivisera verksamheten och reducera kommunens kostnader för försörjningsstöd. Processen sätter individens behov i centrum för att skapa bästa möjliga förutsättningar till egen försörjning genom arbete eller studier. Samordningscentralen har en viktig roll i denna process. Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

12 8.4 Samverkan inom och mellan myndigheter/organisationer till nytta för Borlängebon Samverkan inom och mellan myndigheter/organisationer är ofta avgörande för det värde som skapas för den enskilde Borlängebon. God samverkan underlättar och ökar värdet. Konkret gäller samverkan nämndens ansvarsområden socialtjänst, skola/vuxenutbildning, mottagning av nyanlända och arbetsmarknadsinsatser där god samverkan mellan olika aktörer är en förutsättning för en värdeskapande process. Exempel på viktiga samverkansparter är Kvinnojouren, Verdandi och Finsam. Samverkan som ett särskilt prioriterat områden för nämnden kan också kopplas till uppdraget från kommunfullmäktige Helhetssyn med Borlängebon i fokus (systemsyn). Tydligt är också att den nationella styrningen bland annat genom riktade statsbidrag förutsätter en fördjupad samverkan exempelvis mellan kommuner och med Arbetsförmedlingen. Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

13 9 Ekonomiska förutsättningar En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnader för nämnden bör inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och generella statsbidrag. Genom att inte förbruka alla intäkter i den ordinarie verksamheten skapas förutsättning för att finansiera investeringar och till dessa tillkommande driftskostnader. För att nå god ekonomisk hushållning är det viktigt att nämnden inte förbrukar mer än tilldelade resurser. Kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning beräknas generera lägre ökning än tidigare år. Beräknad ökningstakt år ligger på ca 3,1-3,5 % jämfört med ökningar mellan år på 4,3-5,2 %. Kommunens investeringsplaner kommande åren kräver ett högre resultat för att inte låneskulderna ska öka mer än att koncernen klarar av att inte överstiga Kommunfullmäktiges mål om en låneskuld i koncernen på högst 4,6 miljarder kronor. För att klara av att kommunens budgeterade resultat, samtidigt som ökningstakten av skatteintäkterna är lägre, behöver verksamheterna minska ökningstakten av deras nettokostnader. Det innebär att kommunbidraget till verksamheterna år kommer att räknas upp med 1-1,5 %. Nämndens kommunbidrag 2018 är i kommunens strategiska plan beslutad till 377,2 mnkr. I nämndens budget 2018 ingår en buffert på 1,4 mnkr. I plan 2019 är bufferten beräknad till 1,4 likaså Arbetsmarknads- och Utfall Budget socialnämnden mnkr Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Kommunbidrag 319,2 333,6 377,2 382,8 388,6 Externa intäkter 235,0 254,3 138,8 140,9 133,0 Interna intäkter 46,8-70,0 13,8 7,3 2,8 Intäkter totalt 601,0 517,9 529,7 531,0 524,4 Personalkostnader 261,0 269,4 268,5 272,5 266,8 Lokalkostnader 31,5 33,4 38,3 38,9 39,5 Kapitalkostnader 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 Övriga kostnader 307,1 214,7 222,4 219,2 217,7 Kostnader totalt 600,1 517,9 529,7 531,0 524,4 Resultat 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Självfinansieringsgrad, % 47% 36% 29% 28% 26% *Självfinansieringsgrad visar hur stor del som finansieras med interna eller externa intäkter i förhållande till nämndens totala intäkter. 9.1 Politisk verksamhet och föreningsbidrag I den politiska verksamheten finns de förtroendevaldas arvoden budgeterade. Här finns också budget för föreningsbidrag 6,4 mnkr för Under politisk verksamhet finns också en buffert uppgående till 1,4 mnkr för Bufferten är budgeterad till samma belopp 1,4 mnkr åren 2019 och Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

