Rutin för dokumentation vid genomförande av insatser enligt SoL
|
|
- Ulf Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ledningssystem Dokumentansvarig Jannica Nilsson, Enhetschef Anette Broman, Enhetschef Rutin för dokumentation vid genomförande av insatser enligt SoL Vård- och omsorgspersonal, Hemtjänst samt Vård- och omsorgsboende
2 2(17) Innehåll 1. Bakgrund och syfte Lagstiftning Begreppsförklaring.3 4. En persons delaktighet och inflytande.4 5. Viktigt att tänka på när man dokumenterar 5 6. Personakt Förvaring Samtycke att delge information Utlämnade av handling Inaktuella kopior av genomförandeplanen samt arbetsmaterial Arkivering.9 7. Beställning från handläggaren till utföraren 9 8. Rubrikträd i procapita - Verkställighet Journalanteckning Viktigt att veta Handlingsplan OVT BPSD Genomförandeplan Välkomstsamtal/Introduktionssamtal Planeringssamtal Uppföljningssamtal Genomförandeplan- rubriker Levnadsberättelse Rutin vid driftstörning av journal- och dokumentationssystem Ansvarsfördelning. 17
3 3(17) 1. Bakgrund och syfte From den 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5 (S)). Det finns vissa förändringar, mest kompletteringar. Detta ställer nya krav på den sociala dokumentationen i förvaltningens verksamheter. Denna rutin syftar till att förtydliga utformningen av den sociala dokumentationen på utförarsidan inom vård och omsorg, LSS-omsorgen och IFO. 2. Lagstiftning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 20 maj Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. SOSFS 2014:5 (S) Föreskrifter och allmänna råd Socialtjänstlagen, SoL 11 kap. 5 Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem. 11 kap. 6 Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. 3. Begreppsförklaring Aktivitet Beslutsunderlag Beställning Frastext Genomförandeplan Handling En konkret handling/aktivitet som man kommit överens om med personen och som är nerskriven i en genomförandeplan. T.ex. snickeri, musik, mm Skriftlig sammanställning av de uppgifter som har betydelse för ett beslut Beställningen är knuten till personens utredning och innebär ett uppdrag från handläggaren till utföraren att utföra en insats. Frastext är i förväg inlagda texter som är valbara under respektive rubrik, och kan användas som mall av personal vid dokumentation Vård- och omsorgsplan som beskriver hur en beslutad insats ska genomföras för en enskild Framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel
4 4(17) Handläggning Insats enligt beslut Journal Journalanteckning Kommunikationsstöd Levnadsberättelse Mål Personakt Riskbedömning Samtycke Standardiserad bedömningsmetod Kvalitetssystem Förfarande som börjar med att ett ärende öppnas och efter utredning avslutas med ett beslut Individuellt behovsprövat stöd eller individuellt behovsprövad vård och behandling enligt SoL, LVU eller LVM samt insatser enligt 9 LSS, t.ex. hjälp i hemmet, daglig verksamhet, korttidsvistelse, boendestöd, mm Den del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende samt för genomförande och uppföljning av en insats görs i kronologisk ordning Uppgifter som antecknas i journalen Hjälpmedel eller personligt stöd som används for att underlätta kommunikation med personer som har kognitiva svårigheter, koncentrationssvårigheter eller tal-, språk- och kommunikationssvårigheter Personens personliga historia Avsett resultat av aktivitet som är överenskommen med personen Akt som innehåller handlingar om en person som är eller har varit aktuell för utredning eller genomförande av en insats inom socialtjänsten Bedömning av risken för att något inträffar som kan äventyra den enskildes liv, säkerhet eller hälsa Personen meddelar på så sätt att uppgifter om han/hon får lämnas ut och till vem som informationen kan lämnas Metod för bedömning av en situation, funktion eller behov med hjälp av ett vetenskapligt prövat bedömningsinstrument, t.ex. en checklista eller ett index, och en manual som beskriver hur instrumentet ska användas Olika register och arbetsmodeller som är strukturerade och vedertagna i både forskning, riktlinjer och i vissa fall lagen. T.ex. NPÖ, BPSD, Senior alert, Avvikelser mm 4. En persons delaktighet och inflytande Brukarinflytande innebär att en person får ett reellt inflytande och möjligheter att påverka och kontrollera sin situation och utformningen av de insatser han/hon blev beviljade. Det handlar inte enbart om att lyssna till och förstå personens situation, utan att personens erfarenheter och åsikter betraktas som en viktig kunskapskälla. Detta perspektiv åskådliggör rättighets- och maktfrågor och innebär att makt omfördelas från socialtjänstens medarbetare till personen. Brukarperspektiv syftar på hur och om man tar hänsyn till personens behov och hur hon eller han upplever sin situation. Brukarmedverkan syftar på att det på något sätt ges utrymme för brukarnas synpunkter, men det anger inget om brukarnas synpunkter får en faktisk betydelse vid till exempel beslut om olika insatser.
