Underskrifter Sekreterare Catrin Marsell Paragrafer ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen 25 november (26) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Ajournering kl , Beslutande: Ersättare: Per Gruvberger, ordf Torbjörn Parling Marina Isaksson Olle Engström Åsa Hååkman Felt Britt-Marie Wall Christel Iversen Ulf Söhrman t.o.m Linda Knutsen från kl Christer Olsson Peter Johansson Patrik Fornander Urban Granfeldt, Jomark Polintan, Linda Knutsen Övriga deltagande: Inge Nilsson-Piehl, teknik & service Britt-Inger Gustafsson, ekonomstrateg 138, 139, 140 Claes Hultgren, kommunchef Catrin Marsell, sekreterare Utses att justera: Christer Olsson Justeringens plats och tid: Kommunkansliet den 1 december 2014 Underskrifter Sekreterare Catrin Marsell Paragrafer Ordförande Per Gruvberger Justerande Christer Olsson ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen : 25 november 2014 Anslagsdatum: 1 december 2014 Datum för anslagets nedtagande 29 december 2014 Förvaringsplats: Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson

2 Kommunstyrelsen 25 november Ks 125 Dnr 2014/ Kommunrevisionen Kommunrevisionens ordförande Lars-Åke Hugosson, ledamöterna Monica Iversen, Lars-Olov Eriksson, Göran Skogsberg, Simone Hullstöm och Sara Linge KPMG kommunicerar kommunstyrelsens ledamöter gällande styrelsens uppföljning och styrning.

3 Kommunstyrelsen 25 november Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 april Kommunfullmäktige 13 mars Au 28 Ks 126 Kf 18 Dnr 2014/61 Motion Utred kommunens föreningsbidrag utifrån ett genusperspektiv I motion 13 mars 2014 anför Anders Nilsson (V) följande: I Filipstads Kommuns vision kan man i inledningen läsa "Filipstads kommun är välkänd för sina goda möjligheter att utöva fritids- och sportaktiviteter i ändamålsenliga anläggningar och lätt tillgänglig natur. Det har bidragit till invånarnas goda hälsa och en växande turism inom friskvård och friluftsliv. Det stämmer och vi är stolta över det fantastiska fritidsliv som vår kommun erbjuder. I ett större perspektiv tror vi också att kommunen är en av Sveriges bästa på att bedriva och stötta föreningsverksamhet. Vi har idag över 100 ideella föreningar inom kultur, idrott och annan verksamhet. Verksamheter som på något sätt får kommunalt stöd. Förutom bidragsbestämmelser med skallkrav. Har vi även ett system där i stort sett varje förening haft en aktiv dialog med politiker och tjänstemän. I dialogen har föreningen möjlighet att förklara hur man bedriver verksamhet, vilka mål man har och hur ekonomin ser ut. Efter samtalet görs en total bedömning och verksamhetsstöd utdelas. Detta är en tydlig och bra modell som både föreningarna och kommunen tycker fungerar bra och som har utvecklats i samförstånd. Vi tror ändå att detta går att förbättra och speciellt vad det gäller fördelningen av pengarna ur ett genus och jämställdhetsperspektiv. I kommunens jämställdhetspolicy står följande: "Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer formas, ska jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Jämställdhet är en angelägenhet för alla oavsett var i organisationen man befinner sig." Därför vill vi att kommunen genomför en utredning om hur pengarna fördelas mellan, kvinnor/ män, pojkar/flickor, gällande samtliga bidrag till föreningar i Filipstad kommun. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen.

4 Kommunstyrelsen 25 november Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 april Kommunfullmäktige 13 mars Arbetsutskottet beslutar Beslutsexp: KFU att remittera motionen till kultur- och föreningsutskottet. Kultur- och föreningsutskottet har behandlat motionen vid sammanträdet 23 oktober 2014, 49 och beslutat enligt följande och därmed anser motionen besvarad: Med utgångspunkt i de underlag Kultur- och föreningsutskottet har tillgång till gällande föreningsbidrag har en utredning genomförts. Kultur- och föreningsutskottet prioriterar bidragsgivande till föreningsverksamhet med inriktning på barn- och ungdomsverksamhet. Kommunens verksamhetsbidrag till berörda föreningar uppgår totalt till: kr / år Med fördelning på flickor och pojkar enligt följande: Flickor 819 st Pojkar 967 st Totalt i ungdomsverksamhet i åldersgruppen 7-20 år deltar ungdomar med fördelning enligt följande: Flickor (45,86 %) kr = 505 kr/person Pojkar (54,14%) = 505 kr /person Beträffande åldersgruppen över 20 år utgår ej bidrag och uppgifter saknas. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med kultur- och föreningsutskottets svar bifalla motionen.

5 Kommunstyrelsen 25 november Kommunstyrelsen 26 februari Kommunfullmäktige 13 februari Ks 127 Ks 17 Kf 3 Dnr 2014/02 Motion ang. biogas I motion inkommen anför Ulf Söhrman (M) följande: Biogas är en växthusgas som har större potens än koldioxid att ge växthuseffekter. I Filipstads kommuns årsredovisning talar man om biogas och biogasprojekt, men ingenting händer trots att det finns potential för biogasproduktion i Filipstads kommun. Tack vare eller på grund av den omfattande livsmedelsproduktionen som finns i kommunen så finns det en betydande möjlighet till biogasproduktion. Den biogas som nu produceras går okontrollerat ut i atmosfären. Kommunen bör därför utreda möjligheterna till att ta tillvara den biogas som finns i kommunen och att utveckla möjligheterna till biogasproduktion här. En ordentlig utredning bör omfatta följande möjligheter: Hur stor är potentialen från kommunens reningsverk för biogas produktion? Reningsverket är dimensionerat för motsvarande kommuninnevånare, men vad är den totala möjliga produktionen av biogas från reningsverket? Sjön Yngen vid Persberg är kommunens färskvattenreserv och förutsätts ha rent vatten. Trots detta så har kommunen ett avloppsreningsverk vid sjön Yngen, som sedan släpper ut sitt avlopp i sjön. Här finns en möjlighet att ta tillvara detta avlopp och leda in detta i kommunens avloppsreningsverk och därmed tillföra mer råvara till biogasproduktion vid reningsverket vid Daglösen. Därför bör frågan om tillförsel av avloppsvatten från Persberg utredas och fastställa vilken väg som skall väljas om det är bättre att anlägga en pipeline från Persberg in till stan eller om detta avlopp skall transporteras in till stans reningsverk med tankbil. Förutom mer råvara till biogas produktion så vinner vi att Filipstads vattenreserv blir renare än den är nu och avloppsvattnet från Persberg flyttas direkt in till reningsverket vid Daglösen i stället för att släppas ut i färskvattenreserven.

6 Kommunstyrelsen 25 november Kommunstyrelsen 26 februari Kommunfullmäktige 13 februari När man har fastställt vilka mängder som finns tillgängliga så bör man även utreda hur skall dessa mängder med biogas användas. Här finns flera möjliga användningsområden som bör utredas och ge svar på frågan hur skall denna värdefulla energireserv användas. 1) Skall gasen försäljas direkt till industrin för vidare användning och ersätta annan energiråvara i industrin. 2) Skall eventuell biogas leveras till fjärrvärmeanläggningen och brännas upp där och i så fall är detta till fördel för fjärrvärmebolagets kunder. 3) Skall biogasen renas för att användas till fordonsgas på platsen. Vilka kunder finns det i så fall för denna fordonsgas? kan man tänka sig ett tankställe för Värmlandstrafiks bussar (Värmlandstrafik har idag biogasbussar), eller skall fordonsgasen användas inom hemtjänstens fordonsflotta och i så fall hur skall denna fordonsflotta ställas om? Skulle det visa sig att fordonsgas är ett möjligt alternativ så bör möjligheterna att starta leveranser via en tankstation redan nu. Inledningsvis kan denna tankstation i så fall leverera naturgas till att börja med. Vi ser en värld som befinner sig i ett stadium av konflikter, där många konflikter beror på konflikter om tillgången på energireserver. Många av de konflikter som vi nu ser i arabvälden (den s.k. arabiska våren) härstammar från överskott på finansiella medel i en del oljerika stater till följd av att vi själva konsumerar importerade oljeprodukter. Det är därför av största vikt inte bara för miljön att vi tar tillvara inhemska energiråvaror på bästa möjliga sätt utan även att vi kraftigt minskar importen av oljeprodukter så att inte överskotten från denna import i slutändan kan finansiera maktambitioner som leder till inbördeskrig och annat elände i den arabiska världen. Sedan Ulf Söhrman läst sin motion yttrar sig Per Gruvberger. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen.

7 Kommunstyrelsen 25 november Kommunstyrelsen 26 februari Beslutsexp: Inge Nilsson Piehl Kommunstyrelsen beslutar att remittera motionen till chefen för teknik och service. Teknikutskottet har behandlat motionen vid sammanträdet 13 oktober 2014, 35 och beslutat att tekniske chefens yttrande får utgöra svar på motionen och att därmed anse motionen besvarad. Yttrande: Teknik och Service, kommunstyrelsen har under flera år arbetat med att utreda möjligheten till biogas produktion i Filipstad. Tillsammans med ortens större livsmedelsindustrier har frågan om biogas produktion diskuterats och utretts fortlöpande. TU har under de senaste åren därefter kontinuerligt informerats om de steg och utredningar som har tagits inom området. Frågan om utveckling av biogas produktion i Filipstad handlar i huvudsak om samverkan mellan kommunen och ortens större livsmedelsföretag och företagens möjligheter att medverka i utvinning av biogas ur avfallsoch avloppsslam. Avfalls- och avloppsslam från övriga VA abonnenter i kommunen bidrar bara till en mindre del av den energimängd som skulle kunna tas fram genom att producera biogas. Endast ca 10 % av beräknad teoretisk energimängd som skulle kunna tas fram genom produktion av biogas kommer från övriga VA- och Avfallsabonnenter, huvuddelen kommer alltså från ortens stora livsmedelsföretag. Utan deras medverkan finns inga reella ekonomiska eller energimässiga förutsättningar för att utvinna biogas i Filipstad. Kostnaden för att uppföra en anläggning som klarar att ta emot och producera biogas utifrån tillgängligt slam i Filipstad är beräknade till mellan mkr beroende på omfattning och utförande. En sådan fullskala anläggning har i dagsläget svårt att bli lönsam med hänsyn till förväntad producerad gasmängd, val av slutanvändning och dagens gasoch energipriser. För att få lönsamhet krävs lägre investeringskostnader och en mer anpassad anläggning utifrån val av slutanvändning av gasen. Filipstads kommun sökte under 2014 förstudiemedel och fick medel beviljat från Region Värmland för att göra en fördjupad förstudie som sedan skall ligga till grund för en ansökan om EU medel till en samverkansmodell för lokal energieffektivisering i Filipstad. Inom denna förstudie skall studeras hur samverkan kan effektiviseras och

8 Kommunstyrelsen 25 november genomföras mellan offentliga och privata aktörer. Som en del i detta studeras alternativa lösningar för en biogas anläggningar och olika ekonomiska samverkansformer för detta. Denna förstudie skall förhoppningsvis vara klar under hösten 2014 för att möjliggöra en EU ansökan. Inom berörda industrier på orten genomförts kontinuerligt förändringar i verksamheter för att effektivisera produktion och energianvändning. Som ett led i denna effektivisering inom industrin har kommunen nyligen blivit informerad om planer för införandet av ny produktionsteknik som renar och återanvänder det egna processvattnet och tar tillvara det egna slammet som sedan kommer återanvändas i annan produktion. Denna teknik kommer avsevärt reducera slammängderna och minska belastningen på kommunens vatten- och reningsverk. Hur stora dessa reduktioner kommer att bli vet vi inte i skrivande stund. Denna nya teknik kan innebära att förutsättningarna för en biogasanläggning i samverkan mellan industri och kommun enligt ovan beskrivna förändras ganska avsevärt. Kommunen kommer därför att i samråd med industrin analyser och se över vad detta innebär för kommunens vatten- och reningsverk och för det arbete som görs kring biogas i Filipstad. Frågan om hur det kommunala slammet långsiktigt skall hanteras, då deponin på Långskogen är sluttäckt 2019, kvarstår och kommer vara form för vidare utredningar. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med teknikutskottets svar anse motionen besvarad.

9 Kommunstyrelsen 25 november Kommunstyrelsens arbetsutskott 16 juni Kommunfullmäktige 15 maj Ks 128 Au 49 Kf 43 Dnr 2014/98 Motion ang. boulehall och boulebanor i Filipstads kommun Kf 15 maj 2014 I motion 30 april 2014 anför Jerry Rothin, Filipstadspartiet följande: Idag finns det ett växande intresse för att spela boule. Alla som har lust att delta i spelet får det och varje vecka träffas man uppe vid Skogsryd. För dagen är det deltagare mest från den äldre generationen som spelar, men om möjligheten för att spela boule året runt funnes skulle säkert intresset öka i alla åldrar. Miljön runt banorna uppe vid Skogsryd är inte heller särskilt tilltalande och dessutom är det svårt för de med lägre rörelseförmåga att ta sig dit. En placering av banorna mer centralt såsom exempelvis där Gamla skolan en gång stod, eller varför inte i Järnvägsparken som idag står och förfaller skulle vara mer tilltalande rent miljömässigt. I väntan på vad som ska hända vid Daglösviken, Flakudden, kanske en alternativ lösning för dagen vore att med aktiviteter runt boulespelande skulle skapa goda mötesplatser för alla generationer. Filipstadspartiet yrkar på att Tekniska förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag på en lämplig lokal och därtill kostnader för densamma som möjliggör satsning på boulespel året runt. Filipstadspartiet yrkar också på att Tekniska förvaltningen får i uppdrag att ta fram alternativa lösningar för boulespel mer centralt och kostnadsberäkna desamma. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. _ Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar Beslutsexp: I N P att remittera motionen till teknisk chef

10 Kommunstyrelsen 25 november Teknikutskottet har behandlat motionen vid sammanträdet 13 oktober 2014, 33 och beslutat föreslå kommunstyrelsen besluta att tekniske chefens yttrande får utgöra svar på motionen samt att därmed anse motionen besvarad. Yttrande: Frågan är tämligen aktuell då samma fråga har diskuterats inom Stiftelsen Filipstads bostäder styrelse under våren Efter förslag i styrelsen så har Stiftelsen tillsammans med kommunen låtit börja iordningställa boule banor bakom kommunhuset i kv Eken 21 på den grusplan som idag står oanvänd. Denna bana kommer att vara till för Stiftelsen hyresgäster och övriga hyresgäster i området samt vara tillgängliga för övriga intresserade Filipstadsbor att spela på. Sedan tidigare finns en boulebanan iordninggjord i anslutning till Kungsgatan 5. Det finns även sedan tidigare banor i Lesjöfors. Att hitta inomhus lokal som är lämplig för året runt boule spel är däremot svårare ur fler aspekter. I dags läget har kommunen inga sådana lokaler som är lämpade för sådan verksamhet. Den kommunala fastighetsekonomin och de prioriteringar som finns i verksamheten medger inte sådan verksamhet. Det finna enligt förvaltningens bedömning mer angelägna fastighetsbehov i kommunen sett till antalet utövare och sett till kommunens fastighetsekonomi. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med teknikutskottets svar anse motionen besvarad.

11 Kommunfullmäktige 11 december 2014 Kommunstyrelsen 25 november Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 april Kommunfullmäktige 13 mars Kf Ks 129 Au 27 Kf 17 Dnr 2014/56 Kf 13 mars 2014 Motion ang. stenläggningen på Hötorget I motion 8 mars 2014 anför Ulla Olsson (FP) följande: Hötorgets miljö är unik och en del av Filipstad som är väl värd att bevara och som vi skall vara rädda om. Dels tillhör byggnaderna runt torget en tidsepok, som inte bör förändras vid t.ex. renoveringar eller underhåll. Dels är gatu- och torgbeläggning av sten unik och numer sällsynt i hela Sverige. Eftersom det är svårt och dyrbart att göra om en sådan stenbeläggning så bör det som finns underhållas. Idag ligger visserligen stenen kvar. men den ligger i "vågor" över hela torget, som ibland kan vara mycket djupa och nästan ofarbara. Stenen borde läggas om, så ytan blir jämn och farbar. Jag föreslår: att det tas fram en plan på hur man kan bevara vårt vackra torgs stenbeläggning genom en omläggning av befintliga stenar. att det kartläggs vilka EU-bidrag eller kulturbevarande bidrag som finns att söka?. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Au 14 april 2014 Ks 25 november 2014 Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till tekniska förvaltningen för beredning. Teknikutskottet har behandlat motionen vid sammanträdet 13 oktober 2014, 334 och beslutat att föreslå kommunstyrelsen bifalla motionen samt att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med representanter från Värmlands museum och i samråd med kringboende se över Hötorget och återkomma med förslag på åtgärder och tidplan för vidare beslut i frågan.

12 Kommunfullmäktige 11 december 2014 Kommunstyrelsen 25 november Ks 25 november 2014 Yttrande: Området kring Hötorget/Kvarntorget utgör den bäst bevarade bebyggelsemiljön i Filipstad med anor från 1700-talet. Stenläggningen på torget är en del av den gamla bebyggelsemiljön och som sådan bevarandevärd. I antagen Fördjupad Översiktsplan för Filipstad, FÖP, står Hötorget och miljön omkring torget har stora kulturhistoriska värden som bör tas tillvara och utnyttjas. Torget kan tas bättre tillvara och få ökad användning för evenemang av olika slag, såväl kulturella som kommersiella. Parkering på själva Hötorget kan regleras så att torget kan göras bilfritt i samband med kulturaktiviteter och andra evenemang. Torgets beläggning i form av ganska kullrig kullersten begränsar dess användbarhet för personer med nedsatt rörlighet. Kommunen vill undersöka möjligheter att förbättra ytans tillgänglighet. Kommunen jobbar enligt dessa riktlinjer och kan konstatera att befintlig stenläggning måste läggas om på vissa delar av torgytan. Ett sådant arbete är omfattande och resurskrävande. Med dagens trafik och framförallt med de tyngder som dagens fordon har i jämförelse med talets fordonstrafik så krävs bättre grundläggning och underbyggnad för att motverka sättningar i ytan. I samband med ett sådant arbete skulle förvaltningen vilja se över torgytan och dess användning i enlighet med föreliggande FÖP. Kommunen har inlett en dialog med Länsstyrelsen om möjligheten till att få kulturmiljöbidrag för en översyn av torgytan på Hötorget och planerar, om Kommunstyrelsen så tillstyrker, att tillsammans med representanter från Värmlands museum och i samråd med kringboende arbeta fram ett förslag till åtgärder och en ansökan till Länsstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med teknikutskottets svar bifalla motionen.

13 Kommunstyrelsen 25 november Kommunstyrelsen 30 april Kommunfullmäktige 10 april Ks 130 Ks 52 Kf 28 Dnr 2014/70 Kf 10 april 2014 Motion om koloniträdgårdar/lotter I motion 25 mars 2014 anför Bengt Sjöberg (KD) följande: I dagens alltmer urbaniserade samhälle är avsaknaden av egen odling stor, men det märks ett ökat intresse för ekologiska frukter och grönsaker. Miljömedvetenheten har ökat bland befolkningen i allmänhet. Man ser även trender i media som visar på ett ökat odlingsintresse hos folk. Koloniträdgårdar bidrar till trivsel, hälsa och välbefinnande, inte bara för kolonisterna själva utan också för alla som vistas i staden. Jag hörde nyligen om hur takodling blivit populärt Indien, ett land med stark urbanisering. Man har insett odlingens positiva effekter till och med på den luft som vi inandas. Koloniträdgårdarna bidrar också till biologisk mångfald och lokal produktion av nyttiga, ekologiska och klimatsmarta livsmedel. Husbehovsodling ingår i en hållbar livsstil, men alla har inte råd eller lust att köpa villa för att få tillgång till en trädgård. Det borde därför bli lättare att skaffa en koloniträdgård eller en odlingslott. Att ha en kolonilott är något som gör att man får en närhet till naturen, även om man bor i en lägenhet i staden och inte har möjlighet att odla grönsaker och blommor på en egen tomt. Att odla jorden är något bra både för kropp och själ och skapar trivsel, hälsa och välbefinnande för dem som brukar jorden. Det skapar också ett välbefinnande för dem som får ta del av odlingen genom syn, lukt och smakintryck. Man blir alltså friskare om man har möjlighet att odla jorden, dvs odling skapar livskvalitet! Det är socioekonomiskt fördelaktigt för kommunen om människorna i kommunen är friska och har en god livskvalitet. Många äldre har sålt sitt hus eller sin gård och saknar möjligheten att odla. Till detta sker en utveckling i Sverige och i världen där urbaniseringen breder ut sig mer och mer. Redan idag bor över 85 procent av Sveriges befolkning i städer. I städerna förbrukas alltså en mycket stor del av den mat som produceras. I och med att människan påverkar klimatet krävs det att vi alla tar ett ansvar för att minska den negativa påverkan som idag sker. Många vill odla ekologiskt och klimatsmarta grönsaker och frukter till sig själv och till sin familj på en egen liten täppa. Detta är miljömässigt positivt, och bör stödjas.

14 Kommunstyrelsen 25 november Kommunstyrelsen 30 april Kommunfullmäktige 10 april Jag anser, att det är mycket viktigt att det finns en tätortsnära natur med möjligheter för fritidsodling. I översiktsplanen finns inte mark upptagen för koloniodling, men det går att genomföra denna satsning utan problem. För att hålla kostnader nere bör eventuell kolonimark läggas i närheten av befintlig vatten- och el-dragning. Markområdet bör även förläggas så att tillgång till bil inte blir ett krav. Jag yrkar därför att kommunfullmäktige ger tekniska utskottet (TU) i uppdrag, att projektera för ett koloniområde i Filipstads tätort. Att TU föreslår lämplig plats för koloniodlingar i Filipstad. Att det upprättas regler för arrende av dessa. Att vuxenutbildning, SFI och studieförbund uppmuntras att genomföra utbildning i trädgårdsodling. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. _ Ks 30 april 2014 Ks 25 november 2014 Kommunstyrelsen beslutar att remittera motionen till teknisk chef. Teknikutskottet har behandlat motionen vid sammanträdet 10 november 2014, 44 och beslutat att tekniske chefens yttrande utgör svar på motionen och därmed anse motionen besvarad. Yttrande: Inom Filipstads kommun finns idag en koloniträdgård/lotter ute på Stensta. Denna anläggning är på kommunal mark men arrenderas och drivs av Föreningen Kolonilotterna Stensta, sedan arrendeavtalet slöts Huruvida denna verksamhet kan utvecklas vidare enligt motionärens intensioner tillsammans med studieförbund, SFI m fl och bli en del i ett integrationsarbete i kommunen är idag oklart då detta inte har undersökts vidare. Behovet av ytterligare ett nytt koloniområde i Filipstad har hittills inte varit stort och efterfrågan av kolonilotter har varit ringa.

15 Kommunstyrelsen 25 november Det är dock fullt möjligt att hitta annan för odling lämplig mark i kommunen om så skulle behövas, t ex invid Skillerälven norr om väg 63, mellan älven och väg 246 kan vara en sådan lämplig mark för anläggande av ny koloniträdgård. Att anlägga och iordningställa detta och sedan upprätta regler, arrendeavtal mm och administrera verksamheten är resurskrävande. Om detta arbete ska initieras och drivas i kommunal regi krävs att ansvarig förvaltning pekas ut och resurser och medel tillställs berörd förvaltning. Om man ändå väljer att tillskapa ny verksamhet kan förslaget hanteras inom ramen för den nyskapade Arbetsmarknads och Integrationsenheten (AIE) som en del i det integrationsarbete som ska göras. En koloniträdgård/lotter kan då eventuell knytas till möjligheternas trädgård och berörd förvaltning kan få i uppdrag att söka medel från lämplig EU fond eller myndighet till en koloniträdgårdsverksamhet. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med teknikutskottets svar anse motionen besvarad.

16 Kommunstyrelsen 25 november Kommunstyrelsens arbetsutskott 10 november Ks 131 Au 84 Dnr 2014/198 Handikappolitiskt program Handikappolitiska programmet har utvärderats inom handikapprådet och ett förslag till nytt program för mandatperioden har föreslagits och har presenterats för handikapp- och pensionärsråden. Det nya programmet bygget helt på det förra programmet för innevarande mandatperiod. När detta program ( ) utarbetades företogs ett omfattande arbete av arbetsgrupper och det arbetet och de förslag/planer som togs fram, anses av arbetsgruppen kunna gälla för ytterligare en mandatperiod. Socialnämnden beslutade vid sammanträdet 14 oktober 2014, 119 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna förslaget till handikappolitiskt program att medel för verkställighet avsätts inom kommunstyrelsen. Kommunstyrels arbetsutskott beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag. Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta godkänna förslaget till handikappolitiskt progran samt att för mandatperioden anslå 200 tkr från kommunstyrelsens tillgängliga medel för utbildningsinsatser.

17 Kommunstyrelsen 25 november Kommunstyrelsens arbetsutskott 10 november Ks 132 Au 85 Dnr 2014/206 Reglemente för kommunstyrelsen Kommunfullmäktige beslutade att vidta en organisationsförändring. I samband med beslut om Ekonomisk plan har detaljer i förändringen befästs. Organisationsförändringen innebär i korthet att insatser enligt socialtjänstlagen för barn- och unga och insatser enligt lagen om vård av unga, samlas inom Barn- och utbildningsnämnden. Socialnämnden hanterar insatser enligt bland annat socialtjänstlagen och lagen om vård av missbrukare rörande vuxna. Kommunstyrelsen inrättar en ny enhet, Arbetsmarknads- och integrationsenheten. Med anledning av ovan beskrivna förändringar behöver kommunstyrelsens reglemente revideras så att ansvaret för arbetsmarknads- och integrationsfrågorna tydliggörs. Vidare föreslås en revidering avseende allmänhetens närvarorätt under delar av kommunstyrelsens sammanträde enligt tidigare beslut, införas i reglementet. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige anta förslag till reglemente för kommunstyrelsen samt att det nya reglementet gäller från och med 1 januari år Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till reglemente för kommunstyrelsen samt att det nya reglementet gäller från och med 1 januari år 2015.

18 Kommunstyrelsen 25 november Ks 133 Dnr 2014/214 Reglemente för Barn- och utbildningsnämnden Kommunfullmäktige beslutade att vidta en organisationsförändring. I samband med beslut om Ekonomisk plan har detaljer i förändringen befästs. Organisationsförändringen innebär i korthet att insatser enligt socialtjänstlagen för barn- och unga och insatser enligt lagen om vård av unga, samlas inom Barn- och utbildningsnämnden. Socialnämnden hanterar insatser enligt bland annat socialtjänstlagen och lagen om vård av missbrukare rörande vuxna. Kommunstyrelsen inrättar en ny enhet, Arbetsmarknads- och integrationsenheten. Vid den nya nämndorganisationen flyttas delar av Socialnämndens ansvarsområden till Barn och utbildning. Det innebär att justeringar av nämndernas reglementen måste ske. Revidering har skett i föreliggande förslag till reglemente för Barn- och utbildningsnämnden från Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sammanträdet 11 november 2014, 59 att föreslå kommunstyrelsen besluta att anta förslag på nytt reglemente. Kommunstyrelsen noterar att avvikelse sker från kommunfullmäktiges beslut , avseende handläggning LSS barn och unga, då denna handläggning tillsvidare fortfarande organiseras inom socialnämnden. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag på nytt reglemente att gälla från och med

19 Kommunstyrelsen 25 november Ks 134 Dnr 2014/ 215 Reglemente för Socialnämnden Kommunfullmäktige beslutade att vidta en organisationsförändring. I samband med beslut om Ekonomisk plan har detaljer i förändringen befästs. Organisationsförändringen innebär i korthet att insatser enligt socialtjänstlagen för barn- och unga och insatser enligt lagen om vård av unga, samlas inom Barn- och utbildningsnämnden. Socialnämnden hanterar insatser enligt bland annat socialtjänstlagen och lagen om vård av missbrukare rörande vuxna. Kommunstyrelsen inrättar en ny enhet, Arbetsmarknads- och integrationsenheten. Verksamhetsstart skall ske Inför förestående organisationsförändring lämnar socialförvaltningen förslag på reviderat reglemente för socialnämnden. Socialnämnden beslutade vid sammanträdet 11 november 2014, 140 att föreslå kommunfullmäktige att anta reviderat reglemente för socialnämnden. Kommunstyrelsen noterar att avvikelse sker från kommunfullmäktiges beslut , avseende handläggning LSS barn och unga, då denna handläggning tillsvidare fortfarande organiseras inom socialnämnden. Britt-Marie Wall yrkar att 22 första stycket tillförs eller när så erfordras. Kommunstyrelsen beslutar föreslår kommunfullmäktige besluta att vidta ändring av förslaget så tillvida att 22 första stycket tillförs eller när så erfordras samt att föreslå kommunfullmäktige anta enligt ovan reviderat förslag på nytt reglemente att gälla från och med

20 Kommunstyrelsen 25 november Ks 135 Dnr 2014/208 Lokaler för ambulansverksamhet i Filipstad Landstingets ambulansverksamhet är idag lokaliserad i Lasarettsbyggnaden, lokaler med arbetsmiljöbrister. Dessutom är lokalerna förlagda så det är svårt att hålla stipulerade utryckningstider. Medarbetare inom ambulansverksamheten och Bergslagens räddningstjänst har diskuterat med varandra och kommit fram till att det finns goda möjligheter att samlokalisera de båda verksamheterna i Räddningstjänstens lokaler. I samverkan mellan Bergslagens Räddningstjänst, Filipstads kommun och Landstingsfastigheter har förslag till anpassning/ombyggnad av byggnaden och omgivande tomtmark samt viss tillbyggnad tagits fram för att inrymma räddningstjänstens och ambulansens verksamhet. Ambulansverksamheten kommer att disponera cirka 643 kvadratmeter av byggnadens yta på totalt ca kvadratmeter. Landstinget har frångått tidigare förslag till finansiering. I det nya förslaget står Filipstads kommun för investeringen och Landstinget betalar en hyra samt ett ombyggnadstillägg för ambulansens investering på kr. Ett hyresavtal gällande från och med till och med (15 år ) har föreslagits. Investeringen för åtgärderna är beräknade till kr. Teknikutskottet beslutade vid sammanträdet 10 november 2014, 43 att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att tilldela medel om kr för projektets genomförande samt att uppdra till ordföranden och tekniske chefen att teckna avtal enligt upprättat förslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tilldela medel om kr för projektets genomförande.

21 Kommunstyrelsen 25 november Ks 136 Dnr 2014/216 Sammanträdesdagar 2015 Kommunfullmäktige: 12/2, 12/3, 9/4, 21/5, 11/6, 17/9, 15/10, 12/11 (budget), 10/12 Sammanträdestid: torsdagar kl Kommunstyrelsen: 21/1, 25/2, 25/3, 29/4, 27/5, 26/8, 23/9, 28/10 (budget), 25/11, 16/12 Sammanträdestid: onsdagar kl Kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsens teknikutskott: 9/2,9/3, 13/4, 11/5, 15/6, 7/9, 12/10, 9/11, 7/12 Sammanträdestid: Kommunstyrelsens arbetsutskott sammanträder måndagar kl och kommunstyrelsens teknikutskott sammanträder måndagar kl Kultur- och föreningsutskottet: 19/2, 19/3, 23/4, 28/5, 11/6, 17/9, 22/10, 10/12 Sammanträdestid: Kl Budgetberedning:16/3, 8/4, 4/5, 14/9, 5/10 Sammanträdestid: Kl Kommunstyrelsen beslutar att fastställa sammanträdesdagar och tider för kommunstyrelsens arbetsutskott, teknikutskott, kultur- och föreningsutskott och kommunstyrelsen enligt ovan. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa sammanträdesdagar och tider för kommunfullmäktige enligt ovan.

22 Kommunstyrelsen 25 november Ks 137 Dnr 2014/217 Tilläggsanslag för Socialnämnden Socialförvaltningen har upprättat en resultatuppföljning för verksamheterna efter 10 månader. Avvikelsen mot periodens budget visar ett underskott med tkr. En försämring sedan förra uppföljningen med 800 tkr. Prognos för året för verksamheterna har beräknats till ett underskott med tkr. Socialnämnden beslutade vid sammanträdet 11 november 2014, 136 att begära tilläggsanslag för år 2014 med tkr. Christer Olsson yrkar att ansökan om tilläggsanslag avslås och att prognostiserat underskott om tkr regleras i bokslut för att tydliggöra budgetöverskridandet. Då ordförande ställer socialnämndens förslag och Christer Olssons yrkande under proposition begärs votering. Votering verkställs med följande justerade voteringsproposition; den som röstar för att bifalla socialnämndens begäran om tilläggsanslag röstar Ja, den som röstar för Christer Olssons avslagsyrkande röstar Nej. Thorbjörn Parling, Marina Isaksson, Olle Engström, Åsa Hååkman Felth, Britt-Marie Wall, Christel Iversen och Per Gruvberger röstar Ja. Linda Knutsen, Christer Olsson, Peter Johansson och Patrik Fornander röstar Nej. Kommunstyrelsen beslutar med 7 röster mot 4 att bifalla socialnämndens begäran om tilläggsanslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja socialnämnden tilläggsanslag om tkr för år Linda Knutsen, Christer Olsson, Peter Johansson och Patrik Fornander reserverar sig mot beslutet.

23 Kommunstyrelsen 25 november Ks 138 Dnr: 2014/8 Redovisning av medelsplacering, lån och likviditetsställning Kommunchefen redovisar vid sammanträdet den förteckning över placeringar, lån och likviditetsställning som upprättats av ekonomienheten för perioden 21 oktober-18 november Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga redovisningen till handlingarna. _

24 Kommunstyrelsen 25 november Ks 139 Dnr 2014/76 Budgetuppföljning oktober 2014 Ekonomienheten har sammanställt budgetuppföljning per oktober månad 2014 för kommunen. Sammanställningen kommenterar kortfattat de olika verksamheternas utfall och visar ett prognistiserat totalt resultat om tkr, vilket är tkr bättre än budgeterat. Ekonomstrateg Britt-Inger Gustafsson och kommunchef Claes Hultgren presenterar uppföljningen och besvarar frågor i anslutning härtill. Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga budgetuppföljningen till handlingarna.

25 Kommunstyrelsen 25 november Beslutsexp: REV EK Ks 140 Dnr 2014/184 Yttrande - Revisionsrapport över delårsbokslut Det framgår av revisorernas skrivelse 7 oktober 2014 att revisorerna, enligt 8 kap 20 Kommunallagen ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorernas bedömning har tidigare överlämnats till kommunfullmäktige. Ekonomienheten konstaterar i skrivelse 16 oktober 2014 att revisorerna, utifrån den granskning de gjort, att kommunens delårsrapport uppfyller i allt väsentligt de innehållsmässiga kraven enligt såväl lag som god sed och att den också bör ge en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. Rapporten visar på några förbättringsområden, vilka ekonomienheten tagit till sig från granskningsresultatet. Ekonomienhetens målsättning är att kontinuerligt fortsätta förbättringsprocessen gällande delårsboksluten. Förslag till beslut att ekonomienhetens skrivelse utgör svar till revisorerna. Kommunstyrelsen beslutar att ekonomienhetens skrivelse utgör svar till revisorerna.

26 Kommunstyrelsen 25 november Ks 141 Anmälningsärenden 1. Skrivelse ang. Värmlandstrafiks upphandling av servicetrafik Protokoll KFU Protokoll m m Partnerskap Bergslagsbanan 4. Delegationsbeslut kanslichefen Kommunstyrelsen beslutar att med godkännande lägga anmälningsärendena till handlingarna.