14 Utfall 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Politisk verksamhet mnkr Kommunbidrag 9,3 10,6 11,0 11,1 11,4 Externa intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Interna intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Intäkter totalt 9,3 10,6 11,0 11,1 11,4 Personalkostnader 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 Lokalkostnader 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga kostnader 6,5 9,4 9,8 9,8 10,1 Kostnader totalt 7,7 10,6 11,0 11,1 11,4 Resultat 1,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Självfinansieringsgrad, % 0% 0% 0% 0% 0% 9.2 Individ- och familjeomsorgen (IFO) Verksamheten omfattar försörjningsstöd- och rehabiliteringsenheten, öppenvården barn och unga familj, missbruksenheten, EKB-enheten samt barn- och ungdomsenheten. Även social verksamhet som Barnahus, familjerådgivning och gemensamma socialjouren finns inom IFO. För 2018 finns utökat behov i barn- och ungdomsenheten 17 mnkr och missbruksenheten med 13 mnkr för att nå en ekonomi i balans. Det ekonomiska biståndet under försörjningsstöd- och rehabiliteringsenheten beräknas minska med 9 mnkr 2018 jämfört med prognos Satsningen på behandling i egen regi fortsätter öppnades verksamhet på Mjälgagatan. På Dalagatan och i Klippans f d lokaler Erlandsforsgatan öppnas nya boenden EKB-enheten förväntas minska sina intäkter och kostnader med ca 32,4 mnkr 2018 jämfört med prognos 2017 då förutsättningarna för ersättning från Migrationsverket förändrats. Individ- och familjeomsorg finansieras till 23 % av externa intäkter. Intäkterna från Migrationsverket beräknas uppgå till 53,3 mnkr och de riktade statsbidragen till 3,0 mnkr. Individ- och Utfall Budget familjeomsorg mnkr Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Kommunbidrag 236,3 219,5 247,5 251,1 255,1 Externa intäkter 177,3 194,3 71,1 72,2 73,3 Interna intäkter 2,4-71,1 1,9 1,9 1,9 Intäkter totalt 415,9 342,7 320,5 325,2 330,3 Personalkostnader 160,7 167,6 150,4 152,6 155,1 Lokalkostnader 15,8 16,8 21,1 21,4 21,7 Kapitalkostnader 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 Övriga kostnader 246,4 158,1 148,8 151,0 153,3 Kostnader totalt 423,1 342,7 320,5 325,2 330,3 Resultat -7,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Självfinansieringsgrad, % 43% 36% 23% 23% 23% Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

