Tema hälsoinnovation. Årsberättelse 2015

Transkript

1 Tema hälsoinnovation Årsberättelse 2015

2 Innehåll Introduktion Forskning 6 Utbildning 10 Samverkan 12 Utblick

3 Tema hälsoinnovation Välkommen! Du håller just nu Tema hälsoinnovations årsberättelse för 2015 i din hand. Här får du en inblick i ett urval av alla de aktiviteter på Högskolan i Halmstad som fokuserar på att stödja och utveckla individers hälsa och välbefinnande. Är du särskilt intresserad av något av innehållet, kontakta gärna oss som representerar projekten. Trevlig läsning! Ingela Skärsäter Programchef Tema hälsoinnovation Tema hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad möter hälsoutmaningar genom ämnesöverskridande och värdeskapande forskning och utbildning i samverkan med samhällsaktörer. 3

4 Att möta hälsoutmaningar Högskolan i Halmstads satsning Tema hälsoinnovation ska bidra med innovativa och hållbara lösningar på samhällsutmaningar inom hälsoområdet. Temat ska dessutom stärka lärosätets profil som det innovationsdrivande lärosätet och bidra till ökad välfärd och tillväxt. Satsningen omfattar forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle. Arbetet med temat utgår från samhällets och individers behov, där deltagarstyrd samverkan och utveckling av arenor för samverkan mellan olika aktörer och organisationsnivåer är viktiga metoder. För att möta hälsoutmaningarna och samtidigt bidra till utveckling och tillväxt krävs nya innovativa lösningar och konstruktiv samverkan, där slutanvändare, offentlig verksamhet, näringsliv och akademi kan mötas för att utbyta kunskap och arbeta mot gemensamma mål. Ledningsgruppen för Tema hälsoinnovation är viktig i detta arbete, för att föra ut temats intentioner, och för att ta in pågående processer till lärosätet från den regionala omvärlden. Följande handlingsplan vägleder temats arbete med utgångspunkt i våra tre målområden forskning, utbildning och samverkan: 1) Vi utvecklar nationellt och internationellt stark och erkänd forskning om hälsoinnovation som skapar värden. En kartläggning under 2015 av pågående forskningsprojekt på de fyra akademierna på lärosätet visar att mer än hälften av alla projekt har någon inriktning på hälsoinnovation. Under perioden omsätter hälsoinnovativa forskningsprojekt minst 100 miljoner kronor i externa medel. 2) Vi utvecklar programöverskridande utbildning som rustar studenter med kunskaper och färdigheter för att skapa hälsoinnovativa lösningar som möter samhällsbehov och hälsoutmaningar med kunskap, kreativitet och hållbarhet. Under 2015 har programöver- skridande utbildning inom hälsoinnovation etablerats på samtliga nivåer. 3) Vi utvecklar mötesplatser för samverkan mellan lärosäte, näringsliv och offentlig sektor, vilka driver utvecklingen för studenter, forskare, företagare, vårdoch omsorgsgivare samt slutanvändare. Under 2015 har lärosätet startat två EU-finansierade utvecklingsprojekt ( HICube Kompetenta vården och HICube Behovsstyrd hälsoinnovationsarena ) som genomförs i nära samverkan mellan lärosäte, näringsliv och offentlig sektor. På följande sidor presenterar vi några av de satsningar och forskningsprojekt som pågår inom hälsoinnovationsområdet på Högskolan i Halmstad. Ledningsgruppen för Tema hälsoinnovation består av representanter från de halländska kommunerna, Region Halland och Högskolan i Halmstad: Fr.v. Jens Nygren, Anne-Christine Hertz, Gerry Andersson, Magnus Lundblad, Patrik Dahlqvist Jönsson, Ann Bremander, Fawzi Halila, Jeanette Sjöberg, Ingela Skärsäter, Magdalena Barkström, Rickard Wessberg. Saknas på bilden: Anita Sant anna, Margaretha Pejner, och Andreas Tylenius 4

5 Det är ingen tillfällighet att Högskolan i Halmstad i dag har en omfattande verksamhet inom hälsoinnovationsområdet. Högskolan har en lång tradition av nära samverkan inom hälsoområdet med såväl offentlig sektor som näringsliv. Forskning om hälsa och livsstil har länge haft en stark ställning på Högskolan, vilket tillsammans med aktiva samverkansinsatser lagt grunden för dagens satsning på hälsoinnovation. Ur Handlingsplan för Tema hälsoinnovation. 5

