3. Omsorgsmåltider vid demensavdelning Ekgården SN 2017/ Kvalitet i särskilt boende för äldre nattetid SN 2017/ Hem för vård eller b

Transkript

1 KALLELSE TILL Socialnämnden Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med socialnämnden, Tid Torsdag den 14 december 2017, kl 9:00 Plats Näset, Lindesbergs kommunhus Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Susanne Karlsson Ordförande Jessica Brogren Sekreterare Ledamöter John Omoomian (S), v ordförande Daniel Andersson (S) Sven-Erik Larsson (M) Virosa Viberg (SD) Bo Stenberg (S) Per Carlström (-) Susanne Karlsson (C), ordförande Christina Pettersson (C) Vakant (SD) Birgitta Lind Axelsson (V) Vakant (S) Ersättare Joacim Hermansson (S) Lillemor Bodman (M) Christer Pilblad (S) Pamela Hopkins (SD) Lennart Olsson (S) Hlödur Bjarnason (KD) Tuula Marjeta (C) Mathz Eriksson (C) Dan Lindberg (SD) Annamaria Ericsson (S) Föredragningslista Nr. Ärende Val av justerare Dnr sid Beslutsärenden 1. Information från Arbetsmarknadsenheten SN 2017/ Registerledare inom försörjningsstöd SN 2017/

2 3. Omsorgsmåltider vid demensavdelning Ekgården SN 2017/ Kvalitet i särskilt boende för äldre nattetid SN 2017/ Hem för vård eller boende (HVB) för barn i egen regi SN 2017/ Sammanträdestider år socialnämnden SN 2017/ Omedelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer, Ds 2017:49 SN 2017/ Uppdrag Trelleborgsmodellen SN 2017/ Uppföljning av Riktlinje för Boendestöd SN 2017/ Information från verksamheterna SN 2017/ Månadsuppföljning november 2017 socialnämnden SN 2017/ Ombudgetering av investeringsbudget 2017 till 2018 SN 2017/ Budget 2018 och verksamhetsplan VP socialnämnden SN 2017/ Delegationsärenden Meddelanden Informationsärenden 17. Övriga frågor 2

3 SN 2017/ Aktivitetrapport Arbetsmarkandsenheten Försörjningsstöd 1 januari 31 oktober

4 Personer Totalt 243 personer inskriva hos AME, 108 kvinnor, 135 män Försörjningsstöd 152 personer, 66 kvinnor 86 män Försörjningsstöd aktuella idag 51 personer, 27 män, 24 kvinnor 4

5 Avslutade personer från försörjningsstöd Försörjningsstöd: 12 personer ut i arbete 8 personer ut i arbete med stöd från AF 5 personer egna företag 6 personer vidare till studier 1 person timanställd Totalt: 37 personer Arbetsförmedlingen: 6 personer ut i arbete 20 personer ut i arbete med arbetsgivarebidrag 1 personer egna företagare 5 personer vidare till studier Totalt: 29 personer 5

6 Kom i jobb 10 personer har erbjudits ett Kom i jobb i Lindesbergs kommun. 7 avslutar nov/dec 1 person i arbete (2 timvikariat) 1 person i studier 1 person avbrutit 6

7 Extratjänster Totalt 16 personer, 9 kvinnor, 7 män 7

8 8

9 Praktikplatser 79 personer är ute på praktik Försörjningsstöd 23 personer 9 kvinnor 14 män 9

10 10

11 2-2 11

12 12

13 13

14 14

15 3 15

16 16

17 17

18 18

19 4 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Raija Spjuth Dnr 2017/222-3 Till Socialnämnden Förslag till beslut Förvaltningen föreslår Socialnämnden besluta Att anta Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommendationer i syfte att stärka utveckling och kvalitet på särskilda boende nattetid. Ärendebeskrivning För att stärka kvaliteten på omsorgen nattetid på särskilda boenden för äldre har SKL i dialog med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA och Vårdföretagarna tagit fram rekommendationen. Bakgrunden är att regeringen våren 2016 avslog Socialstyrelsens förslag till bemanningsföreskrifter för särskilt boende för äldre. Istället för bemanningsföreskrifter valde regeringen att förtydliga Socialtjänstförordningen (2001:937). i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453)ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges den stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa Enligt Inspektionen för Vård och omsorg (IVO) ska man beakta att personalbehovet även påverkas av: Lokalernas utformning Individens behov Begränsningsåtgärder (t.ex. låsta dörrar) Tekniska lösningar (samtycke, integritet) Fyra områden anges som kräver ett särskilt fokus i förnyelse- och förbättringsarbetet. SKL rekommenderar kommunerna att stärka och utveckla kvalitén enligt följande områden Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Koll på läget Planera utifrån individens behov Ta fram strategier för att utveckla digitaliseringsens möjligheter Ledarskap Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

20 2 Koll på läget: innebär att individuella bedömningar bör göras kring den enskildes behov av omsorg och tillsyn på natten. Detta måste sammanvägas med de förutsättningar som finns i förhållande till lokaler och teknik på respektive boende. I dagsläget skulle det behövas 15 stycken årsarbetare till en kostnad av 7,5 miljoner kronor om det skulle var bemannat på varje grupp på Lindesbergs kommuns särskilda boenden. Ledningen måste i större utstäckning ta reda på hur arbetet bedrivs nattetid. Detta kan ske via kontinuerlig dialog och möten med medarbetarna nattetid. Även bemanningen kan förbättras då arbetet med anpassade scheman kan påbörjas med det nya schemasystemet. Planera utifrån individens behov: I genomförandeplanen ska det framgå vilka behov samt vilken omsorg den enskilde behöver nattetid detta bör kontinuerligt följas upp. De äldres behov förändras över tid både vad det gäller sjukdom och oro. Vid planering nattetid bör man uppmärksamma hur välfärdsteknik kan användas. Ta fram strategier för att utveckla digitaliserings möjligheter: Digitala lösningar ska tillgodose den enskildes integritet, behov av trygghet och samtidigt möjligöra att personalen nyttjas på bästa sättet. Lindesbergs kommun bör utarbeta övergripande strategier som tydligt visar hur digitaliserings möjligheter ska tas tillvara. Strategin bör omfatta områden som infrastuktur, informationssäkerhet, juridik, finansiering samt former för att samverka med andra aktörer och andra kommuner. Strategin bör beslutas av kommunstyrelsen och kan exempelvis innehålla: Politisk viljeinriktning Värdegrunder och förhållningssätt för arbetet Handlingsplan med konkreta åtgärder för att den politiska viljeinriktningen ska nås Fastställda mål på olika nivåer och i olika verksamheter i organisationen Hur strategin förhåller sig till alternativa utförare Hur samverkan med andra kommuner, alternativa utförare, leverantörer och invånare ska etableras Allt detta bör kompletteras med verksamhetsnära handlingsplaner som kan stötta verksamheten till bästa tekniska lösningar i förhållande till arbetsmiljö, arbetsmetoder, samt utifrån den enskildes förmåga till medbestämmande, självständighet och trygghet. Kompetensutvecklande insatser behövs för att stärka personalen i alla nya arbetsätt som har med digital utveckling att göra. Detta behövs även för att det ska ligga i linje med tillsynsmyndigheternas krav samt för att kommunens högsta ledning ska ta hänsyn till verksamhets och budgetplanering. Ledarskap: ledarskapet bör förstärkas inom särskilda boende för äldre, detta för att identifiera och införa nya arbetssätt samt för att kunna öka använda välfärdsteknik. Även förvaltningsledningen bör ta ett aktivt ansvar för förbättrings- och kvalitetsarbete. Man bör också säkerställa att det finns tillgång till arbetsledning nattetid, i Lindesbergs kommun tar sjuksköterskan över arbetsledning när enhetschef avslutar dagen. 20

21 3. Madde Gustavsson Förvaltningschef Raija Spjuth Handläggare 21

22 SN 2017/ KS

23 23

24 PM Vårt dnr: 16/ (12) Vård och Omsorg Greger Bengtsson KVALITET I SÄRSKILT BOENDE Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre Agneta Ivåker Greger Bengtsson Åsa Furén-Thulin Sektionen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) December 2016 Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se, 24

25 Vårt dnr: 16/ (12) Innehållsförteckning Rekommendation för arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre... 1 Inledning... 3 En värdig vård för de äldsta... 3 Rekommendationen ett verktyg för kvalitetsarbete... 3 Syfte, mål och målgrupp... 3 Implementering i dialog med kommuner och andra intressenter... 4 Ansvarsfördelning och gällande rätt... 4 Ansvarsfördelning och kvalitet... 4 Lagrum särskilda boenden... 4 Ändring av socialtjänstförordningen Utgångspunkter... 6 Vikten av individuell behovsbedömning... 6 Boendemiljön... 7 Bemanning... 7 Digitalisering och nya arbetssätt... 7 Digitalisering en strategisk fråga för hela kommunen... 8 Natten påverkas av dagens aktiviteter... 9 Chefen och ledarskapets betydelse... 9 Rekommendation...10 Koll på läget Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter Ledarskap Implementering

26 Vårt dnr: 16/ (12) Inledning En värdig vård för de äldsta Vi står idag inför en befolkning som blir allt äldre och antalet personer i stort behov av vård och omsorg kommer att öka kraftigt. Att åldras behöver inte i sig betyda funktionsnedsättning, en 75 åring idag har bättre funktionsförmåga än för 30 år sedan, men samhället måste ändå rusta för att en större andel av befolkningen är mycket gamla personer. En betydande del av dessa äldre behöver bo på särskilt boende. De utgör några av samhällets mest sköra och behövande individer. Att säkerställa en god, värdig och för individen anpassad vård och omsorg för dem tillhör därmed en av samhällets allra viktigaste uppgifter. Medarbetarna på landets äldreboenden är den enskilt viktigaste faktorn för att kunna ge en god kvalité för de äldre. Det är därför viktigt att medarbetarnas kunskap och drivkraft tas tillvara i arbetet med att förbättra omsorg och tillsyn nattetid för särskilda boenden. Rekommendationen ett verktyg för kvalitetsarbete För att stärka kvaliteten på omsorgen nattetid på särskilda boenden för äldre har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i dialog med kommuner, Föreningen Sveriges socialchefer, FAMNA och Vårdföretagarna tagit fram denna rekommendation. Bakgrunden är att regeringen våren 2016 avslog Socialstyrelsens förslag till bemanningsföreskrifter för särskilt boende för äldre. Socialstyrelsens uppdrag med föreskrifterna var att säkerställa en trygg och individanpassad omsorg samt försäkra sig om att det på särskilda boenden för äldre skulle finnas personal dygnet runt som utan dröjsmål kunde hjälpa de äldre. Istället för bemanningsföreskrifterna valde regeringen att förtydliga Socialtjänstförordningen (2001:937, 2 kap 3 ). Där framgår det att den enskildes behov ska vara styrande och att personal ska finnas tillgänglig dygnet runt. För att ytterligare stötta kommunernas arbete med ökad kvalitet nattetid i särskilt boende för äldre har SKL tagit fram denna rekommendation där de områden anges som kräver ett särskilt fokus i förnyelse- och förbättringsarbetet. Syfte, mål och målgrupp Målgrupp för rekommendationen är kommunerna i rollen som uppdragsgivare och arbetsgivare samt alternativa utförare i tillämpliga delar. De områden som 26

27 Vårt dnr: 16/ (12) uppmärksammas är digitalisering, arbetsmetoder och bemanning. SKL noterar särskilt att det finns en viktig utvecklingspotential vad gäller välfärdsteknik. Implementering i dialog med kommuner och andra intressenter Några av framgångsfaktorerna för rekommendationen är att den bygger på en förståelse för de förutsättningar som finns i landets kommuner. I arbetet med rekommendationen har SKL därför fört en dialog med socialchefer, äldreboendechefer och undersköterskor. Sammantaget har ett 60-tal kommuner medverkat. Dessutom har dialog förts med brukarorganisationer, fackliga organisationer och regionala representanter. För att göra rekommendationen till verklighet krävs ett gediget förankringsarbete. Här kommer SKL att medverka till spridning av rekommendationen i dialog med kommunerna. Ansvarsfördelning och gällande rätt Ansvarsfördelning och kvalitet Varje kommun ska ha en fungerande socialtjänst med ansvar för bland annat äldreomsorgsfrågor. Kommunen och dess ledning har det yttersta ansvaret för att äldre i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Inom varje kommun är det socialnämnden som har ansvaret för verksamhet riktad till behövande oavsett utförare. Det framgår av socialtjänstlagen att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För att uppnå god kvalitet krävs rättssäkerhet, den enskildes medinflytande och insyn, respekt för den enskildes integritet och ett professionellt bemötande. Den enskilde ska känna sig trygg i mötet med socialtjänsten och det stöd han eller hon får. För att uppnå god kvalitet behöver verksamheten använda sig av ett genomtänkt arbetssätt. Det förutsätter att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet samt får ett bra stöd och rätt förutsättningar att utföra ett arbete av god kvalitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Syftet med ledningssystemet är att uppnå god kvalitet inom vård och omsorg genom att verksamheterna uppfyller de krav och mål som gäller enligt lagar, föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystemet ska användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Socialstyrelsen har gett ut föreskrifter och allmänna råd hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas (SOSFS 2011:9) Lagrum särskilda boenden Det lagrum som reglerar socialtjänsten och äldreomsorgens särskilda boenden är de grundläggande bestämmelserna om integritet, självbestämmande och god kvalitet. De återfinns i 1 kap. 1, 3 kap. 3, 4 kap. 1 samt 5 kap. 5 socialtjänstlagen 27

28 Vårt dnr: 16/ (12) (2001:453). Bestämmelserna i 5 kap. 4 samma lag om att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att de får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) har också betydelse. Socialstyrelsen föreskrift om dokumentation (SOSFS 2014:5) gäller även särskilda boenden för äldre. Ändring av socialtjänstförordningen 2016 Socialtjänstförordningen är sedan den 15 april 2016 förändrad. I förordningen har regeringen förtydligat kommunernas ansvar kring bemanningen nattetid i särskilt boende för äldre. Ändringen av socialtjänstförordningen (2001:937) lyder enligt följande: I en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) ska det, utifrån den enskildes aktuella behov, finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. I kommentarerna framkommer att syftet med lydelsen utifrån den enskildes aktuella behov är att tydliggöra att utgångspunkten för det föreslagna tillägget är den enskildes medicinska och sociala behov. Vidare skriver man i kommentarerna att: Kravet på tillgång till personal villkoras med andra ord utifrån den enskildes förutsättningar samt behov av stöd och hjälp. Socialnämnden kan till exempel placera äldre i en så kallad servicelägenhet med trygghetslarm. Vidare förtydligas att de äldre som placeras i exempelvis demensboenden och behöver dygnet runt vård ska tillförsäkras detta. Finns behov av närvarande personal på boendet ska det finnas. Socialnämnden kan fortsatt anpassa tillgången till personal i förhållande till de äldres olika behov i ett boende, där en enskild person kan vara i behov av mer stöd och hjälp än en annan. Genom att utgå från den enskildes behov, undviks en reglering som innebär att alla de särskilda boendena på ett generellt och preciserat vis ska ha tillgång till personal dygnet runt med en viss personalstyrka. Tillägget av begreppet aktuella ger socialnämnden ett incitament att göra en kontinuerlig anpassning av stöd och hjälp utifrån den enskildes behov. Av detta följer att personalen ska uppmärksamma den äldres behov av stöd och hjälp samt vid behov förändra tillgången till personal. 28

29 Vårt dnr: 16/ (12) Förordningen reglerar inte på vilket sätt personal kan uppmärksamma att en boende har behov av hjälp och därför kan den som bedriver ett särskilt boende själv bedöma på vilket sätt tekniskt stöd kan vara lämpligt. Det är viktigt att tekniskt stöd används på ett sådant sätt att det inte är till nackdel för den enskilde. Vad säger Inspektionen för vård och omsorg (IVO)? Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tagit fram ett bedömningsstöd för tillsyn vid särskilt boende för äldre. Det bedömningsstöd som IVO idag använder är inte fullt ut anpassat till ändringen i socialtjänstförordningen som rör särskilt boende. Det bedömningsstödet är nu under omarbetning och kommer, som SKL uppfattar det, inte vara i konflikt med dessa rekommendationer Bedömningen betonar individualisering och de faktorer IVO lyfter fram är att det ska finnas tillräckligt med personal för planerade och oplanerade insatser. IVO bedömer att personalbehovet även påverkas av: Lokalernas utformning Individens behov Låsta dörrar (begränsningsåtgärder) Tekniska lösningar Samtycke Integritet Utgångspunkter I denna rekommendation gör SKL en sammanvägd analys och bedömning utifrån lagstiftning, IVO: s bedömningsstöd vid tillsyn samt de iakttagelser som gjorts vid kommunbesök och de samtal som genomförts med företrädare, brukarorganisationer och medarbetare. Vikten av individuell behovsbedömning Den individuella behovsbedömningen är grunden för hur vården och omsorgen planeras och genomförs. Bedömning av behov kan göras av biståndshandläggare, enhetschef, ett team bestående av flera yrkeskategorier, och av baspersonal i aktuella situationer. Bemanning efter behov ansvarar enhetschefen för, men ytterst fördelar socialnämnden och kommunstyrelsen resurserna. De 60 kommuner som SKL haft kontakt med inom ramen för arbetet med rekommendationen har olika lösningar för individuella överenskommelser. 29

30 Vårt dnr: 16/ (12) Arbetssätten utgår från individens behov och påverkas även av tillgång till välfärdsteknik. Vid nedsatt beslutsförmåga/funktionsnedsättning blir frågan komplex och kräver en genomarbetad metodik där anhöriga är en viktig aktör Tillsyn nattetid innebär också risk för att störa nattsömnen och skapa oro. Socialtjänstlagens intentioner är att individen så långt som möjligt ska få behålla sin integritet och självständighet. Det är därför viktigt att göra individuella överenskommelser kring omsorg och tillsyn nattetid med de som kan ge sitt samtycke, samt hitta metoder för att utröna hur de med begränsade möjligheter till samtycke kan medverka till planeringen av tillsynen. Boendemiljön Lokalernas utformning kan stärka eller minska möjligheterna till överblick över situationen för de boende. Det påverkar vården och omsorgen nattetid då bemanningen är lägre i förhållande till dagen. Bristande lokaliteter kan kompenseras genom användning av tekniska hjälpmedel och/eller förstärkt bemanning. Vid ny- och ombyggnation är det av stor vikt att hänsyn tas till möjligheter till god överblick. Bemanning Socialtjänstförordningen anger att personal utan dröjsmål ska uppmärksamma behov av hjälp och ge hjälp till äldre på särskilt boende. Att uppmärksamma behov utan dröjsmål kan, som framgår i socialtjänstförordningen, göras med såväl teknik som utökad bemanning. När behov av stöd och hjälp har uppmärksammats ska det tillgodoses. Hur och hur snabbt detta ska ske måste utgå från den enskildes behov av stöd och hjälp. Bemanningen nattetid bör därför vara anpassad för att så effektivt och flexibelt som möjligt möta detta behov, exempelvis genom ett anpassningsbart schema. Det är en viktig förutsättning för att få en både kostnadseffektiv och kvalitativ verksamhet. Andra viktiga faktorer att ta hänsyn till vid bemanning är möjligheten för personalen att arbeta heltid, och ge medarbetarna sådana förutsättningar att de klarar att arbeta utifrån de äldres aktuella behov, vilka kan skifta över tid. Det kan betyda att personal ska kunna ställa om och arbeta på flera olika arbetsplatser i relation till det aktuella vård- och omsorgsbehov som finns. Digitalisering och nya arbetssätt Digitaliseringen medger helt nya möjligheter att förändra arbetssätt och i större utsträckning ta vara på den äldres egna förmågor och förutsättningar. Inte minst kan digitala lösningar användas på särskilda boenden för att öka trygghet, självständighet och digital delaktighet. Exempel på detta är digitala trygghetslarm, sensorer för att uppmärksamma behov, nattkameror och olika former av kommunikationshjälpmedel. En viktig fråga är hur arbetssätt och metoder kan möjliggöra att även personer med nedsatt 30

31 Vårt dnr: 16/ (12) beslutsförmåga får del av välfärdsteknik. De positiva effekter som kan uppnås med välfärdsteknik måste komma även denna grupp till del. Flera kommuner har utvecklat användningen av välfärdsteknikens möjligheter men det finns ett behov av att öka takten för att ge nya möjligheter att tillgodose människors behov av individuella lösningar. Samtidigt som digitaliseringen ger stora möjligheter ställs stora krav på att kommunen tänker igenom användandet bland annat utifrån följande faktorer: Gällande lagstiftning, föreskrifter och praxis, exempelvis personuppgiftslagen (PUL), bestämmelser om dokumentation enligt SOSFS 2014:15 och Datainspektionens krav. Informationssäkerhet Samtycke och beslutsförmåga Integritet Infrastruktur Upphandling Drift, förvaltning och support Kvalitetssäkring Delaktighet hos brukare och anhöriga Medarbetares förutsättningar, arbetsförhållanden och digital kompetens Information, kommunikation och utbildning Jämlikhet och jämställdhet Digitalisering en strategisk fråga för hela kommunen Frågor om digitalisering kan inte endast hanteras separat inom en kommuns olika verksamhetsområden utan behöver i stor grad samordnas. Det finns framför allt ett behov för kommunen att kraftsamla kring kommungemensamma grundläggande förutsättningar som underlättar verksamhetsutveckling genom digitala lösningar. Det handlar bland annat om att på en övergripande kommunnivå ta ansvar för ledning och styrning kring gemensam infrastruktur i form av bredband. I dagsläget är det exempelvis många särskilda boenden som helt saknar den nödvändiga tekniska infrastrukturen som behövs för att digitaliseringens möjligheter ska kunna realiseras. Därutöver finns även mycket att vinna på en ökad samverkan mellan kommuner inte minst vad gäller områden som infrastruktur, juridik, upphandling, standarder för informationssäkerhet och arkitekturprinciper för en sammanhållen digital offentlig förvaltning. SKL:s styrelse beslutade i november 2016 om en Handlingsplan för gemensamma förutsättningar för digital utveckling i kommuner och landsting som ger stöd i detta arbete. 31

32 Vårt dnr: 16/ (12) Natten påverkas av dagens aktiviteter Hur natten blir påverkas av dagens aktiviteter och vice versa. God mat, ett meningsfullt socialt innehåll och möjlighet till utevistelse med fysisk aktivitet under dagen bidrar till en god nattsömn. En god nattsömn ger å andra sidan ork till dagens aktiviteter och kan minska behov av sömn dagtid. Här krävs en helhetssyn och gemensam planering anpassat utifrån den enskildes behov och önskemål. Det är inte givet att en lösning fungerar för alla. I många kommuner är det rutin att personalen tittar till den äldre ett par gånger nattetid för att säkerställa att hen sover och att inget oväntat inträffat. Men att någon tittar in nattetid kan även vara störande. En ostörd miljö utan onödiga besök, medverkar till en bättre nattsömn och kan minska behov av medicinering. Nattsömnen påverkas positivt av evidensbaserade arbetssätt. Optimal medicinsk behandling vid hjärtsvikt, diabetes och smärta är exempel på viktiga insatser. Läkemedelsgenomgångar där individuell justering av personens hela läkemedelsbehandling görs bidrar till bästa möjliga hälsa och leder dessutom till en låg användning av sömnmedel och lugnande medel. Systematiskt arbete när personen har beteendemässiga och psykiska symptom vid demens bidrar också till minskad oro och bättre nattsömn. Andra viktiga områden att beakta är att undvika lång nattfasta och säkerhetsställa god munhygien. Chefen och ledarskapets betydelse Särskilda boenden är en verksamhet som ställer stora krav på ledarskapet. Verksamheten omsätter betydande ekonomiska värden och bedrivs dygnet runt. Att leda verksamheten handlar både om att ge en god omvårdnad till personer som behöver omfattande vård och omsorg och att leda flera personalkategorier utifrån olika lagrum och kulturer. Verksamheten måste också kunna attrahera och behålla medarbetare samtidigt som man förnyar arbetssätt, inför välfärdsteknik och möter en ny generation av äldre med ökade krav på individualiserad hjälp. Ett närvarande och kompentent ledarskap är en nyckelfråga för att klara av omställningen. En utmaning är att natten präglas av självständigt arbete, ofta utan just närvarande ledarskap. Nattpersonal har av naturliga skäl inte möjlighet att träffa sin chef lika ofta som dagpersonalen. Kommunerna uppger att det finns ett behov av att planeringen och genomförandet av nattens arbete blir än mer transparent. Schemaläggning har stor betydelse för möjligheten att bemanna efter behov. Om detta ska kunna bli verklighet behöver nattpersonalens situation och schemaläggning belysas och adresseras. 32

33 Vårt dnr: 16/ (12) Rekommendation SKL rekommenderar kommunerna att stärka och utveckla kvalitén enligt följande fyra nedanstående punkter. Koll på läget Socialtjänsten behöver göra individuella bedömningar kring enskilda behov av omsorg och tillsyn på natten. Resultatet måste vägas samman med de förutsättningar som finns i förhållande till lokaler och teknik på respektive särskilt boende. Ledningen behöver i större utsträckning ta reda på hur personalen bedriver arbetet under natten. Detta kan ske genom kontinuerlig dialog och möten med medarbetare. Planera utifrån individens behov Verksamheten behöver säkerställa att respektive individs behov av omsorg och tillsyn nattetid tillgodoses. Det är idag ovanligt att de individuella behoven finns uppmärksammade i genomförandeplaner eller att det finns enskilda överenskommelser hur den äldre vill ha sin omsorg och tillsyn på natten. En planering behöver genomföras med den äldre och den äldres anhöriga vad gäller omsorgsinsatser och tillsyn. Planeringen dokumenteras i genomförandeplanen och behöver följas upp kontinuerligt. Av erfarenhet vet vi att äldres behov förändras både vad gäller sjukdomar och oro Vid planeringen bör särskilt uppmärksammas på vilket sätt välfärdsteknik kan användas för tillsyn och trygghet. När verksamheten utvecklat rutiner för att försäkra sig om en större kunskap kring de individuella behoven måste hänsyn också tas till att behovet skiftar över tid. Det kräver också arbetssätt med en flexibel bemanning och schemaläggning. Ta fram en strategi för att utveckla digitaliseringens möjligheter Socialtjänstförordningen ger utrymme för kommunerna att själva välja hur individens behov ska kunna tillgodoses, och hur digitala lösningar kan vara en del av det. Digitala lösningar ska tillgodose den enskildes integritet, behov av trygghet och samtidigt möjliggöra att personal nyttjas på bästa sätt. Kommunen bör utarbeta en övergripande strategi som på ett tydligt sätt visar hur digitaliseringens möjligheter ska tas tillvara. Strategin behöver exempelvis omfatta områden som infrastruktur, informationssäkerhet, juridik, finansiering, standardisering och former för samverkan med andra kommuner. Strategin bör beslutas av kommunstyrelsen och kan exempelvis innehålla: Politisk viljeinriktning Värdegrunder och förhållningssätt för arbetet 33

34 Vårt dnr: 16/ (12) Handlingsplan med konkreta åtgärder för att den politiska viljeinriktningen ska nås Fastställda mål på olika nivåer och i olika verksamheter i organisationen Hur strategin förhåller sig till alternativa utförare Hur samverkan med andra kommuner, alternativa utförare, leverantörer och invånare ska etableras För att öka takten i införandet av nya arbetssätt i äldreomsorgen behöver strategin kompletteras med mer verksamhetsnära handlingsplaner som stöttar verksamheten i valet av bästa möjliga lösning i förhållande till arbetsmetoder, arbetsmiljö samt brukarnas förmågor och behov av medbestämmande, självständighet och trygghet. För att framgångsrikt kunna utveckla och införa nya arbetssätt behövs även kompetensutvecklande insatser för alla berörda medarbetare. Det behövs även för att användningen av digitala lösningar ska ligga i linje med tillsynsmyndigheternas krav samt för att det ska bli en fråga för kommunens högsta ledning att ta hänsyn till i kommande verksamhets- och budgetplanering. Rätt använd ger digitala lösningar möjligheter för att utveckla verksamhetens kvalitet samtidigt som det ökande behoven hos en åldrande befolkning bättre kan tillgodoses. Ledarskap Ledarskapet inom särskilt boende för äldre behöver stärkas för att förändringsarbetet med att identifiera och införa nya arbetssätt tillsammans med ökad teknikanvändning ska kunna genomföras. Det handlar då inte enbart om den närmaste chefen på äldreboendet utan även om att förvaltningsledningen tar ett aktivt ansvar för förbättrings- och kvalitetsarbetet. Kommunerna bör också säkerställa att det finns tillgång till arbetsledning nattetid. En nyckelfråga är flexibilitet i bemanning för att kunna möta äldres behov som förändras över tid. Kommunledningen behöver stödja, medverka och följa utvecklingsarbetet då förväntat ökad teknikanvändning påverkar rutiner, organisering och arbetskultur. 34

35 Vårt dnr: 16/ (12) Implementering SKL kommer under 2017 att ge stöd till landets kommuner avseende tillämpningen av rekommendationen. Följande stödinsatser planeras: Identifiera, dokumentera och sprida goda exempel Länsgemensamma dialoger Workshops Webbsändningar riktade till baspersonalen och chefer. Ta fram underlag för upphandling av välfärdsteknik 35

36 36

37 Socialnämnden (beslutande) Protokoll Sammanträdesdatum: SN 78 Dnr: SN 2017/ (29) Hem för vård eller boende (HVB) för barn i egen regi Beslut Socialnämnden beslutar att: Förvaltningen får i uppdrag att utreda möjlighet och behov av HVB i egen regi avseende barn/unga. Att första redovisningen sker vid beredande socialnämnd i november år Ärendebeskrivning Avdelningen för individ och familj vid socialförvaltningen går med underskott, bland annat med anledning av placeringar. Vid verksamhetsdagen den 20 februari år 2017 var ett av förslagen att utreda möjlighet till att driva förstärkt HVB, det vill säga HVB som har möjlighet att ta emot ungdomar med svårare problematik, i egen regi. Utredningen bör starta så snart som möjligt med en första redovisning vid nämnden i november år Förvaltningen föreslår att man ska utreda behovet och möjligheterna till förstärkt HVB i egen regi närmare, samt göra en ekonomisk konsekvensanalys av förslaget. Förvaltningens förslag till beslut Att nämnden beslutar att - Förvaltningen får i uppdrag att utreda möjlighet och behov av HVB i egen regi avseende barn/unga. - Första redovisningen sker i socialnämnden i november månad år Delges: Verksamhetschef individ och familj Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 37

38 38

39 6 Sammanträdestider 2018 socialnämnden Torsdag SNau Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Starttider 04-jan 01-feb 01-mar 12-apr 03-maj 07-jun 05-jul 02-aug 06-sep 04-okt 08-nov 06-dec 8.30 Torsdag gemensamt au BUN BUNau BUNau BUNau BUNau SN Övrigt SN 18-jan 15-feb 15-mar 19-apr 17-maj 14-jun 16-aug 13-sep 18-okt 15-nov 13-dec Analysdag Mål- och budgetseminarier Kvalitetsdagar.. SN=socialnämnden Snau=socialnämndens arbetsutskott * Gemensamt au, socialnämndens autillsammans med barn- och utbildningsnämndens au 39

40 40

41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 Ds 2017:49 Omedelbart omhändertagande av barn och unga i vissa internationella situationer Socialdepartementet 47

48 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Omslag: Regeringskansliets standard Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017 ISBN ISSN

49 Förord Barn-, äldre- och jämställdhetsministern, statsrådet Åsa Regnér gav den 5 april 2017 rådmannen Björn Räftegård i uppdrag att utreda de rättsliga förutsättningarna för att med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) omedelbart omhänderta barn och unga som befinner sig i Sverige men har hemvist utomlands (S2017/02154/FST). Med denna promemoria är uppdraget slutfört. Stockholm den 20 september 2017 Björn Räftegård 49

50 Innehåll 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Uppdraget och dess genomförande Bakgrund Uppdragets innehåll Utredningsarbetet Promemorians disposition LVU Inledning Vad innebär vård enligt LVU? Kriterier för beslut om vård enligt LVU Omedelbart omhändertagande Svenska myndigheters behörighet i internationella situationer Inledning Domsrätt avseende barn

51 Innehållsförteckning Ds 2017: Tillämpliga domsrättsregler Allmän domsrätt Domsrätt avseende brådskande åtgärder Domsrätt avseende unga personer En sammanfattning av domsrättsreglerna Tillämplig lag Lagstiftningen i några andra länder Inledning Finland England och Wales Tyskland Danmark Behovet av nya bestämmelser Förslag till ny reglering Utgångspunkter En ny särskild reglering När ska den särskilda regleringen tillämpas? Kriterier för omedelbart omhändertagande Beslutsfattande m.m Bryssel II-förordningen och lagen om 1996 års Haagkonvention Ansökan om fortsatt omhändertagande Handläggning av ansökan, överklagande och rätten till offentligt biträde Det omedelbara omhändertagandet upphör Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

52 Ds 2017:49 Innehållsförteckning 9 Konsekvenser av förslagen Författningskommentar Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Övriga författningsförslag Bilaga 1 Utredningsuppdraget

53 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian analyseras de rättsliga förutsättningarna för att omedelbart omhänderta barn och unga i internationella situationer. Bedömningen görs att bestämmelserna om omedelbart omhändertagande i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) behöver förtydligas och kompletteras. Det bör förtydligas att skyddsbehövande barn och unga som vistas i Sverige kan omhändertas omedelbart i akuta situationer, oberoende av om de har hemvist utomlands eller har någon annan anknytning till utlandet. Regleringen bör kompletteras med nya bestämmelser om handläggningen, tidsfrister och förnyad domstolsprövning i internationella ärenden. Mot denna bakgrund föreslås i promemorian en ny särskild reglering om omedelbart omhändertagande. Den särskilda regleringen ska tillämpas i vissa internationella situationer, nämligen situationer då svenska domstolar saknar internationell behörighet att besluta om beredande av vård enligt Bryssel II-förordningen, lagen om 1996 års Haagkonvention eller andra domsrättsregler. Behörigheten att fatta beslut om beredande av vård finns i dessa fall hos myndigheterna i ett annat land, vanligtvis i barnets eller den unges hemvistland. Den nya särskilda regleringen innebär kortfattat att följande ska gälla. I brådskande fall får socialnämnden besluta om omedelbart omhändertagande för barn och unga som vistas i Sverige på i princip samma villor som gäller enligt de vanliga bestämmelserna om omedelbart omhändertagande. Omhändertagandet ska sedan kunna fortsätta högst fyra veckor från den dag det verkställdes. Socialnämnden kan behöva ta kontakt den behöriga utländska myndigheten och underrätta denna om ärendet. Utrikes- 7 53

54 Promemorians huvudsakliga innehåll Ds 2017:49 departementet, som är svensk centralmyndighet, kan hjälpa till att etablera denna kontakt. När den behöriga utländska myndigheten vidtagit tillräckliga egna åtgärder avseende det omhändertagna barnet upphör det svenska beslutet att gälla. Den behöriga utländska myndighetens åtgärder ersätter så att säga det svenska beslutet om omedelbart omhändertagande. Detta gäller redan enligt Bryssel II-förordningen och lagen om 1996 års Haagkonvention. Socialnämnden ska enligt den nya särskilda regleringen vid behov kunna ansöka hos förvaltningsrätten om att det omedelbara omhändertagandet ska få fortsätta längre än fyra veckor i väntan på den behöriga utländska myndighetens åtgärder. Förvaltningsrätten får då lämna medgivande till fortsatt omhändertagande med högst tre månader åt gången om förutsättningarna för det omedelbara omhändertagandet fortfarande föreligger. I övrigt ska vid tillämpningen av den särskilda regleringen huvudsakligen samma ordning gälla som följer av befintliga bestämmelser om omedelbart omhändertagande. Detta avser bland annat vården av barnet eller den unge, handläggningen och beslutsfattandet hos socialnämnderna och domstolarna, barnets eller den unges rätt att få information och att få sina åsikter och sin inställning beaktade, rätten till offentligt biträde, kraven på skyndsam handläggning samt möjligheterna att överklaga socialnämndens och domstolarnas avgöranden. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april

55 SN 2017/5-27 Socialförvaltningen M Gustavsson Till: Socialnämnden Information från verksamheterna Individ och familj Enheten för ensamkommande barn. Fortsatt minskning av barn som kommer i kombination med att ungdomar blir uppskrivna i ålder gör att vi fortsätter att reducera verksamheten. I många frågor är rättsläget så oklart, när det gäller ersättningar, att migrationsverket ber oss att överklaga beslut som går kommunen emot för att få vägledanden domar. Alkohol och narkotikagruppen tillsammans med boendestöd letar lokal för att kunna fullfölja målet från nämnden att skapa träffpunkt för personer med missbruk och psykisk ohälsa. Vi kommer att försöka få i gång detta tillsammans med någon frivilligorganisation och/eller kyrka. Från och med 1 januari 2018 ny lag vilket innebär att socialtjänsten även har ansvar för spelmissbruk. Funktionsstöd Beslut om LSS bostad, fem individer väntar på boende Beslut om kontaktperson LSS, 99 beslut varav 19 stycken som ej är verkställda. Beslut om stödfamilj, åtta individer (två ej verkställda) Rekrytering av två handläggare, en LSS och en SoL Daglig verksamhet gör omjusteringar på grund av enskildas behov och därmed reduceras två överanställningar. Uppdraget Värdegrund och förhållningssätt i tvärgrupper är avslutat. TimeCare piloten är igång, timecare startades upp för några veckor sedan och timecare planering är igång Vård och Omsorg Korttidsboendet på Grönbodahemmet, 12 individer Beslut om särskilt boende, sex individer som väntar på plats Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

56 2 Beslut om demensboende, inga individer som väntar på plats, en ledig demensplats finns. Ny enhetschef är anställd på hemtjänsten Fellingsbro samt AT organisationen, Karin Nenro, börjar sin tjänst i januari Gemensam lokal för hemtjänstgrupperna i centrala Lindesberg är MBL förhandlar och avtal klara, Information till Citygruppen sker 21 nov. Beräknad inflytt i mars /april 2018 M Gustavsson Förvaltningschef 56

57 SN 2017/ Månadsuppföljning november 2017 Socialnämnd 57

58 Innehållsförteckning 1 Verksamhetsuppföljning Ekonomiskt bistånd Ekonomisk uppföljning i Mnkr Socialnämnd

59 1 Verksamhetsuppföljning 1.1 Ekonomiskt bistånd Avvikelsen för ekonomiskt bistånd uppgår till -1,4 mnkr vilket motsvarar 6 % av den totala budgeten. Avvikelsen för helåret prognostiseras till -0,7 mnkr. Försörjningsstöd exkl. intäkter till och med oktober är på en högre nivå än vad det varit under något av de tre tidigare åren. Försörjningsstödet inkl. intäkter är dock lägre än vad det varit under något av de tre föregående åren. Det innebär att försörjningsstödet i högre grad ersätts med intäkter. November månad har det högsta utbetalda beloppet hittills i år. 59

60 Försörjningsstöd för sk "Glappet-ärenden" är högre 2017 än både 2016 och 2015 till och med november vilket kan förklaras av att tiden som ett ärende är aktuellt hos kommunen förlängs på grund av andra myndigheters handläggningstider samt att ersättningen från Migrationsverket inte är fullt täckande för kommunens utgifter. 60

61 2 Ekonomisk uppföljning i Mnkr 2.1 Socialnämnd Nettokostnad Budget jan-nov Budgetavvikelse jan-nov Prognos helår Budget helår Budgetavvikelse helår Administration 10,1 10,6 0,4 11,5 11,5 0,0 Funktionsstöd 141,8 128,5-13,3 151,3 140,3-11,0 79,7 72,2-7,4 87,5 78,8-8,7 Vård och omsorg 250,3 241,3-9,0 266,0 263,3-2,7 Totalt 481,9 452,6-29,3 516,3 493,9-22,4 Socialförvaltningen Individ- och familj Socialförvaltningens underskott tom november uppgår till -29,3 mnkr (-28,9 mnkr efter justering) och prognosen för helåret är -22,4 mnkr. Avvikelsen förklaras främst av ärenden och personalkostnader utöver budget för Funktionsstöd, placeringskostnader för HVB vuxna/barn samt personalkostnader för boendestöd och ekonomiskt bistånd för Individ och familj. Inom Vård och omsorg beror avvikelsen på personalkostnader för hemtjänsten samt särskilda boenden. Förvaltningens administration påvisar ett resultat på +0,4 mnkr vilket främst beror på lönekostnader under budget då verksamheten vakanshållit en utvecklingsstrategs tjänst. Funktionsstöds verksamhet har en avvikelse på -12,9 mnkr efter justering med prognos för helåret på -11,0 mnkr. Verksamhet 736 gruppboende har en avvikelse på -1,6 mnkr trots att 3 mnkr i budget för ett nytt boende som inte byggts än ingår i resultatet. Prognosen på helåret beräknas bli +1,9 mnkr på grund av personalkostnader över budget, placeringskostnad samt lägre intäkter än budgeterat. Daglig verksamhet redovisar en avvikelse på -1,4 mnkr vilken till helåret prognostiseras uppgå till -1,5 mnkr, även här beror avvikelsen på högre lönekostnader än budgeterat. Avvikelsen för LSS och SFB är -9,2 mnkr där helårsavvikelsen prognostiseras till -9,7 mnkr. Orsaken till avvikelsen inom LSS beror på flera ärenden utöver vad som är budgeterat med en måntalig avvikelse på ca 0,7 mnkr. SFB beror avvikelsen på kostnad för personal. Totalt i år är kostnaden för sjukfakturor från privata assistansbolag 357 tkr. Externa placeringar för barn och ungdomsboende har en negativ avvikelse på -3,2 mnkr med helårsprognos -3,0 mnkr. Avvikelsen beror till stor del på att det finns en placering med en hög månadskostnad utöver budget. Se diagram på nästa sida. 61

62 Socialnämnd, Månadsuppföljning november (7) 62

63 Individ och familj påvisar ett negativt resultat med -7,4 mnkr tom november med en helårsprognos på -8,7 mnkr. Avvikelsen inom boendestöd är -1,0 mnkr och prognos för helåret är -1,1 mnkr, orsaken till avvikelsen är fyra årsarbetare utöver budget på grund av en hög ärendemängd. Inom HVB vuxna finns en avvikelse på -3,0 mnkr med en prognos på -3,0 mnkr för helåret. Kostnad för skyddsplaceringar ingår i utfallet och kostnaden för dem uppgår till 1,3 mnkr. Placeringar i familjehem har en budgetavvikelse på -0,1 mnkr och en prognos på -0,3 mnkr, det är lägre kostnad än vad som prognostiserat i början av året och avvikelsen har fortsatt att sjunka sedan fg månad. För HVB barn är avvikelsen tom november -4,3 mnkr och helårsprognosen är -4,8 mnkr. I avvikelsen för Individ och familj finns en positiv avvikelse på 2,1 mnkr för enheten ensamkommande barn. Prognos för enheten på helåret är 1,0 mnkr och bör ses som en intäkt av engångskaraktär. Vård och omsorg har en avvikelse på totalt 9,0 mnkr med en helårsprognos på -2,7 mnkr. På administrationen finns en kostnad på 2,5 mnkr för medicinskt färdigbehandlade patienter från RÖL som kommunen inte klarat av att ta emot, avvikelsen är nu -1,6 mnkr och prognosen för helåret är 1,2 mnkr. För sjuksköterskorna är avvikelsen -0,9 mnkr främst förklaras av en hög kostnad för sommarmånaderna. Avvikelsen har sjunkit 0,1 mnkr sedan fg månad. Prognosen för helåret är 0,2 mnkr. Säbo och gruppboende demens och korttids har en negativ avvikelse på totalt -3,1 mnkr vilket är 0,2 mnkr lägre än fg månad. Avvikelsen beror till stor del på av kostnaderna för vikarier. Prognosen för säbo är 0 mnkr på helåret och för gruppboende demens 0,5 mnkr. Avvikelsen för korttids är 0 vilket även är prognosen för helåret. Avvikelsen för hemtjänsten är -4,6 mnkr med prognos för helåret på -2,1 mnkr. Hemtjänstens avvikelse har ökat med 0,2 mnkr sedan fg månad och förklaras in princip enbart av vikariekostnader över budget. Hemtjänsten erhåller ett statsbidrag för ökad bemanning från Socialstyrelsen på 5,7 mnkr, hittills i år har 5,0 mnkr av dessa förbrukats. Utan statsbidraget hade avvikelsen för hemtjänsten varit -9,6 mnkr och för hela Vård och omsorg -14,0 mnkr. Kostnaden för extra resurs har hittills varit 2,6 mnkr vilket är en ökning med 0,2 mnkr jämfört med föregående månad. Investeringar Investeringsprojekt Utgift Helårsprognos Budget 2017 Budgetavvikelse Inventarier Funktionsstöd 0 0,5 0,5 0 Totalt 0 0,5 0,5 0 Socialnämnd, Månadsuppföljning november (7) 63

64 2 64

65 12 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr SN 2017/79-18 Socialförvaltningen Sara Andersson Socialnämnden Ombudgetering av investeringsbudget Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att föreslå Kommunstyrelsen att fatta beslut om ombudgetering av investeringsbudget 500 tkr. Ärendebeskrivning I 2017 års investeringsbudget för Socialförvaltningen finns 500 tkr som avser inventarier till ett nytt gruppboende inom Funktionsstöd., investeringsnummer Boendet planerades vara färdigställt och i drift under 2017 men den planerade starten har blivit framflyttad till Investeringsbudgeten kommer därför inte att nyttjas under 2017 men behovet kvarstår Ärendets beredning Ärendet har handlagts av ekonomienheten. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Förvaltningen föreslår ombudgetering av investeringsmedel till nästkommande år då tidplanen för investeringen förskjutits. Konsekvenser Om en ombudgetering inte sker innebär det att det nya boendets inventarier inte är finansierade och kostnaden tvingas då belasta den löpande driften. Madde Gustavsson Förvaltningschef Sara Andersson Handläggare Meddelas för åtgärd: Ekonomienheten Förvaltningschef Verksamhetschef funktionsstöd Postadress Lindesbergs kommun Lindesberg Besöksadress Stentäppsgatan Lindesberg Telefon/fax vxl fax E-post/www kommun@lindesberg.se Giro Bankgiro Organisationsnr:

66 66

67 SN 2017/ Nämndernas budget 2018 VP Socialnämnd 67 13

68 Innehållsförteckning 1 Budgetram Socialnämnd, Nämndernas budget 2018 VP (3) 68

69 1 Budgetram Nettoram Mnkr Budget 2017 Budget 2018 VP 2019 VP 2020 Administration 11,5 11,6 11,6 11,6 Funktionsstöd 140,3 151,7 151,7 151,7 Individ och familj 78,8 85,8 85,8 85,8 Vård och omsorg 263,3 268,0 275,2 275,2-9,0-9,0-9,0-5,0-5,0 510,3 510,3 Hyresreduktion 1 % effektivisering/ verksamhetsavveckling Totalsumma 493,9 508,1 Fördelning av Socialförvaltningens budgetram för driftbudget 2018 och VP är under förutsättningen att kommunfullmäktige antar föreslagen budgetram den 13 december Budgetramen kommer att ändras med kompensation för höjda arbetsgivaravgifter, korrigerade lokalvårdskostnader och organisationsförändringar. Den totala budgetramen för Socialförvaltningen år 2018 är 508,1 mnkr vilket innebär en ökning med 14,2 mnkr jmf med För hela förvaltningen finns en hyreseffektivisering som totalt sett innebär 9 mnkr lägre hyreskostnader 2018 jmf med Administrationens budgetram 2018 ökar med 0,1 mnkr från 2017 på grund av lönejustering. Funktionsstöds budgetram uppgår 2018 till 151,7 mnkr vilket innebär en ökning i förhållande till 2017 med 11,4 mnkr. Ökningen består av 4 mnkr för ett nytt gruppboende, 7 mnkr i ökat resursbehov samt 0,4 mnkr i lönejusteringar. Budgetramen för Individ och familj är ,8 mnkr, en ökning sedan 2017 med 7 mnkr. De förändringar som skett sedan 2017 är kompensation för ett ökat resursbehov 8 mnkr, en lönejustering på 0,5 mnkr samt en minskning genom att 1,5 mnkr i Förebyggande projekt endast var tillfälligt för Vård och omsorgs budgetram 2018 är 268,0 mnkr, detta innebär en ökning sedan 2017 med 4,7 mnkr. Ökningen består av 2 mnkr i ökat resursbehov inom hemtjänsten, 1,7 mnkr för lönejusteringar samt en kompensation för ökade kostnader för måltider på 1 mnkr. Socialnämnd, Nämndernas budget 2018 VP (3) 69