5 5(17) Den enskilde ska kunna vara delaktig i det liv och i den gemenskap som tillkommer alla människor. Hur aktiv man önskar vara varierar dock mellan olika personer, olika förutsättningar pga. sjukdom, men också under olika skeden i livet för en och samma person. Ett viktigt verktyg för att garantera en persons delaktighet och inflytande är att upprätta och följa upp genomförandeplanen där personen och/ alt. företrädare deltar. 5. Viktigt att tänka på när man dokumenterar Handlingar och journalanteckningar som upprättas och gäller enskilda, ska begränsas till att innehålla uppgifter som bedöms vara tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga i förhållande till vad saken gäller. Respektfull den ska utformas med respekt för personens integritet och inte innehålla ovidkommande omdömen av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär. Tänk på att personen har rätt att läsa sin egen genomförandeplan/journal. Tillräcklig den ska uppfylla alla de syften dokumentationen har. Väsentligt den ska innehålla anteckningar om faktiska omständigheter och händelser av betydelse för var och en, utifrån en helhetssyn på personen samt viktig information som avviker från det normala i både positiv och negativ bemärkelse. T.ex. om brukaren påvisar smärta eller är i en annan sinnesstämning än det normala. Korrekt alla anteckningar ska vara sakliga och inte innehålla något som kan tolkas som kränkande eller dömande utlåtanden. Det ska framgå varifrån uppgifterna i dokumentationen kommer, t.ex. Anna Andersson sjuksköterska avd. 12, Universitetssjukhuset/USÖ. När genomförandeplanen är upprättad ska alla texter signeras. Eftersträva att skriva i Jag-form både vid upprättande och vid uppföljning av en genomförandeplan. 6. Personakt Handlingar som avser en person som är eller har varit aktuell för utredning eller genomförande av insats ska hållas samman i en personakt hos var och en som bedriver socialtjänst, dvs hos biståndshandläggaren och i dokumentationssystemet. Om den enskilde är eller har varit aktuell för utredning eller insats i skilda delar av nämndens verksamhet, exempel på detta kan vara ansökan om boende samt utredning om missbruk, får dock uppgifter om den enskilde dokumenteras i två eller flera personakter. En personakt ska avse endast en person. Handlingar som hör till den enskildes personakt ska hållas ordnade sa att det enkelt går att följa och granska handläggningen av ett ärende, åtgärder som vidtas i samband med verkställighet av ett beslut, genomförandet och uppföljningen av en insats.
6 6(17) 6.1 Förvaring De handlingar som upprättas eller inkommer kring den enskilde ska hållas samman i en personakt. En personakt upprättas och förvaras av handläggaren i samband med ansökan om insatser. Insatsernas genomförande ska dokumenteras i den verksamhet där insatsen utförs i befintligt dokumentationssystem. En aktuell papperskopia av genomförandeplanen ska förvaras i en pärm i verksamheten eller i personens egna hem som arbetsmaterial. Genomförandeplanen ska skrivas ut vid upprättande av en ny plan eller vid revidering/uppföljning av en befintlig plan. Detta för att verksamheten ska ha tillgång till planen då dokumentationssystemet inte fungerar. 6.2 Samtycke att delge information I offentlighets- och sekretesslagen regleras både sekretess och samtycke: 10 kap. 1 Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det ( ). 12 kap. 2 En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag. Om det inte finns ett samtycke gäller följande: 26 kap. 1 Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. För att undvika problem i samband med sekretessen strävar vi efter att ha ett tydligt samtycke av våra brukare över vem vi får lämna ut uppgifter till. Den kontaktansvarige ska informera brukaren om sekretesskyddet och fråga om han/hon lämnar samtycke till att lämna upplysningar till: Anhörig Vän, granne, med flera, god man/förvaltare Ett samtycke kan återkallas när som helst av den person som gett det. En godman/förvaltare eller anhörig kan inte samtycka mot den enskildes vilja och inte heller samtycka till tvångsåtgärder mot den enskildes vilja. Ett samtycke innebär ett accepterande/godtagande av föreslagna villkor. För att ett samtycke ska vara giltigt krävs att: Den samtyckande är kapabel att förstå innebörden av samtycket Vederbörande har haft full insikt om relevanta omständigheter
7 7(17) Det har lämnats frivilligt Det är allvarligt menat Det har lämnats av någon som är behörig att förfoga över det aktuella intresset Ett samtycke kan ges på olika sätt: Uttryckligt: skriftligt, muntligt eller genom jakande nick Konkludent: den enskilde agerar så att han/hon visar att samtycke ges exempelvis genom att underlätta åtgärdens genomförande Presumerat: den som ska vidta åtgärden förutsätter att det är förenligt med den enskildes vilja. Brukaren meddelar på så sätt att uppgifter om hur han eller hon mår får lämnas ut och till vem som informationen kan lämnas. Svaret ska dokumenteras under rubrik Samtycke i procapita. Ett samtycke kan återkallas när som helst av den person som gett det. OBS! Dokumentation över hur samtycket inhämtades och att brukaren är kapabel att förstå innebörden och har haft full insikt i innebörden ska alltid dokumenteras! Punkt 5 och 6 ska alltid dokumenteras. Följande frastexter finns valbara i Procapita, välj en ny textdel för varje samtycke. 1. Samtycke att lämna information till anhörig 2. Samtycke att lämna information till god man/ förvaltare/fullmaktshavare 3. Samtycke att lämna information till extern aktör 4. Samtycke att lämna information till intern aktör 5. Dokumentation över hur samtycket inhämtades 6. Dokumentation över att brukaren är kapabel att förstå innebörden och har haft full insikt i innebörden 7. Eventuella vittnen, om det behövs (viktigt vid svår tolkade samtycken) Ett samtycke som inte längre är aktuellt, ska avslutas i Procapita med ett avslutningsdatum. 6.3 Utlämnade av handling Vem har rätt att lämna ut handling? Alla handlingar som begärs ut får enbart lämnas ut i enlighet med delegationsordningen. Gällande SoL i verkställighet, Enhetschef och gällande HSL, MAS. Även handläggare har rätt att lämna ut handlingar men har då egna rutiner för detta. Utlämnande föregås av en prövning som ska göras inom skälig tid. Som personal ska man alltid hänvisa till Enhetschef vid samtliga tillfällen. Inga handlingar får lämnas utan denna prövning.
