RIF-MODELLEN (ETT UTDRAG TILL LEDARE I VÅRA YNGSTA LAG)

Transkript

1 RIF-MODELLEN (ETT UTDRAG TILL LEDARE I VÅRA YNGSTA LAG) Robert Isesund RÅGSVEDS IF UNGDOM

2 Förord RIF-modellen är skriven utefter en syn på fotboll och träning som vi tillsammans format i praktiskt tränarskap kombinerat med studier på tränar- och lärarprogrammet på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Ambitionen med denna skrift är att skapa ett helhetsgrepp för hur fotbollsutbildning kan bedrivas i praktiken kopplat till teori. Förhoppningen är att modellen ska verka som en ledstång för tränaren i sitt arbete med att utbilda spelare, oavsett vilken ålder det är på laget. Vi författare är ödmjuka inför att utveckla talanger i fotboll är en svår och komplex process, vilken troligen inte endast har en rätt väg att gå. Innehållet och utgångspunkten i det spelsätt som denna modell vilar på behöver nödvändigtvis alltså inte vara det bästa sättet att spela fotboll på, men det är vad vi tror kommer att utveckla de skickligaste och mest motiverade fotbollsspelarna. Med detta sagt, tror och hoppas vi på, att läsare av modellen startar egna tankeprocesser kring sin syn på talangutveckling i fotboll eller om fotbollstaktik för den delen. Hör gärna av er till oss om intresse för diskussion finns eller om ni bara vill ge feedback på modellens innehåll. Innan vi beskriver modellens struktur och hur den förslagsvis kan läsas vill vi tacka Hawler Rabun för ett skickligt arbete med bokens layout och utseende. Vi vill även tacka David Pettersson för en gedigen korrekturläsning samt revidering av språket i texten. Tack vare er är modellen hoppas vi lättnavigerad och korrekt i såväl utseende som språk. Modellens struktur 1. Grundläggande teorier kring effektivt ledarskap för talangutveckling samt träningsmetodik som främjar fotbollsutveckling. 2. En mer ingående beskrivning av vad vi bygger vårt tillvägagångssätt i träning på. 3. Teorier och generella riktlinjer för modernt och effektivt ledarskap. 4. Spelarutbildningsplan som övergripligt förklarar hur tränaren arbetar i olika utvecklingssteg samt förklarar vad som praktiskt händer med spelarens roll i föreningen i olika stadier av utvecklingen. 5. Spelsätt, fotbollsfilosofin och taktiska principer beskrivs. 6. Beskrivning av praktiskt tillvägagångssätt med utvecklingsfokus och träningsmetodik för de olika utvecklingsstegen (5-,7-, 9- och 11-mannafotboll). 7. Övningsbank med förslag på organisation av övningar i spelform, lekar och uppvärmningsförslag. 8. Lexikon med fotbollsbegrepp som kan vara svåra att förstå i texten. 9. Referenslista. Så här kan modellen läsas Modellen läses med fördel i sin helhet för att få en tydlig bild över den röda tråden i utbildningen och spelsättet; från det att spelaren är nybörjare till dess att spelaren ska spela a-lagsfotboll. Alternativet är att tränaren läser sin del i spelarutbildningsplanen och tillvägagångssättet och utifrån detta navigera till lämpliga kapitel i boken, som är extra viktiga för just den ålder man tränar eller kanske kopplat till det man känner att man vill utveckla i sitt tränarskap. Vi hoppas att läsningen ska vara till nytta! Du måste stå för något, annars faller du för vad som helst. - Ulf Lundell (känd musiker) 2

3 Rågsveds IF:s värdegrund Plats för alla Rågsveds IF är en förening med plats för alla. Oavsett vem du är eller var du kommer ifrån, du är alltid välkommen till vår förening. I Rågsveds IF är individen alltid i fokus och alla medlemmar ska erbjudas samma möjlighet till att utvecklas till bättre idrottsutövare och till fina medmänniskor med sunda värderingar. Rågganhjärtat Vi ger alltid minst 100 % och försöker alltid att vara vårt bästa jag. Medlemmar i Rågsveds IF följer värdegrunden och föreningens policydokument och bidrar positivt till individens utveckling, gruppens klimat och föreningens framfart i söderort. Utveckling I Rågsveds IF finns en tanke med vår verksamhet den ska leda någonstans. Vi har en plan för hur vi ska kunna utbilda framtidens idrottsstjärnor samtidigt som vi kan ge plats åt så många som möjligt, så länge som möjligt. Vår verksamhet baseras på forskning och beprövad erfarenhet och vi drivs av en nyfikenhet att ständigt utvecklas till det bättre. I Rågsveds IF drivs vi också av att se långsiktig utveckling framför kortsiktiga resultat. Gemenskap I Rågsveds IF tar vi hand om varandra, vi är som en familj och går alltid hand i hand genom idrottens och livets med- och motgångar. När någon faller, finns vi alltid där med en hjälpande hand. I Rågsveds IF gläds vi åt varandras framgång och vi lär hela tiden av varandra. När man slutar som idrottsutövare i Rågsveds IF blir man ofta ledare eller fyller en annan funktion i föreningen. Här har många ett livslångt medlemskap. Vi tar ställning I Rågsveds IF tar vi ställning och verkar för att stävja all form av mobbning, rasism och osportsligt uppträdande. Vi jobbar även kontinuerligt för att förhindra att barn och ungdomar på något sätt far illa. Vi har nolltolerans mot våld. I Rågsveds IF verkar vi även för en drog- och dopningsfri idrottsrörelse. 3

4 Inledning RIF-modellen är ett styrdokument för vår fotbollsverksamhet på ungdomssidan. Dokumentet utgår från SvFF:s spelarutbildningsplan och vetenskap, men är anpassad för att passa vår verksamhet. Verksamhetens idé I Rågsveds IF ska det vara möjligt att spela fotboll, oavsett ambitionsnivå. Rågsveds IF vill supporta ambitiösa satsningar samtidigt som vi vill inkludera så många som möjligt, så länge som möjligt. Alla ska få samma förutsättningar att utöva sitt idrottande i Rågsveds IF. Rågsveds IF vill skapa en meningsfull fritidsaktivitet som fostrar spelarna till goda idrottsutövare och fina medmänniskor med sunda värderingar. I Rågsveds IF står glädjen med att idrotta i centrum. Vi tror att glädje är en av nycklarna för att skapa en sund träningsmiljö. Verksamheten ska präglas av ett utvecklande träningsklimat, där spelare och ledare oavsett ambitionsnivå bedriver sin verksamhet i syfte att nå utveckling. Rågsveds IF står för långsiktighet, vilket innebär att långsiktig utveckling för spelaren värderas högre än kortsiktiga resultat. Verksamhetens mål med fotbollsutbildningen Rågsveds IF:s mål med ungdomsverksamheten är att fostra bolltrygga spelare med god spelförståelse. Med detta menas att träningsverksamheten ska präglas av ett klimat där spelarna uppmuntras att ta självständiga beslut på planen samt att träningen så ofta som möjligt bedrivs med spelet som utgångspunkt. Verksamhetens grundpelare Rågsveds IF:s ungdomsverksamhet byggs på teorier som är positiva för motorisk inlärning samt långsiktig utveckling, oavsett om spelarens ambitionsnivå är att komma till högsta internationell nivå eller rekreationsspela i vuxen ålder. Närmast i detta kapitel beskrivs tre grundpelare som är grunden i hela styrdokumentet. Dessa grundpelare är: Self Determination Theory (SDT), Spelet som grundfundament i träning och Long Term Athlete Development (LTAD). Inre självbestämmande motivation (Self Determination Theory) I Rågsveds IF ses den inre självbestämmande motivationen som grundläggande för att spelaren ska tycka att fotboll är roligt, må bra när denne deltar i föreningens verksamhet samt utvecklas effektivt. För att främja inre självbestämmande motivation hos spelare finns det tre faktorer som ska uppfyllas. Behovet av att känna sig kompetent Spelare måste få känna att de är duktiga och att de klarar av fotbollens olika moment. Därför är det viktigt att anpassa svårighetsgraden på träning och match så att utmaningen för spelarna blir precis lagom. När spelarna klarar uppgifterna är det viktigt att tränaren förstärker spelarnas insatser och erbjuder nya utmaningar. Här ser vi positiva effekter av att spela med spelare som kommit lika långt i sin fotbollsutveckling, då alla får chansen att någon gång få vara bäst på träning eller match. 4

5 Behovet av självbestämmande För att spelare ska ha en hög grad av inre motivation är det viktigt att spelarna känner att de får vara med och påverka sin omgivning. Det kan handla om att spelarna får jobba med sin målsättning samt sätta upp en plan tillsammans med tränaren för hur han/hon ska nå dessa mål. Spelare som själva får vara med och bestämma blir ofta snabbt motiverade till en uppgift. Behovet av tillhörighet Alla spelare vill känna ett behov av tillhörighet till gruppen. Därför kan det vara viktigt att tränarna skapar möjlighet för spelarna att lära känna varandra och att tränaren även motverkar grupperingar och liknande. Det är viktigt att alla tränare i föreningen verkar för att tillgodose alla dessa behov hos spelarna. Utöver dessa behov bör tränaren verka för att spelarna ska jämföra sig med sig själva istället för att jämföra sig med andra. (Deci & Ryan 2000) Spelet som grundfundament i träning Fotbollsspelarens uppgift är att agera i match mot andra lag, oavsett ambitionsnivå och ålder. Denna matchmiljö är komplex, svår att förutsäga samt föränderlig, vilket gör att spelarna ständigt kommer att ställas inför nya utmaningar på fotbollsplanen. I och med att slutuppgiften för en fotbollsspelare är att spela match samt att det är svårt att träna aktioner, som är användbar i match i isolerad form, ska träningen efterliknas matchen så mycket och ofta som möjligt i alla åldrar. (TGfU, Bunker & Thorpe 1982) Träningsverksamheten ska ge varje spelare många möjligheter att se och uppfatta spelet samt behandla bollen på olika sätt i varierade situationer. Det vill säga att spelaren så mycket som möjligt ska ges tillfälle att i träning uppleva och utforska situationer de kommer uppleva i match. Långsiktig utveckling (LTAD) LTAD-konceptet är baserat på fysisk, emotionell och kognitiv utveckling hos barn och ungdomar. LTAD möjliggör utveckling av allsidiga färdigheter hos barn och ungdomar, vilket ligger till grund för att uppnå maximal prestationsförmåga och en god hälsa. LTAD integrerar elit-, tävling-, bredd-, barn- och motionsidrott och förespråkar även en hälsosam livsstil med ett livslångt idrottande. (Tonkonogi 2012, s. 25) Vi författare vill dock belysa det faktum att det inte är den kronologiska åldern som är avgörande för vilket steg man befinner sig i; istället är det biologisk ålder på spelaren som styr. Därför ska man ta de olika åldersangivelserna i detta styrdokuments spelarutbildningsplan med en nypa salt. Börjar du t.ex. spela fotboll när du är 10 år, kan du inte hoppa rätt in på 10 års-nivån utan måste börja från början. Det finns också stora skillnader på biologisk ålder i grupperna, vilket måste tas i beaktning som tränare. 5

6 Inre självbestämmande motivation Spelet som grund i träning Långsiktig utveckling - Bolltrygga spelare med bra spelförståelse. - Spelare med passion för fotboll och vilja att ta ansvar för sin egen utveckling. 6

7 Utgångspunkter I Rågsveds IF:s ungdomsverksamhet förväntas ledare följa och förädla föreningens grundpelare samt skapa ett positivt klimat för spelaren att verka i. För att lyckas med detta innehåller spelarutbildningsplanen en rad utgångspunkter att förhålla sig till som tränare. Det är alltid den enskilde tränaren som har det största ansvaret och möjligheten att påverka lärande- och utvecklingsklimatet i just sitt lag. Spelare i Rågsveds IF ska uppmuntras och ha förväntningar på sig att finna kreativa lösningar på fotbollsplanen samt vilja utvecklas på egen hand. I figuren visas utgångspunkterna i styrdokumentet som ska leda till att verksamhetens idé, mål och grundpelare förverkligas. 7

8 Passion för fotboll (spelare och tränare brinner för sporten och vill utvecklas) Positivt och stödjande ledarskap (ledare är förebilder med sunda värderingar) Prestationsorienterat motivationsklimat (fokus på att utveckla färdigheter och förståelse, ej resultat) Glädje & välbefinnande för spelare och ledare! Bolltrygga spelare med bra spelförståelse och beslutsfattande! Enhanced Guided Discovery (tränare skapar förutsättning för spelarna att ta ansvar för sin egen utveckling genom att involvera dem i träningen) Spelet i centrum (lärandet sker utifrån matchlik träning) Spelförståelse & speluppfattning (spelarna tränas i att orientera sig för att se planen och fatta bra beslut) 8

9 Prestationsorienterat motivationsklimat Ett prestationsorienterat motivationsklimat ska starkt prägla föreningens praktiska träningsmetodik samt Rågsvedstränarens ledarskap. Vad är ett prestationsorienterat motivationsklimat? Ett prestationsorienterat motivationsklimat går ut på att träningens syfte för spelaren riktar sig mot att sträva efter utveckling i det som tränas. Motsatsen är ett resultatorienterat motivationsklimat som hellre fokuserar på utfallet, exempelvis endast att vinna matcher och inte hur laget ska vinna. (Vickers 2007, s. 65) I tabellen nedan ses typiska förhållningssätt i ett prestations- respektive resultatorienterat motivationsklimat. PRESTATIONSORIENTERAT SPELARE JÄMFÖR SINA PRESTATIONER MED SIG SJÄLV OCH VILL UTVECKLAS UTIFRÅN DET. RESULTATORIENTERAT SPELARE JÄMFÖR SINA PRESTATIONER MED MEDSPELARE/MOTSTÅNDARE. MÅLSÄTTNING & FEEDBACK RIKTAS MOT ATT FÖRBÄTTRA SKICKLIGHET I UTFÖRANDE FÖR ATT I SLUTÄNDAN FÖRBÄTTRA RESULTATET (UPPGIFTSORIENTERADE MÅL). MÅLSÄTTNING RIKTAS MOT RESULTAT, EXEMPELVIS ATT EN SPELARE SKA GÖRA FLER MÅL- (Vickers 2007, s. 65) 9

10 Hur skapas ett prestationsorienterat motivationsklimat? Ett prestationsorienterat motivationsklimat i fotboll skapas av följande utgångspunkter: Fokus på prestation istället för resultat. Målsättningar kopplat till uppgifter istället för utfall. Individualiserade målsättningar och vad just den enskilde spelaren behöver utveckla. Använda feedback för att förstärka positiva beteenden. Spelaren tillåts själv reflektera både kring vilken aktion som är lämplig att utföra samt kring varför aktionens utfall blev som den blev. (Vickers 2007, s. 67) Det prestationsorienterade motivationsklimatets fördelar För att bli skicklig i fotboll är troligen ett prestationsorienterat motivationsklimat att föredra. Detta för att: Spelare motiveras till ständig förbättring samt stor vilja att anstränga sig för att nå förbättringen. Skyddar spelaren från sämre motivation och frustration när faktorer spelaren inte kan påverka, påverkar prestationen. Spelaren får större kontroll över sin personliga utveckling. Spelarens rädsla för att misslyckas minskar. Spelarens självkänsla och mod att våga agera på fotbollsplanen kommer att öka. I och med att de själva utifrån de prestationsorienterade målen kan bedöma om de lyckats eller ej, blir spelaren skicklig på att berömma sig själv. (Vickers 2007, s. 66) Att tänka på: - Ungdomsfotboll är ofta väldigt hetsig av naturen, vi tränare vet bäst hur barnen ska utvecklas och bör inte dras med i att fokusera på resultat och utfall. - Vi tränare ska utveckla och förfina kvalitet i spelarnas aktioner och spel, vi är experter! 10

11 Träningsmetodik I detta kapitel beskrivs relevanta delar i fotbollsträningen, vilka ska verka som en ledstång i tränarens planering och genomförande. Vidare beskrivs grunder i den fysiska träningen, innefattande riktlinjer kring konditionsträning, styrketräning, koordinationsträning samt principer kring barnträning. Grunder i modern fotbollsträning För att bli en bolltrygg spelare med bra spelförståelse behövs träning där spelaren får fatta beslut och använda sin teknik i matchlika situationer (Vickers 2007, s. 162, 165). Det är viktigt att denna träningsmetodik kopplas samman med ett ledarskap som ger spelaren möjlighet att tänka och fatta beslut själv. Detta för att människan helt enkelt lär sig bäst när lärandet på något sätt upptäcks på egen hand. Träningsmiljön ska även ha glädje och välbefinnande i fokus, med bakgrunden att lärande och utveckling sker effektivast när spelarna upplever god psykosocial hälsa, det vill säga att spelarna trivs med varandra och tränarna (Kungliga vetenskapsakademin 2010). Syfte med all fotbollsträning All fotbollsträning ska ha ett tydligt syfte, såklart varierande i komplexitet beroende på ålder och utvecklingsnivå. Syftet ska vara kopplat till de taktiska principerna samt till spelarutbildningsplanens råd för vilka färdigheter som främst bör utvecklas i de olika utvecklingsstegen. Syftet för träningen sätter spelaren i ett sammanhang, varifrån spelaren själv kan skapa sin utveckling. Att spelaren på egen hand skapar minnen av hur den ska agera och fatta beslut på fotbollsplanen, är det bästa av den enkla anledningen att människor lär sig bäst samt minns vad de lärt sig när de på egen hand får komma fram till lösningar (Slamecka & Graf 1978). Syftet tillsammans med smarta övningsval samt en tränare som är duktig på att använda instruktion, modellinlärning av hur bra lösningar på fotbollsplanen kan se ut tillsammans med frågor enligt Enhanced Guided Discovery, ger spelaren en tydlig riktning på vad denne ska fokusera sina tankar på i fotbollsträningen. (Alfieri, Brooks, Aldrich & Teenenbaum 2011). Syftet för träningen styr även feedbacken från tränaren. Feedbacken blir specifik och bra för spelarens lärande när den handlar om det spelaren fokuserar på att utveckla, det vill säga träningens syfte (Vickers 2007, s. 127f). Se figur för syftets betydelse för träningen och lärandets effektivitet. Tränaren förstärker positivt när spelaren uppvisar bra beteenden i träningens syfte Tydlighet skapas i vad som ska tränas Spelaren blir sedd Inre motivation ökar Spelaren förstår varför beteendet är bra i och med att beteendet gynnade dennes spel Utveckling främjas! Spelaren agerar i de olika spelformerna och lekarna i träningen. Tränaren förmedlar ett tydligt syfte med träningen 11

12 Träning i spelform Studier visar att spelare som når till högsta nivån i vuxen ålder har mer träning i spel eller spelliknande former i sin tid som ungdomsspelare jämfört med spelare på lägre nivåer eller sådana som har slutat (Ford, Ward, Hodges & Williams 2009). Vidare är det även bevisat att elitspelare på internationell nivå har spelat mycket, mycket spontanfotboll (Ford & Williams 2012). Den stora mängden spontanfotboll och träning i spelform leder till slutsatsen att skillnaden mellan spelare som tar sig till hög nivå och andra spelare, är skicklighet i speluppfattning samt beslutsförmåga på planen (Ward & Williams 2003). För att skapa träningssituationer som gynnar spelarens tekniska utveckling i fotbollsfärdigheter och förmåga att använda teknik i matchsituationer, bör tränaren skapa övningar som består av funktionella moment där spelaren behöver tänka samt använda sin speluppfattning. (Mosston & Ashworth 2002, s. 223) Enligt studier utförda i England ska förmågorna i tabellen främjas i fotbollsträningen, för att spelaren ska tränas i att uppfatta och tänka fotboll. DETTA SKA TRÄNAS FÖR ATT SKAPA BRA SPELUPPFATTNING Spelaren ska träna på att använda sin syn och hörsel för att ta in information i matchlika situationer, informationen ligger till grund för deras beslutsfattning på planen. Spelaren ska träna på att uppfatta mönster i spelet. Får spelaren träna på detta ofta kan spelaren på erfarenhet agera effektivt i situationer som uppstår i match. För att skapa den erfarenheten behöver spelaren skapa minnen och känslor från olika situationer. Detta kan tränaren hjälpa spelaren med genom exempelvis frågeteknik som feedbackform. Spelaren ska träna på beslutsfattande under intensiv press i spelsituation. Spelaren ska lära sig att använda sin teknik när denne är satt under hård press från motspelare. Detta görs med all information spelaren lyckats ta till sig genom att positionera sig bra för att se spelplanen så mycket som möjligt. Spelaren ska träna på att se och förstå med- och motspelares kroppsspråk och aktioner för att själv fatta beslut om egen aktion samt kunna förutse vad med- och motspelarna har för avsikt att göra. (Williams & Ford 2008) Ställningstagande kring träningsmetodik Med informationen om vad som skapar de bästa spelarna i längden som stöd, har Rågsveds IF som tydlig uttalad metodik att bedriva sin fotbollsträning i olika typer av spelformer (matchlik träning). OBS. Viss isolerad träningsform kan förekomma precis i början för de yngsta spelarna eller spelare som inte klarar av vissa motoriska rörelser. 12

13 Olika typer av träning i spelform Den matchlika träningen vi står för ska vara varierad och utmanande på olika sätt, för att kunna anpassas till syfte med träningen. Vilken spelform som används beror på spelarnas utvecklingsnivå och tränarens syfte med träningen. Inom spelformerna kan samtliga moment och aktioner i fotboll tränas. Spel: träning med mål och två lag i 5-, 7-, 9- och 11-manna. OBS: smålagsspel är spel i mindre format. Possessionspel: träning med possessionspel är när spelet går ut på att hålla bollen inom laget. Spelövning: träning i spelövning är när ett eller flera skeenden tränas med tydliga anvisningar för hur spelet startas och avslutas. Spelmoment: spelmoment är när man tränar enskilda moment som brutits ut ur spelet. Motståndare finns alltid när man tränar spelmoment. Träningsmetoder för att skapa bra stämning Att ha en bra stämning i laget är viktigt för att spelarna ska ha möjlighet att utvecklas på bästa sätt. Studier visar att barns prestationer påverkas av deras psykiska hälsa. I lagets miljö bör därför sociala relationer och en god sammanhållning värderas mycket högt. (Kungliga vetenskapsakademin 2010) En miljö som främjar spelare som är villiga att utvecklas samt trivs i fotbollsverksamheten byggs på ett humanistiskt ledarskap. Utöver tränarens ledarskap kan träningen innehålla medvetna metoder med glädjefulla inslag såsom lekar och roliga samarbetsövningar. Hur stort detta inslag ska vara varierar beroende på hur mycket det enskilda laget behöver sådana aktiviteter samt vilket steg i spelarutbildningsplanen barnen befinner sig på. Men att spelarna har roligt och trivs med varandra bör tas i åtanke av alla tränare i och med att det är en viktig faktor både för lärande och prestation. Se figur, för illustration av sambandet mellan psykisk hälsa och prestation/lärande. Bra psykisk hälsa = bra möjlighet att lära eller prestera Spelare som har roligt-> trivs med medspelare och tränare->bättrad psykisk hälsa. Humanistiskt ledarskap Medvetna inslag av lek och samarbetsövningar i träningen 13

14 Målsättning För att skapa lärande och tillika upplevd kompetens vilket i sin tur bidrar till inre självbestämmande motivation för spelaren är ett effektivt målsättningsarbete en framgångsrik metod. Med stigande ålder bör spelarna själva vara med och sätta sina egna målsättningar, för att uppfylla autonomi i teorin om inre självbestämmande motivation. Målsättning är även en viktig del för att vägleda spelaren i vad denne ska fokusera på och anstränga sig i att utveckla för att bli en bättre spelare. (Deci & Ryan 2000; Locke & Latham 2002) Att sätta olika typer av målsättningar är mest effektivt för motivation och lärande. Resultatmål - Fokuserar på resultat och jämförelser med andra. Ex. vinna matchen. Prestationsmål - Fokuserar på din egen prestation, i jämförelse med dina tidigare prestationer. Ex. göra fler mål är förra säsongen. Processmål - Fokuserar på de specifika uppgifter som är nödvändiga för att prestera bra. Ex. ta sig oftare in i avslutsposition vid inlägg/inspel. (Vickers 2007, s. 344) För att målen som sätts ska vara effektiva är så kallade SMART-mål en bra checklista att utgå ifrån. SMART-mål innebär att målsättningen är Specifik (målet är bestämt exakt mot vad som ska göras), Mätbart (målet kan mätas, om det är uppnått eller ej), Aktionsbaserat (målet är baserat på en aktion som kan förbättras), Realistiskt (målet är inte för svårt), Tidsbestämt (målet ska klaras inom bestämd tid), Självvalt (Spelaren/spelarna ska ha varit med och bestämt målet). (Vickers 2007, s. 355) OBS! Målsättningar ska sättas både för den enskilda spelaren samt för hela laget. En av tränarens uppgifter i Rågsveds IF är att hjälpa spelarna att sätta relevanta och bra mål när tiden är inne för det. Målen kan enkelt skrivas ned på ett papper för att kunna följas upp och utvärderas samt ligga till grund för nya målsättningar senare. Se tabell för en enkel checklista, när du sätter upp mål för laget och individen. SMART-MÅL LAGET INDIVIDUELLT SPECIFIKT MÄTBART AKTIONSBASERAT Laget ska bli bättre på att komma till avslut på mål efter inspel från kant. Minst 6 avslut på mål efter inspel från kant per match. Laget ska lyckas genom att bli bättre på underprinciper när bollen är djupt nere på kant. Samt förbättra uppfyllande positioner fr avslut. Målet är realistiskt för att laget har tidigare ofta haft bollen i lägen där inspel kan utföras. Kantspelare vill bli bättre på offensivt 1-1 läge. Ta sig förbi 3/4 gånger, samt utmana i rätt-läge efter principer minst 5 gånger per halvlek. Använda tempoväxling i dribbling samt orientera sig bättre för att värdera om läget är rätt. REALISTISKT Målet är satt utifrån att spelaren är relativt skicklig på att finta men har svårare att värdera när utmana eller när passa. TIDSBESTÄMT Målet ska utvärderas om 6 veckor. Målet ska utvärderas om 4 veckor. SJÄLVVALT Spelarna har identifierat målområdet som ett problem i lagets anfallsspel. Spelaren har själv skrivit ner att den vill bli bättre på att utmana. Tränaren har hjälpt till att göra målet specifikt och mätbart. 14

15 Planering & organisation av träning Tränaren i Rågsveds IF väntas ha planerat sin verksamhet både kortsiktigt vad gäller själva träningspasset, men även med spelarnas stigande ålder ha en längre planering för vilka taktiska principer som ska tränas när, utifrån kollektiva och individuella målsättningar. Generellt, för både kort- och långsiktig planering, är baklängesplanering en effektiv metod att förhålla sig till. Baklängesplanering går ut på att tränaren först bestämmer sig för vad som ska utvecklas, för att sedan planera vilka övningar och spelformer som passar för syftet. De frågeställningar tränaren bör ställa sig i baklängesplaneringen av träningen är: Vad ska utvecklas? Varför ska de lära sig? Vem ska lära sig och Hur kan denne lära sig på bästa sätt? Planering av fotbollsträning När syftet och frågeställningarna är klarlagda bör träningen ha en tydlig struktur för att skapa igenkänning och en tidseffektiv träning. Strukturen består av en inledande samling, träningsinnehåll och avslutande samling, enligt figuren nedan. (Annerstedt 2007, s. 105) I planeringen av fotbollsträningen används modellen Teaching Games for Understanding (TGfU) som utgångspunkt. Modellen är framtagen för att utgå från spelet i lärande av teknik och spelförståelse (Bunker & Thorpe 1982). Samling innan träning: Info om träningens syfte & innehåll. Huvudmoment: Träningen anpassas efter syftet genom användning av förberedelseträning, TGFU & lekar. Avslutande samling: Träningen sammanfattas genom att spelarna får reflektera kring vad de har lärt sig/tränat på. Modellen för TGfU ska inte ses som något fast, utan mer som en utgångspunkt för fotbollsträningens utformning, där variation sker mellan hela spelet och utbrutna moment för att skapa bästa möjliga lärande för spelaren samt omväxling i träningen. Variationen mellan hel- och delmetod kan ske både i ett enskilt träningspass eller över tid och flera träningspass. Se hur arbetsgången mellan hela spelet och delar i spelet i TGfU-modellen kan gå till, i enlighet med figuren nedan. Fatta bra beslut i spelform (spelaren får arbeta med att fatta bra beslut i spelet feedback genom frågeteknik. Tydligt syfte (utgå från spelfilosofi och/eller aktioner/färdigheter) Spelaren Träna på fotbollsfärdighet i delmetod (fotbollsfärdighet kopplas till spelförståelse genom träning i spelform) Låta spelarna testa i designad spelform (utan större yttre påverkan från tränare) Skapa taktisk medvetenhet (tränaren använder frågor /modellinlärning) 15

16 Planering av övning i spelform Enligt tanken med baklängesplanering designas övningen efter syftet med träningen. I och med att RIF-modellen står för i huvudsak spelform, beskrivs endast vad man som tränare kan tänka kring vid skapande av en övning i spelform. Övningen i spelform bör likna matchen så mycket som möjligt. Därför bör spelförhållandena med yta & spelriktning, antalet spelare i ytan, medspelare, motspelare och bollar i övningen vara verklighetsförtroget. Men för att designa en övning i spelform för att nå ett syfte med träningen, bör ovannämnda förhållanden laboreras med för att exempelvis skapa möjlighet för fler aktioner i spelet i det syfte som tränas. Det kan också vara för att spelare i komplexa moment ska få mer tid på sig att utföra aktioner. Pedagogiska regler kan användas i spelform för att syftet med träning ska främjas. Det är dock viktigt att poängtera att spelförhållanden och pedagogiska regler inte får vara för olika matchens förutsättningar. Lärandet och speluppfattningen för spelarna blir lidande om försvararna exempelvis tvingas vara passiva eller om styrkeförhållandet för bollhållande lag är för stort. Eller som de spelare som försvarar i dessa lägen får agera i situationer som inte är utvecklande. (Ford & Williams 2012) I figuren nedan beskrivs förhållanden som påverkar matchlikheten och hur dessa kan varieras i skapande av en övning. Är krysset på 10 på samtliga skalor är det spel som bedrivs. 10 = matchlikt 1 = icke matchlikt 1 Yta: 10 1 Regler: 10 - Riktningsbestämt? - Matchlika regler - Zoner? - Pedagogiska regler? - Matchlik yta? 1 Boll: 10 - En eller flera bollar igång samtidigt? 1 Medspelare/motspelare 10 1 Mål: - Hur många i förhållande - Finns de? 10 till varandra? - Hur många? - Hur många i förhållande - Var finns målen? till ytan? 16

17 Principer kring barnträning I tabellen nedan beskrivs hur mottagliga barn är för att utveckla de olika fysiska kapaciteterna i olika faser av sin utveckling. Som tidigare nämnt ska dessa fysiska kapaciteter tränas integrerat under fotbollsträningen i form av fotbollskonditionsspel och liknande. Kapacitet Förpubertet Tidig fas i pubertet Snabbhet & spänst Hög träningsbarhet Medelstor träningsbarhet Sen fas i pubertet Medelstor träningsbarhet Efter pubertet Låg till medelstor träningsbarhet Styrka Medelstor träningsbarhet (neuronal anpassning) Ingen träningsbarhet Stor träningsbarhet Stor träningsbarhet Medelstor träningsbarhet Kondition Medelstor Stor träningsbarhet träningsbarhet Koordination Stor träningsbarhet Stor träningsbarhet Medelstor träningsbarhet Rörlighet Hög träningsbarhet Medelstor Medelstor träningsbarhet träningsbarhet Medelstor träningsbarhet Låg träningsbarhet Låg träningsbarhet Tränarens ledarskap I detta avsnitt om tränarens ledarskap i Rågsveds IF beskrivs generella förväntningar och riktlinjer för en tränare i Rågsveds IF. Riktlinjerna för tränarens ledarskap är relativt fria för att alla personer har sitt eget sätt att vara. Samtidigt finns det några starka rekommendationer och målbilder att anpassa sitt ledarskap efter, detta för att utveckla spelarna till att bli så bra som möjligt. Dessa rekommendationer och målbilder är tätt ihopkopplade med föreningens träningsmetodik, som präglas av spelform och främjandet av spelarens självständiga beslutsfattande samt lärande. (Mitchell, Oslin & Griffin 2013, s. 8f) Kravprofil: ledare Vi anser att tränarna och ledarna är bland de viktigaste i föreningen i sin roll som spelarutbildare, men kanske framförallt som förebilder för barn och unga, både i föreningen och i närområdet. Det finns därför vissa riktlinjer för hur en tränare i Rågsveds IF ska vara och agera. En tränare i Rågsveds IF ska Vara en god förebild och alltid uppträda föredömligt i alla sammanhang. Besitta en god pedagogisk förmåga och verka för en positiv inlärningsmiljö. I detta ingår att tillämpa ett ledarskap enligt Enhanced Guided Discovery samt att verka för ett prestationsorienterat motivationsklimat (se separata delar i RIF-modellen). Följa RIF-modellen, värdegrunden och föreningens övriga policydokument. Utbildningskrav För att vara tränare i Rågsveds IF krävs det utbildning för att ta till sig, kunna värdera när använda samt kritiskt granska RIF-modellens riktlinjer. Nedan beskrivs de lägsta utbildningskraven för tränarna i de olika lagen. 17

18 Knatte 5-manna 7-manna 9-manna 11-manna Internutb. C-diplom B-diplom B-diplom B-diplom (ungdom) (ungdom) Tränarens roll är att skapa ett bra motivationsklimat I tränarrollen ingår många uppgifter; dels ska man vara en bra fotbollsutbildare, det vill säga ha bra kunskaper om spelet, dels ska man vara en bra förebild och ledare, vilket innebär att klimatet i gruppen är glädjefyllt men samtidigt disciplinerat och organiserat. Tränaren bidrar till ett disciplinerat & glädjefyllt klimat Genom att ha en tydlig organisation av sina träningar, det vill säga tydliga samlingar och avslutningar samt ett syfte med träningen, kommer spelaren känna att träningen är meningsfull, seriös och rolig. Känner spelarna på det sättet kommer troligen även klimatet på träningen vara fokuserat. (Surujlal & Dhurup 2012) Utöver en tydlig organisation har tränaren även ansvar för att kontrollera gruppen; vilken nivå av stränghet som krävs är såklart situationsanpassat efter vilken grupp tränaren tränar. Det är viktigt att poängtera att vi som tränare ska ha höga krav på spelarna vad gäller deras ansträngning att försöka, disciplin och uppträdande, enligt föreningens värdegrund. Anvisningar och tillrättavisningar inom dessa områden samt konsekvenser vid upprepade överträdelser är viktiga och ska inte förknippas med beteenden som feedback/instruktion/frågor i fotbollsträning. (Chelladurai & Saleh 1978) Det är även väldigt viktigt att tränaren har nära till att förstå spelaren och skapa en relation som sträcker sig även utanför fotbollen. Detta kan göras med små medel, som att försäkra sig om att man som tränare har pratat med varje spelare under eller i anslutning till träningen. Känner spelaren att tränaren bryr sig om denne som människa kommer dennes välmående och vilja att anstränga sig att vara hög. (Jowett & Cockerill 2003) Planering för organisation & utveckling Att träningen är välplanerad och har ett bra flyt är viktigt för att skapa ett bra utvecklingsklimat. Detta innebär att träningen alltid bör vara planerad i förhand för att ett bra flyt ska finnas i och mellan olika moment i träningen. Tränaren bör även vara förberedd på hur denne ska informera spelarna om syfte och anvisningar för att snabbt komma igång med övningar och minska egen tid taltid. (Surujlal & Dhurup 2012). Vi står därför för att tränaren alltid ska ha ett syfte med fotbollsträningen och därmed planerat efter det. För att veta vad syftet ska vara utgår tränaren från lagets kollektiva och spelarnas individuella målsättningar. Därmed ska tränaren även planera för hur dessa målsättningar ska sättas. Sedermera är tränarens uppgift att ge feedback på syftet med träningen i form av positiv förstärkning när spelaren gör framsteg samt genom frågeteknik när spelaren behöver utveckla ytterligare kunskap. Detta arbetssätt med planering och uppföljning kommer leda till djupinlärning och bra prestationer över tid för spelaren (Feltz, Chase, Moritz & Sullivan 1999). Ledarskap i fotbollsträning I fotbollsträningen har tränaren en viktig roll att spela för att skapa den bästa möjliga miljö för fotbollsspelaren att utvecklas i. Utöver själva träningsmetodiken ska tränaren sträva efter att vara så pedagogisk som möjligt. Detta är inte självklart i fotbollsvärlden, då studier visar att den traditionelle fotbollstränaren ofta använder sig av raka instruktioner, ofta till bollhållare under aktion. Tränare har även ofta visats använda korrigerande samt negativ feedback när spelare inte lyckas med det de förväntar sig. (Williams & Hodges 2005) 18

19 Vi står för en annan syn på hur fotbollstränaren ska agera i fotbollsträningen Vi står för att tränarna i föreningen ska sträva efter att skapa en miljö som främjar spelare, som är självständiga i att ta egna beslut på planen samt känner stark, inre självbestämmande motivation. För att skapa detta är högst troligt inte en traditionell tränarpraktik att föredra. Istället strävar vi mot att tränaren med sin träningsmetodik och sätt att vara pedagogiskt, ska uppmuntra spelarna att tänka och upptäcka spelet fotboll på egen hand. Detta görs i praktiken genom ett träningsinnehåll där spelarna ofta får utföra fotbollsaktioner och beslutsfattande i matchliknande situationer, samt att spelarna ofta tillåts vara med och tänka själva kring feedback och bra val på fotbollsplanen. Att göra detta på detta sätt skapar spelare som inte är beroende av instruktioner och styrning utifrån; spelarna klarar istället av att fatta bra beslut och utföra aktioner när svårighet på motstånd och match ökar (Mosston & Ashworth 2002, s. 223; Smeeton, Williams, Hodges & Ward 2005) I underrubrikerna beskrivs teorier för Enhanced Guided Discovery (EGD, guidad inlärning) och feedback närmare. Genom att använda inslag av dessa teorier effektivt kommer man som tränare, jämfört med den traditionelle tränaren, att utvecklas till att bli en tränare som främjar inre självbestämmande motivation och spelare som lär sig på djupet. 19

20 Tränarens arbetssätt med förstärkning & feedback Att använda feedback är en viktig del i tränarens arbetssätt, enligt vårt sätt att se på tränarens ledarskap. Feedbacken bör, för att gå i linje med att spelaren ska ha bra självbestämmande motivation och ha djupinlärning, vara uteslutande positiv. Det kan även vara i form av frågeteknik för att spelaren själv ska kunna upptäcka andra lösningar på problem som uppstår på planen. (Williams & Hodges 2005) Den generella regeln är att desto mer spelaren ökar i skicklighet, ju mindre frekvens och mindre specifik kan tränaren vara i sin feedback. Detta för att spelaren ska bli mer och mer självständig och själv kunna känna vad som kan göras annorlunda eller när denne lyckats. I detta fall kan feedback istället komma när mer komplexa aktioner utförs och i efterhand genom diskussion med spelaren. Att korrigerande/negativ feedback inte ska förekomma beror på att spelaren ska utvecklas utan för mycket påverkan utifrån, vilket sannolikt är mest effektiv för motorisk djupinlärning i fotboll (Hodges & Franks 2002). 20

21 Spelarutbildningsplan Spelarutbildningsplanen kommer att redogöra för vilka ledarbeteenden som är extra viktiga, beroende på spelarens biologiska ålder. Dock ska alla tränare i Rågsveds IF såklart verka efter värdegrunden och RIFmodellens utgångspunkter. Vidare ska spelarutbildningsplanen överskådligt visa hur vi i Rågsveds IF arbetar med spelarens utveckling i de olika utvecklingsstegen (som ses i figuren nedan). Spelarutbildningsplanen ska även förklara Rågsveds IF:s syn på multiidrottande samt ge en bild av vad som händer praktiskt för spelaren i olika åldrar (när skapas lag, hur ofta man tränar och så vidare). 5-manna Nybörjare, första åren skapas en glädje att upptäcka fotboll genom lek och fritt spel 7-manna Träningen blandas med lek och spelform med syfte. Gyllene ålder att utveckla koordinativ kapacitet! (9-12 år) 9-manna Mer och mer fokus på taktisk förståelse (12-13 år) 11-manna Spelaren tränar positionsspecifikt (14-19 år) 6 års ålder: spelaren börjar spela fotboll i organiserad form (går med i en klubb) Icke-linjär utveckling i åtanke Vi ser på utveckling ur ett pedagogiskt perspektiv som är icke-linjärt. Detta innebär att utvecklingsfokus i de olika stegen i spelarutbildningsplanen inte är menade att lära spelarna några perfekta rörelser av en tränare som ger något slags tekniskt eller taktiskt facit. Istället tror vi att ett utvecklingsfokus som främjar spelarnas kreativitet att anpassa sina aktioner till att lösa spelsituationer som uppstår i olika miljöer, kommer att utveckla färdigheter och taktisk förståelse som passar just den spelarens spelstil och individuella förutsättningar. Med en icke-linjär utveckling i åtanke vill vi även organisera träningsgrupperna. Det är viktigt att komma ihåg att olika spelare kommer att lära sig olika delar av spelet olika snabbt och i olika ordning. Därför vill vi i 7- mannaåldern hålla ihop hela träningsgruppen, så att spelarna får träna nivåanpassat varje träning samt har bästa möjlighet att på ett enkelt sätt utsättas för lättare eller svårare utmaningar, beroende på vilket utvecklingsfokus/syfte som träningen har och spelarens befintliga utvecklingsnivå inom träningens syfte. 21

22 5-manna (6-9 år) Under 5-mannaåren fördelas träningstiden över tid, enligt cirkeldiagrammet nedan, det vill säga är illustrationen i diagrammet inte talande för ett enskilt träningspass. För ytterligare beskrivning av utvecklingsfokus och innehåll i träningen läs vidare i kapitlet: Tillvägagångssätt i 5-mannafotboll och dess underrubriker. Fördelning av effektiv träningstid (5-manna) 13% 5% 12% 50% 20% Smålagsspel Spel Lekar Isolerad träning Spelmoment Centrala ledaruppgifter/ledarbeteenden i 5-mannafotboll Skapa gruppsammanhållning och motverka motsättningar. Tränaren ska se till att alla spelare blir sedda och känner samt respekterar varandra. Tränarens uppgift är att uppmuntra spelaren att våga och försöka behandla bollen. Tränaren ska inte ge instruktioner och feedback kopplat till teknik och utförande. Tränaren ska sätta tydliga regler kring träningen så att barnen tidigt lär sig vad en fotbollsträning går ut på. Exempel på regler kan vara regler för rutiner på samlingar, regler för uppförande med mera. Syftet med reglerna är att få ett lugnt klimat på träningen med fokus på att spela fotboll och ha roligt. Tränaren ska vara tydlig i sina anvisningar och förklara träningsinnehållet så att alla barn förstår, tänk på att vissa barn förstår bäst genom att se och testa själv andra av att höra och så vidare. Tränaren använder humor för att göra träningen lustfylld för barnen. Träningen ska vara genomtänkt och planerad. Likaså ska genomgångar och samlingar vara planerade; mindre tränarprat leder till mer speltid för barnen. Rågsveds IF:s syn på att vara aktiv i flera idrotter i 5-mannaålder (multiidrottande) Barnen kan utan problem ägna sig åt fysisk aktivitet fem-sex gånger i veckan men det är av stor vikt att träningen är allsidig och att spelarna har möjlighet att utföra andra idrotter än fotboll. Rågsveds IF stödjer att barnen är aktiva i flera idrotter samtidigt enligt teorier som förordar sen specialisering. (Cote et al. 2009) 22

23 Det här händer praktiskt i 5-mannaåldern Det året barnen fyller 6 år bjuds de in till att delta i föreningens fotbollsskola. Barnen tränar då en gång/vecka under ledning av föreningstränare. Om tillräckligt med spelare finns bedrivs fotbollsskolan på flera platser i upptagningsområdet, exempelvis på Rågsveds BP och Hagsätra IP. Fotbollsskolan pågår under perioden april-juni samt augusti-oktober. När fotbollsskolan är slut delas barnen in i grupper baserat på var de bor. På tjejsidan är målet att få tjejer/årskull. Målet är att starta två träningsgrupper med ca killar från Rågsved/Snösätra och lika många från Hagsätra/Ormkärr. Dessa träningsgrupper fortsätter att träna ihop under år två för att sedan delta i 5-manna seriespel mellan 8 9 års ålder. När barnen når en ålder av 9 år ökar träningsmängd i organiserad fotbollsträning från 1-3 gånger per vecka. 23

24 Tillvägagångssätt & utvecklingsfokus i 5-, 7-, 9- & 11-mannafotboll I detta kapitel kommer spelsystem för de olika matchformerna att beskrivas samt vilket utvecklingsfokus vi som tränare ska ha kollektivt i de olika matchformerna. För att veta vilka färdigheter (teknik och aktioner) som behöver övas i vilka positioner ska tränaren utgå från principerna i underrubriken utvecklingsfokus samt skapa sig en bild av vilka krav som finns i de olika positionerna för en 11-mannaspelare i framtiden, vilket är beskrivet i tidigare kapitel om taktiska principer. Vi vill betona att det är viktigt att spelare INTE specialiserar sig på en position innan 11-mannafotboll utan istället tränar och matchar allsidigt i minst tre olika positioner. Vi tror starkt på att spelsystemet som föreslås är det optimala för spelarens utveckling till att bli en bolltrygg spelare med god spelförståelse som leder till att spelaren kan agera effektivt i både offensiva och defensiva situationer. Detta leder till att alla lag ska spela enligt samma spelsystem, detta för att skapa en röd tråd men framförallt för att alla spelare i föreningen ska få bra möjligheter att utvecklas till fotbollsspelare med bra taktisk förståelse. Utvecklingsfokus i de olika åldrarna utgår från spelsättets taktiska principer. Tränaren bör ha spelförståelse som utgångspunkt i sin träning och utefter det anpassa sina syften för att utveckla spelarnas färdigheter för att klara av principerna genom att träna i spelform. Vi tror att alla färdigheter går att träna med många repetitioner i spelform, bara syftet och designen med övningen i spelform är tydlig och smart utformad. Spelsystem 5-manna: Spelsystem 7-manna:

25 Spelsystem 9-manna: Spelsystem 11-manna (rekommendation men valfritt efter spelarunderlag): Motivering till spelsystem Ofta pratar man om att spelsystem bara är en lek med siffror. Detta tror vi är delvis sant, då principerna och filosofin kommer att bestämma hur det ser ut när laget spelar. Men vi tror även att olika spelsystem skapar sämre och bättre förutsättningar att kontrollera bollen enligt principerna, vilket vi vill utbilda våra spelare att göra. Vi vill med de valda spelsystemen skapa goda möjligheter att kontrollera bollen genom att använda våra taktiska principer. Spelsystemen är även valda med en baktanke som går ut på att transfern mellan 5-, 7-, 9- och 11- mannaspel blir naturlig enligt lagets positioner och sätt att spela. Med dessa spelsystem kommer spelarna att känna igen sig i positionernas uppgifter och krav. Det nya i spelsystemen blir att spelare adderas till lagdelarna. Spelsystemen är utformade för att kunna kontrollera bollen på bästa sätt. För att göra det tror vi starkt på att alltid spela i numerärt överläge centralt i planen kombinerat med utgångspositioner som ger naturliga breddansvar till spelare i kantposition, framförallt i speluppbyggnaden. 25

26 Tillvägagångssätt i 5-mannafotboll Spelsystem I 5-mannafotboll spelar vi enligt I just 5-mannafotboll ligger inget fokus på speciella tillvägagångssätt/principer i fotbollens skeenden. Utan största fokus ligger på att spelarna fritt ska få uppleva spelet utifrån viss styrning av utgångspositionerna i som naturligt täcker planens djup och bredd. Viktigt är att inte prata med spelarna i form av positioner, som att någon är back/mittfältare/anfallare. Istället pratar vi med spelarna i form av att de utgår från olika ställen på planen: en spelare ska vara längst ner, en spelare på vardera kanten samt en spelare längst fram. Betona att alla anfaller när vi har bollen och försöker ta bollen när vi försvarar. Bild: Spelsystem 1-2-1, i 5-mannafotboll. Bakgrund till val av spelsystem: Vi anser först och främst att har en tydlig transfer till 7-, 9- och 11-mannaspel vad gäller ytorna som spelarna får pröva att verka i på planen. Positionerna översatt till framtida 11-manna positioner är: - Spelare längst bak= Någon av de centrala mittfältarna. - Spelare på kanter= Ytterback eller yttermittfältare/forward - Spelare längst fram= En offensiv mittfältare eller central forward Vi spelar i en diamantformation som utgångspunkt för att varje spelare ska få många 1 1 situationer oavsett vilken position man spelar på. Alla spelare ska få träna och spela match i alla positioner. Fördelar med att spela är även att spelarna lär sig, genom att spela, att man ska försöka ha spelare på varje kant samt centralt fram och bak på planen. I denna ålder fokuserar vi inte på att ge spelarna instruktioner och feedback, vare sig det gäller taktiska principer, utgångspositioner eller speciella beteenden/färdigheter för de olika positionerna. 26

27 Utvecklingsfokus i 5-mannafotboll Vi fokuserar endast på de allra mest grundläggande delarna i fotboll. Det vill säga först och främst att alla spelare på planen deltar i anfallsspelet samt försvarsspelet. Utöver detta ska följande principer och individuella beteenden/färdigheter i Rågsveds IF:s spelsätt utvecklas under åren på 5-manna: Anfallsspel (speluppbyggnad) - Princip: Göra planen stor. Underprincip: Spelbredd. Speldjup. Beteende: Orientering. Förklaring/Beskrivning: Denna princip, underprinciper och beteenden tränas på automatiskt i och med att spelarna utgår från olika ställen på planen. Tränare ska inte fokusera på att utveckla detta mer än att förutsättningarna i positionerna tränar spelarna i denna princip. Obs: När/om spelarna blir/är tidigt utvecklade exempelvis sista året på 5-manna, kan man som tränare börja lägga fokus på denna princip, underprinciper och beteende i sin övningsdesign. - Princip: Öppna passningslinjer. Underprincip: - Beteende: Bollhållare utmana för att skapa obalans. Förklaring: Stort fokus i övningsdesign och uppmuntran från tränare ligger på att spelarna ska våga att utmana sin motståndare i denna ålder. Överallt och när som helst på planen är det mer än tillåtet att försöka dribbla av sin motståndare. Detta kommer att leda till spelare som ofta tränar sin teknik i matchsituation i denna ålder, men även spelare som får fler passningsmöjligheter (öppna passningslinjer till medspelare) när motståndarna försöker pressa. Anfallsspel (skapa målchans) - Princip: Utmana. Underprincip: Utmana för att ta sig förbi. Beteende: Utmana med tempoväxling i dribbling. Förklaring/Beskrivning: Som tidigare nämnt ligger största fokus på att uppmuntra spelarna att hantera bollen och våga dribbla och utmana i 1 1 situationer över hela planen. I denna ålder använder tränaren inte mycket instruktion och feedback. Utan fokus ligger på att spelarna ska få många chanser att behandla bollen i 1 1 situationer genom träningen/övningarnas design och spelsystemet när laget spelar match. Samt få uppmuntran från tränaren att försöka igen, igen och igen när man misslyckas. Försvarsspel (förhindra uppbyggnad) - Princip: Positionsförsvar. Underprincip: - Beteende: Press. Förklaring: Spelarna lär sig att i spelet försöka ta bollen av motståndarna. I träningen/övningens design får spelarna ofta agera i 1 1-situationer, men någon speciell feedback eller instruktion används inte från tränarens håll. Försvarsspel (förhindra målchans) - Inget speciellt fokus, spelarna får upptäcka själva utan något speciellt fokus i träningen/övningens design. Offensiv omställning/defensiv omställning - Inget speciellt fokus, spelarna får upptäcka själva utan något speciellt fokus i träningen/övningens design. - Förstå skillnad mellan försvarsspel och anfallsspel (grundligt: när vi har bollen försöker vi att dribbla eller stå så att man kan få bollen och göra må. I försvarsspel försöker alla i laget ta bollen. 27