BESTÄLLARBOKSLUT 2017

Transkript

1 BESTÄLLARBOKSLUT 2017 MÅLUPPFYLLELSE AVTALSUPPFÖLJNING Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Fastställd av Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnd den 9 maj 2018

2 Innehåll Inledning Mål och inriktning måluppfyllelse Den nära vården ska utvecklas och förbättras Närsjukvård Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Ytterligare satsningar Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Förbättra akutkedjan Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser Minska antalet vårdskador och vårdrelaterade infektioner Arbeta för säkrare läkemedelsanvändning Skapa ett sammanhållet vårdsystem Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Livslängden ska öka för alla, speciellt för de grupper som har den kortaste livslängden Barn och unga Personer med funktionsvariationer Personer med cancersjukdom Personer med kroniska sjukdomar Avtalsuppföljning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Frölunda Specialistsjukhus Angereds Närsjukhus Lundby Närsjukhus Folktandvården Vårdval Vårdcentral Vårdval Rehab

3 2.8 Habilitering & Hälsa Beställd primärvård Ungdomsmottagningar Barnmorskemottagningar Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning Mödra- och barnhälsovårdsteamet i Haga Vårdguiden Flyktingmedicinsk mottagning Vårdcentralen för hemlösa Statsbidrag, Avtal/projekt finansierade av statsbidrag Samverkansavtal om folkhälsoinsatser Familjecentraler Vårdgivare i enlighet med Lag om offentlig upphandling eller idéburet offentligt partnerskap Vårdgivare verksamma enligt Lag om läkarvårdsersättning och Lag om ersättning för fysioterapi

4 Inledning Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds geografiska område omfattar en befolkning på cirka invånare, fördelade på tio stadsdelar med som lägst i Östra Göteborg och som högst i Majorna-Linné. Befolkningsutvecklingen är stark, och fram till år 2023 beräknas antalet invånare öka med ytterligare cirka , vilket ställer särskilda krav på planering av hälsooch sjukvård samt hälsofrämjande insatser. Även om hälsan i ett brett perspektiv förbättras, finns stora skillnader i hälsa i alla åldrar. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har ett befolkningsansvar inom sitt geografiska område, och träffar överenskommelser med utförare av vårdtjänster och vårdavtal med externa vårdgivare. Det handlar exempelvis om primärvårdstjänster, tandvårdstjänster och sjukhusvård samt annan specialiserad sjukvård för befolkningen. Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnds ansvar innehåller bland annat beställning till flera sjukhus såsom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Frölunda Specialistsjukhus och Angereds Närsjukhus. Befolkningen i vissa delar av nämndområdet har större behov av förebyggande insatser än i andra delar för att höja den hälsorelaterade livskvaliteten samt reducera sjukligheten och den för tidiga dödligheten. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och hälsa. Barn som lever i familjer som är ekonomiskt och socialt mer utsatta, fullföljer grundskolan i lägre grad och rapporterar mer ohälsa. Därför ges arbetet med att minska skillnader i livsvillkor och hälsa hög prioritet, bland annat genom den påbörjade kraftsamlingen för fullföljda studier. Sjukvården ska vara jämlik, jämställd och likvärdig, och ges först till de som har störst behov. Inriktningen syftar till att skapa en god hälsa och att tillgodose invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds verksamhet och resultat följs upp löpande under året, såväl i skriftlig form som i dialog och seminarier med utförare. Den slutliga uppföljningen av nämndens mål och avtal redovisas årligen i årsredovisning samt ett kompletterande beställarbokslut. Beställarbokslutet syftar till att belysa i vilken utsträckning Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd nått regionfullmäktiges och sina egna mål under Detta redovisas i avsnitt 1, där regionfullmäktiges fyra och nämndens två mål återfinns under avsnitt , Inom varje sådant avsnitt finns de av fullmäktige fastställda fokusområdena (exempelvis Närsjukvård och Fortsatt implementering av de regionala psykiatriplanerna), och på nästa nivå (onumrerat) återfinns de aktiviteter nämnden fastställt i Mål och inriktning 2017 och som är de som följs upp i detta dokument. I beställarbokslutet redovisas dessutom nämndens bedömning av följsamheten till ingångna avtal och överenskommelser (avsnitt 2)

5 1. Mål och inriktning - måluppfyllelse 1.1 Den nära vården ska utvecklas och förbättras (nämndmål) Närsjukvård Angereds Närsjukhus ska utvecklas och säkerställas enligt plan Angereds Närsjukhus har nu funnits i lokalerna i Angereds centrum i drygt två år. Sjukhusets utveckling följs bland annat upp genom dialogmöten samt sjukhusets delårsrapporter och årsredovisning. Sjukhusdirektören för Angereds Närsjukhus slutade i augusti och t f sjukhusdirektör är utsedd och har haft uppdraget under resterande del av året. Angereds Närsjukhus har under året arbetat aktivt med att genomföra organisationsförändringar, i enlighet med utredning för organisationsförstärkning, vilket innebär att antalet medarbetare per chef inte ska överstiga 35. Man har också genomfört ett omfattande ledarskapsprogram för samtliga chefer i syfte att stärka chefens förutsättningar att leda och utveckla verksamheten. Angereds Närsjukhus har också arbetat aktivt med att se över verksamhetens rutiner och arbetssätt, en kris- och katastrofplan har utarbetats, TIB-funktion (tjänsteman i beredskap) har införts, och akutrum och krisledningsrum är iordningställda. Angereds Närsjukhus har under året haft rekryteringssvårigheter, främst avseende läkare, vilket anförs som främsta orsak till att de inte kunnat leverera i enlighet med den inriktning som angavs i vårdöverenskommelsen. En magnetröntgenkamera har installerats under året, vilket ökar den regionala MRkapaciteten. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har produktion på Angereds Närsjukhus med egen operatör och egna patienter. Flyktingbarnteamen ska ha den förstärkning som erfordras för att möta behoven En förstärkning av flyktingbarnteamet har skett under 2017, och medlen har använts till att dimensionera teamet som består av 7,5 tjänster. Inflödet av remisser har varit högt under året. Antalet besök inom ramen för flyktingbarnteamet har under 2017 ökat från 990 till jämfört med föregående år. I många fall har dessa barn varit undernärda, vilket medfört en ökad förskrivning av näringslösning. Under året har teamet utöver patientarbetet föreläst och deltagit i utbildningar riktade till bland annat elevhälsa och skolpersonal, sjukvården, socialtjänsten, Göteborgs Universitet samt utbildning av gode män