15 9.3 Arbetsmarknad och vuxenutbildning Verksamheten omfattar arbetsmarknadsenheten, vuxenutbildningen, samordningscentralen samt mottagningsenheten Sopranen. Vuxenutbildningen fortsätter arbetet med att minska SFI-kön, behovet av SFI-utbildning är stort. Mottagningsenheten Sopranen finansieras till 75 % av statsbidrag från Migrationsverket. Satsningen Samling för jobb och sociala investeringar fortsätter och 11,2 mnkr finns budgeterat för I plan 2019 uppgår denna budget till 4,6 mnkr. Dessa medel räcker till mellan st extratjänster då lönenivån för dessa jobb är mellan och kr per månad. Om lönenivån är kr är den kommunala kostnaden kr per heltidstjänst för 12 månader, om lönenivån är kr är den kommunala kostnaden kr per heltidstjänst för 12 månader. Arbetsmarknad och vuxenutbildning finansieras till 40 % av externa intäkter Intäkterna från Migrationsverket beräknas uppgå till 21,7 mnkr och de riktade statsbidragen från Skolverket till 10,3 mnkr och ersättningen från Arbetsförmedlingen till 30,3 mnkr för olika lönestödsanställningar. Intäkter för sociala investeringar 11,2 mnkr ingår också 2018 och 4,2 mnkr Arbetsmarknad- och Utfall Budget vuxenutbildning mnkr Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Kommunbidrag 73,6 103,5 118,6 120,4 122,4 Externa intäkter 57,7 60,1 67,7 68,7 59,7 Interna intäkter 44,4 1,2 11,9 5,4 0,9 Intäkter totalt 175,7 164,7 198,1 194,5 183,0 Personalkostnader 99,2 100,8 117,0 118,7 110,5 Lokalkostnader 15,6 16,6 17,2 17,4 17,7 Kapitalkostnader 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 Övriga kostnader 54,3 47,2 63,8 58,2 54,6 Kostnader totalt 169,3 164,7 198,1 194,5 183,0 Resultat 6,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Självfinansieringsgrad, % 58% 37% 40% 38% 33% 9.4 Nämndens ekonomiska kommentar Resurserna fördelas enligt modell som är anpassad utifrån borlängebons behov och utifrån de finansiella förutsättningarna som nämnden fått. De ekonomiska ramarna är ett styrinstrument som utgör grunden för verksamheten. Under hösten 2017 lades ett förslag till budgetberedningen där ett inventerat behov visar på en ökad kostnad på 12 mnkr utöver uppräknad ram. En åtgärdsplan för effektiviseringar för 2018 finns, där kostnaderna sänks med 12 mnkr för att nå en ekonomi i balans Arbetsmarknads- och socialnämnden bildades 2013 och efter att första året visade en förlust på 27,2 mnkr vändes resultatet 2014 till ett plusresultat på 0,2 mnkr visade nämnden ett underskott på 1,8 mnkr, 2016 ett överskott på 1,8 mnkr och prognosen för 2017 är ett underskott på 39,1 mnkr. Självfinansieringsgraden har minskat från 36 % 2017 till 29 % Den främsta orsaken till detta är de förändrade ersättningsnivåerna från Migrationsverket för de ensamkommande barnen. Även minskande schablonbidrag från Migrationsverket gör att fler verksamheter nu behöver finansieras med skattemedel. På kort sikt är det svårt att täcka upp detta och förändra verksamheten. Det krävs en långsiktig planering och nya strategier för att möta dessa förändringar. Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

16 Bristen på socialsekreterare har medfört att lönekostnaderna ökat mer än KPI de senaste åren då socialsekreterarna har varit prioriterade i löneförhandlingarna. Borlänge kommun har en stor utmaning i att vara en attraktiv arbetsgivare och att erbjuda lönenivåer som lockar de som är nya på arbetsmarknaden eller söker sig ett nytt jobb. Aktivt arbete med Fler till egen försörjning har kontinuerligt sänkt det ekonomiska biståndet i Försörjningsstöd. Det ekonomiska biståndet har sjunkit med 18,6 mnkr/år från 2013 till har dock skett ett trendbrott och minskningen i det ekonomiska biståndet har avstannat förväntas det ekonomiska biståndet minska med 9 mnkr jämfört med prognosen för Under 2015 har nya utmaningar tillkommit med bl.a. stort inflöde av ensamkommande flyktingbarn, stora behov inom barn- och ungdomsenheten samt ökat antal placeringar inom missbruksenheten har inflödet av ensamkommande flyktingbarn avstannat och utmaningen ligger nu i att fortsätta göra förändringar och anpassa verksamheten som möter de förändrade ersättningsnivåerna för de ensamkommande barnen som kommer att infördes från halvårsskiftet 2017 från Migrationsverket. För att nyttja lokalerna på bättre sätt har del av Active stay gjorts om till tillfälligt boende för borlängebor som saknar bostad. Nya bosättningslagen innebär kostnader för tillfälligt hyrda boenden t.ex. vandrarhem då bostäder saknas. För 2016 är antalet 46 personer, personer och 2018 är prognosen 26 personer. Staten ersätter ej kommunen för dessa kostnader för tillfälligt boende. Villkor för framför allt nystartsjobb men även andra lönestödsanställningar ändras Det är osäkert hur detta kommer att påverka nämndens kostnader. Trycket på Vuxenutbildningen att klara behovet av SFI- och övriga utbildningar är stort och förväntas att öka ytterligare Arbetet med att minska SFI-kön som hösten 2017 uppgår till ca 254 personer fortsätter under Nämndens strategier ska vägleda verksamheterna till en kostnadseffektiv organisation. I synnerhet är kostnaderna för försörjningsstöd fortfarande på en hög nivå och behöver minskas ytterligare. Genom att minska försörjningsstödet frigörs resurser som ska omfördelas till åtgärder som leder till fler i egenförsörjning. För att lyckas krävs bland annat särskilt fokus på tidiga insatser för personer i behov av extra stöd. Vidare ska en ökad samverkan internt och externt utvecklas. 9.5 Investeringar Budgeterade investeringsmedel avser investeringar i befintliga verksamheter samt inventarier som enligt plan är tkr Utfall 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Arbetsmarknad- och vuxenutbildning tkr Individ- och familjeomsorg Arbetmarknad- och vuxenutbildning Investeringar totalt Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

17 10 Intern kontroll Intern kontroll är en integrerad process i kommunkoncernens verksamhets- och ekonomistyrning samt en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med riskhantering och internkontroll utgör ett komplement till övrig planering och uppföljning. Det syftar till att upptäcka och korrigera avvikelser, som t.ex. dåligt utnyttjande av resurser eller för stort, eller onödigt, risktagande. Nämnderna beslutar om kontrollområden i anslutning till att nämndplanerna behandlas och redovisar resultatet av genomförda internkontroller när nämndernas verksamhetsberättelser behandlas efter årets slut Nämndens kontrollområden 2018 Individ- och familjeomsorg Riskområde Kontrollmom ent Kontrollansvarig Frekvens Metod Rapport Bristande kompetensförsörjning (socialsekreterare) riskerar leda till att Borlängebon ej får stöd och insatser enligt Socialtjänstlagen. Antal som börjar/slutar under året. Antalet vakanser. Antal avvikelser gällande handläggningstid. Antal sjukskrivningsdagar. Antal inhyrda konsulter. Utredare / utvecklare 2ggr/år Heroma Dialog enhetschefer Samlad analys av samtliga avslutningssamtal Till ledningsgrupp i april och oktober samt ASN i oktober. Försämrad kvalité och ökade kostnader initialt vid start av verksamhet i egen regi. Budgetuppföljning/ dygnskostnad. Längd på behandlingstid Ekonom Utredare / utvecklare 2 ggr/år 2 ggr/år Raindance Enkätundersökning Till ledningsgrupp i april och oktober samt ASN i oktober. Brukarundersökning Risk att överföring av verksamhet från IFO till servicecenter initialt försämrar Borlängebons möjligheter till stöd. Tillgång på rum. Brukarundersökning. Enhetschef 4 ggr/år Intern undersökning. Brukarenkät. Till ledningsgrupp i april och oktober samt ASN i oktober. Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för

18 10.2 Nämndens kontrollområden 2018 Vuxenutbildning och arbetsmarknadsenheten Riskområde Kontrollmom ent Kontrollansvarig Frekvens Metod Rapport Brist på lärare med rätt kompetens riskerar leda till att Borlängebon ej får stöd, hjälp och betyg i enlighet med lagstiftningen. Skollagen (2010:800) Legitimerade betygssättande lärare för - gymnasial nivå - sfi nivå - grundläggande nivå. Utredare / Utvecklare Rektor 1ggr/år Skolverkets statistik Egen avstämning Till ledningsgrupp i april samt ASN i maj. Undervisning i svenska för invandrare. Skollagen (2010:800) Mottagande till sfi inom de tidsramar som anges i lag. Utredare / Utvecklare Rektor 2 ggr/år Verksamhetssystem Till ledningsgrupp i april och oktober samt ASN i oktober. Inflöde av deltagare i processen Fler i egen försörjning Kontroll av inflöde till samordningscentralen från de olika intressenterna såsom Arbetsförmedling, Försäkringskassa samt kommunens enheter KAA och FÖRE. Utredare / Utvecklare Enhetschef 2 ggr/år Interna data, statistik från samordningscentralen Till ledningsgrupp samt ASN i maj och oktober. Nämndplan med verksamhetsbudget för 2018 och plan för