8 8(17) Vem har rätt att begära ut handlingar? Brukare Varje enskild person ska på begäran snarast få tillgång till den dokumentation som förs om honom/henne. Han/hon ska hållas underrättad om innehållet i dokumentationen och har rätt att ta del av innehållet muntligt. Beslut om utlämnande av handling klargörs genom delegationsordning, eller se ovan. Omvårdnadspersonal ska inte lämna ut handlingar. Exempel på handlingar som kan begäras ut av varje enskild person. Journalanteckning Eventuell levnadsberättelse Genomförandeplan Om en brukare anser att något i dokumentationen är felaktigt ska detta antecknas av enhetschef/handläggaren i akten och dateras. Anhöriga Sekretess gäller i förhållande till anhöriga. Brukaren måste ge sitt samtycke till att anhöriga ska få ta del av information och dokumentation. Samtycke ska dokumenteras i journalen av personalen. Samtycke kan återkallas när som helst, även detta ska dokumenteras. Personal Dokumentationen ska vara tillgänglig för den personal som har rätt eller skyldighet att dokumentera och/eller ta del av innehållet för att sköta sina arbetsuppgifter. Sekretess och tystnadsplikt gäller enligt OSL Offentlighets- och sekretesslagen. Övriga Vårdnadshavare, godman, förvaltare, fullmaktsinnehavare med flera kan ha olika uppdrag och dessa styr vad man få ta del av. Vid fråga om utlämnande ska alltid hänvisas till enhetschef eller handläggare. Media, politiken och andra samhällsinstanser Sekretess och tystnadsplikt gäller enligt OSL Offentlighets- och sekretesslagen. Vid fråga om utlämnande ska alltid hänvisas till enhetschef eller handläggare. Taxa för avskrift eller kopia vid utlämnande av allmän handling ska tas ut av den enskilde enligt rutin.
9 9(17) 6.4 Inaktuella kopior av genomförandeplanen samt arbetsmaterial. Kopia av genomförandeplanen och allt arbetsmaterial ska förstöras när den är inaktuell. Använd sekretesstunna alternativ dokumentförstöraren. Arbetsmaterial är t.ex. kalendrar, dagplanering, utkast till genomförandeplan, mm. 6.5 Arkivering När insatserna avslutas överförs handlingarna till personakten. I de fall t.ex. genomförandeplanerna inte finns i dokumentationssystemet ska originalet till personakten som finns hos handläggaren. 7. Beställning från handläggaren till utföraren Utifrån utredningen och beslutet skickar biståndshandläggaren en tydlig beställning till utföraren (ansvarig enhetschef). Enligt socialstyrelsens förskrift ska en beställning innehålla följande: 1. vem uppdraget gäller 2. vilken handläggare som har beslutat om insatsen 3. vad som ingår i uppdraget enligt beslut 4. vilket eller vilka mål som enligt beslut gäller för insatsen 5. vilken bedömning har gjorts av den enskildes behov och förmåga 6. om den enskilde har behov av tolk eller kommunikationsstöd 7. vad handläggaren och utföraren har kommit överens om när det gäller uppföljning under pågående insats 8. vilken information som ska eller bör återföras till handläggaren i samband med att insatsen avslutas Det är enhetschefen som dokumenterar mottagningen av beställningen i Journalen och verkställer den beviljade insatsen i Procapita. 8. Rubrikträd i procapita - Verkställighet Det rekommenderas att dokumentera under följande rubrikträd: Journalanteckning Viktigt att veta Samtycke att delge information Handlingsplan OVT BPSD o Skattning o Uppföljning
10 10(17) 8.1 Journalanteckning Personens förnam används när anteckningen görs. Om andra personers namn förekommer i anteckningen ska relationen framgå, tex Majs son Kalle var på besök eller SSK Camilla P var på besök hos Maj. Undertecknad förkortas UT och används när personen som dokumenterar omnämns eller gör en bedömning. Vid dokumentationen ska den enskildes behov, önskemål och upplevelser av situationen framkomma. Även personalens kunskaper, arbetsmetoder och förhållningssätt (socialt och rehabiliterande) ska tydliggöras genom dokumentationen. Av journalen ska även det framgå om det tillkommit omständigheter eller inträffat händelser som medfört att insatsen helt eller delvis inte har kunnat genomföras som planerat. Av dokumentationen ska det också framgå om den enskilde har framfört några klagomål eller synpunkter på genomförandet av insatsen till utföraren liksom vilka åtgärder som i så fall har vidtagits av utföraren. Handlingar som upprättas och gäller enskilda, ska begränsas till att innehålla uppgifter som bedöms vara tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga i förhållande till vad saken gäller. Begrepp som används i dokumentationen ska så långt som möjligt vara tydliga, svåra att omtolka. Av de upprättade handlingarna ska det framgå vad som är faktiska omständigheter och/eller händelser av betydelse samt tydligt framgå vad som är bedömningar. Varje upprättad handling ska innehålla en upplysning om källan till de uppgifter som dokumenteras i handlingen. Av handlingen ska det också framgå vem (namn, befattning eller titel) som har upprättat den och när det gjordes (år, månad, dag). Det ska framgå av journalen när insatsen påbörjas hos utföraren, skrivs alltid av juridisk verkställare. Förslag på en frastext vid social dokumentation: Händelse/Iakttagelse: Åtgärd: Resultat: Avvikelse registrerad:
11 11(17) 8.2 Viktigt att veta Det är viktigt för våra brukare att vi inte missar överenskommelse/fakta/mm som har en stor betydelse för deras integritet, hälsa och välbefinnande. Nya medarbetare kan möta våra brukare innan de är väl pålästa med genomförandeplanens alla detaljer. Det som finns under rubriken viktigt att veta ska dock under inga omständigheter missas eller glömmas av någon personal. Under denna rubrik kan man dokumentera det absolut viktigaste, t.ex. Krav på speciell kommunikation Krav på speciellt bemötande Om handlingsplaner finns Rädslor Hänvisning till Speciella diagnoser utifrån HSL 8.3 Handlingsplan När det finns behov av ett särskilt bemötande eller insatts som inte förts in i genomförandeplanen ännu så använder man sig av handlingsplaner. En handlingsplan ska utvärderas och om insatsen permanentas så förs den in i genomförandeplanen. I andra fall så avslutas den. Det är av yttersta vikt att all personal är medvetna om och utför insatsen i enlighet med handlingsplan. Det ska finnas information om varför handlingsplanen finns, hur insatsen/bemötandet/iakttagelsen ska gå till eller gälla. Datum för hur och när man följer upp den och om den är kommunicerad. All dokumentation tillhörande handlingsplaner skrivs som journalanteckning. 8.4 OVT Varje enskild person som tagits upp på en OVT Omvårdnadsträff ska ha en anteckning om detta i sin journal så snart som möjligt efter varje OVT. Kontaktansvarig dokumenterar uppgifter av vikt utifrån SoL och gör en hänvisning till HSL uppdrag i personpärm. Om kontaktansvarig är frånvarande, ansvarar någon annan namngiven person för att föra in dokumentation för aktuell person. 8.5 BPSD BPSD-registrets syfte är att minska Beteendemässiga & Psykiska Symtom vid Demens, BPSD används som arbetsmetod för att öka livskvalitén för personer med demenssjukdom. Det är inte själva materialet/insatser i skattningen eller uppföljningen som ska återges utan att de är genomförda. Skattning Anteckning görs om att en skattning genomförts och ett uppföljningsdatum. Frastext; Skattningen har gjort och genererade insatser som följs upp Skattning har gjorts men genererade inga insatser Skattning var planerad men utfördes aldrig pga.. Ny skattning planerad
12 12(17) Uppföljning Anteckning om att en uppföljning gjorts. Frastext; Uppföljning har genomförts och har genererat nya insatser Uppföljning har genomförts utan vidare insatser Uppföljning var planerad men utfördes aldrig, pga..har flyttats till.. 9 Genomförandeplan En Genomförandeplan ska upprättas i samband med ett planeringssamtal inom 1-2 veckor från det att insatsen påbörjats. Genomförandeplanen ska upprättas tillsammans med den enskilde och om denne så önskar, anhörig/annan person utsedd att företräda den enskilde. En genomförandeplan ska utformas i JAG-form utifrån varje enskilds persons eget perspektiv. Skriv i DU-form om det inte finns ett samtycke. Anpassa planeringssamtalet efter varje enskild person, använd de frågor som är aktuella ur dokument Frågeförslag till ett planeringssamtal som diskussionsunderlag. Syfte med mötet: Brukaren och eventuellt anhörig/godman ska i detta möte få svar på frågor de kan ha. Varje enskild person ska själv få beskriva vad han/hon kan och inte kan göra (tänk underlag till en genomförandeplan) -delmål, vad, när, hur och vem. Tänk 24-timmars perspektiv. Genomförandeplanen ska upprättas med utgångspunkt från handläggarens uppdrag till utföraren. Det är den kontaktansvarige som initiera upprättandet av genomförandeplanen och enhetschef är ytterst ansvaring att genomförandeplan verkställs. Om brukaren väljer att inte delta eller inte har förmågan att delta ska detta dokumenteras med en förklaring/orsak i journalen i Procapita. En genomförandeplan ska upprättas och skrivas ut även om en levnadsberättelse saknas. Det rekommenderas att använda sig av olika samtal och planeringsmöten, t.ex. Välkomstsamtal/Introduktionssamtal Planeringssamtal Uppföljningsmöte 9.1 Välkomstsamtal/Introduktionssamtal När en person flyttar in på ett boende eller påbörjar sina hemtjänstinsatser så ska du som kontaktansvarig presentera dig. Mötet ska ske 1:a dag som kontaktansvarig är på plats efter inflyttning/ insatsen startat. Om det finns skriftlig information om boendet och kontaktmannens roll ska det la mnas till varje enskild person och dess anho riga och/eller god man. En sammanfattning av mo tet ska dokumenteras i journalen i dokumentationssystem.
13 13(17) 9.2 Planeringssamtal Ett planeringssamtal ska ske inom 2 veckor efter inflyttning eller att insatsen startat. En genomfo randeplan ska vara klar och utskriven inom 1 vecka efter planeringssamtalet/mo tet. Anva nd Fra gefo rslag till ett planeringssamtal som diskussionsunderlag, anpassa intervjun efter varje enskild person. Verksamheten arbetar utifra n ett rehabiliterande fo rha llningssa tt som inneba r att det a r viktigt att varje enskild person fa r fortsa tta att go ra det han/hon har gjort tidigare. Pa planeringssamtalet bo r representanter fo r hela dygnet vara delaktiga. Syftet med mo tet: Brukare och eventuellt anho rig/godman ska i detta mo te fa svar pa fra gor de kan ha. Brukaren ska sja lv fa beskriva vad den kan och inte kan go ra (ta nk underlag till genomfo randeplanen)- delma l, vad, na r, hur och vem. Ta nk 24-timmars perspektiv. En Genomfo randeplan ska utformas i JAG-form utifra n varje enskild persons eget perspektiv. Skriv i DU-form om det inte finns ett samtycke. Ma l ska kopieras fra n besta llningen. Det rekommenderas att i befintligt dokumentationssystem använda följande frastext under rubrik uppföljning: Upprättande av en genomförandeplan Datum: Lokal: Deltagare: Brukarens delaktighet och uppfattning: Samtycke: Anhörig/godman uppfattning: Värdighetsgarantin (VåBo): Datum för nästa uppföljning: Vid varje Upprättande av en genomförandeplan ska en sammanfattning av mötet dokumenteras i journalen i dokumentationssystem. 9.3 Uppföljningssamtal Vid ett uppföljningssamtal ska en genomförandeplan följas upp av den som är kontaktansvarig, det ska ske tillsammans med den enskilde och om denne så önskar, anhörig/annan person utsedd att företräda den enskilde. Använd dokument Frågor till ett Uppföljningssamtal som diskussionsunderlag. Syfte med mo tet: Kontaktansvarig ska prata/kommunicera med brukaren om det som tidigare kommit o verens om i personens genomfo randeplan, om hur det har fungerat, hur det ser ut idag och om det beho ver go ras na gra fo ra ndringar i befintlig genomfo randeplan. Uppfo ljning ska ske regelbundet, minst 2 ga nger per a r eller ta tare vid behov. Datum fo r uppfo ljningssamtal ska planeras in i fo rva g tillsammans med varje enskild person. Det fa r inte ga mer a n 6 ma nader i mellan fa rdigsta llande av genomfo randeplan. Uppfo ljningen kan och ska a ven ske vid behov/fo ra ndring av ha lsotillsta nd.
14 14(17) Anva nd Team- och OVT tra ffar fo r att sta mma av hur det fungerar dag och natt. Nattpersonal dokumenterar vad, na r, hur och vem och skickar via meddelanden i Procapita till kontaktansvarig. En sammanfattning av mo tet ska dokumenteras i journalen i dokumentationssystem. Det rekommenderas att i befintligt dokumentationssystem använda följande frastext: Uppföljning Datum: Lokal: Deltagare: Brukarens delaktighet och uppfattning: Samtycke: Utförarens bedömning: Anhörig/godman uppfattning: Värdighetsgarantin (VåBo): Datum för nästa uppföljning: 9.4 Genomförandeplan- rubriker Genomförandeplan o o o o o o o Mål Delmål Vad När Hur Vem Uppföljning Levnadsberättelse o Bakgrund o Aktuellt tillstånd o Fysisk aktivitet o Matvanor o Meningsfullhet o Social gemenskap o Trygghet Mål Mål/målen ska kopieras från beställningen. Delmål Formulera delmålen tillsammans med brukaren och/eller anhörig/företrädare. Delmålen ska vara enkla och genomförbara i vardagen.
15 15(17) Vad Tänk 24 timmars perspektiv! Formulera insatser som ni gör hos varje enskild person. Det kan vara praktiska och sociala hjälp och stödinsatser som exempel: hjälp med påklädning, dusch, bäddning, tillsyn, promenader eller andra aktiviteter. När Tänk ur brukarens perspektiv! Här skrivs när insatsen ska ske. Skriv med rubrikerna från VAD framför beskrivningen av NÄR. Använd svar från dokument Frågeförslag till ett planeringssamtal samt Frågor till ett uppföljningssamtal. Hur Här skrivs väldigt utförligt och detaljerat i JAG-form vad personen kan göra och hur hjälpen och stödet ska genomföras. Det ska vara som ett komplement till personens egna förmågor/personens behov. Skriv i DU-form om det inte finns ett samtycke. Använd svar från dokument Frågeförslag till ett planeringssamtal samt Frågor till ett uppföljningssamtal. Vem Preciseras enbart om annat än all personal. Skriv in rubrikerna från VAD på de punkter som är aktuella. 9.5 Levnadsberättelse Det är frivilligt för brukaren att delge sin levnadsberättelse. Brukaren och dess eventuella anhöriga avgör själva hur mycket de vill berätta. Om en person inte vill delge sin levnadsberättelse skall detta dokumenteras i journalen i Procapita. Hämta alltid information om tidigare levnadsberättelse finn och använd detta som diskussionsunderlag. Skriv levnadsberättelsen i JAG-form. Bakgrund -Hur långt bak i tiden som är relevant är individuellt och beroende på vilka insatser vi utför. Det gäller att vara lyhörd för vad personen vill dela med sig av. Skriv under denna rubrik: personens personliga historia exempelvis var hon/han är född, uppvuxen, yrke, familj, vänner, andra roller, sysselsättning, intressen, hobbys etcetera. Aktuellt tillstånd- Beskriv personens situation idag. Beskrivningen av personens aktuella situation i handläggarens beslut ska användas vid första tillfället. Fysisk aktivitet - Här ska det stå om vanor personen haft tidigare gällande fysisk aktivitet. Använder sig personen av hjälpmedel vid förflyttning, har personen tränat eller utfört någon speciell aktivitet mm
16 16(17) Matvanor- Här ska det stå om vanor personen haft tidigare gällande mat och dryck. T.ex.: matallergier, mat och dryck personen inte tycker om eller tycker mer om och annan information gällande mat och dryck som är viktigt enligt personen själv att vi vet. Meningsfullhet Här ska det stå om personens nuvarande och tidigare intressen, sysselsättning och hobbys. Vad har gjort/gör att personen känt sig behövd och viktig för sig själv och sin omgivning och stämmer det överens med hur den har det idag Social gemenskap Här ska det stå om personens nuvarande och tidigare sociala nätverk och hur den sociala samvaron sett ut. Vilka personer har varit/ är viktigas i personens liv. Det kan vara sådant som nära vänner, barn, föreningar, behov av ensamhet mm. Trygghet Vad innebär trygghet för personen? Vad är viktigt för att han/hon ska känna sig trygg? I vilken/vilka situationer kan han/hon känna sig otrygg? 10. Rutin vid driftstörning av journal- och dokumentationssystem Vid driftstopp eller störning i vårt verksamhetssystem för dokumentering och journalföring ska all dokumentation ske på särskild blankett, Journal- och dokumentationsanteckning vid driftstörning. Vid dokumentation används en blankett per person för respektive yrkesgrupp. Om journal- och dokumentationssystemet inte åter är i drift vid avslutet arbetspass förvaras journal- och dokumentationsanteckningarna på respektive enhet. Tjänstgörande personal på respektive enhet för in anteckningarna i journal- och dokumentationssystemet så fort som möjligt efter driftstörningens slut. Vid överföring till journal- och dokumentationssystemet skrivs namnet med på den personal som gjort den handskrivna journal- och dokumentationsanteckningen. Vid längre driftstörning förvaras journal- och dokumentationsanteckningen på respektive enhet, tillgänglig för alla som arbetar. Ny journalföring och dokumentation på brukaren förs på samma blankett, tills journal- och dokumentationssystemet åter är i drift. Den handskrivna journal- och dokumentationsanteckningen hanteras som sekretessinformation vid kassering, efter att den är införd i journal- och dokumentationssystemet. Denna rutin gäller även för personal som saknar behörighet till journal- och dokumentationssystemet. Detta dokument finns i: Ledningssystem/Kris och beredskap/övergripande
17 17(17) 11. Ansvarsfördelning Personal Tjänstgörande personal ska dokumentera enligt rutin Biståndshandläggare Lämnar över en beställning över beslutade insatser och mål till enhetschef Ansvarar för uppföljning och omprövning av beviljade insatser Kontaktansvarig Hålla ansvarsperson kontaktuppgifter uppdaterade i dokumentationssystemet i mappen person Upprätta och följa upp genomförandeplan utifrån gällande rutin Stötta och påminna arbetskamrater om insatser, handlingsplaner mm gällande resp. ansvarsperson Kontaktansvarig skriver en journalanteckning om sin ansvarsperson efter varje OVT. Anteckningen ska innehålla hänvisningar till eventuella ny HSL-uppdrag, kort information om vad som beslutats eller om det ej skett några förändringar alls Enhetschef Dokumentera mottagning av uppdraget/beställning samt verkställer/avslutar beviljade insatser och genomförandeplan Har ett övergripande ansvar för att den enskilde får den hjälp som är beviljad, planerad och överenskommen enligt genomförandeplan Följer upp att alla person har en aktuell genomförandeplan Informera om nyheter i lagstiftning, riktlinjer, förändringar inom den sociala dokumentationen Är övergripande ansvarig för att rutinen för dokumentation enligt SoL och HSL följs i verksamheten av alla anställda Ansvarar för att personalen får utbildning inom området Att arbetet organiseras på ett sådant sätt att det finns tid och resurser avsatta Handleder och stöttar personal Vidtar åtgärder om ovan ej följs
Riktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer
individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna
Mars 2010 Riktlinjer och rutiner för individuell planering och dokumentation vid genomförandet av insatserna personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson och korttidsvistelse enligt
Social dokumentation
Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:
Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten
Anvisningar för social dokumentation i verkställigheten KRAV PÅ DOKUMENTATION Det finns krav på dokumentation i lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd samt en handbok utgiven av socialstyrelsen. Socialtjänstlagen
Socialförvaltningen Vård och omsorg
Socialförvaltningen Vård och omsorg Genomförandeplan Namn: Personnummer: Adress: Telefon: Datum: En genomfo randeplan ska uppra ttas och skrivas ut a ven om en levnadsbera ttelse saknas. En Genomfo randeplan
2. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, nedan förkortad till LVU,
Nummer: SOSFS 2006:5 Rubrik: Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS; beslutade den 17 februari
Funktionshinderområdet och äldreomsorgen
Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och
3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU
Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377
Frågeförslag till ett Planeringssamtal
Vård- och omsorgsboende Hemtjänst Frågeförslag till ett Planeringssamtal For att underlatta planeringssamtalet sa har vi gjort en sammanstallning av ett antal fragor som kan vara bra att stalla nar du
Rutin för dokumentation vid genomförande av insatser enligt SoL och LSS
Ledningssystem 2017-05-12 Dokumentansvarig Anna Palmén Enhetschef Rutin för dokumentation vid genomförande av insatser enligt SoL och LSS 1(1) 2(23) Innehåll Rutin för dokumentation vid genomförande av
1. Riktlinjernas bakgrund och syfte
SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning
Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning
Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Riktlinje för genomförande av uppdraget Särskilt boende
RIKTLINJE 1(12) RIKTLINJE 2(12) Innehåll RIKTLINJE FÖR GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET SÄRSKILT BOENDE... 1 1. INLEDNING... 3 Allmänna utgångspunkter... 3 1.1 Syfte och mål med riktlinjen... 3 2. GRUNDLÄGGANDE
Riktlinjer för social dokumentation
Riktlinjer för social dokumentation Februari 2016 Innehåll Inledning Dokumentationens syfte Lagar och föreskrifter Personakt Förvaring och tillgänglighet och loggkontroller Samtycke Social journal Dokumentationens
Omvårdnadsförvaltningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline
Rutin för social dokumentation för utförare inom vård och omsorg samt LSS-verksamhet
1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150301 Gäller från och med: 160301 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson Lotta
RIKTLINJE. Social dokumentation. inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende
Bilaga 2 Socialförvaltningen RIKTLINJE Social dokumentation inom verksamheter - för personer med funktionsnedsättning - äldreomsorg i ordinärt boende - äldreboende Beslutsinstans Socialchef Dokumenttyp
Social dokumentation. inom enskild verksamhet. Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen?
Social dokumentation inom enskild verksamhet Social journal? Vad ska dokumenteras? När ska det dokumenteras? Hur ska den förvaras? Vad säger lagen? Social dokumentation inom enskild verksamhet ISSN 1103-8209,
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...
Dokumentationsriktlinjer
Dokumentationsriktlinjer 2015-09-17 Sammanfattning/syfte. Syftet med dessa dokumentations riktlinjer är att du som medarbetare ska få vägledning i arbetet med dokumentation. Som medarbetare är du skyldig
Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun
RIKTLINJE 1(12) Riktlinje för Social dokumentation Vård- och omsorg Töreboda Kommun RIKTLINJE 2(12) Innehåll RIKTLINJE FÖR SOCIAL DOKUMENTATION... 1 1. INLEDNING... 3 Allmänna utgångspunkter... 3 1.1 Syfte
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av
Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer
201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör
Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen
Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-18 Reviderad 2007-01-23 Reviderad 2009-10-14 Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Genomförandeplan Syfte Syftet med en genomförandeplan
Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge
Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Uppdaterade och beslutade av Ewa Kardell 2013-03-20 FÖRORD Kraven
Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för social dokumentation i utförarverksamhet inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning Beslutsdatum 2018-03-28, Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Socialnämnden Dokumentägare
Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL 2 RIKTLINJER Följande riktlinjer för dokumentation enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service
Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg
Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2016-02-02 7 Riktlinjerna gäller som längst fram till 2020-02-02 (max 4 år) Dokumentägare:
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET. av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen
RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av
Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg
Riktlinje för social dokumentation för kommunala utförare inom vård- och omsorg Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2017-04-04 33 Dokumentet gäller som längst till 2021-04-04 Dokumentägare: Avdelningschef
Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten
1 Nacka kommuns grunder för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten Antagna av Socialtjänstens ledningsgrupp 20090128 2 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 3 Underlag 3 Flödesschema 4 Anmälan
Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal
1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser
Riktlinjer och rutiner. för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge
Riktlinjer och rutiner för individuell planering, dokumentation och uppföljning av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen i Haninge Uppdaterade och beslutade av Ewa Kardell, förvaltningschef Maj
Hjo kommun. Social dokumentation i genomförandet. Rutin. 1. Dokumenttyp. Rutin för Social dokumentation i genomförandet. 2. Fastställande/upprättad
Hjo kommun Rutin Social dokumentation i genomförandet 1. Dokumenttyp Rutin för Social dokumentation i genomförandet 2. Fastställande/upprättad 111214 av Jonas Engelbrektsson 3. Senast reviderad Klicka
individuell planering och dokumentation
Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom äldreomsorgen Godkända av nämnden för äldre och funktionshindrade (NÄF) 13 februari 2008 VÄRMDÖ KOMMUN 0 FÖRORD
Författningens innehåll
Författningens innehåll 1 kap. Tillämpningsområde och definitioner 2 kap. Ledningssystem 3 kap. Gemensamma bestämmelser om dokumentation i verksamheter som bedriver socialtjänst Den enskildes integritet
Rutin: Dokumentation. (social journal och genomförandeplan)
Rutin: Dokumentation (social journal och genomförandeplan) I socialtjänstlagen 1 11 kap. 5 första stycket SoL och 21 a första stycket LSS finns bestämmelser om dokumentation i samband med genomförande
DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD
UPPRÄTTAD: 2015-03-18 UTGÅVA: 1 VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENT Utlämnande av handlingar i socialtjänsten ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP
KONTAKTPERSON 9:4 LSS
Kvalitetsdokument KONTAKTPERSON 9:4 LSS Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Socialförvaltningen Gotlands Kommun Innehåll Kontaktperson 3 Beslut 3 Verkställighet
Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt
1 Social dokumentation - en vägledning för externa serviceföretag, som dokumenterar manuellt 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Begreppsförklaringar... 3 1. Varför behövs dokumentation enligt SoL?...
Samtycke. sid. 1 av 7. Gäller från och med Styrdokument Riktlinje
Samtycke Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS och MAS Skribent SAS och MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 251/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-10-24 Senast
Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Riktlinjer för Dokumentation i verkställighet
Riktlinjer för Dokumentation i verkställighet Vård och omsorgsavdelningen Mariestads kommun Gäller fr.o.m. 2013-01-21 Reviderad 2014-08-11 Reviderad 2015-06-02 Reviderad 2016-01-19 Innehållsförteckning
Utbildningsmaterial Social dokumentation i verkställigheten
Utbildningsmaterial i verkställigheten Varför dokumenterar vi? Brukaren ska få den hjälp och det stöd som hen har rätt till enligt biståndsbeslutet/beställningen. Hur, när och av vem stödet ska utföras
Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinje. Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter
Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Riktlinje Riktlinjer för social dokumentation inom socialnämndens verksamheter
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 319/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med
Beslutsunderlag Socialstyrelsens beslut den 20 december 2011 Individ- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 28 mars 2012
2012-03-28 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förstärkt tillsyn av kommunens insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning i Sundbybergs stad enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service
UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS
UTLÄMNANDE AV HANDLINGAR RIKTLINJE VID BEGÄRAN OM JOURNALER OCH ÖVRIGA HANDLINGAR SOL OCH LSS KARLSTADS KOMMUN Beslutad i VO-grupp Ansvarig: SAS Gäller från: 2016-04-01 Uppdaterad: POLICY Uttrycker ett
TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade
Riktlinjer för social dokumentation i verkställighet inom omsorg om äldre och funktionshindrade Fastställd av socialnämnden 2010-08-25 2(5) Den sociala dokumentationen utgör en viktig del i kvalitetsarbetet
Social dokumentation. En vägledning för personal i äldreomsorgen
Social dokumentation En vägledning för personal i äldreomsorgen Förord Dokumentation ska enligt socialtjänstlagen (SoL) ske, både under handläggning och under genomförandet av beslut om stödinsatser, vård
De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen
De nya föreskrifterna och Välkommen! De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen Ann Nilsson och Thomas Carlsson Nationell värdegrund! ICF! ÄBIC/IBIC! SOSFS 2014:5! Genomförandeplaner!
RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Ann-Britt Lundin Maj Forsberg
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2011-02-14 Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2012-01-24 Ann-Britt Lundin Maj Forsberg Riktlinje för Hemdok 1 (6) 1. Inledning Dokumentation är en viktig del
Kunden ska vara delaktig i planeringen. Enligt SOSFS 2006:5 (4 kap. 2) ska namn och titel på personalen framgå av planen.
Syfte Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Hur beslutet ska omsättas i praktisk handling. Innehåll Genomförandeplanen
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt
Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets
Varje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering
Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska
Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från
Rutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION
Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll
Marita Minell Utbildning Regionförbundet Örebro 2 december 2014
Marita Minell Utbildning Regionförbundet Örebro 2 december 2014 M Handläggning av ärenden Den enskildes ställning som part Myndighetsutövning Objektivitetsprincipen Officialprincipen Varje ärende där någon
förmedlingsmedel/egna medel
RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller
Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS
(S) Föreskrifter och allmänna råd Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens
Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS
(S) Föreskrifter och allmänna råd Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens
Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden
Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun Uppdaterad
Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun Uppdaterad 2017 05 22 Det här är en samtalsguide som är tänkt att vara ett stöd till dig som kontaktperson
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Riktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Kvalitetskrav service reviderad v.2
Kvalitetskrav service 2010-12-21 reviderad 2016-03-04. v.2 Område Kvalitetskrav Service Hur görs uppföljningen? När görs uppföljningen? Processkvalitet Bemötande/ inflytande Utföraren ska visa respekt
Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun
Samtalsguide för att tydliggöra värdegrunden i planering av genomförandeplanen i Alingsås kommun Det här är en samtalsguide som är tänkt att vara ett stöd till dig som kontaktperson vid planeringsamtal.
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Rutin ärendes aktualisering Ansökan
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Social välfärd, valfrihetssystem Introduktionsutbildning VÄLKOMNA
Social välfärd, valfrihetssystem Introduktionsutbildning VÄLKOMNA Välkomna till introduktionsutbildning 8:30 Inledning och presentation 8:45 Seniorlotsar och biståndshandläggare 9:30 Kaffe 10:00 Debitering
4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun
1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Anvisningar Social dokumentation
Anvisningar social dokumentation Senast uppdaterat: 2011-07-06 Socialförvaltningen Anvisningar Social dokumentation För äldre- och handikappomsorgens personal Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Rutin för social dokumentation 2018
Rutin för social dokumentation 2018 VON 2857 Dokumentägare Medverkande Christina Petrescu Matilda Norell, Ida Wiklund, Monica Käll, Agnetha Biloff, Peter Jordan RUTIN 1(9) 1. Inledning Rutinen utgår ifrån
ABCDE. Riktlinjer för utförardokumentation inom stadens omsorg om funktionshindrade. Socialtjänstförvaltningen Staben
Socialtjänstförvaltningen Staben 2005-10-03 Handläggare: Johan Bonander 08 50825601 Riktlinjer för utförardokumentation inom stadens omsorg om funktionshindrade Riktlinjerna antogs av Kommunstyrelsen i
Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun
Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig
Skapa genomförandeplan i LifeCare
2018-06-01 Dokumentansvarig Yvonne Sandström Kvalitets- och utvecklingsenheten Skapa genomförandeplan i LifeCare 1. Kom igång När du loggat in kommer du till din startsida på den enhet du var inne i förra
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Stockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.
Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG
Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I
Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende
Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer i ordinärt boende Sammanfattning De flesta äldre anser att omsorgspersonalen har tillräcklig kompetens för att utföra insatserna och är i stort sett nöjda
Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten
Rutin 1 (5) 2012-11-28 Upprättande av genomförandeplan inom hemtjänsten Nationell värdegrund I Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) infördes den 1 januari 2011 en bestämmelse om en nationell värdegrund för
För dokumentation i social journal för utförare
För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Social dokumentation inom vård- och omsorgsförvaltningen
RUTIN Sid: 1 (11) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 2 2015-10-22 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp för social dokumentation) 1 2015-04-27 Beslutande
Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes