Särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Transkript

1 Lagrådsremiss Särskilda regler för upphandling av välfärdstjänster Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 18 januari 2018 Ardalan Shekarabi Magnus Bengtson (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I lagrådsremissen föreslås ändringar i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) som syftar till att förenkla vid upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster, benämnda välfärdstjänster, vars värde beräknas understiga tillämpligt EU-tröskelvärde på euro. För upphandling av sådana tjänster föreslås att ett fåtal regler i 19 kap. LOU ska gälla om bl.a. annonsering, information till leverantörerna och dokumentation av upphandlingen. Vissa andra allmänna bestämmelser i lagen ska också vara tillämpliga vid sådan upphandling, t.ex. bestämmelserna om rättsmedel. De grundläggande upphandlingsrättsliga principerna om bl.a. öppenhet och likabehandling föreslås endast vara tillämpliga om upphandlingen har ett bestämt gränsöverskridande intresse. Förslaget bedöms förenkla för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer och förbättra möjligheterna att inom ramen för upphandlingsregelverket ta tillvara de särskilda mervärden som leverantörer inom den idéburna sektorn kan erbjuda. I lagrådsremissen föreslås vidare bestämmelser om att upphandlande myndigheter ska få reservera deltagandet i upphandlingar av vissa välfärdstjänster för organisationer som uppfyller angivna krav i lagen. Bestämmelserna genomför artikel 77 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG. Syftet med förslaget är att tillvarata de möjligheter som finns att främja den idéburna sektorns deltagande i upphandlingar. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

2 Innehållsförteckning 2 1 Beslut Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling Ärendet och dess beredning Offentlig upphandling Allmänt om lagen om offentlig upphandling Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster i LOU-direktivet Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster enligt LOU Reserverade kontrakt för vissa tjänster Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster Frågans tidigare behandling Genomförandeutredningen Utredningen för ett stärkt civilsamhälle Enklare och flexiblare regler bör gälla för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster Upphandling av välfärdstjänster De grundläggande principerna Huvudregel om annonsering vid all upphandling av välfärdstjänster under tröskelvärdet Beräkning av en upphandlings värde Information till leverantörer och dokumentation av upphandlingen Rättsmedel och tillsyn Allmänna bestämmelser Blandad upphandling Upphandling inom försörjningssektorerna och av koncessioner Reserverad upphandling för vissa tjänster LOU-direktivets bestämmelser om reserverade kontrakt för vissa tjänster Tidigare överväganden Genomförandeutredningen Utredningen för ett stärkt civilsamhälle Möjlighet att reservera upphandlingen av vissa tjänster införs i LOU Möjligheten att reservera upphandlingar för vissa tjänster införs inte för upphandling inom försörjningssektorerna Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Konsekvenser Förslaget om enklare regler för upphandling av välfärdstjänster... 60

3 8.2 Förslaget om möjligheter att reservera kontrakt för vissa organisationer Författningskommentar Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Sammanfattning av för denna lagrådsremiss relevanta delar av Välfärdsutredningens betänkande (SOU 2016:78) För denna lagrådsremiss relevanta lagförslag i betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Förteckning av remissinstanserna avseende betänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Sammanfattning av promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag Lagförslag i promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag Förteckning över remissinstanser promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling Bilaga 7 Bilaga XIV till LOU-direktivet

4 1 Beslut Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. 4

5 2 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling Härigenom föreskrivs 1 i fråga om lagen (2016:1145) om offentlig upphandling dels att 1 kap. 1 och 4, 2 kap. 2, 19 kap. 1, 3 och 33, 20 kap. 1, 2 och 13, 21 kap. 1, bilaga 2 och rubriken till 19 kap. ska ha följande lydelse, dels att det ska införas sju nya paragrafer, 19 kap. 6 a, 6 b och 35 39, en ny bilaga, bilaga 2 a, och närmast före 19 kap. 6 a, 35, 37 och 38 nya rubriker av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande: 1 kap. Lagens innehåll, tillämpningsområde och definitioner 2 kap. Blandad upphandling 3 kap. Undantag från lagens tillämpningsområde 4 kap. Allmänna bestämmelser 5 kap. Tröskelvärden 6 kap. Upphandlingsförfaranden 7 kap. Ramavtal, inköpscentraler och annan samordnad upphandling 8 kap. Elektroniska metoder för upphandling 9 kap. Tekniska krav 10 kap. Annonsering av upphandling och inbjudan till anbudssökande 11 kap. Tidsfrister för anbudsansökningar och anbud 12 kap. Kommunikation, information till leverantörer och dokumentation 13 kap. Uteslutning av leverantörer 14 kap. Kvalificering 15 kap. Egen försäkran och utredning om leverantörer 16 kap. Utvärdering av anbud och tilldelning av kontrakt 17 kap. Fullgörande av kontrakt 18 kap. Projekttävlingar 19 kap. Upphandling under tröskelvärdena och upphandling av tjänster enligt bilaga 2 20 kap. Avtalsspärr, överprövning och skadestånd 21 kap. Upphandlingsskadeavgift 22 kap. Tillsyn 19 kap. Upphandling under tröskelvärdena samt upphandling av tjänster enligt bilaga 2 och bilaga 2 a 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, i lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2365 av den 18 december 2017 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU vad gäller de tröskelvärden som ska tillämpas vid upphandlingsförfaranden. 5