6 Beslut har tagits att inte avsluta pågående kontakt även om den unge/patienten har blivit åldersuppskriven. Ett utökat samarbete har inletts med vuxenpsykiatrin vid Angereds Närsjukhus, vilket innebär att fler patienter planeras att överföras dit. Avancerad sjukvård i hemmet för barn ska införas Den medicintekniska utvecklingen inklusive digitaliseringen har möjliggjort att allt fler patienter önskar och kan vårdas i hemmet, även de med behov av specialistvård, vilket innebär ökad efterfrågan på vård i hemmet. Även den demografiska utvecklingen med allt fler äldre, ofta med komplexa omsorgsoch vårdbehov, medför en ökad efterfrågan på vård i hemmet. Satsning på vård i hemmet gör det möjligt för fler patienter med komplexa vårdoch omsorgsbehov att få personcentrerad, teambaserad, proaktiv vård i det egna hemmet i stället för sjukhusvård. Det innebär att vården blir mer tillgänglig, individanpassad, trygg och mer ändamålsenlig, det vill säga patientens nytta ökar och vården blir effektivare. Avancerad sjukvård i hemmet för barn har inte införts under I genomförandeplanen för Nära vård anges Utveckling av annan mobil sjukvård. Under perioden ska det successivt läggas förslag på vilka delar av såväl den mer avancerade vården, specialistvården och primärvården som med fördel kan utvecklas för att bedrivas i mer mobila vårdtjänster. Begreppet mobila vårdtjänster ersätts med Vård i hemmet och omfattar alla typer av hälso- och sjukvård som bedrivs av Västra Götalandsregionen i patientens hem. Vård i hemmet bedrivs oftast i samverkan med kommunal hemsjukvård. I januari 2018 har regiondirektören fattat beslut om uppdraget Utveckla Vård i hemmet. I uppdraget ingår att tillsammans med utförarna utveckla arbetssätt, samverkan och organisation för befintlig vård i hemmet, samt att utveckla vård i hemmet för nya målgrupper. Bland annat ska ett pilotprojekt startas i Göteborgsområdet, med specialiserad palliativ vård av barn och unga. Dessutom ska kartläggning av vård i hemmet inom barn-, ungdoms- och vuxenpsykiatrin liksom pilotprojekt inom området få stöd (inom ramen för Nära vård). Området sexuell och reproduktiv hälsa behöver förstärkas Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är en del av de mänskliga rättigheterna. Begreppet består av fyra delar sexuell hälsa, reproduktiv hälsa, sexuella rättigheter och reproduktiva rättigheter och omfattar bland annat tillgång till vård, service och kunskap under hela livscykeln. Angereds Närsjukhus har under 2017 samverkat med föreningen Stöd i Födsel och Föräldraskap med doula & kulturtolk för ökad kunskapsspridning om SRHR, samt stärkt doula- och kulturtolksverksamheten för att matcha behov och efterfrågan vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Angereds Närsjukhus har också påbörjat ett utvecklingsarbete gällande kvinnor som blivit könsstympade

7 Det ökade behovet av uppföljning efter gynekologiska cellförändringar ska tillgodoses Kvinnor med allmängynekologiska sjukdomar behöver få ökad tillgång till öppenvårdsgynekologi, samt uppföljning och behandling för avvikande cellprover. Ett prioriterat område är diagnosen dysplasier som har ökat och som medför en höjd resursåtgång. Under 2017 gjorde Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och styrelsen för beställd primärvård den samlade bedömningen att det finns ett ökat behov av gynekologisk kompetens som inte är tillgodosett. I april beslutade nämnden att teckna en tilläggsöverenskommelse, med ett utökat uppdrag om läkarbesök och 525 besök hos barnmorska för återstoden av Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Utveckla och pröva nya metoder för att nå äldre utan tandvårdskontakt Intyg om nödvändig tandvård (N-intyg) krävs för att få munhälsobedömning samt för att få tandvård motsvarande hälso- och sjukvårdstaxan). Intyg ges till personer i enskilt och särskilt boende med kommunal omsorg/hälso- och sjukvård samt till personer som omfattas av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Under 2017 fanns personer med N-intyg inom nämndens ansvarsområde. Det är i stort sett samma nivå som under Andelen utförda munhälsobedömningar av antalet ja-tackare uppgår till 85 procent. Motsvarande andel för LSS/enskilt boende uppgår till 99 procent (Västra Götalandsregionen 90 procent). I dessa siffror räknas Folktandvårdens inrapporterade avvikelser bort på kommunernas registrerade jatackare som de t.ex. inte hittar på given adress eller inte vill ha en munhälsobedömning. Den faktiska täckningsgraden av kommunernas registrerade ja-tackare som får en munhälsobedömning är 62 procent. Koncernkontoret förser tre gånger om året kommunerna med underlag av Folktandvårdens avvikelser, för uppdatering av register. Under 2017 minskade andelen utbildad personal till 6,2 procent jämfört med 6,7 procent 2016 (Västra Götalandregionen 2017: 11,0 procent). Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnd har i dialog med Göteborgs Stad lyft frågan om hur andelen utbildad personal kan öka. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har också efterfrågat hur andelen N-intyg kan ökas. Folktandvården har fått i uppdrag att under 2018 tillsammans med Koncernkontoret ta fram förslag på metoder för att dels få fler personer att skaffa sig intyg för nödvändig tandvård liksom fler av intygshavarna att tacka ja till munhälsobedömning, dels motivera sköra äldre som tappar sin tandvårdskontakt att återfå kontakten. Vidare arbetar Koncernkontoret med att förse kommunerna med uppgifter om intyg, munhälsobedömning och utbildning per boende enhet, i enlighet med överenskommelse om samverkan kopplat till Hälso- sjukvårdsavtalet. Syftet är att bistå kommunerna med att öka antal intyg till de som är berättigade

8 Från andra kvartalet 2016 har Folktandvården två mobila tandvårdskliniker i drift. Dessa har fyllt en viktig funktion i arbetet med att nå äldre utan tandvårdskontakt. En erfarenhet är dock att målgruppen lämnar betydligt fler återbud än andra, vilket är svårare att täcka upp för vid mobil verksamhet än vid konventionell klinikverksamhet Förbättra kontinuiteten vad gäller samverkan inom sjukvård mellan region och kommun Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd gav i september 2017 förvaltningen i uppdrag att i samverkan med Göteborgs stad undersöka möjligheten att utveckla samarbetet mellan region och kommun avseende vård och omsorg av äldre. Samarbetet handlar om att pröva så kallad gränslös vård i en stadsdel. God samverkan mellan kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst och regionens sjukvård är viktigt för många patienter. Mobil närvård har förbättrat vården för vuxna hemsjukvårdspatienter med komplexa vårdbehov. Mobil närvård behöver vidareutvecklas, bland annat genom att fördjupa samverkan mellan de olika huvudmännen, involvera fler professioner och införa nya arbetssätt, samt omfatta nya patientgrupper t ex de med omfattande vårdbehov som ännu inte har kommunal hemsjukvård. Uppdraget redovisades för nämnden i januari, och i samband med detta beslutades att genomföra förstudien under våren Förstudien, som finansieras till lika delar av nämnden och Göteborgs Stad, ska leda till ett tydligt uppdrag i form av projektansökan, projektdirektiv och underlag för projektledare att utforma en projektplan. Närområdessamverkan (NOSAM) i Angered är intresserade av att, som ett pilotprojekt, utveckla Mobil närvård mot en mer gränslös vård

9 1.2 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras (fullmäktigemål) Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Prioritera barnpsykiatri Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har under året fokuserat på barn och unga med psykisk ohälsa. För att utveckla den specialiserade psykiatriska vården har hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställt regional utvecklingsplan för barn och- ungdomspsykiatrin (2017). Alla satsningar inom dessa områden utgår från nämnda planer. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd avser följa effekterna av dessa insatser hos vårdgivare i nämndområdet. Trots att produktionen är högre jämfört med budget, klarar inte barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset fullt ut de krav som ställs i hälso- och sjukvårdslagen och förordning om vårdgaranti. Vårdgarantin kan i dagsläget inte hållas vid någon av enheterna. Andelen patienter inom barn- och ungdomspsykiatrin som fått vård inom vårdgarantins gränser var i november för nybesök 61 procent (antal väntande 277), behandling 21 procent (antal väntande (219), utredning 5 procent (antal väntande 617). Tillgängligheten har varit sjunkande sedan 2014 och årets resultat är lägre än Att vårdgarantin inte klaras inom BUP vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset beror enligt sjukhusets egen bedömning delvis på rekryteringsproblem, men framför allt på en remissökning. Orsakerna till det stadigt ökade remissinflödet är inte klarlagda men följer en nationell trend. Bland tänkbara förklaringar nämns att medvetenheten om psykisk ohälsa hos både föräldrar och barn har ökat, samtidigt som utbildningssatsningar riktade mot skolpersonal har gjorts och skolan kan identifiera fler barn med neuropsykiatriska funktionsavvikelser och psykisk ohälsa, samt att vissa barn kan behöva mer stöd än tidigare eftersom skolan ställer högre krav. Som exempel på åtgärder som vidtagits på BUP kan nämnas ökat antal besök per behandlare, regelbunden uppföljning av måltal samt effektiviseringsarbete, exempelvis i form av snabbspår och produktionsplanering. Specialistmottagningarna inom barn- och ungdomsverksamheterna vid Angereds Närsjukhus bedriver en helt integrerad barnmedicinsk och barnpsykiatrisk vård. Verksamheterna har ett nära samarbete med primärvård, skola, socialtjänst och familjecentraler. Sjukhuset är också kompetenscentrum för konsultation och kunskap inom Västra Götalandsregionen, med god tillgänglighet per telefon. Prioritera barn och unga med psykisk ohälsa; viktigt att första linjen utvecklar sitt ansvar Vårdcentralernas åtagande inom VG Primärvård gäller barn, ungdomar och vuxna med psykisk ohälsa, sjukdom och funktionsnedsättning som inte behöver vuxenpsykiatrisk eller barn- och ungdomspsykiatrisk specialistkompetens. Vårdcentralerna ska tillämpa gällande riktlinjer i regionen, som anger ansvarsfördelning mellan primäroch specialistsjukvård och kommunen samt överenskommelser om arbetsfördelning - 9 -

10 och samverkan. Vårdcentralen ska samverka med kommunen kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, och följa gemensamma riktlinjer upprättade mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Under 2017 har ett projekt startat för att möta psykisk ohälsa för barn och unga. Två vårdcentraler i Göteborg Capio Läkarhus Kvillebäcken och Västerledens vårdcentral i Frölunda deltar i ett pilotprojekt för att särskilt ta hand om barn och unga i åldrarna 6 17 år med psykisk ohälsa. Resursförstärkningen består av tre psykologer och en socionom, och vid behov extra resurser på vårdcentralen. Huvudinriktningen är korta behandlingsinterventioner, enskilt eller i grupp, och syftet är att stärka vården till barn och unga med mildare till måttlig psykisk ohälsa samt genom konsultation och handledning vara ett stöd för andra vårdcentraler i närområdet. Resursförstärkning har skett via statsbidrag, i form av psykologer, socionom och vid behov extra resurser som läkare, sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Delrapporter från den pågående utvärderingen av vårdcentraler med tilläggsuppdrag pekar på att detta är den åtgärd som hittills visat på störst genomslag gällande mottagandet av målgruppen på primärvårdsnivå. Vårdcentralerna och BUP i nämndområdet har träffats för kunskapsutbyte och för att etablera kontakt för konsultationer under Ett ansvarsfördelningsdokument mellan primärvård och barn- och ungdomspsykiatrisk vård har beslutats under