6 En digital mötesplats för cancersjuka barn med liknande erfarenheter, tankar, frågor och behov. Digital mötesplats för cancersjuka barn FORSKNING Forskargruppen Hälsoinnovation för barns psykiska hälsa har visat att barn som drabbas av cancer kan få stöd av vänner som delar deras erfarenheter och behov av att hantera konsekvenser av sjukdomen. Sådana kamratstödjare är emellertid svåra att hitta och barnen lämnas därför ensamma med sina utmaningar och känslor. I projektet Give me a break har forskargruppen utvecklat en digital tjänst för social, hälsofrämjande interaktion. Tjänsten möjliggör aktiviteter på en virtuell skolgård där barn som drabbats av cancer kan träffas för att lära känna varandra och utveckla ett nätverk av vänner som på sikt kan utgöra ett stöd för att hantera svårigheter. Forskning i samverkan Forskargruppen driver omfattande forskning kring barn och ungas hälsa och har en särställning nationellt genom att involvera barn i utveckling av ny kunskap och i design av hälsofrämjande interventioner. Forskningen bedrivs i samproduktion med flera partners från näringsliv, kommun och region. Gruppen leds av Jens Nygren och Petra Svedberg vid Internationellt prisad metod Högskolan i Halmstad och involverar sex forskare, sju doktorander och fyra projektledare/designers. Gruppen har en internationell prägel genom samverkansprojekt med flera olika utländska universitet och genom internationella gästprofessorer. Prisbelönt arbetsmetod Projektet har belönats internationellt för sin metod att identifiera mål, beteenden, frustrationer och attityder som finns hos användarna. Tillsammans med spel- och designbyråerna Hello There och CP+B har projektgruppen utvecklat den prototyp av Give me a break som nu testas i barncancervården. Forskargruppen Hälsoinnovation för barns psykiska hälsa: Medsols fr. kl. 12 Jens Nygren, Britt-Mari Gilljam (doktorand), Pontus Wärnestål, Petra Svedberg, Maria Nyholm, Katrin Hutton (doktorand), Susann Arvidsson, Susanne Lindberg (doktorand) och Sofia Persson. Saknas på bilden: Ing-Marie Carlsson, Ingrid Larsson, Carina Sjöberg (doktorand), Marie Wilhsson (doktorand), Mikael Ahlborg (doktorand), Caroline Karlsson, Cecilia Garell och Tim Engrenius. Vill du veta mer? Kontakta mig! Jens Nygren jens.nygren@hh.se 6

7 *Go Digital innovations in self-determined exercise motivation Grundtanken med GoDIS: Utveckla interaktivt verktyg baserat på relevant motivationsteori, i kombination med informationsteknologisk och innovationsvetenskaplig expertis, med utgångspunkt i användarvänlighet och behov inom e-hälsoindustrin. GRAFIK: PONTUS WÄRNESTÅL. GoDIS* ska främja folkhälsan Vad är det som gör oss motiverade till att förändra vår livsstil? Detta vill Karin Weman Josefsson, projektledare för GoDIS-projektet vid Högskolan i Halmstad ta reda på. Idag vet vi att en beteendeförändring från stillasittande livsstil till en mer fysiskt aktiv livsstil har potentiellt lika positiva hälsoeffekter som att sluta röka. Vi vet också att ökad fysisk aktivitet sannolikt är den enskilt viktigaste hälsofrämjande faktorn för folkhälsan. Projektgruppen GoDIS studerar vilka nya principer för interaktiv design som är mest attraktiva att utveckla, implementera och utvärdera i relation till adekvat motivationsteori. Gruppen studerar dessutom hur hälsofrämjande produkter kan varumärkas och marknadsföras på bästa sätt med bas i ett vetenskapligt kritiskt perspektiv. Främjar sunda beteenden Förutom potentiellt hälsofrämjande effekter på både individ- och samhällsnivå genom främjande av hållbara motionsbeteenden, förväntas projektet generera innovativa digitala lösningar och nya affärsmodeller för e-hälsoindustrin. Detta möjliggörs genom tvärvetenskaplig applicering av beteendeteori, informationsteknologi och affärsmodellsutveckling. Lägger grunden för hälsokoncept Ambitionen med projektet är större än en punktinsats för en begränsad målgrupp, specifik tjänst eller enskilt vetenskapsområde. En beteendeförändring lika positiv som att sluta röka. Projektet syftar till att skapa förutsättningar för ett hälsofrämjande koncept som kan få genomslag på folkhälsonivå och användas inom olika arenor som tangerar allt, från sjukfrisk- och egenvård till företagshälsovård, skola och äldreomsorg etc. Vill du veta mer? Kontakta mig! Projektgruppen GoDIS: Fr. v. David Johansson (Tappa Service AB), Urban Johnson, Nicholas Wickström, Karin Weman Josefsson, Pontus Bremdahl (Tappa Service AB), Fawzi Halila, Anna Ruthberg och Peter Wallin (båda från Health Profile Institute AB). Saknas på bilden: Esbjörn Ebbesson och Jesper Lund. Karin Weman Josefsson karin.weman@hh.se 7

8 Människa eller cyborg? FORSKNING Idag finns det mängder av teknologier som används för att bevaka våra kroppar och deras aktiviteter i vardagslivet. Teknologier av detta slag mäter och ger information om allt från hur fort en person springer till hur god kvalitet hans eller hennes sömn har. I projektet Känna, forma, dela: att mäta och föreställa kroppen i en medialiserad värld utvecklas ny kunskap om hur människors upplevelser av sin kropp förändras när de använder den här typen av teknologier och om hur föreställningar om deras framtida liv grundläggs Spegelbildens kulturella betydelse Tom O'Dell studerar kroppsövervakningsteknologier både ur nutida och historiska perspektiv för att svara på frågor om hur mätning och övervakning av den egna kroppen är kulturellt betingat. En del av hans arbete handlar om att undersöka spegelns och spegelbildens kulturella betydelse och hur den förändrats under de senaste trehundra åren. genom denna sammanvävning av kropp och teknologi. En viktig utgångspunkt för projektet är frågan om hur kroppen har kommit att framstå som ett mätbart objekt och vilken betydelse utvecklingen av sådana teknologier har haft för denna förståelse av kroppen. Personliga erfarenheter i tekniken I projektet fångas inte bara denna historiska dimension. Vi studerar också på vilka sätt dessa teknologier präglas av att utvecklare och designer investerar sina personliga erfarenheter och föreställningar om det tidigare, nutida och framtida självet och kroppen i dem. Vår ambition är dessutom att studera hur användare av dessa teknologier påverkas i förståelsen och upplevelsen av sina kroppar. Genom ett sådant flerdimensionellt fokus på kroppsbevakningsteknologier fångar vi hur de har tillkommit i ett socialt och kulturellt sammanhang, hur de har en särskild tillkomsthistoria och en förmåga att bidra till en förändring i det sociala och kulturella landskap som de har tillkommit. Historiska och moderna miljöer I projektet genomför vi etnografiska studier i både vardagliga och historiska miljöer samt i sammanhang där designers och användare möts, som till exempel Biohacker Summit. Projektet Känna, forma, dela: att mäta och föreställa kroppen i en medialiserad värld pågår och är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Projektgruppen består av Vaike Fors, Martin Berg samt Sarah Pink från RMIT University i Melbourne och Tom O Dell från Lunds Universitet. Vill du veta mer? Kontakta oss! Vaike Fors vaike.fors@hh.se Martin Berg martin.berg@hh.se Betydelsen av kroppen som mätbart objekt 8

9 Den tvärvetenskapligt sammansatta forskargruppen: Fr. v. Marie Héléne Laurell, Ingela Skärsäter, Margaretha Pejner, Wagner de Morais och Jens Lundström. På bilden saknas: Anita Sant anna, Frida Stranne och Anna Isaksson. Smarta hem ökar autonomin När vi får allt bättre hälsa kommer fler att leva allt längre. Men det innebär också att vi riskerar att utveckla fler långvariga sjukdomar. Detta skapar ett ökat behov av metoder som kan hjälpa äldre personer att behålla sin autonomi och klara sig utanför vårdsektorn i så hög grad som möjligt. Att stödja äldre människors boende i sin hemmiljö är en viktig utmaning utifrån det faktum att både de ekonomiska resurserna och kompetensförsörjningsmöjligheterna till vården är begränsade. Detta lärosätesövergripande och tvärvetenskapliga forskningsprojekt, kallat CORE-projektet, undersöker om egenvårdsförmågan kan stärkas genom nya sätt att använda välfärdsteknik hos äldre CORE-projektet ska bidra till stärkt egenvårdsförmåga Till projektet finns också Högskolans första hälsoinnovationsprofessur knuten: professor Misha Pavel och professor Holli Jimison från North Eastern University i Boston, USA. personer som behandlas med läkemedel. Välfärdsteknik som stöd vid läkemedelshantering i hemmiljö antas ge den äldre personen ökad egenvårdsförmåga, säkerhet och välbefinnande. Vilka olika behov och erfarenheter av läkemedelshantering finns inom gruppen äldre utifrån ett socioekonomiskt, köns- och etnicitetsperspektiv? Vilka effekter kan kommande forskningsresultat leda till på individoch organisationsnivå? Vem är villig att betala för välfärdsteknik som finns i hemmet? I projektet deltar sju unga forskare från Högskolan i Halmstads samtliga akademier. För att tydligt inkludera de nyttiggörande aspekterna har forskningsprojektet en styrgrupp med representanter från Högskolan, Region Halland, Halmstads kommun och anhörigorganisationer. Följande komponenter kommer att utvecklas som stöd: 1. Smart hembaserad teknik för objektiv bedömning av hälsorelaterade parametrar (t.ex. sömnkvalitet). 2. Digitaliserad HemDok som stöd för bättre hantering av egenvård som också är kopplad till hembaserad teknik. 3. Smart medicineringsdispensär som stödjer den äldre personens läkemedelshantering. Vill du veta mer? Kontakta mig! Ingela Skärsäter ingela.skarsater@hh.se 9

10 Utbildningar i hälsoinnovation och nyttiggörande HISS* Forskarnivå Masternivå Grundnivå Hälsoinnovation 7,5 hp Entreprenörskap/Nyttiggörande 7,5 hp Hälsoinnovation I 7,5 hp Hälsoinnovation II 7,5 hp Självständigt arbete med inriktning hälsoinnovation 15 hp Perspektiv på hälsoinnovation I 7.5 hp Utvecklingsprojekt med fokus på hälsoinnovation 15 hp *HISS Halmstad Health Innovation Summer School, augusti Hälsoinnovation UTBILDNING Högskolan i Halmstad har programöverskridande utbildning som rustar studenter med digital kunskap och färdigheter för hälsoinnovativa lösningar som möter samhällsbehov och hälsoutmaningar med kunskap, kreativitet och hållbarhet. På grundutbildningsnivå erbjuder Högskolan i Halmstad kurser i tillämpad hälsoinnovation inom samtliga utbildningsprogram på lärosätet. Utöver den programöverskridande utbildningen finns hälsoinnovations- moment inom utbildningsprogrammen som är anpassade efter dess inriktningar. Exempel på detta är kandidat- programmet Digital design och innovation som genomför designprojekt på temat hälsoinnovation, i samarbete med externa företag och organisationer, i programmets digitala designstudio. På avancerad nivå finns kurser i tillämpad hälsoinnovation. Samarbete sker också med det Vinnova-finansierade Halmstad School of Innovation för att utveckla hälsoinnovativa projekt som utgår från verksamhetsnära behov, både från näringsliv och offentlig sektor. På forskarnivå erbjuds forskarkurser i tillämpad forskning i hälsoinnovation samt entreprenörskap och nyttiggörande. Sommaren 2016 arrangeras också den första sommarskolan i Hälsoinnovation. Målgruppen är masterstudenter, doktorander och unga forskare. Lärosätesövergripande utbildningstema Halmstad Health Innovation Summer School (HISS) är internationell och har utvecklats ur ett lärosätesövergripande perspektiv och genomförs i samarbete med Uppsala universitet. Vill du veta mer? Kontakta mig! Anita Sant Anna leder en workshop med studenter som läser utbildning inom hälsoinnovation. Jeanette Sjöberg jeanette.sjoberg@hh.se 10

11 Under en sommarvecka i Halmstad kan nationella och internationella masterstudenter utbyta kunskaper kring hälsoinnovationer vid Högskolan i Halmstad. HISS ger möjlighet att lägga grunden till ett professionellt nätverk som kan skapa mervärde för studenter och forskare. året om 11

12 Samverkan ger nya möjligheter BILD: REGION HALLAND. 12

13 Mötesplatser för innovation och samverkan utgör en viktig drivkraft till utveckling för studenter, forskare, företagare, vård- och omsorgsgivare samt slutanvändare. På nästa uppslag berättar vi mer om två av våra samverkansprojekt: HICube och CARENA. 13

14 CARENA och HICube utvecklar kommunika SAMVERKAN I mars 2015 lämnade Högskolan i Halmstad in två projektansökningar till Europeiska socialfonden (ESF) respektive Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Tema hälsoinnovation var sammanhållande kraft i utvecklingen av projekten och i ansökningsprocessen. Ansökningarna var framgångsrika och under sommaren 2015 beviljades projektet HICube Kompetenta vården 14,9 mkr av ESF, medan HICube Behovsorienterad hälsoinnovationsarena beviljades 10,6 mkr av ERUF. Därtill kommer medfinansiering från de halländska kommunerna och Region Halland i form av pengar och arbetstid omfattande totalt 20,9 mkr. Högskolan i Halmstad samfinansierar dessutom de båda projekten med 8,3 miljoner kr. Totalt omfattar projekten hela 54,7 miljoner kr under tre år, med start i september Lösa verksamhetsnära behov Projekten präglas av samverkan internt på lärosätet, externt med samverkansparter och genom fondsamverkan. Genom fondsamverkan ska projekten bidra till lösningar på verksamhetsnära behov och till att öka förutsättningarna för och förmågan att använda hälsoinnovationer, i kommuners och regionens vård- och omsorgsverksamheter. Innovationsprocesser ska stärkas genom att HICube Kompetenta vården arbetar med verksamhetsnära behovsanalyser och ger utvecklingsstöd i form av kompetensutveckling för främst mellanchefer. Regional projektsamverkan för framtidens vård och omsorg Gynna regional utveckling Utifrån identifierade behov bidrar HICube Behovsorienterad hälsoinnovationsarena med metod- och produktutveckling, prototyper och testverksamhet, med hjälp av olika ämneskompetenser som knyts till Hälsoteknikcentrum Halland (HCH). Utvecklingsarbetet i HICube-projekten förväntas därför även gynna regional utveckling och tillväxt då tjänste- och produktutvecklingen sker i samarbete med näringslivet.projektsamverkan skapar även nya möjligheter internt på lärosätet, då projektens ämnes- och organisationsöverskridande verksamhet främjar tvärvetenskaplig utbildningsoch forskningsutveckling. Utveckling med flera perspektiv Benämningen HICube manifesterar att hälsoinnovationer (HI) ska utvecklas i samverkan mellan projekten och Cube ska tolkas som att utvecklingsarbetet har flera perspektiv eller dimensioner, likt en kub. Sammantaget är HICube-projekten ett kraftfullt verktyg som bidrar till förverkligandet av Tema hälsoinnovations vision och mål. Projektledare för HICube Kompetenta vården är Margaretha Pejner och projektledare för HICube Behovsorienterad hälsoinnovationsarena är Anne-Christine Hertz. Vill du veta mer? Kontakta oss! HICube-projekten delfinansieras av Europeiska Unionen. Margaretha Pejner margaretha.pejner@hh.se Anne-Christine Hertz anne-christine.hertz@hh.se 14

15 tion och processer HICube Kompetenta vården Behovsanalys Identifiering av metod Utbildning av personal Verksamhetens Behov Samverkanparters verksamhet Implementering i verksamheten Resursanalys Produktutveckling Test & validering HICube Behovsorienterad hälsoinnovationsarena (HCH) HICube-projekten ska arbeta med verksamhetsnära analyser av behov, ge utvecklingsstöd till mellanchefer samt utveckla metoder och modeller, produkter och prototyper. Tillsammans ska projekten ge bättre förutsättningar för att nya innovationer, som utgår från verksamheternas behov, används och implementeras. Kort om CARENA Under 2014 och 2015 deltog Högskolan i Halmstad i det Vinnovafinansierade projektet CARENA Collaboration Arena tillsammans med fem andra lärosäten. I CARENA samarbetade sex lärosäten: Jönköping University, Malmö högskola, Högskolan i Borås, Högskolan Väst, Högskolan i Skövde och Högskolan i Halmstad. Syftet var att synliggöra och utbyta erfarenheter om olika samverkansarenor, där ledning och styrning, målsättningar och långsiktig finansiering varit viktiga utvecklingsområden. Högskolan i Halmstads delprojekt i CARENA har haft Hälsoteknikcentrum Halland (HCH) som exempel på samverkansarena. I stora drag har projektet handlat om att utveckla modeller för en långsiktigt hållbar samverkansarena, där kommunikation och dialog mellan olika beslutsnivåer i samarbetsorganisationerna haft ett särskilt fokus. CARENA-projektet avslutades i december

16 Helhetsperspektiv på framtidens hälsa Framtidens lärare, forskare och studenter behöver ett helhetsperspektiv på hälsa där teknik, människa, samhälle, sjukvård och omsorg samspelar. Därför finns det på Högskolan i Halmstad flera laboratorier där hälsa studeras och innovativa lösningar utvecklas. Dessa labb fungerar som en interaktiv mötesplats för akademi, näringsliv och samhällsaktörer. På Högskolan i Halmstad integreras forskning och utbildning med målet att generera tvärdisciplinära innovationer för att möta framtidens hälsoutmaningar. Halmstad Health Lab* Madeleine Solenhill (Akademin för hälsa och välfärd) och Jens Lundström (Akademin för informationsteknologi) arbetar med ett nytt projekt vars huvudsakliga syfte är att planera och koordinera ett samlat tvärdisciplinärt labb med en yta på cirka 1600 kvadratmeter. Laboratoriet kommer att ha ett speciellt fokus på lärande om människan och dennes hälsobehov. Befintliga labbverksamheter som förväntas helt eller delvis samlokaliseras är: Kliniskt Träningscenter (KTC) Hälsoteknikcentrum i Halland (HCH) Halmstad Intelligent Home (HiH) Laboratoriet för beteendevetenskap Rydberglaboratoriet Vid Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap finns flera laboratorier för utbildning och forskning inom det naturvetenskapliga hälsoområdet med bland annat 3D-tillverkningsmetoder, studier av biomekaniska och fysiologiska effekter samt testning och utveckling av hälsoapplikationer. Inom ramen för Rydberglaboratoriet finns: Fab lab Human Movement lab Labb för funktionella ytor Profilera och positionera Högskolan För att möta samhällsutmaningar kan vi i våra labb identifiera behov, testa, validera, tillämpa, implementera och utveckla innovationer som stödjer hälsa och välbefinnande. Samarbete mellan laboratorierna är ett sätt att finna mångfacetterade lösningar med ett brett helhetsperspektiv för att möta framtidens hälsoutmaningar. * Halmstad Health Lab är ett arbetsnamn. Slutgiltigt namn presenteras senare. ELEKTRONIKCENTRUM Vill du veta mer? Kontakta oss! Halmstad Health Lab Jens Lundström, jens.lundstrom@hh.se Madeleine Solenhill, madeleine.solenhill@hh.se Rydberglaboratoriet Håkan Pettersson, hakan.pettersson@hh.se Fab lab Bengt-Göran Rosén, bengt-goran.rosen@hh.se En innovationsarena Elektronikcentrum i Halmstad (ECH), som skapats av Högskolan i Halmstad och industrin i regionen, erbjuder resurser i form av elektroniklaboratorium och EMC-testanläggning. ECH kommer att vara en mötesplats med välutvecklade laborativa miljöer som främjar innovation, utbildning och forskning inom området elektronik. Forskningen fokuserar på inbyggda system och hårdvara för internet of things (IoT). Human Movement lab Charlotte Olsson, charlotte.olsson@hh.se Digitalt Laborativt Center Lars M Andersson, lars.m.andersson@hh.se Laboratoriet för beteendevetenskap Jesper Leander, jesper.leander@hh.se Halmstad Intelligent Home Wagner Ourique de Morais, wagner.demorais@hh.se Elektronikcentrum i Halmstad Urban Bilstrup, urban.bilstrup@hh.se 16

17 1 2 Några exempel på forskning och utbildning som kommer att kunna samsas i Halmstad Health Lab i framtiden Rörelsesensor för intelligent hus i projektet SA3L. 2. Mattias Enervall från Högskolans samverkanspartner Tappa AB, med appen Tappa, som mäter fysisk aktivitet. 3. Högteknologisk säng som mäter hälsan hos personen som ligger i den. 4. Kliniskt träningscenter är en specialutrustad avdelning för procedurträning, teamträning och fullskalesimulering. 4 Vid Högskolan utvecklas kontinuerligt labbmiljöer inom flera discipliner. Utöver tidigare nämnda labb utvecklas bland annat Digitalt Laborativt Center som ska vara en regional mötesplats och testbädd för utveckling av lärande, kreativitet och kultur i det digitala samhället. 17

18 Tema hälsoinnovation hur arbetar vi framåt? Tema hälsoinnovation arbetar utifrån begreppet kompletta akademiska miljöer. En komplett akademisk miljö innebär att lärosätets forskning, utbildning och samverkan interagerar med varandra. Syftet är att stärka lärosätets forskning och utbildning och att bidra till nyttiggörande i samhället. En komplett akademisk miljö förmedlar kritiskt tänkande och erbjuder djup och kvalitetssäkrad kunskap. Miljön är också en attraktiv arena för att kunna rekrytera studenter och forskare, både nationellt och internationellt. Utvecklingsperspektiv För att forma kompletta akademiska miljöer finns ett antal utvecklingsperspektiv som sammanfaller med Tema hälsoinnovations syfte och arbetsätt. Dessa handlar om att främja gränsöverskridande forskning och utbildning och att arbeta långsiktigt med finansiering. De handlar även om att skapa samverkansarenor och samverkansprocesser med näringsliv och offentlig verksamhet, samt internt, mellan forskningsmiljöer och utbildningar. En viktig aspekt är samarbete med internationella gästprofessorer, för kunskapshöjning och internationell utblick. Hälsoinnovation syftar till att främja invånares/individers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande i en rad olika sammanhang såsom barn, unga och vuxnas hälsa och livsvillkor, psykisk hälsa och fysisk aktivitet under uppväxten och i arbetslivet samt hos en allt äldre befolkning. Hälsa påverkas av allt från personens egna levnadsvanor till socioekonomiska och strukturella faktorer. Det ställer krav på välfärdssystemen att skapa jämlika förutsättningar för en god hälsa i befolkningen och hantera en ökad förekomst av psykisk ohälsa, livsstilssjukdomar och nya behov hos äldre. Innovationer kan skapa möjligheter som förändrar människors sätt att leva och kan förbättra möjligheterna att lyckas med hälsofrämjande interventioner. Kunskapsutvecklingen fordrar därför ett holistiskt perspektiv, där tvärvetenskaplig forskning tillsammans med näringsliv, offentlig och ideell sektor, skapar sektorsövergripande lösningar som bidrar till förändring i samhället och en jämlik hälsa i befolkningen. 18

19 Utblick 2016 Under 2016 kommer hälsoinnovativa projekt tillsammans med partners i offentlig verksamhet och näringsliv strategiskt utveckla, implementera och utvärdera tvärvetenskaplig och lärosätesövergripande forskning med inriktning mot att: Stärka barns delaktighet i samhället för barns hälsa. Utveckla metoder som stärker personers livsstilsförändring. Stödja äldre människors boende och autonomi i sin hemmiljö utifrån det faktum att både de ekonomiska resurserna och kompetensförsörjningsmöjligheterna till vården är begränsade. Utveckla och konsolidera utbildningar i hälsoinnovation på grund-, avancerad och forskarnivå för att öka den digitala kompetensen. 19

20 Högskolan i Halmstad initierade under 2014 en forsknings- och utbildningssatsning som har fått namnet Tema hälsoinnovation. Satsningen omfattar forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle, och ska bidra med innovativa och hållbara lösningar på samhällsutmaningar inom hälsoområdet. Temat ska dessutom stärka lärosätets profil som det innovationsdrivande lärosätet och bidra till ökad välfärd och tillväxt. Arbetet består av insatser som utgår från samhällets och individers behov, samt utveckling av arenor för samverkan mellan olika aktörer och organisationsnivåer. Här sammanfattar vi 2015 års verksamhet. Vill du veta mer? Kontakta oss! Ingela Skärsäter ingela.skarsater@hh.se Gerry Andersson gerry.andersson@hh.se Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, Halmstad Telefon: E-post: registrator@hh.se Kommunikationsavdelningen, Högskolan i Halmstad, mars 2016.