6 Till lagen hör följande bilagor: Bilaga 1 Förteckning över byggentreprenadkontrakt Bilaga 2 Förteckning över Bilaga 2 Förteckning över sociala tjänster och andra särskilda sociala tjänster och andra särskilda tjänster tjänster, utom välfärdstjänster enligt bilaga 2 a Bilaga 2 a Förteckning välfärdstjänster Bilaga 3 Definitioner av vissa tekniska specifikationer Om det beräknade värdet av en upphandling eller en projekttävling uppgår till minst det tröskelvärde som gäller enligt 5 kap. 1 och upphandlingen eller projekttävlingen inte avser en tjänst av sådant slag som anges i bilaga 2, ska den genomföras med tillämpning av denna lag utom 19 kap. Om det beräknade värdet av en upphandling eller en projekttävling understiger tröskelvärdet eller om upphandlingen eller projekttävlingen avser en tjänst av sådant slag som anges i bilaga 2, ska den genomföras med tillämpning av 19 kap. 4 över Om det beräknade värdet av en upphandling eller en projekttävling uppgår till minst det tröskelvärde som gäller enligt 5 kap. 1 och upphandlingen eller projekttävlingen inte avser en tjänst av sådant slag som anges i bilaga 2 eller bilaga 2 a, ska den genomföras med tillämpning av denna lag utom 19 kap. Om det beräknade värdet av en upphandling eller en projekttävling understiger tröskelvärdet eller om upphandlingen eller projekttävlingen avser en tjänst av sådant slag som anges i bilaga 2 eller bilaga 2 a, ska den genomföras med tillämpning av 19 kap. 6 2 kap. 2 Om ett blandat kontrakt avser flera olika slag av upphandling som alla regleras i denna lag ska upphandlingen genomföras i enlighet med bestämmelserna för det slag av upphandling som är huvudföremålet för kontraktet. För ett blandat kontrakt som avser både varor och tjänster ska huvudföremålet bestämmas utifrån det högsta av de uppskattade värdena för varorna eller tjänsterna. För ett blandat kontrakt som avser både tjänster som anges i bilaga 2 och andra tjänster ska huvudföremålet bestämmas utifrån det högsta av de uppskattade värdena för tjänsterna. För ett blandat kontrakt som avser vissa kombinationer av tjänster ska huvudföremålet bestämmas utifrån det högsta av de uppskattade värdena för tjänsterna. Detta gäller kontrakt som avser både 1. tjänster som anges i bilaga 2 och andra tjänster, eller 2. tjänster som anges i bilaga 2 a och andra tjänster.

7 19 kap. Upphandling under tröskelvärdena och upphandling av tjänster enligt bilaga 2 Detta kapitel gäller för 1. upphandling eller projekttävling vars värde beräknas understiga det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 eller 2, och 2. upphandling av tjänster av sådant slag som anges i bilaga kap. Upphandling under tröskelvärdena samt upphandling av tjänster enligt bilaga 2 och bilaga 2 a Detta kapitel gäller för 1. upphandling eller projekttävling vars värde beräknas understiga det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 eller 2, och 2. upphandling av tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 och bilaga 2 a. För upphandling av tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 a vars värde beräknas understiga det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 ska dock endast tillämpas. 3 Vid upphandling enligt detta kapitel tillämpas även bestämmelserna om konkurrenspräglad dialog i 4 kap. 6 och 7, 6 kap. 1 5 och 20 29, 10 kap. 9 och 10 och 11 kap. 3. Vid upphandling av tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 vars värde uppgår till minst det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1, tillämpas även bestämmelserna om tekniska specifikationer i 9 kap. 1 5 och 7 11, om annonsering i 10 kap. 1, 2 och 4 och om individuella rapporter i 12 kap. 15 och 16. Vid upphandling av tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 eller bilaga 2 a, vars värde uppgår till minst det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1, tillämpas även bestämmelserna om tekniska specifikationer i 9 kap. 1 5 och 7 11, om annonsering i 10 kap. 1, 2 och 4 och om individuella rapporter i 12 kap. 15 och 16. 7

8 Reserverad upphandling för vissa välfärdstjänster enligt bilaga 2 a 6 a En upphandlande myndighet får reservera deltagandet i en upphandling av tjänster som anges i bilaga 2 a och som omfattas av CPV-koderna , , , till , , , , , , , , , och , för sådana organisationer som 1. har som syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till att tillhandahålla sådana tjänster, 2. återinvesterar eventuell vinst för att uppnå syftet enligt 1, och 3. har en lednings- och ägarstruktur som grundar sig på personalens ägande eller deltagande eller som kräver aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter. Löptiden för ett kontrakt som tilldelas med stöd av första stycket får inte överstiga tre år. Om en upphandlande myndighet med tillämpning av första stycket har tilldelat en organisation ett kontrakt för en viss tjänst under de senaste tre åren, får myndigheten inte med stöd av samma stycke tilldela den organisationen ett kontrakt för den berörda tjänsten. 6 b En upphandlande myndighet som avser att reservera deltagandet i en upphandling enligt 6 a ska i annonsen om upphandling lämna uppgift om detta. 8

9 33 En upphandlande myndighet ska En upphandlande myndighet ska på begäran av en berörd leverantör på begäran av en berörd leverantör lämna ut en kopia eller en utskrift lämna ut en kopia eller en utskrift av ett kontrakt som avser tjänster av av ett kontrakt som avser tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 sådant slag som anges i bilaga 2 och som bevaras enligt 31 tredje eller bilaga 2 a, och som bevaras stycket, om kontraktet ingåtts till enligt 31 tredje stycket, om ett värde av minst euro. kontraktet ingåtts till ett värde av minst euro. I fråga om utlämnande av ett kontrakt tillämpas 12 kap Upphandling av välfärdstjänster enligt bilaga 2 a vars värde beräknas understiga tröskelvärdet Tillämpliga bestämmelser 35 Vid upphandling av sådana tjänster som avses i bilaga 2 a vars värde beräknas understiga det tröskelvärde som gäller enligt 5 kap. 1 tillämpas 1 kap. (lagens innehåll, tillämpningsområde och definitioner), 2 kap. (blandad upphandling), 3 kap. (undantag från lagens tillämpningsområde), 5 kap. (tröskelvärden), 20 kap. (avtalsspärr, överprövning och skadestånd), 21 kap. (upphandlingsskadeavgift), och 22 kap. (tillsyn). Om upphandlingen har ett bestämt gränsöverskridande intresse, ska även 4 kap. 1 tilllämpas. 36 En upphandlande myndighet som avser att upphandla en sådan tjänst som anges i bilaga 2 a vars värde beräknas understiga tröskelvärdet, ska informera om upphandlingen genom att publicera en annons i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig. 9

10 Första stycket gäller dock inte om 1. värdet av upphandlingen beräknas understiga 28 procent av det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 och som gäller för sådana tjänster som anges i bilaga 2 a, 2. förutsättningarna för upphandling utan föregående annonsering enligt 6 kap är uppfyllda, eller 3. det finns synnerliga skäl. Uppskattning av värdet av en upphandling 37 Värdet av en upphandling ska uppskattas till det totala belopp som ska betalas i upphandlingen. En upphandling får inte delas upp i avsikt att kringgå bestämmelserna i denna lag. Vid beräkningen ska options- och förlängningsklausuler beaktas som om de utnyttjats. Vid uppskattningen av en upphandlings värde ska den upphandlande myndigheten beakta upphandlingar enligt 36 andra stycket av samma slag gjorda av myndigheten under räkenskapsåret. 10 Information till leverantörer och dokumentation 38 Vid en upphandling som annonserats enligt 36 första stycket ska den upphandlande myndigheten snarast möjligt skriftligen underrätta anbudssökandena och anbudsgivarna om de beslut som avses i 12 kap. 12 och lämna sådana upplysningar som avses i 12 kap. 13. Om upphandlingen har skett utan annonsering enligt 36 andra stycket ska den upphandlande myndigheten, när beslut om

11 Om en upphandlande myndighet är skyldig att skicka en underrättelse om tilldelningsbeslut enligt 12 kap. 12 första stycket eller 19 kap. 29 och underrättelsen har skickats med ett elektroniskt medel, får den upphandlande myndigheten inte ingå avtal (avtalsspärr) förrän 10 dagar har gått från det att underrättelsen skickades. 20 kap. 1 leverantör och anbud fattats, snarast möjligt underrätta anbudsgivarna om beslutet. 39 En upphandlande myndighet ska dokumentera genomförandet av en upphandling. Detta gäller dock inte om upphandlingens värde understiger kronor. I fråga om bevarande av handlingar tillämpas 12 kap. 17. Om en upphandlande myndighet är skyldig att skicka en underrättelse om tilldelningsbeslut enligt 12 kap. 12 första stycket, 19 kap. 29 eller 38 och underrättelsen har skickats med ett elektroniskt medel, får den upphandlande myndigheten inte ingå avtal (avtalsspärr) förrän 10 dagar har gått från det att underrättelsen skickades. Om underrättelsen har skickats på annat sätt än med ett elektroniskt medel till någon anbudssökande eller anbudsgivare, får avtal inte ingås förrän 15 dagar har gått från utskickandet. Om en upphandlande myndighet i underrättelsen har angett en längre avtalsspärr än den föreskrivna minimifristen, får avtal inte ingås förrän efter utgången av den angivna perioden. 2 Avtalsspärr gäller inte 1. vid tilldelning av kontrakt efter upphandling utan föregående annonsering med stöd av 6 kap , 2. vid tilldelning av kontrakt med förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal enligt 7 kap. 7 och 8, 3. vid tilldelning av kontrakt enligt ett dynamiskt inköpssystem, eller 4. vid direktupphandling enligt 4. vid direktupphandling enligt 19 kap. 7 tredje stycket. 19 kap. 7 tredje stycket eller upphandling enligt 36 andra stycket. 13 Rätten ska besluta att ett avtal som har slutits mellan en upphandlande myndighet och en leverantör är ogiltigt, om avtalet har slutits 1. utan föregående annonsering enligt 10 kap. 1, 2 eller 3, 18 kap. 2 eller 19 kap. 9 när det inte har varit tillåtet att använda direktupphandling enligt 19 kap., 1. utan föregående annonsering enligt 10 kap. 1, 2 eller 3, 18 kap. 2, 19 kap. 9 eller 36 första stycket när det inte har varit tillåtet 11

12 att använda direktupphandling enligt 19 kap. eller att upphandla enligt 19 kap. 36 andra stycket, 2. efter en förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal enligt 7 kap. 7 eller 8 samt 9 utan att de villkor har följts som framgår av de paragraferna eller av det ramavtal som ligger till grund för konkurrensutsättningen och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, eller 3. enligt ett dynamiskt inköpssystem utan att de villkor som anges i 8 kap. 10 eller 12 har följts och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada. Ett avtal ska också förklaras ogiltigt, om det har slutits i strid med bestämmelserna om avtalsspärr i 1, 3 eller 8, ett interimistiskt beslut enligt 9 eller tiodagarsfristen i 10 eller om avtalet har slutits före en underrättelse om tilldelningsbeslut enligt 12 kap. 12 första stycket eller 19 kap. 29 första stycket. För ogiltighet i sådana fall krävs dessutom att någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 eller någon annan bestämmelse i denna lag har överträtts och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada. Ett avtal ska också förklaras ogiltigt, om det har slutits i strid med bestämmelserna om avtalsspärr i 1, 3 eller 8, ett interimistiskt beslut enligt 9 eller tiodagarsfristen i 10 eller om avtalet har slutits före en underrättelse om tilldelningsbeslut enligt 12 kap. 12 första stycket, 19 kap. 29 första stycket eller 38 första stycket. För ogiltighet i sådana fall krävs dessutom att någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 eller någon annan bestämmelse i denna lag har överträtts och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada. 21 kap. 1 Allmän förvaltningsdomstol får besluta att en upphandlande myndighet ska betala en särskild avgift (upphandlingsskadeavgift), om 1. allmän förvaltningsdomstol i ett avgörande som fått laga kraft har fastställt att ett avtal får bestå, trots att det har slutits i strid med bestämmelserna om avtalsspärr i 20 kap. 1, 3 eller 8, 2. allmän förvaltningsdomstol i ett avgörande som fått laga kraft har fastställt att ett avtal får bestå på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse enligt 20 kap. 14, eller 3. myndigheten har slutit avtal 3. myndigheten har slutit avtal med en leverantör utan föregående med en leverantör utan föregående annonsering enligt 10 kap. 1, 2 annonsering enligt 10 kap. 1, 2 eller 3, 18 kap. 2 eller 19 kap. eller 3, 18 kap. 2, 19 kap eller 36 första stycket Denna lag träder i kraft den 1 januari Äldre bestämmelser gäller för sådana upphandlingar som har påbörjats före ikraftträdandet.

13 Nuvarande lydelse Förteckning över sociala tjänster och andra särskilda tjänster Bilaga 2 Beskrivning Hälsovård, socialtjänst och närbesläktade tjänster CPV-kod (Tillhandahållande av hemtjänstpersonal) (Förmedling av vårdpersonal) (Förmedling av läkare) Från till (Privata hushåll med anställd personal) Från till (Arbetskrafttjänster för hushåll, Bemanningstjänster för enskilda, Tjänster utförda av kontorspersonal för enskilda, kontorspersonal för enskilda, Tillfällig personal för hushåll och Hemtjänst). Administration inom socialtjänsten, utbildningsadministration, hälsovårdsförvaltning och administration avseende kultur (Offentlig förvaltning, försvar och socialförsäkringstjänster) Från till Från (Undervisning och utbildning) till Från till (Tjänster för organisering av utställningar, mässor och kongresser) (Organisering av seminarier) (Evenemang) (Anordnande av kulturevenemang) (Festivalarrangemang), (Festarrangemang) (Anordnande av modevisningar) (Anordnande av mässor och utställningar) 13

14 Beskrivning CPV-kod Obligatorisk socialförsäkring Bidragstjänster Andra samhälleliga och personliga tjänster, inklusive fackföreningstjänster, tjänster utförda av politiska organisationer, tjänster tillhandahållna av ungdomsorganisationer och andra medlemsorganisationstjänster Tjänster i samband med religionsutövande Hotell- och restaurangtjänster Från till Från till ( Catering för privata hushåll, Hemkörning av mat, Måltidsleveranser) Catering Catering för transportföretag, Catering för övriga företag eller övriga institutioner Skolbespisning Matsalstjänster Matsalstjänster och övrig kafeteriaverksamhet för särskild kundgrupp, Drift av matsal Servering av skolmåltider Juridiska tjänster, i den mån de inte är undantagna enligt 3 kap. 22 och 23 denna lag Från till Övrig statsförvaltning och statliga tjänster Från till Från till Samhällstjänster Från till

15 Beskrivning Fängelserelaterade tjänster, tjänster för allmän säkerhet och räddningstjänster, i den mån de inte är undantagna enligt 3 kap. 26 denna lag CPV-kod Från till Från till Undersöknings- och säkerhetstjänster Från till (Undersöknings- och säkerhetstjänster, Säkerhetstjänster, Larmövervakningstjänster, Vakttjänster, Övervakningstjänster, Eftersökning, Uppspårning av försvunna, Patrullering, Utfärdande av id-kort, Utredning och Detektivtjänster) (Grafologi) (Avfallsanalys) Internationella tjänster (Tjänster tillhandahållna av exterritoriala organisationer och organ) (Särskilda tjänster för internationella organisationer och organ). Posttjänster (Post- och telekommunikationstjänster) (Post- och budtjänster) (Postgång) (Posttjänster för tidningar och tidskrifter) (Posttjänster för brev) (Posttjänster för paket) (Postkassörstjänster) (Förhyrning av postbox) (Poste restantetjänster) (Internpost) Diverse tjänster (Regummering av däck) (Smedtjänster) 15

16 Föreslagen lydelse Förteckning över sociala tjänster och andra särskilda tjänster utom välfärdstjänster enligt bilaga 2 a Beskrivning Administration inom socialtjänsten, utbildningsadministration, hälsovårdsförvaltning och administration avseende kultur CPV-kod Från till Från till (Tjänster för organisering av utställningar, mässor och kongresser) (Organisering av seminarier) (Evenemang) (Anordnande av kulturevenemang) (Festivalarrangemang) (Festarrangemang) (Anordnande av modevisningar) (Anordnande av mässor och utställningar) Obligatorisk socialförsäkring Bidragstjänster Andra samhälleliga och personliga tjänster, inklusive fackföreningstjänster, tjänster utförda av politiska organisationer, tjänster tillhandahållna av ungdomsorganisationer och andra medlemsorganisationstjänster Tjänster i samband med religionsutövande

17 Beskrivning CPV-kod Hotell- och restaurangtjänster Från till Från till ( Catering för privata hushåll, Hemkörning av mat, Måltidsleveranser) Catering Catering för transportföretag, Catering för övriga företag eller övriga institutioner Skolbespisning Matsalstjänster Matsalstjänster och övrig kafeteriaverksamhet för särskild kundgrupp, Drift av matsal Servering av skolmåltider Juridiska tjänster, i den mån de inte är undantagna enligt 3 kap. 22 och 23 denna lag Från till Övrig statsförvaltning och statliga tjänster Från till Från till Samhällstjänster Från till Fängelserelaterade tjänster, tjänster för allmän säkerhet och räddningstjänster, i den mån de inte är undantagna enligt 3 kap. 26 denna lag Från till Från till Undersöknings- och säkerhetstjänster Från till (Undersöknings- och säkerhetstjänster, Säkerhetstjänster, Larmövervakningstjänster, Vakttjänster, Övervakningstjänster, Eftersökning, Uppspårning av försvunna, Patrullering, Utfärdande av id-kort, Utredning och Detektivtjänster) (Grafologi) (Avfallsanalys) 17

18 Beskrivning Internationella tjänster CPV-kod (Tjänster tillhandahållna av exterritoriala organisationer och organ) (Särskilda tjänster för internationella organisationer och organ) Posttjänster (Post- och telekommunikationstjänster) (Post- och budtjänster) (Postgång) (Posttjänster för tidningar och tidskrifter) (Posttjänster för brev) (Posttjänster för paket) (Postkassörstjänster) (Förhyrning av postbox) (Poste restantetjänster) (Internpost) Diverse tjänster (Regummering av däck) (Smedtjänster) 18

19 Förteckning över välfärdstjänster Beskrivning Hälsovård, socialtjänst och närbesläktade tjänster CPV-kod Bilaga 2 a (Tillhandahållande av hemtjänstpersonal) (Förmedling av vårdpersonal) (Förmedling av läkare) Från till (Privata hushåll med anställd personal) Från till (Arbetskrafttjänster för hushåll, Bemanningstjänster för enskilda, Tjänster utförda av kontorspersonal för enskilda, kontorspersonal för enskilda, Tillfällig personal för hushåll och Hemtjänst) Administration inom socialtjänsten, utbildningsadministration och hälsovårdsförvaltning (Offentlig förvaltning, försvar och socialförsäkringstjänster) , Från (Undervisning och utbildning) till

20 3 Ärendet och dess beredning Regeringen beslutade den 5 mars 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. undersöka hur regelverket som styr upphandling av sociala tjänster kan förenklas och göras mer flexibelt samt föreslå insatser för att förbättra förutsättningarna för den idéburna sektorn i välfärden, inom ramen för bl.a. upphandlingsrätten (dir. 2015:22). Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv den 15 oktober 2015 (dir. 2015:100) och den 5 november 2015 (dir. 2015:108). Utredningen, som antog namnet Välfärdsutredningen, lämnade i november 2016 delbetänkandet Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78). En sammanfattning av betänkandet i för detta ärende relevanta delar finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag i relevanta delar finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2016/04014/K). Efter att det ovan nämnda betänkandet remissbehandlats sammanställdes inom Regeringskansliet promemorian Vissa förslag till ändringar i lagen om offentlig upphandling med anledning av Välfärdsutredningens förslag. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2017/03767/OU). I denna lagrådsremiss föreslås ändringar i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) med anledning av vissa av förslagen i ovan nämnda betänkande och förslagen i promemorian. En del av förslagen genomför bestämmelserna om reserverade kontrakt för vissa tjänster i artikel 77 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (LOU-direktivet). 4 Offentlig upphandling 4.1 Allmänt om lagen om offentlig upphandling LOU gäller vid upphandlingar som genomförs av upphandlande myndigheter. Med upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Flertalet av bestämmelserna i LOU genomför bestämmelser i LOUdirektivet. I ett kapitel i lagen, 19 kap., regleras emellertid sådana upphandlingar som helt eller delvis faller utanför direktivets tillämpningsområde. Det gäller dels upphandlingar vars värde understiger de tröskelvärden som gäller enligt LOU-direktivet, dels upphandlingar av sådana sociala tjänster och andra särskilda tjänster som anges i bilaga 2 till lagen. De tjänster som räknas upp i bilaga 2 till lagen motsvarar de tjänster som räknas upp i bilaga XIV till LOU-direktivet. 20

21 4.2 Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster i LOU-direktivet LOU-direktivet innehåller i artikel bestämmelser om ett särskilt upphandlingssystem för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster, som föreskriver hur kontrakt som avser sådana tjänster och som uppgår till eller överstiger ett särskilt tröskelvärde ska tilldelas. Tröskelvärdet för sådana tjänster uppgår enligt artikel 4 d till euro, för närvarande kr. De tjänster som omfattas av kategorin sociala tjänster och andra särskilda tjänster räknas upp i bilaga XIV till direktivet med angivande av s.k. CPV-koder, se bilaga 7. Det rör sig bl.a. om hälsovård, socialtjänst och närbesläktade tjänster samt administration inom socialtjänsten, utbildningsadministration, hälsovårdsförvaltning och administration avseende kultur. Även exempelvis hotell- och restaurangtjänster, posttjänster och smedtjänster ingår i kategorin sociala tjänster och andra särskilda tjänster. LOU-direktivet reglerar alltså endast sådan upphandling som uppgår till minst det tillämpliga tröskelvärdet. Att en upphandling understiger tröskelvärdet och därmed inte omfattas av direktivets tillämpningsområde innebär dock inte med nödvändighet att den faller helt utanför EU-rätten. Om en sådan upphandling har ett bestämt gränsöverskridande intresse omfattas den enligt EU-domstolens praxis av EU:s primärrätt, vilket innebär att bestämmelserna i EUF-fördraget om bl.a. de fria rörligheterna och de grundläggande principerna som följer av fördraget ska tillämpas. För att en upphandling ska anses ha ett bestämt gränsöverskridande intresse ska enligt EU-domstolens praxis handeln mellan medlemsstaterna påverkas, eller i vart fall riskera att påverkas, av upphandlingen. Vissa tjänster, s.k. icke ekonomiska tjänster, omfattas inte av LOU-direktivets tillämpningsområde (se artikel 4.1). Sådana tjänster faller utanför EUFfördraget, dvs. EU:s primärrätt, och de omfattas därmed inte heller av direktivet. 4.3 Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster enligt LOU Bestämmelserna i artikel i LOU-direktivet om upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster har i huvudsak genomförts genom bestämmelser i 19 kap. LOU och en bilaga till lagen, bilaga 2. I bilagan räknas de tjänster som kategoriseras som sociala tjänster och andra särskilda tjänster upp med angivande av CPV-koder. Bilagan motsvarar bilaga XIV till LOU-direktivet. Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster, oavsett värde, omfattas därmed av samma regler i LOU som sådana upphandlingar vars värde understiger tröskelvärdena. 4.4 Reserverade kontrakt för vissa tjänster Artikel 77 i LOU-direktivet reglerar möjligheten för upphandlande myndigheter att reservera kontrakt för vissa tjänster till organisationer som 21

22 22 uppfyller ett antal i artikeln uppställda krav. Artikeln är frivillig för medlemsstaterna att genomföra. Enligt artikel 77.1 får medlemsstaterna föreskriva att de upphandlande myndigheterna får reservera rätten för en organisation att delta i offentlig upphandling exklusivt för vissa av de hälso- och sjukvårdstjänster, sociala tjänster och kulturella tjänster som avses i artikel 74 och som omfattas av de CPV-koder som räknas upp i artikeln. De CPV-koder som räknas upp är , , , , , , , , , , , , , från och med till och med , , , , I artikel 77.2 anges de villkor som en organisation ska uppfylla för att få delta i en reserverad upphandling. Organisationen ska ha som syfte att fullgöra ett offentligt uppdrag som är kopplat till tillhandahållande av sådana tjänster som avses i punkt 1. Vinsterna ska återinvesteras för att uppnå organisationens syfte. I artikeln anges vidare att vid eventuell vinstutdelning eller omfördelning bör detta ske på grundval av deltagande. Enligt artikeln ställs också krav på lednings- och ägarstrukturen i den organisation som fullgör kontraktet. Denna ska grundas på personalens ägande eller deltagande, eller kräva aktivt deltagande av personal, användare eller berörda parter. Ytterligare ett krav är att organisationen inte får ha tilldelats något kontrakt för den berörda tjänsten av den upphandlande myndigheten enligt artikeln under de senaste tre åren. Enligt artikel 77.3 får löptiden för kontraktet inte överstiga tre år. Av artikel 77.4 följer att anbudsinfordran ska innehålla en hänvisning till denna artikel. I artikel 77.5 finns en bestämmelse som riktar sig till EUkommissionen och som anger att kommissionen ska göra en bedömning av effekterna av artikeln och rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 18 april Artikel 94 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (LUF-direktivet) innehåller motsvarande bestämmelser. Artikel 77 i LOU-direktivet och artikel 94 i LUF-direktivet genomfördes inte i svensk rätt i samband med genomförandet av direktiven genom lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (se prop. 2015/16:195 del 2 s. 905 f.).

23 5 Upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster 5.1 Frågans tidigare behandling Genomförandeutredningen Genomförandeutredningen hade i uppdrag att föreslå hur vissa bestämmelser i 2014 års EU-direktiv på upphandlingsområdet skulle genomföras i svensk rätt (dir. 2012:96, 2013:92 och 2014:38). I utredningens uppdrag ingick att analysera och ge förslag till genomförande av bestämmelserna om upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster (artikel i LOU-direktivet och artikel i LUF-direktivet). I utredningens uppdrag ingick också att analysera och utarbeta författningsförslag avseende upphandlingar som inte eller endast delvis omfattas av direktiven, dvs. främst sådana upphandlingar som understiger direktivens tröskelvärden. Utredningen bedömde i delbetänkandet Nya regler om upphandling (SOU 2014:51) att det var uteslutet att i de nya lagarna inte ha några regler om upphandling av sociala och andra särskilda tjänster under tröskelvärdena. Utredningen övervägde vidare alternativet att reglera upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster med särskilda regler, men ansåg att inte heller detta var lämpligt. Som skäl för sitt ställningstagande anförde utredningen sammanfattningsvis att de positiva effekter som eventuellt skulle bli följden av sådana regler inte övervägde de risker som följer av ett mer komplicerat regelverk. Utredningens slutsats var att bestämmelserna borde genomföras på motsvarande sätt som den ordning som gällde för s.k. B-tjänster enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Utredningen förslog därför att 19 kap. i den nya lagen om offentlig upphandling skulle reglera såväl upphandling under EU-direktivens tröskelvärden som upphandling av sådana sociala och särskilda tjänster som räknas upp i en bilaga till lagen (SOU 2014:51 s. 325 f.). Remissutfallet över Genomförandeutredningens delbetänkande var blandat. Huvuddelen av de remissinstanser som yttrade sig ansåg att lagstiftaren borde använda det nationella handlingsutrymmet i högre utsträckning än vad utredningen föreslagit, bl.a. Kammarkollegiet, Arbetsförmedlingen, Trafikverket, Famna Riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg, Coompanion och Sveriges Offentliga Inköpare (SOI). Flera representanter från den idéburna sektorn ansåg att det förhållandet att lagstiftaren inte bättre utnyttjar det handlingsutrymme som finns begränsar möjligheten för idéburna organisationer att samarbeta med kommunerna. Några remissinstanser, bl.a. Kammarkollegiet, Arbetsförmedlingen och SOI, förordade en särreglering för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Ett flertal remissinstanser, bl.a. Arbetsförmedlingen, Stockholms läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), SKL Kommentus, SOI och Advokatfirman Lindahl, ansåg att regeringen borde tillsätta en utredning för att utreda frågan om en mer ändamålsenlig reglering. 23

24 Några remissinstanser, bl.a. Försvarets materielverk (FMV), Sandvikens kommun och Lantbrukarnas riksförbund (LRF), tillstyrkte förslaget. Konkurrensverket hade inga invändningar mot förslaget, men såg det inte heller som en självklarhet att samma regler skulle gälla för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster som för upphandling under tröskelvärdet. Genomförandeutredningens förslag behandlades av regeringen i propositionen Nytt regelverk om upphandling (prop. 2015/16:195 del 2 s. 900 f.). I propositionen uttalade regeringen att utgångspunkten bör vara att lagstiftaren ska ta tillvara det nationella handlingsutrymmet vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster i syfte att tillgodose enskildas särskilda behov av tjänsterna. Vidare framhölls att de idéburna aktörerna bör få större möjligheter att verka på marknaden för sociala tjänster och att det finns ett behov av enklare och mer ändamålsenliga bestämmelser för dessa typer av upphandlingar. Regeringen konstaterade dock att det i det aktuella lagstiftningsärendet saknades beredningsunderlag för att lämna förslag till någon annan ordning än den som utredningen föreslagit och som gällde enligt dåvarande LOU och lagen (2007:1092) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). Mot denna bakgrund föreslogs att de nya lagarnas kapitel om icke direktivstyrd upphandling även skulle omfatta upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Regeringen redovisade emellertid i sammanhanget de direktiv som getts till Välfärdsutredningen att föreslå nya regler för upphandling av välfärdstjänster samt de förslag som lämnats av Utredningen för ett stärkt civilsamhälle. Regeringen framhöll även att den hade för avsikt att göra en översyn av de nationella bestämmelserna Utredningen för ett stärkt civilsamhälle Utredningen för ett stärkt civilsamhälle hade bl.a. i uppdrag att lämna förslag till hur organisationers möjligheter att delta i offentliga upphandlingar kan förbättras (dir. 2014:40 och dir. 2015:38). Utredningen föreslog i betänkandet Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) bl.a. att upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster, vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde och som inte har ett bestämt gränsöverskridande intresse, inte ska omfattas av lagen om offentlig upphandling. Remissutfallet över utredningens förslag i denna del var blandat. Flera remissinstanser tillstyrkte eller var positiva till utredningens förslag, bl.a. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Botkyrka kommun, Arbetarnas bildningsförbund, Bräcke diakoni, Famna riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg, Forum idéburna organisationer med social inriktning och Skyddsvärnet. Många av dessa var generellt positiva till den förenkling som förslaget innebar och flera bedömde att det skulle bidra till bättre möjligheter att främja de idéburna organisationerna medverkan i upphandlingar. SKL tillstyrkte förslaget att upphandling av sociala tjänster eller andra särskilda tjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde och som inte har ett bestämt gränsöverskridande intresse inte skulle omfattas av den

25 nya lagen om offentlig upphandling och anförde att sådan upphandling i stället bör regleras i särskild ordning. Upphandlingsmyndigheten var generellt positiv till att utnyttja de möjligheter för nationella undantag som upphandlingsdirektiven ger, men framhöll att det samtidigt var angeläget att dessa möjligheter tas tillvara utan att kraven på rättssäkerhet eftersätts. Myndigheten, som anförde att bedömningen av om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse eller inte många gånger är komplex och måste göras från fall till fall, ifrågasatte om det ur rättssäkerhetssynpunkt är tillräckligt och ändamålsenligt att överlåta åt de upphandlande myndigheterna att i varje enskild upphandling göra den bedömningen. Myndigheten pekade vidare på att en ökad transparens och öppenhet medför att risken för ett upplevt godtycke och korruption minskar samt att möjligheterna för intresserade aktörer att få kännedom om olika uppdrag ökar. Mot denna bakgrund ansåg Upphandlingsmyndigheten att en huvudregel om annonsering borde gälla, men med relativt långtgående undantagsmöjligheter, t.ex. om det saknas ett bestämt gränsöverskridande intresse. Myndigheten ansåg vidare att det finns anledning att samordna förslaget med den översyn av de nationella reglerna som regeringen angett att den avser genomföra, eftersom det är viktigt att det skapas ett så enhetligt regelverk som möjligt. Flera remissinstanser, bl.a. Konkurrensverket, Svenskt Näringsliv, Advokatfirman Delphi, Almega och Konkurrenskommissionen, avstyrkte eller var negativa till förslaget. Av dessa framförde flera att förslaget riskerade att leda till konkurrenssnedvridningar, minskad effektivitet och en ökad risk för korruption. Flera framförde också att det inte finns något som visar att det är just det civila samhällets organisationer som skulle gynnas av förslaget. Konkurrensverket ansåg att konsekvenserna av förslaget inte var tillräckligt utredda. Myndigheten uttryckte förståelse för ambitionen att vidga möjligheterna att teckna kontrakt med civilsamhällets organisationer eller andra organisationer utan vinstintresse, men konstaterade att förslaget innebar att kontrakt på upp till omkring sju miljoner kronor skulle vara helt oreglerade, med stora möjligheter till korruption och små möjligheter till uppföljning och tillsyn. Svenskt Näringsliv och Företagarna anförde att den svenska vård- och omsorgsmarknaden kännetecknas av ett bestämt gränsöverskridande intresse och att risken därför var stor att den föreslagna regleringen skulle leda till att upphandlande myndigheter bryter mot EU-rätten. Länsstyrelsen i Sörmland ansåg att det finns en risk att mindre företag skulle missgynnas av förslaget, vilket kan snedvrida konkurrensen. Svenskt Näringsliv och Advokatfirman Delphi pekade på att utredningen inte berört frågan hur upphandlingens värde ska beräknas. 25

26 5.2 Enklare och flexiblare regler bör gälla för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster Regeringens bedömning: Det nationella handlingsutrymmet för att ha enklare och flexiblare regler för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster, s.k. välfärdstjänster, bör utnyttjas. Ett fåtal regler som säkerställer öppenhet och rättssäkerhet bör gälla vid offentlig upphandling av välfärdstjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde. 26 Välfärdsutredningens förslag och bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens. Till skillnad från regeringen har utredningen föreslagit att upphandlingar av välfärdstjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde och som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse helt ska undantas från LOU. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrar sig över bedömningarna är generellt positiva till en förenkling av regelverket, exempelvis Landsorganisationen i Sverige (LO), Forum idéburna organisationer med social inriktning (Forum), Kronobergs läns landsting, Arbetsförmedlingen, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Pensionärernas riksorganisation (PRO) och Svenska kyrkan. Flera remissinstanser, bl.a. Konkurrensverket (KKV), Upphandlingsmyndigheten, Örebro läns landsting och Sveriges kommuner och landsting (SKL), anser dock att ett ytterligare regelsystem i lagen gör regelverket svåröverskådligt och förespråkar att förenklingar görs samlat för alla ickedirektivstyrda upphandlingar och upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Även exempelvis Lernia och Svenskt Näringsliv framhåller att ytterligare regler medför att en redan omfattande lagstiftning blir mer omfattande. Skolverket och Uppsala Universitet anser att ett mer flexibelt regelverk för upphandling behöver utredas vidare. Remissutfallet är blandat när det gäller utredningen om ett undantag från LOU för sådana upphandlingar av välfärdstjänster som understiger tillämpligt tröskelvärde och som saknar gränsöverskridande intresse. Nästan samtliga representanter för den idéburna sektorn, bl.a. Famna riksorganisationen för idéburen vård och social omsorg (Famna), Svenska kyrkan och Studieförbunden, tillstyrker eller är i huvudsak positiva till förslaget. Även Forum tillstyrker förslaget, men konstaterar samtidigt att det är viktigt att det skapas förutsättningar för transparens, dels för att se till att många aktörer släpps in i sammanhang där deras kunskaper och resurser kan komma till bruk, dels för att undvika risken för korruption. Ersta diakoni och Bräcke diakoni anser att en höjd gräns för direktupphandling skulle vara av stor betydelse för mindre verksamheter och vid starten av idéburna organisationer. LO och Svenska kommunalarbetareförbundet (Kommunal) är i grunden positiva till förslaget. Studieförbunden anser att utredningens förslag om att underlätta för civilsamhället i upphandling skulle kunna bidra till att öka kvalitet och mångfald inom välfärden, inte minst på kommunal nivå. Nästan samtliga kommuner och landsting som yttrar sig i frågan, bl.a. Stockholms läns landsting, Halmstads kommun, Sigtuna kommun och Luleå kommun,

27 tillstyrker eller är i huvudsak positiva till förslaget och flera av dessa anser bl.a. att det skulle underlätta idéburna organisationers deltagande i upphandlingar. Skolverket, Kommerskollegium, KKV, Företagarna, Svenskt Näringsliv, Svenska vård, Vårdföretagarna Almega och Lernia avstyrker eller är i huvudsak negativa till utredningens förslag. Flera av dessa uttrycker farhågor om att förslaget kan öppna upp för godtycke och korruption. Almega anför att om utredningens syfte är att upphandlingar ska tilldelas idéburna aktörer finns det inte något som säkerställer att så faktiskt blir fallet med förslaget och framhåller att förslaget främst missgynnar små företag. Detta är en farhåga som även delas av Vårdförbundet. KKV anser det önskvärt med en enklare och mindre omfattande upphandlingslagstiftning och anser att uppdraget att se över upphandling av välfärdstjänster bör ske i samband med en översyn av det nationella upphandlingsregelverket. Liknande invändningar framförs av Upphandlingsmyndigheten, SKL och Örebro läns landsting. Flera av de remissinstanser som avstyrker förslaget, bl.a. Svenskt Näringsliv, Företagarna och Svenska vård, bedömer att samtliga kontrakt inom vård och omsorg har gränsöverskridande intresse eftersom det finns flera internationella aktörer på marknaden. En synpunkt som många av dessa remissinstanser, och även bl.a. Förvaltningsrätten i Linköping, Sveriges advokatsamfund och Advokatfirman Delphi, framför är att bedömningen av om det finns ett bestämt gränsöverskridande intresse är komplex och svår. Några påpekar också att det finns en risk för att denna fråga ger upphov till svåra och långa överprövningsprocesser. Sveriges advokatsamfund och Advokatfirman Kahn Pedersen anser att lagtexten bör kompletteras med en bestämmelse som ger vägledning om vad som är ett bestämt gränsöverskridande intresse. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: I likhet med remissinstanserna som yttrar sig över Välfärdsutredningens förslag finns ett brett stöd bland remissinstanserna som yttrar sig över promemorian för att utnyttja det nationella handlingsutrymmet för att ha enklare och flexiblare regler för upphandling av vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Detta framhålls exempelvis av Upphandlingsmyndigheten, KKV, Kronobergs läns landsting, Skåne läns landsting, Norrköpings kommun, Almega, Forum, Kommunal, SKL och Sveriges offentliga inköpare (SOI). Flera av dessa, t.ex. Upphandlingsmyndigheten, KKV, Almega och även Småföretagarnas riksförbund, påpekar emellertid också att det finns risk för att regelverket blir svåröverskådligt och att lagtillämpningen försvåras när flera särregleringar införs. Upphandlingsmyndigheten, KKV, Almega, Utbildningsföretagen Almega och Sveriges advokatsamfund anser att förslagen bör samordnas med den pågående Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler. KKV framhåller att flera ändringar på kort tid i ett regelverk komplicerar tillämpningen bl.a. genom många olika övergångsbestämmelser och medför kostnader för såväl upphandlande myndigheter som leverantörer. Även Skåne läns landsting lyfter frågan om de föreslagna reglerna i promemorian kan komma i konflikt med utredningens uppdrag. De flesta remissinstanser tillstyrker eller har inga invändningar mot promemorians förslag om att även upphandlingar som saknar ett bestämt gränsöverskridande intresse ska omfattas av ett fåtal bestämmelser. Bland 27