11 1.2.2 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Starta ytterligare ett ACT-team i Göteborg I samarbete mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Göteborgs Stad finns idag två så kallade ACT-team (Assertive Community Treatment) på Hisingen (tillsammans med SDN Lundby, Västra Hisingen och Norra Hisingen) respektive Nordost (tillsammans med SDN Angered). Metoden är baserad på integrerad psykiatri, med en Case Manager som ytterst samordningsansvarig för den enskilda patienten. Teamen är uppsökande och vänder sig till patienter över 18 år med en komplex och omfattande psykiatrisk problematik, med eller utan missbruk/beroende. Patienterna har ett behov av utökad och samordnad vård och stödinsatser, som inte tidigare kunnat tillgodoses inom Västra Götalandsregionens och kommunens ordinarie verksamheter. Under året har Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd tecknat en tilläggsöverenskommelse tecknats med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, om ett tredje ACTteam i samarbete med stadsdelarna Örgryte-Härlanda, Majorna-Linné, Centrum, Väster samt Askim-Frölunda- Högsbo. Verksamheten beräknas vara igång under första kvartalet 2018, och målet om ett tredje ACT-team finns därför kvar i nämndens mål- och inriktningsdokument för Grön rehab, säkerställa befintlig verksamhet Naturbaserad rehabilitering, eller Grön rehab, leds av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam som i regel inkluderar en fysioterapeut, en arbetsterapeut, en psykoterapeut/psykolog och individer med kompetens relaterat till trädgård och natur. I 2017 års vårdöverenskommelse med styrelsen för beställd primärvård fanns tre utbudspunkter Solbacken (nordöstra Göteborg), Härlanda Örtagård och Väster. Göteborgs Stad har avslutat sitt engagemang i Solbacken, som drivs av Närhälsan Angered och riktar sig till personer med stressrelaterad ohälsa och/eller långvarig smärta. Verksamheten har erbjudit tolv veckors natur/trädgårdsterapi med individuellt stöd i övergången till arbete/studier. Härlanda Örtagård drivs av Närhälsan Olskroken rehabmottagning och vänder sig till personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av stressproblematik och smärta (rehabilitering i grupper om 8 personer och 14 veckor). Grön rehab Väster riktar sig till personer i åldern år som lider av stressrelaterad ohälsa, långvarig smärta och/eller lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa. Här sker behandlingen utomhus i trädgården eller i naturområdet Välen, både i grupp och individuellt Ytterligare satsningar Resursmottagning för personer med missbruk/beroende Under året har Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd tecknat en tilläggsöverenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, om att tillskjuta medel till 1,5 sjukskötersketjänst till resursmottagningen för personer med missbruk/beroende. Syftet är att förstärka samarbetet med Göteborgs Stads verksamheter för hemlösa, med fokus på somatisk hälsa. Sjuksköterskeresursen placeras organisatoriskt under en nystartad resursmottagning som erbjuder öppenvård för patienter med missbruk/beroende och psykiatrisk samsjuklighet. Mottagningen har påbörjat verksamhet i vårdcentralen för

12 hemlösas lokaler och en rekryteringsprocess pågår. Samverkan med Göteborgs Stad (Social resursförvaltning) och Närhälsan har initierats. Ett stort pågående arbete är att så tydligt det går definiera målgruppen och vårdflödet. Ungdomar och unga vuxna med missbruk/beroende Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd beslutade under hösten att finansiera Beställd primärvårds förstärkning av mödra- och barnhälsovårdsteamet (MBHV) i Haga, en resursenhet för gravida kvinnor med missbruks/beroendeproblematik (alkohol, narkotika, läkemedel) inom mödra- och barnhälsovården i Göteborg och Södra Bohuslän. Enheten erbjuder specialiserad mödra- och barnhälsovård, rådgivning, stöd och behandling för kvinnans beroendeproblem och fortbildning/ handledning/ konsultation för övrig personal inom MBHV. Förstärkningen har använts till ökad bemanning av psykiater och sjuksköterskor inom barnhälsosjukvård. Antalet gravida till enheten ökar vilket medför ökade kostnader för provtagning och labbkostnader. Se mer i avsnitt Prehospital psykiatrisk resurs Sedan oktober 2015 finns en verksamhet inom Sahlgrenska sjukhuset som utför prehospitalt omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa eller akut psykiatrisk sjukdom, genom tidig multidisciplinär bedömning med hög kompetens, såväl somatiskt som psykiatriskt. Verksamheten utgörs av en ambulanssjuksköterska och en psykiatrisjuksköterska i bedömningsbil. Idag omfattar verksamheten Sahlgrenska Universitetssjukhusets upptagningsområde det vill säga hela Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds och delar av västra hälso- och sjukvårdsnämndens geografiska område. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd finansierade verksamheten under andra halvåret Verksamheten ingår i vårdöverenskommelsen för

13 1.3 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Vårdgivarna ska leva upp till fastställda vårdgarantier I samtliga vårdöverenskommelser för 2017 ingår ett ansvar för att vårdgarantin efterlevs för överenskommen produktionsvolym. Det innebär att respektive sjukhus ska styra antalet remisser som kan tas emot, så att åtagandet kan fullföljas. För de patienter som finns uppsatta för besök eller behandling ska vård ges inom fastställda garantitider. Valfrihet gäller och sjukhuset ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. Sahlgrenska Universitetssjukhuset klarar inte vårdgarantin, varken avseende första besök till läkare eller behandling. Under 2017 har måluppfyllelsen för vårdgarantin sett ut enligt följande (andel patienter i procent som väntat högst 90 dagar på ett besök respektive behandling sista dagen i månaden under 2017): Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Besök Behandling Som framgår av tabellen har måluppfyllelsen för besök förbättrats kontinuerligt under Jämfört med 2016 har också stora förbättringar skett. Samma utveckling kan tyvärr inte ses beträffande behandlingar. De främsta flaskhalsarna är tillgänglighet till operationssalar och intensivvård. Sjukhuset har en betydande obalans mellan operationskapacitet och patienternas behov. För att förbättra tillgängligheten har Sahlgrenska Universitetssjukhuset under de senaste åren fokuserat på sina processer. Under 2017 har arbetet intensifierats genom separat styrning och redovisning av verksamheternas data, såväl övergripande som till enskilda verksamheter. Som framgått ovan har detta gett resultat avseende tillgängligheten till första besök. På grund av läkarvakanser har Frölunda Specialistsjukhus under 2017 haft svårt att producera förväntade volymer inom vissa områden. Detta syns inte fullt ut i statistiken, då Frölunda Specialistsjukhus ofta för att undvika köer väljer att skicka vidare remisser som de bedömer inte kan omhändertas inom vårdgarantin, till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Under 2017 har måluppfyllelsen för vårdgarantin vid Frölunda Specialistsjukhus sett ut enligt följande (andel patienter i procent som väntat högst 90 dagar på ett besök respektive behandling sista dagen i månaden under 2017): Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Besök Behandling

14 De största utmaningarna under året har varit att ytterligare specialistläkare har valt att lämna sjukhuset inom hud- och ögonsjukvård, ortopedi och anestesi. Inom kardiologin, som tidigare haft tillgänglighetsproblem, ses dock en positiv utveckling under Under 2017 har måluppfyllelsen för vårdgarantin vid Angereds Närsjukhus sett ut enligt följande (andel patienter i procent som väntat högst 90 dagar på ett besök respektive behandling sista dagen i månaden under 2017): Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Besök Behandling För Angereds Närsjukhus saknas uppgifter för januari till mars gällande väntetid till behandling. Inom Habilitering & Hälsa uppfyller hörselverksamheten vårdgarantin till 100 procent, och synverksamheten till 99 procent. Hörselverksamheten har också erbjudit de flesta patienter (i genomsnitt under året 91 procent) tid inom 60 dagar (den förstärkta vårdgarantin). Tolkverksamheten har utfört 94 procent av beställda tolkuppdrag under Habiliteringen klarar den nationella vårdgarantin till första besök till 90 procent (barnoch ungdomshabiliteringen 83 procent och vuxenhabiliteringen 96 procent), men det förekommer väntetider till behandling - exempelvis till intensivinlärning för små barn med autism. I flera år har verksamheten försökt mäta väntetiden till behandling men det har varit svårt att hitta en bra metod. Nu pågår ett försök att mäta väntetiden till behandling för olika yrkesgrupper. Under året har mätningen av tiden från första besök till behandling följts och kvalitetssäkrats. Mätningen kommer att ge en bättre bild av hur väntetiderna ser ut och vad som behöver åtgärdas. Det finns geografiska skillnader när det gäller väntetider, både till första besöket och till behandling. Cancersjukvården måste tillförsäkras resurser för att möta det ökade behovet Vid nyupptäckt cancer eller välgrundad misstanke om cancersjukdom gäller enligt Regional medicinsk riktlinje för cancervårdsprocessen (fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören 2015) besöksgaranti till specialistläkare inom två veckor från det datum då vårdbegäran initieras. Statistik över väntetider vid berörda sjukhus inom Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds geografiska område Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och Frölunda Specialistsjukhus (FSS), redovisas nedan. Vårdgaranti, cancer (första besök) månad 2017 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec SU FSS Andel (%) vuxna med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar för första besök vid aktuell medicinsk specialitet, under respektive månad. Källa: Västra Götalandsregionens väntetids- och tillgänglighetsrapport

15 Standardiserade vårdförlopp för cancer ska implementeras Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar enligt standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Andelen vuxna med välgrundad misstanke om cancersjukdom som fått läkarbesök inom garantitiden 14 dagar varierade under 2017 mellan 97 och 93 procent (per månad), se tabell ovan. Samtliga månader hade Sahlgrenska Universitetssjukhuset högre måluppfyllelse än genomsnittet inom Västra Götalandsregionen. Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn tar remitterande läkare kontakt med Sahlgrenska Universitetssjukhuset genom telefonkonsultation. Sjukhuset tar hand om patienten som skrivs in direkt på vårdavdelning för vidare utredning. Under 2017 har inget barn väntat längre än vårdgarantins två dagar under Tillgängliga öppettider på ungdomsmottagningarna som är anpassade till de ungas behov För att nå fler unga samt grupper som är svåra att nå utvecklar ungdomsmottagningarna i Göteborg kontinuerligt tillgängligheten efter ungas behov. Mottagningarna har sedan lång tid öppet sen eftermiddag/kväll en eller flera dagar i veckan. I enlighet med ett utvecklingsuppdrag i avtalen har ungdomsmottagningarna på prov startat lördagsöppet. Det innebär att de sex ungdomsmottagningarna i Göteborg turas om att ha öppet lördagar kl med bemanning av två barnmorskor och två kuratorer. Under 2017 har ungdomsmottagningarna också lanserat en bokningssajt för webbokning Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Patientcentrerad vård ska bedrivas på alla nivåer Patientlagen (2014:821) innebär att Västra Götalandsregionen måste driva på utvecklingen av ett personcentrerat arbetssätt, eftersom högre krav ställs på tillgänglighet, delaktighet och valmöjligheter. Lagens intention är att vården ska utvecklas tillsammans med patienten, så den blir säkrare och erbjuder möjligheter att välja. Studier visar att ett systematiskt arbete kring människans behov och inte minst hennes förmågor, ger signifikant tryggare patienter med förbättrad egenrapporterad hälsostatus, förbättrad smärtlindring, procent reduktion av antal vårddagar och 40 procent reduktion av vårdkostnader. Sjukhusen inom nämndområdet arbetar aktivt med en metod som benämns Förstå mig rätt, framtagen vid Kunskapscentrum för jämlik vård. Metoden innebär att vårdpersonalen tar ansvar för att patienten förstår den information som ges kring hälsa och behandling. Personcentrerat arbetssätt är en av aktiviteterna inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets prioriterade mål Värde för patienten. Hörnstenarna i ett personcentrerat arbetssätt är samtalet (berättelsen), delaktighet och vård-/hälsoplan. Det handlar om att mötas med respekt för vårdens respektive patientens kunskap, expertis och resurser

16 Ett ökat antal verksamheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar med personcentrerat arbetssätt. En arbetsgrupp finns etablerad och ett aktivt informationsarbete har genomförts till olika ledningsgrupper samt till personal vid till exempel Kvalitetsdagarna och genom föreläsningar. Sahlgrenska Universitetssjukhuset stödjer också regionens fokusarbete på flera sätt. I december 2017 anordnade Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett dialogmöte för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och västra hälso- och sjukvårdsnämnden, där ett personcentrerat arbetssätt var ett ämne som behandlades. Aktivt arbete har pågått under hela året för att främja utvecklingen av det personcentrerade och hälsofrämjande arbetssättet vid Frölunda Specialistsjukhus. Flera aktiviteter har genomförts och det är bra framfart i arbetet. En ny vårdplan, utifrån ett personcentrerat- och hälsofrämjande perspektiv, är framtagen. Under våren 2018 kommer fysioterapin att pröva vårdplanen tillsammans med de patienter som får ett teambesök på ortopedimottagningen. I december anordnade Västra götalandsregionens en heldagskonferens i det personcentrerade arbetssättet, och flera av sjukhusets chefer och läkare tog tillsammans del av utvecklingsarbeten inom regionen. Det skapade en positiv dialog om fortsatt utveckling av PCA på flera av sjukhuset enheter. Långsiktiga handlingsplaner på enhetsnivå är nu under framtagande för fortsatt arbete. Angereds Närsjukhus lägger stor vikt vid att arbeta personcentrerat, och personalen på diabetes- och kirurgi/ortopedimottagningarna har under våren utbildats i personcentrerat arbetssätt via Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC). Därefter har dessa två mottagningar startat upp som piloter för det fortsatta arbetet inom sjukhuset. Man har även gjort upp en plan inför 2018 hur detta arbetssätt ska fortsätta och utvecklas. Folktandvården har haft svårt att få igenom det fulla engagemang som planen för personcentrerad vård krävde. Anledningen är dels att kopplingen till frisktandvårdsprogrammet inte varit tillräckligt tydlig, dels att nuvarande systemstöd inte har tillräckligt bra stöd för dokumentation av patientdialogen. Stöd och dialogverktyg för att utveckla bemötande och service har tagits fram och är färdigt att börja användas under första kvartalet Vården inom Habilitering & Hälsa ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov och värderingar och dessa ska vägas in i de kliniska besluten. Habilitering & Hälsa har ett hälsofrämjande förhållningssätt i arbetet med patienter och närstående, och information ges med hänsyn till patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Habilitering & Hälsas förändringsledare arbetar 40 procent av heltid i det regionala Personcentrerade arbetssättet, PCA-projektet, var inbjuden till ledningsgruppen den 31 augusti för att informera om PCA. Styrgruppen för PCA skrev i november ett förslag till handlingsplan för Habilitering & Hälsas förvaltningschef har tagit beslut om att denna ska gälla för hela förvaltningen. Ett fortsatt arbete har skett i verksamhetsområdena

17 Närhälsan har under 2017 valt att fokuserat implementeringen av personcentrerad vård på de tre pilotenheterna som ingår i vårdval för Vc och vårdval Rehab, Ängabo VC, Hisingens jourcentral och Herrljunga rehab. Inför 2018 startar Närhälsan upp arbetet med ett breddinförande där även den beställda vården kommer att ingå. Inom Vårdval Rehab arbetar rehabenheterna med att utveckla användningen av rehabiliteringsplaner för att säkerställa ett personcentrerat arbetssätt. Rehabiliteringsplaner som upprättas i samverkan med patienten och med flera yrkesprofessioner förekommer i alltför låg utsträckning, och området ses som ett utvecklingsområde. Inom VG Primärvård arbetar vårdcentralerna med att utveckla användningen av Samordnad Individuell Plan (SIP) för att säkerställa ett personcentrerat arbetssätt. SIP som upprättas i samverkan med patienten och när en person har behov av insatser från både region och kommun. Vårdpersonalens patienttid ska öka I enlighet med projektet Genomförande av strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom Västra Götalandsregionen arbetar verksamheterna inom nämndområdet aktivt med uppgiftsväxling (en översyn kring hur personalresurserna används) och ett förbättrat vårdinformationssystem för att frigöra mer tid och resurser för direkt patientarbete. Synsättet och arbetssättet går igen i styrdokument och tas upp vid dialogmöten, men någon mätning eller uppföljning av eventuella effekter genomförs inte. Angereds Närsjukhus har under första halvåret gjort en inventering över arbetsuppgifter som kan vara lämpliga för uppgiftsväxling samt utveckling av nya arbetssätt. Detta har bland annat resulterat i att sjuksköterskor har hand om vissa mellanliggande återbesök. Även biomedicinska analytiker tar över en del moment från läkarna, undersköterskor tar över arbetsuppgifter från sjuksköterskorna inom de opererande verksamheterna, medicinska sekreterare skriver diktat för flera yrkeskategorier och sköter kallelser och bokningar och förläggning av tid för administration sker utefter patienters önskemål om öppettider. Angereds Närsjukhus har under året även lagt ner stor kraft på åtgärder för att minska antalet uteblivna besök, i syfte att få en resurseffektivare organisation, ökad produktivitet och ökad tillgänglighet. Bland annat har varje verksamhet inventerat de bakomliggande orsakerna och utefter detta utarbetat handlingsplaner i syfte att minska antalet uteblivna besök. Man har också under året frigjort personal till att göra påminnande uppringningar inför besök

18 Patientbemötandet ska förbättras och ske på ett icke diskriminerande sätt I Sahlgrenska Universitetssjukhusets värdegrund ingår att erbjuda ett jämlikt bemötande för alla patienter, oavsett bakgrund. Sjukhuset genomför löpande aktiviteter för att öka kunskap och kompetens kring bemötandefrågor, med fokus på patienters och närståendes utsatthet. Andelen patienter vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset som var nöjda med bemötandet vid sitt akutbesök var 98 procent per december Frölunda Specialistsjukhus har fortsatt sitt arbete med att systematiskt inhämta patienters och närståendes synpunkter och under året har två patientdialoger och en patientenkät genomförts. Patienterna uttryckte tillfredsställelse över besöken och förmedlade att de känt sig delaktiga, blivit väl bemötta och sluppit onödig väntan. Angereds Närsjukhus arbetar systematiskt med ett människorättsbaserat arbetssätt. Sjukhuset har för närvarande två mentorer som arbetar aktivt med området och ett antal olika aktiviteter har genomförts under året. Bland annat introduceras alla nyanställda i människorättsbaserat arbetssätt, utbildning har hållits med sjukhusets chefer, ledningsgrupp och styrelse, medverkan har skett i nätverk och vid seminarier och man arbetar med ett människorättsbaserat språk på hemsidan. Folktandvården genomför vartannat år en undersökning, där deras kunder får besvara frågor om bland annat bemötande, service, lyhördhet, förtroende osv. Nöjd kund-index 2017 ligger på samma höga värde (85 procent) som vid mätningen Mot bakgrund av det besvärliga bemanningsläget, fokuserar verksamheten på att säkra en hög tillgänglighet för patienter med akuta behov och andra prioriterade grupper. Tillgängligheten för oprioriterade grupper stabiliserades något under 2017, men når fortfarande inte upp till satta mål. Som en del i Folktandvårdens arbete med att skapa en mer personcentrerad vård har de tagit fram stöd och verktyg för kliniker för att utveckla bemötande och service. Folktandvården har en plan för att införa den webbaserade utbildning som kommittén för mänskliga rättigheter har producerat. Inom Habilitering & Hälsa har en rad aktiviteter genomförts i arbetet med rättighetsfrågor utifrån diskrimineringsgrunderna: - En enhet har vid ett antal arbetsplatsträffar under året jobbat med diskussionsfrågor som ombuden för jämställdhet och mångfald varit ansvariga för. - I rekryteringsarbete tar verksamheterna hänsyn och arbetar utifrån diskrimineringsgrunderna. - Ur ett patientperspektiv har förvaltningen hög tillgänglighet i sina lokaler och dessa finns registrerade i Tillgänglighetsdatabasen. - Habiliteringsverksamheten har tagit fram en rutin kring mottagandet av flyktingar. - All statistik är könsuppdelad. I förvaltningen har fördjupningar gjorts kring olika områden och jämställdhet. - Samverkan sker med ungdomsmottagningar runt om i regionen i syfte att unga personer med funktionsnedsättning ska få samma tillgång till mottagningarna som övriga ungdomar

19 Närhälsan har under våren 2017 genomfört kundenkäter i samtliga verksamhetsområden. Nästan patienter som besökt mottagningarna inom den beställda vården besvarade enkäten. På frågan Är du nöjd med ditt besök blev resultatet i vårens enkät 99 procent för barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningarna och MBHV-psykologmottagningar. För barn- och ungdomsmedicinska mottagningar samt gynekologmottagningar var 97 procent av patienterna nöjda med sitt besök. Angereds Närsjukhus arbetar med mentorer, utbildade i Mänskliga rättigheter, som stöd i den löpande verksamhetsutvecklingen. En viktig aspekt för att uppnå ett gott bemötande på lika villkor, är kunskap och medvetenhet hos personalen samt möjlighet att diskutera och reflektera över dessa frågor på arbetsplatsen. Koncernkontorets Kunskapscentrum för jämlik vård har under 2016 arrangerat workshops och föreläst om normmedvetenhet och bemötande vid en mängd verksamheter inom nämndområdets sjukhus och primärvårdsenheter. Under 2016 har enheten även tagit fram Normspelet, ett verktyg för diskussion och reflektion kring bemötande på arbetsplatsen. Vårdcentralerna inom VG Primärvård i Göteborg har deltagit i höstens primärvårdsmätning inom Nationell Patientenkät under hösten Resultat presenteras under Patienten ska kunna boka tid på plats, via telefon och via webbtidbok Samtliga vårdcentraler inom VG Primärvård i Göteborg erbjuder tidsbokning via telefon, webbtidbok och på plats. Vårdgivare verksamma enligt Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och Lag om ersättning för fysioterapi (LOF) finns på Möjlighet till bokning på plats och via telefon finns hos alla. Möjlighet till webbtidbokning finns hos ett fåtal vårdgivare. Under 2017 har ny förbättrad funktion för tidsbokning via webben införts för allmäntandvårdsklinikerna, vilken kan användas av befintliga och nya kunder. Inom Habilitering & Hälsa kan patienter omboka eller avboka sin tid via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Detsamma gäller beställd primärvård, där detta är relevant. Frölunda Specialistsjukhus har uppmuntrat till ett aktivt användande av 1177 Vårdguidens e-tjänster, och från årsskiftet erbjuder de flesta mottagningar hela e-tjänstens basutbud. Patienterna har visat ett stort intresse för e-tjänsterna, vilka marknadsförts via visitkort och broschyrer, anslag och väntrumsfilmer samt sjukhusets externa webbsida. Antalet ärenden har ökat med 50 procent sedan I syfte att förbättra tillgängligheten för patienter via telefon började sjukhuset under senhösten 2017 att månadsvis följa statistik i systemet för inkommande samtal CallMe. Via statistiken har utfallet av förbättringsåtgärder som görs på mottagningarna kunnat följas. Telefontillgänglighet är nu en stående punkt på dagordningen vid verksamhetsledningsmötena för gemensam uppföljning samt erfarenhetsutbyte av förbättringsinsatser

20 Sammantaget hade sjukhuset i december månad 100 procent telefontillgänglighet på fem av de tio telefonnummer som patienter använder för att komma i kontakt med vården. Tre mottagningar har mellan 85 och 95 procent tillgänglighet. Skriftlig information ska utvecklas och finnas på de vanligaste språken. Kommunikationen ska anpassas till mottagarens villkor Flera verksamheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar med förbättrad informationsöverföring till icke-svensktalande. Tolk anlitas vid behov och informationsmaterial översätts till flera språk. Bildstöd används i ökad omfattning som komplement i kommunikationen. Inom barnverksamheterna tillhandahålls föräldrautbildningar på flera olika språk via tolk och man ger extra stöd till föräldrar med funktionsnedsättning. Angereds Närsjukhus arbetar aktivt med att anpassa sin information och kommunikation, i syfte att nå så många mottagare som möjligt. Tolk används frekvent i patientsamtalen. Man avsätter också längre konsultationstider för att hinna beskriva och förklara de mekanismer som ingår i sjukdom och behandling och för att tillse att patienten ges grundläggande förutsättningar för att fatta beslut om sin behandling. Under året har Angereds Närsjukhus omformat och översatt sin preoperativa folder till ett flertal språk, man har också utformat och översatt ett direktutskick till olika språk gällande sjukhusets utbud vilket kommer att skickas ut till hushållen i nordöstra Göteborg under På Habilitering & Hälsas hemsida finns information på arabiska, dari, engelska, persiska och somaliska. Inom Närhälsan pågår ett arbete med att utveckla patientråd eller använda fokusgrupper på enheterna, med målet att få en bättre dialog med medborgarna. Kommunikationsavdelningen har ett uppdrag att ta fram skriftlig information om vård och behandling på olika språk samt använda olika medier för detta. Ett sätt att samordna den information som patient och närstående har behov av, är den patient- och närståendeutbildningsmodell som sprids i regionen av Kunskapscentrum för jämlik vård. Genom gruppdeltagarnas erfarenhetskunskap och vårdens professionella kunskap kan informationen både samordnas och effektiviseras utifrån olika behov och förutsättningar. Förbättra mottagande, bemötande och service på akuten och förkorta väntetiderna Sahlgrenska Universitetssjukhuset har genom vårdöverenskommelsen uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på såväl läns- som regionsjukvårdsnivå. Tillgängligheten ska vara god och sjukhuset ska verka för att väntetiderna kortas. Patienter som söker på akutmottagningen men som inte bedöms vara i behov av vård länssjukvårdsnivå ska hänvisas till rätt vårdnivå men inte avvisas. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har gjort, gör och planerar en rad satsningar på akutsjukvården för att korta ledtider, öka kompetensen och förbättra patienternas

21 upplevelse. Hösten 2017 etablerades exempelvis Akututvecklingscentrum, en sjukhusövergripande utvecklingsenhet. Ett mått på väntetiden vid akutmottagning som mäts regionalt är total vistelsetid (TVT). För samtliga somatiska akutmottagningar inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset var andelen patienter med TVT högst fyra timmar 63 procent per december Under 2017 varierade detta mått mellan 59 och 65 procent per månad vid de somatiska akutmottagningarna. Uppdelat per somatisk akutmottagning inom Sahlgrenska universitetssjukhuset noteras följande högsta och lägsta resultat (mätt per månad) för patienter med TVT högst fyra timmar: Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus: procent Östra: procent Mölndal: procent Sahlgrenska: procent Framförallt vid akutmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset har mycket stora förbättringar skett under Detta är ett resultat av ett flertal riktade insatser, bland annat effektiviserad triage (bedömning och prioritering av patienter), ny akutjournal, planstyrt arbete och ökad hänvisningsgrad. Andelen patienter som var nöjda med bemötandet på Sahlgrenska Universitetssjukhusets akutmottagningar var 98 procent mätt i december I genomsnitt hade de somatiska akutmottagningarna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 555 besökare per dag under Totalt under 2017 innebär detta vårdkontakter. Den psykiatriska akutmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset hade vårdkontakter under procent av patienterna hade en total vistelsetid på högst fyra timmar. För att höja kvaliteten ska enkelrum på sikt erbjudas enkelrum vid sjukhusvistelse för svårt sjuka och inom förlossningsvården Att erbjuda enkelrum är en ambition på sikt inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men har inte varit aktuellt under Förbättra akutkedjan Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemtjänst i syfte att minska akutbesök Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar enligt modellen tidig understödd hemgång för strokepatienter. Arbetssättet ska vara ett komplement till strokerehabiliteringen inom primärvård och kommun, och innebär specialistkompetenta team som vid behov fortsätter rehabiliteringen i hemmet och kan optimera behandlingen i patientens hemmiljö. Detta innebär att överlämningen av den fortsatta omvårdnaden och rehabiliteringen sker utan glapp i vårdkedjan

22 Akutverksamheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra sjukhuset har under 2017 gjort ett stort arbete för att optimera samarbetet med Nivå 2-akuten/Närakuten som startade i november. Mobila team för vård och behandling i hemmet finns inom Sahlgrenska Universitetssjukhusets område 2 och 3. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) är ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Stad och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, där svårt sjuka patienter vårdas i hemmet. Arbete pågår avseende samarbete med Närhälsan om att kunna läsa provsvar

23 1.4 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser (fullmäktigemål) Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Målet är ett fokusområde i vårdöverenskommelserna med sjukhusen i nämndområdet. Som ett exempel kan nämnas arbete som pågår inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner: Uppföljning av alla händelseanalyser och lex Maria efter 6 och 12 månader Dialogmöten mellan chefläkarna och samtliga verksamhetschefer (har inletts under hösten och ska utvärderas) Information via e-post om samtliga lex Maria-anmälningar och beslut till alla verksamhetschefer Systematisk sammanställning av alla typer av vårdskador liksom av klagomål Regelbunden uppföljning av vårdrelaterade infektioner via Infektionsverktyget Systematiskt genomförande av patientsäkerhets- och kvalitetsronder inom de olika områdena Utveckling av samarbetet med Läkemedelsenheten Angereds Närsjukhus har under året infört infektionsverktyget för att säkra rätt förskrivning av antibiotika. Med stöd av detta kommer man också att kunna ta fram lokala handlingsplaner för att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Sjukhuset har också avsatt en verksamhetsutvecklare för att arbeta med patientsäkerheten. Därigenom uppnås en kontinuitet i bevakningen av inkomna avvikelser och man kan snabbt identifiera riskfaktorer. Detta har bland annat resulterat i ett förvaltningsövergripande arbete för att bevaka att prover och undersökningar utförs och att dess resultat inkommer och handläggs. Ett arbete har också startats upp med att skapa en journalgranskningsmall, i syfte att fånga in fler patientsäkerhetsrisker än enbart genom avvikelsesystemet. Angereds Närsjukhus har under året haft föreläsare från Södra Älvsborgs Sjukhus angående verktyget Gröna Korset. Gröna Korset är en metod för att dagligen identifiera risker och vårdskador, vilket ska öka patientsäkerheten och stärka patientsäkerhetskulturen. Sjukhuset har därefter startat upp detta arbetssätt i en av verksamheterna, och tankar finns om att även fler verksamheter framöver ska arbeta med detta verktyg. Prioritera patientsäkerhetsarbete för att minska vårdskador Socialstyrelsens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vara vägledande i hela hälso- och sjukvårdens arbete med patientsäkerhetsfrågor. Ledningssystemet är ett verktyg för att uppnå god kvalitet och vara ett stöd för både ledning och medarbetare att systematiskt och fortlöpande utveckla, följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten